1 (27) enöglaskolans trygghetsplan 2019/2020 · trygghetsteamet gör en presentation av...

1 (27)

Enöglaskolans

Trygghetsplan

2019/2020

2 (27)

Innehåll

Grunduppgifter

- Enöglaskolans vision - Verksamhetsformer som omfattas av trygghetsplanen - Ansvarig för trygghetsplanen - Trygghetsplanen gäller från - Trygghetsplanen gäller till - Barns/elevers delaktighet - Vårdnadshavares delaktighet - Personalens delaktighet - Förankring av trygghetsplanen - Utvärdering av fjolårets trygghetsplan (Se bilaga) - Utvärdering av årets trygghetsplan - Ansvarig för att årets trygghetsplan utvärderas

Kartläggning läsåret 2018/2019

- Kartläggningsmetoder - Områden som berörts i kartläggningen - Hur eleverna har involverats i kartläggningen - Hur personalen har involverats i kartläggningen

Resultat och analys

- Trivselenkät VT 2019 - Kartläggning Trygghetsteamet, kränkningsärenden - Trygghetsforums kartläggning av diskrimineringsgrunderna

utifrån Do:s husmodell HT 2018 - Kartläggning ”Lika-Olika”

Nya mål och åtgärder 2019/2020

- Enöglaskolans vision - Främjande insatser - Förebyggande åtgärder - Rutiner för att åtgärda akuta situationer

Bilaga 1: Utvärdering Trygghetsplan 2018/2019

Bilaga 2: Kluster utifrån de prioriterade områden som framkommit i

kartläggningarna 2018-2019

3 (27)

Grunduppgifter Enöglaskolans vision Vår vision är att alla elever på Enöglaskolan känner trygghet, gemenskap och

arbetsglädje. Möten med människor och olika kulturer är betydelsefulla och ger lust

och inspiration till utveckling och lärande.

Verksamhetsformer som omfattas av trygghetsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av trakasserier och

kränkningar. All personal är skyldig att agera om de upptäcker att trakasserier

och/eller kränkningar förekommer samt att handla och verka för en miljö som

överensstämmer med läroplanens värdegrund.

Trygghetsplanen mot kränkande behandling är fastställd av ledningen i samarbete

med trygghetsteamet, personal, elevråd och föräldraråd.

Dokument som ligger till grund för trygghetsplanen:

Diskrimineringslagen 2008:567, förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling av barn och elever

Skollagen SFS (2010:800), kapitel 5 ”Trygghet och studiero” och kapitel 6

”Åtgärder mot kränkande behandling”

Lgr -11, skolans värdegrund och uppdrag

Ansvarig för trygghetsplanen Enöglaskolans rektor Maria Söderlind

Trygghetsplanen gäller från 2019-10-01

Trygghetsplanen gäller till 2020- 10-01

Barns/elevers delaktighet Elevernas uppfattning om trygghet på skolan har legat till grund för

trygghetsplanen genom de undersökningar som genomförts och på vilka

trygghetsplanen vilar. Trygghetsplanen förankras i elevrådet och i klasserna på

skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Arbetsgången vid kränkningsärenden har presenterats vid föräldramöten och

diskuterats med föräldraråd. Vårdnadshavare informeras om att Trygghetsplanen

ligger på www.enkoping.se Personalens delaktighet

4 (27)

Skolans personal är delaktig gällande innehållet i trygghetsplanen utifrån aktuella

frågeställningar och de kartläggningar som görs. Personal ingår i arbetsgrupper där

trygghetsplanens innehåll diskuteras.

Förankring av trygghetsplanen Trygghetsteamet gör en presentation av trygghetsplanen för alla klasser. Klasslärare

fördjupar förståelsen av trygghetsplanen med elever så att de känner till dess

innehåll och förstår syftet med den genom pågående samtal i verksamheten. Rektor

ansvarar för att ny personal introduceras i trygghetsplanen när de börjar på skolan,

även mitt i en termin. Klassföreståndare ansvarar för att nya elever introduceras.

Trygghetsplanen förmedlas till all personal på skolan. Vårdnadshavare får

information om att trygghetsplanen ligger på www.enkoping.se.

Utvärdering av fjolårets trygghetsplan 2018/2019 Utvärderingen av fjolårets trygghetsplan återfinns i det här dokumentet i slutet som

en bilaga.

Utvärdering av årets trygghetsplan 2019/2020 Årets plan ska utvärderas av all personal samt skolans elevråd i Maj-September

2020.

Ansvarig för att årets trygghetsplan 2019/2020 utvärderas Enöglaskolans rektor Maria Söderlind

Kartläggning läsåret 2018/2019 Kartläggningsmetoder Ett omfattande arbete har genomförts för att kartlägga den aktuella situationen på

Enöglaskolan gällande trygghet och trivsel.

I trygghetsplanens kartläggning används följande:

Trivselenkät VT 2019

Kartläggning Trygghetsforum, diskrimineringsgrunderna, DO:s

husmodell HT 2018

Kartläggning ”Lika-Olika”

Kartläggning Trygghetsteamet, kränkningsärenden

Områden som berörts i kartläggningen Följande områden har kartlagts under läsåret 2018-2019.

X Trygghet och trivsel

X Kränkande behandling

X Kön

X Könsidentitet eller könsuttryck

X Etnisk tillhörighet

X Religion eller annan trosuppfattning

X Funktionsnedsättning

X Sexuell läggning

5 (27)

X Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats i kartläggningen genom:

Eleverna har svarat på trivselenkäten.

Eleverna har diskuterat trygghet på skolan utifrån diskrimineringsgrunderna

i sina årskurser.

Elevrådet har deltagit i ”Trygghetsforums” möten där kartläggningsarbete

gällande trygghet, trivsel och diskriminering genomförts.

Eleverna har medverkat i ”Lika-Olikas” kartläggning som bestod av

elevenkät och fokussamtal.

Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats i kartläggningen genom:

Kartläggning som genomfördes inom projektet ”Lika-Olika” bestående av

personalenkät och kvalitativa intervjuer

Kartläggningsarbete inom Trygghetsforum där Trygghetsteam, Rastgrupp,

Elevrådsansvariga, Elevhälsa och Ledning varit deltagare.

Genom kartläggning av elevers situationer i samband med

kränkningsärenden.

Resultat och analys I trygghetsplanens kartläggning används följande:

Trivselenkät VT 2019

Kartläggningsunderlag utifrån trygghetsteamets utredningar kring

kränkande behandling och rapportering till nämnden gällande

kränkningsärenden och analys.

Trygghetsforums kartläggning av diskrimineringsgrunderna utifrån DO:s

husmodell HT 2018

Kartläggningsunderlag utifrån projektet ”Lika-Olika”

Trivselenkät VT 2019 Under vecka 7 2019 fick skolans elever svara på en trivselenkät framtagen av

trygghetsteamet på skolan. 69% av skolans elever har svarat. I enkäten finns fyra

olika svarsalternativ 1. stämmer helt och hållet 2. stämmer ganska bra 3. stämmer

ganska dåligt 4. stämmer inte alls. De två alternativen som visar på trivsel har vi

lagt ihop i svaren nedan i redovisningen av Enöglaskolans resultat. Inom parentes

visas fjolårets resultat att jämföra med.

(2018) 2019

1. Jag trivs i klassrummet (92%) 84%

2. Jag trivs med mina klasskamrater (91%) 89%

3. Jag trivs med kamrater i andra klasser (82%) 81%

4. Jag trivs på rasten (90%) 86%

5. Jag trivs i matsalen (81%) 77%

6. Jag trivs i omklädningsrummet på idrotten (73%) 79%

7. Jag får arbetsro på lektionerna (72%) 76%

6 (27)

8. Jag ger andra arbetsro (86%) 87%

9. Jag trivs med personalen (92%) 87%

10. Jag känner mig otrevligt behandlad av någon på skolan? (32%) 36%

11. Jag behandlar någon på skolan på ett otrevligt sätt? (16%)17%

12. Jag vet någon i klassen som blir otrevligt behandlad? (30%) 43%

13. Jag får vara med på rasterna? (88%) 88%

14. Jag vet någon som inte får vara med på rasterna (34%) 34%

15. Jag har någon vuxen i skolan att prata med (90%) 76%

Nedanstående svar är från elever som går på fritids

16. Jag trivs på morgonfritids (78%) 84%

17. Jag trivs på min fritidsavdelning (83%) 89%

Nedanstående svar är från elever på högstadiet åk 7

18. Jag trivs i uppehållsrummet? 87%

19. Flextiden fungerar 84%

20. Det fungerar med skåp och material 83%

21. Jag förstår schemat och var jag ska 83%

22. Jag äter oftast lunch i skolan 73%

Sammanräknat resultat i trivselenkäten gällande trivseln på skolan.

Enkätens resultat visar på en liten minskning av trivseln på skolan med ca två

procentenheter då resultatet sammanräknats och jämförts med fjolårets resultat.

Resultat som förbättrats sedan föregående år

Trivseln i omklädningsrummen har ökat, vilket även utgör ett av föregående års

målsättningar. Trivseln har ökat från 73% positiva svar till 79% positiva svar.

Arbetsron på lektionerna var under föregående år ett prioriterat område vilket

också har givit ett förbättrat resultat i enkäten från 72% till 76% positiva svar.

Ett tredje område som var prioriterat under föregående år var trivseln på fritids.

Även dessa resultat har förbättrats både på morgonfritids och på de olika

fritidsavdelningarna. Sammantaget har trivseln på fritids ökat med sex

procentenheter.

Prioriterade områden

43% av de svarande eleverna delger att de vet någon i klassen som blir otrevligt

behandlad och 34 % delger att de vet någon som inte får vara med på rasterna. 36%

av eleverna delger att de känner sig otrevligt behandlade av någon på skolan. En

tydlig försämring gällande elevernas upplevelse av att ha någon vuxen att tala med

på skolan har försämrats med 14% enheter från 90% till 76%. Trivseln i

omklädningsrum, matsal och arbetsro i klassrummen är även dessa prioriterade

områden under läsåret 2019/2020 då det fortfarande är många elever som delger att

de inte uppfattar situationen som positiv.

Extra uppmärksamhet behöver, utifrån ovanstående resultat, läggas på att utveckla

följande områden under läsåret.

Utveckla sociala färdigheter, bemötande, språkbruk

Ökad gemenskap och motverka utanförskap

7 (27)

Förbättrade relationer mellan elever och personal

Trivsel i omklädningsrum

Trivsel i matsal

Arbetsro i klassrum

Kartläggning, Trygghetsteamets arbete Några statistiska resultat gällande de ärenden som anmälts till trygghetsteamet

under året som gått. Under läsåret 2018/2019 har skolans trygghetsteam fått in 100

kränkningsärenden, HT 40 situationer och VT 60 situationer.

Flicka utsatt av flicka 18

Flicka utsatt av pojke 34

Pojke utsatt av pojke 38

Pojke utsatt av flicka 4

Fysiska kränkningar 59

Verbala kränkningar 41

Incidenter på nätet 8

En utsatt av flera 31

Det framkommer i trygghetsteamets analys att fortsatt målinriktat arbete för att

utrusta eleverna gällande sociala färdigheter, konflikthantering och bemötande är

väsentligt för att minska kränkningar av både fysisk och verbal karaktär. I

trygghetsteamets analys framkommer att det förekommer maskulinitetsnormer som

bejakar våld och att flera konflikter innefattar våldshandlingar. Statistiken kring

kränkningsärenden visar att pojkar förekommer i långt större omfattning än flickor

som de som kränker och använder våld. Det förekommer en hård attityd och

jargong i vissa grupperingar. Vår sammanställning visar att pojkar utsätter både

pojkar och flickor. Då pojkar är överrepresenterade gällande att vara den som

kränker föranleder det att insatser gällande pojkars strategier i det sociala samspelet

behöver prioriteras.

Både verbala och fysiska kränkningar förekommer. Enöglaskolan behöver fortsätta

att arbeta för att stävja både nedvärderande språkbruk och verbala och fysiska

kränkningar. Det förekommer även flera situationer då det är flera elever som

kränker en elev. Insatser gällande grupptryck, civilkurage och omsorg om varandra

behöver prioriteras.

Under det gångna året har stora förändringar genomförts på skolan med

uppbyggnad av ett högstadium, omfördelning av resurser, ny organisation gällande

både fritidspedagoger, språkstöd och modersmålslärare. Elevantalet på skolan har

ökat markant. Under året som gått har ett stort antal elever både börjat och slutat på

skolan. Detta bidrar till oro i grupperna då nya grupprocesser aktualiseras då

förändringar i gruppen sker. Ett omfattande arbete har genomförts för att skapa

positiva sysselsättningar och miljöer på rasterna. Bemanningen på raster på olika

platser på skolgården är också noggrant genomtänkt. Trygghetsteamet uppfattar att

många elever trots insatserna fortfarande har svårigheter att finna positiva

sysselsättningar på rasterna.

8 (27)

Trots ovanstående omständigheter har i stort sett alla kränkningsanmälningar

åtgärdats med positiva resultat. Resultatet beror på alla de insatser som genomförts

på både organisatorisk, grupp och individuell nivå (Se ovan). Uppföljningssamtalen

med de inblandade eleverna är en viktig orsak till framgången, liksom kontakten

med vårdnadshavare och samarbetet mellan pedagoger med anpassningar i elevens

vardag. Även samarbetet mellan trygghetsteam, rastgrupp, elevhälsa, ledning och

övriga pedagoger är viktiga orsaker till framgångsrika resultat.

Prioriterade områden Extra uppmärksamhet behöver, utifrån ovanstående resultat, läggas på att utveckla


Sociala färdigheter, bemötande, ökad omsorg om varandra

Konflikthantering

Minskat våld

Arbeta med maskulinitetsnormer

Arbeta med attityder, normer och språkbruk

Ökat civilkurage och motverka negativt grupptryck

Trygghetsforums kartläggning utifrån DO:s husmodell HT 2018 Med metodologisk utgångspunkt i ”DO:s Husmodell” kartlades och analyserades

situationer och platser där elever blir, eller riskerar att bli, diskriminerade utifrån de

sju diskrimineringsgrunderna. Kartläggningen tog avstamp i tidigare identifierade

områden på skolan där tryggheten behöver stärkas upp ytterligare enligt följande:

Språkbruk, Regler, Klassrum, Omklädningsrum och Raster. Elevrådet,

representanter från trygghetsteamet, elevhälsan, rastgruppen, ledningen och

områdespolisen har samarbetat med att kartlägga och analysera situationen på

skolan utifrån diskrimineringsgrunderna med hjälp av husmodellen. Det insamlade

materialet innefattar även den information som framkommit vid samtal utifrån

diskrimineringsgrunderna i de olika årskurserna.

I kartläggningen framkom det att elever blir och riskerar att bli diskriminerade i

skolan: Framförallt framträdde diskrimineringsgrunderna ”Kön”,

”Könsöverskridande identitet och uttryck” och ”Religion och annan

trosuppfattning” som särskilt väl representerade när det gäller diskriminerande

handlingar. Även utifrån de andra diskrimineringsgrunderna ”Sexuell läggning”,

”Etnicitet”, ”Ålder” och ”Funktionshinder” förekom kränkningar.

Det förekommer nedsättande ord och ton om flickor, samt om någon pojke gör

något som anses vara ”kvinnligt”. Begränsningar utifrån kön förekommer då vissa

arenor och aktiviteter klassas som ”könade” ex sport såsom fotboll, bandy, FIFA,

Fortnite vilket det talas om som pojkars sysslor, och pyssel vilket det talas om som

flickors sysslor. Dessa kategoriseringar påverkar valen och utrymmet inom olika

arenor. Flera av sportarenorna domineras starkt av pojkar. Även kläder och leksaker

kategoriseras till kön och nedsättande, retsamma kommentarer förekommer då

dessa kategoriseringar överskrids.

Nedsättande, retsamma kommentarer sker också då flickor och pojkar umgås

tillsammans med varandra vilket begränsar handlingarna och det sociala utbudet

utifrån kön.

Vuxna uppfattas använda regler på olika sätt för flickor och pojkar där pojkar

uppfattas oftare bli bemötta med strängare ton och med starkare begränsningar. Det

9 (27)

1framkommer att flickor inte får samma utrymme att göra sin röst hörd i

klassrummet som pojkar.

Skällsord angående sexuell läggning förekommer mellan elever.

Det förekommer nedsättande ton och ord mellan elever på skolan gällande

religionstillhörighet samt till den som inte anammar någon religion. Det kan även

handla om nedsättande kommentarer från någon inom samma religion som

kritiserar andra för att exempelvis inte vara ”äkta”, eller tillräckligt troende. Det

kan handla om kommentarer gällande klädsel, mat eller vilka aktiviteter eller

kamrater någon väljer, vilket begränsar handlingsutrymmet.

Det förekommer att äldre elever utövar makt över yngre i olika frågor genom att

sätta upp begränsningar för yngre gällande hur en ska vara. Det framkommer att det

finns hierarkiska elevkonstellationer där ”ledare” utövar påverkan gällande hur

och vad de som är lägre i hierarkin ska göra. Detta utgör en social kontroll som

begränsar handlingsutrymmet.

Det framkommer även att det förekommer nedsättande kommentarer utifrån

etnicitet. Det är olika folkgrupper som kan utsättas för detta, även den med

majoritetssamhällets ursprung.

Det framkommer i kartläggningen att nedsättande ord förekommer gällande

elever med funktionsvariationer. Det kan även handla om suckar och menande

blickar om någon behöver mycket stöd för att förstå undervisningen eller

nedsättande ord och skratt vid matsalen i förhållande till elever på grundsärskolan.




Arbeta med attityder och normer gällande mångfald, motverka

diskriminering

Språkbruk

Likvärdighet gällande aktiviteter och utrymme utifrån kön, motverka

begränsande praktiker och normer exempelvis sport, pyssel, spel, utrymme

att tala i klassrummen.

Underlätta könsöverskridande uttryck, aktiviteter och gemenskap

Likvärdighet i bemötande av alla elever oavsett kön

Utveckla möjligheterna att utöva ett positivt ledarskap och uppmuntra goda

förebilder, motverka maktutövning och grupptryck

Rekommendationer från Trygghetsforum utifrån resultatet i trivselenkäten och

DO:s husmodell

1. Fruktbod

Syfte: Elevmedverkan, elevdemokrati, engagemang för vår skola, vissa äter inte

frukost hemma och har därför svårare koncentrera sig och kan bli lättretliga.

Möjlighet att köpa frukt. Bidrar till en god atmosfär på skolan.

2. Bollsport för alla

Syfte: På fotbollsplan, innebandy och basket framkommer i kartläggning utifrån

diskrimineringsgrunderna att det förekommer köns- och åldersdiskriminering.

Syftet är att motverka detta och få jämnare fördelning av utrymmet.

3. Förbättra skolans utomhusmiljö

10 (27)

Syfte: Skapa en kreativ och inspirerande skolgård för att motverka konflikter.

4. Vuxen i omklädningsrummet

Syfte: motverka kränkningar och otrygghet i omklädningsrummen.

5. Trygghetsteam en tydlig organisation och ansvarsfördelning:

Syfte: En organisation där kränkningar och trakasserier fångas upp på ett effektivt

och verksamt sätt som är anpassat för en större skola.

6. TING/Temadagar

Syfte: Hålla skolans värdegrund levande. Ta till vara på den mångfald som finns

och överbrygga motsättningar mellan olika grupperingar.

7. Elever engagerade i rastverksamheten

Syfte: God atmosfär på skolan, ökat elevinflytande, motverka mobbning och

trakasserier, skapa roligare raster och större gemenskap över åldersgränser och

grupperingar.

8. Tydliggöra rastvärdarnas arbetsuppgifter

Syfte: Elever har uttryckt att vuxna inte lyssnar när de behöver hjälp, de delger att

vissa vuxna vänder sig mer till andra vuxna i stället för att prata med eleverna.

Många elever behöver stöd på raster och alla rastvärdar behöver vara aktiva i det

uppsökande arbetet.

9. Ute och inneraster

Syfte: Skapa en god atmosfär och elevdemokrati, eleverna har önskat att även få ha

inneraster, få bort spring och konflikter i korridorerna.

10. Stöd till ensamma barn för raster

Syfte: Inget barn ska känna sig ensam på rasten.

11. Fler vuxna på rast:

Syfte: Ökad vuxentäthet på rast för att kunna stödja elever och förebygga

konflikter.

12. Våld vid lek.

Syfte: Gemensamt förhållningssätt och tydlig policy för att motverka fysiska

kränkningar. Ibland börjar de våldsamma handlingarna i lek.

13. Språkbruk.

Syfte: Gemensamt förhållningssätt och tydlig policy för att motverka verbala

kränkningar

14. Civilkurage Syfte: Utveckla medvetenheten gällande civilkurage på skolan för att motverka

tystnadskultur och negativa grupprocesser. Flera kapitel finns i guldboken till

förfogande.

15. Trivselregler i varje klass

Syfte: Skapa ett gott arbetsklimat och ökad trivsel.

11 (27)

16. Information om skolans regler för vårdnadshavare: Syfte: Samverkan med vårdnadshavare gällande att stödja elever att följa de regler

som finns på skolan för ökad trygghet och trivsel.

Kartläggning ”Lika-Olika” Kartläggningar inom projektet ”Lika-Olika” har genomförts bestående av

kvalitativa och kvantitativa delar såsom personalenkät, elevenkät,

personalintervjuer och elevintervjuer. I analysen av de olika kartläggningarna lyftes

följande områden fram som prioriterade att arbeta vidare med utifrån det resultat

som framkommit gällande trygghetsfrågor på skolan.



följande områden under läsåret. Nedanstående är formulerat i effektrapporten

”Lika-Olika”

Respekt: Respektera varandra (oavsett ursprung, kön och religion). Att

eleverna kan se konsekvenserna av sitt handlande.

Språkbruk: Hårt språk, få ner ljudvolymen och få till arbetsro i

klassrummen.

Olikheter: Att proaktivt vidga vyerna kring olikheter och stötta eleverna att

fundera kring sin egen värdegrund hur de vill behandla människor - och sig

själv. Detta för att förbereda dem för när utmaningar kommer (under tiden

på skolan, i samhället och i hemmen).

Rekommendationer från ”Lika-Olika” efter kartläggningsarbetet

Färskvara: Ni har ett helt fantastiskt fint team där ni verkar ta väldigt väl

hand om varandra. Där ni har en vi-känsla, ställer upp, frågar hur andra mår

och bryr er. Fortsätt så! Men glöm inte bort att det lätt tappas bort om man

inte är rädd om det. Fortsätt prata och kommunicera med varandra inte om

varandra, ta saker direkt med den det gäller och våga vara nyfikna och låt

andra få säga vad de tycker (även om du inte behöver hålla med).

Språkbruk: Orden som används, sägs oavsett om de menas eller inte. Och

ord som inte är snälla kommer att skada. För det är vad de är menade att

göra. Det är viktigt att förstå det. Att få eleverna att ta ansvar för vad de gör

och säger. Det kan göras genom övningar där de får ställas mot sina egna

ord.

Konsekvensarbete: Att fortsätta arbeta vidare med vad som blir resultat av

negativt språkbruk, hur man skämtar, utanförskap och tyst hat. Att

människor far riktigt illa och att därmed ställa detta mot den som gör det för

att förhoppningsvis se alternativen, inkludering, tolerans och gemenskap.

Låta olikheter ta plats: Eleverna behöver fortsätta stärkas i att det är okej

att vara olika, tycka olika, se olika ut. Åsikter får finnas, men man behöver

inte säga allt man känner eller tycker. Nu finns det åsikter, fördomar och

suckar och prat bakom ryggen. Viktigt är även att förklara ord och begrepp

som sägs för att kränka så de vet vad de innebär. Utmana kontinuerligt

eleverna kring olikheter så de vänjer sig.

12 (27)

Inre övningar: Eleverna behöver hjälp att finna sig själva och att inse att

prestation inte är identitet, eller absolut inte bör vara det för deras hälsas

skull. Med hjälp av avslappnings-och identitetsövningar kan eleverna

hjälpas till ett sammanhang och lugn. Detta över tid.

Sammanfattande slutsatser utifrån kartläggningarna

Utifrån de olika kartläggningarnas resultat gällande prioriterade områden

framkommer några områden att arbeta vidare med för att Enöglaskolan ska

upplevas som trivsam och trygg för sina elever. Områden som under året bör

prioriteras är att skolans värdegrund ska hållas levande, ökad jämlikhet och tolerans

för olikheter, ett respektfullt språkbruk, utveckla sociala färdigheter och ett

relationsbyggande bemötande för ökad gemenskap. Dessa områden behöver stärkas

för att minska diskriminering, verbala och fysiska kränkningar samt utanförskap.

(För att se de kluster som formulerats se bilaga 2)

Nya mål och åtgärder 2019/2020

Enöglaskolans vision Vår vision är att alla elever på Enöglaskolan känner trygghet, gemenskap och

arbetsglädje. Möten med människor och olika kulturer är betydelsefulla och ger lust

och inspiration till utveckling och lärande.

Mål 2019-2020

”Att skolan upplevs trygg och trivsam av våra elever”

Att skolans värdegrund ska hållas levande

Ökad jämlikhet och tolerans för olikheter - minskad diskriminering

Respektfullt språkbruk - minskade verbala kränkningar

Utveckla elevernas sociala färdigheter – minskade fysiska och verbala

kränkningar

Utveckla ett relationsbyggande bemötande för ökad gemenskap - minskat

utanförskap

Främjande insatser

Det främjande arbetet utgår ifrån vårt övergripande uppdrag att verka för

demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet omfattar

diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsuttryck. Det främjande arbetet är en del av vår enhets kontinuerliga värdegrundsarbete och

syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en

skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas.

13 (27)

Vi arbetar systematiskt med skolans värdegrund, där vi analyserar kamratskap,

stämning etc. på skolan, för att motverka alla former av diskriminering.

Diskussioner sker med personal vid arbetsplatsträff, med skolans elevråd samt vid

föräldraråd. Värdegrundstavlor ska finnas tydligt placerade i skolans klassrum och

andra lokaler som elever vistas i. Skolan har fungerande tillsyn av skolgården under

rasten och ”rastvärden” bär väst för att synas bra. Vi har gemensamma

ordningsregler för skolan.

Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och

genomförs utan att det föranleds av något särskilt problem. Nedanstående insatser

ska genomföras under året. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året

för att främja barns och elevers lika rättigheter

Ansvar Datum när det

ska vara klart

Rasttillsyn, pantbod, rastlekar, bemannad fotboll och övriga

rastaktiviteter

Daglig uppföljning av elevers närvaro via Infomentor, samt i

form av skolans närvarorutiner.

Alla skolans årskurser schemalägger en lektionstimme/veckan

för arbete utifrån teman i värdegrundsmaterialet ”Guldboken”

som bygger på insamlat material från Enöglaskolans elever.

Fyra temaveckor anordnas under året där hela skolan arbetar

med samma tema vilket syftar till att bidra till gemenskap

och en god atmosfär på skolan.

- Vänskapsvecka

- Kroppen och tanken

- Hållbar utveckling

- Kulturer i möte

Alla årskurser får besök av trygghetsteamet som berättar om

årets trygghetsplan.

En enkät om trivsel genomförs anonymt under vårterminen av

alla barn/elever. Trivselenkätens resultat presenteras vid

arbetsplatsträff samt för alla skolans årskurser och

föräldraråd.

Rastgruppen

Se skolans

närvarorutiner

Arbetslagsledare

Klasslärare

Rektor, Elevråd

och blandade

arbetsgrupper

Trygghetsteamet

Trygghetsteamet

Sker

kontinuerligt

Sker

kontinuerligt

under läsåret

Sker veckovis

under hela året

V. 36

V. 47

V. 7

V. 20

November

v. 7 enkät,

presentation i

grupperna

innan April

Förebyggande åtgärder

För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål

utifrån ovanstående resultat och analys.

”Att skolan upplevs trygg och trivsam av våra elever”

14 (27)

Att skolans värdegrund ska hållas levande

Ökad jämlikhet och tolerans för olikheter - minskad diskriminering

Respektfullt språkbruk - minskade verbala kränkningar

Utveckla sociala färdigheter – minskade fysiska och verbala kränkningar

Utveckla ett relationsbyggande bemötande för ökad gemenskap - minskat

utanförskap

Mätbara mål

Åtgärd

Ansvar

Datum när

det ska vara

klart

Att skolan upplevs som trygg

och trivsam av våra elever

(utvärderas i trivselenkät,

trygghetsforum och

trygghetsteam)

Vuxentäthet på rast, tillsätta

ersättare vid frånvaro

Rasttillsyn, pantbod, rastlekar,

bemannad fotboll och övriga

rastaktiviteter

Ökande aktiviteter och

elevmedverkan på rast

En enkät om trivsel genomförs

anonymt under vårterminen av alla

barn/elever. Trivselenkätens

resultat presenteras vid

arbetsplatsträff samt för alla

skolans årskurser och föräldraråd.

Aktivt agera, utreda och åtgärda

vid hårda ord, hårda tag,

retsamhet, kränkningar och

trakasserier enligt ärendegången

vid kränkande behandling och

trakasserier.

Idrottslärare för samtal med alla

klasser om förväntningar och följer

upp hur det går i

omklädningsrummen samt för

dialog med klasspersonal om

vidare åtgärder vid svårigheter

gällande trivsel och trygghet

Rektor

Rastgrupp

Trygghetsforum

Rastgrupp

Elevråd

Trygghetsteam

Rektor

All personal på

skolan

Idrottslärare

teamen för

respektive årskurs

Varje dag

2019/2020

Läsåret

201972020

Läsåret

2019/2020

Genomförs v 7

Presentation i

alla grupper

klart innan April

Kontinuerligt

under läsåret

2019/2020

Kontinuerligt

under läsåret

2019/2020

Skolans värdegrund ska

hållas levande (Utvärderas

utifrån genomförda insatser)

Skolans värdegrund och skolans

ordningsregler finns uppsatta i alla

klassrum

Alla årskurser skapar tillsammans

med eleverna gruppens

trivselregler som sätts upp

Ledning

Respektive team

September 2019

September 2019

15 (27)

Alla skolans årskurser

schemalägger en

lektionstimme/veckan och arbetar

utifrån värdegrundsmaterialet

”Guldboken” som bygger på

insamlat material från

Enöglaskolan med aktuella teman,

Veckans tema och utmaning

visualiseras vid alla skolans

ingångar

Fyra temaveckor anordnas under

året där hela skolan arbetar med

samma tema bidrar till gemenskap,

en god atmosfär och ökad trygghet

på skolan.

- Vänskapsvecka



- Kulturer i möte

Alla årskurser får besök av

trygghetsteamet som berättar om

årets trygghetsplan.

Ledning

Klasslärare/mentor

Skolpsykolog

Skolkurator

Ledning,

blandade

arbetsgrupper

från personalen

Vänskapsveckan

- elevrådet

Trygghetsteamet

Schemalagt

September 2019

Varje vecka

kontinuerligt

under läsåret

2019/2020

V. 36

V. 47

V. 7

V. 20

Oktober 2019

Ökad jämlikhet och tolerans

för olikheter - minskad

diskriminering (Utvärderas i

fördjupad enkät gällande

diskrimineringsgrunderna

och fysiskt och verbalt våld i

oktober/november och

april/maj, samt i

kränkningsärenden)

Trygghetsforum” med elevhälsa,

elevråd, trygghetsteam, rastgrupp,

ledningsgrupp och områdespolis.

Arbetar med insatser/åtgärdsarbete

utifrån de kartläggningar som

genomförts gällande

diskriminering och trivsel. Sker

vid fem tillfällen under läsåret tre

halvdagar och två tillfällen á en

timme.


schemalägger en





Enöglaskolans elever med aktuella

teman


elevmedverkan på rast

Bollsport för alla

Samarbete med kvinnojouren med

lektionstillfällen i åk 6 och åk 8

med inriktning på våldspreventiv

undervisning, gruppsamtal om

normer och värden.

Ledning,

Elevhälsa

Elevråd

Rastgrupp

Trygghetsteam

Ledning Ledning

Klasslärare/mentor

Skolpsykolog

Skolkurator

Trygghetsforum

Rastgrupp

Elevård

Referensgrupp

bestående av

kvinnojouren,

skolkurator

representant från

team 6 och 8

5 tillfällen/läsår

2019/2020

Schemalagt

September 2019

Varje vecka

kontinuerligt

under läsåret

2019/2020

Läsåret

2019/2020

HT 2019

Respektfullt språkbruk - Drama – ett Representant Läsåret

16 (27)

minskade verbala

kränkningar (Utvärderas i





april/maj, i

kränkningsärenden, i

trivselenkäten v 7, i

referensgruppsamtal elever

och personal våldspreventivt

arbete)

kommunikationsprojekt i

samarbete med dramapedagoger

från skapande skola för åk 4, åk 5

och åk 6.





normer och värden.


schemalägger en





Enöglaskolan med aktuella teman,

skapande skola,

dramapedagoger

Team 4,5 och 6

Referensgrupp

bestående av

kvinnojouren,

representant åk 6

och åk 8

skolkurator

Lärare/mentorer

2019/2020

HT 2019

Läsåret

2019/2020

Utveckla elevernas sociala

färdigheter – minskade

fysiska och verbala

kränkningar(Utvärderas i





april/maj, i

kränkningsärenden och

trivselenkäten v 7)

Fortsatt arbete med

värdegrundsarbete, guldboken

varje vecka i alla klasser Veckans

tema och utmaning visualiseras vid

alla skolans ingångar





normer och värden.

Eleverna kommer in till lektionen i

tid. Rastvärdar stödjer eleverna att

bryta upp från leken och ser till att

eleverna går in i tid, tid avsätts för

detta. Nära samarbete med

vårdnadshavare, rapportering i

infomentor

Klasslärare/mentor

Skolpsykolog

Skolkurator

Referensgrupp

bestående av

kvinnojouren,

representant åk 6

och åk 8

skolkurator

Klasslärare,

rastvärdar

Varje vecka

kontinuerligt

under året

2019/2020

HT 2019

Läsåret

2019/2020

Utveckla relationsbyggande

bemötande för ökad

gemenskap - minskat

utanförskap (Utvärderas i

trivselenkäten)


elevmedverkan på rast, bollsport

för alla

Fyra temaveckor anordnas under

året där hela skolan arbetar med

samma tema bidrar till gemenskap,

en god atmosfär och ökad trygghet

på skolan.

- Vänskapsvecka



- Kulturer i möte

Ett samarbete med länsstyrelsen

och Mentor Sverige – där elever i

högstadiet erbjuds en vuxen

Trygghetsforum

Rastgrupp

Elevråd

Rektor, Elevråd

och blandade

arbetsgrupper

Rektor (SYV)

Läsåret

2019/2020

V. 36

V. 47

V. 7

V. 20

Läsåret

2019/2020

17 (27)

kontakt utanför skolan som mentor

under ett år. Personer från

arbetslivet presenterar även sitt

yrke för högstadiets elever under

en dag.

Drama – ett

kommunikationsprojekt i

samarbete med dramapedagoger

från skapande skola för åk 4, åk 5

och åk 6.

Utomhuspedagogik för åk 4 och åk

5 med samarbetsövningar mm.

Utbildningsinsats för personalen i

arbetslagen vid fyra tillfällen under

året gällande ärendegången med

att anmäla, utreda och åtgärda

kränkningar, utredande samtal

samt konflikthantering.


schemalägger en





Enöglaskolan med aktuella teman

Representant

skapande skola,

dramapedagoger

Team 4,5 och 6

Utomhuspedagog,

team 4, team 5

Arbetslagen

Skolpsykolog

Skolkurator

Lärare/mentorer

Läsåret

2019/2020

Läsåret

2019/2020

Läsåret

2019/2020

Läsåret

2019/2020

Rutiner för att åtgärda akuta situationer

Policy Enöglaskolan ska, i enlighet med rådande lagstiftning främja och förebygga

trygghet på skolan och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och/

eller annan kränkande behandling på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Även

annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till

diskrimineringsgrunderna skall förebyggas och förhindras.

Rutiner för att tidigt upptäcka och förhindra trakasserier och kränkande behandling Anmälningar inkommer till Rektor från all personal på skolan. Anmälningarna

utreds och kartläggs av den som upptäckt kränkningen i samarbete med aktuell

lärare/mentor. Vårdnadshavare informeras skyndsamt. Åtgärdsarbete genomförs

utifrån den utredning som görs med ökade insatser om kränkningen inte upphört

efter genomförda insatser enligt nedan.

1. Mentor i samarbete med den som upptäckt kränkningen (dokumenterade

åtgärder)

2. Aktuellt team (Dokumenterade åtgärder)

18 (27)

3. Aktuellt team i samarbete med aktuellt arbetslag (Dokumenterade åtgärder)

4. Aktuellt team lyfter ärendet på elevhälsans öppna elevhälsomöte

(dokumenterade åtgärder)

5. Aktuellt team, arbetslag, elevhälsa, trygghetsteam (dokumenterade åtgärder)

Ärendet följs och eventuellt nya bedömningar görs tills dess det är avslutat.

Samtliga ärenden dokumenteras med innehållet ”anmälan”, ”Utredning” och

”Åtgärder”. De ärenden som är aktuella lyfts vid trygghetsteamets möten. Rektor

informerar nämnden.

Personal som ingår i Trygghetsteamet Följande personer ingår i trygghetsteamet: Namn Kontaktuppgift

Maria Söderlind rektor [email protected]

Birgitta Petersen rastgrupp [email protected]

Sofia Jynnesjö skolkurator [email protected]

Maria Loison, skolpsykolog [email protected]

Elever och vårdnadshavare ska då kränkningar förekommit vända sig till den

personal som arbetar med eleven i vardagen, lärare/mentor eller fritidspersonal.

Ansvarig lärare/mentor/fritidspersonal behöver ha information om en ansvarselev

upplever sig utsatt. Elever och vårdnadshavare kan även vända sig till personalen

som ingår i trygghetsteamet.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Nedan anges steg för steg vilka åtgärder som vidtas för att utreda när skolan får

kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling

av andra elever.

Följande åtgärder vidtas när utredningen visat att trakasserier eller kränkande

behandling förekommit:

mailto:[email protected]




19 (27)

Enöglaskolans rutiner och ansvarsfördelning vid kränkning Den vuxne som upptäcker/får veta att någon känner sig kränkt tar ansvar för att

hantera ärendet.

Samtala med de inblandade eleverna.

Dokumentera: Namn, klass, datum, tidpunkt mm enligt mallen. Om du skriver på

lösblad så häftar du fast dessa på anmälan, du behöver inte renskriva mallen.

Ansvara för att vårdnadshavarna och klassläraren får kännedom om händelsen. Det

kan innebära att klassläraren, mentor eller annan personal gör det, men du ansvarar

för att det blir gjort. Skriv i dokumentationen vem som tagit över.

Ansvara för att följa upp ärendet. Det kan innebära att klassläraren, mentor eller

annan personal gör det. Har du lämnat över till annan så skriv t i dokumentationen

vem som tagit över.

Lämna kopia av anmälan i rektors fack inom fem dagar om ärendet inte är utrett

och avslutat. Är ärendet avslutat så lägger du all dokumentation i facket.

Rektor gör en anmälan till huvudman och skriver ett försättsblad som läggs i

elevmappen till alla som varit inblandade.

Ärenden hanteras först enskilt, sedan i teamet, arbetslaget. Om man inte kommer

vidare så går man till öppet EHT och efter det så kan man kryssa i att man behöver

stöd av trygghetsteamet.

När någon upprepat utsätter någon/några eller om händelsen är allvarlig så bokas

det in ett möte med vårdnadshavare. Mentor/klasslärare kontaktar rektor.

Anmäla

Personal som får

kännedom om att ett

barn eller en elev

anser sig ha blivit

utsatt för kränkande

behandling, utsatt för

trakasserier eller

sexuella trakasserier i

samband med

verksamheten

anmäler detta till

förskolechefen/

rektorn.

Anmäla till

huvudman

Förskolechef/ rektor

som får kännedom om

att ett barn eller en

elev anser sig ha blivit

utsatt för kränkande

behandling i samband

med verksamheten

anmäler detta till

huvudmannen enligt

rutin.

Utreda

Förskolechefen/rektor

är utreder skyndsamt

omständigheterna kring

de uppgivna

kränkningarna eller

trakasserierna.

Utredningen genomförs

utifrån behov av den

som har delegation på

att utreda ärenden.

Utifrån utredningen

görs en

sammanfattning/

bedömning som

återges till

förskolechef/rektor.

Förskolechef/rektor gör

en bedömning utifrån

underlaget om åtgärder

ska vidtas.

Informera

huvudmannen

Förskolechef/rektor

håller huvudmannen

informerad genom att

skicka utredningen till

avsedd adress enligt

rutin

Åtgärda


vidtar de åtgärder

som skäligen kan

krävas för att

förhindra kränkande

behandling i

framtiden.

Följa upp och

utvärdera

För att förvissa sig om

att kränkningarna inte

upprepas följer

förskolechef/rektor

upp och utvärderar

åtgärderna.

Alla barn och

elever

tillförsäkras en

god utbildning i

en trygg miljö

Informera

huvudmannen


håller huvudmannen

informerad genom att

skicka uppföljningen

till avsedd adress

enligt rutin

20 (27)

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Anmäls till rektor som utreder och åtgärdar kränkningen. Rutiner för uppföljning Uppföljningen gällande att utreda och åtgärda kränkningar utvärderas av

trygghetsteamet. Rektor är ansvarig för uppföljningen. Rutiner för dokumentation ”Anmälan”, ”Utredning” och ”Åtgärder” dokumenteras enligt Enöglaskolans mall.

Rektor är ansvarig för dokumentationen. Ansvarsförhållande Rektor är ansvarig för att kränkningar anmäls, utreds och åtgärdas samt att de

dokumenteras. Det är den personal som upptäcker kränkningen i samråd med

aktuell lärare/mentor som anmäler och utreder kränkning eller mobbning och

handlar utifrån det.

De anmäler till rektor och utreder vad som skett, samt följer upp ärendet för att

försäkra sig om att kränkningen eller mobbningen har upphört. Vårdnadshavare till

elever som är inblandade informeras skyndsamt.

Upphör inte kränkningarna arbetar först teamet tillsammans, sedan teamet och

arbetslaget, sedan teamet, arbetslaget och elevhälsan och sedan teamet, arbetslaget,

elevhälsan och trygghetsteamet. Åtgärdsarbetet pågår till dess de har förvissat sig

om att kränkningen eller mobbningen har upphört. Anmälan, utredning och åtgärder

dokumenteras och lämnas till rektor.

Bilaga 1

Utvärdering av trygghetsplanen

2018/2019 Utvärdering av fjolårets trygghetsplan 2018/2019 Utvärdering görs fortlöpande utifrån resultatet i de kartläggningar och enkäter som

genomförs under läsåret. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets trygghetsplan Följande deltog i utvärderingen:

Personal

Elever

Resultat av utvärderingen av fjolårets trygghetsplan Under läsåret 2018-2019 har Enöglaskolans elever och personal arbetat på olika sätt

utifrån de mål som satts upp i trygghetsplanen.

21 (27)

”Att skolan upplevs trygg för våra elever”

Skolans värdegrund ska hållas levande

Upplevelsen av trivseln på raster ska öka liksom personaltätheten på raster

Upplevelse av arbetsro i klassrummet ska öka

Upplevelse av trivsel i omklädningsrummen ska öka

Upplevelsen av trivseln på fritids ska öka

Utveckling av sociala färdigheter, positivt bemötande och språkbruk

Planerade främjande insatser och utfall

”Lika-Olika”

”Lika-Olika” genomfördes på skolan med en personalutbildning gällande projektets

innehåll, en dag med aktiviteter kring temat för eleverna samt möjlighet för alla

grupper att arbeta vidare med det material som tillhandahölls i samband med

personalutbildningen. Även en kartläggande insats där elever och personal

intervjuades och en digital elev- och personalenkät genomfördes. Detta utgjorde

underlag för en analys kring nuläge och behov gällande trygghet på skolan.

Resultatet av kartläggningen presenteras nedan under kartläggningar.

Pantbod, rastlekar och övriga rastaktiviteter

Runt raster har ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivits med utveckling av

rastaktiviteter och pågående dialog och åtgärdande arbete gällande trygghetsfrågan

och skolgårdsmiljön. Rastgruppen har organiserat rastlekar, fotboll, happenings och

tävlingar vissa veckor, bandy, hopprep, musik, lättillgängliga leksaker med

pantbod, tillsyn vid raster på skolans olika delar samt beskrivit och påmint om

rastvärdens uppgifter.

Daglig uppföljning av elevers närvaro via infomentor

Daglig uppföljning av elevers närvaro har genomförts i klasserna och uppföljande

närvaroarbete utifrån resultatet har genomförts på olika sätt, exempelvis kontakt

med vårdnadshavare, samtal med elever, samarbete med polis och socialtjänst.

”Trygghetsforum” - Storgruppsmöten

Som planerat har tre storgruppsmöten med trygghet som tema genomförts under

läsåret som gått. Deltagit har Elevråd, Trygghetsteam, Rastgrupp, Ledningsgrupp

och Polis gjort. Vid det första tillfället deltog även grundsärskolan. En kartläggning

gällande de sju diskrimineringsgrunderna, i form av DO:s arbetsmaterial

husmodellen, genomfördes (resultatet presenteras nedan under kartläggningar).

Åtgärder har formulerats utifrån resultatet av kartläggningsarbetet och utifrån

trivselenkätens resultat. Implementeringsarbete av åtgärderna på skolan har

påbörjats och följts upp på Trygghetsforum.

Schemalagt systematiskt värdegrundsarbete ”Guldboken” i alla grupper en g/v

Ledningen gav direktiv i början av läsåret att alla grupper skulle arbete systematiskt

med värdegrundsarbete en schemalagd lektion i veckan. Trots det har det varierat i

de olika grupperna i vilken mån systematiskt förebyggande och främjande

värdegrundsarbete utifrån Guldboken eller alternativt presenterat metodmaterial

22 (27)

genomförts. I en del grupper har det systematiska värdegrundsarbetet inte

schemalagts och i en del grupper har tiden som avsatts för arbetet använts på annat

sätt. Det främjande och förebyggande värdegrundsarbetet är viktigt för att utveckla

positiva normer, värden och en god lärandemiljö. Det ojämna genomförandet av

insatsen har med stor sannolikhet fått negativa konsekvenser inom dessa områden

då insatsen är beslutad som en åtgärd utifrån tidigare kartläggningar och de behov

som framkommit.

Ting – fyra tillfällen under året

Storsamlingar för hela skolan har genomförts vid fyra tillfällen – vid skolstarten,

vid Lucia, i samband med projektet ”Lika – Olika” och på skolavslutningen. Då

skolan har vuxit är det svårt att få plats med alla samtidigt så storsamlingarna har

delats upp i två sittningar. Utvärderingen av tingen, vilken genomförts på

trygghetsforum med representanter från elevråd, rastgrupp, trygghetsteam,

elevhälsa och ledning har varit positiv.

Trygghetsteamet berättar om Trygghetsplanen och trygghetsarbetet på skolan för

eleverna i alla årskurser och för all personal på APT.

Trygghetsteamet besökte i början av höstterminen de olika årskurserna på skolan

och presenterade Trygghetsplanen och förde samtal med eleverna om trygghet på

skolan utifrån vad som framkommit i de kartläggningar som Trygghetsplanen vilar

på. Trygghetsplanen presenterades även för all personal på APT.

Teckningstävling med temat ”Alla är lika värda”

Teckningstävling med temat ”Alla är lika värda” genomfördes i början av

höstterminen med syftet att samtala om och konkretisera trygghetsplanen. Skolans

olika grupper bidrog med fina bilder och den framröstade vinnande bilden pryder

Trygghetsplanen.

Trivselenkät och information för alla elever och all personal gällande resultatet

Under vårterminen genomfördes en trivselenkät på hela skolan. Resultatet

presenteras nedan under rubriken kartläggningar. Resultatet visar på viss

försämring gällande trygghet inom flera av de områden som kartläggs.

Trygghetsteamet var i alla årskurser och berättade om, och förde samtal med

eleverna gällande resultatet i trivselenkäten. Trygghetsteamet presenterade även

trivselenkätens resultat på APT. Alla team hade i samband med sammanställningen

av resultatet i uppgift att även analysera årskursens resultat samt presentera hur man

i grupperna skulle arbeta med att åtgärda de svårigheter som framkommit. Denna

analys och presentation av åtgärdsarbete utifrån resultaten varierade från grupp till

grupp.

Planerade förebyggande insatser och utfall

Mål: Att skolan upplevs som trygg av våra elever

Åtgärd: Vuxentäthet på rast, fortsatt arbete med guldboken varje vecka i alla

årskurser.

23 (27)

Utfall: Trygghetsenkätens resultat (69% svarande elever) pekar på att den större

andelen av eleverna trivs på skolan. Då de olika frågorna angående trygghet ställs

samman svarar ca 79% i positiva termer. (Kan jämföras med 82% positiva svar

2018) Följande områden får över 85% positiva omdömen: Trivsel med

klasskompisar, trivsel på raster, trivsel med personalen, trivsel på fritids. Följande

områden får över 25% negativa omdömen bland de svarande: Känner sig otrevligt

behandlad av någon på skolan, uppfattar att någon i årskursen blir otrevligt

behandlad av någon på skolan, uppfattar att någon inte får vara med i gemenskapen

på rasten. Resultatet visar på behovet att fortsätta utveckla det målinriktade arbetet

med normer, värden, attityder och utveckling av sociala färdigheter.

Vuxentätheten på rast har varit i fokus och väl genomtänkta rastscheman med

tillsyn på alla sidor om skolan har legat som grund. Även rastaktiviteter i form av

rastlek, bemannad fotboll och pantbod med lättillgängliga leksaker har erbjudits.

De luckor som uppstår då någon i personalen varit frånvarande har ibland inneburit

att det varit svårt att täcka all bemanning. Det har även framkommit i olika

sammanhang från både elever och vårdnadshavare att rastvärdarna inte alltid är helt

fokuserade på eleverna utan att de ibland står tillsammans och talar med varandra.

Det utgör ett utvecklingsområde.

Det systematiska värdegrundsarbetet med guldboken har inte genomförts som

planerat i alla årskurser. Då de teman som valts i Guldboken utgör ett åtgärdspaket

utifrån de kartläggningar som tidigare genomförts, är det troligt att resultatet i

trivselenkäten påverkas negativt av det uteblivna systematiska värdegrundsarbetet.

Mål: Skolans värdegrund ska hållas levande

Åtgärd: TING 2-4 ggr/termin, Storgruppsforum vid tre tillfällen under året med

fokus på åtgärdsarbete gällande värdegrund och trygghet. Arbete utifrån

diskrimineringsgrunderna med hjälp av husmodellen

Utfall: Under terminen har fyra TING genomförts, skolstart, Lucia, Lika-Olika och

skolavslutning. Skolans värdegrund har under Tingen synliggjorts på olika sätt.

Under året har ”Trygghetsforum” genomförts vid tre halvdagar. En kartläggning

gällande diskrimineringsgrunderna har genomförts och i skolans årskurser har

eleverna talat om de olika diskrimineringsgrunderna samt talat om vad gruppen kan

göra för att motverka diskriminering. Trygghetsforum har även tagit fram åtgärder

för ökad trygghet och minskad diskriminering på skolan. (Se sammanställning i

slutet av dokumentet) flera av åtgärderna är påbörjade.

Mål: Utveckla sociala färdigheter, positivt bemötande och ett gott språkbruk.

Åtgärd: Åtgärdande arbete på gruppnivå. Alla årskurser arbetar aktivt under hela

året med värdegrundsboken som bygger på elevernas insamling av ”Guld och

Grus” – Guldboksarbete i alla årskurser varje vecka. Skapa en digital bank med

värdegrundsarbete för olika åldrar utifrån de teman som tas upp i guldboken.

Utfall: Både utvärderingen på trygghetsforum samt trivselenkätens resultat visar på

att ett gott språkbruk, positivt bemötande och sociala färdigheter fortfarande

behöver utvecklas och vara i fokus för systematiska, målinriktade insatser. Detta är

även tydligt i de kränkningsärenden som förekommit under året.

24 (27)

I vissa team har arbetet systematiserats med goda resultat. I flera av årskurserna

på skolan har värdegrundsarbetet inte schemalagts och de systematiska

förebyggande och främjande insatserna veckovis har uteblivit. I alla årskurser pågår

däremot ständigt värdegrundsarbete utifrån de situationer som uppstår. På så sätt

har en förskjutning från de tänkta främjande och förebyggande insatserna ersatts av

en större tyngdpunkt på åtgärdande insatser.

En digital värdegrundsbank har etablerats där Guldbokens olika teman finns

representerade i mappar för de olika stadierna. Arbete återstår gällande att fylla

värdegrundsbanken med fler åldersadekvata övningar under respektive tema.

Mål: Trivseln på raster ska öka liksom personaltätheten

Åtgärd: Personaltäthet på raster, tillsatta ersättare vid frånvaro, pantbod, rastlek,

ökande aktiviteter på rasterna, utveckla den fysiska skolgårdsmiljön genom dialog

med parkförvaltningen och utbildningsnämnden. Kontinuitet i arbetet med

Guldboken för förbättrat samspel på rasten

Utfall: I trivselenkäten framkommer att trivseln på rasten minskat från föregående

år från 90% som angav att de trivdes på rasten VT 2018 till 86% VT 2019. Även i

utvärderingen i Tryggare skola framkommer att ytterligare satsningar gällande

trygga raster behöver göras.

Bemanning på rasten finns planerad med personal på baksidan, i Björkbacken och

på framsidan. Eleverna erbjuds även bemannad pantbod, fotboll och rastlek på flera

raster. Det är främst fritidspersonal som utgör basen för rastverksamheten och

bemanningen på raster. Även personal från elevhälsan har förlagt tid på raster.

Rastvärdarna bär rosa västar och information har gått ut till alla årskurser angående

raster, exempelvis att de vuxna ute på rast finns för att stödja eleverna, att det finns

rastaktiviteter, hur man kan låna redskap i pantboden osv. Veckovis har information

via mail angående rastaktiviteter gått ut till all personal för att eleverna ska kunna

förberedas inför rasterna.

Det har under året varit instabilitet gällande högstadiets rasttillsyn gällande både

lokaler och personal. Utformningen av uppehållsrum och organisationen kring

rasttillsyn har skett under pågående läsår och eleverna har varit delaktiga i

processen.

Då personal varit frånvarande av olika skäl har ersättare inte alltid satts in för

rasttillsynen även om försök gjorts, vilket naturligtvis påverkar tillsynen och

möjligheten att stödja eleverna under rasten.

På skolgården har en lekställning satts upp på framsidan, bänkar och bord har

satts upp både på framsidan och baksidan av skolgården. Det har inte satts upp

något staket i Björkbacken som kan markera gränsen trots att detta lyfts fram som

ett behov. På vintern spolades det is på fotbollsplanen. Fler gungor, ytterligare en

basketkorg, staket i Björkbacken som markerar gränsen är exempel på

utvecklingsområden som ännu inte tillgodosetts.

Det systematiska värdegrundsarbetet (Guldboken) har inte genomförts

systematiskt förebyggande och främjande schemalagt i alla årskurser varje vecka.

Eleverna har därför inte erhållit den utbildning som planerats gällande att utveckla

sociala färdigheter för förbättrat samspel på rasten.

Mål: Arbetsron i klassrummen ska öka

25 (27)

Åtgärd: Alla klasser arbetar aktivt under hela året med värdegrundsboken som

bygger på elevernas insamling av ”Guld och Grus” – ”GULDBOKEN”

Eleverna kommer in till lektionen i tid. Rastvärdar stödjer eleverna att bryta upp

från leken och ser till att eleverna går in i tid, tid avsätts för detta. Nära samarbete

med vårdnadshavare, rapportering i infomentor

Utfall: I trivselenkäten VT 2019 framkommer en 4% ökning gällande att arbetsron

uppfattas som positiv. VT 2018 svarade 72% att de upplevde arbetsron bra eller

ganska bra. VT 2019 svarade 76% att de upplevde arbetsron på ett positivt sätt.

Ännu behöver arbetsron förbättras då 24% av eleverna fortfarande anger ganska

dåligt eller dåligt på frågan om de får arbetsro.

Ett medvetet arbete har genomförts gällande att stödja eleverna att komma in efter

rast samt att komma till skolan i tid på morgonen. Rapporteringen i Infomentor har

under året blivit mer frekvent även om det är viss variation i de olika årskurserna.

Samarbete med vårdnadshavare pågår gällande närvaro.

Mål: Trivseln i omklädningsrummen ska öka

Åtgärd: Idrottslärare för samtal med alla klasser om förväntningar och följer upp

hur det går i omklädningsrummen samt för dialog med klasspersonal om vidare

åtgärder

Utfall: I trivselenkäten VT 2019 syns en förbättring gällande elevernas upplevelse

av trivsel i omklädningsrummen från 73% positiva svar VT 2018 till 79% positiva

svar VT 2019. Idrottslärare och övrig skolpersonal har samarbetat gällande

tillsynen och rutinerna i omklädningsrummen. Olika lösningar för olika grupper har

förekommit. Flera grupper har skapat rutiner gällande mobiltelefoner. Det har

fattats beslut om att draperier till duscharna ska sättas upp inom kort. Det har under

det gångna läsåret inkommit kränkningsärenden där elever blivit utsatta i

omklädningsrummen vilket visar på behovet av fortsatt målinriktat arbete för ökad

trygghet och trivsel.

Mål: Trivseln på fritids ska öka

Åtgärd: Fritidspersonalen sammanställer en handlingsplan för ökad trivsel i samråd

med rektor

Utfall: Trivselenkäten visar på att trivseln på fritids har ökat från 83% till 89%

positiva omdömen gällande trivsel.

Bilaga 2

Kluster utifrån de prioriterade områden som framkommit i kartläggningarna 2018-2019

Sammanfattande slutsatser utifrån kartläggningarna

Utifrån de olika kartläggningarnas resultat gällande prioriterade områden

framkommer några områden att arbeta vidare med för att Enöglaskolan ska

upplevas som trivsam och trygg för eleverna. Områden som under året bör

26 (27)

prioriteras är att skolans värdegrund ska hållas levande, ökad jämlikhet och tolerans

för olikheter, ett respektfullt språkbruk, utveckla sociala färdigheter och positivt

bemötande samt ökad gemenskap. Dessa områden behöver stärkas för att minska

diskriminering, verbala och fysiska kränkningar samt utanförskap.

Motverka diskriminering



Olikheter: Att proaktivt vidga vyerna kring olikheter och stötta eleverna att

fundera kring sin egen värdegrund hur de vill behandla människor - och sig

själv. Detta för att förbereda dem för när utmaningar kommer (under tiden

på skolan, i samhället och i hemmen).







Arbeta med attityder och normer gällande mångfald, motverka

diskriminering

Likvärdighet gällande aktiviteter och utrymme utifrån kön, motverka

begränsande praktiker och normer exempelvis sport, pyssel, spel, utrymme

att tala i klassrummen.

Underlätta könsöverskridande uttryck, aktiviteter och gemenskap

Likvärdighet i bemötande av flickor och pojkar


Språkbruk

Språkbruk: Hårt språk, få ner ljudvolymen och få till arbetsro i

klassrummen.

Språkbruk: Orden som sägs, sägs oavsett om de menas eller inte. Och ord

som inte är snälla kommer att skada. För det är vad de är menade att göra.

Det är viktigt att förstå det. Att få eleverna att ta ansvar för vad de gör och

säger. Det kan göras genom övningar där de får ställas mot sina egna ord.

Konsekvensarbete: Att fortsätta arbeta vidare med vad som blir resultat av

negativt språkbruk, hur man skämtar, utanförskap och tyst hat. Att

människor far riktigt illa och att därmed ställa detta mot den som gör det för

att förhoppningsvis se alternativen, inkludering, tolerans och gemenskap.

Språkbruk

Sociala färdigheter







27 (27)



Inre övningar: Eleverna behöver hjälp att finna sig själva och att inse att

prestation inte är identitet, eller absolut inte bör vara det för deras hälsas

skull. Med hjälp av avslappnings-och identitetsövningar kan eleverna

hjälpas till ett sammanhang och lugn. Detta över tid.

Utveckla möjligheterna att utöva ett positivt ledarskap och uppmuntra goda

förebilder, motverka maktutövning och grupptryck

Sociala färdigheter,

Konflikthantering

Bemötande Färskvara: Ni har ett helt fantastiskt fint team där ni verkar ta väldigt väl

hand om varandra. Där ni har en vi-känsla, ställer upp, frågar hur andra mår

och bryr er. Fortsätt så! Men glöm inte bort att det lätt tappas bort om man

inte är rädd om det. Fortsätt prata och kommunicera med varandra inte om

varandra, ta saker direkt med den det gäller och våga vara nyfikna och låt

andra få säga vad de tycker (även om du inte behöver hålla med).







bemötande, ökad omsorg om varandra

Minskat våld


Förbättrade relationer mellan elever och personal

Arbetsro i klassrum

Trivsel i omklädningsrum

Trivsel i matsal

Normer och värden

Arbeta med maskulinitetsnormer som begränsar

Arbeta med attityder, normer och språkbruk

Ökat civilkurage och motverka negativt grupptryck

1 (27) enöglaskolans trygghetsplan 2019/2020 · trygghetsteamet gör en presentation av...

Documents