2009:114

D - U P P S A T S

Föräldrars regler och gränssättningför alkohol och nikotin bland ungdomar

Gudrun Hedman Laila Rassa- Olsson

Luleå tekniska universitet

D-uppsats Omvårdnad

Institutionen för HälsovetenskapAvdelningen för Omvårdnad

2009:114 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--09/114--SE

Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Föräldrars regler och gränssättning för

alkohol och nikotin bland ungdomar

Parent´s rules and boundaries about use of

alcohol and nicotine among adolescents

Gudrun Hedman

Laila Rassa Olsson

Specialistsjuksköterska inriktning mot distriktsvård 75 p

Examensarbete

Handledare: Stefan Sävenstedt

2

Föräldrars regler och gränssättning för alkohol och nikotin bland ungdomar

Gudrun Hedman

Laila Rassa Olsson

Avdelningen för omvårdnad

Institutionen för hälsovetenskap

Luleå Tekniska Universitet

Abstrakt Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av

alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och

attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en

enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller

annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken

(52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS. Icke-parametrisk statistik där

Fisher´s exakt test användes för analys om associationer mellan variablerna. Resultatet

visade att föräldrar till barn i årskurs åtta och nio i större utsträckning än i årskurs sex och sju

inte trodde att vuxna kunde påverka ungdomars användande av nikotin- och alkohol. Ett

signifikant samband fanns mellan föräldrars civilstånd och attityder till ungdomarnas

användande av alkohol och nikotin. Slutsats: Det är av vikt att arbeta med föräldrar kring

värderingsfrågor om tobak, alkohol och droger samt att särskilt fokusera på stöd till

ensamstående föräldrar och föräldrar till barn i årskurs nio.

Nyckelord: alkohol, attityd, barn, förälder, gränssättning, nikotin, regler, ungdom

3

Parent´s rules and boundaries about use of

alcohol and nicotine among adolescents Gudrun Hedman Laila Rassa-Olsson

Division of Nursing

Department of Health Science

Luleå University of Technology

Abstract Parent´s behaviour and attitudes is associated with adolescents debut and consumtion of

alcohol and nicotine. The purpose of this study was to describe parents rules and boundaries

towards alkohol and nicotine among adolescents in grade 6-9. The method used was a survey

in a rural area in northern Sweden. Surveys were distributed to parents or other legal guardian

of pupils in grade 6-9 at two occasions, frequency of answers was 105 (52%). Data was

analyzed using SPSS with non-parametric statistics using Fisher´s exakt test to verify any

associations between the variables. The result showed that parents of eight- and nine graders,

at larger extent then parents of six- and seven graders, didn´t think that adults could have an

influence on adolescents use of alcohol and nicotine. A correlation of significans was found

between parents civil state and questions about attitudes of adolescents use of alcohol and

nicotine. Conclusion: It is of importance to work together with parents about attitudes and

boundaries towards alkohol, tobacco and other drugs, and to focus especially on singel parents

and parents of ninth graders.

Keywords: alcohol, attitude, children, parent, boundaries, nicotine, rules, adolescent

4

Barn och unga växer upp i ett samhälle där alkohol, tobak och andra droger är lättåtkomliga.

Samtidigt visar Barnombudsmannen i Sverige att barn och ungdomar vill att det ska finnas

tydliga regler kring alkohol, rökning och narkotika (Barnombudsmannen, 2005). Med

samhälls- och politiska förändringar har riskerna för folkhälsan i Sverige intensifierats. Efter

att Sverige anslöt sig till EU 1995 förändrades policyn beträffande alkohol. Sprit, vin och öl

blev billigare och öppna gränser mellan länderna gjorde alkohol mer tillgänglig för ungdomar

(Koutakis, Stattin & Kerr, 2008).

Alkoholkonsumtion och alkoholproblem har inte definierats utifrån folkhälsoperspektiv och

inom EU har det heller inte funnits någon gemensam strategi på det alkoholpolitiska eller

alkoholförebyggande området (Andreasson, 2002). Mellan 1995-1998 ökade

alkoholdrickandet bland ungdomar i årskurs nio med 30 % för pojkar och 21 % för flickor

(Koutakis, et al., 2008). En undersökning bland ungdomars dryckesvanor i Sverige, fann att

50 % av elever i årskurs nio (i åldern 15-16 år) hade varit berusade (Pettersson, Linden-

Boström & Eriksson, 2009).

Socialiseringen av normer sker via föräldrar, skola, kamrater och media, varav föräldrar

sannolikt försöker framhäva att de inte vill att barnen ska börja drickaalkohol i tidig ålder

(Andreasson, 2002). Studier har visat att föräldrars tolerans till ungdomars

alkoholkonsumtion kan påverka barnens intention till att bruka alkohol. Konsekvent

gränssättning ger minskad konsumtion medan föräldrarnas egen alkoholanvändning i

kombination med minskad tillsyn av barnen kan leda till högre grad av inkonsekventa regler

(Simons-Morton et al., 2001; Van der Vorst, Engles, Meeus & Dekovic, 2006; Andrews &

Tildesley, 2008). Enligt Jackson (2002) finns ett starkt samband mellan generell gränssättning

i föräldraskapet och hur ungdomar uppfattar föräldrars auktoritet beträffande alkohol och

nikotin. Vid en jämförelse av ungdomar vars föräldrar var generellt kravlösa och

oengagerade, var de ungdomarna sex-sju gånger mer benägna att förneka eller bestrida

föräldrarnas gränssättning än ungdomar som hade föräldrar med tydlig gränssättning. Genom

att utöva rättvis, konsekvent och realistiska gränssättningar samt lyhörd tvåvägs

kommunikation kan föräldrarna bidra till att ge sina barn en social kompetens till att förstå

vad som är lämpliga åldersrelaterade aktiviteter.

Andra studier har visat att föräldrar med en mer tillåtande attityd till alkohol resulterar i en

högre andel konsumenter bland ungdomar, konsumtionen blir högre och mer frekvent

5

(Koutakis et al., 2008; Smit, Verdurmen, Monshouwer, & Smit, 2008). Ungdomar som har en

tidig debut av alkohol har också en högre konsumtion och är mer benägna att få

alkoholproblem än ungdomar som inlett en senare alkoholdebut (Socialstyrelsen, 2001; Van

der Vorste et al., 2006; Komro, Maldonado-Molina, Tobler, Bonds & Muller, 2007; Koutakis

et al., 2008; Haan & Boljevac, 2009). Barn till föräldrar med noll tolerans påverkas mindre av

grupptryck från jämnåriga och har också en lägre avsikt att konsumera alkohol (Haan &

Boljevvic, 2009). Bibehållen nolltolerans under ungdomsåren leder till senarelagd eller

minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar samt att de dricker mindre alkohol även i högre

åldrar (Van der Vorste et al., 2006; Koutakis et al., 2008; Smit et al., 2008).

Enligt Haan och Boljevac (2009) finns faktorer som skiljer ungdomar som konsumerar

alkohol från dem som inte konsumerar alkohol. Dessa faktorer består av tillgång till jämnåriga

förebilder, omgivningens dryckesvanor samt kvalitet i relation till föräldrar och graden av hur

aktivt föräldrar är delaktiga i sina barns tillvaro. Studien visade vidare att faktorer som

förekomst av alkohol, samhällsstöd och kontroller som försvårar tillgängligheten är viktiga

för att förhindra tidig alkoholdebut bland ungdomar. Andra studier visar också att både tidig

alkohol debut och tidig debut av berusning hos ungdomarna kan vara förknippat med hur

frekvent drickande är hos föräldrarna (Van der Vorste et al., 2006; Komro et al., 2007;

Pettersson et al., 2009). Föräldrar med hög alkoholkonsumtion tenderar att prata mindre om

regler och blir mindre trovärdiga (Pettersson, et al., 2009; Van der Vorste et al., 2006).

Sociodemografiska faktorer som familjestrukturen har också visat sig ha en inverkan på

ungdomarnas alkoholkonsumtion. Ungdomar som lever med en ensamstående förälder löper

större risk för tidigt alkoholbruk och högre alkoholkonsumtion från åldrarna nio till 16 år, i

jämförelse med de som har sammanboende föräldrar (Pettersson et al., 2009). Det har också

visat sig att föräldrars attityder till ungdomar och alkohol förändras när barnen blir äldre,

föräldrar är ofta mer restriktiva när barnet är yngre (Van der Vorste et al., 2006; Pettersson et

al., 2009). Familjeinterventioner i form av studiecirklar, föräldramöten eller liknande är ett

effektivt sätt att fördröja eller senarelägga första gången ungdomar smakar alkohol

(Ennet,Bauman,Foshee, Pemberton & Hicks, 2001; Simons-Morton et al., 2001).

Experimentering med nikotin och alkohol ökar dramatiskt under tonåren.

Nikotinanvändningen hos ungdomar börjar många gånger med experimentering för att sedan

övergå till en beroendeutveckling där dagligt användande av nikotin även kan leda till annan

droganvändning. Det finns påvisade samband mellan användning av alkohol, tobak och

6

illegala droger. Bland ungdomar som använder nikotin är det vanligare att man också brukar

alkohol och andra droger (Socialstyrelsen, 2001; Simons-Morton et al., 2001; Leeuw, Engels,

Vermulst & Scholte, 2009).

Exponering av rökning från kamrater och familjemedlemmar är en riskfaktor till att tidigt

prova röka och utveckla ett fortsatt beroende. Tillgänglighet till cigaretter och normen bland

familjemedlemmar och vänner har ett samband till inledande av tobaksmissbruk (Simons-

Morton et al., 2001; Okoli, Richardson & Johnson, 2008; Otten, Engels & Prinstein, 2009;

Leeuw, et al., 2009). Enligt Otten, et al, (2009), var ungdomar som underskattade rökningens

konsekvenser mer benägna att röka regelbundet. Jämnåriga kamrater som röker har en

avgörande roll och betydelse till att ungdomar som inte röker provar att röka. Föräldrars

nolltolerans till rökning gör att ungdomar löper mindre risk att börja röka, trots jämnåriga

kamrater som röker. Ungdomar som tillåts röka hemma röker ofta fler cigaretter per dag och

har ett större nikotinbehov än de som inte tillåts röka hemma. (Luther et al., 2008; Bandi,

Cokkinides, Westmaas & Ward, 2008).

Föräldrars vetskap om barnens och ungdomarnas dagliga upplevelser är en viktig del i att

förebygga beteenden som leder till problem. Studier visar att barn vars föräldrar inte håller sig

välinformerade om deras aktiviteter, vad de gör på fritiden och vilka deras kompisar är, är mer

benägna att engagera sig i brottslighet och andra former av problem beteenden (Miller-Day,

2002; Crouter, Bumpus, Davis & McHale, 2005). En god relation mellan föräldrar och barn

minskar risken för alkoholmissbruk, drogbruk och rökning (Simons- Morton et al., 2001; FHI,

2008).

Bruk av alkohol är en av de främsta riskfaktorerna för ohälsa. De främsta påverkbara

faktorerna är tillgång till alkohol, sociala normer, utveckling av ungdomars kunskap

samt insatser för och från föräldrar. Trots att barn och ungdomar påverkar varandra

beträffande debut och konsumtion av alkohol och nikotin är föräldrars attityder och

gränssättning, kvalitén på familjelivet samt relationen mellan föräldrar och barn det mest

avgörande för ungdomars beteende beträffande initierande och experimenterande av alkohol

och nikotin (Miller-Day, 2002).

7

Problemformulering

En viktig del i omvårdnadsarbetet är att förebygga ohälsa och användning av droger såsom

alkohol och nikotin bland ungdomar. Litteraturgenomgången visar att föräldrar har möjlighet

att påverka ungdomars alkohol och drogvanor. Kunskapen om betydelsen av föräldrars

gränssättning skapar en grund som kan användas av skolsköterskan inom skolhälsovården för

att förbättra den förebyggande skolhälsovården samt relationen mellan skola och föräldrar.

Föräldrar, barn och ungdomars erfarenheter och åsikter bör tas tillvara och användas för att ge

kunskap som kan förbättra kvaliten i skolhälsovården beträffande ungdomars debut och

konsumtion av alkohol och nikotin. Även om det finns kunskap inom området finns begränsat

med forskning som gjorts i ett Norrländskt sammanhang. Resultatet från denna studie kan

skapa en grund för en förbättring av den förebyggande skolhälsovården i Norrbotten, inte bara

inom det aktuella ämnet utan också utifrån ett förebyggande folkhälsoperspektiv.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol

och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9 och har utgått från följande frågeställningar.

- Är föräldrarnas attityder till barnens användande av alkohol och nikotin associerade

till årskurs?

- Är föräldrarnas attityder till barnens användande av alkohol och nikotin associerade

till civilstånd?

Metod

Design

Studien genomfördes som en tvärsnittstudie (Polit & Beck, 2004 s.164; Andersson, 2006,

s.89). Data samlades in i en inlandskommun i Norrbotten med hjälp av en utprovad enkät.

Respondenter

Inklusionskriterier för att svara på enkäten var att deltagarna var förälder eller annan

vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 i en skola i den utvalda kommunen. Deltagarnas barn

benämns i studien som barn, ungdomar och elever.

8

Mätinstrument

Med en metod för enkätundersökning (Trost, 2001) användes ett validerat verktyg (bilaga 4)

skapat av Prevention center i Lund för prevention av alkohol, tobak och andra droger

(ATAD), (www.droginfo.com). Enkäten mäter föräldrars attityder och gränssättning till

alkohol och nikotin och har validerats genom en två och ett halvt år lång interventionsstudie

utförd i Örebro med 900 elever på högstadiet och deras föräldrar (Koutakis et al., 2008). En

skriftlig förfrågan skickades via mail till upphovsmannen på utbildningskansliet kvalitets- och

utvecklingsenheten i Lund för att få tillstånd att använda verktyget samt att omkonstruera en

del frågor, skriftligt samtycke erhölls. Fråga 2 lades till då studier visat samband mellan

civilstånd och attityder bland föräldrar, detta är också en av våra frågeställningar (Ringbäck

Weitoft, Hjern, Haglund & Rosen, 2003). Fråga 3 lades till då det finns uppgifter om att

föräldrars gränssättning varierar beroende på barnets ordning i syskonskaran. Fråga 4 i den

ursprungliga enkäten uteslöts då den inte svarade till vårt syfte. Fråga 6 lades svarsalternativ 2

till då det framkommit att en del föräldrar för ett sådant resonemang och är relaterat till

attityd, samma sak för hela frågan 7 (Van der Vorste et al., 2006; Pettersson et al., 2009).

Fråga 12-17 är likartade frågor motsvarande 6-11 om alkohol men omformulerades istället till

frågor om nikotin.

En enkätundersökning är ett mätinstrument med vilket man mäter människors beteende,

åsikter och känslor med hjälp av bland annat skriftlig utfrågning med fasta svarsalternativ.

Enkäten bestod av ett standardiserat formulär, det vill säga att frågorna var likadana och hade

samma ordningsföljd (Trost, 2001). Enkäten (bilaga 3), som lämnades till föräldrarna

innehöll frågor om föräldrars regler och gränssättning inom områden alkohol och nikotin.

Frågorna var enkla samt innehöll frågor där deltagarna kunde kryssa för olika alternativ

(Trost, 2001). Enkäten består Totalt av18 stycken frågor med två till fem olika svarsalternativ

till varje fråga. Enkäten testades i en pilotstudie som vände sig till sex personer i vår närhet

för att säkerställa enkätens utformning och kvalitet (Ejlertsson, 2003; Djurfeldt, Larsson &

Stjärnhagen, 2003, s.109). Pilotstudien ledde inte till några förändringar då respondenterna

tyckte att enkäten innehöll genomgående bra frågor som var lätta att förstå.

Procedur

Studien har genomförts på en skola i en inlandskommun i Norrbotten och resultaten redovisas

i tabeller med förklarande text (Wahlgren, 2005). Ett informationsbrev som beskrev studien

samt en kopia av enkäten (bilaga 1 & 3) skickades till skolledningen tillsammans med

http://www.droginfo.com

9

ansökan om tillstånd att få utföra studien, samt att använda skolan för att distribuera enkäterna

till föräldrarna och att samla in dem. Antalet enkäter som delades ut bestämdes utifrån antalet

elever som fanns på skolan höstterminen 2009, 202 elever. Efter att ha erhållit uppgift om

elevantal per årskurs kodades varje enkät och kuvert med siffra för årskursen. Kuvertet

innehöll informationsblad (bilaga 2) och enkät (bilaga 3), där det framgick att deltagandet i

studien var frivilligt, att deltagarna var anonyma, vad syftet med enkäten och studien var,

samt vart deltagarna kunde vända sig vid eventuella frågor och vilka personer som utförde

studien. Varje klasslärare/mentor delade ut kuverten till samtliga elever för att ta hem till

föräldrarna. De föräldrar som valde att delta i studien satte den ifyllda enkäten i bifogat

svarskuvert, överlämnade till eleven som i sin tur lämnade till respektive klasslärare/mentor

alternativt i någon av våra brevlådor. Utskicken av enkäten gjordes med samma procedur till

samtliga vid två tillfällen, istället för att skicka en påminnelse, beroende på att samtliga

föräldrar och barn var okända. Vi hade ingen möjlighet att spåra vilka som faktiskt svarat på

första utskicket och ingen möjlighet att veta om det nått fram till alla. Genom att vara

konsekvent vid distributionen minimerades felkällor i distribuering samtidigt som

svarsfrekvensen blev högre (Andersson, 2006, s. 89, 90; Trost, 2001, s.95).

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes i två steg

1: Beskrivande statistik, där data beskrivs i frekvenser, antal och procentsatser.

2: Icke-parametrisk statistik där Fisher´s exakt test har använts för att analysera associationer

mellan variablerna. Fisher´s exakta test kan användas på nominal och ordinal data och kräver

dikotomiserade variabler varför data på nominal och ordinal nivå omkodades (Djurfeldt et al.,

2003, s.105-109; Ejlertsson, 2003, s.201-207). Signifikansnivå bestämdes till p< 0,05. För

analysen användes statistikprogrammen Statistical Package for Social Sciences (SPSS).

Etiskt övervägande

Deltagarna informerades med informationsbrev om att deltagande var frivilligt, anonymt och

att de kunde välja att inte delta alls eller avsluta sitt deltagande när helst de ville. Materialet

behandlades konfidentiellt vilket innebar att information som kunde identifiera

undersökningspersonen inte redovisas (Polit & Beck, 2004, s.140-141).

”Känsliga” frågor såsom alkoholvanor eller liknande har visat sig lättare att få sanningsenliga

svar på via enkät. Att frågorna uppmärksammas kan ge kunskap som kan användas i

10

skolhälsovård för att förbättra den förebyggande skolhälsovården samt relationen mellan

skola och föräldrar beträffande dessa viktiga frågor. Enkätfrågorna kan förutom nytta för

forskningsområdet även ge deltagarna en positiv upplevelse när de får möjlighet att berätta

och reflektera över sina egna attityder och gränssättningar. Vi menar att nyttan överstiger

riskerna eftersom deltagarnas erfarenheter och åsikter tas tillvara och används för att ge

kunskap som syftar till att förbättra kvaliten i skolhälsovården beträffande ungdomars debut

och konsumtion av alkohol och tobak. Nyttan med studien är att den kan skapa en grund för

en förbättring av den förebyggande skolhälsovården, inte bara inom det ämnet vi valt att

skriva om utan även i det totala hänseendet. Riskerna kan vara att frågor ställs inom

"känsliga" områden och kan göra att en del föräldrar avstår från att svara på enkäten. Dock är

just metoden med enkät fördelaktig i detta hänseende eftersom försökspersonerna är

anonyma. Vår insamlingsmetod innebar att vi inte visste vilken eller vilka föräldrar som

svarat på enkäten, genom kodning visste vi endast hur många föräldrar per årskurs som svarat.

Resultat Studien baseras på 105 inkomna enkäter. Efter första utskicket av enkäter erhölls 57 svar, vid

andra utskicket tillkom 48 stycken (tabell 1). Deltagare var föräldrar till barn och ungdomar i

årskurs 6-9. I tabell 1 redovisas svarsfrekvens och bortfall i antal och procent per årskurs och

totalt.

Tabell 1. Svarsfrekvens och bortfall n (%) Utskickade n Svarsfrekvens n (%) Bortfall n (%) Årskurs 6

44

31 (71)

13 (29)

Årskurs 7 54 31 (57) 25 (43)

Årskurs 8 48 24 (50) 24 (50)

Årskurs 9 56 19 (34) 37 (66)

Enkäter totalt 202 105 (52) 97 (48)

11

Över hälften av respondenterna (71 %) bestod av föräldrar som var sammanboende med

barnets förälder, över hälften (62 %) av respondenterna var dock mödrar även om cirka en

fjärdedel (25 %) hade fyllt i formuläret gemensamt. Flest antal respondenter hade barn i

årskurs sex och sju (60 %) medan svarsfrekvensen minskade i årskurs åtta (22 %) och ännu

färre i årskurs nio (18 %). Beträffande hur ofta man frågar om barnens skoldag svarade

majoriteten till ofta (30 %) eller mycket ofta (57 %). I tabell 2 presenteras deltagarnas

demografiska data i antal och procent.

Tabell 2. Deltagarnas demografiska data, n = 105 (%) Demografiska data n (%) Besvarat enkäten

Mor/far 65/14 (62/13) Både mor och far 26 (25) Civilstånd Ensamstående 17 (16) Sammanboende med barnets förälder 71 (68) Ej sammanboende med barnets förälder 17 (16) Barnets ordning i syskonskaran Ensamt barn 9 (9) Yngst 48 (45) Mellan barn 16 (15) Äldst 32 (30) Kön på barnet Pojke 49 (47) Flicka 56 (53) Årskurs 6/7 31/31 (30/30) 8/9 24/19 (22/18) Frågor om skoldagen Ibland 14 (13) Ofta 31 (30) Mycket ofta 60 (57)

Är föräldrars attityder till barnens användande av alkohol och nikotin relaterat till

vilken årskurs barnet går i?

På denna frågeställning gick inte att påvisa signifikanta samband. Dock fann vi i faktiska antal

och procent att föräldrar till barn i årskurs åtta och nio i större utsträckning än i årskurs sex

och sju inte trodde att vuxna kan göra så mycket åt ungdomars nikotin- och

12

alkoholanvändande. Samtliga respondenter utom en, ansåg det självklart att ungdomar yngre

än 18 år inte skulle befatta sig med nikotin. Samtliga respondenter utom tre stycken ansåg det

självklart att ungdomar yngre än 18 år inte skulle befatta sig med alkohol. För detaljerad

information se tabell 5.

Är föräldrarnas attityder till barnens användande av alkohol och nikotin relaterat till

föräldrars civilstånd?

I tabell 3 och 4 presenteras resultat om samband till civilstånd i antal och procent. En fråga

om svaren hade varit annorlunda om barnets andra vårdnadshavare svarat på enkäten var

signifikant associerad med civilstånd (tabell3).

Tabell 3. Föräldrars uppfattning om synsättet hos barnets andra vårdnadshavare, n (%) Deltagare Samma synsätt Olika synsätt p-värde Ensamstående

27 (79)

7 (21)

< 0,05

Sammanboende 71 (100) 0 (0) Av dem som var ensamstående eller ej sammanboende med barnets förälder trodde 21 % att

svaren hade varit annorlunda om den andra vårdnadshavaren hade svarat på enkäten medan

79 % trodde att svaren hade varit densamma. Av dem som var sammanboende med barnets

andra vårdnadshavare trodde 100 % att svaren hade varit densamma trots att det endast var

25 % som besvarat enkäten gemensamt.

En fråga om ungdomarna bör vara öppna om sina alkoholvanor var nära signifikant (p=0.056)

(tabell 4).

Tabell 4. Föräldrars attityd till ungdomars öppenhet om alkohol relaterat till civilstånd, n (%) Deltagare Vill ha öppenhet Vill inte ha öppenhet p-värde Ensamstående

24 (71)

10 (29)

0,056

Sammanboende 62 (87) 9 (13)

Av de som var ensamstående eller ej sammanboende med barnets andra vårdnadshavare ville

71 % att barnet skulle vara ärligt och berätta öppet om sina alkoholvanor, 29 % ville inte att

barnet skulle berätta. Av de som var sammanboende med barnets andra vårdnadshavare ville

87 % att barnet skulle berätta om sina alkoholvanor medan 13 % inte ville att de skulle

berätta.

13

Övriga frågor var icke signifikant associerade med civilstånd. Samtliga frågor och svar på

enkäten analyserades och korsades men det gick inte att påvisa några fler signifikanta

samband. Fördelningen i materialet var litet, det vill säga att resultatet hade mycket liten

spridning framförallt beträffande attitydfrågorna.

Tabell 5 presenterar samtliga frågor och svarsalternativ om vilka regler, attityder och gränser

respondenterna har för sina barn och ungdomar beträffande nikotin/alkohol. Resultatet

presenteras i antal och procent, nikotin/alkohol, per årskurs samt totalt för samtliga årskurser.

Tabell 5. Översikt av svarsfrekvensen för varje enkätfråga. Fråga

Svarsalternativ

Årskurs 6 n=31

Årskurs 7 n=31

Årskurs 8 n=24

Årskurs 9 n=19

Totalt n= 105

Hur bör ungdomar förhålla sig till nikotin/alkohol?

Ungdomar i mitt barns ålder är tillräckligt mogna för att själv välja om de vill använda nikotin eller ej/ lära sig hantera alkohol på ett ansvarsfullt sätt.

1/1 (3/3)

0/0 (0/0)

0/0 (0/0)

0/0 (0/0)

1/1 (

14

Tabell 5. Översikt av svarsfrekvensen för varje enkätfråga. Fråga

Svarsalternativ

Årskurs 6 n=31

Årskurs 7 n=31

Årskurs 8 n=24

Årskurs 9 n=19

Totalt N= 105

Hur öppna bör ungdomarna vara om sitt användande av nikotin/sina alkoholvanor?

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om han/hon röker eller snusar/dricker alkohol, på så sätt behöver jag inte fundera över om de gör det eller ej.

1/1 (3/3)

3/2 (10/6)

1/1 (4/4)

0/0 (0/0)

5/4 (5/4)

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om de röker eller snusar/dricker alkohol, även fast de vet att jag inte tycker om det.

24/25 (78/81)

20/22 (64/71)

18/19 (75/79)

17/16 (89/84)

79/82 (75/78)

Jag utgår ifrån att mitt barn inte berättar om de röker eller snusar/ dricker alkohol eftersom jag har varit tydlig med att jag inte accepterar det.

6/5 (19/16)

8/7 (26/22)

5/4 (21/17)

2/3 (10/16)

21/19 (20/18)

Vet er son/dotter hur ni ser på ungdomar och nikotin/alkohol?

Ja, det har jag varit tydlig med

31/31 (100/100)

29/28 (94/90)

23/23 (96/96)

19/19 (100/100)

102/101 (97/96)

Jag är inte säker. 0/0 (0/0)

0/1 (0/3)

0/0 (0/0)

0/0 (0/0)

0/1 (0/

15

Tabell 5. Översikt av svarsfrekvensen för varje enkätfråga. Fråga

Svarsalternativ

Årskurs 6 n=31

Årskurs 7 n=31

Årskurs 8 n=24

Årskurs 9 n=19

Totalt N= 105

Kan du tänka dig att köpa nikotin/alkohol till ditt/dina barn?

Nej, aldrig

31/30 (100/97)

31/31 (100/100)

24/24 (100/100)

18/19 (95/100)

104/104 (99/99)

Ja, om de röker eller snusar/ dricker alkohol hemma

0/1 (0/3)

0/0 (0/0)

0/0 (0/0)

0/0 (0/0)

0/1 (0/

16

respektive 48 % som aldrig bjudit. Av respondenterna kunde 99 % aldrig tänka sig att köpa ut

nikotin eller alkohol till sitt barn. I årskurs nio var det 5 %, vilket motsvarade en person, som

visste att deras barn var beroende av nikotin. I årskurs åtta visste 4 % och i årskurs nio visste

26 % att deras barn varit berusad.

Diskussion Resultatdiskussion

Syftet var att undersöka föräldrars regler, attityder och gränssättningar angående alkohol och

nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9 genom att använda enkätundersökning.

Studien utgick från frågeställningar om det fanns skillnader beträffande regler, gränssättning

och attityder beroende på vilken årskurs barnet går i, samt om det fanns någon relation mellan

föräldrars civilstånd och attityder till alkohol och nikotin.

I resultatet kunde inga signifikanta samband påvisas mellan föräldrars attityder till barnens

användande av alkohol och nikotin relaterat till vilken årskurs barnet gick i. I faktiska antal

och procent framkom dock att föräldrar till barn i årskurs åtta och nio i större utsträckning än i

årskurs sex och sju inte trodde att vuxna kunde göra så mycket åt ungdomars nikotin- och

alkoholanvändande. Vad detta berodde på gick inte att hitta orsaken till i de ifyllda enkäterna.

Kanske är det så att föräldrar till minderåriga ungdomar i de högre årskurserna (8 & 9) är mer

resignerade i denna fråga på grund av att fler ungdomar dricker alkohol eller provar röka eller

snusa i de årskurserna. Studier har visat att antalet ungdomar som provat alkohol och nikotin

ökar för varje stigande årskurs från årskurs sex till nio (Duncan, Duncan & Strycker, 2006).

Det kan också bero på att föräldrar till barn i årskurs åtta och nio inte upplever att de har

samma möjlighet att påverka barnen som när de var yngre. Ungdomar tenderar successivt ju

äldre de blir att tillbringa mindre och mindre tid med sin familj och mer och mer tid med sina

kamrater. Undersökningar visar att ungdomar påverkar varandra mer än vad föräldrarna gör

när barnen är tonåringar och att grupptrycket påverkar dem starkare, särskilt i samband med

debuten av alkoholintag och andra droger (Duncan et al., 2006). Eftersom grupptryck från

jämnåriga är en starkt påverkande kraft i ungdomars liv faller det sig naturligt att de påverkas

till dåliga beteenden såsom alkoholintag om deras kamrater uppmuntrar det (Guilamo-Ramos

et al., 2004).

17

Resultatet visade att det fanns ett samband mellan civilstånd och huruvida föräldrarna hade

samma synsätt eller ej samt att det fanns en stark relation mellan civilstånd och hur öppna

dom ville att ungdomarna skulle vara angående sina alkoholvanor. Ensamboende ville i lägre

utsträckning än sammanboende att barnen skulle vara öppna om alkoholvanorna. Det är

rimligt att anta att skillnaden kan bero på att ensamboende är ensam om hela ansvaret för

barnen i hushållet. Även om barnet har två föräldrar som delar på ansvaret innebär en vuxen i

ett hushåll en mer krävande situation som helhet där allt som innefattar barn, hem, ekonomi

med mera axlas av en vuxen. Kanske gör tid och ork att föräldern väljer att inte veta eller att

föräldern inte i samma utsträckning som sammanboende hinner prata med barnet. Enligt

Ringbäck Weitoft et al., (2003) är en risk faktor att det finns brist på socialt stöd i ett hushåll

med en ensamstående förälder, den vuxne måste ta på sig många olika roller, vara den enda

familjeförsörjande och kan ha ett behov av hjälp och tillsyn av barnet.

Förvånande nog gick det inte att påvisa något samband i samma fråga beträffande nikotin

vilket fick oss att undra över om attityden gentemot nikotin är något mer liberal. Detta är

intressant eftersom flertalet studier hävdar att användande av nikotin kan vara en inkörsport

till just alkohol men även till tyngre droger (Andreasson, 2002). Det är viktigt att beakta

föräldrarnas rökvanor eftersom barn till rökande föräldrar har en ökad risk för att börja röka

jämfört med barn till föräldrar som aldrig rökt. Det kan finnas en risk att barnen säger "Varför

ska jag lyssna på någon som själv röker? " Studier visar dessutom att barn till ensamstående

föräldrar löper större risk att fortsätta röka över tid än barn med sammanboende föräldrar.

(Otten et al., 2007). Precis som Ringbäck et al., (2003) stödjer Otten et al., (2007) att det finns

skillnader mellan ensamstående föräldrar och sammanboende föräldrar, och att det kan

förklaras med mindre tillhandahållande av tillsyn och färre möjligheter att interageras med

ungdomarna beroende på konkurrerande ansvar till skillnad med fallet av sammanboende

föräldrar. Trots att jämnåriga kamrater är viktiga under ungdomsåren, anses föräldrar

fortfarande vara viktiga förebilder i detta avseende och kan påverka ungdomarnas nikotin

beteende (Otten et al., 2007). Ungdomar söker förebilder i sin omgivning, om föräldrarna,

jämnåriga och syskon röker ökar risken för att de också börjar röka på grund av den

kumulativa effekten (Harakeh, Engels, Vermulst, de Vries & Scholte, 2007). Föräldrar som

upplever att de kan påverka sina barn att inte röka leder till att barnen blir mindre benägna att

röka. Föräldrar som upplever att de har ett visst inflytande, har fastställda regler i hemmet,

talar på ett konstuktiv och respektfullt sätt om rökning och varnar sina barn om dess negativa

effekter, är mer benägna att sluta röka (Harakeh, Scholte, de Vries & Engels, 2005).

18

Beträffande sambandet mellan civilstånd och huruvida föräldrarna trodde att båda stod för

samma åsikter eller ej, trodde fler av de ensamboende att åsikterna skilde sig åt från vad den

andra vårdnadshavaren tyckte. Detta var väntat då olika hushåll ser olika ut. Dock skilde sig

inte svaren mellan mor och far åt speciellt mycket, det var å andra sidan bara 32 % av

respondenterna som inte var sammanboende med barnets förälder.

Alkoholkonsumtion är en livsstilsfaktor som ideligen är aktuell. Hälsoeffekterna av ett högt

intag eller missbruk är väl kända. Skador uppstår på hjärna, nervsystem, lever och

bukspottskörtel och ger i ökad omfattning bland annat högt blodtryck, magsår och

magblödningar (Andersson, 2006, s.178). Detta leder till ökade ekonomiska

samhällskostnader. Det är därför av stor betydelse att förändra det sociala mönstret för

alkoholkonsumtion, främja förändrade dryckesmiljöer samt förebyggande skolhälsovård

genom tidiga interventioner bland föräldrar, barn och ungdomar (Andreasson, 2002). Skolan

och dess lärare har en viktig roll i elevernas liv. När eleverna får uppmuntran, positiv

feedback och får höra att det går bra för dem i skolan kan och kommer det att påverka resten

av deras framtida liv. Skolan bör därför också utbilda eleverna om risker associerade med

användande och missbruk av alkohol, tobak och andra droger (ATAD). Preventionsprogram

har visat sig framgångsrika då de hjälper ungdomar att ta hälsosamma beslut för sin egen skull

beträffande alkohol och droger både i nutid och i framtiden. En fördel är om eleven utvecklar

en förtroendefull relation till en klasslärare, skolsköterskan, polisman eller liknande. Studier

har visat att unga människor har större framgång i dessa avseenden om de har stöd av minst

en positiv förebild i deras liv (DeKoven, 2008).

Metoddiskussion

Fördelen med att använda enkätundersökning istället för exempelvis besöksintervju är att

risken för att påverka deltagarnas svar minimeras. ”Känsliga” frågor såsom alkoholvanor eller

liknande har visat sig lättare att få sanningsenliga svar på via enkät (Trost, 2001). Alla

aspekter av en enkät undersökning, såsom introduktionsbrev, ger mottagaren en förförståelse

om vad den som skickat enkäten söker efter. Det har visat sig att ordningsföljden av

enkätfrågorna kan ha en avgörande roll beträffande svarsfrekvensen och att mottagaren kan

ge mycket olika svar på frågorna beroende på hur många svarsalternativ som finns. Detta på

grund av att mottagaren då erbjuds alternativ de annars inte skulle ha övervägt (Greenfield &

Kerr, 2008). Enkäten som användes i denna undersökning erbjöd 1-5 svarsalternativ, i de

flesta fall 3-4 vilket enligt Trost (2001) är ett rimligt antal. Däremot var vi inte helt

19

konsekventa i våra frågeställningar då vi hade två frågor som utgjordes av ”vilket eller vilka

av dessa svarsalternativ stämmer överens med vad du tycker”? Ingen av respondenterna

angav mer än ett svarsalternativ vilket underlättade vår bearbetning av materialet.

Svarsalternativen var konsekventa såtillvida att de var desamma för liknande fråga om både

alkohol och nikotin. Dock försvårades bearbetningen av att de inte kunde kategoriseras i

original utförande utan vi var tvungna att dikotomisera samtliga svarsalternativ innan vi

kunde utföra den statistiska analysen för att leta efter signifikanta samband.

Svaren på enkäten var generellt samstämmiga men bortfallet var stort vilket kan ha påverkat

resultatet. Deltagarantalet var lägre i årskurs åtta och nio vilka utgjorde endast 22 %

respektive 18 % av de inkomna enkätsvaren, jämfört med årskurs sex och sju som utgjorde

30 % var av svaren. Vi ställer oss naturligtvis frågande till vilka svar vi hade fått om samtliga

föräldrar svarat på enkäten och vilka består bortfallet av? Hade resultatet sett annorlunda ut

om svarsfrekvensen varit högre i framförallt de högre årskurserna? Det tillvägagångssätt vi

valde att distribuera enkäterna påverkade sannolikt till stor del svarsfrekvensen och därmed

bortfallet. Att använda ”mellanhänder”, i det här fallet eleverna, är väl känt inom skolan att

det på det sättet är svårt att nå ut med information till föräldrarna. Vilket också skolans rektor

med personal påtalade för oss. Det är för oss omöjligt att veta det faktiska antalet föräldrar

som erhöll enkäten, vi vet inte heller hur många föräldrar som fyllt i den men där eleven inte

återlämnat den. Detta är dock något vi tagit i beaktning då vi valde tillvägagångssätt på grund

av att vi prioriterade anonymiteten högre än svarsfrekvensen för att få så ärliga svar som

möjligt. Risken om vi prioriterat en hög svarsfrekvens var att trovärdigheten hade blivit lägre

då frågorna inte hade kunnat besvaras helt anonymt. Materialet är på grund av det stora

bortfallet således inte generaliserbart då resultatet inte är representativt för alla föräldrar till

barn i årskurs 6-9, varken i den inlandskommun studien bedrevs i, i Norrbotten eller i Sverige

(Backman, 1998). Validiteten och reliabiliteten av mätinstrumentet är hög och har i

originalutförande använts i en 2½ år lång studie där föräldrar till 900 elever deltog. Enkäten

användes en gång per år under tiden studien pågick. Resultaten från studien visar att enkäten

mätte det den var avsedd att mäta (Polit & Beck, 2004, s.414- 421; Koutakis et al., 2008). Det

finns en risk att mottagaren av enkäten tolkar frågorna till att sedan formulera lämpliga svar

utifrån vad de tror författarna söker. Detta är särskilt viktigt att ta i beaktning då man

undersöker något, till exempel alkoholvanor, då en serie av frågor i ämnet behöver ställas. I

dessa fall är det extra viktigt med noggranna instruktioner. För att erhålla sanningsenliga svar

krävs en hel del förberedelser och eftertanke av författarna innan enkäten skickas ut och

20

frågorna ställs (Trost, 2001). Fördomar är också viktigt att ta i beaktning beträffande

alkoholvanor, missbruk, attityder, kön m.m. eftersom det är känt att detta kan påverka både

hur frågorna uppfattas och hur de besvaras (Greenfield & Kerr, 2008). Vem består då

bortfallet av, är det föräldrar som har en mer tillåtande attityd men på grund av fördomar och

andras attityder inte vill delge oss sina svar? Har alla svarat sanningsenligt eller har de svarat

det de tror vi vill att de ska svara, det som är ”rätt”? Har antalet svarsalternativ varit

tillräckliga eller för många, för stor variation eller för många liknande alternativ? Flertal

frågor lades till i enkäten varav en fråga var om civilstånd och gav utdelning eftersom vi

kunde påvisa samband, vi lade även till sex stycken frågor om nikotin vilka inte gav någon

utdelning av statistisk signifikans.

Fortsatt forskning inom området är angeläget då ungdomar debuterar och konsumerar alkohol,

tobak och andra droger i allt större utsträckning men också i allt lägre åldrar. Studien kan med

fördel upprepas varje år för att följa utvecklingen av föräldrars attityder och möjligtvis göra

en jämförelse med hälsokontroller av elever i årskurs sju där frågor ställs till eleverna om

debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Distribueringen av enkäterna bör dock

övervägas att utföras på annat sätt för att nå ut till samtliga föräldrar och förhoppningsvis få

en högre svarsfrekvens. Anonymiteten bör fortsatt prioriteras högt för att få så ärliga svar som

möjligt.

Slutsats

Det finns kunskap om vikten av att föräldrar har en restriktiv attityd gentemot sina barn

beträffande alkohol, tobak och andra droger. Dessutom visar Barnombudsmannens

undersökningar att elever har olika värderingar om risker för att använda nikotin, alkohol och

droger (Barnombudsmannen, 2005). Detta visar på vikten av ett gott samarbete mellan skolan

och föräldrar och att arbeta med värderingsfrågor kring tobak, alkohol och droger bland

högstadieelever. Det förebyggande arbetet måste ta vid innan skadan är skedd, därför bör vi

som distriktssköterskor lägga mycket energi på det förebyggande arbetet bland barn,

ungdomar och föräldrar. Studiens resultat indikerar att det finns anledning att i det

förebyggande arbetet särskilt fokuserar på stöd till ensamstående föräldrar och föräldrar i

årskurs nio.

”Ta eleverna på bar gärning – när de gör rätt!”

(FHI, Birgitta Kimber, 2008)

21

Referenser

Andréasson,S. (2002). Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för

alkoholprevention: en kunskapsöversikt. (Elektronisk). Statens folkhälsoinstitut; Stockholm.

Tillgänglig: < http://www.fhi.se>. Sökväg: Statens folkhälsoinstitut. (2009-10-17)

Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare – en introduktion. Lund; Studentlitteratur.

Andrews, J.A., Tildesley, E.A. (2008). The development of children’s intentions to use

alcohol: Direct and indirect effects of parent alcohol use and parenting behaviors. Psychology

of Addictive Behaviors, 22, No. 3, 326-33.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund; Studentlitteratur.

Bandi, P., Cokkinides, V.E., Westmaas, J. L., Ward, E. (2008). Parental communication not to

smoke and adolescent cigarette smokers´ readiness to quit: differences by age. Journal of

Adolescent Health, 43, 612-615.

Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser, barns och ungas tankar om alkohol, tobak

och narkotika. (Elektronisk). Tillgänglig:. (09-04-20).

Crouter, A.C., Bumpus, M.F., Davis, K.D., McHale, S.M. (2005). How do parents learn about

adolescents’ experiences? Implications for parental knowledge and adolescent risky behavior.

Child Development, July/August 2005, 76, 4, 869 – 882.

DeKoven, A. (2008). The importance of building and maintaining trust in alcohol, tobacco,

and other drug education classrooms and hurdles to open communication. Journal of Alcohol

and Drug Education, 27-56.

Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjernhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda-

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund; Studentlitteratur.

Duncan, S.C., Duncan, T.E., Strycker, L.A. (2006). Alcohol use from ages 9 to 16: A cohort-

sequential latent growth model. Drug and Alcohol Dependence 81.71-81.

http://www.fhi.sehttp://www.bo.se

22

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskapen. Lund; Studentlitteratur.

Ennett, S. T., Bauman, V. A., Pemberton, F. M., Hicks, K. A. ( 2001). Parent-Child

communication about adolescent tobacco and alcohol use; what do parents say and doses it

affect youth behaviour? Journal of Marriage and Family, 63, 48-62.

FHI, Statens folkhälsoinstitut. (2008). (Elektronisk). Östersund: Tillgänglig:

< http://www.fhi.se, www.fhi.se/skolanforebygger>. Sökväg: alkohol, skolan förebygger, fyra

hörnstenar, möten med föräldrar, Regeringsuppdraget Skolan förebygger. (2009-10-02)

Greenfield, T.K., Kerr, W.C. (2008). Alcohol measurement methodology in epidemiology:

recent advances and opportunities. Addiction, 103, 1082-1099.

Guilamo-Ramos, V., Turrisi, R., Jaccard, J., Wood, E., Gonzalez, B. (2004).

Progressing from light experimentation to heavy episodic drinking in

early and middle adolescence. Journal of Study Alcohol, 65, 494–500.

Haan de, L., Boljevac, T. (2009). Alcohol use among rural middle school students:

Adolescents, parents, teachers and community leaders perceptions. Journal of School Health,

79, 2, 58-66.

Harakeh, Z., Engels, R.C.M.E., Vermulst, A.A., de Vries, H., Scholte. R.O.J., (2007). The

influence of best friends and siblings on adolescent smoking: A longitudinal study.

Psychology and Health 22(3): 269–289.

Harakeh, Z., Scholte, R. H. J., de Vries, H., Engels, R. C. M. E. (2005). Parental rules and

communication: their association with adolescent smoking. with adolescent smoking. Society for the Study of Addiction. 100, 862-870.

Jackson, C. (2002). Perceived legitimacy of parental authority and tobacco and alcohol use

during early adolescence. Journal of Adolescent Health, 31, 425-432.

http://www.fhi.sehttp://www.fhi.se/skolanforebygger

23

Komro, K.A., Maldonado-Molina, M.M., Tobler, A.L., Bonds, J. R., Muller, E.M. (2007).

Effects of home access and availability of alcohol on young adolescents´ alcohol use. The

Authors Journal compilation. Addiction, 102, 1597-1608.

Koutakis, N., Stattin, H., Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-

targeted intervention: the Örebro Prevention Program. The Authors. Journal compilation,

Society for the Study of Addiction, 103, 1629–1637.

Leeuw, R.N.H., Engles, R.C.M.E., Vermulst, A.,Scholte, R.H.J. (2009). Relative risks of

exposure to different smoking models on the development of nicotine dependence during

adolescence; a five-wave longitudinal study. Journal of Adolescent health 45. 171-178.

Luther, E. J., Parzynski, C. S., Jaszyna-Gasior, M., Bagot, K.S., Royo, M.B., Leff, M.K.,

Moolchan, E.T. (2008). Does allowing adolescents to smoke at home affect their consumption

and dependence. Addictive Behaviors, 33, 836–840.

Miller-Day, M.A. (2002). Parent- adolescent communication about alcohol, tobacco, and

other drug use. Journal of adolescent research, 17, 6, 604-616.

Okoli, T.C., Richardson, C.G., Johnson, J.L. (2008). An examination of the relationship

between adolescent´s initial smoking experience and their exposure to peer and family

member smoking. Addictive behaviors, 33, 1183-1191.

Otten, R., Engels, R. C. M. E., Van de Ven, M. O. M.,Bricker, J. B. (2007). Parental smoking

and adolescent smoking stages: The role of parents’ current and former smoking, and family

structure. Journal of Behavioral Medicine, Vol. 30, 2.

Otten, R., Engels, R.C.M.E., Prinstein, M. J. (2009). A prospective study of perception in

adolescent smoking. Journal of Adolescent Health 44, 478-484.

Pettersson, C., Linden-Boström, M., Eriksson, C. (2009). Parental attitudes and behaviour

concerning adolescent alcohol consumption: do sociodemographic factors matter?

Scandinavian Journal of Public Health, 3, 509-517.

24

Poilt, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research: Principles and Metodhs. (7:th ed).

Philadelphia; Lippincott, Williams & Wilkins.

Ringbäck Weitoft, G., Hjern, A., Haglund, B., Rosén, M. (2003). Mortality, severe morbidity,

and injury in children living with single parents in Sweden: a population-based study.

The Lancet, Vol 361.

Simons-Morton, B., Haynie, D. L.,Crump, A. D., Eitel, P., Saylor, K.E. (2001). Peer and

parent influences on smoking and drinking among early adolescents. Health Education &

Behavior, 28, (1):95-107.

Smit, E., Verdurmen, J., Monshouwer, K., Smit, F. (2008). Family interventions and their

effekt on adolescent alcohol use in general populations; a meta-analysis of randomized

controlled trials. Drug an alcohol dependence, 97, 195-206.

Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport, 2001. (Elektronisk). Stockholm; Socialstyrelsen.

Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se>. Sökväg: Folkhälsorapport. (2008-11-14)

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund; Studentlitteratur.

Wahlgren, L. (2005). SPSS steg för steg. Lund;Studentlitteratur.

Van der Worst, H., Engels, R., Meeus, W., Dekovic´. M. (2006). The impact of alcohol-

specific rules, parental norms about early drinking and parental alcohol use on adolescents´

drinking behaviour. Journal of child Psychology and Psychiatry 47:12, 1299-1306.

www.droginfo.com, ATAD i Lund. Sökväg: evidencebaserade metoder.

http://www.socialstyrelsen.sehttp://www.droginfo.com

25

Bilaga 1 Förfrågan till Skolledningen

XXX 090503

Förfrågan om att utföra en forskningsstudie

Det finns kunskap om att föräldrars attityder och gränssättning påverkar barn och ungdomars

debut och konsumtion av alkohol, tobak och droger. Vi vill därför göra ett fördjupningsarbete

där vi undersöker attityder och gränssättningar beträffande alkohol, tobak och droger bland

föräldrar till barn och ungdomar i årskurs 6-9 i XXX kommun.

Studien genomförs med en frågeenkät som på olika sätt berör attityder och gränssättning kring

alkohol och tobak (se bilaga). Vi kommer att behöva tillgång till exakta uppgifter om antal

elever som finns per årskurs 6-9 under hösten 2009 i XXX kommun. Vi kommer sedan att

dela ut numrerade förslutna kuvert innehållande informationsbrev (se bilaga), enkät och ett

svarskuvert till samtliga föräldrar. Föräldrarna erhåller kuverten genom att varje klasslärare

delar ut kuverten till eleverna för att ta hem till föräldrarna. På detta sätt är vi aldrig i

personlig kontakt med eleverna, vi har ingen kunskap om vilken elev som går i skolan eller i

vilken klass, ej heller vilka föräldrarna är till respektive elever i de olika klasserna. De som

tillfrågas görs detta vid ett tillfälle.

Alla enkätsvar kommer att behandlas på sådant sätt att det inte går att härleda vem som har

svarat. Deltagandet är frivilligt, helt anonymt och de kan välja att delta eller inte delta genom

att skicka in en besvarad enkät. Om de väljer att delta i studien sätts ifylld enkät i bifogat

svarskuvert och lämnas till respektive klasslärare alternativt i Lailas eller Gudruns brevlådor

(se adress nedan). Efter att studien är klar och sammanställd kommer den att finnas tillgänglig

på Luleå tekniska universitets hemsida www.ltu.se. Om det finns intresse kommer vi också att

presentera studiens resultat för föräldrar och elever.

Vi som är ansvariga för studien heter Laila Rassa Olsson och Gudrun Hedman. Vi är

sjuksköterskor och studerar nu till specialistsjuksköterskor inom Distriktsvård vid Luleå

tekniska universitet. Studien genomförs som ett examensarbete och vår handledare är

Universitetslektor Stefan Sävenstedt.

Med detta brev vill vi ansöka om tillstånd att utföra studien enligt informationen ovan.

Studien skall enligt tidsplanen pågå under veckorna 36-44.

http://www.ltu.se

26

Svar på vår förfrågan samt om ni har frågor angående studien erhålls av:

Gudrun Hedman, XXXX-125 55, 070-516 79 28

XXX, XXX

gudhed-7@student.ltu.se

Laila Rassa- Olsson, XXXX-108 00, 073-073 93 10

XXX, XXX

laiols-8@student.ltu.se

Handledare: Universitetslektor Stefan Sävenstedt, 0920-49 39 19

stefan.savenstedt@ltu.se

mailto:7@student.ltu.semailto:8@student.ltu.semailto:savenstedt@ltu.se

27

Bilaga 2 Informationsbrev till föräldrarna

Förfrågan om att delta i en forskningsstudie

Det finns kunskap om att föräldrars attityder och gränssättning påverkar barn och ungdomars

debut och konsumtion av alkohol, tobak och droger. I detta fördjupningsarbete vill vi därför

undersöka attityder och gränssättningar beträffande alkohol, tobak och droger bland föräldrar

till barn och ungdomar i årskurs 6-9 i XXX kommun.

Du har fått enkäten eftersom du är förälder till en elev i årskurs 6-9 inom XXX kommun.

Studien genomförs med en frågeenkät som på olika sätt berör attityder och gränssättning kring

alkohol och tobak. En del frågor kan därför upplevas som personliga. Alla enkätsvar kommer

att behandlas på sådant sätt att det inte går att härleda vem som har svarat. Deltagandet är

frivilligt, ni är helt anonyma och ni kan välja att delta eller inte delta genom att skicka in en

besvarad enkät. Om du väljer att delta i studien sätter du ifylld enkät i bifogat svarskuvert och

lämnar till respektive klasslärare alternativt i Lailas eller Gudruns brevlådor (se adress nedan).

Efter att studien är klar och sammanställd kommer den att finnas tillgänglig på Luleå tekniska

universitets hemsida www.ltu.se. Om det finns intresse kommer vi också att presentera

studiens resultat för föräldrar och elever.

Vi som är ansvariga för studien heter Laila Rassa Olsson och Gudrun Hedman. Vi är

sjuksköterskor och studerar nu till specialistsjuksköterskor inom Distriktsvård vid Luleå

tekniska universitet. Studien genomförs som ett examensarbete och vår handledare är

Universitetslektor Stefan Sävenstedt. Om ni har frågor om studien så kan ni vända er till oss:

Gudrun Hedman, XXXX-125 55, 070-516 79 28

XXX, XXX

Laila Rassa- Olsson, XXXX-108 00, 073-073 93 10

XXX, XXX

Handledare: Universitetslektor Stefan Sävenstedt, 0920-49 39 19

http://www.ltu.se

28

Bilaga 3 Frågeenkät

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Alkohol och nikotin bland ungdomar En studie av högstadieföräldrars regler och gränssättning

De uppgifter du lämnar behandlas konfidentiellt och kommer att användas som

underlag i vårt examensarbete vid Luleå tekniska universitet.

Du behöver inte uppge Ditt namn.

Kryssa för de alternativ som stämmer överens med dina åsikter.

1. Vem fyller i detta formulär?

Mor

Far

Mor och far tillsammans

Annan vårdnadshavare

2. Civilstånd Ensamstående Sammanboende med barnets förälder Ej sammanboende med barnets förälder

3. Barnets ordning i syskonskaran? Barnet är:

Ensamt barn Yngst Mellan barn Äldst

29

4. Jag har en

Dotter i årskurs_________

Son i årskurs___________

5. Hur ofta ber du dina barn berätta om vad som hänt en vanlig skoldag?

Aldrig

Någon gång

Ibland

Ofta

Mycket ofta

6. Vilket eller vilka av dessa påståenden ligger närmast ert sätt att se på hur ungdomar

bör förhålla sig till alkohol?

Ungdomar i mitt barns ålder är tillräckligt mogna för att lära sig hantera alkohol på ett ansvarsfullt sätt.

Jag ser hellre att ungdomarna dricker alkohol här hemma än någon annanstans.

Jag gillar inte att ungdomar i mitt barns ålder använder alkohol men jag tror inte vi vuxna kan göra så mycket åt det.

För mig är det självklart att ungdomar under 18 år inte skall befatta sig med alkohol.

7. Vilket av dessa påståenden ligger närmast ert sätt att se på hur öppna ungdomarna

bör vara om sina alkoholvanor?

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om han/hon dricker alkohol,

på så sätt behöver jag inte fundera över om de gör det eller ej.

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om han/hon dricker alkohol,

även fast de vet att jag inte tycker om att de dricker.

Jag utgår ifrån att mitt barn inte berättar om han/hon dricker alkohol eftersom jag har varit

tydlig med att jag inte accepterar det.

30

8. Vet er son/dotter hur ni ser på ungdomar och alkohol?

Ja, det har jag varit tydlig med.

Jag är inte säker.

Vi har aldrig talat om det så jag tror inte han/hon känner till min inställning.

9. Har det hänt att ni bjudit er son/dotter på alkohol?

Nej, det har aldrig hänt.

Ja, det har hänt någon enstaka gång.

Ja, det händer då och då.

Nej, vi dricker inte i vår familj.

10. Kan du tänka dig att köpa ut alkohol till ditt/dina barn?

Nej, aldrig

Ja, om de dricker alkohol hemma

Ja

11. Tror du din son/dotter druckit så mycket öl vin eller sprit att han/hon känt sig berusad?

Nej.

Är osäker

Ja, jag tror det.

Ja, jag vet det.

31

12. Vilket eller vilka av dessa påståenden ligger närmast ert sätt att se på hur ungdomar

bör förhålla sig till nikotin (snus och cigaretter)?

Ungdomar i mitt barns ålder är tillräckligt mogna för att själv välja om de vill använda nikotin eller ej.

Jag ser hellre att ungdomarna röker/snusar här hemma än någon annanstans.

Jag gillar inte att ungdomar i mitt barns ålder använder nikotin men jag tror inte vi vuxna kan göra så mycket åt det.

För mig är det självklart att ungdomar under 18 år inte skall befatta sig med nikotin.

13. Vilket av dessa påståenden ligger närmast ert sätt att se på hur öppna ungdomarna

bör vara om sitt användande av nikotin?

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om han/hon röker/snusar, på

så sätt behöver jag inte fundera över om de gör det eller ej.

Jag ser helst att mitt barn är ärlig och berättar öppet för mig om han/hon röker/snusar,

även fast de vet att jag inte tycker om att de gör det.

Jag utgår ifrån att mitt barn inte berättar om han/hon röker eller snusar eftersom jag har

varit tydlig med att jag inte accepterar det.

14. Vet er son/dotter hur ni ser på ungdomar och nikotin?

Ja, det har jag varit tydlig med.

Jag är inte säker.

Vi har aldrig talat om det så jag tror inte han/hon känner till min inställning.

15. Har det hänt att ni bjudit er son/dotter på snus/cigaretter?

Nej, det har aldrig hänt.

Ja, det har hänt någon enstaka gång.

Ja, det händer då och då.

Nej, vi varken röker eller snusar i vår familj.

32

16. Kan du tänka dig att köpa snus eller cigaretter till dina barn?

Nej, aldrig

Ja, om de röker/snusar hemma

Ja

17. Tror du din son/dotter röker eller snusar så mycket att han/hon blivit beroende av

nikotin?

Nej.

Är osäker

Ja, jag tror det.

Ja, jag vet det.

18. Om du fyllt i formuläret ensam, tror du att svaren varit annorlunda om barnets

andra vårdnadshavare hade svarat?

Inte relevant, jag är den ende vårdnadshavaren.

Ja, svaren hade nog varit annorlunda

Nej, svaren hade nog varit desamma.

Tack för din medverkan!

33

Bilaga 4, Ursprunglig enkät.

Martin Ekström ATAD Prevention Center, Lunds kommun Alkohol, Tobak och Andra Droger ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger www.droginfo.com LUND De uppgifter Du lämnar behandlas konfidentiellt och kommer att användas som diskussionsunderlag. Du behöver inte uppge Ditt namn. 1. Vem fyller i detta formulär? Mor Far Mor och far tillsammans Annan vårdnadshavare 2. Jag har en dotter son i klass __________ 3. Hur ofta ber du dina barn berättar om vad som hänt en vanlig skoldag? Aldrig Någon gång Ibland Ofta Mycket ofta 4. Brukar du känna till vilka läxor ditt barn har eller när de har prov? Aldrig Någon gång Ibland Nästan alltid Alltid 5. Vilket av dessa påståenden ligger närmast ert sätt att se på hur ungdomar bör förhålla sig till alkohol? Ungdomar i mitt barns ålder är tillräckligt mogna för att lära sig hantera alkohol på ett ansvarsfullt sätt. Jag gillar inte att ungdomar i mitt barns ålder använder alkohol men jag tror inte vi vuxna kan göra så mycket åt det. För mig är det självklart att ungdomar under 18 år inte skall befatta sig med alkohol. 6. Vet er son/dotter hur ni ser på ungdomar och alkohol? Ja, det har jag varit tydlig med. Jag är inte säker. Vi har aldrig talat om det så jag tror inte han/hon känner till min inställning.

http://www.droginfo.com

34

7. Har det hänt att ni bjudit er son/dotter på alkohol? Nej, det har aldrig hänt. Ja, det har hänt någon enstaka gång. Ja, det händer då och då. Nej, vi dricker inte i vår familj. 8. Kan du tänka dig att köpa ut alkohol till dina barn? Nej, aldrig Ja, om de dricker alkohol hemma Ja 9. Tror du din son/dotter druckit så mycket öl vin eller sprit att han eller hon känt sig berusad? Nej. Är osäker Ja, jag tror det. Ja, jag vet det. 10. Om du fyllt i formuläret ensam, tror du att svaren varit annorlunda om barnets andra vårdnadshavare hade svarat? Inte relevant, jag är den ende vårdnadshavaren. Ja, svaren hade nog varit annorlunda Nej, svaren hade nog varit desamma. Tack för din medverkan!