2. svd psykisk halsa - josephine ringdahl
TRANSCRIPT
SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA
28–29 JANUARI 2015 | CITY CONFERENCE CENTRE | FOLKETS HUS
Boka före 14 november:Gå 5, betala för 4!
Den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa.
Arrangör:
Mediapartner:
Samarbetspartner:
28–29 januari 2015City Conference Center, Folkets hus i StockholmLäs mer och anmäl dig på: www.psyoh.se
FO
TO
: L
AR
S D
AR
EB
ER
G
ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS
Linus Thörnblad: För mig var det vardag att pressa mig själv så hårt psykiskt och fysiskt att jag till slut inte mådde bra av det.
Bidra till större öppenhet och acceptans
PSYKISK HÄLSA
GLOBAL SATSNINGDen psykiska ohälsan hos unga fi nns överallt
MISSBRUK I HEMMETVar femte barn har en missbrukande förälder
FORTFARANDE TABUFå pratar om sin psykiska hälsa på sin arbetsplats
Missa inte
Nr 3 | MAJ 2014
LÄS MER PÅ WEBBEN!WWW.PSYKISKHÄLSA.NU
2 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Det går att fånga upp ohälsa i god tid
Depression ökar kraftigt i landet vilket leder till en hög andel sjukskrivningar. Genom att fånga upp personer i risk-gruppen i tid kan vi spara både lidande och kostnader.
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskriv-ning ökar mest av alla diagnoser. En femtedel av be-folkningen drab-bas någon gång i li-
vet av en depression. Det innebär ett stort lidande för de som drab-bas men också stora kostnader för samhället om man inte får snabb hjälp och kan återgå i arbete.
Vi kan ändra situationenDet positiva i den här mörka ut-vecklingen är att den går att göra något åt om vi vill se problemet och vågar prata om det. Vi måste börja tidigt. Redan i skolan behö-ver det fi nnas kunskap så att man vågar fråga hur någon mår och vå-gar se det som inte är bra. Elevhäl-san, ungdomsmottagningar och andra som möter unga människ-or behöver ha tillräckliga resurser och en fungerande samverkan.
Vi måste fråga ungdomarna själva hur de ser på ohälsan och vilka strategier de använder för att
må bättre. För den som drabbas av psykisk ohälsa mitt i livet måste det fi nnas en kultur på arbetsplat-sen som gör att man inte behöver skämmas. Mycket är alltså en atti-tydfråga. Därför är bland det bästa som har hänt på det här området de senaste åren Hjärnkollambas-sadörerna.
Högsta prioritetDet är personer med egen erfaren-het av psykisk ohälsa som genom möten med människor förändrar attityder och bryter fördomar. Men det hjälper ju inte att man vågar söka hjälp om det inte fi nns någon hjälp att få. Knappt hälften av vårdcentralerna har tillgång till psykologisk behandling. Här har vi en av de stora utmaningarna. Pri-märvården måste ha psykologiska resurser och praktiskt stöd för att kunna ge den behandling som vi vet fungerar.
Frågan om psykisk ohälsa måste ha högsta prioritet de närmaste åren. Då kommer vi också kunna nå resultat.
Redan i skolan behöver det fi nnas kunskap så att man vågar fråga hur någon mår och vågar se det som inte är bra.
Anders PrintzSamordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa.FOTO: PAWEL FLATO
UTMANINGAR
Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.
PSYKISK HÄLSA NR 3SEPTEMBER 2014
Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Josephine RingdahlTel: 08-510 053 00E-post: [email protected]
Verkställande direktörVilhelm ÖgrenRedaktionschef: Alexandra Ekström MadridAffärsutvecklare: Mårten NybergRedigerare: Carolina Martinson
Distribution: Svenska Dagbladet, September 2014 Tryckeri: V-TabRepro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: [email protected]
Vid förfrågningar kontakta:Mårten Nyberg
Citera oss gärna, men ange källan.
Våga fråga - våga se!Alla behöver vi det starka stödet ifrån våra närstående, vår familj och våra vänner för att må bra.Därför vill jag med Psykisk Hälsa uppmana er att våga bryta tyst-naden, sträcka ut en hand och ta emot en annans när det behövs för det är tillsammans vi skapar förändring.Trevlig läsning!
Josephine RingdahlProjektledare, Psykisk hälsa.FOTO: CAROLINA MARTINSON
REDAKTIONEN
3
LÄS MER PÅ WEBBEN!
PSYKISKHÄLSA.NU
Under en Digital Detox går vi in i ”offline-mode” – ingen telefon, ingen dator, ingen klocka.
Istället är tystnad, vila och balans i fokus.
Inomhus och utomhus.
Digital Detox arrangeras den 9–12 oktober och 9 november. Läs mer på bilda.nu/digitaldetox
Välkommen att logga ut med oss!
Uppkopplad dygnet runt? Digitalt stressad? Kanske dags för en Digital Detox?
En uppskattning är att 40 procent av alla
sjukskrivningar beror på en psykisk sjukdom. Trots
det tilldelas bara sju till åtta procent av hälso- och
sjukvårdsbudgeten till gruppen med mentala hälso-
problem. Vad man vet är att de med svår psykisk
sjukdom lever i snitt 15 år kortare tid än övriga
befolkningen. En svensk studie visar att mer än 20
procent varken vill bo nära eller vara arbetskolle-
ga till en person med mental ohälsa. Det är inte
konstigt att den gruppen nedvärderar sig själva och
ofta upplever skam. Det är vanligt att individen inte
söker vård, och om den söker så får den inte rele-
vant vård, vilket ofta leder till utanförskap.
– Det här vill vi vända på. Vi tror att stigmat
är en orsak till att färre bidrar till forskningen.
Vi vet att bidrag från organisationer och pri-
vata donationer till forskning om hjärt-och kärl-
sjukdomar har gett stora kunskapsframgångar,
säger Martin Schalling, professor vid Karolinska
Institutet och ordförande i Psykiatrifonden.
Psykiatrifonden är en ideell skatte-
befriad fond som arbetar för att få till en attityd-
förändring och häva stigmat som förknippas med
psykisk sjukdom. I arbetet ligger bland annat att
samla in mer pengar till forskning och berätta om
de framsteg som sker inom området. Ett av målen
är att bryta trenden att psykiskt sjuka får en sämre
vård.
– Vi söker stöd för att sjukdomarna ska betraktas
som vilken annan sjukdom som helst av kronisk
karaktär. Det är folksjukdomar det handlar om.
Ett fenomen som gynnar hela gruppen är
att fler kända personer är öppna med sin sjukdom
och att rollkaraktärer i filmer har fått ett psykiskt
handikapp. Det har en ”normaliserande” effekt och
ökar acceptansen. Med stor sannolikhet finns det
ledande personer inom näringslivet och politiken
som är drabbade av psykisk ohälsa, men inte talar
om det.
– En intressant koppling är att den känslighet som
kan leda till en psykisk sjukdom kan också leda till
innovativt ledarskap, kreativitet och konstnärskap.
Den sårbarhet man har kan användas till något pos-
itivt, säger Martin Schalling.
Flera organisationer samverkar runt dessa frågor på
olika plan. Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
psykiatrikernas yrkesförening är en stor aktör när
det gäller fortbildning bl.a genom den årliga Sven-
ska Psykiatriska Kongressen och genom de många
kliniska riktlinjerna för psykiatrisk behandling.
Föreningen är även delarrangör för Kongressen
Somatisk Sjukdom och Psykisk ohälsa, 9-10 okto-
ber.
– Det är klarlagt att våra patienter med hjärt- och
kärlsjukdom och diabetes inte får samma hjälp som
andra. Det kan bero på att de dels redan har en
läkare , dels att primärvården är ovana vid hur de ska
bemötas. På grund av att de inte får hjälp i tid eller
rätt hjälp dör de tidigare. Vi behöver stärka konsul-
tationsverksamheten över gränsen mellan somatik
( kroppsvård) och psykiatri, säger ordförande Lena
Flyckt, docent vid Karolinska Institutet.
Svenska Psykiatriska Föreningen författar
kliniska riktlinjer för alla psykiatriska diagnoser
och tillsammans med Sveriges Psykologförbund
kristall iserar de roller och kompetensområden
mellan de olika yrkesgrupperna. Psykologerna
jobbar både inom primärvården och inom psyki-
atrin.
– Det är viktigt att personer med psykisk ohälsa får
rätt vård och behandling. Det behövs både psykolo-
gisk kunskap och medicinsk kunskap för att kunna
hjälpa så många som möjligt. Psykisk ohälsa är ett
växande samhällsproblem. Vi arbetar för att nor-
malisera. Det är inte så konstigt att alla någon gång
oavsett samhällsgrupp kan må psykiskt dåligt, säger
Anders Wahlberg, ordförande i Sveriges Psykolog-
förbund.
En stor del av Sveriges Psykologför-bunds arbete är att föra ut kunskap. Den kan man
bland annat hitta på webbsidan psykologi guiden.se
som är en kvalitetssäkrad kunskaps källa. Här kan
man få råd, fakta, svar och hjälp med att hitta en
psykolog. Under 2013 hittade 1,3 miljoner unika
besökare dit.
Till skillnad mot cancer och diabetes är fortfarande psykisk ohälsa en diagnos som upplevs laddad för både den drabbade och för omgivningen. Ett stigma som kan leda till att individen inte söker vård eller helst vill att det ska stå något annat på sjukintyget. För att bryta det stigmat och stimulera forskning om sjukdomen samarbetar Psykiatrifonden, Svenska Psykiatriska Föreningen och Sveriges Psykologförbund.
Bryt stigmat för psykisk ohälsa
LENA FLYCKT, Docent, Karolinska Institutet,ordförande Svensk Psykiatrisk Förening
ANDERS WAHLBERG, Ordförande, Sveriges Psykologförbund.
MARTIN SCHALLING, Professor, Karolinska Institutet, ordförande i Psykiatrifonden.
I Sverige bedrivs just nu forskning i framkant
som med din hjälp skulle kunna bidra till att
öka förståelsen för, förbättra behandlingen och i
förlängningen bota psykisk ohälsa.
SMS:a ”PSYK (mellanslag) belopp” (50, 100, 200
eller 500) till 72970 eller sätt in ditt bidrag på BG
900-7501 alternativt PG 900 750-1 så hjälper du
till att knuffa forskningen framåt.
Om du vill bli månadsgivare skickar du ”PSYK
(mellanslag) P100” eller P500.
Vill du veta mer om Psykiatrifonden och psykisk
ohälsa? Gå in på psykiatrifonden.se
www.svenskpsykiatri.se
4 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Med hjälp av över 340 ambassa-dörer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa, arbetar man för att minska negativa föreställningar och beteenden till personer med psykisk ohälsa.
Hjärnkoll är ett regeringsupp-drag som drivs av Myndigheten för delaktighet och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), som representerar tretton organisationer för olika psykiatriska diagnoser. Satsningen pågår fram till december 2014, därefter hoppas projektledaren Rickard Bracken på en fortsätt-ning som gör att det viktiga arbetet med att förändra attityder till psy-kisk ohälsa kan permanentas.
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som inkluderar alltifrån ADHD till autism till depressioner. Under fem års tid har Hjärnkoll knutit till sig över 340 ambassa-dörer som delar med sig av sina erfarenheter av psykisk sjukdom genom att besöka skolor och arbetsplatser och figurera i media.
Påverkar arbetssituationenEn studie visar att fyrtio procent väljer att inte berätta om sin psy-kiska ohälsa på jobbet, trots att det är den vanligaste orsaken till
sjukskrivningar. Arbetsgivare som skapar ett öppet klimat där med-arbetarna vågar diskutera psykisk ohälsa har mycket att vinna.
Utbildar cheferTre av fyra personer har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Det är den främsta orsaken till sjukskrivning. Många mår dåligt och underpres-terar ofta på jobbet innan de söker professionell hjälp. Hjärnkoll har därför tagit fram ett utbildnings-material för chefer och ett för skyddsombud som hjälper dem att tidigt identifiera tecken på psykisk ohälsa, för att därefter kunna bistå med stöd och hjälp i rätt tid.
– Chefer behöver öka sin kunskap om och förändra sina attityder till psykisk ohälsa. De har en nyckel-roll när det handlar om att före-bygga och agera vid psykisk ohälsa. Det finns såväl kunskap som verk-
tyg som varje chef kan använda för att förebygga och hantera ohälsa, Chefer avgör också över vem som är välkommen på arbetsplatsen och därmed på arbetsmarknaden i stort, säger Rickard Bracken,
Vårdpersonalens attitydHjärnkoll är ett bevis för att man kan förändra attityder till psykisk ohälsa. Sedan kampanjen inleddes visar befolkningsmätningar att fler kan tänka sig att arbeta med eller bjuda hem en granne med psykisk sjukdom. Allt fler inser att psykisk sjukdom och ohälsa inte handlar om andra, det handlar om oss alla eftersom de flesta människor har någon i sin omgivning som har el-ler har haft en psykisk ohälsa.
– Vi jobbar även med att förändra vårdpersonalens attityder till individer med psykisk ohälsa, bland annat genom att involvera några av våra ambassadörer i arbetet med att utveckla den psykiatriska vår-den. En av de allra viktigaste syner-gieffekterna av vårt ambassadörs-arbete är att flera av dem har fått jobb och därmed etablerat sig på arbetsmarknaden, ett konkret ex-empel på att vi bidrar till att föränd-ra attityderna till psykisk sjukdom, säger Rickard Bracken.
Hjärnkoll ändrar attityder till psykisk ohälsa
ANNIKA WIHLBORG
Helhetslösningar för ditt företags välbefinnande!Anlita Avonova så får du tillgång till heltäckande resurser och gedigen erfarenhet. Du får också möjlighet att sätta samman just de tjänster som möter ditt företags specifika behov. Du hittar basservicen som krävs för att möta lagens krav och mer-servicen som hjälper dig att bli effektivare. Och du hittar de skräddarsydda konsult- insatserna som löser särskilda problem och tar fram det bästa ur din personal.
Mer om vår kompetens och våra resurser hittar du på www.avonova.se där det också finns kontaktuppgifter till närmaste kontor.
NYHETER
Trots att psykisk ohälsa i olika former är betydligt vanligare än man kan tro finns fortfarande många tabun kring ämnet. Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt.
RICKARD BRACKEN är projektledare för Hjärnkoll, som är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt FOTO: KJELL PERSSON
HJÄRNKOLL
ATTITYDER
En studie visar att fyrtio procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet.
PSYKISKHÄLSA.NU · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, i synnerhet bland den unga befolkningen. Stressrelatera-de problem och psykisk ohälsa är numera den vanligaste sjukskriv-ningsorsaken och 808 677 perso-ner i Sverige äter antidepressiva medel.
Tankarna spelar oss sprattPsykologen Fredrik Livheim menar att det ofta är våra tankar som ställer till det för oss och att vi måste lära oss att handskas med vår tankeapparat.
– I informationssamhället upp-lever vi världen alltmer genom att tänka. I tankarna förlorar vi oss ofta i oro för framtiden och ältar det som varit. Detta sätt att fastna i tänkande kan leda till att vi konstant upplever stress.
Hjärnan har svårigheter att skilja på reella hot och tankeverk-samhetens hot och kan på grund av en tanke göra kroppen beredd på kamp eller fl ykt och utsöndra stresshormoner.
Vad är viktigt i ditt liv?Terapiformen ACT, Acceptance and Commitment Therapy, har visat sig vara eff ektiv vid hantering av
stress, depression, ångest, psykos och långvarig smärta. ACT går ut på att du identifi erar din livssitua-tion och gör klart för dig själv vad du vill få ut av ditt liv. Var står du just nu, vart är du på väg och hur ska du ta dig dit?
Livskompass– När jag gjort riktigt tydligt för mig själv vad jag tycker är viktigt kan detta fungera som en livskom-pass som hjälper mig att prioritera
vad jag väljer att göra och hur jag väjer att vara. Det fi nns inget rätt och fel, det handlar om att välja vad du vill. Sina kompassriktningar justerar man kontinuerligt under resans gång. Om du känner stress är det viktigt att ta reda på vad det är som stressar dig och se om det är någonstans du kan göra föränd-ringar. Var närvarande i ditt liv och prioritera det som är viktigt.
Hantera situationen
Det går inte att undvika stress och smärta helt, det är en del av livet. Däremot kan vi lära oss att hantera det på ett bra sätt.
– Det händer jobbiga saker i livet, det är oundvikligt. Då kan det vara smart att konstatera att situationen är som den är, öppna upp för vad vi känner och agera klokt i situationen.
Få rätsida på livet med hjälp av ACT
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
Möjlighet att utbilda sig eller någon ur sin personal till gruppledare för att kontinuerligt kunna hålla egna, effektiva ACT-interventioner. Detta är särskilt lämpat för företag eller organisationer där man behöver egen kapacitet att kunna hålla många egna ACT-interventioner.T.ex för större företag, före-tagshälsovård, primärvårdsenheter, studenthälsovård etc.Utbildning till att bli gruppledare är endast
fyra heldagar. Våra kommande utbildningar startar dessa datum:
www.livskompass.se
Utbildningar 2015Utbildningar 2014Stockholm 2 Mars
Malmö 26:e FebruariKöpenhamn 23:e Februari
Stockholm 6 Oktober
Fredrik Livheim ABFredrik Livheim är legitimerad psykolog, författare, föreläsare och internationellt erkänd ACT-trainer.
Fredrik forskar om ACT som behandling vid psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet. Han har utvecklat en utvärderad stresshanteringskurs baserad på ACT och utbildar gruppledare i denna metod. Han
arbetar även med interventioner direkt till organisationer via företaget Good Work.
070-694 03 64 [email protected]
För mer information om våra gruppledarutbildningar:
ACT
PSYKISK OHÄLSA
När jag gjort riktigt tydligt för mig själv vad jag tycker är viktigt kan
detta fungera som en livskompass.
För att hantera stress, depression och ångest kan man med hjälp av en ny terapiform strukturera sina tankar och analysera sin livssituation utifrån sin egen livskompass.
FOTO: ACT
6 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
LINDA KANTE
Therese Eriksson växte upp i en trygg villaförort där allting tyck-tes välordnat. Men bakom hennes husväggar fanns en familjehem-lighet. Thereses mamma var psy-kiskt sjuk och missbrukade alko-hol, något som Therese fick berät-tat för sig av sin pappa när hon var elva år gammal.
Skönt att få ett svar– Jag hade tidigare förstått att det var något som var konstigt med mamma, men jag förstod inte att det handlade om alkohol innan pappa sa det. Känslan jag minns
är en extrem lättnad. Jag hade gått och oroat mig länge eftersom stämningen varit konstig, och jag hade inte vågat fråga vad det be-rodde på. När jag fick veta, var det skönt att få ett svar, berättar hon. Precis som så många andra barn höll Therese upp en fasad om att allting var bra mot omgivningen. Tills hon började gymnasiet och träffade en ny kompis.
Barn sviker aldrigFör att få berörda barn att öppna sig om hur de har det hemma, och för att få barn som kommer från hem med friska föräldrar att för-stå, måste kunskap om missbru-kande och psykiskt sjuka föräldrar förmedlas. Therese Eriksson pe-kar på att det finns mycket infor-mation att ta del av på nätet, men även att det finns flera vuxna per-soner i barns närhet som måste kunna stödja.
– Skolkuratorn, skolsköterskan och ungdomsmottagningen är ba-ra några exempel på vuxna per-soner som barn kan vända sig till. Jag vet att många barn känner att
man sviker sina föräldrar om de berättar för någon utomstående, men det är viktigt att förmedla till barn att de aldrig sviker genom att berätta.
MISSBRUK
BARNENS SITUATION
Jag är inte annorlunda
NYHETER
Therese ErikssonVäxte upp med en missbrukande förälder.FOTO: RICKARD ERIKSSON
Färska undersökningar visar att det inte är ovanligt att äldre ut-sätts för våld och övergrepp. I det egna hemmet kan förövaren vara till exempel en partner eller när-stående, på ett äldreboende kan våldsutövaren vara en granne el-ler personal.
På Sveriges Pensionärsförbund, SPF, arbetar man sedan tio år kon-tinuerligt med att upplysa och informera om våldet efter pensi-on. Förra året genomfördes kam-panjen ”Våldet går inte i pension” i samarbete med representan-ter från bland annat Socialstyrel-sen, Länsstyrelsen i Stockholm, Kommunal, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige och Pensionärernas Riksorganisation.
Definiera våld– Det är en mänsklig rättighet att slippa utsättas för våld som förutom fysiskt våld även inne-fattar hot, kränkningar, ekono-miskt utnyttjande, sexuella över-grepp, försummelse och van-vård, säger Ola Nilsson på Svensk Pensionärsförening.
Han menar att det finns en all-män bild av äldre som svaga och snälla och att det för många är svårt att föreställa sig att äldre skulle utsättas för någon form av våld eller kränkning. Ännu svå-rare kan det vara att tänka sig att det faktiskt även finns äldre som slår och utsätter andra för våld och kränkningar.
Öka medvetenhetenOla Nilsson belyser vikten av att uppmärksamma frågan och öka allmänhetens medvetande om problemet med våldet mot de äld-re. Ämnet har länge varit tabube-lagt och det är få äldre som pratar om våld och kränkningar, de som anmäler våldsbrott efter pen-sionsåldern är också få. – Det råder stor okunskap i dessa frågor trots att problemet är glo-balt. Vi måste samverka och mot-verka våldet samt informera om de mänskliga rättigheterna. Ola Nilsson efterlyser forskning inom området som ännu är rela-tivt oexploaterat. – Att våld och kränkningar exis-terar är ett faktum, nu måste vi ta tag i problemet. Det måste finnas en ordentlig och adekvat hand-lingsplan då någon utsätts för övergrepp mot mänskliga rättig-heter, avslutar Ola Nilsson.
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
Vart femte barn i Sverige har en förälder som anting-en missbrukar eller som är psykiskt sjuk. Men ofta tror dessa barn att de är ensam-ma om sin situation. Därför ligger det ett samhällsan-svar på bland annat skolan att informera sina elever om företeelsen.
Ola HanssonSvensk pensionärsförening.FOTO: JUREK HOLZER
FOTO: THINKSTOCK
Våga vägra våld mot äldre!Våld och övergrepp mot äldre är ett folkhälso-problem som man ännu inte talat högt om. Nu uppmärksammas våld efter pensions åldern både nationellt och internationellt.
Köper du sexuella tjänster?Har du problem med porr-surfande eller liknande?
Vill du förändra ditt beteende?
Stockholms stad erbjuder dig rådgivning och samtal via telefon, e-post eller tidsbokade besök.
Välkommen att kontakta oss
Telefon020-220 440
Det är kostnadsfritt och du kan vara anonym
www.stockholm.se/kast
www.spf.se
PENSION är ett
HELTIDS ARBETEbara lite ROLIGAREResor, yoga, vattengymnastik, boule, vinprovning, bok cirklar, mästerskap i allt från längdskidor till schack… Nu vet du varför seniorer säger att tiden inte räcker till sedan de gick i pension. Så kom och berika livet hos oss tillsammans med dina 270 000 nya medlemsvänner. Roligare pension – det vill vi införa.
Vill du dra ner på din alkoholkonsumtion?
ki.se
Karolinska Institutet inleder en forskningsstudie
som syftar till att minska alkoholdrickande.
Vi söker dig som:
forskningsprojektet?
Rätten till en narkotikafri miljö!
Anlita våra narkotikasökhundar för att
säkerställa narkotikafria miljöer på
behandlingshem, företag, skolor och fritidslokaler.
Kontakta ossför mer information!
Dog Security Scandinavia AB
Tel: 0722-44 95 00 Mail: [email protected]
www.dogsecurity.nu
0707 25 38 88 [email protected]
www.bergstroms.org
Ångesten ökar
Alltfler unga människor drabbas av ångestsyndrom. Det är inte konstigt
men måste hanteras på ett kunnigt sätt. Framförallt måste fler förstå vad
det handlar om och fler kunna både förebygga och framförallt behandla de
olika syndromen. Det handlar om allt från genetik och sjukdomar till sociala
mönster, anknytningar, personligheter och tiden vi lever i idag!
Ångest – vad är det?
När allt är möjligt, men ändå omöjligt. När förändringar kommer slag i slag
och man är både ansvarig och maktlös över vad som sker så måste man
försvara sig på något sätt. Vi menar att ångest är reaktioner på alla de
förändringssignaler vi utsätts för. Ångest är således inte en känsla utan signal
på att något förändrats som ger oss känslor. Dessa känslor kan vi ibland inte
hantera. Om det alltför ofta händer att vi saknar resurser för det som sker,
utvecklas komplicerade försvar som kan gå till överdrift eller underdrift. Man
kan låtsas som inget hänt, men lidande och symtom försvinner inte och då
måste man agera. Man skyller ifrån sig eller hamnar i överkonsumtion eller
underkonsumtion av alkohol, droger, spel, mat etc. Det kan också leda till
okloka, kanske omoraliska kriminella, beteenden. Det finns tusentals sätt att
lura sig själv.
Bergströms utbildning till Diplomerad A-terapeut SJI
grundas till viss del i synen på ångest som signal, positiv eller negativ,
som leder till känslor, tankar och beteenden. Då gäller det att förstå och
använda olika metoder och tekniker i behandling och terapi, alltså att tillämpa
moderna kunskaper i psykologi, filosofi, beteendevetenskap, medicin m
m. Vår utbildning ger kunskap om generell och individuell behandling och
åtgärdsprogram, liksom multivariat bedömning och diagnostik, viktiga
matchningsvariabler, caseholdertekniker och vikten av successiva precisioner.
RePro-konceptet ingår. Utbildningen samstämmer med Socialstyrelsens
riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Vill du behärska metoder som
AngCop, KBT, Tolvsteg, Existentiell terapi?
Utbilda dig till Diplomerad A-terapeut!
8 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Linus Thörnblad var en framgångsrik höjdhoppare med flera internationella medaljer i bagaget och en lovande karriär framför sig när han som 25-åring bestämde sig för att lägga av med friidrott. Då hade Linus pressat sig själv hårt och överskridit sina egna gränser i flera år och drabbades så småningom av en utmattningsdepression som tvingade honom att avbryta sin höjdhoppskarriär.
I många år kretsade hela Linus Thörnblads liv kring friidrotten. Han planerade hela sin tillvaro med fokus på att äta, träna och sova för att ständigt kunna prestera på topp. Tävlings-instinkten har alltid funnits där, liksom förmågan att ignorera kroppens och hjärnans varningssignaler.
Vändpunkten– För mig var det vardag att pressa mig själv så hårt psykiskt och fysiskt att jag till slut inte mådde bra av det. Jag kunde få ångest när jag skulle åka till en täv-ling och kände mig ständigt trött. Det var främst mental trötthet som senare övergick i fysisk trötthet. Trots många varningssignaler ignorerade jag dem gång på gång och körde vidare med min tuffa träning, säger Linus Thörnblad.
För två år sedan nådde han vändpunk-ten, ögonblicket då det inte längre fanns någon återvändo. Linus hade drabbats av en utmattningsdepression och såg inga andra alternativ än att hoppa av friidrottskarriären.
Öppenhet kändes viktigt– Jag tappade all energi och orkade knappt gå upp på morgonen och än mindre ta mig utanför lägenheten. Att snöra på mig träningsskorna och gå ner och träna mina vanliga trettio timmar i veckan kändes som en omöjlighet. Jag valde att vara öppen och berätta för om-världen om min utmattningsdepression, bland annat för att uppmuntra andra att vara uppmärksamma på sina varnings-signaler och söka hjälp redan på ett tidigt stadium, annars kan det ta flera år att åter-hämta sig från en utmattningsdepres-sion, säger Linus Thörnblad.
Han föreläser om sin utmattnings-ANNIKA WIHLBORG
LIVSSTIL
LINUS THÖRNBLADdepression och är ambassadör för nätverket Hjärnkoll, som förebygger fördomar om psykisk ohälsa. Att dela med sig av sina egna erfarenheter känns vik-tigt för Linus, bland annat för att bidra till en ökad öppenhet och acceptans kring psykisk ohälsa.
Kan drabba vem som helst– Jag vill visa att om jag kunde drabbas av utmattningsdepression så kan det drabba vem som helst. I dag jobbar jag halvtid med ett ungdomsprojekt och för-söker hitta en ny identitet, en ny riktning i mitt liv. Jag har alltid varit killen som aldrig ger upp, som bara kämpar vidare. Nu vågar jag inte utsätta mig för allt-för stark stress eftersom det kan göra att jag faller tillbaka i gamla mönster, säger Linus Thörnblad.
NYHETER
Utmattningsdepression gjorde att Linus Thörnblad bytte livsstil
För mig var det vardag att pressa mig själv så hårt psykiskt och fysiskt att jag till slut inte mådde bra av det.
Så gör du som chef med kollVisste du att psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken? Samtidigt har tre av fyra erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Särskilt på våra arbetsplatser som ofta står handlingsförlamade. Med enkla lösningar går det att förändra mycket. Skriftliga rutiner för hur chefer ska agera tidigt är viktiga första steg tillsammans med öppnare samtal på jobbet.
Beställ handledningarna Så gör du som chef och Så gör du som kollega och lär hur din arbetsplats kan jobba bättre. Du betalar bara för portot. Beställ på www.hjarnkoll.se/chefshandledning
Så gör du som kollega– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Så gör du som chef– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Miki Agerberg,
som själv gått
igenom djupa
depressioner,
tyckte att det
saknades bra
litteratur i ämnet
och gav 1998 ut den första upplagan
av ”Ut ur mörkret”. Boken innehåller
bland annat djupintervjuer med
kända personer, som Kerstin Thorvall,
Täppas Fogelberg och biskopen
Ingmar Ström.
- Enskilda människor och deras
berättelser har alltid fascinerat mig.
Utan människor blir det ingen bra
historia. Och varje erfarenhet av en
depression ser olika ut, säger han.
Agerberg har även givit ut böckerna
”Kidnappad hjärna”, om missbruk och
beroende samt ”Fetma – en global
epidemi”.
Miki Agerberg är journalist och författare, med inriktning på medicin och hälsa. 2011 kom en ny upplaga av hans uppmärksammade bok om depressioner: ”Ut ur mörkret”.
BALANSRIKSFÖRBUNDET
”Varje erfarenhet av en depression ser olika ut”
För alla med erfarenhet av depression eller
bipolär sjukdom, egen och som närstående.
Vårdvägen 3, 112 81 Stockholm, 08-618 13 33www.balansriks.se
PSYKISKHÄLSA.NU · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
LINUS THÖRNBLOM arbetar i dag halvtid med ett ungdomsprojekt för att bidra med mer öppenhet och acceptans kring psykisk ohälsa . FOTO: LARS DAREBERG
– Ett av de största problemen i dagsläget är ”red dig själv-men-taliteten” som råder i samhället. Det krävs en förändring, anser Eva Billqvist, föreläsare inom hälsa och välmående samt ambassadör för nätverket Hjärnkoll.
Hon menar att det går att bryta den negativa hälsotrenden i sam-hället genom bättre kommunika-tion och en större medvetenhet om problemet.
– Vi måste våga prata om detta glo-bala samhällsproblem som tragiskt nog fortfarande är förknippat med skam och skuld. Annars finns risken att vi blir allvarligt sjuka.
Egen erfarenhetEva hade själv en lång period då en närstående var psykiskt sjuk. Det påverkade hennes arbets-situation. Hon hade ändå modet att berätta för sin chef och för sina arbetskamrater. Den ständiga oron hon bar på förklarade varför hon verkade okoncentrerad och inte var riktigt med ibland.
Eva pratar med många chefer och förstår att det inte alltid är så enkelt att prata om psykisk ohälsa även om de flesta tycker att det är viktigt. Hon påpekar att det inte finns någon quick fix och att det inte går att fly undan proble-men. Genom att även vara mindre kritiska mot oss själva och inse att de resurser vi har är värdefulla kommer vi en bra bit på vägen.
Mår bra – orkar merFör att finna balans är det även viktigt att skapa trivsamma och humana arbetsklimat där med-arbetarna trivs och mår bra.
– Personal som mår bra orkar mer och presterar bättre vilket är direkt lönsamt för vilket företag eller organisation som helst. Man måste arbeta med den psykiska hälsan. Det är ett långsiktigt förändrings-arbete som kommer att leda till färre sjukskrivningar och lägre sjuknärvaro. Vi måste värna om människan, avslutar Eva Billqvist.
KOMMUNIKATION
PSYKISK OHÄLSA
Ensam är inte stark – BRYT TYSTNADENPsykisk ohälsa är ett globalt problem och ett av de snab-bast växande hoten mot folkhälsan. Trots detta är ämnet tabubelagt och tystnaden kring problematiken kompakt.
ANNIKA WIHLBORG
Under 2014 sätter Skellefteå kommun och Västerbottens läns lands-ting fokus på psykisk hälsa. Med målsättningen att motverka fördomar, öka acceptansen och stärka invånarnas kompe-tens kring psykisk ohälsa erbjuder projektet före-läsningar och utbildningar som anpassats utifrån invånarnas önskemål.
– Projektet Psykisk hälsa i fokus pågår under hela 2014 och syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Vi inledde med en workshop där kommuninvånarna fick ange vil-ka områden de ville lära sig mer om. Intresset var bland annat stort för barn och ungdomars hälsa och att förebygga stress och ohälsa på arbetsplatsen, säger Lena Stenvall, projektledare på Skellefteå kommun.
Vill avdramatisera ämnetLena och hennes kollega Åsa Forssell har bland annat före-läst om stress och sömnproblem som kan leda till psykisk ohälsa på arbetsplatser i kommunen. Genom att tala öppet om psykisk ohälsa bland nya målgrupper ökar kunskapen om vad psykisk ohälsa egentligen är. Projektle-darna arrangerar såväl föreläs-ningar som heldagsutbildning-ar för den som vill fördjupa sig i ett specifikt område, exempel-vis dataspelsberoende eller sor-gebearbetning för barn.
– Vi hoppas att vår satsning kan avdramatisera begreppet psykisk ohälsa och skapa en dia-log kring ämnet. Det bästa vap-net mot psykisk ohälsa är dialog och kunskapsspridning, säger Lena Stenvall.
Åsa ForsellSkellefteå kommun. FOTO: PRIVAT
Lena StenvallSkellefteå kommun.
Vi måste våga prata om detta globala samhällsproblem som tragiskt nog fortfarande är förknippat med skam och skuld.
Läs mer på www.friskfri.se eller mejla oss på [email protected]
Idag lider 100 000 människor i Sverige av en diagnostiserad ätstörning och mörker-talet antas vara stort. Vi vet av egen erfarenhet att det går att bli frisk och fri, men för att bli det behövs oftast hjälp av andra.
Bli medlem i FRISK & FRI och ta del av vårt stöd för drabbade och närstående.
DU ÄR INTE ensam
Är du trött på att inte få med bromsklossarna på jobbet?
Vill du som chef på ett enkelt sätt kunna prata om psykisk ohälsa ochväcka oanade resurser?
Det kommer att lyfta hela företaget.
Vill du ha ett bollplank eller en
inspirerande workshop?EVA BILLQVIST
”Med passion för sitt ämne och fokus på hälsa ser Eva behoven, skapar genombrott och inspirerar till eget ansvar.”
Skellefteå ska vara ett gott exempel och kännetecknas av att vara en kommun där hälsa och särkskilt den psykiska hälsan är viktig.
Läs mer om samarbetsprojektet på:
www.skelleftea.se/psykiskhalsa
10 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
BOK
”Min resa”Våga resa med barn med neuropsykiatrisk funk-tionsnedsättning genom noggrann planering och några hand-fasta tips som underlättar resan. Det är dags att ge sig ut på äventyr.
– För många känns det ogenom-förbart att resa med barn med neuropsykiatrisk funktions-nedsättning som exempelvis Autism, Aspergers syndrom, Down syndrom eller ADHD, kon-staterar Anna Soltorp, mamma till ett barn med Autism.
Hon har alltid fått skapa förut-sättningar för att kunna resa och löst alla problem som resorna inneburit på egen hand. Det har aldrig funnits några handfasta tips eller någon hjälp att få som underlättat resandet. Därför har hon tillsammans med vänin-nan Lena Thoft Sjöström gett ut boken Min resa där föräldrar och barn på ett konkret sätt kan bearbeta den planerade resan. Boken är uppdelad i två delar; en för barn där det bland annat finns plats för teckningar och egna berättelser samt en del för vuxna som fungerar som ett handledar-häfte.
– Tanken är att man ska arbeta med boken före, under och efter resan så att allt blir konkret för barnet, boken ger stöd och pepp. Jag uppmanar även anhöriga att våga be om hjälp samt kolla upp och utnyttja de resurser som finns till förfogande i sam-band med resor, avslutar Anna Soltorp.
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
[email protected] HAAVISTO
– De som kommer till oss är ofta väldigt trasiga men även motive-rade, säger Christer Karlsson, för-bundsordförande hos KRIS (krimi-nellas revansch i samhället).
Personer som precis kommit ut ur fängelset mår ofta psykiskt dåligt. Många har just slutat med droger och vill börja ett nytt liv.
– För att man ska lyckas i sam-hället måste man först och främst vara drogfri. Drogfrihet och heder-lighet är de två deviserna vi arbe-tar efter, säger Christer.
Till en början är det viktigt att lära sig att passa tider, för att han en chans att så småningom komma ut i arbetslivet.
Någonting att göra– Sysselsättning är oerhört viktigt. De här personerna behöver känna att de har någonting att göra. Men de behöver även någon att prata med, för problemen kommer ofta utanför kontorstid, och då finns vi där som jourmedmänniskor, berättar Christer.
När man efter ett till två år har tagit sig ut i arbetslivet möter de
flesta sin, enligt Christer, största fiende: Kronofogden.
– Många har en hel del betal-ningsanmärkningar och får börja det nya livet med existensmini-mum, Då gäller det att stötta och motivera de här personerna att ändå arbeta, säger Christer.
STÖDGRUPP
KRIS
Stödgrupper hjälper före detta kriminella För många som suttit i fängelse kan vägen tillbaka till samhället vara både lång och svår. Genom stöd från frivilligorganisationer ökar möjligheterna till ett drägligt liv.
Lena Thoft SjöströmFörfattare. FOTO: ANDREAS SJÖSTRÖM
Anna Soltorp Författare.
För att man ska lyckas i samhället måste man först och främst vara drogfri. Drogfrihet och hederlighet är de två deviserna vi arbetar efter.
STOCKHOLM
Mobil psykakut
Om man inte får stöd på annat håll eller vet vart man ska vända sig, finns hjälp bara ett telefonsamtal bort. På Karolinskas mobila akutenhet blir alla som är i behov av akut psykiatrisk vård omhändertagna.
Psykisk ohälsa fortsätter att öka. Andelen med psykiska diagnoser som söker vård har ökat från 29 procent till 37 procent på knappt tio år, enligt statistik från reger-ingskansliet. Samtidigt har anta-let självmord i Sverige minskat med 45 procent sedan 1980. Trots det begås i snitt fyra självmord per dag i landet.
– Vårt jobb är att komma så nära noll som överhuvudtaget är möjligt vad gäller självmord, säger Sten Friberg, överläkare och enhetschef på mobila akutenheten på Karolinska, MAK.
Alla blir omhändertagnaHistoriskt sett har den psykiatriska vården varit kraf-tigt åsidosatt, men det har skett en stor förändring. I dag satsar man på de psykiskt sjuka för att fånga upp och sätta in rätt be-handling så tidigt som möjligt.
På MAK jobbar mentalskötare, sjuksköterskor och läkare, alla med lång erfarenhet och kunskap inom akut psykiatri.
– Till MAK kan alla som är i behov av psykiatrisk vård eller råd ringa. I samråd med sköter-skan bestämmer man om det är mest lämpligt att bli hänvisad till annan instans, boka in ett mot-tagningsbesök, hembesök dagen därpå.
Om det är riktigt akut, så ser vi till att patienten får träffa en lä-kare direkt. Vissa behöver vård men vet inte vart de ska vända sig, andra behöver någon som lyss-nar, och ibland kommer det sam-tal från någon där livet känns omöjligt att fortsätta leva. Alla tas väl om hand. Vi på MAK är oerhört stolta över att få göra skillnad för människor som har det svårt.
ULRIKA FALLENIUS
FOTO: THINKSTOCK
Vi har slängt
kofoten!Nu hjälper vi andra att göra samma sak. KRIS är en organisation bestående av före detta
kriminella och missbrukare. Vi hjälper människor som friges från fängelse genom att erbjuda
dem ett nytt, hederligt och drogfritt socialt nätverk.
Vill du hjälpa oss i detta arbete? Bli stödmedlem redan idag!
http://kris.a.se/registreraTack för ditt stöd!
Stöd som ger kraften tillbaka.
Vi hjälper drygt 90 000 brottsutsatta varje år,
språk. Din gåva hjälper
Plusgiro 90 03 44-3
www.brottsofferjouren.se
Nyfiken på autism?
www.autism.se
SPES Telefonjour
08 - 34 58 73
varje kväll 19 - 22
Stöd SPES med en gåva
plusgiro 37 07 43 – 7
Bli stödmedlem:
www.spes.se
Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd
www.slso.sll.se
Om du är över 18 år och behöver akut psykiatrisk hjälp/vård
Välkommen att kontakta Mobila Akutenheten Karolinska. Vi erbjuder telefonrådgivning, hembesök och tidsbeställda mottagningsbesök för dig som är i behov av akut psykiatrisk hjälp.
På enheten arbetar specialister i psykiatri samt sjuksköterskoroch skötare med stor erfarenhet av psykiatri.
Vi har öppet mellan 08.00 – 22.00 varje dag och vårt telefonnummer är: 08-517 750 40
Christer KarlssonFörbundsordförande, KRIS.FOTO: JOAKIM BERNDES
STÖD
Projektet riktar sig till personer som haft depression tidigare och har antidepressiv medicinering nu. För att få delta kan man ha lindriga till måttliga restsymptom men
Parallellt ska man ha en annan vårdkon-takt och ta antidepressiv medicin.
-ISAKprojektet ska ses som ett komplement till andra insatser. Det bygger på att klienten anmäler sig själv på webben. De uttagna får en personlig behandlare, alla psykologer som stöttar, påminner och ger feed back. Man kan ha daglig kontakt som sker enbart via webben, säger psykologen Fredrik Holländare, psykolog och forskare inom Örebro Läns landsting.
På webbplattformen finns behandlingsmaterialet med både text, exempel och övningar. Klienten kan till exempel läsa och lära sig hur man hanterar sina negativa tankar. Tanken är att ge dem redskap att hantera sin nedstämdhet. Risken för att återfalla i depression är stor, cirka hälften får inom två år ett återfall.
- Det finns goda möjligheter att få ner risken om man har fått verktyg. Även om man tidigare varit sjuk-skriven för depression behöver inte det leda till ytterli-gare en sjukskrivning om man med hjälp av verktygen
kunna hantera framtida nedstämdhet så att den inte får så stor påverkan på livet.
Vetskapen om webbsidans ISAKprojektet.se -
ing och sociala medier. ISAKprojektet är ett samarbete mellan Örebro Läns Landsting och Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap som utvecklat plattformen. Det startade 2013 och sträcker sig till 2015. En etisk kommitté har godkänt behandling av 265 klienter. Därefter ska det utvärderas och resulta-tet kommuniceras. Ser det bra ut kan det permanentas som ett komplement i vården.
Projekt Isak syftar till att förhindra återfall i depression. Via en webbaserad plattform kan klienten ha daglig kontakt med sin behandlare.
BEHANDLING VIA INTERNET TESTAS
Forskning och kliniskt arbete integreras I Örebro Läns landsting, ÖLL är det möjligt att bedriva forskning
parallellt med kliniskt arbete. Forskningen inom Psykiatriskt
forskningscentrum bedriver och stöder patientnära forskning.
Flertalet yrkeskategorier inom psykiatrin är representerade i
en mångvetenskaplig forskning. Många frågeställningar kring
psykiatrisk behandlingsforskning tas upp. Tematiska grupp-
eringar finns kring ätstörningar, återfallsprevention vid depres-
sion (se artikel), vårdkvalitet och tvångsvård och etik. ÖLL har
fått regeringens uppdrag att fördjupa kunskapen om dopnings-
missbruk.
IRIS TAR ETT HELHETSGREPP OM INDIVIDEN En grupp som på grund av rådande lagstiftning ofta hamnar
mellan stolarna är de som lider av psykisk ohälsa och har ett
missbruk. Iris Utvecklingscenter inriktar sig på att behandla
individer med samsjuklighet.
FAKTA
Iris Utvecklingscenter finns på flera
ställen i Sverige med 120 vårdplatser
och har ramavtal med 230 kommuner.
Verksamheten startade 1985 och ägs
av en icke kommersiellt driven stiftelse
som återinvesterar i verksamheten.
Iris nås på tfn: 0200-21 77 00.
Samhället har svårt att samordna insatserna för dessa personer. Land-stinget ansvarar för de som lider av psykisk ohälsa och kommunen för missbruksproblematiken. Då är det lätt hänt att individen bollas mellan instanserna och hamnar i kläm.
– Insatserna blir fragmentartade och hjälper inte individen att ta ett samlat grepp om sitt liv vilket är det som oftast krävs. De är ofta föremål för en rad olika insatser som inte är koordinerade och innebär också ofta en stor kostnad ur ett samhällsper-spektiv. Vi tar ett helhetsgrepp och möter psykisk ohälsa, missbruk och andra problem som ofta kommer med samsjuklighet som dålig fysisk hälsa och sociala problem med mera.
Efter genomförd behandling erbjuder vi också stöd och hjälp i den svåra processen att komma hem och leva ett nytt liv, berättar Erik Andrén, VD på Iris Utveck-lingscenter.
Iris Utvecklingscenter inriktar sig på att hjälpa dem som har samsjuk-lighet. A och O i behandlingen är mötet mellan terapeut och klient, där
klientens individuella målsättning är vägledande. Vad vill jag och hur ska jag komma dit? Bakomliggande or-saker är till exempel trauman, stress, depression och ångest. Behandlings-hemmen ligger i estetiskt natursköna miljöer. Den fysiska miljön, maten tillsammans med ett värdigt och respektfullt bemötande är avgörande faktorer i en läkningsprocess. Ett sätt att hantera utmattningsdepression är att arbeta med grön hälsa som stimulerar kreativiteten, i det ingår trädgårdsarbete och matlagning.
–En grundfilosofi är att vi till-sammans med klienten ”utforskar” världen. Klienterna har tidigare i sitt liv sökt kortsiktiga lösningar för att till exempel döva sin ångest. I terapi-situationen handlar det istället om att utmana sina svårigheter och våga vara i sina känslor, säger Camilla Jardevall legitimerad psykoterapeut och behandlingsansvarig.
Behandlingstiden är fyra månader mot tidigare sju månader. Under de 30 år som Iris Utvecklingscenter verkat har en stor mängd klienter fått ett anständigt och värdigt liv.
Camilla Jardevall
Legitimerad psykoterapeut och
behandlingsansvarig.
Erik Andrén
Vd, Iris Utvecklingscenter.
12 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PERSONLIG INSIKT
Barns psykiska hälsa är en global utmaning
När jag var 19 år grundade jag Friends. Min idé baserades på mina egna erfarenheter av mobbning och av elevers kraft
att bryta mönster av trakasserier. Sedan dess har jag deltagit i det off entliga samtalet om barns psy-kiska ohälsa och dess orsaker. Det handlar nästan alltid om Sveri-ge, mindre ofta tar vi frågan till en global nivå.
Barns rättigheterI dag har jag haft förmånen att grunda ännu en organisation som verkar för barns rättigheter. Reach for Change arbetar i 18 länder till-sammans med lokala sociala en-treprenörer, som utifrån sin kon-text verkar för barns bästa.
I det arbetet ser jag tydligt att barns och ungas psykiska ohäl-sa är ett globalt problem. Trots att kontexten ser väldigt olika ut – från Norge till Kongo – fi nns det överallt en direkt koppling mellan barns välmående och vuxenvärl-
dens förmåga (eller snarare oför-måga) att säkerställa att barn får sina rättigheter tillgodosedda och sina behov tillfredsställda.
Sociala entreprenörerJag har mött en pojke i Ghana som tio år gammal såldes till fi ske-industrin i Voltasjön. Hans mam-ma behövde pengarna till pap-pans begravning och i arbetet var han fl era gånger nära att drun-kna. När James Kofi Annan, som är en av de sociala entreprenörer som får stöd av Reach for Change, räddade honom bar han på en rad trauman. Ett omfattande rehabi-literingsprogram sattes in, för det räcker inte med att ta barnet ur en fysiskt farlig situation. James inn-ovativa arbete bärs upp av en ho-listisk barnsyn, som innebär både stöd till individen och till samhäl-let runtomkring för att traumat in-te ska upprepas.
I en annan del av världen har Elena Timofea visat att nära 40 procent av barnen på de ryska barnhemmen varit utsatta för övergrepp och har ett stort behov
av rehabilitering. Elena valde att redan från början tänka in den ekonomiska hållbarheten, en nöd-vändighet eftersom den som tar sig an traumatiserade barn måste kunna förbinda sig till att hålla på så länge som barnet behöver det. Det går inte att sluta mitt i en be-handling. Terapi och smyckesverk-stad är hennes lösning.
Vi måste tänka längreI ett globalt perspektiv är utma-ningen gigantisk och för att få till en förändrings krävs en mångfald av nya, innovativa lösningar. Vi måste se hur människans psyke är komplext och sårbart oavsett hur kontexten ser ut, och det är aldrig så att en fysiskt farlig situation eller andra former av extrem utsatthet gör den psykiska rehabiliteringen mindre viktig. Vi måste uppmunt-ra dem som kan tänka utanför box-en, som har uthållighet och ledar-skap. Vi måste kraftsamla för reha-bilitering av individen och för att skapa ett tryggt samhälle där psy-kisk hälsa är både en möjlighet och en rättighet för alla barn!
Sara DamberVd och medgrundare, Reach for ChangeGrundare och ordförande för FriendsVisste du att… för tio år sedan drev Sara på regeringens uppdrag den nationella satsningen Flicka, som diskuterade medier och fl ickors psykiska ohälsa.
Föreningslivet och Västerås stad samarbetar mot ett gemensamt mål: att involvera fl er unga i det mångfacetterade föreningslivet.
– TRY-IT IDA vänder sig till kommunens alla barn och ungdomar i åldersgruppen 10 till 15 år. Grundtanken är att engagera så många ungdomar som möjligt i föreningslivet och på så sätt främja fysisk och
psykisk hälsa, social gemenskap och integration i praktiken, säger Mikael Thunblom, projektledare för TRY-IT IDA.
Under två sommarveckor varje år arrangerar staden och många av stadens idrotts- och kulturföreningar en mängd olika aktiviteter på Swedbank Park för alla ungdomar som vill prova på. Allt är gratis! De två veckorna är en möjlighet för föreningarna att visa upp sig och för ungdomarna att prova sig fram för att hitta de aktiviteter och föreningar som tilltalar dem. I år deltog närmare 1 000 barn och ungdomar. En av dem var 15-åriga Sebastian Amigo från Bäckby.
– TRY-IT IDA är jättekul och bra! Det ger barn och ungdomar som bara sitter inne en chans att kom-ma och prova och få något bra att göra. Själv provade jag på nio olika föreningars aktiviteter och fast-nade för fäktning, speedball och rugby, säger han.
Många vinnare!Under skolåret kan barnen sedan fortsätta hos fl era av föreningarna en gång per vecka. Även då är aktivitet och bussresor gratis.
–Vår satsning har blivit ett framgångskoncept med många vinnare! Fler kommer in i föreningslivet, vilket bidrar till social samhörighet, säger Mikael Thunblom.
Framgångsrik satsning i VästeråsVi måste se hur människans psyke är komplext och sårbart oavsett hur kontexten ser ut.
Mikael ThunblomProjektledare, TRY-IT IDA.FOTO: MALIN LANDBERG
ANNIKA WHILBORG
Tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar och delaktighet i förenings-livet är en viktig pusselbit för ungas välbefinnande och hälsa. I Västerås stad finns sedan nio år tillbaka satsningen TRY-IT IDA, som sänker trösklarna in i föreningslivet för barn och unga i åldersgruppen 10 till 15 år.
SEBASTIAN AMIGO gillar TRY-IT IDAs projekt. FOTO: ANN-CATHRINE LINÉR
FOTO: MIKAEL THUNBLOM
www.vasteras.se
Västerås stad gör skillnad för många
SamverkanBarnpiloter
Elevsocialt arbete
Fritidsgårda
r
Familjecentrum
Here4UFöreningssamverkan
Öppenförskola
Try
it ID
A
Fältassistenter
BarnombudANDT coacher
Föräldrarutbildning
Ungdomsdialog
Områdessamordnare
Närhe
ter
Trygghetsvandring
Psykisk ohälsa ökar bland dagens ungdomar. I Vellinge kommun tar man tag i problemet och satsar på att stödja sina unga invånare.
– Genom mentorsprogram och föreläsningar arbetar vi aktivt med att ge stöd åt unga kommuninvånare och deras föräldrar, förklarar Kristina Stern på Vellinge kommun.
Hon understryker hur viktigt det är för unga människor att ha en stabil vuxen kontakt som de kan dryfta tankar och funderingar med och konstaterar att långt ifrån alla unga har någon de kan samtala med. Medan mentorprogrammet riktar sig till den enskilde individen är föreläsningarna till för både vuxna och unga.
– Vi tillhandahåller användbara och ovärderliga verktyg som hjälper såväl unga som vuxna. Det är viktigt att lyfta dessa frågor och att arbeta kontinuerligt för ungas hälsa, avslutar Kristina Stern.
Vellinge kommun stödjer unga
Kristina Stern, Vellinge kommun
www.vellingekommun.se
Har du en idé som gör livet bättre för barn är du välkommen att testa den i Sveriges tuff aste entreprenörstävling. Kraven är höga och urvalsprocessen hård, men i potten fi nns både pengar och hjälp att förverkliga din idé – och vara med och förändra världen. Läs mer och anmäl dig på reachforchange.se
Reach for Change är en ideell stiftelse grundad av Kinnevik och Sara Damber.
Undrar hur det är närjag kommer hem?
Trappan ger stöd till barn och ungdomar i familjerdär det finns problem med alkohol, droger, våld, psykisk
ohälsa och konfliktfyllda separationer.
www.uppsala.se/trappan
I SAMARBETE MED LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Det här igår vid en placering :
I västra GötalandVi är en HVB-verksamhet som arbetar med psykosocialt arbete sedan 2008 i Västra Götaland.
ålgr ppen är svenska ngdomar och ensamkommande yk ngbarn i åldern - år. Vi nns i Tanumshede i norra Bohuslän.
Har din tonåring tvång?
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och Karolinska Institutet genomför ett forskningsprojekt för att undersöka effekterna av internetbaserad KBT ( Kognitiv Beteendeterapi).
I det här projektet riktar vi oss till ungdomar 12 – 17 år som lider av återkommande obehagliga tankar och/eller återkommande ritualer eller handlingar som är svåra att kontrollera. Vanliga tvångshandlingar är t.ex. att kontrollera spisen gång på gång, tvätta händerna upprepade gånger eller att arrangera saker.
Behandlingen är kostnadsfri och pågår i 12 veckor från och med hösten 2014.
Läs mer och gör intresseanmälan på www.bup.se/bip