12 programstege – substantiv...12 programstege – substantiv det här är en programstege för...

Vägar till grammatik 12 Programstege – Substantiv

komplement till Vägar till grammatik av lena Boström och gunlög Josefsson@ Författarna och Studentlitteratur 2006

�

12 Programstege – Substantiv

Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också kan använda för repetition. Du kan hela tiden själv rätta uppgifterna och du kan ta den tid på dig som du behöver.

Lycka till med att lära dig om substantiven!

Mål

När Du har avslutat arbetet med detta moment ska du kunna:

• redogöra för vilka typer av ord som är substantiv

• beskriva vilken nytta vi har av substantiv

• förklara vad genus, kasus, numerus och bestämdhet är

• med lätthet komma på sex till åtta substantiv med utgångspunkt i det som du ser omkring dig, bestämma substantivens genus och böja dem i olika kasus, numerus och bestämdhet

• förklara vad deklinationer är och varför vissa ord, ofta lånord som kiwi och video, är svåra att sätta i plural.

31926_12_programstege.indd 1 06-08-21 15.58.21



2

Ord och begrepp

Du måste bekanta dig med orden nedan för att kunna arbeta med detta program.

1 SUBSTANTIV: ord som typiskt betecknar föremål, varelser, företeelser och känslor

2 GENUS: Tillhörighet till grupp av substantiv som får samma böjning i bestämd form singular: stol-en (n-genus/n-ord) – bord-et (t-genus/t-ord). Svenskan har två genus: n-genus och t-genus.

3 N-ORD: ord som har n-genus, d.v.s. slutar på -en/-n i singular, bestämd form, t.ex. bil – bilen, höst – hösten

4 T-ORD: ord som har t-genus, d.v.s. slutar på -et/-t i singular, bestämd form, t.ex. barn – barnet, hot – hotet

5 NUMERUS: böjning som anger om något står i entals- eller flertalsform

6 SINGULAR: ental

7 PLURAL: flertal

8 OBESTÄMD FORM: den substantivform som man använder när man introducerar något nytt i ett samtal eller en skriven text, t.ex. hus, stolar, odjur, kärlek, pojkar

9 BESTÄMD FORM: den substantivform som man använder när man förutsätter att den man talar med känner till vad man talar eller skriver om, t.ex. huset, stolarna, kärleken, odjuret, skönheten

10 GENITIV: den substantivform som typiskt betecknar ägande

11 DEKLINATION: grupper av substantiv som har likadan pluralböjning.




�

I mitt vackra vardagsrum

Hej! Jag är lärare. En dag satte jag mig ner en stund för att tänka, vila mig och få nya idéer. Min favoritplats hemma är vårt stora vardagsrum. Det rummet tycker jag väldigt mycket om. Där finns så många vackra saker att titta på: fotografier, kristallsaker i olika färger och former, tavlor i olika storle-kar, böcker att bläddra i, sköna möbler – till exempel min favoritfåtölj som man kan ligga i – och inte minst tv:n och videon.

Jag satt i den bekväma fåtöljen och funderade över hur jag bäst skulle kunna hjälpa mina elever att lära sig om substan-tiv, men råkade somna. Och jag drömde, drömde … I dröm-men kom en kvinna in i mitt vardagsrum. Hon hette Rita och började prata med mig. Så här sade hon:

– Ulrika, här är den perfekta platsen att praktiskt lära sig om substantiven. Det var ju det som du ville få ro att tänka över. Jag ska hjälpa dig …

Följ med i drömmen!




�

Ram 1

– Titta dig omkring i ditt vackra vardagsrum, sade Rita till mig i drömmen. Här finns så många goda exempel på vad substantiv kan stå för. Substantiv är ord som betecknar föremål, till exem-pel fåtölj och glasskål, sådant man kan ta och känna på. Men substantiv kan också beteckna varelser, företeelser och känslor, sådant som inte är fysiskt och påtagligt. Exempel på varelser kan vara spöken och änglar. Det, du! En känsla kan vara kärlek, hat och ilska.

Vad betecknar ordklassen substantiv?Kryssa för rätt svar:

A Hur något är

B Vad man gör

C Namn på föremål, företeelser, varelser och känslor

D Ersättningsord




�

Ram 2

Jag tittar mig omkring i rummet och ser en gul soffa, ett stort matbord med fyra stolar, det fina kortet på mina barn och en lampa i taket. Allt detta är föremål, och ord för dem borde alltså vara substantiv. Jag kan ju ta på dem och känna på dem. – Ja, säger Rita. Ord för saker du kan ta på är en typ av sub-stantiv.

Vilka av följande ord är substantiv? Kryssa för rätt svar:

A cykla, gå, hoppa

B soffa, bord, ko

C hans, hennes, sin

D fina, gul, arg




6

Ram 3

Jag tittar på fotot med guldram där mina barn ler emot mig. Jag säger till Rita:– Ordet foto är exempel på ett substantiv. Och jag tror att jag börjar förstå vad som menas med att också företeelser och känslor är substantiv. När jag ser mina barn känner jag glädje och kärlek, inte ilska och förtvivlan. Är dessa ord exempel på substantiv?– Bra, svarar Rita leende. Du lär dig snabbt!

Fyll i det ord som saknas:

Orden ilska, förtvivlan, glädje och kärlek är exempel på

substantiv som uttrycker




�

Ram 4

– Hur kan man då känna igen den här ordklassen? undrar jag. Det vore ju bra om det fanns ett enkelt sätt. Jag vill kunna beskriva saker och ting på många olika sätt så att mina elever förstår. Och jag vill göra det på ett enkelt sätt.– Tänk efter nu, uppmanar Rita. Finns det något enkelt kännetecken?– Jo! Jag kommer på att man oftast kan sätta orden en eller ett framför ett substantiv.

Fyll i meningen med det korrekta svaret:

Ett enkelt sätt att känna igen ett substantiv är att sätta

framför ordet.




�

Ram 5

Jag funderar på vilken nytta vi kan ha av att känna till substan-tiven. När jag tittar mig runt i mitt vardagsrum kommer jag att tänka på oändligt många substantiv. Jag förstår att vi använder substantiven för att benämna, sätta ord på det som finns omkring oss. Saker finns ju överallt omkring oss.– Det är rätt, förklarar Rita i drömmen. Men vi har också stor nytta av att känna till substantiven när vi skriver. De är nämligen hu-vudord i en substantivfras, och de bestämmer då hur de andra or-den ska böjas.

Sätt ett kryss för rätt svarsalternativ:

Vilken nytta har vi av substantiven?

A Vi kan beskriva hur något är och sätta färg på vardagen.

B Lärare vet hur de ska rätta uppsatser bättre.

C Vi kan benämna saker bättre och vi vet att andra ord böjs

efter substantiv.

D Vi kan uttala ord bättre och vi kan stava bättre med hjälp

av substantiv.




�

Ram 6

Jag kan sedan berätta för Rita att vi i svenskan har två genus för substantiven: t-genus och n-genus. T-genus kallas ibland för neutrum och N-genus för utrum. Många andra språk har tre genus, till exempel tyska som har maskulinum, femininum och neutrum. Genus betydde ursprungligen kön och när det gäller substantiven innebär det tillhörighet till en grupp av substantiv som får samma böjning i bestämd form singular och samma artikel, en eller ett. Ordets genus är inbyggt i varje ord.

Fyll i rätt svar:

Hur många genus finns det i svenskan?




�0

Ram 7

Rita, som verkar komma från en annan värld långt borta, har i dröm-men blivit intresserad av mitt språk, svenskan. Hon tycker att det liknar tyska. Hon vill veta vad det innebär att substantiven har två genus: n-ord och t-ord.– T-ord är sådana ord man kan sätta ett framför. Äpple är ett t-ord, säger jag och pekar på ett äpple. Fönster är ett annat. N-ord är de sub-stantiv man kan sätta en framför. Kan du komma på några sådana?

Rita pekar på min flicka och på en stol. Sedan ritar hon ett hjärta – med det menar hon kärlek. Orden flicka, stol och kärlek är alla n-ord.

Fyll i den blanka raden med rätt ord.

Namnen på svenskans genus är

a) alla företeelser b) alla ord som är släkt med tyskan

b) n-genus och t-genus c) alla substantiv som betecknar varelser




��

Ram 8

Grammatiken innehåller många viktiga begrepp. Substantiven kan böjas i ental och flertal. Till exempel böjs pojke till pojkar i flertal, äpple till äpplen, hand till händer. Man brukar säga att svenskan har två numerus (dvs. möjlighet att uttrycka antal, en eller flera av något) när det gäller substantiv. Dessa är singular och plural.

Var tog Rita vägen?

Kryssa i rätt svar:

Svenskan har två numerus. Dessa är

A numerus och genus

B singular och plural

C genus och singular

D genus och plural




�2

Ram 9

Jag befinner mig fortfarande i min dröm. Jag ser mig runt i mitt vardagsrum och ser att här finns saker som får mig att tänka på substantiv, både i ental och flertal. Ett annat ord för ental är singular. I mitt rum finns till exempel en lampa, ett pep-parkakshus, stolen, kortet och läraren. Ett annat ord för flertal är plural. Exempel på ord som står i plural är lärarna, korten, stolar och äpplen.

Kryssa i rätt svar:

Rätt Fel

Singular betyder ental.

Plural betyder ental.

Plural betyder flertal.

Singular betyder flertal.




��

Ram 10

I drömmen börjar Rita att samtala med mig om reglerna i det svens-ka språket. Hon frågar mig:– Jag förstår att det finns vissa regler för hur man böjer substantiven i plural. De ord som du har räknat upp har ju olika slutändelser. Hur många varianter finns det egentligen?– Det ska jag med glädje berätta för dig, svarar jag, men först vill jag säga att de olika grupperna vi har också kallas deklinationer. En de-klination är alltså en grupp av ord som böjs på samma sätt i plural.

Fyll i korrekt svar:

En grupp av substantiv som böjs på samma sätt i plural kallas för

a) en regel b) singular c) en deklination




��

Ram 11

Jag får nu tillfälle att förklara för Rita hur substantiven i svenskan böjs.– Vi har fem olika ändelser på substantiven. Detta gör att substan-tiven i svenskan är lite svåra att lära sig om man inte har svenska som modersmål. De ändelser vi har är de här, säger jag, och skissar upp ett rutmönster. I det finns alla deklinationerna med exempel-ord till varje grupp:

-or -ar -er/-r -en/-n -Ø (ingen ändelse)

sopor pojkar datorer äpplen hus

flickor stolar skor möten bord

Skriv in rätt svar på den blanka raden.

Vilka pluralböjningar har de olika deklinationerna i svenska? Skriv ned de fem alternativen.




��

Ram 12

Rita ser fundersam ut.– Jag förstår era regler i svenskan, säger hon. Men jag förstår inte riktigt hur ni böjer vissa ord som ni lånat in från andra språk.Hon tittar sig runt i vårt vardagsrum och hennes blick fastnar på några tekniska apparater. Det är videon och radion. Ovan-på radion finns ett kort av min sexmånaders baby Felicia.– Hur böjs orden radio, video och kiwi i plural? frågar hon in-tresserat.– Bra fråga, svarar jag. Detta har vi svenskar svårt med. Vi säger ibland radios, videos och kiwis, ungefär som man gör i engelska. En del menar till och med att vi har ytterligare en deklination i svenskan, med plural på -s. Men det är ganska tveksamt om man bör resonera så. De flesta menar nog att vi bör använda formerna videor och kiwier i stället. Men nog låter de formerna lite konstiga för oss svenskar, eftersom vi är så influerade av engelskan. Och för radio brukar man faktiskt rekommendera att man gör en omskrivning och använder ordet radioapparater som pluralform!

Fyll i ditt svar:

Man brukar rekommendera att orden video och kiwi ska heta

i plural.




�6

Ram 13

Fortfarande försjunken i min dröm förstår jag att det finns mer att lära om substantiven. Jag har inte tagit upp något om bestämd-het. Genom att använda olika former av substantivet kan man introducera ett nytt ämne i samtalet, eller också markera att man fortsätter att prata om ett tidigare ämne, eller åtminstone förut-sätter att ens samtalspartner vet vad man pratar om. Om jag till exempel säger Jag såg en snygg bil igår är en snygg bil något nytt i samtalet – det markerar man med den obestämda formen en (snygg) bil. Om jag däremot säger Bilen var snygg, förutsätter jag att min samtalspartner vet vilken bil jag talar om. Den bestämda for-men, bilen, markerar detta. Med speciella ändelser markeras alltså bestämdhet på de svenska substantiven.

Kryssa för rätt svar:

Vad markerar man med att använda bestämd form av substantiv?

A Att läraren bestämmer ett substantiv.

B Man visar att man förutsätter att ens samtalspartner

känner till vad man talar om.

C Man menar att substantivformerna bestäms av adjektiven.




��

Ram 14

I svenskan finns två former för bestämdhet på substantiven, bestämd form och obestämd form. Med den obestämda formen introducerar vi något nytt i ett samtal. Den bestämda formen använder vi när vi förutsätter att vår samtals-partner vet vad vi talar om.

Vilka två alternativ finns för bestämdhet i svenska?

Kryssa i rätt alternativ:

A singular och plural

B deklinationer och numerus

C bestämd och obestämd form

D kasus och genus




��

Ram 15

I drömmen håller jag upp ett papper med ett rutmönster, där det fattas några ord. Jag ber Rita fylla i de två ord som saknas. Så här såg rutmönstret ut:

Obestämd form Bestämd form

Singular bokhylla

Plural bokhyllorna




��

Ram 16

Rita tycker att det är kul med rutor och ord, så hon gör en egen variant där fyra ord saknas. Istället för ord har hon skrivit siffror. Så här såg hennes rutmönster ut:

1 2

3 bok boken

4 bananer bananerna

Dra ett streck från rätt siffra till rätt grammatisk term:

1 plural

2 bestämd form

3 obestämd form

4 singular




20

Ram 17

Grattis! Du har nu tagit dig igenom detta program om substantiven. Du har fått följa med mig i en dröm och jag hoppas att du har lärt dig mycket.




2�

Ram 18

TestFyll i meningarna nedan med rätt ord. Observera att det ibland kan fattas flera ord.

1 Substantiv är namn på , ,

och .

2 Skriv ned tre olika substantiv. ,

och .

3 Man kan oftast lätt känna igen ett substantiv genom att sätta

eller framför.

4 N-genus och t-genus är de två vi har i svenskan.

5 Utrum och neutrum är andra beteckningar på svenskans två genus.

Utrum är ett annat ord för och neutrum ett annat ord för

.

6 Vilka genus har följande ord?

äpplet stolen

7 Singular betyder och plural betyder

.

8 Pluraländelsen på ett ord visar vilken

som ett substantiv tillhör.

9 I svenskan finns deklinationer.




22

10 Det kan vara svårt att sätta inlånade ord som kiwi och video

i plural därför att

11 De fem pluraländelserna vi har i svenskan är -ar, er/-r

-n/ -en, och . (Fyll i de två

som saknas.)

12 Den substantivform som vi använder när vi introducerar något nytt

i ett samtalet kallas .

13 Den substantivform som vi använder när vi antar att vår

samtalspartner känner till det vi talar om kallas

.

14 Nedan finns ett schema. Fyll i genus, numerus, bestämdhet

och kasus för vart och ett av dem.

Genus Numerus Bestämdhet Kasus

pojkarnas

språket

hus

ilskan

15 Vilka substantiv hittar du i följande text? Tag ut minst tio stycken.

All fritering innebär fet mat. Man kan också grilla. Den höga vär-men sluter snabbt fiskköttets porer och bevarar saften inuti. Det blir inte så fett som vid vanlig fritering, trots att man måste pensla med olja under tillagningen. Filéer och mindre tunna fiskar gril-las så nära värmekällan som möjligt, medan tjockare fiskar grillas 10–15 centimeter från värmen.


12 programstege – substantiv...12 programstege – substantiv det här är en programstege för...

Documents