1 göteborgs tingsrätt dom 2011-12-28 parter · pdf filegöteborgs tingsrätt...
TRANSCRIPT
GÖTEBORGS TINGSRÄTTAvdelning 1
DOM B 13014-112011-12-28meddelad i
Mål nr
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Målsägande
Tilltalad
Ekobrottsmyndigheten
Insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne
CHRISTINA Elisabeth Bladh, 670214-5142
Första ekobrottskammaren i Göteborg
c/o Robert Bladh
Staby 700
442 70 Kärna
442 72 Kärna
Frihetsberövande: Ålagd reseförbud
Göteborg
Vice chefsåklagare Lars Lithner
Offentlig försvarare:Advokat Leif Almquist
411 04 Göteborg
Trolöshet mot huvudman
Urkundsförfalskning
Grovt bokföringsbrott
Grovt bidragsbrott
Skattebrott
1.
2.
3.
4.
5.
10 kap 5 § 1 st och 2 st brottsbalken
14 kap 1 § brottsbalken
11 kap 5 § 2 st brottsbalken
3 § bidragsbrottslagen (2007:612)
2 § skattebrottslagen (1971:69)
Begångna brott Lagrum
Tulpanvägen 3
Lilla Bommen 1Advokatfirman Lawcom Almquist AB
Företrädd av åklagaren
DOMSLUT
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
404 83 GöteborgUllevigatan 15 031-701 13 01 måndag - fredag
08:00 - 16:00
http://www.goteborgstingsratt.domstol.se
[email protected]: 031-701 10 01
1
GÖTEBORGS TINGSRÄTTAvdelning 1
DOM B 13014-112011-12-28
Påföljd m.m.
Andra lagrum som åberopas
Fängelse 2 år
34 kap 1 § 1 st 2 p brottsbalken
Näringsförbud
Skadestånd
Brottsofferfond
Ersättning
Övrigt
Leif Almquist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 244 625 kr. Av beloppet avser 48 925 kr kr mervärdesskatt. Jan Ahlström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 87 878 kr. Av beloppet avser 17 575 kr mervärdesskatt.Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.
Tingsrättens beslut den 16 september 2011 om kvarstad på Christina Bladhs egendom ska bestå såvitt gäller ett belopp om 1 500 000 kr tills denna dom vunnit laga kraft.Tingsrättens beslut den 14 december 2011 om reseförbud innebärande att Christina Bladh inte får lämna Sverige och att hennes pass ska kvarhållas i förvar ska bestå till dess denna dom vunnit laga kraft.
1.
2.
3.
1.
2.
Christina Bladh meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud för en tid av 4 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Näringsförbudet gäller omedelbart utan hinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft.
Christina Bladh ska utge skadestånd till Insamlingsstiftelsen till Niklas Bladhs minne med 1 500 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 § och 6 § räntelagen (1975:635) från den 16 september 2009 till dess betalning sker.
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
2
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkanden, se bilaga 1 med därpå antecknade justeringar.
DOMSKÄL
Skuldfrågan
Åtalspunkt 1 (grov trolöshet mot huvudman)
Åklagaren har anfört bl.a. följande. Thomas Bladh och Christina Bladh har drivit
näringsverksamhet tillsammans sedan slutet av 90-talet. Sedan 1998/1999 har
Christina Bladh varit heltidssjukskriven. Arbetsfördelningen mellan makarna har
varit att Thomas Bladh arbetat ute på fältet och träffat kunder, medan Christina
Bladh skött ekonomin och administrationen vilket omfattat bl.a. kontakten med
bokförare och revisorer. Thomas Bladh har inte haft ett eget bankkonto utan all
ersättning till honom har gått in på Christina Bladhs bankkonto. Makarna har varit
bosatta på en gård i Kärna i Kungälvs kommun. År 2002 förolyckades deras son
Nicklas i en trafikolycka. Idén väcktes då att till hans minne starta en stiftelse med
syfte att bygga cykelbanor i området runt Kärna, för att förebygga olyckor av det
slag som drabbade Nicklas. År 2003 instiftades Insamlingsstiftelsen till Nicklas
Bladhs minne (nedan stiftelsen). I styrelsen ingick till Christina Bladh, Thomas
Bladh, Sven Berntsson och Ingrid Cornelisson samt senare Anders Holmensköld,
som var kommunalråd. Stiftelsen byggde en första sträcka på 1 700 meter, Kärna -
Staby, genom i huvudsak ideella insatser. Därefter fick stiftelsen bidrag från
kommunen för att bygga ytterligare fyra sträckor. Dessa var Kalvegring - Torsby
kyrka, Kärna - Hallbjörntorpsvägen, Flateby - Torp och Kyrkby - Harestad. Den
sista sträckan har endast påbörjats genom att grus har lagts. Under tiden 2005 -
2009 betalade kommunen 2,8 miljoner kr till stiftelsen, och gåvor från andra erhölls
med cirka 700 000 kr. Stiftelsen har för sina byggnationer haft kostnader på
3
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
1 341 000 kr, varav en faktura till PEAB AB på 123 000 kr inte har betalats. –
Stiftelsen är bokföringsskyldig och står under tillsyn av länsstyrelsen. Christina
Bladh har varit ansvarig för stiftelsens bokföring. Revisorerna har år efter år riktat
kritik mot hur bokföringen skötts, bl.a. ingavs årsredovisningar för sent. Christina
Bladh försäkrade övriga styrelseledamöter att allt var i sin ordning och de litade på
henne. Den 23 maj 2011 utsattes Thomas Bladh för ett sprängattentat av Martin
Nilsson, som sedan en tid tillbaka haft ett förhållande med Christina Bladh. Martin
Nilsson dömdes sedermera för mordförsök. Christina Bladh misstänktes för
delaktighet i mordförsöket men förundersökningen mot henne lades ned. Efter
mordförsöket började övriga styrelseledamöter att undersöka stiftelsens ekonomiska
förhållanden närmare. De upptäckte att minst en miljon kr saknades varför Christina
Bladh polisanmäldes. – Alla betalningar från stiftelsen har verkställts av Christina
Bladh. Vid genomgång av bokföringen och rekonstruktion av denna kunde
konstateras att stora betalningar har gjorts till Panrab AB (Panrab) och Panrab
Energi AB (Panrab Energi) samt till Christina Bladh själv. Bolagen ägs av Thomas
Bladh och Christina Bladh med hälften var. Panrab och Panrab Energi har inte
utfört arbete som motsvarar de betalningar som gjorts och några styrelsebeslut har
inte fattats om att anlita Panrab eller Panrab Energi för uppdrag. Sammanlagt har
Christina Bladh gjort betalningar till Panrab med 1 090 438 kr, och över 1 000
timmar har fakturerats (se översikt över transaktioner, aktbil. 83). Från denna
summa ska dras av vissa betalningar som inte ifrågasätts, nämligen betalningar som
gjorts före den 6 september 2005 (3 000 kr + 30 000 kr + 32 000 kr + 34 000 kr +
19 375 kr + 25 000 kr + 25 000 kr, eller sammanlagt 168 375 kr), två utbetalningar
som motsvaras av inbetalningar från Panrab (daterade den 15 december 2005 och
den 29 december 2005) om 40 000 kr och 20 000 kr, ett belopp om 47 000 kr som
inte belastat stiftelsen, material till bro om 63 000 kr och 250 000 kr som betalats av
Panrab för stiftelsens räkning till entreprenören Mikael Gillholm. Christina Bladh
har vidare gjort utbetalningar till Panrab Energi med 548 000 kr och till sitt eget
konto med 383 400 kr samt gjort kontantuttag vilka uppgår till 114 400 kr. Christina
Bladh har således verkställt utbetalningar utan motsvarande nytta för stiftelsen om
4
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
drygt 1½ miljoner kr. – Ett återkommande mönster har varit att Christina Bladh
tagit ut pengar från stiftelsens konto när det saknats medel hos Panrab eller Panrab
Energi, för att därefter genast genomföra stora betalningar från Panrabs eller Panrab
Energis respektive konto. Ett annat mönster har varit att utbetalning gjorts från
stiftelsen till Panrab eller Panrab Energi utan att någon faktura funnits vilket har lett
till att utbetalningen kommit att bokföras på observationskontot, 1620. Därefter har
en faktura upprättats av Christina Bladh och beloppet har ombokats på ett
utgiftskonto. Genomgående har också varit att styrelsebeslut saknats för de stora
utbetalningar till Panrab och Panrab Energi som gjorts. – En första utbetalning om
140 000 kr för inköp av en hjullastare har verkställts den 6 september 2005. Det
finns inga bevis för att en hjullastare har existerat. Revisorn har när det gäller
räkenskapsåret 2005-09-01 - 2006-08-31 anmärkt att han inte fått verifierat att
hjullastaren tagits upp till sitt verkliga värde. Stiftelsen har aldrig ägt någon
hjullastare och har inte haft behov av att äga en hjullastare. Senare har bokförts en
kostnad på 41 000 kr för hyra av hjullastare, vilken inte har avräknats. Kostnaden
framstår som märklig då stiftelsen tidigare förskottsbetalat på en hjullastare. – I det
program som Christina Bladh använt för upprättande av fakturor är allt valbart utom
fakturanummer. Undersökning av Christina Bladhs dator har utvisat att fakturor
som hon för Panrabs räkning ställt ut till stiftelsen har upprättats efter löpande
fakturadatum. Några har till och med skapats efter att Panrab trätt i likvidation, trots
att endast likvidatorn haft rätt att fakturera då. Även fakturor som upprättats för
Panrab Energis räkning har upprättats efter löpande fakturadatum. Faktura 15463,
som är daterad den 3 januari 2009, måste t.ex. ha upprättats efter den 30 mars 2009,
då faktura 15462 har upprättats. Fakturorna från stiftelsen har till övervägande del
inte heller intäktsförts i Panrab respektive Panrab Energi.
Christina Bladh har förnekat gärningen med hänvisning till att hon fått i uppdrag
av Thomas Bladh och Robert Bladh att verkställa utbetalningarna vilka utgjort
betalningar för utfört arbete eller alternativt att hon, i händelse arbetet inte har
utförts, litat på Thomas Bladhs och Robert Bladhs uppgifter att arbetet har utförts.
5
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Hon har till utveckling av sin inställning till gärningspåståendet anfört bl.a.
följande. Det bestämdes tidigt att all post till stiftelsen skulle gå till andra än
Christina Bladh och Thomas Bladh, eftersom alla i styrelsen skulle veta vad som
hände. I början gick all post till Anders Holmensköld. Alla skrivelser från
länsstyrelsen och revisorerna skickades till samtliga styrelseledamöter. Christina
Bladh har inte haft ansvaret för bokföringen i stiftelsen utan endast skickat
bokföringsmaterialet vidare till en bokföringsbyrå. Hon har fått information av
Thomas Bladh och Robert Bladh om vilket pris som bestämts, att arbetet utförts
osv. Eftersom bokföraren inte gjorde sitt arbete ordentligt anlitades en jurist,
Madeleine Johansson, för att se till att bokföringen blev riktig. Ansvaret för
bokföringen har vilat på hela styrelsen. Christina Bladh har inte skött bokföringen
utan endast gjort vad hon blivit tillsagd. Sven Berntsson, Anders Holmensköld och
Ingrid Corneliusson har alla haft höga positioner inom kommunen eller drivit
företag. – Etapp 1 av byggnationen av gång- och cykelbana (Kärna - Staby)
genomfördes främst genom ideella insatser och resultatet blev mycket bra.
Stiftelsens uppdrag var egentligen slutfört genom detta, men det kom propåer om att
fortsätta bygga gång- och cykelvägar. Robert Bladh engagerade sig i detta.
Kommunen var till en början avvisande, men ändrade sig eftersom stiftelsen hade
visat sig kapabel att bygga gång- och cykelbana och kunde utföra arbetet till en
mycket låg kostnad jämfört vad det skulle ha kostat för kommunen att bygga själv.
Ett pris på tre miljoner kr avtalades, att utbetalas med en miljon kr per år under tre
år. Eftersom beloppen regelmässigt sattes in sent på stiftelsens konto gjorde
Christina Bladh ibland stora utbetalningar för stiftelsens räkning så snart pengar
från kommunen hade kommit in. – Christina Bladh saknar helt erfarenhet av
byggnationer. Entreprenörer anlitades av Robert Bladh i stiftelsens namn. De
fakturor som kom in förankrade hon alltid hos Thomas Bladh och Robert Bladh,
främst hos Thomas Bladh. Även Panrab började ta betalt för utfört arbete. Arbetet
utfördes på ytterligare fyra gång- och cykelbanor. Christina Bladh har fakturerat
stiftelsen för Panrabs räkning. Hon har meddelat bokföraren och skickat över alla
handlingar till denne. Hon ställer sig oförstående till att bokföraren skulle ha sagt att
6
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
det saknas underlag och att kostnader bokförts på observationskontot. – När det
gäller hjullastare som påstås ha både avbetalats och hyrts är det fråga om två
hjullastare; den nya användes under den senare delen av arbetet. Christina Bladh vet
inte vart den gamla hjullastaren tagit vägen. Sven Berndtsson har sagt att Thomas
Bladh sålt den till Sydamerika genom Göteborgs Entreprenadmaskiner. – Alltsedan
Panrab köptes av Thomas Bladh har Robert Bladh har uppburit ersättning från detta
bolag. Robert Bladh har utfört arbete åt Panrab varje månad och hans
bensinräkningar betalades av Panrab eller Panrab Energi.
Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom målsägandeförhör
med nuvarande eller dåvarande styrelseledamöterna i stiftelsen Thomas Bladh, Sven
Berntsson, Anders Holmensköld och Ingrid Corneliusson. På åklagarens begäran
har hållits vittnesförhör med Robert Bladh, far till Thomas Bladh, samt med Daniel
Brycke, Mikael Gillholm och Gunnar Brycke, som utfört mark- eller
projekteringsarbete för stiftelsens räkning liksom med Johan Pihlgren, som vid
tidpunkten var chef för gator och trafik i Kungälvs kommun och därför hade
kontakter med stiftelsen angående byggnationen av gång- och cykelbanor. På
åklagarens begäran har vidare vittnesförhör hållits med Maria Maxon, som utfört
bokföringsarbete för stiftelsens räkning fram till och med december 2004, Fredrik
Weiner, som utfört bokföringsarbete för stiftelsens, Panrabs och Panrab Energis
räkning från oktober 2005 till våren 2008, Pia Svanberg, som utfört
bokföringsarbete för stiftelsens, Panrabs och Panrab Energis räkning från sommaren
2008 till 2011, och Kjell Åke Johansson, som utfört bokföringsarbete för Panrabs
och/eller Panrab Energis räkning från början av 2010 till sommaren 2010. På
åklagarens begäran har vittnesförhör även hållits med Ulrika Brettmo Tollesson,
som i varierande utsträckning utfört revisionsarbete för stiftelsens räkning från start
till augusti 2007, Werner Wallsten, som utfört revisionsarbete för stiftelsens,
Panrabs och Panrab Energis räkning sedan 2007 och några år framåt, Leif Bohman,
som utfört revisionsarbete för stiftelsens räkning sedan våren 2009 och Madeleine
Johansson, som är jurist och anlitades av Christina Bladh i september 2008 för att
7
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
hjälpa till med ekonomiska angelägenheter. Christina Bladh har åberopat
vittnesförhör med Joakim Bladh, son till henne och Thomas Bladh, och viss skriftlig
bevisning.
Tingsrätten gör följande bedömning
Christina Bladhs uppdrag i stiftelsen
Det är genom samstämmiga vittnesuppgifter utrett att Christina Bladh haft i
uppdrag att för styrelsens räkning sköta stiftelsens ekonomi. Hon har således i
stiftelsen haft en sådan förtroendeställning som anges i 10 kap. 5 § brottsbalken.
Hon har bekräftat att hon för stiftelsens räkning gjort utbetalningar och kontantuttag
i den omfattning som åklagaren gjort gällande. Utbetalningarna har gått till konton
som tillhör Panrab, Panrab Energi eller henne själv. Att hon anlitat bokförare och
jurist medför inte att hon inte skulle vara ansvarig för de transaktioner som hon
genomfört för stiftelsens räkning.
Har Panrab eller Panrab Energi utfört arbeten åt stiftelsen?
Christina Bladh har invänt att de utbetalningar och uttag som gjorts utgör ersättning
för arbete på cykel- och gångbanorna som utförts av Thomas Bladh för Panrabs och
Panrab Energis räkning.
Thomas Bladh har uppgett att han endast arbetat 1½-2 dagar för stiftelsens räkning
till en kostnad av cirka 10 000 kr och att stiftelsen köpt in vägmaterial av Panrab för
20 000-25 000 kr men att han i övrigt inte har utfört något arbete åt stiftelsen med
undantag för ideella insatser under etapp 1. Robert Bladh, som för stiftelsens
räkning skötte upphandlingen av entreprenaderna, har bekräftat att Thomas Bladh
inte deltog nämnvärt i arbetet med etapperna 2-5 utan att arbetet utfördes av de
entreprenörer som anlitats. Sven Berntsson har berättat att styrelsen inte anlitat
8
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Panrab eller Panrab Energi för något arbete utan att detta utfördes av de anlitade
entreprenörerna Gunnar Brycke, Daniel Brycke och Mikael Gillholm. Uppgifter
med samma eller liknande innehåll har lämnats av Anders Holmensköld och Ingrid
Corneliusson. Mikael Gillholm och Daniel Brycke har båda berättat att Thomas
Bladh inte utfört arbete på de delar av cykel- och gångbanan som byggdes av dem.
Tingsrätten anser att utredningen entydigt visar att Thomas Bladh inte deltagit i
arbetet med cykel- och gångbanorna i större omfattning än han själv angett. Det är
således bevisat att stiftelsen inte fått någon motprestation för de av åklagaren
åberopade utbetalningarna till Panrab, Panrab Energi och Christina Bladh som
Christina Bladh har verkställt för stiftelsens räkning liksom gjorda kontantuttag.
De ifrågasatta utbetalningarna till Panrab har enligt åklagaren uppgått till
(1 090 438 kr – 163 375 kr – 420 000 kr =) 507 063 kr och motsvarande
utbetalningar till Panrab Energi till 548 000 kr. Vidare har enligt åklagaren
betalningar till Christina Bladhs bankkonto gjorts med 383 400 kr liksom
kontantuttag med 114 400 kr. Tingsrätten anser att utredningen visar att Christina
Bladh sammanlagt har betalat ut eller tagit ut minst 1½ miljoner kr utan att
stiftelsen fått någon motprestation motsvarande beloppen.
Har Christina Bladh haft uppsåt till att Panrab och Panrab Energi inte utfört
arbeten åt stiftelsen motsvarande utförda betalningar och uttag?
Christina Bladh har angett att om Panrab eller Panrab Energi inte skulle ha utfört
något arbete åt stiftelsen, har Thomas Bladh och Robert Bladh vilselett henne att
fakturera stiftelsen för bolagens räkning, dvs. hon har saknat uppsåt till brott.
Thomas Bladh och Robert Bladh har bestämt förnekat att de skulle ha gett sådana
instruktioner till Christina Bladh. Tingsrätten anser att varken Thomas Bladh eller
Robert Bladh gett intryck av att vilja överdriva sina uppgifter utan båda har gjort ett
9
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
trovärdigt intryck. I beaktande av bl.a. att Christina Bladh misstänktes för
medverkan till mordförsöket på Thomas Bladh kan deras uppgifter dock inte läggas
till grund för bedömningen utan att de stöds av annan utredning.
Det är utrett att stiftelsens styrelse inte fattat några beslut om att anlita Panrab eller
Panrab Energi, vilket i sig borde ha gett Christina Bladh anledning att ifrågasätta
om Panrab eller Panrab Energi verkligen haft rätt till ersättning från stiftelsen. Det
kan inte heller ha undgått Christina Bladh att andra entreprenörer anlitats av
stiftelsen för att bygga de olika sträckorna. Eftersom cykel- och gångbanorna
byggdes nära Christina Bladhs bostad framstår det vidare som högst osannolikt att
Thomas Bladh skulle kunna hålla Christina Bladh ovetande om att han under lång
tid i själva verket inte utförde något arbete på dessa åt stiftelsen.
Härtill kommer att Christina Bladhs sätt att sköta stiftelsens ekonomi i åtskilliga
avseenden ger anledning att ifrågasätta hennes uppgift om bristande kännedom.
Hon har ofta skapat Panrabs och Panrab Energis fakturor till stiftelsen i efterhand
och hon har ofta inte kostnadsfört dem i Panrab eller Panrab Energi. Hon har
fortsatt att för Panrabs räkning ställa ut fakturor till stiftelsen efter att Panrab
försatts i likvidation, trots att rätten att fakturera då endast tillkommit likvidatorn.
Det är också anmärkningsvärt att stora inbetalningar från kommunen till stiftelsen
ofta genast har följts av att hon från stiftelsen gjort stora utbetalningar till Panrab
eller Panrab Energi, eller gjort stora kontantuttag. Någon rimlig förklaring till dessa
åtgärder har hon inte lämnat, särskilt som hennes påstående att kommunen
regelmässigt var sen med sina utbetalningar visats inte stämma. Inte heller har det
framkommit någon rimlig förklaring till de stora kontantuttag och insättningar på
Christina Bladhs konto som förekommit.
Det finns också åtskilliga omständigheter som talar för att oegentligheter
förekommit vad gäller stiftelsens ekonomiska förhållanden och att Christina Bladh
försökt dölja detta för Thomas Bladh och andra styrelseledamöter, vilket hon
10
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
rimligen saknat anledning att göra om Thomas Bladh och Robert Bladh i själva
verket lurat henne att göra utbetalningarna och kontantuttagen. Tingsrätten beaktar
härvid att Daniel Brycke uppgett att Christina Bladh uppmanat honom att inte
nämna för Thomas Bladh att en stor betalning till Mikael Gillholm inte genomförts
trots att Mikael Gillholm sedan lång tid haft rätt att få betalt. Vidare har Mikael
Gillholm uppgett att Christina Bladh för honom uppgav att anledningen till att
betalningen drog ut på tiden var att kommunen inte betalade ut ersättningen till
stiftelsen, vilket visat sig vara felaktigt. Redovisningskonsulten Ulrika Brettmo
Tollesson har nämnt att Christina Bladh uppgav att hon kände sig ”kränkt” av att
underlag för stiftelsens transaktioner efterfrågades och att Christina Bladh, som
Ulrika Brettmo Tollesson uppfattade saken, med anledning av detta t.o.m. sa upp
revisionsuppdraget under pågående revision. Ingrid Corneliusson har berättat att
Christina Bladh för henne upprepade gånger försäkrade att allt stod väl till med
stiftelsens ekonomi och att några möten därför inte behövdes, trots att Christina
Bladh enligt samstämmiga vittnesuppgifter inte skötte stiftelsens bokföring
ordentligt och att underlag för transaktioner ofta saknades. Maria Maxon har bl.a.
berättat att Christina Bladh angett att stiftelsen köpt en grävmaskin av Panrab, men
att Christina Bladh när underlag efterfrågades tog tillbaka den uppgiften.
Sammantaget anser tingsrätten mot angiven bakgrund att Christina Bladhs uppgift
att hon saknat kännedom om att Thomas Bladh inte utfört det arbete som hon
fakturerat för bolagens räkning kan lämnas utan avseende. Det är således bevisat att
hon haft uppsåt till att de utbetalningar och kontantuttag hon genomfört inte
motsvarats av någon nytta för stiftelsen. Hon ska därför dömas för trolöshet mot
huvudman. Brottet ska på av åklagaren angivna skäl bedömas som grovt.
Åtalspunkt 2 (grov urkundsförfalskning)
Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh har under hela äktenskapet
skött makarnas ekonomi. Thomas Bladh har inte haft ett eget konto eller ens ett eget
11
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
bankomatkort. Efter mordförsöket upptäckte Thomas Bladh att hans namn stod på
olika handlingar och han fick veta att Kronofogdemyndigheten hade försökt delge
honom i flera ärenden. Han insåg då att Christina Bladh genom att under lång tid
teckna hans namn kört hans ekonomi i botten och att hon dolt detta för honom.
Christina Bladh har utan Thomas Bladhs tillåtelse skrivit hans namn på de
handlingar som anges i åtalet. Inte i något fall har hon angett ”enligt uppdrag”,
”enligt fullmakt” eller liknande. Fråga har varit om bl.a. följande åtgärder. Christina
Bladh har utan Thomas Bladhs tillåtelse tecknat hans namn på flera skuldebrev.
Detta skedde i maj 2003, mars 2006 och juli 2008, till ett sammanlagt belopp om
över två miljoner kr. Vidare har Christina Bladh den 12 september 2007 och den 1
juli 2008 undertecknat oren revisionsberättelse i Panrab respektive Panrab Energi,
med syfte att Thomas Bladh inte skulle få reda på att bokföringen inte skötts. Hon
har även undertecknat två fullmakter till juristen Madeleine Johansson i Thomas
Bladhs namn. Christina Bladh uppträdde som ombud för Thomas Bladh i
förhållande till likvidatorn i Panrab, och Thomas Bladh visste vid denna tidpunkt
inte ens att Panrab hade försatts i likvidation. Vidare har Christina Bladh tecknat
Thomas Bladhs namn på ett bestridande i ett mål hos Kronofogdemyndigheten
liksom på ett delgivningskvitto avseende ett utmätningsbeslut. Hon har även skrivit
hans namn på en förklaring till likvidatorn om att han inte har några fordringar på
Panrab.
Christina Bladh har erkänt att hon tecknat Thomas Bladhs namn på de i åtalet
angivna handlingarna, men har angett att detta skett med hans tillåtelse. Hon har
anfört bl.a. följande. Skuldebreven daterade år 2003 undertecknades i samband med
att makarna övertog fastigheten i Staby och lånen utgjorde delfinansiering av köpet
av Panrab. Lånen togs med Thomas Bladhs goda minne. Övriga lån togs upp för att
finansiera bl.a. byggnationen av ladugård och maskinhall. Christina Bladh visade
årsredovisningshandlingarna för Thomas Bladh och Thomas Bladh överlämnade till
Christina Bladh att skriva på med hans namn. Thomas Bladh är väl insatt i hur ett
12
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
aktiebolag drivs och han vet att han måste skriva under årsredovisningshandlingar
och styrelseprotokoll.
Åklagaren har förutom omfattande skriftlig bevisning åberopat målsägandeförhör
med Thomas Bladh samt vittnesförhör med Robert Bladh och juristen Madeleine
Johansson. Åklagaren har även åberopat ett inspelat telefonsamtal mellan Thomas
Bladh och Christina Bladh den 21 juni 2011, dvs. kort tid efter mordförsöket då
Thomas Bladh alltjämt vistades på sjukhus. Christina Bladh har åberopat
vittnesförhör med Joakim Bladh och en sammanställning av makarnas utgifter
under perioden 2002 till och med 2009.
Tingsrätten gör följande bedömning
Har det funnits ett uttryckligt eller underförstått samtycke för Christina Bladh att
teckna Thomas Bladhs namn?
Christina Bladh erkänt att hon tecknat Thomas Bladhs namnteckning på de
handlingar som anges i åtalet men har uppgett att detta skett med Thomas Bladhs
tillåtelse. Hon har inte preciserat när Thomas Bladh ska ha gett sin tillåtelse till
detta utan har hänvisat till att hon sedan lång tid tillbaka tecknat Thomas Bladhs
namnteckning samt har uppgett att Thomas Bladh vid något eller några tillfällen
sagt till henne att skriva på för hans räkning; hon har dock inte angett när detta ska
ha skett och vilka handlingar det ska ha avsett.
Thomas Bladh har uppgett att han inte gett sin tillåtelse till Christina Bladh att
teckna hans namnteckning. Han har vidare berättat att han först efter mordförsöket
fått kännedom om att Christina Bladh tecknat hans namn på de handlingar som
anges i åtalet samt att han först då fick veta att huset var utmätt, att Panrab var
försatt i likvidation och att han söktes av Kronofogdemyndigheten i olika ärenden.
13
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Han har uppgett sig helt sakna kännedom om det nystartade bolaget Panrapp
Återvinning och Energi AB.
Christina Bladh har angett att Thomas Bladh sedan lång tid har dåligt minne. Hon
har till stöd för detta åberopat ett medicinskt underlag från försäkringskassan daterat
den 25 maj 2009, enligt vilket Thomas Bladh lider av depression och
posttraumatiskt stressyndrom vilket medför bl.a. minnessvårigheter. Tingsrätten
anser att uppgifterna i läkarintyget inte ger anledning att misstänka att Thomas
Bladh på grund av dåligt minne kan ha glömt att han gett Christina Bladh tillåtelse
att teckna hans namn.
Det förhållandet att Christina Bladh inte vid något tillfälle skrivit ”Thomas Bladh
enligt fullmakt”, ”Thomas Bladh enligt uppdrag” eller liknande ger anledning att
misstänka att hon försökt dölja att det inte varit Thomas Bladh själv som skrivit på.
Utredningen visar emellertid entydigt att Christina Bladh i förhållande till Thomas
Bladh varit den skött de ekonomiska angelägenheterna, såväl privat som i bolagen.
Det är anmärkningsvärt att Thomas Bladh inte ens haft ett bankomatkort knutet till
det konto som hans inkomster satts in på och som endast står i Christina Bladhs
namn. Thomas Bladh måste som erfaren företagare ha känt till att han varje år
måste underteckna årsredovisningen. Vidare har Thomas Bladh inte ifrågasatt att
det gemensamma lån som tagits upp i maj 2003 genom att Christina Bladh tecknade
Thomas Bladhs namnteckning också användes för att delfinansiera inköpet av
Panrab.
Tingsrätten anser att utredningen visar att Thomas Bladh närmast helt överlåtit till
Christina Bladh att sköta hans privatekonomi liksom bolagens ekonomi och att hon
således getts stora befogenheter att göra detta. Hennes invändning om att det funnits
ett underförstått eller i någon mån uttryckligt samtycke att i viss utsträckning teckna
Thomas Bladhs namn kan mot denna bakgrund inte lämnas utan avseende.
14
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Skuldebreven och fullmakterna
När det gäller tecknandet av Thomas Bladhs namn på skuldebrev i maj 2003, mars
2006 och juli 2008 får Thomas Bladh uppfattas så att det är fullt möjligt att lånet i
maj 2003 upptagits för att delfinansiera inköpet av Panrab samt att de två andra
lånen till en inte obetydlig del använts för byggnationen av en ladugård med
maskinhall och familjens privata konsumtion. Mot denna bakgrund och i beaktande
av vad som anförts i det föregående om Christina Bladhs befogenheter att sköta
Thomas Bladhs ekonomiska angelägenheter kan det inte uteslutas att ett
underförstått samtycke att teckna hans namn på dessa handlingar funnits eller att
Christina Bladh i vart fall trott sig ha handlat med stöd av ett sådant samtycke.
Åtalet ska således ogillas i dessa delar.
Inte heller när det gäller de fullmakter till Madeleine Johansson som undertecknats
av Christina Bladh kan det uteslutas att ett underförstått samtycke funnits eller i vart
fall att Christina Bladh utgått från att ett sådant funnits. Åtalet ska därför ogillas
även i dessa delar.
Övriga i åtalet angivna handlingar
Att ett underförstått samtycke kan ha funnits eller att Christina Bladh kan ha
uppfattat situationen så innebär emellertid inte att hon haft anledning att uppfatta att
hon hade Thomas Bladhs generella tillåtelse att skriva under vilka handlingar som
helst. Flera av de dokument som anges i åtalet innehåller krav betalning i mål vid
Kronofogdemyndigheten eller tingsrätten. Christina Bladh har erkänt att hon inte
informerat Thomas Bladh om dessa handlingar. Det har också varit fråga om
handlingar som rör likvidationen av Panrab, vilka hon inte heller informerat
Thomas Bladh om. De årsredovisningshandlingar som Christina Bladh undertecknat
har genomgående innehållit allvarlig kritik mot det sätt på vilket bokföringen skötts.
Den enda rimliga förklaringen till att Christina Bladh undanhållit Thomas Bladh
15
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
denna information är att hon ville att han skulle hållas ovetande om dessa
omständigheter. Att det förhållit sig så vinner också stöd av vad Christina Bladh
uppger under det vid huvudförhandlingen uppspelade telefonsamtalet med Thomas
Bladh.
Det får anses helt uteslutet att Thomas Bladh uttryckligen eller underförstått skulle
ha tillåtit Christina Bladh att teckna hans namn på handlingar med detta innehåll
och det är lika uteslutet att Christina Bladh skulle ha haft uppfattningen att han gett
en sådan tillåtelse. Christina Bladh har således haft uppsåt till att falskeligen ha
tecknat Thomas Bladhs namn på dessa handlingar. Förfarandet har inneburit fara i
bevishänseende. Christina Bladh ska således dömas för urkundsförfalskning såvitt
avser övriga i åtalet angivna handlingar.
Brottsenhet och rubricering
Utgångspunkten vid förfalskningsbrott är att varje förfalskning utgör ett särskilt
brott. Förfalskningsförfarandet kan emellertid vara så enhetligt att det är att uppfatta
som ett enda brott. Så kan vara fallet vid t.ex. fabriksmässig framställning av
handlingar. Trots att Christina Bladh skrivit under ett stort antal handlingar anser
tingsrätten att hennes förfarande inte kan anses vara så enhetligt att brottsligheten
ska bedömas som ett enda brott.
Åklagaren har angett att brotten ska bedömas som grova då de till sin karaktär varit
av särskilt farlig art. Sådana omständigheter kan föreligga när förfalskningen är
ägnad att med stor sannolikhet på ett kännbart sätt leda till kränkning av stor vikt
eller att en värdehandling avser ett mycket betydande belopp. Det har inte närmare
utretts vilken skada som uppkommit med anledning av att Christina Bladh tecknat
Thomas Bladhs namn på de i åtalet angivna handlingarna. Tingsrätten anser därför
att det inte har visats att förfalskningsbrotten lett till kränkning av stor vikt eller
avsett mycket betydande belopp. Inte heller det förhållandet att Christina Bladh
16
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
under lång tid undertecknat ett förhållandevis stort antal handlingar bör medföra att
brotten ska bedömas som grova.
Christina Bladh ska alltså dömas för 22 fall av urkundsförfalskning av
normalgraden.
Åtalspunkterna 3-4 (grovt bokföringsbrott)
Åklagaren har anfört bl.a. följande. Arbetsfördelningen i Panrab har varit att
Thomas Bladh arbetat på fältet och haft kontakten med kunderna, medan Christina
Bladh skött det ekonomiska från kontoret i bostaden. Detta har omfattat kontakter
med bokförare, revisor och liknande. Av revisionsberättelserna för räkenskapsåret
2004-07-01 – 2005-06-30, som inte omfattas av åtalet, framgår att bolagets
ekonomiavdelning haft väsentlig brist på resurser, vilket orsakat kraftiga
eftersläpningar i bokföringen och den interna kontrollen samt att bolaget därför inte
fullgjort sina skyldigheter enligt aktiebolagslagen. Årsredovisning hade inte getts in
i tid. Liknande kritik uttalades avseende räkenskapsåret 2005-07-01 – 2006-06-30,
som inte heller omfattas av åtalet. Omsättningen för båda dessa räkenskapsår var
cirka 3,4 miljoner kr. När det gäller räkenskapsåret 2006-07-01 – 2007-06-30 var
omsättningen cirka 6,7 miljoner kr. Av revisionsberättelsen för denna period, som
skrivits under först den 22 juni 2009 då bolaget var försatt i likvidation, framgår att
en rad allvarliga brister förekommit, bl.a. har debiteringen av skatter, sociala
avgifter och mervärdesskatter inte bokförts löpande och ett kontantuttag om cirka
1,3 miljoner kr har gjorts. Vidare hade årsredovisning inte upprättats i tid. Revisorn
avstyrkte mot denna bakgrund att den tidigare styrelsen beviljas ansvarsfrihet för
räkenskapsåret. Revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2007-07-01 – 2008-06-30
undertecknades den 17 november 2009 varvid revisorn avstyrkte att den tidigare
styrelsemedlemmen beviljas ansvarsfrihet. Det angavs bl.a. att stora skuldposter var
overifierade, att stora kontantuttag gjorts och att löpande bokföring av skatter,
sociala avgifter och mervärdesskatt inte skett under året. Inte heller hade
17
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
årsredovisning upprättats i tid. Omsättningen var även detta år cirka 6,7 miljoner kr.
När det gäller räkenskapsåret 2008-07-01 – 2009-06-30 uttalas i
revisionsberättelsen bl.a. att debiteringen av skatter, sociala avgifter och
mervärdesskatt inte bokförts löpande, att det saknas dokumentation för den
påstådda överlåtelsen av verksamheten dagen före likvidationen inleddes och att
underlag saknas för flera stora poster, bl.a. vissa skulder till närstående bolag och
leverantörer. Omsättningen under detta räkenskapsår var 3,1 miljoner kr. –
Verksamheten i Panrab överläts den 15 september 2005 till Panrab Energi.
Arbetsfördelningen mellan Thomas Bladh och Christina Bladh var i detta bolag
densamma som i Panrab, dvs. Christina Bladh skötte fakturering samt kontakter
med bokförare och revisor medan Thomas Bladh arbetade på fältet och hade
kundkontakter. Inte någon av de bokförare som anlitades hade kontakt med Thomas
Bladh. Bokföringen har släpat efter även i detta bolag och åtskilliga brister har
funnits. Av revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2006-02-28 – 2007-06-30, som
inte omfattas av åtalet, framgår t.ex. att likvida medel redovisats med minus 48 334
kr, vilket är en omöjlighet. Omsättningen för räkenskapsåret 2007-07-01 – 2008-06-
30 var cirka 700 000 kr, medan omsättningen för räkenskapsåret 2008/2009 var
cirka 4,4 miljoner kr och för 2009/2010 cirka 3 miljoner kr. Av
revisionsberättelserna framgår att bokföringen inte skett löpande och att de fel som
anmärkts på i tidigare revisionsberättelser funnits kvar. Vidare har samtliga
årsredovisningar getts in för sent, dock har årsredovisningen för det sista
räkenskapsåret endast getts in några dagar för sent. I samtliga fall har Christina
Bladh skrivit under årsredovisningen med Thomas Bladhs namn.
Christina Bladh har förnekat gärningarna. Hon har erkänt att samtliga
affärshändelser inte bokförts löpande men har förnekat att hon känt till de brister
som funnits. Hon har förnekat att hon skulle ha haft i uppdrag att sköta bokföringen
och att det skulle ha funnits ett skatteundandragande syfte. Hon har till utveckling
av inställningen till åtalet anfört bl.a. följande. Det är riktigt att löpande bokföring
inte har skett och att årsredovisningarna getts in för sent. Christina Bladh har
18
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
överlåtit åt Pia Svanberg att sköta bolagets ekonomiska angelägenheter. Hon har
också anlitat en jurist, Madeleine Johansson, för att denne ska se till att bokföringen
går rätt till. Hon har litat på att den som anlitats för att sköta bokföringen har ordnat
så att allt bokförts på rätt sätt. Att omsättningen varit hög vissa år beror på att stora
försäljningar av maskiner har gjorts. Insättningar har gjorts på Christina Bladhs
plusgirokonto, vilket varit makarnas gemensamma. Även Thomas Bladhs ersättning
från försäkringskassan har gått in på detta konto. Hon har inte haft för avsikt att
undandra skatt. Hon har under den aktuella perioden varit sjukskriven och endast
arbetat ett fåtal timmar. Det är riktigt att hon tillsammans med Thomas Bladh varit
företrädare för Panrab och Panrab Energi.
Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom förhör med Thomas
Bladh och Robert Bladh samt Fredrik Weiner, Pia Svanberg, Kjell Åke Johansson,
som utfört bokföringsarbete åt bolagen, liksom revisorerna Magnus Fjellman,
Werner Wallsten och Leif Bohman samt juristen Madeleine Johansson. Christina
Bladh har åberopat vittnesförhör med Joakim Bladh.
Tingsrätten gör följande bedömning
Bristerna i bokföringen och huvudsaksrekvisitet
Åtalet avser när det gäller Panrab räkenskapsåren 2006-07-01 – 2007-06-30, 2007-
07-01 – 2008-06-30 och 2008-07-01 – 2009-06-30. Omsättningen under de två
förstnämnda räkenskapsåren har uppgått till cirka 6,7 miljoner kr per år för och
under sistnämnda år till cirka 3,1 miljoner kr. Panrab försattes den i likvidation den
16 september 2008 på grund av att korrekt årsredovisning och revisionsberättelse
inte hade inkommit till Bolagsverket.
19
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
När det gäller Panrab Energi avser åtalet räkenskapsåren 2007-07-01 – 2008-06-30
och 2008-07-01 – 2009-06-30 och 2009-07-01 – 2010-06-30. Omsättningen under
dessa år har uppgått till cirka 700 000 kr, 4,4 miljoner kr respektive 3 miljoner kr.
Det är genom åberopade revisionsberättelser och vittnesförhören visat att bl.a. de
brister i bokföringen som anges i gärningsbeskrivningen har funnits. De brister som
påvisats är så betydande att rörelsens förlopp, ekonomiska ställning och ställning i
huvudsak inte har kunnat bedömas med ledning av bokföringen.
Är Christina Bladh ansvarig för bristerna?
Christina Bladh har erkänt att hon tillsammans med Thomas Bladh varit företrädare
för Panrab respektive Panrab Energi under angiven period samt att de ägt bolagen
med hälften var. I bolagen är Thomas Bladh styrelseledamot och Christina Bladh
suppleant.
Utredningen visar entydigt att rollfördelningen mellan makarna bestått i att Thomas
Bladh arbetat ute på fältet med kundkontakter medan Christina Bladh från den
gemensamma bostaden skött bolagets administration och ekonomi. Samtliga
bokförare, revisorer och andra som anlitats för att hjälpa till med bolagens
ekonomiska angelägenheter har uppgett sig uteslutande ha haft kontakt med
Christina Bladh och aldrig med Thomas Bladh. Rollfördelningen kan inte uppfattas
på annat sätt än att Christina Bladh varit ansvarig för att bolagens bokföring sköttes
på ett korrekt sätt vilket också måste ha stått klart för henne.
Christina Bladh har invänt att hon överlämnat alla handlingar till bokföraren och
anlitat en jurist, Madeleine Johansson, för att denne skulle se till att bokföringen
sköttes. Christina Bladh har känt till innehållet i åberopade revisionsberättelser och
har bekräftat att anledningen till att Madeleine Johansson anlitades var att
bokföringen inte sköttes. Hon har alltså varit medveten om de allvarliga brister i
20
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
bokföringen som funnits, vilket innebär att det ålegat henne att aktivt säkerställa att
bristerna undanröjs och att fungerande rutiner etableras. Fredrik Weiner, som
mellan oktober 2005 och våren 2008 skötte bokföringen i Panrab och Panrab Energi
samt även i stiftelsen, har uppgett att det i Panrab gjordes mycket kontanta uttag
utan underlag liksom att det fanns flera andra brister i det material han erhöll av
Christina Bladh och att han i stort sett en gång i månaden påpekade detta för henne
men att någon förbättring inte skedde. Han har vidare berättat att Christina Bladh
var svår att få tag på och att det med tiden gjordes mer och mer konstiga uttag som
Christina Bladh inte kunde verifiera. Pia Svanberg, som under sommaren 2008 tog
över bokföringsuppdragen från Fredrik Weiner, har lämnat liknande uppgifter. Hon
har uppgett att hon ofta sökte Christina Bladh för att få till stånd ett möte för att få
ordning på bokföringen, men att Christina Bladh alltid uppgav att något annat måste
göras först. Även Kjell Åke Johansson, som anlitades för att få ordning på bolagens
bokföring och skötte bokföringen från februari 2010 till sommaren 2010, har lämnat
liknande uppgifter. Juristen Madeleine Johansson, som under hösten 2008 anlitades
för att få ordning på bolagens bokföring, har berättat att hon inte arbetat med
bokföringen i något av bolagen utan mest fungerat som ett bollplank för Christina
Bladh och även upprättat några skattedeklarationer.
Det är mot denna bakgrund klarlagt att Christina Bladh inte genom sina åtgärder har
fullgjort sitt ansvar för bolagens bokföring. Hon kan således inte undgå ansvar för
bokföringsbrott.
Brottsenhet och rubricering
Normalt bedöms allt åsidosättande under ett räkenskapsår som ett bokföringsbrott
(jfr rättsfallet NJA 1999 s. 647). Anledning att bedöma det nu aktuella förfarandet
på annat sätt har inte framkommit.
21
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Vid bedömande om ett bokföringsbrott ska bedömas som grovt ska särskilt beaktas
om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt
falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats
systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Uppräkningen är
inte uttömmande utan en helhetsbedömning ska göras där samtliga omständigheter
vägs mot varandra. Åklagaren har anfört att gärningarna skett systematiskt och i
skatteundandragande syfte.
Det är fullt möjligt att den bristande bokföringen till en början haft sin förklaring i
att Christina Bladh på grund av sjukdom inte orkat sköta den. Inget har framkommit
som talar för att hon agerat med någon särskild förslagenhet. När det gäller frågan
om Christina Bladh agerat i skatteundandragande syfte bör noteras att bristerna i
bokföringen inte endast avser transaktioner som reducerar skatten utan även andra
slags transaktioner. Tingsrätten anser att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att
hon skulle ha agerat i skatteundandragande syfte.
Av de uppgifter som främst Fredrik Weiner, Pia Svanberg och Kjell Åke Johansson
lämnat framgår emellertid att Christina Bladh försvårat eller gjort deras
bokföringsarbete omöjligt genom att trots upprepade påstötningar underlåta att
översända efterfrågat material samt att hon varit svår eller omöjlig att få tag på och
att hon ställt in planerade möten. Detta får anses anmärkningsvärt eftersom
Christina Bladh känt till att bokföringen sedan lång tid haft allvarliga brister vilka
det ålegat henne att åtgärda. Tingsrätten kan inte komma till annan slutsats än att
Christina Bladh genom sitt agerande eller brist på agerande i viss utsträckning
försökt att dölja de brister som funnits. Det är särskilt försvårande att förfarandet
har upprepats under flera år och i två bolag. Tingsrätten bedömer mot denna
bakgrund att Christina Bladh har agerat systematiskt. Vidare har förfarandet avsett
förhållandevis stora belopp. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att brotten
bör bedömas som grova.
22
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Åtalspunkterna 5-6 (grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott)
Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh har varit sjukskriven sedan
slutet av år 1998 trots att hon och Thomas Bladh hela tiden drivit företag
tillsammans. Den som erhåller sjukersättning har möjlighet att ansöka till
försäkringskassan om att få arbeta i begränsad omfattning. Christina Bladh har
årligen ansökt om sjukbidrag eller liknande ersättning och har varje gång försäkrat
att hon helt saknar arbetsförmåga. Hon har även försäkrat att hon inte har några
bisysslor eller uppdrag. Hon hade dessförinnan informerats om att hon måste
meddela försäkringskassan i händelse ett ideellt uppdrag tillkommer eller ändras i
omfattning. Någon sådan ansökan har såvitt känt inte inkommit från Christina
Bladh. Genom årliga underrättelser om beslut om sjukersättning har
försäkringskassan informerat Christina Bladh om att hon har en skyldighet att
genast anmäla till försäkringskassan om hennes arbetsförmåga skulle förbättras
samt att hon under vissa förhållanden kan ansöka om att förvärvsarbeta under
begränsad tid och samtidigt behålla sitt sjukbidrag. I besluten angavs vidare att ett
sjukbidrag i ett sådant fall kan vara vilande helt, eller till en fjärdedel, till hälften
eller till en fjärdedel. – Christina Bladh har under perioden 2002 – 2009 arbetat som
kontorist och allt i allo för Panrab och Panrab Energi. Thomas Bladh och Christina
Bladh har tagit ut stora ersättningar från dessa företag, bl.a. genom lön och uttag.
Stora kontantuttag har gjorts från Panrabs konto varefter beloppet förts över till
Christina Bladhs konto, bl.a. togs 498 000 kr ut under år 2007. I årsredovisningen
för Panrab för år 2002-07-01 – 2003-06-30 har Christina Bladh, som undertecknat
handlingen med Thomas Bladhs namn, angett att en kvinna är anställd i bolaget.
Detta kan inte syfta på någon annan än henne själv. Detsamma har angetts i
efterföljande årsredovisningar. I förvaltningsberättelsen för Panrab avseende
räkenskapsåret 2006-07-01 – 2007-06-30 har Christina Bladh, som undertecknat
med Thomas Bladhs namn, angett att bolaget ”drivs gemensamt av makarna
Christina och Thomas Bladh” och att ”företagets know-how sitter i Christina och
Thomas Bladhs kunskap om marknaden och förutsättningar för en så effektiv
23
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
hantering av miljöavfall som möjligt.” Detsamma anges i en senare
förvaltningsberättelse. Vid ett möte med likvidatorn den 21 oktober 2008 har
Christina Bladh uppträtt som ombud för Panrab. Sedan år 2005 har Christina Bladh
vidare suttit med i styrelsen för insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne och
haft hand om betalningar m.m. för stiftelsens räkning (se åtalspunkt 1). Hennes
sjukbidrag upphörde i juni 2009.
Christina Bladh har förnekat gärningarna. Hon har förnekat att hon skulle ha
lämnat oriktiga uppgifter om hälsoläge eller arbetsförmåga utan hon har varit sjuk
under hela den angivna perioden. Hon har till utveckling av inställningen till åtalet
anfört bl.a. följande. Hon har varit sjukskriven sedan 1998/99 på grund av
reumatiska besvär och liknande, och år 2002 dog hennes son vilket påverkade
henne kraftigt. Att hon på grund av detta saknat arbetsförmåga framgår av flera
läkarintyg. Det är riktigt att angivna belopp har betalats ut och att hon under
perioden varit sjukskriven till 100 procent. Hon frågade juristen Harald Antonsen
om det var möjligt att arbeta i mindre utsträckning trots att hon var sjukskriven.
Harald Antonsen kollade upp detta och återkom med beskedet att hon kunde arbeta
några timmar i veckan och ändå få full sjukersättning. När det gäller arbetet för
stiftelsen fungerade detta mest som en terapi för henne. Arbetet för stiftelsen bestod
främst i att hon skickade handlingar vidare till bokföraren eller till juristen
Madeleine Johansson. Hon har inte haft kontakt med stiftelsens revisor. Hon
engagerade sig också i andra ideella sammanhang, bl.a. skrev hon en bok. Även
detta fungerade som rehabilitering för henne. I Panrab arbetade hon bara ett fåtal
timmar per vecka, genom att fakturera. När det gäller uppgifterna i
förvaltningsberättelsen har hon uppfattat att hon i egenskap av delägare skulle stå
som anställd. Hon har inte granskat förvaltningsberättelsen och hon har inte
uppburit lön från Panrab. Det konto som åklagaren påstår är hennes används av hela
familjen. Hon har inte haft något konto vid sidan av. Det stämmer att hon haft
uttagsrätt. Av ett yttrande från försäkringskassan framgår att hon ägt rätt att pröva
på att arbeta med hel sjukersättning under förutsättning att arbetet inte överstiger
24
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
fem timmar per vecka. Detta är innebörden av begreppet ”i det närmaste helt
arbetsoförmögen”.
Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom förhör med Thomas
Bladh och Robert Bladh samt vittnesförhör med juristen Madeleine Johansson och
Ulrica Otter, som är kontrollutredare vid försäkringskassan. Christina Bladh har
åberopat vittnesförhör med Joakim Bladh.
Tingsrätten gör följande bedömning
Har Christina Bladh lämnat oriktiga uppgifter till försäkringskassan?
Det är utrett att Christina Bladh under den i åtalet angivna tiden erhållit full
sjukersättning, allt uppgående till de av åklagaren angivna beloppen.
Christina Bladh har i upprepade ansökningar till försäkringskassan angett att hon
helt saknar arbetsförmåga och att det över huvud taget inte finns några
arbetsuppgifter som hon klarar av. Hon har i vissa ansökningar även angett att hon
inte har någon bisyssla. I någon ansökan har hon som svar på frågan vilket arbete
hon hade åren innan arbetsförmågan blev nedsatt angett att hon varit kontorist och
allt-i-allo på Panrab. Det framgår redan av hennes egna uppgifter att hon under den
i åtalet angivna tiden i viss utsträckning utfört ekonomiska och administrativa
arbetsuppgifter för Panrabs och Panrab Energis räkning samt att hon varit
styrelsemedlem i stiftelsen vilket utgör en bisyssla. Hon har alltså lämnat oriktiga
uppgifter i sina ansökningar till försäkringskassan.
Har de oriktiga uppgifterna gett upphov till skada för försäkringskassan och
vinning för Christina Bladh?
25
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Frågan är då om vilseledandet gett upphov till skada för försäkringskassan och
vinning för Christina Bladh. En förutsättning för detta är att försäkringskassan, om
Christina Bladh lämnat sanna och fullständiga uppgifter, hade betalat ut lägre
belopp än vad som kommit att betalas ut. Av 7 kap. 2 § i den numera upphävda
lagen om allmän försäkring framgår att en försäkrad vars arbetsförmåga är helt eller
i det närmaste helt nedsatt får full sjukersättning. I förarbetena till bestämmelsen
(prop. 1997/98:111 s. 47) anges att arbetsförmågan ska vara i det närmaste helt
nedsatt när den är nedsatt med minst sju åttondelar, motsvarande fem timmar i
veckan.
Det har ålegat Christina Bladh att anmäla även arbetsförmåga som understiger fem
timmar i veckan liksom om hon genomfört arbetsträning. Av bl.a. de uppgifter som
kontrollutredaren vid försäkringskassan Ulrica Otter lämnat framgår att
bedömningen av om sjukersättning alltjämt ska utgå inte görs enbart på grundval av
hur många timmar som arbetas utan även i beaktande av förmågan att försörja sig
och den tidigare inkomsten. Ulrica Otter har uppgett att Christina Bladh vid tre
tillfällen, nämligen 2001, 2005 och 2008, erbjudits arbetsträning men att Christina
Bladh vid samtliga tillfällen avböjt med hänvisning till att hon varit i för dåligt
skick för att arbetsträna och att när möten för att planera arbetsträning satts ut har
Christina Bladh uteblivit.
Christina Bladh har uppgett att hon arbetat mindre än fem timmar i veckan. Thomas
Bladh har uppgett sig inte kunna uttala sig om i vilken omfattning Christina Bladh
arbetat. Robert Bladh har uppskattat att Christina Bladh arbetat ungefär halvtid. Av
intresse är Fredrik Weiners uppgift att bokföringen i Panrab bestod av 70-80
verifikationer per månad och något mindre i Panrab Energi samt i stiftelsen 30-40
verifikationer per år. Av åberopad förvaltningsberättelse för Panrab för
räkenskapsåret 2002/03, vilken upprättats på grundval av uppgifter från Christina
Bladh och undertecknats av henne med Thomas Bladhs namn, framgår att
medelantalet anställda varit 1,25, varav 1,00 varit män. Eftersom bolagets enda
26
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
anställda under denna period varit Thomas Bladh och Christina Bladh måste 0,25
syfta på Christina Bladh. I noterna till årsredovisningen för räkenskapsåret 2005/06
anges att antalet anställda under perioderna 2004/05 och 2005/06 varit två, varav en
man och en kvinna. I förvaltningsberättelsen för Panrab för räkenskapsåret 2006/07,
vilken också upprättats på grundval av uppgifter från Christina Bladh, anges att
bolaget ”drivs gemensamt av makarna Christina och Thomas Bladh” och att dess
”know-how sitter i Christina och Thomas Bladhs kunskap om marknaden och
förutsättningar för en så effektiv hantering av miljöavfall som möjligt.” Liknande
uppgifter har lämnats i senare förvaltningsberättelser. Vidare har Christina Bladh
gjort inte obetydliga löneuttag ur bolagen och därtill stora kontantuttag vilka inte
verifierats. Sammantaget anser tingsrätten att angivna omständigheter visar att
Christina Bladhs engagemang och arbetsinsats i bolagen varit betydligt större än
vad hon själv gjort gällande.
Utredningen visar enligt tingsrättens mening att Christina Bladh i inte obetydlig
omfattning fortsatt arbeta med samma arbetsuppgifter som hon haft före
sjukskrivningen i ett företag som hon själv äger till hälften och att hon flera gånger
avböjt alla erbjudanden om arbetsträning. Det får därmed anses utrett att hon haft en
inte obetydlig arbetsförmåga. Det är mot denna bakgrund klarlagt att de felaktiga
uppgifter hon lämnat i vart fall i viss utsträckning lett till vinning för henne och
skada för försäkringskassan.
Har Christina Bladh haft uppsåt till gärningen?
Av åberopade handlingar framgår att Christina Bladh i samband med varje ansökan
tydligt informerats om att hon måste anmäla till försäkringskassan om hon har
förmåga att utföra något som helst arbete. Den information som har lämnats är
utformad på ett sådant sätt att den inte kan missförstås. Christina Bladh har således
haft uppsåt till att hon lämnat felaktiga uppgifter. Av vad som nyss anförts framgår
27
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
även att hon haft uppsåt till att hennes agerande medfört vinning för henne och
skada för försäkringskassan.
Rättsvillfarelse?
Christina Bladh har invänt att hon förlitat sig på ett besked från den numera avlidne
juristen Harald Antonsen med innebörd att hon fick arbeta fem timmar i veckan
utan att anmäla detta till försäkringskassan. Som Ulrica Otter anfört är denna
uppgift felaktig då all förbättring av arbetsförmågan måste anmälas till
försäkringskassan.
En gärning som någon begår i villfarelse om dess tillåtlighet ska enligt 24 kap. 9 §
brottsbalken inte medföra ansvar om villfarelsen av någon orsak var uppenbart
ursäktlig. Har ett lagstridigt handlande föregåtts av kontakt med någon privat
sakkunnig, som gett ett som det visar sig felaktigt besked, bör mycket stor
restriktivitet vid bedömningen av straffrättsvillfarelsen iakttas (se Berggren m.fl.,
Kommentar till brottsbalken, 24 kap. 9 §, Zeteo). Ansvarsfrihet bör enligt samma
kommentar kunna inträda endast i de fall det rör sig om ett förhållandevis lindrigt
brott, det inte finns någon naturlig myndighet att vända sig till, rådgivaren har
specialkunskaper och i övrigt är seriös samt det råd han gett framstår som väl
övervägt och rimligt. Eftersom Christina Bladh lätt hade kunnat vända sig till
försäkringskassan för att få besked i frågan kan hon inte undgå ansvar med
hänvisning till straffrättsvillfarelse.
Brottsenhet och rubricering
Varje tillfälle som Christina Bladh ansökt om sjukbidrag och som omfattas av åtalet
framstår som en i tid och rum klart avgränsad händelse. Varje gärningstillfälle ska
därför bedömas som ett brott.
28
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Vid bedömningen av om ett brott av detta slag ska bedömas som grovt ska beaktas
bl.a. om den tilltalade handlat enligt en brottsplan eller gärningarna annars kan ses
som delar av ett systematiskt brottsligt förfarande (se rättsfallet NJA 2007 s. 973).
Tingsrätten anser att det inte framkommit att Christina Bladh inledningsvis skulle
ha handlat med stöd av en brottsplan men att hennes handlande med tiden kommit
att ske systematiskt. När det gäller vilket sammanlagt belopp som gärningarna
avsett bör beaktas att det inte närmare har kunnat utredas vilken grad av
arbetsoförmåga och därmed rätt till ersättning som Christina Bladh haft.
Utredningen ger dock tillräckligt stöd för att konstatera att det sammantaget varit
fråga om ett betydande belopp. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att
brotten ska bedömas som grova.
Enligt 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken ska straff
bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, men att om annan lag
gäller när dom meddelas, den lagen ska tillämpas om den leder till frihet från straff
eller till lindrigare straff. Eftersom straffskalan för grovt bidragsbrott sträcker sig till
fängelse fyra år jämfört med fängelse sex år för grovt bedrägeri bör åtalet i denna
del i dess helhet bedömas enligt bidragsbrottslagen.
Åtalspunkt 7 (skattebrott)
Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh är ställföreträdare för Panrapp
Energi och Återvinning AB. Bolaget har den 7 juli 2010 genom Christina Bladh
lämnat deklaration för mervärdesskatt för perioden januari till mars 2010, enligt
vilken den mervärdesskatt som ska betalas har angetts till noll. Deklarationen
undertecknades av Christina Bladh. Vid revision har framkommit att utgående
mervärdesskatt skulle ha redovisats med 249 502 kr och ingående mervärdesskatt
med 84 247 kr. Vid revision har en skattedeklaration påträffats bland
räkenskapsmaterialet, med korrekta belopp ifyllda. Denna deklaration har inte getts
in till Skatteverket. Vid revisionen har även framkommit att Christina Bladh bokfört
29
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
flera privata kostnader i bolaget, bl.a. inköp av mat, kläder och dator samt kostnad
för frisör, vilket visar på ett skatteundandragande syfte.
Christina Bladh har förnekat brott. Hon har bekräftat att angivet belopp har
undandragits men har förnekat att hon skulle ha haft uppsåt till att redovisning skett
med för lågt belopp. Hon har till utveckling av inställningen till åtalet anfört bl.a.
följande. Hon har skickat alla kvitton och underlag till bokföraren med instruktion
att bokföra allt som är avdragsgillt och ta upp resten som lön. Det har varit
bokförarens uppgift att avgöra om en kostnad varit avdragsgill eller inte. Varje
månad kom en deklarationsblankett för mervärdesskatt som skulle fyllas i och
skrivas under. Christina Bladh skrev på deklarationen men fyllde inte i några siffror.
Hon skickade sen blanketten till bokföraren, som i sin tur fyllde i siffrorna och
skickade in deklarationen till Skatteverket. Detta är den normala rutinen i små
företag. Hon har alltså inte lämnat felaktiga uppgifter eller haft något
skatteundandragande syfte.
Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning samt vittnesförhör med Pia
Svanberg och Kjell Åke Johansson, som båda utfört bokföringsarbete åt bolaget,
skatterevisorn Leif Gustafsson och juristen Madeleine Johansson.
Tingsrätten gör följande bedömning
Det är utrett att Christina Bladh varit ansvarig för skatteredovisningen i Panpapp
AB och att en deklaration med oriktiga uppgifter getts in till Skatteverket, med följd
att fara för skatteundandragande med det av åklagaren angivna beloppet har
uppstått.
Christina Bladh har angett att hon skrev på en blank skattedeklaration och skickade
den till Kjell Åke Johansson för att denne i sin tur skulle fylla i beloppen och skicka
in deklarationen till Skatteverket. Kjell Åke Johansson, vars uppgifter tingsrätten
30
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
saknar anledning att ifrågasätta, har emellertid berättat att Christina Bladh instruerat
honom att inte skicka in skattedeklarationerna eftersom det saknades pengar att
betala mervärdesskatten med. Kjell Åke Johansson har vidare uppgett att den med
siffran noll ifyllda skattedeklarationen som ingetts till Skatteverket
(tilläggsprotokollet, s. 254) inte fyllts i av honom då han inte känner igen handstilen
och han vet att han inte skulle fylla i något belopp i rutan på blankettens nedre
högra del. Han känner däremot igen sin handstil på den skattedeklaration för samma
period som påträffats hos Christina Bladh i samband med revision
(tilläggsprotokollet, s. 256). Tingsrätten finner genom Kjell Åke Johanssons
uppgifter utrett att Christina Bladh skickat en påskriven blank skattedeklaration till
Kjell Åke Johansson, som fyllt i den med korrekta belopp och skickat tillbaka den
till Christina Bladh, som dock valt att i stället ge in en skattedeklaration med
beloppet noll angivet.
Christina Bladh har alltså uppsåtligen handlat på det sätt som åklagaren angett, med
följd att fara för skatteundandragande uppstått med av åklagaren angivet belopp.
Hon ska således dömas för skattebrott.
Påföljdsfrågan
Christina Bladh förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Hon dömdes
den 7 september 2007 för bokföringsbrott från den 1 juni 1998 till den 31 december
1999 till villkorlig dom. Hon har av frivården bedömts lämplig för samhällstjänst.
Det samlade straffvärdet för de brott som Christina Bladh döms för är så högt att
någon annan påföljd än fängelse inte är aktuell. Påföljden ska därför bedömas till
fängelse.
31
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Skadeståndsfrågan
Christina Bladh har bestritt skadeståndsanspråket med hänvisning till sin inställning
i skuldfrågan samt har uppgett sig inte kunna vitsorda något belopp, dock att sättet
att beräkna ränta har vitsordats.
Vid den bedömning som tingsrätten gjort i skuldfrågan avseende åtalspunkt 1 är
Christina Bladh skadeståndsskyldig i förhållande till stiftelsen. Det är utrett att
brottet gett upphov till i vart fall det belopp som yrkats. Hon ska därför förpliktas att
betala skadestånd i enlighet med stiftelsens yrkande. Räntan är vitsordad.
Kvarstad
Christina Bladh har bestritt yrkandet om kvarstad.
Tingsrätten har den 16 september 2011 förordnat om kvarstad på så mycket av
Christina Bladhs egendom att stiftelsens anspråk på skadestånd, som uppgår till 1,9
miljoner kr, kan antas bli täckt vid utmätning. Tingsrätten har efter att
huvudförhandlingen avslutats beslutat att kvarstad alltjämt ska gälla på ett belopp
om 1,5 miljoner kr.
Christina Bladh åläggs genom domen att betala skadestånd med 1,5 miljoner kr.
Skälen för kvarstad kvarstår alltjämt. Yrkandet ska därför bifallas.
Frågan om näringsförbud
Christina Bladh har bestritt yrkandet med hänvisning till inställningen i skuldfrågan.
Christina Bladh har i egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat
henne i näringsverksamhet och hon döms nu för omfattande ekonomisk brottslighet.
32
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
Eftersom Christina Bladh döms för bl.a. brott för vilket inte är föreskrivet lägre
straff än fängelse sex månader ska näringsförbud anses påkallat från allmän
synpunkt, om inte särskilda skäl talar mot det. Några sådana särskilda skäl har inte
framkommit. Christina Bladh ska mot denna bakgrund meddelas näringsförbud.
Tiden för näringsförbudet kan begränsas till fyra år.
Eftersom det är uppenbart att grund för näringsförbud finns bör näringsförbud
meddelas till dess frågan slutligt har avgjorts.
Frågan om reseförbud
Det finns alltjämt risk att Christina Bladh undandrar sig straff. Tingsrättens tidigare
meddelade beslut om reseförbud ska därför gälla till dess att domen vunnit laga
kraft.
Övriga frågor
Leif Almqvist har yrkat ersättning för 144 timmars arbete. Åklagaren har uppgett
sig inte ha något att erinra mot anspråket. Tingsrätten bedömer att den nedlagda
tiden i beaktande av målets karaktär får anses rimlig och att anspråket är skäligt.
Den av Jan Ahlström yrkade ersättningen får anses skälig.
Eftersom Christina Bladh döms till ett långt fängelsestraff samt i beaktande av vad
som framkommit om hennes ekonomiska förhållanden ska kostnaderna för
försvarare och målsägandebiträde stanna på staten.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska Christina Bladh betala avgift
enligt lagen om brottsofferfond.
33
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 1 DOM
2011-12-28
B 13014-11
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 400)
Överklagande ska vara ställt till Hovrätten för Västra Sverige och ha inkommit till
tingsrätten senast den 18 januari 2012.
Kenneth Truedsson
Avräkningsunderlag, se aktbilaga
34
GÖTEBORGS TINGSRÄTTAvdelning 1
INKOM: 2011-11-21MÅLNR: B 13014-11AKTBIL: 34
Bilaga 1
Bilaga
www.domstol.se
DV
400 •
2008-1
1 •
Pro
du
cera
t av
Dom
sto
lsver
ket
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-
slutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall
Bilaga 2
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom-skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag- anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.
GÖTEBORGS TINGSRÄTTAvdelning 1
INKOM: 2011-12-28MÅLNR: B 13014-11AKTBIL: 96
Bilaga 3