Geologi och klimat

Geografi 2Österledskolan

Anj vt 16

1. Jordytan formasJordens inre

Jorden är mer än 4 000 miljoner år gammal. Från början var den ett glödande klot. Nu har ytan på klotet svalnat. Det är på ytan, jordskorpan, som vi människor lever och bor. Jordskorpan är bara ett tunt skal, sex-sju mil tjockt. Under det finns ett tjockare lager. Vi kallar det manteln.

Varmare och varmare blir det, ju längre in man kommer. Den innersta delen av klotet kallas kärnan. Värmen i den får järnet där att flyta. Längst in är det kanske 4 000 grader varmt. Dit in är det mera än 600 mil.

Jordens inre är inte lugnt. Där finns det krafter som gärna ställer till det. Då blir det jordskalv och vulkanutbrott. Vår jordskorpa har det inte så lätt. Den skakar, den spricker och får sina veck.

JordskorpanVet du viket som är det vanligaste grundämnet i jordskorpan?

Syre! Annars består jordskorpan av metaller i ren form, ex. guld, järn o.s.v. Men för det mesta är metallerna uppblandade med andra ämnen, och de kallas malmer. Här i Sverige finns mycket gott om en malmer, ex. kopparmalm i Falun, silver i Sala, järnmalm runt Kiruna o.s.v.

Men det mesta av jordskorpan är olika bergarter, som brukar delas upp i tre grupper:

1. Magmatiska: är stelnad magma (=”flytande berg” som sprutar upp ur vulkaner). Ex: Granit (röd eller grå), Diabas (svart)

2. Lagrade/sedimentära: kan vara sand som under lång tid och under tryck har ”smält” samman till berg. Ex: Sandsten, Kalksten m.m.

3. Omvandlade: är berg som förvandlats efter det att det bildats, p.g.a. tryck, värme, rörelser. Ex: Gnejs (samma som granit, men ser annorlunda ut), Marmor, Flinta

Sidan 2

Geologi som vetenskapFrån första början trodde geologerna (de som studerar jordens

uppbyggnad) att jorden var skapad av Gud precis så som den ser ut nu, med kontinenter, berg, hav och floder på samma platser som de är idag. Det var ju så det berättades i Bibeln. Geologerna kunde dock inte riktigt förklara varför jordbävningar och vulkanutbrott inträffade. Man behövde bättre kunskap om jorden som stämde överens med verkligheten.

I början av 1900-talet började geologer ifrågasätta Bibelns berättelse om jordens ursprung, främst en geolog som hette Alfred Wegener. Han hade en ny tanke: alla kontinenterna egentligen hade suttit ihop för länge, länge sedan (för 100–200 miljoner år sedan). Han kallade denna ”urkontinent” för Pangea.

KontinentaldriftDet som sedan hände var att denna kontinent sprack upp

i stora bitar som fortfarande ”flyter” omkring. Det finns tolv stora plattor och några mindre som rör sig med c:a 5 cm per år nuförtiden. Vissa kontinentalplattor håller på att krocka – där bildas bergskedjor som Himalaya (som uppstår p.g.a. att Indien krockar in i Asien). Där de glider isär bildas djupa sprickor där lava väller upp ur jordens inre. Det bildas vulkaner. Där plattorna gnids mot varandra blir det ofta jordbävningar (exempelvis i Turkiet, Japan och Mexico).

Även Sverige har flyttat på sig – en gång låg Sverige vid ekvatorn – raukarna på Gotland är rester av urgamla korallrev!!

Sidan 3

JordbävningarDet händer någonstans på jorden varje dag.

Krafterna i jordens inre är i farten. Jordskorpan har sina svaga ställen. Där sätter krafterna in stöten. De trycker på. Det blir ett jordskalv eller jordbävning som det också kallas. Jordytan börjar skaka. Ibland känns det lätt, som en darrning. Ofta är skalvet mycket tydligt. Någon gång är jordskalven otäckt starka. Jordskorpan spricker sönder. Hus rasar ihop. Gator och vägar förstörs. Människor dör. Många, många förlorar sina hem.

I Sverige är jordskorpan inte svag utan stark. Vi klarar oss ändå inte ifrån mindre skalv. Någon gång varje år skälver jorden till, även här.

VulkanerEn kastrull står på spisen. Den är full med vatten.

Locket är på. Vattnet kokar. Trycket i kastrullen ökar. En del vatten söker sig bort. Locket lyfts. Kokande vatten tar sig ut. Med vår jord är det som med kastrullen. Trycket i klotet ökar. Det börjar bli för stort. En del av det glödheta smälta berget, magman, får inte plats i jordens inre. Den letar efter något ställe i jordskorpan att ta sig ut.

En vulkan är ett sådant ställe. Ur vulkanens hål, kratern, slungas gas och rök, aska och stenar. Ut flyter det smälta berget. Nu kallas det lava. Lavan kan ställa till med mycket stora skador innan den stelnar. Idag har jorden 450 aktiva vulkaner. Flera av vulkanerna finns på Island.

År 1963 fick en vulkan på havsbottnen strax utanför Island utbrott. Till slut skapades en helt ny ö som fick namnet Surtsey. Vulkanutbrottet höll på ända till 1967. Idag är mycket av ön bortspolat av havet,

Sidan 4

Vågrätt1. Urkontinenten3. Klot där vi bor4. Svart magmatisk bergart6. Vanligaste ämnet i jordskorpan7. Så många cm rör sig plattorna om året8. Sedimentär bergart9. Yttersta lagret kallas jord-???13. Längst in i jordklotet15. Varm gröt under jordskorpan16. De som studerar jorden uppbyggnad18. Blandningar av metaller och berg20. Det som rinner ut ur en vulkan21. Eldsprutande berg

Lodrätt1. Jordskorpan är uppdelad i kontinental-???2. Känd geolog för hundra år sedan3. När marken skakar5. Land med många vulkaner10. Malm i Falun11. En omvandlad bergart12. Finns innanför jordskorpan13. Vulkanens hål14. Så ser jorden ut17. Ett annat namn på sedimentär bergart19. Land med många jordbävningar

Sidan 5

Uppgifter

1. Vad heter jordklotets olika delar? Rita pilar till rätt ställe…

2. Varför blir det jordbävningar ibland?_____________________________________________

__________________________________________________________________________________

3. Vad var Pangea?_________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Sidan 6

Sidan 7

Skriv korta förklaringar till begreppen

Sidan 8

Vulkanutbrott

Geologer

Kontinentalplattor

Jordskorpa

Jordbävning

Gömda ord kap 1

Q M B J M M P Y R P D R O T G L S L K RM K A W O A A E I K C E P Z E E A Z T RB K W N N R T L J Z N N Z Y D I W V L UC A M G T R D L M D A E G I D H K W A BA C E L A E O B B E H G M Y E S T R U SE A T G P R L C Ä W R E V O Z R Y Q U DS O R P I F J N M V N W G N E J S S D TR E S X F N D A T T N K H T L E F N U FB V U L K A N K Ä T G I A A K T E D B SA P R O K S D R O J L R N D O G H L K LV S X G T B A R L R K R D G N E Y P L FE Z G I T X U Z E R Ä U K Y T A N C I YP R D Z K V I P B K O E E D I H L J N ER A K U A R I D Y Z D P D A N K E S I CU T T O P X Q A Z R A L A M E I Y F I FA F X R C B J W G V V A L G N M P L C MI K H R T W X K Z E C T D A T N U N C UE Z S G E O L O G E R T N M A F B Z Y KU C Y I M E G H T I F O A S L U H I R LD V H G T O W E U Q G R V D U X O A Y JU W C Y T A A K C O Q J M I F R K E R UQ T J L Q M M K V Z O H O A I G Q S L BW A A S F C O G M R J A K B C U X O L PG N J U O S L O A K T V Y A U H N K H ID Z R V A H W D Y M H U Q S P Z V N G H

BERGARTER DIABAS GEOLOGERGNEJS GOTLAND ISLANDJORDBÄVNING JORDSKORPA KONTINENTALKRATER KÄRNA LAVAMAGMA MAGMATISKA MALMERMANTELN OMVANDLADE PANGEAPLATTOR RAUKAR SEDIMENTÄRASURTSEY TURKIET VULKANWEGENER

Sidan 9

2. Jordytan omformasBryta sönder - flytta - bygga upp igen

Att bryta sönder jordytan klarar naturen själv. Den saknar inte krafter. Vittring kallas det. Vatten, is och vind förändrar jorden.

VattenFrån pyttesmå sandkorn till stora stenar. När vattnet sätter fart

följer de med. Bäckar, åar och floder tar med sig sand, jord och sten många mil bort. När bäcken eller floden kommer ut på flackare land saktar farten ner och jord, sand och stenar som följt med sjunker till bottnen.

Det är så här ett delta uppstår - när floden rinner ut i havet rinner vattnet långsammare så sand och slam sjunker till bottnen. Detta blir nytt land som är väldigt bördigt! På bilden ser man floden Nilen som rinner ut i Medelhavet och har bildat ett stort delta.

Floder rinner sällan rakt ut i havet. En flod är ofta krokig och slingrar sig fram i landskapet. Det kallas att floden meandrar. Det beror på att vattnet slipar bort material på utsidan i kurvorna och lämnar kvar sand och sten på insidan i kurvorna (bild A). När några år har gått har kurvorna blivit urgröpta mer och slingrar mer (bild B). Till slut blir svängarna så stora att en böj kan snörpas av – vattnet rinner rakt fram istället. Det har bildats en s.k. ”korvsjö” (bild C).

Sidan 10

Vatten och isIbland hjälps de nedbrytande krafterna åt. Då kan hela berg försvinna. Så här går det till:

1) Vatten rinner ned och fyller en spricka i berget.

2) Kylan kommer. Vattnet blir till is.

3) Isen vill ha mera plats. Den spänner ut sig.

4) Berget spricker sönder och blir till sten, grus och sand.

IsenDet är vinter - temperaturen kryper under noll grader celsius. Inte bara du

och jag fryser, det gör regndropparna med. De fryser till snöflingor. Det börjar snöa. Snön kan försvinna bort eller bli kvar lång tid.

Vid havet är det ont om kyla. Där töar

snön lätt bort. Bor du på en höjd får du det kallare. Snön håller sig envist kvar, månad efter månad. Högt upp i bergen väntar snögränsen. Ovanför den hinner snön aldrig att smälta undan. Marken är vit året runt. Ny snö lägger sig på den gamla. I dalar och skrevor trycks snön ihop och blir tung. Den blir till is. En isström - en glaciär - växer fram. Sakta, sakta rör sig isen ned genom dalen. Hela tiden slipar den och sliter på den mark den glider över.

InlandsisenEtt kilometertjockt istäcke över hela Sverige - kan du tänka dig det?. En

inlandsis. Så har det varit mer än en gång för länge sedan. Från fjällen i norr kom den. En väldig isström. Sakta och säkert lade sig isen över Sverige. Hela berg klämdes sönder. Blev till stenar, grus och sand. Isen slet bort stora bitar av berget. Dessa hade bara att glida med långt bort. Du ser dem ofta i skogen.

Sidan 11

Vi kallar dem flyttblock. Allt följde med när isen drog fram.

Värmen kom tillbaka så småningom. Isen smälte bort. Kvar blev lera, sand, grus och stenar i en enda röra. Allt det som varit fastfruset i isen. Du kan finna det nästan överallt, vi kallar det moränmark.

Sidan 12

Uppgifter1. Vad innebär ”vittring”?___________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

2. Hur bildas ett flod-delta?_________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

3. Varför slingrar sig en flod mer och mer med tiden?_______________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

4. Regnvatten fyller en spricka i berget. Kylan kommer. Vad händer?_______________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

4. Vad är ett ”flyttblock”?___________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

5. Vad är en glaciär?________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

6. Vad betyder vittring?____________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

7. Berätta kort om inlandsisen!_____________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

Sidan 13

3. Vårt klimatBegreppet ”klimat” berättar hur vädret brukar vara under en årstid på en

viss plats. ”Väder” är det vi har varje dag; det kan regna, vara blåsigt, molnigt eller solsken. Vädret kan variera väldigt mycket – men hur brukar vädret vara i Halmstad på vårarna? Svaret man får på den frågan handlar om klimatet – hur en normal vår är i Halmstad. För att kunna beskriva klimatet måste man kolla hur vädret har varit förr om åren – man brukar titta 30 år bakåt i tiden och ta ett genomsnitt av nederbörd (regn och snö) och temperatur.

För att beskriva en orts klimat gör man ett så kallat klimatdiagram. Det innehåller uppgifter om ortens medeltemperatur och genomsnittliga regnmängder för varje månad för de senaste 30 åren.

KlimatzonerJorden brukar delas in i fyra klimatzoner – och den tydligaste skillnaden

mellan de olika zonerna är temperaturen. Inom en zon är det liknande klimat.

Polarzon: Kallt! Medeltemperaturen aldrig över +10°C.

Tempererad zon: Frostrisk stor del av året. Varmaste månaden över +10°C. Sverige ligger i denna zon.

Subtropisk zon: Liten risk för frost. Varmaste månaden över +20°C.

Tropisk zon: Frostfritt. Alla månader över +18°C.

Sidan 14

Klimatzonerna delas in i mindre zoner mycket beroende på hur nära havet man är (havet jämnar ut temperaturerna och ger mer nederbörd). Så är t.ex. den tempererade zonen indelad i fastlandsklimat (kallare vintrar och mindre nederbörd) och kustklimat (jämnare temperatur och mer nederbörd). Halmstad har alltså kustklimat inom den tempererade zonen.

Uppgifter1. Vad är det för skillnad på väder och klimat?__________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

2. Hur påverkar närheten till havet klimatet?___________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

3. Hur gör man ett klimatdiagram?_____________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

AtmosfärenDu ser den inte. Ändå finns den runt omkring dig. Du klarar dig inte utan

den. Vad är det då som är så viktigt? Jo, luften naturligtvis! Livet på jorden måste ha luft. Den finns i ett lager runt jordklotet. Luftlagret - atmosfären - är tunt. Tänk dig vårt klot stort som ett äpple. Atmosfären är då inte tjockare än skalet på äpplet. Jordens dragningskraft håller kvar luften. Den skulle annars försvinna ut i rymden.

Luften är en blandning av flera gaser. Syret är en av gaserna. För oss är det livsviktigt. Luften ger oss inte bara syre. Den skyddar också. På dagen hindrar den solens strålar från att bränna upp oss. Om natten håller den kvar solvärmen.

Vårt väder bildas i den luft som ligger närmast jordytan. Det är här som moln, regn, snö och vind blir till. 10-15 kilometer upp i atmosfären finns ett lager av gasen ozon. För oss är den gasen av stort värde. Den skyddar mot solens skadliga strålning. Det tunna ozonlagret hotas av människan. Vi släpper ut freongaser som förstör ozonet. Du har säkert hört talas om ”ozonhål”.

Sidan 15

Temperatur - varmt eller kalltDu vet att jorden har varma och kalla områden. Vid ekvatorn är det alltid

mycket varmt. 25 plusgrader är en vanlig temperatur året om. Nordpolen och Sydpolen har ofta 40 grader kallt på vintern. Sommarens temperatur stannar där vid några plusgrader. Antarktis har världsrekord i kyla. Hela 89 minusgrader Celsius har mätts upp där. Värmerekordet håller Saharaöknen i Afrika. En gång var det nästan 58 grader varmt där.

Bergiga trakter är kallare än låga områden. Vad beror det på? Jo, luften blir tunnare ju högre upp du kommer. Den tunna luften värms mindre än luften på låg höjd. Det här märks tydligt vid ekvatorn. På de låga slätterna där är det varmt. De högsta bergens toppar har snö året om.

Havet jämnar utVår landyta blir fort uppvärmd på våren. Den tappar också värmen snabbt

när hösten kommer. De som bor långt från havet får därför varma somrar och kalla vintrar. Vi talar om fastlandsklimat.

Havet gör tvärtemot landytan. Vattnet håller kvar vinterkylan på våren. Under hösten släpper det långsamt ifrån sig sommarvärmen. Längs kusterna får man svala somrar och milda vintrar. Här är det kustklimat.

Luft i rörelseHåll händerna över ett värmeelement. Du känner hur

den luft som värmts upp stiger mot taket. Vid taket strömmar den ut i rummet. Luften börjar snart att tappa värme. Den sjunker mot golvet och rör sig mot elementet. Luften värms där upp igen. Den gör en ny tur runt i rummet. Hela tiden sprider luften värmen från elementet.

Sidan 16

Samma rörelse som i rummet sker ute i atmosfären. Värmen vid ekvatorn får luften att stiga. Den rör sig mot norr och söder. Luften avkyls snart. Den sjunker och strömmar åter mot ekvatorn. Det känns att luften rör sig. Det blåser ju!

Luftens tryckLuftlagret, som finns runt jorden, trycker på människan. Trycket är mycket

stort. Det är som vikten av en järnvägsvagn. Vi klarar det trycket! Det beror på att vi har samma tryck inne i vår kropp.

Lufttrycket är inte lika överallt. Olika platser har olika lufttryck. Det mäts med en barometer. Det normala lufttrycket är 1 013 hPa. hPa är en förkortning för hektopascal.

Väderrapporten i TV visar på lågtryck och högtryck. Ett område med lågtryck har brist på luft. Ett högtryck har överskott. På sommaren längtar vi efter luft med högt tryck. Vid högtryck blir vädret oftast varmt och soligt. Under vintern ger högtrycket kallt och torrt väder. Lågtryck för ofta med sig regn eller snö och blåst.

Sidan 17

Uppgifter1. Vad är atmosfären?______________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

2. På vilket sätt skyddar luften oss?_________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

3. Hur rör sig luften ovanför ett varmt element? ____________________________________________

__________________________________________________________________________________________

4. Vad är lufttryck? ________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

Nissetext! Byt ut NISSE mot det rätta ordet!NISSE är det vi har varje dag – det kan vara soligt eller det kan regna. När man talar om NISSE menar man ”genomsnittsvädret” – så som vädret brukar vara på en viss ort en viss månad.

Det finns fyra olika NISSE: Polarzonen där det är väldigt kallt året runt, NISSE (där Sverige ligger), den subtropiska zonen och den tropiska (där det är väldigt varmt året runt). Temperaturen är väldigt olika på olika platser på jorden: på NISSE har det varit 89° kallt! Varmast är det i NISSE där det varit 58° varmt!

Runt jorden finns NISSE som består av luft (som är en blandning av olika NISSE). Luften väger en hel del – det bildas ett NISSE som i normala fall är 1013 hPa. Ibland är trycket högre – det kallas NISSE och brukar innebära att vädret är vackert.

Halmstad ligger ju nära havet så här har vi NISSE vilket betyder att vi har svala somrar och milda vintrar.

Sidan 18

Skriv korta förklaringar till begreppen

Sidan 19

Klimatzon

Luft

Väder

Klimat

Lufttryck

4. Olika klimatområdenNu gör vi en tur ut i världen. Vi ska besöka några områden med olika klimat.

Vi är också nyfikna på hur människor och djur lever där.

Den tropiska zonenNära ekvatorn är det alltid mycket varmt och fuktigt. Solen står högt på

himlen. Marken och luften värms upp mycket. Året om är det runt 25 grader varmt i skuggan.

Här regnar det nästan varje dag. Värmen får vattnet att avdunsta fort. Det blir vattenånga. Regnmolnen fyller snart himlen. Fram på eftermiddagen kommer åskan och skyfallen.

Vi har vår, sommar, höst och vinter i Sverige. Vid ekvatorn finns inga årstider. Klimatet är så gott som lika hela tiden. Det växer så det knakar. Den tropiska regnskogen breder ut sig.

Här i regnskogen växer hundratals olika slags träd. Enorma mängder av gröna växter slåss om utrymmet. Marken är täckt av lianer och snår. Det är mycket svårt att ta sig fram genom skogen. Här finns ormar, fåglar och insekter. Stora djur söker sig sällan hit.

Regnskogens klimat är inte vänligt mot besökare. Bara de människor som bott här hela sitt liv klarar fukten och hettan. För invånarna är svedjebruket viktigt. Det betyder att man bränner ned en del av skogen och odlar i askan. Den är näringsrik. Men jorden blir snart utsugen. Den kan inte längre ge näring åt växterna. Därför flyttar människorna på sig. Det är dags att bränna ned en ny del av skogen.

De stora grässlätternaNorr och söder om regnskogen är klimatet hett men inte så fuktigt.

Temperaturen är hög. Termometern visar året om mellan 20 till 30 grader i skuggan.

De tropiska regnen faller också hår. Men de gör ett uppehåll under året.

Sidan 20

Området får en torrtid. Torrtiden sätter stopp för regnskogen. Här är det i stället savann och stäpp.

Savannen består mest av högt gräs. En och annan dunge med träd finns där. Stäppen är torrare än savannen. På stäppen växer mest glest, torrt gräs och buskar.

Afrikas savanner är kända för sin rikedom på djur. Här betar bufflar, elefanter, noshörningar, giraffer och sebror. I det höga gräset strövar lejon och leoparder omkring. De är på jakt efter byte.

Sol och torka i jordens öknarVid vändkretsarna möter vi jordens största öknar. Här bestämmer

högtrycken vädret. Solen skiner. Luften är torr och klar. Dagarna är heta men nätterna kan vara kalla. Här är bristen på vatten stor. Det regnar mindre än 250 mm om året. Klimatet är tufft för växterna. Det är inte många växter som kan leva här.

Sidan 21

Människan har det inte heller lätt i öknen. Det är svårt att. bo kvar på samma plats. På några få ställen går det bra att bo. Det är i oaserna. Där finns det vatten. Den torra öknen saknar inte helt befolkning. Här finns ökenfolk som vandrar omkring i kanten av öknen. De är hela tiden på jakt efter mat åt sina får, getter och kameler.

Den tempererade zonenDe västra delarna av Europa har kustklimat. Vintrarna är milda. Det snöar

sällan. Somrarna blir aldrig riktigt varma.

De inre delarna långt från kusten får fastlandsklimat. Det är ett hårdare klimat än kustklimatet. Vintern blir kall och sommaren varm. Här finns stora områden med barrskog. Barrträden tål de kalla och torra vintrarna.

Medelhavet har sitt eget klimat. Somrarna där är heta och torra. Det är inte bra för jordbruket. Men många semesterfirare gillar medelhavsklimatet. På vintern kommer låg trycken från Atlanten in över området. Det blir vinterregn. I bergen brukar det snöa.

Sidan 22

PolarzonenVid Nordpolen och Sydpolen är klimatet arktiskt. Här är det kallt och

ovänligt. Vintern är lång med mycket lite sol. Sommaren är kort. Det blir aldrig riktigt varmt.

Antarktis vid Sydpolen är nästan helt täckt av is. Här bor inga människor.

I norr tar Arktiska oceanen upp den mesta ytan. Havet är täckt av is. Ett landområde i norra polarområdet kallas Nordkalotten. Till Nordkalotten hör de norra delarna av Sverige, Norge och Finland. Marken är frusen året om. Tjälen går inte ur marken. Inga träd kan växa här. De växter som klarar livet på tundran är gräs, blommor, ris och buskar. Fast det är så kallt bor människor här.

Sidan 23

Uppgifter8. Beskriv regnskogen._____________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

9. Hur ser det ut på savannen?_____________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

10. Beskriv de tre klimatområdena som finns i Europa._______________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

11. Varför växer det inga växter i Antarktis?_________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

Sidan 24

Korsord kap 3 och 4

Vågrätt2. Här är det torrt som tusan5. Består av många olika gaser8. klimat om man bor nära havet9. Viktig gas i luften11. Genomsnittsväder12. Det vi har varje dag - sol eller regn13. ???-havet har ett eget klimat14. Skog med massor av olika träd15. Här växer mest högt gräs16. Den kallaste klimatzonen

Lodrätt1. Brukar innebära fint väder3. Innebär att man bränner ner skog4. Luftlager runt jorden6. Normal om det är 1013 hPa7. Mäts i Celsius8. Berättar om en orts klimat10. Samma sak som Antarktis

Sidan 25

5. Vattnet i naturenJorden har sitt förråd av vatten. Mängden vatten i förrådet förändras aldrig.

Det bildas inget nytt vatten, inget vatten försvinner.

Vattnets kretsloppHavet tar hela tiden emot vatten. Det kommer från floderna och från regnet

som faller över havsytan. Havet förlorar också mycket vatten. Stora mängder avdunstar bort. Det försvinner upp i luften som vattenånga. Vattenångan är en liten men viktig del av vattnet i naturen. Den kommer inte bara från havet. Vattenångan kommer också från marken, sjöarna och alla växterna.

Vattenångan blir till moln. Med hjälp av vinden rör sig molnen fram genom luften. Molnresan tar slut efter några dagar. Det vatten som avdunstade bort faller till jordytan.

Sidan 26

Varför regnar det?Mycket av vattnet i luften är osynlig vattenånga. Luften klarar av att hålla

den kvar. Den förmågan är inte alltid lika stor. Varm luft kan hålla kvar mer fuktighet än kall luft.

Den varma luften stiger uppåt. Luften blir då kallare. Den osynliga vattenångan blir till små vattendroppar. Dropparna bildar moln eller dimma. Molnen möter berg. De tvingas att stiga högre. Det blir kallare och kallare. Snart klarar inte molnen av att hålla kvar vattnet. Det faller ner som regn, hagel eller snö.

Var regnar det?Det mesta av regnet faller över havet. Landytan får bara en

femtedel av nederbörden. En del områden får mycket regn. I andra områden är det torka nästan året om.

Vi kan ta ett exempel: De fuktiga havsvindarna når Himalayas södra sluttningar. Här kan det under sommaren komma 12 000 mm (12 meter!) regn. Områden norr om Himalaya regnar det mycket lite. Där är det regnskugga. Havsvindarna har redan tappat sitt regn. Det föll ned på den andra sidan av det höga Himalaya.

I ett bälte runt ekvatorn regnar det mycket. Här faller det varje år mer än 2 000 mm regn. Polartrakterna hör till de torra områdena.

Sidan 27

Sidan 28

Uppgifter1. Berätta om vattnets kretslopp i naturen._________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

2. Hur bildas moln? ________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

3. Varför släpper molnet iväg regn?_________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

4. Varför regnar det så mycket på Himalayas södra sida?___________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

Nissetext! Byt ut NISSE mot det rätta ordet!Egentligen finns det lika mycket vatten på jorden alltid – istället ”snurrar” vattnet runt i något som kallas NISSE.

Från haven NISSE mycket vatten – det blir vattenånga som stiger uppåt och bildar stora NISSE. Med vinden kan molnen åka långt innan de släpper ner NISSE. Detta sker när molnet blir kallt så att de små vattendropparna blir så tunga att de faller ner som NISSE.

Det mesta av regnet faller över NISSE, men mycket faller också över land. I Himalaya kan det regna 12 NISSE under sommaren.

När vattnet regnat ner samlas det ihop i bäckar och floder och till slut så rinner det ut i sjöar och tillbaka till havet – vattnets NISSE har gått ett helt varv!

Skriv korta förklaringar till begreppen

Sidan 29

Regnskog

Sidan 30

Regnskog

Gömda ord kap 4 och 5

A R C C F U U C V S S X L N CV E I C A T P U A E Ä Q A E ID F F J S F S E T H V R D N MU F S T T Y K L T A M L G O KN A Y I L V X R E G N Y Y Z BS R Y V A T T E N Å N G A R MT I N T N K A T S S X H O A NA G O E D Å R M O T A M I L KR R J B S S W E I I U V O O NN G U O K A N O T L Q M A P BR P E A L M E Ö B S K Y G N PT R O P I S K Z X K L T A B NQ L J S M U Ö Y I A Y O S T MB N B Q A L E G A H P E P U OB U F V T G O K S N G E R P K

AVDUNSTAR EKVATORN FASTLANDSKLIMATGIRAFFER GRÄS HAGELKLIMATOMRÅDE KRETSLOPP KUSTKLIMATMOLN POLARZONEN REGNREGNSKOG SAVANN SNÖTROPISK VATTEN VATTENÅNGAÖKEN

SynonymerVilket ord hör ihop med eller betyder nästan samma sak som det fetmarkerade ordet?

Klimat☐ Avvikande☐ Avståndstagande☐ Genomsnittsväder☐ Regnskog

Kretslopp☐ Orkan☐ Luftfuktighet☐ Att något återanvänds, tar inte slut☐ Hög bergskedja

Vittring☐ Lantbruk☐ Nedbrytande kraft☐ Kontinentalplatta☐ Årstider

Glaciär☐ Stor grässlätt☐ Isflod☐ Klimatförändring☐ Vulkanutbrott

Sidan 31