ÅRSREDOVISNING2012

På omslaget ser vi Eddie som är en av våra tre ungdomar i kampanjen Framtidsrik som togs fram under 2012 då det var ungdomens år för Sölvesborgs-Mjällby Sparbank.

Målgruppen är främst föräldrar, barn och ungdomar 13-20 år som bor och lever i Sölvesborg med omnejd.

Vi ville skapa en känsla av att vi tror på ungdomarna i bygden och att det är viktigt att skapa sin plan för framtiden. Vi ville också få föräldrar och unga människor att förstå vikten av att tänka framåt ekonomiskt och möjligheten att planera sin framtida ekonomi hos oss.

FramtidsrikEn plan för dig som är ung, har drömmar och vill lyckas!

Som ytterligare ett led i vår ungdoms-satsning valde vi att dela ut MacBooks till alla högstadieelever i kommunen och att vara Skejtparkens huvudfinansiär.

Konceptet Framtidsrik är framtaget av Sölvesborg-Mjällby Sparbank tillsammans med Anna Ingesdotter på Anna och Anna Reklambyrå under 2012. Idé, design, copy, layout och foto av Anna Ingesdotter.

FramtidsrikTilde Alriksson, 16 år– Jag vill studera iLos Angeles.

Vi tror på ungdomarna!

Sölvesborg-Mjällby Sparbank är med ochfinansierar varsin MacBook till alla högstadieelever i Sölvesborgs kommun. Start hösten 2012.

FramtidsrikEn plan för dig somär ung, har drömmar och vill lyckas!

Vi tror på ungdomarna!

FramtidsrikKeiren Wall, 13 år– Jag vill spelai Allsvenskan.

Vi tror på ungdomarna!

Sölvesborg-Mjällby Sparbank har ända sedan starten 1839 värnat om bygden och dess invånare. Dels genom atttillhandahålla tjänster till förmånliga

villkor, och dels genom att avsätta delar av årsvinsten till sponsorstöd påhemmaplan.

Sponsring sker inom såväl idrott somkultur, näringsliv, samhälle och Ideellversamhet.

1

SPARBANKSSTÄMMANmed huvudmännen äger rum fredagen den 3 maj 2013

med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg

INNEHÅLL

VD kommenterar.......................................... 2

Förvaltningsberättelse .................................. 4

Fem år i sammandrag .................................... 6

Resultaträkning ............................................ 8

Balansräkning ............................................... 9

Rapport över förändringar i eget kapital .....10

Kassaflödesanalys ........................................11

Noter till de finansiella rapporterna ............12 Revisionsberättelse......................................46

Företagsstyrning ..........................................47 Huvudmän, styrelse m m ............................48

1

2

vi kunna utvecklas med dem. Och detta är bra, att den finan-siella stabiliteten i banken är god – för som jag skrev tidigare - det går upp och det går ner.

Våra kunderDe har blivit fler och fler och vi har även en större del av våra kunders ekonomi hos oss. Skälen till detta är flera. Dels har vi successivt blivit bättre på att berätta vad vi har att erbjuda, men vi har också kompletterat vårt utbud med nya saker.

Vi kan idag via vårt delägarskap i 1826 Försäkra erbjuda våra företagskunder ett unikt utbud och en unik rådgivning inom området tjänstepension. Alltså pension, som är ett viktigt om-råde för alla, men för företagare i synnerhet då man som företa-gare får fixa allt själv.

Via vårt delägarskap i försäkringsbolaget Sveland så kan vi erbjuda både rådgivning och försäkringar inom området sakför-säkringar till privatpersoner. På så vis kan vi föra en dialog om försäkringsbehov, samtidigt som vi träffas och pratar om andra bankaffärer. Sveland kanske inte är så känt, men de som testat har sett att de har riktigt bra försäkringsvillkor till bra priser. Själv har jag även testat deras skadereglering och den gick helt klanderfritt och dessutom väldigt smidig för mig som kund.

Annat som vi jobbar aktivt med är att förekomma kund ge-nom att bjuda in till rådgivning och genomgång av kundens eko-nomi. Det gäller såväl företag som privatpersoner. Vår tro är numera att folk är så upptagna med sina jobb och alla sina fritids-aktiviteter att den tid som krävs för att sätta sig in i den egna ekonomin inte alltid finns. Då erbjuder vi en timme tillsammans med en av våra kunniga medarbetare för att bena ut frågor kring finansiering, placering, försäkring eller andra frågetecken som kan finnas. Denna satsning har varit enormt uppskattad då vi mö-ter upp på ett behov som faktiskt finns och som sällan inte blir av om vi inte bjuder upp till dans. Konsekvensen för oss är att vi träffar mer kunder än någonsin under ett år. Alltså mer jobb, men det är ett kul jobb.

Att du som kund fortfarande har tillgång till kontanter, både svensk och utländsk sådan är också sådant som vi hoppas du uppskattar. Vi som har synen att en bank ska ha riktiga pengar blir allt färre. Orsaken är självklart att kontanthantering kostar pengar. Både när det gäller personal samt säkerhetsåtgärder, både för kund och för de som jobbar här. Men så länge vi ser att denna service uppskattas ska vi tillhandahålla den.

Vi hoppas också att våra kunder kommer märka av det fokus vi har på sparande och placering. Vi har kraftigt utökat våra re-surser inom det området och vi jobbar väldigt hårt internt med att förkovra oss, både när det gäller produkter och lösningar. Allt för att du som kund ska kunna få relevanta råd rörande av-kastning på det kapital som du lyckats skapa. Själv så tror jag detta är jätteviktigt. Vi har varit inne i en period då de flesta

Det går upp och det går ner, så även under 2012Dammar jag av mina gamla ekonomiböcker så finns det många kapitel som avhandlar konjunktursvängningar. Det finns också olika recept som man har använt för att mildra nedgångar samt även bromsa kraftiga uppgångar. Och alla var i princip överens om att det går just upp och ner.

Och så är det fortfarande. Men ibland så glömmer vi bort det då vi har haft 15 år som varit lite annorlunda. Först massor med år där det i princip bara gick upp i ekonomin. Och nu fem, sex år där det i princip bara har gått ner i ekonomin. Det nor-mala, med ett par år av högkonjunktur och sedan något år av lågkonjunktur, har lyst med sin frånvaro. Hur det blir framöver det vet vi inte så mycket om, mer än att det kommer att gå upp,

men det kommer också att gå ner.

BankenÄven på banken så finns det saker som går upp och som går ner. När jag tillträdde som VD för fyra år sedan så var det mest saker som gick ner. Jag accepterade mitt uppdrag i högkonjunktur utan i princip några moln på himlen, men tillträdde i ett ekono-miskt inferno som inleddes med Lehman Brothers fall. Bankens partner, Swedbank hade stora problem och vi tillsammans med andra sparbanker fick försöka stärka upp vår partner genom att delta i två nyemissioner. Räntorna gick från normalläge/över-kant till extremläge/underkant. Börsen har varit volatil som den jojo som jag fick i present när jag var 6 år gammal.

Hur har då denna turbulenta miljö påverkat banken och dess kunder?

Om jag ska börja med banken, även om jag är part i målet, så tycker jag att vi har hanterat detta bra. Jag tycker även att våra kunder hanterat det bra. De flesta kurvor som vi fokuserar på har gått åt rätt håll.

- Vi har ökat vår självständighet i och med att vi numera är självförsörjande på kapital. Dvs, vi är inte beroende av ka-pital från Swedbank.

- Vi har precis som en sparbank ska, åter fokuserat på den viktiga inlåningen.

- Vi har på fem år fördubblat vårt egna kapital, från 201 mil-joner till 380 miljoner kronor.

- Soliditeten har gått från 9,7% till över 16% sett över fem år. - Volymerna har ökat med 35%. - Och vi har mycket bra siffror i de nöjdkundmätningar som

årligen görs.

Med andra ord, vi är idag en väldigt solid bank med bra nyckeltal som verkligen ska göra att våra kunder ska kunna kän-na sig trygga med oss som partner. Vi är i en position där vi kan agera långsiktigt och förutsägbart. Utvecklas våra kunder så ska

VD kommenterar

3

inte ägnat en tanke åt andra placeringsmöjligheter än bankkon-to. Detta då uppfattningen har varit att börsen bara går ner och ett bankkonto kanske inte ger så jättemycket i avkastning, med det sjunker å andra sidan inte heller. Men efter regn kommer sol, efter nedgång kommer uppgång. Så min tro är att vi kom-mer att få en stor nytta av den satsning vi nu gör, för precis som allting annat så går det inte bara upp, ej heller inte bara ner. Utan det går upp och det går ner.

Den lokala världenEtt av de tre ben som sparbanksidén vilar på är den allmännyttiga verksamheten (de andra två handlar om vikten av sparandet och den lokal förankringen). Här på Sölvesborg-Mjällby Sparbank lägger vi både mycket energi och mycket pengar på just den all-männyttiga verksamheten. Projekten kan vara stora, som exem-pelvis finansieringen av skejtparken. Men de kan även vara mindre, men dock väl viktiga för den lilla föreningen som får ett stöd från oss. Vi försöker engagera oss i en mängd olika saker, allt från kultur och näringslivsfrämjande aktiviteter till sponsring av idrottsföreningar – med särskilt fokus på ungdomsverksamhet.

Totalt under 2012 så investerade banken strax över 2,1 mkr. Det är något mindre än föregående år, men då hade vi utöver det vanliga en stor sak, då vi satte av medel till det som nu har blivit ”Skejtan”, dvs skejtparken intill sparbankshuset i Sölves-borg. Och skälet till att vi jobbar med detta är endast ett. Vi är en sparbank och en sparbanks grundpelare är just den allmän-nyttiga verksamheten. Oavsett om det går upp eller ner.

MedarbetarnaPrecis som banken i övrigt så kan man säga att vi har en stabili-tet när det gäller vår laguppställning. Vi har massor av medarbe-tare som har varit här länge och därmed verkligen kan hantverket och kunderna och deras situation och vardag. Likväl så kan man säga att vi är inne i en generationsväxling där spar-banksikoner som Bertil Persson och Lars Olsson slutat under året. Och visst var initialt saknaden stor efter dessa båda, men likväl så har vi fått det att fungera då vi lyckats hitta riktigt bra ersättare. Så jag känner att vi nu börjar få en riktigt fin kombi-nation mellan ung och lite äldre, mellan rutin och den önskan om att utvecklas och lära sig som ofta finns hos unga människor.

Vad som också är glädjande är att vi verkar vara en attraktiv arbetsplats där många vill jobba. Vi ser det när vi söker folk. Vi får mängder med ansökningar och jag blir lika imponerad varje gång när man sitter och läser igenom de ansökningshandlingar som skickats in. Det finns otroligt många som är väldigt kvalifi-cerade och det svåra är att välja när det finns så många bra att välja bland. Kanske något av ett lyxproblem, men det är lika trå-kigt varje gång när vi måste lämna ett negativt besked till någon där man både ser att driv, vilja och kompetens finns.

FramtidenSöker man ständig spänning och innovation så är inte bank den bransch man ska söka sig till. Utan min syn är att bank är en verksamhet som är stabil men som ständigt förändras, men i små små steg. De stegen tar vi hela tiden då vår ambition är att varje dag bli lite bättre, avseende kundupplevelse, kompetens, vår egen effektivitet samt arbetet med att göra vårt varumärke starkare. Ett tecken på detta är att vår årliga affärsplan har haft ett innehåll de tre senaste åren som varit till 90 % intakt. Ca 10 % förändras men vi håller en linje istället för att hoppa från tuva till tuva. Detta skapar en stabil tillväxt i banken där vi växer i den takt vi själva vill växa. På ett sätt som vi vill växa, där vi vill växa. Dvs tillväxt utan att vi tar onö-digt stora risker. Tillväxten sker inom vårt egentliga verksamhetsområde som är kommunen. Och med en tillväxt där vi bara lovar det vi kan hålla, både på kort och lång sikt. Vi ska vara en förutsägbar partner för våra kunder och övriga intressenter.

Vi ska också måna om det in-tresse vi har för den allmännyttiga verksamheten. Den tillsammans med vår syn på service, tillgänglig-het och vår lokala förankring och därmed vårt lokala beslutfattande är det som gör oss unika. Och en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta på den linjen är att vi för-blir lönsamma, att vi har en solid ba-lansräkning. För lyckas vi med detta så har vi alltid chansen att vara en självstän-dig och fristående sparbank, med hjärtat i bygden och det är precis det vi själva vill vara – och vi tror också att det är det våra kunder vill att vi ska vara. Både när det går

upp och när det går ner.

Sölvesborg i mars 2013

Richard Karlsson

4

Förvaltningsberättelse

Redovisning för verksamhetsåret 2012Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisations-nummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 174:e verksamhetsår.

Allmänt om verksamhetenSölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Söl-vesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privat-personer som små och medelstora företag.

Sparbankens sociala engagemang gör att vi är ”annorlunda” än de andra bankerna och det är något vi är stolta över. Vi är bygdens bank och verkar under devisen - Med hjärtat i bygden.

OmvärldenTillväxten i EMU-länderna drogs ned av omfattande budget-besparingar och stigande arbetslöshet. Även i resten av värl-den skedde en tydlig inbromsning. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomierna där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar.

Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen för-värras. Förtroendet för finansmarknaderna har också ökat.

Den svenska ekonomin gjorde också en kraftig inbroms-ning, vilket gjorde att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012. Den senaste sänkningen skedde i december och styrräntan är för närvarande 1,0 %.

En händelse som påverkade Sölvesborg-Mjällby Sparbank var konkursen i värdehanteringskoncernen Panaxia. Sparbanken anlitade Panaxia för att räkna kundernas serviceboxdepositio-ner. I samband med konkursen ”försvann” serviceboxdepositio-ner motsvarande 2,1 mkr. För att hålla kunderna skadeslösa så har sparbanken övertagit kundernas fordran. Årets resultat be-lastas av en kostnad på 1,7 mkr, eftersom konkursförvaltaren tror att endast 20 % av fordran kan utdelas.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställningBalansomslutningBalansomslutningen ökade under året med 3,8 % till 2 383,0 mkr. Medelomslutningen ökade med 1,5 %, vilket skall jäm-föras med 8,9 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Förklaringen till den i jämfö-relse blygsamma tillväxten beror på bankens förändrade utlå-ningsstrategi vilken påbörjades 2009. Strategin innebär att

utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hy-potek och har medfört att banken numera har en god balans mellan in- och utlåning.

Inlåning och fondsparandeInlåningen från allmänheten uppgick till 1 971,7 mkr, en ök-ning jämfört med föregående år med 141,4 mkr eller 7,7 %.Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 107,4 mkr (9,4 %) och uppgick till 1 255,4 mkr.

UtlåningUtlåningen till allmänheten uppgick till 1 773,2 mkr, en minsk-ning jämfört med föregående år med 4,4 mkr eller -0,2 %. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 101,2 mkr (+8,1 %) och uppgick till 1 353,7 mkr.

Obligationer m mSparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obli-gationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt 90,0 mkr.

AktierInga förändringar har skett i aktieinnehavet under året.

0

18001600140012001000

800600400200

0

Egen portföljFondFörsäkring

2006 2007 2008 2009 2010

2006 2007 2008 2009 2010

Egen portföljHypotek

2200200018001600140012001000

800600400200

0

2008 2009 2010 2011 2012 0

200 400 600 800

1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

2008 2009 2010 2011 2012

0 200 400 600 800

1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200

Utlåning, mkr

2008 2009 2010 2011 2012 0

200 400 600 800

1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

2008 2009 2010 2011 2012

0 200 400 600 800

1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200

Utlåning, mkr

5

LikviditetSparbankens likviditetsreserv uppgår till 396,7 mkr. Härutö-ver finns likviditetsresurser i form av outnyttjad checkkredit och aktier i Swedbank AB på totalt 262,3 mkr (se även not 18 ”Aktier” och not 22 ”Skulder till Kreditinstitut”).

Sparbankens resultatRörelseresultatet uppgick till 28,7 mkr (30,1 mkr), vilket är en minskning med 4,7 %.

Räntenettot uppgick till 51,4 mkr (53,4 mkr) vilket är en minskning med 3,8 %. Stabilitetsavgiften har belastat årets räntenetto med 0,7 mkr (0,7 mkr) samt insättningsgarantin 1,6 mkr (1,5 mkr).

Aktieutdelningen var 6,8 mkr och avser utdelning i Swed-bank AB 6,8 mkr (3,8 mkr) och 1826 Försäkra AB 0,0 mkr (0,1 mkr).

Provisioner (netto) ökade med 1,4 mkr till 20,3 mkr. Pro-visionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 6,4 mkr (6,5 mkr), Swedbank Försäkring 2,1 mkr (2,3 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 6,5 mkr (5,0 mkr).

De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 47,9 mkr, vilket är en ökning med 2,4 mkr.

Personalkostnaderna uppgick till 24,1 mkr (23,2 mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 19,2 mkr, vilket är en ökning med 0,7 mkr från föregående år. Pensionskostnaderna ökade med 0,1 mkr.

Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,1 mkr (1,1 mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst ökade med 1 114 och uppgick till 52 564 timmar.

IT-kostnaderna minskade med 0,4 mkr och uppgår till 6,0 mkr och av dessa är 1,1 mkr (1,6 mkr) utvecklingskostnader.

Fastighetskostnaderna ökade med 0,7 mkr och uppgick till 2,5 mkr. Ökningen beror på kostnader i samband med re-novering av fönster i sölvesborgsfastighetens lägenheter. Fönsterrenoveringsprojektet slutförs under 2013 med renove-ring av fönster i sparbankens egna lokaler.

Övriga allmänna administrationskostnader uppgår till 4,3 mkr (2,7 mkr). Här redovisas nedskrivningen av bankens for-dran i Panaxia AB:s konkurs (1,7 mkr).

Årets kreditförluster ökade med 1,2 mkr och uppgår till 3,2 mkr.

För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör en del av förvaltningsberättelsen.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingenSparbanken har lyckats skapa en bra balans mellan in- och ut-låning genom strategin att under fyra år placera större delen av nyutlåningen i Swedbank Hypotek före utlåning i egen portfölj. Detta ger nu utrymme för en ökad utlåning i egen portfölj. Volymökningen för utlåningen beräknas bli över 5 % och inlåningen beräknas öka med mellan 3 och 5 %.

I resultatbudgeten för 2013 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före utdelning och kreditförluster om 27,1 mkr. Utdelningsförslaget i Swedbank AB är 9,90 kr/aktie, vil-ket innebär 12,7 mkr för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Om utdelningsförslaget antas, så kommer det budgeterade resulta-tet att bli 39,8 mkr.

Principer för ersättning till personer i ledande ställningErsättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorerStyrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella ris-ker presenteras i not 3.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

6

Fem år i sammandragNyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008

Volym Affärsvolym ultimo, mkr 6 835,1 6 459,4 6 321,8 5 885,5 5 107,7förändring under året, % 5,8 2,2 7,4 15,2 1,8 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet 16,1 13,6 13,2 12,2 9,7 Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot 2,1 1,9 1,6 1,5 1,4 Kapitalbas/Kapitalkrav

Primärkapitalrelation 1,9 1,9 1,6 1,5 1,4 Primärkapital/Kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal 2,2 2,4 2,1 2,1 2,4 Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym 1,2 1,2 1,0 1,3 0,8 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 0,5 0,3 0,4 -0,1 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital 6,1 7,3 5,2 6,9 -2,0 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster 0,60 0,59 0,67 0,60 1,06 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster 0,64 0,61 0,69 0,71 1,16 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 57,1 58,0 59,6 65,9 55,4 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar 0,6 0,5 0,5 0,5 0,6 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå 0,2 0,1 0,1 0,4 0,3 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda 31 31 32 33 33Antal kontor 2 2 2 2 2

7

Fem år i sammandragResultat- och balansräkning, mkr 2012 2011 2010 2009 2008

Resultaträkning Räntenetto 51,4 53,4 45,0 44,6 47,5Provisioner, netto 20,3 19,0 18,6 16,1 13,7Nettoresultat av finansiella transaktioner 0,6 0,6 -1,0 12,1 -25,9Övriga intäkter 7,5 4,6 0,7 0,5 5,9

Summa intäkter 79,8 77,6 63,3 73,3 41,2 Allmänna administrationskostnader -40,7 -38,4 -36,3 -38,2 -37,3Övriga kostnader[1] -7,2 -7,1 -6,1 -6,0 -6,1Kreditförluster -3,2 -2,0 -1,4 -7,8 -4,4

Summa kostnader -51,1 -47,5 -43,8 -52,0 -47,8

Rörelseresultat 28,7 30,1 19,5 21,3 -6,6Bokslutsdispositioner -5,6 0,0 0,0 3,9 -3,9Skatter -4,4 -7,0 -5,7 -3,6 -3,5

Årets resultat 18,7 23,1 13,8 21,5 -14,0 Balansräkning Kassa 15,7 19,0 15,9 19,2 18,1Utlåning till kreditinstitut 304,1 291,1 175,2 6,4 6,2Utlåning till allmänheten 1 777,1 1 780,8 1 895,6 1 910,3 1 994,9Räntebärande värdepapper 91,2 59,9 5,0 5,0 5,0Aktier 164,1 115,8 122,6 93,1 48,8Materiella tillgångar 24,4 25,5 25,8 27,3 24,7Övrigt 6,5 4,0 6,1 9,6 10,5

Summa tillgångar 2 383,0 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2

Skulder till kreditinstitut 4,2 130,7 250,8 236,0 473,5Inlåning från allmänheten 1 971,7 1 830,3 1 685,2 1 568,5 1 406,1Övrigt 19,4 20,2 11,9 12,2 17,5Avsättningar för pensioner m m 1,7 1,8 1,6 1,7 5,4

Summa skulder och avsättningar 1 997,0 1 983,1 1 949,5 1 818,3 1 902,5

Obeskattade reserver 5,6 0,0 0,0 0,0 3,9Eget kapital 380,4 312,9 296,7 252,6 201,8

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 383,0 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 18 699Styrelsen föreslår att detta beloppdisponeras enligt följande:- överföring till reservfonden 18 699

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapi-talkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlig-het med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy.

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposi-tion uppgår till 2,07 (1,87). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 222,2 mkr (198,7 mkr) och slutligt minimika-pitalkrav till 107,4 mkr (106,2 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förplik-telser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

8

Resultaträkning

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

1 januari - 31 december

tkr Not 2012 2011

Ränteintäkter 87 457 90 094Räntekostnader -36 078 -36 682Räntenetto 4 51 379 53 412

Erhållna utdelningar 5 6 778 3 933Provisionsintäkter 6 24 674 23 200Provisionskostnader 7 -4 339 -4 227Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 575 597Övriga rörelseintäkter 9 697 678

Summa rörelseintäkter 79 764 77 593

Allmänna administrationskostnader 10 -40 659 -38 402Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 702 -1 750Övriga rörelsekostnader 11 -5 534 -5 323

Summa kostnader före kreditförluster -47 895 -45 475

Resultat före kreditförluster 31 869 32 118

Kreditförluster, netto 12 -3 170 -2 013

Rörelseresultat 28 699 30 105 Bokslutsdispositioner 13 -5 611 0Skatt på årets resultat 14 -4 389 -7 018

Årets resultat 18 699 23 087

tkr 2012 2011

Årets resultat 18 699 23 087

Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 48 521 -6 847

Årets övrigt totalresultat 48 521 -6 847

Årets totalresultat 67 220 16 240

9

BalansräkningPer den 31 december

tkr Not 2012 2011

TillgångarKassa 15 726 18 952

Utlåning till kreditinstitut 15 304 113 291 134

Utlåning till allmänheten 16 1 773 224 1 777 594

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 3 871 3 172

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 91 176 59 921

Aktier 18 164 072 115 757

Derivat 3 208 868

Materiella tillgångar 19

- Inventarier 2 179 2 598

- Byggnader och mark 22 216 22 906

Övriga tillgångar 14, 20 3 553 309

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 2 700 2 809

Summa tillgångar 2 383 038 2 296 020

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 4 176 130 738

Inlåning från allmänheten 23 1 971 689 1 830 294

Derivat 3 1 239 245

Övriga skulder 24 6 680 6 960

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 11 521 13 024

Avsättningar

- Avsättningar för pensioner 26 326 226

- Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 14 1 385 1 605

Summa skulder och avsättningar 1 997 016 1 983 092

Obeskattade reserver 27 5 611 0

Eget kapital 28

Reservfond 261 775 238 425

Fond för verkligt värde 99 937 51 416

Årets resultat 18 699 23 087

Summa eget kapital 380 411 312 928

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 383 038 2 296 020

Poster inom linjen

Ställda säkerheter 29 326 226

Ansvarsförbindelser 30 7 290 5 164

Åtaganden 31 221 550 217 686

10

Rapport över förändringar i eget kapital Fond för Reserv verkligt värde Årets Totalt egettkr fond reserv resultat kapital

Ingående eget kapital 2011-01-01 224 589 58 263 13 836 296 688

Årets resultat 0 0 23 087 23 087

Årets övrigt totalresultat 0 -6 847 0 -6 847

Årets totalresultat 0 -6 847 23 087 16 240

Vinstdisposition 13 836 0 -13 836 0

Utgående eget kapital 2011-12-31 238 425 51 416 23 087 312 928

Ingående eget kapital 2012-01-01 238 425 51 416 23 087 312 928

Justering för retroaktiv tillämpning 263 0 0 263

Justerat eget kapital 2012-01-01 238 688 51 416 23 087 313 191

Årets resultat 0 0 18 699 18 699

Årets övrigt totalresultat 0 48 521 0 48 521

Årets totalresultat 0 48 521 18 699 67 220

Vinstdisposition 23 087 0 -23 087 0

Utgående eget kapital 2012-12-31 261 775 99 937 18 699 380 411

Affärsvolym, mkr Affärsvolym/anställd, mkr

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2008 2009 2010 2011 2012

Affärsvolym

0

50

100

150

200

250

2008 2009 2010 2011 2012

Affärsvolym/anställd

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2008 2009 2010 2011 2012

Affärsvolym

0

50

100

150

200

250

2008 2009 2010 2011 2012

Affärsvolym/anställd

11

Kassaflödesanalys (indirekt metod)1 januari - 31 december

tkr 2012 2011

Den löpande verksamhetenRörelseresultat (+) 28 699 30 105Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 205 0Av-/nedskrivningar (+) 1 702 1 750Kreditförluster (+) 3 472 2 489Betald inkomstskatt (-) -4 389 -7 018Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 29 689 27 326 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) 199 112 335Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 141 395 145 124Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -126 562 -120 101Förändring av övriga tillgångar (+/-) -2 475 2 161Förändring av övriga skulder (+/-) -909 8 540Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 337 175 385 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 29 972 5 000Investering i finansiella tillgångar (-) -60 963 -59 921Avyttring av materiella tillgångar (+) 167 21Förvärv av materiella tillgångar (-) -760 -1 463Kassaflöde från investeringsverksamheten -31 584 -56 363 Årets kassaflöde 9 753 119 022 Likvida medel vid årets början 310 086 191 064Likvida medel vid årets slut 319 839 310 086 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 15 726 18 952Utlåning till kreditinstitut 304 113 291 134

Summa enligt balansräkningen 319 839 310 086

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten 2012 2011

Erhållen utdelning 6 778 3 933Erhållen ränta 87 457 90 094Erlagd ränta 36 078 36 682

12

Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om sparbankenÅrsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Söl-vesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457) med säte i Sölvesborg. Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”tra-ditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölves-borgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet hu-vudmän uppgår till 50. Sparbanken har två kontor, ett på Sö-dergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Adressen till huvudkontoret är Sölvesborg-Mjällby Sparbank, Box 77, 294 22 Sölvesborg.

2 RedovisningsprinciperÖverensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföre-skrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54, samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsre-dovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redo-visning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 3 maj 2013.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan-siella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens

finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff-ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella till-gångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Fi-nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt vär-de består av derivatinstrument, finansiella instrument klassifi-cerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de fi-nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tu-sental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella

rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe-gränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömning-ar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Upp-skattningarna och antagandena är baserade på historiska erfa-renheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskatt-ningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo-visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak-tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mo-netära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-ningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder be-räknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemeto-den. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förvän-tade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av er-hållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktions-kostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

13

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul-taträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas

till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemeto-den inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsin-strument och säkringsredovisning tillämpas. För räntede-rivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Er-hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekono-miska fördelar som är förknippade med transaktionen kom-mer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgif-ter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slut-föra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhål-lits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att in-täkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntanProvisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv-räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgif-ter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgif-ter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförsTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten

kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för stäl-lande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner pe-riodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kre-ditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redo-visas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförtsTill dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisio-ner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgif-ter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost-nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan re-dovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp-stått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde

på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair va-lue option.

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.

- Valutakursförändringar.

14

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna-der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese-och representationskostnader samt kassadifferenser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då under-liggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse-ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovi-sade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realise-rade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslu-tade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo-rära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under ”Skatt på årets resultat” redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som re-dovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan låne-fordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk-ningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtals-mässiga villkor.

En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsen-lig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät-tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlo-rar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk-ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det fö-religger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkning-en, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktions-kostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvär-vades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet vär-deras efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivatHuvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkon-traktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat sepa-reras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade deri-vat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verk-ligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i re-sultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk-

15

ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be-talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivrän-ta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställ-bara betalningar och fastställd löptid som företaget har en ut-trycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan-siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassi-ficera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovi-sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget ka-pital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebä-rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i re-sultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller el-ler avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultat-räkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskul-der, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åta-gande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust

på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalning-ar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt vär-de, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i er-sättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig ut-fästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be-stämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparban-ken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneav-tal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av spar-banken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vi-dare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säk-ringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatin-strumentet till verkligt värde med värdeförändringen via re-sultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono-miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparban-kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsre-dovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkrings-redovisning innebär.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk-ningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

16

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning ut-görs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säk-ras och där säkringsredovisning tillämpas är:1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring).2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring).

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd-

ringar i swapräntan. - risken för förändring i verkligt värde av att räntan översti-

ger kundens lånetak.

Säkring av verkligt värde (portfölj)När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för för-ändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låneford-ringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade rän-teomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstra-tegi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumen-ten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med av-seende på den säkrade risken (risken för förändring i swaprän-tan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en sepa-rat rad i balansräkningen, ”Förändring i verkligt värde på rän-tesäkrad post i portföljsäkring”. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säk-ringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisningOm säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovi-sade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsre-dovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovi-sas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

Metoder för bestämning av verkligt värde

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark-nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgång-ens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfäl-let. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en ak-tiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, fö-retag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs-mässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är no-terade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier och andelar” samt ”Obligationer och andra räntebärande vär-depapper”. Den största delen av företagets finansiella instru-ment åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstek-niken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekni-ker används för följande klasser av finansiella instrument; rän-tebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv mark-nad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande till-gångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande uti-från de förändringar som inträffat i de underliggande mark-nadsriskparametrarna.

Aktier och räntebärande värdepapperVerkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatin-strument beräknas - med referens till finansiella instrument som i allt väsent-

ligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktio-ner i samma finansiella instrument

17

alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till - framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonte-

rade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedöm-ningen. Den diskonteringsränta som använts är marknads-baserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjuste-ring som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verk-liga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 756 (1 756) tkr.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella

instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i be-hov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver-kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången.

- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal-ningar av räntor eller kapitalbelopp,

- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

- observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mät-bar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa till-gångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de

enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive - negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i

gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalning-ar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbe-lopp), eller

- inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exem-pelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geogra-fiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra-gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet

anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill-naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade fram-tida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflö-den från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevill-koren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskon-terade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redo-visat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så

18

klassificeras lånet inte längre som osäkert.Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig-

ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. An-dra objektiva belägg kan vara information om betydande fi-nansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparban-kens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upp-lupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resul-taträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljasEgetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvär-det med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalin-strument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapi-tal till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade för-lust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapital-belopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas re-dovisas i resultaträkningen i posten ”Nettoresultat av finan-siella transaktioner”.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att ned-skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en

förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en låne-fordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontrak-tuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditför-luster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvin-ningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträf-fat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringarLånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdel-ning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort-skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden ”Kreditförluster netto”.

Materiella tillgångar

Ägda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i ba-lansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaff-ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella upp-skrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring el-ler när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från använd-ning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till-gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings-kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande-period. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på

19

rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir mar-ginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader av-skrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 20 % per år.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepen-sioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitut-ens Pensionskassa (SPK).

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbe-stämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har be-dömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket inne-bär att han utträder ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för förvaltning och således även för framtida utfall. Pensions-avtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebe-talningarna upphör vid anställningens upphörande.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskonte-ring och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktel-sen kan beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åta-gande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett ut-flöde av resurser kommer att krävas.

3 Finansiella riskerI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagan-

det i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst an-svarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och för-säkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpoli-cies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Ge-nom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken för-utsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid be-hov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte er-håller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparban-ken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till inneha-varen av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditutskottet och kreditddelegationen rapporterar regel-bundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genom-gående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken nor-malt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jäm-

20

förelsevis små.Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kre-

ditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytter-ligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god risk-spridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i spar-bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i enlighet med av styrelsen fastställd Instruktion för finans-verksamhet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större före-tagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med

nybeviljning av kredit och i samband med den årliga ompröv-ningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obe-stånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford-ringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

21

Värde av Total säkerheter Total kreditrisk- avseende kreditrisk- exponering Ned- poster i exponering (före ned- skrivning/ Redovisat balans- efter avdrag skrivning) Avsättning värde räkningen av säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 70 382 0 70 382 70 382 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 825 980 425 825 555 785 413 40 142Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 198 244 0 198 244 195 994 2 250Pantbrev i jordbruksfastigheter 155 489 19 155 470 155 428 42Pantbrev i andra näringsfastigheter 171 733 300 171 433 166 441 4 992Företagsinteckning 96 379 4 972 91 407 82 807 8 600Övriga5 270 028 9 295 260 733 29 461 231 272varav: kreditinstitut 1 383 0 1 383 1 383 0

Summa 1 788 235 15 011 1 773 224 1 485 926 287 298

Värdepapper

Andra emittenter - A6 91 176 0 91 176 0 91 176

Summa 91 176 0 91 176 0 91 176

Derivat - A6 208 0 208 0 208

Summa 208 0 208 0 208

Åtaganden

Outnyttjad del av bev räkn kred 199 285 0 199 285 0 199 285Utställda lånelöften 22 265 0 22 265 0 22 265Utställda finansiella garantier 7 290 0 7 290 0 7 290

Summa 228 840 0 228 840 0 228 840

Total kreditriskexponering 2 108 459 15 011 2 093 448 1 485 926 607 522

Kreditriskexponering, brutto och netto 2012

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating

22

Värde av Total säkerheter Total kreditrisk- avseende kreditrisk- exponering Ned- poster i exponering (före ned- skrivning/ Redovisat balans- efter avdrag skrivning) Avsättning värde räkningen av säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 85 754 0 85 754 85 754 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 842 820 300 842 520 792 911 49 609Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 199 892 0 199 892 197 642 2 250Pantbrev i jordbruksfastigheter 156 247 0 156 247 156 005 242Pantbrev i andra näringsfastigheter 159 932 300 159 632 155 163 4 469Företagsinteckning 99 210 4 402 94 808 86 204 8 604Övriga5 246 955 8 214 238 741 29 316 209 425varav: kreditinstitut 1 665 0 1 665 1 665 0

Summa 1 790 810 13 216 1 777 594 1 502 995 274 599

Värdepapper

Andra emittenter - A6 59 921 0 59 921 0 59 921

Summa 59 921 0 59 921 0 59 921

Derivat - A6 868 0 868 0 868

Summa 868 0 868 0 868

Åtaganden

Outnyttjad del av bev räkn kred 202 086 0 202 086 0 202 086Utställda lånelöften 15 600 0 15 600 0 15 600Utställda finansiella garantier 5 164 0 5 164 2 881 2 283

Summa 222 850 0 222 850 2 881 219 969

Total kreditriskexponering 2 074 449 13 216 2 061 233 1 505 876 555 357

Kreditriskexponering, brutto och netto 2011

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating

23

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto 2012 2011 - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 629 971 622 933 - hushållssektor 1 157 920 1 167 554

varav enskilda företagare 393 893 406 236 - övriga 344 323

Summa 1 788 235 1 790 810varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 21 306 17 616 - företagssektor 12 414 10 935 - hushållssektor 8 892 6 681Osäkra lånefordringar 26 305 22 786 - företagssektor 15 871 14 116 - hushållssektor 10 434 8 670Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 15 011 13 216 - företagssektor 12 695 10 807 - hushållssektor 2 316 2 409Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 617 276 612 126 - hushållssektor 1 155 604 1 165 145

varav enskilda företagare 393 159 405 202 - övriga 344 323

Summa 1 773 224 1 777 594

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2012 2011

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 394 2 425Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 589 575Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 202 1 568Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 031 541Fordringar förfallna > 360 dgr 2 061 419

Summa 7 277 5 528

Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivning-en på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklas-sificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parame-trarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklas-sificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.

För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privat-personer. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker.

Banken bedömer att de finansiella tillgångar som varken har förfallet till betalning eller blivit föremål för nedskrivning har fullgoda säkerheter.

Finansiella tillgångar som har omförhandlats uppgår till 1 048 (868).

Oreglerade och osäkra fordringar

Definitioner

Oreglerad lånefordring är en fordran för vilken räntor, amorte-ringar och övertrasseringar är förfallna till betalning sedanmer än 60 dagar.

Osäker lånefordran är en fordran för vilken det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren och för vilken säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och räntor, inklusive ersättning för even-tuella förseningar.

24

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skul-der. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditets-risker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatin-strument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa lik-viditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att pla-ceringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande.

Sparbankens likviditetsreserv skall bestå av kassa, inlå-ningsmedel i Riksbanken eller i annan bank och tillgångar som är både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken. Likviditetsreserven skall uppgå till 10 % av inlå-ningen från allmänheten, dock lägst 200 mkr. Likviditetsreser-ven uppgår till 396,7 mkr, vilket överstiger kravet med 196,7 mkr. Härutöver finns likviditetsresurser i form av outnyttjad checkkredit och aktier i Swedbank AB på totalt 262,3 mkr.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på åter-stående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på an-nat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditets-situation.

Likviditetsexponering, 2012Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Diskonterade kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Längre än Längre än Summa På Högst 3 mån men 1 år men Längre Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år löptid värde

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 15 726 15 726Utlåning till kreditinstitut 304 113 0 0 0 0 0 304 113Utlåning till allmänheten 120 462 41 904 86 025 341 897 1 182 936 0 1 773 224Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 157 3 050 664 0 3 871Obligationer m m 0 0 0 91 176 0 0 91 176Derivat 0 0 2 60 146 0 208Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 24 395 24 395Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 167 625 167 625Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 2 700 2 700

Summa tillgångar 424 575 41 904 86 184 436 183 1 183 746 210 446 2 383 038 Skulder Skulder till kreditinstitut 4 176 0 0 0 0 0 4 176Inlåning från allmänheten 1 300 128 426 323 235 961 9 277 0 0 1 971 689Derivat 0 0 27 1 212 0 0 1 239Övriga skulder 0 0 0 0 0 6 680 6 680Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 11 521 11 521Avsättningar 0 0 0 0 0 1 711 1 711

Summa skulder 1 304 304 426 323 235 988 10 489 0 19 912 1 997 016

Total skillnad -879 729 -384 419 -149 804 425 694 1 183 746 190 534 386 022

25

Diskonterade kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Längre än Längre än Summa På Högst 3 mån men 1 år men Längre Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år löptid värde

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 18 952 18 952Utlåning till kreditinstitut 291 134 0 0 0 0 0 291 134Utlåning till allmänheten 121 041 57 536 90 079 318 142 1 190 796 0 1 777 594Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 260 1 729 1 183 0 3 172Obligationer m m 0 0 0 59 921 0 0 59 921Derivat 0 0 0 249 619 0 868Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 25 504 25 504Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 116 066 116 066Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 2 809 2 809

Summa tillgångar 412 175 57 536 90 339 380 041 1 192 598 163 331 2 296 020

Skulder Skulder till kreditinstitut 130 738 0 0 0 0 0 130 738Inlåning från allmänheten 1 201 499 417 137 200 095 11 563 0 0 1 830 294Derivat 0 0 0 245 0 0 245Övriga skulder 0 0 0 0 0 6 960 6 960Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 13 024 13 024Avsättningar 0 0 0 0 0 1 831 1 831

Summa skulder 1 332 237 417 137 200 095 11 808 0 21 815 1 983 092

Total skillnad -920 062 -359 601 -109 756 368 233 1 192 598 141 516 312 928

Likviditetsexponering, 2011Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller fram-tida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsrän-tan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagan-dets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge ge-nom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en ak-tieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kas-saflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels be-stå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påver-kar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindnings-tider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlå-ning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.

Förutom ovan redovisad likviditetsexponering för inlåning från allmänheten och skulder till kreditinstitut, tillkommer utflödet av räntor inom tolv månader, vilka beräknas till 25 829 (36 240).

26

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de fi-nansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparban-ken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Banken har dessutom antagit begränsningar beträffande stor-leken av räntebunden utlåning med löptid överstigande 1 år. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en för-ändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar

räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 2,2 mkr.Hantering av sparbankens ränteexponering är centralise-

rad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt an-vänds för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säk-ringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2012 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 70 000 (30 000) tkr och CAPar till ett nominellt värde av 250 000 (290 000) tkr.

Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2012 till -1 239 (-245) tkr bestående av tillgångar om 0 (0) tkroch skulder om 1 239 (245) tkr. CAParnas verkliga värde net-to uppgick till 208 (868) tkr (tillgångar).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2012

Längre Längre Längre Längre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år men men men men men Högst högst högst högst högst högst Längre Utan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 0 0 15 726 15 726Utlåning till kredit-institut 304 113 0 0 0 0 0 0 0 304 113Utlåning till allmänheten 1 489 347 142 757 1 794 14 050 63 004 61 772 500 0 1 773 224Förändring i verk-ligt värde på säkrat belopp i portfölj-säkring 0 0 0 157 843 2 207 664 0 3 871Obligationer m m 0 0 0 0 60 506 30 670 0 0 91 176Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 194 928 194 928

Summa 1 793 460 142 757 1 794 14 207 124 353 94 649 1 164 210 654 2 383 038

SkulderSkulder till kredit-institut 4 176 0 0 0 0 0 0 0 4 176Inlåning från allmänheten 1 396 492 309 047 47 392 188 568 9 277 0 0 20 913 1 971 689Derivat 0 0 0 27 172 1 040 0 0 1 239Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 19 912 19 912Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 386 022 386 022

Summa skulder och eget kapital 1 400 668 309 047 47 392 188 595 9 449 1 040 0 426 847 2 383 038

Differens tillgångar och skulder 392 792 -166 290 -45 598 -174 388 114 904 93 609 1 164 -216 193 0Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 0 70 000 0 0 0 0 0 0 70 000Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 0 0 10 000 10 000 50 000 0 0 70 000

Kumulativ exponering 392 792 296 502 250 904 66 516 171 420 215 029 216 193 0

1 Nominellt värde

27

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2011

Längre Längre Längre Längre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år men men men men men Högst högst högst högst högst högst Längre Utan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 0 0 18 952 18 952Utlåning till kredit-institut 291 134 0 0 0 0 0 0 0 291 134Utlåning till allmänheten 1 511 020 102 911 14 379 20 639 88 585 39 460 600 0 1 777 594Förändring i verk-ligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 260 554 1 175 1 183 0 3 172Obligationer m m 0 0 0 0 29 972 29 949 0 0 59 921Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 145 247 145 247

Summa 1 802 154 102 911 14 379 20 899 119 111 70 584 1 783 164 199 2 296 020

SkulderSkulder till kredit-institut 130 738 0 0 0 0 0 0 0 130 738Inlåning från allmänheten 1 269 977 333 160 190 310 9 785 11 563 0 0 15 499 1 830 294Derivat 0 0 0 0 149 96 0 0 245Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 21 815 21 815Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 312 928 312 928

Summa skulder och eget kapital 1 400 715 333 160 190 310 9 785 11 712 96 0 350 242 2 296 020

Differens tillgångar och skulder 401 439 -230 249 -175 931 11 114 107 399 70 488 1 783 -186 043 0

Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 0 30 000 0 0 0 0 0 0 30 000Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 0 0 0 20 000 10 000 0 0 30 000

Kumulativ exponering 401 439 201 190 25 259 36 373 123 772 184 260 186 043 01 Nominellt värde

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kas-saflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.

Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländ-ska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valu-tan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kon-trakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflö-den i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell expone-ring).

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 482 tkr (620 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktio-ner.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som det handlas med på marknaden).

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekur-serna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procent-enhet på balansdagen utgör +/- 2 216 tkr (+/- 1 107 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

28

approximativt 0 tkr för året som slutar 31 december 2012 (0 tkr) samt påverka eget kapital med 1 623 tkr (1 140 tkr).

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i admi-nistrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtro-endemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk ut-rustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt på-gående process i sparbanken, som bl a omfattar

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medar-betarna,

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

- behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a

tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa Upp marknads- marknads- till 1 år > 1 år - 5 år >5år Total värden värdenDerivat för verkligtvärdessäkringar

Ränterelaterade kontrakt Swappar 10 000 60 000 0 70 000 0 1 239 Cap-instrument 60 000 170 000 20 000 250 000 208 0

Total summa 70 000 230 000 20 000 320 000 208 1 239

Derivat och säkringsredovisning, 2012

Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa Upp marknads- marknads- till 1 år > 1 år - 5 år >5år Total värden värdenDerivat för verkligtvärdessäkringar

Ränterelaterade kontrakt Swappar 0 30 000 0 30 000 0 245 Cap-instrument 80 000 160 000 50 000 290 000 868 0

Total summa 80 000 190 000 50 000 320 000 868 245

Derivat och säkringsredovisning, 2011

29

4 Räntenetto

2012 2011

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 4 957 4 672Utlåning till allmänheten 80 876 85 293Räntebärande värdepapper 1 621 119Övriga 3 10Summa 87 457 90 094

Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 85 836 90 094Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 0 746 Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -1 544 -5 879Inlåning från allmänheten -32 489 -28 782 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 573 -1 571Derivat - säkringsredovisning -1 314 -1 311Övriga -731 -710Summa -36 078 -36 682

Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -36 078 -36 682 Summa räntenetto 51 379 53 412

2012 2011

Räntemarginal 1,95 2,11(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnaderi % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,23 2,36Medelränta utlåningen, under året 4,42 4,52Medelränta inlåningen, under året (inkl. kostnad för insättningsgarantin) 2,02 1,69

5 Erhållna utdelningar

2012 2011

Aktier 6 778 3 933Summa 6 778 3 933

6 Provisionsintäkter

2012 2011

Betalningsförmedlingsprovisioner 4 936 4 945Utlåningsprovisioner 8 130 6 405Inlåningsprovisioner 562 532Provisioner avseende utställda finansiella garantier 103 53Värdepappersprovisioner 6 811 7 053Avgifter från kredit- och betalkort 467 450Övriga provisioner 3 665 3 762Summa 24 674 23 200

30

7 Provisionskostnader

2012 2011

Betalningsförmedlingsprovisioner -3 289 -3 187Värdepappersprovisioner -721 -692Övriga provisioner -329 -348Summa -4 339 -4 227

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

2012 2011

Aktier/andelar 0 -23Räntebärande värdepapper 93 0Valutakursförändringar 482 620Summa 575 597

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2012 2011

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 93 -23Valutakursförändringar 482 620Summa 575 597

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 48 521 -6 847

9 Övriga rörelseintäkter

2012 2011

Intäkter från rörelsefastigheter 662 644Övriga rörelseintäkter 35 34Summa 697 678

31

10 Allmänna administrationskostnader

2012 2011

Personalkostnader

- löner och arvoden -14 039 -13 446- sociala avgifter -5 186 -5 089- kostnad för pensionspremier -2 497 -2 220- andra pensionskostnader -125 -281- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -1 106 -1 104- övriga personalkostnader -1 154 -1 099Summa personalkostnader -24 107 -23 239

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -840 -676- IT-kostnader -5 986 -6 355- konsulttjänster -1 109 -1 485- revision -939 -863- hyror och andra lokalkostnader -855 -1 310- fastighetskostnader -2 528 -1 786- övriga -4 295 -2 688Summa övriga allmänna administrationskostnader -16 552 -15 163

Summa -40 659 -38 402

2012 2011 Spar- Spar- bankens Övriga bankens Övriga ledning anställda ledning anställda

Löner 1 630 12 409 1 568 11 878Sociala kostnader 512 4 674 496 4 593Summa 2 142 17 083 2 064 16 471

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Ledande befattningshavares ersättningarBerednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutasav verkställande direktör.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode, vars nivåer omfattas av sparbanks-

stämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrel-sen. VD och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön. Med övrig bankledning avses de sex personer som tillsammans med VD utgör bankens ledningsgrupp. Till VD:s ställföreträdare, som ingår i styrelsen, samt till bankjurist som tjänstgör som styrelsens sekreterare utgår utöver grundlön sammanträdesarvode för bankstyrelsesammanträde.

Av sparbankens pensionskostnader på 2 622 (2 501) tkr avser 504 (626) tkr sparbankens VD.Av de löner och ersättningar till övriga anställda som lämnats i tabellen, avser 3 404 (3 967) tkr andra ledande befattningshavareän styrelse och VD.

32

Grundlön Samman- Pen- Vinst- Övriga /styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt- arvode arvode förmåner kostnad stiftelse ningar Summa

Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen 77 24 0 0 0 20 121

Vice ordf. Thomas A Borstam 33 18 0 0 0 15 66

Per-Anders Johansson 22 14 0 0 0 2 38

Gunlög Kjerstensson 22 20 0 0 0 8 50

Ulrika Karlsson 22 24 0 0 0 8 54

Christian Nilsson 22 16 0 0 0 8 46

Stefan Alm 22 20 0 0 0 8 50

Niclas Nilsson 22 18 0 0 0 8 48

Sune Joelsson (avgående) 11 6 0 0 0 0 17Ida Bernstein (nyvald) 11 14 0 0 0 8 33Verkst. dir. Richard Karlsson 1 107 0 46 504 0 0 1 657

Andra ledande befattningshavare(6 personer) 3 386 18 74 967 170 0 4 615

Summa 4 757 192 120 1 471 170 85 6 795

Grundlön Samman- Pen- Vinst- Övriga /styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt- arvode arvode förmåner kostnad stiftelse ningar Summa

Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen 75 22 0 0 0 14 111

Vice ordf. Thomas A Borstam 32 19 0 0 0 16 67

Sune Joelsson 21 21 0 0 0 4 46

Per-Anders Johansson 21 21 0 0 0 4 46

Gunlög Kjerstensson 21 23 0 0 0 4 48

Ulrika Karlsson 21 23 0 0 0 4 48

Christian Nilsson 21 17 0 0 0 4 42

Stefan Alm 21 21 0 0 0 4 46

Niclas Nilsson 21 21 0 0 0 4 46

Verkst. dir. Richard Karlsson 1 068 0 0 626 0 0 1 694

Andra ledande befattningshavare(7 personer) 3 927 40 102 1 176 212 0 5 457

Summa 5 249 228 102 1 802 212 58 7 651

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2012

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2011

Kommentar till tabellen

Övriga förmåner avser ränte- och bilförmån. Pensionskostnad av-ser den kostnad som påverkat resultatet. Avsättning till vinstan-delsstiftelse sker på samma villkor för övrig bankledning som för övriga medarbetare. För VD sker ingen avsättning till vinstan-delsstiftelse. Övriga ersättningar avser styrelseledamöternas kom-pensation för förlorad arbetsförtjänst i samband med deltagande i seminarier, konferenser och andra sammankomster för styrelsen.

Pensioner

För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket innebär att han utträder ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för

förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavta-let består av tjänstepension och direktpension. Premiebetal-ningarna upphör vid anställningens upphörande.

Avgångsvederlag

I anställningsavtal mellan sparbanken och VD gäller en upp-sägningstid som från sparbankens sida utgör 12 månader, och från VD:s sida 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag upphör att utbetalas om VD erhåller lön från annan arbetsgivare.

33

Lån till ledande befattningshavare 2012 2011

Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör 1 137 875Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 22 243 21 669Summa 23 380 22 544

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 299 (314) tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 690 (1 275) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantalet anställda 2012 2011

Sparbanken- varav kvinnor 15 14- varav män 16 17Totalt 31 31

Könsfördelning i ledningen 2012 2011

Styrelsen- antal kvinnor 4 3- antal män 8 9Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 4 2- antal män 3 6

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Finansinspektionens författningssamling FFFS 2011:1 före-skriver att det måste finnas en ersättningspolicy som är fast-ställd av styrelsen. Bankens ersättningspolicy är fastställd av styrelsen 2012-08-15 och anger grunder och principer för er-sättningar till anställda i banken, samt särskilt hur styrelsen ska styra, analysera, mäta, rapportera och ha kontroll över de risker som rörliga ersättningssystem kan medföra för banken.

Bankens långsiktiga huvudmålsättning är att i enlighet med Sparbankslagen och Lagen om bank- och finansierings-rörelse bedriva verksamheten så att bankens förmåga att full-göra sina förpliktelser inte äventyras.

Bankens verksamhet utförs av anställda tjänstemän som kan ha rörlig ersättning utöver lön. Alla ersättningssystem ska uppfattas som sunda och rimliga och syfta till dels anställds motivation dels vara långsiktigt värdeskapande dels innebära en väl avvägd risknivå för banken.

Ersättningssystem avseende rörlig ersättning till anställda är styrelsens angelägenhet och ansvar liksom riskanalys, till-

lämpning och uppföljning. Dessa frågor samt andra frågor som rör exempelvis andra typer av ersättningar, ersättning till VD samt pensioner hanteras av en särskild ersättningskom-mitté som består av styrelsens ordförande, vice ordförande, VD samt ytterligare en medlem ur styrelsen.

Rörlig ersättning till anställda ska vara kopplad till på i förhand bestämda och beslutade mätbara mål. Tidsperspek-tiv och utbetalningstider ska fastställas liksom metoder för bedömning, dokumentation och uppföljning. Resultatandel bör även innehålla ett ”tak”.

Alla anställda i banken, förutom VD, omfattas av rörlig er-sättning, där utbetalning sker i form av avsättning till resultat-andelsstiftelsen Guldeken. Utbetalning av resultatandel ur Guldeken sker tidigast efter fem års fondering. Rörlig ersätt-ning till anställda syftar till långsiktigt värdeskapande, har en väl avvägd risknivå för banken, samt får aldrig innebära att bankens långsiktiga huvudmålsättning äventyras.

I sparbanken utgår ingen rörlig ersättning utöver avsätt-ningar till resultatandelsstiftelsen Guldeken.

34

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2012 2011

KPMG, Sven-Inge SvenssonRevisionsuppdrag 361 328

KPMGRevisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 578 535

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

11 Övriga rörelsekostnader 2012 2011

Avgifter till centrala organisationer -860 -833Försäkringskostnader -456 -432Säkerhetskostnader -474 -653Marknadsföringskostnader -3 555 -3 059Övriga rörelsekostnader -189 -346

Summa -5 534 -5 323

12 Kreditförluster, netto

2012 2011

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -1 677 -3 343

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 1 220 3 078

Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -5 469 -3 879Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 302 476Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 2 454 1 655Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -3 170 -2 013 Årets nettokostnad för kreditförluster -3 170 -2 013

13 Bokslutsdispositioner

2012 2011

Avsättning till periodiseringsfond -5 611 0Summa -5 611 0

35

Avstämning av effektiv skatt 2012 2012 2011 2011

Resultat före skatt 23 088 30 105

Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 6 072 26,3% 7 918Ej avdragsgilla kostnader 0,4% 99 0,5% 136Ej skattepliktiga intäkter -7,7% -1 782 -3,4% -1 036Uppskjuten skatt 0,0% 0 0,0% 0Schablonränta på periodiseringsfond 0,0% 0 0,0% 0Övrigt 0,0% 0 0,0% 0Redovisad effektiv skatt 19,0% 4 389 23,4% 7 018

Redovisat i balansräkningenUppskjutna skattefordringar och -skulder

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder

Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2012 2011 2012 2011 2012 2011

Materiella tillgångar 0 0 1 385 1 605 -1 385 -1 605Skattefordringar/-skulder, netto 0 0 1 385 1 605 -1 385 -1 605

15 Utlåning till kreditinstitut

2012 2011

Swedbank - svensk valuta 151 355 174 463- utländsk valuta 14 352 9 041Övriga 138 406 107 630Summa 304 113 291 134

14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen 2012 2011

Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad -4 427 -7 076 Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 85 26Justering av latent skatt, avseende uppskrivning av fastighet p g a ändrade skatteregler -74 0Upplösning av latent skatt, avseende uppskrivning av fastighet 27 32Totalt redovisad skattekostnad -4 389 -7 018

36

18 Aktier

2012 2011

Kreditinstitut 162 316 114 001Övriga 1 756 1 756Summa aktier 164 072 115 757

varav: Noterade värdepapper på börs 162 316 114 001 Onoterade värdepapper 1 756 1 756

RedovisatFöretag Antal Börsvärde värde

Aktier - Swedbank AB, A 850 000 107 950 107 950- Swedbank AB, Preferensaktier 428 755 54 366 54 366- Sveland Sakförsäkringar AB 525 0 240- Sparbankernas Kort AB 116 0 116- 1826 Försäkra AB 90 0 1 400Summa 1 279 486 162 316 164 072

17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 2011

Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat

värde värde värde värdeEmitterade av andra låntagare- svenska bostadsinstitut 91 176 91 176 59 921 59 921Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 91 176 91 176 59 921 59 921

varav: Noterade värdepapper på börs 91 176 59 921

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

16 Utlåning till allmänheten 2012 2011

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 788 235 1 790 810Summa 1 788 235 1 790 810

Varav: osäkra 26 305 22 786

Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 15 011 13 216Redovisat värde, netto 1 773 224 1 777 594

Individuellt värderadeFörändring av nedskrivningar osäkra lånefordringar

Ingående balans 1 januari 2012 13 216

Årets nedskrivning för kreditförluster 5 469Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -2 454Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 220

Utgående balans 31 december 2012 15 011

1 176

0

0

79

37

Uppskrivningar

Ingående balans 1 januari 2011 0 6 265 6 265

Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169

Utgående balans 31 december 2011 0 6 096 6 096

Ingående balans 1 januari 2012 0 6 096 6 096

Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169

Utgående balans 31 december 2012 0 5 927 5 927

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2011 -17 203 -7 198 -24 401

Årets avskrivningar -1 060 -521 -1 581

Avyttringar 704 0 704

Utgående balans 31 december 2011 -17 559 -7 719 -25 278

Ingående balans 1 januari 2012 -17 559 -7 719 -25 278

Årets avskrivningar -1 012 -521 -1 533

Avyttringar och utrangeringar 3 456 0 3 456

Utgående balans 31 december 2012 -15 115 -8 240 -23 355

Redovisade värden

Per 1 januari 2011 2 217 23 596 25 813Per 31 december 2011 2 598 22 906 25 504

Per 1 januari 2012 2 598 22 906 25 504Per 31 december 2012 2 179 22 216 24 395

19 Materiella tillgångar Byggn. och Inventarier mark TotaltAnskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2011 19 420 24 529 43 949

Förvärv 1 463 0 1 463

Avyttringar -726 0 -726

Utgående balans 31 december 2011 20 157 24 529 44 686

Ingående balans 1 januari 2012 20 157 24 529 44 686

Förvärv 760 0 760

Avyttringar -3 623 0 -3 623

Utgående balans 31 december 2012 17 294 24 529 41 823

20 Övriga tillgångar 2012 2011

Upplupna ränteintäkter på swappar 19 0Förfallna räntefordringar 13 17Fordran aktuell skatt 2 603 0Övriga tillgångar 918 292Summa 3 553 309

38

22 Skulder till kreditinstitut

2012 2011

Swedbank AB - svensk valuta 0 20Övriga 4 176 130 718Summa 4 176 130 738

Beviljad limit hos Swedbank 200 000 400 000

Varav: kontokredit 200 000 400 000

23 Inlåning från allmänheten

2012 2011

Allmänheten - svensk valuta 1 957 406 1 821 320- utländsk valuta 14 283 8 974Summa 1 971 689 1 830 294

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 53 369 47 624Företagssektor 395 820 380 571Hushållssektor 1 505 381 1 384 652

Varav: enskilda företagare 308 196 291 795Övriga 17 119 17 447Summa 1 971 689 1 830 294

24 Övriga skulder

2012 2011

Upplupna räntekostnader på swappar 513 180Preliminärskatt räntor 2 951 3 402Anställdas källskattemedel 659 638Övriga 2 557 2 740Summa 6 680 6 960

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 2011

Upplupna räntekostnader 5 606 5 956Övriga upplupna kostnader 5 849 6 995Förutbetalda intäkter 66 73Summa 11 521 13 024

21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2012 2011

Förutbetalda kostnader 738 851Upplupna ränteintäkter 1 818 1 849Övrigt 144 109Summa 2 700 2 809

39

26 Avsättning för pensioner

Allmän beskrivning av pensionsavtal med VDSparbankens styrelse har avtalat med VD om tjänstepension och direktpension. Avtalet om direktpension, som omfattar ålders-pension och efterlevandepension, har säkerställts genom fondsparande i kapitalförsäkring. Sparbanken äger försäkringen, men försäkringen är pantsatt till VD och VD äger rätt att begära överföring av den pantsatta försäkringen till valfritt bolag. Panträtten omfattar även utfallande belopp. Ålderspensionen skall vid varje tillfälle utgöra den summa som Sparbanken erhåller från försäk-ringsbolaget. Löneskatt eller annan skatt eller avgift som kan komma att tas ut på pensionsutbetalningen skall bekostas av Spar-banken och VD betalar inkomstskatt på utfallande belopp.

2012 2011

Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 326 226Summa ställda säkerheter 326 226

30 Ansvarsförbindelser

(nom belopp) 2012 2011

Garantier - Garantiförbindelser - krediter 345 60- Garantiförbindelser - övriga 6 945 5 104Summa 7 290 5 164

31 Åtaganden (nom belopp) 2012 2011

Övriga åtaganden - Kreditlöften 22 265 15 600- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 199 285 202 086Summa 221 550 217 686

28 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital.

ReservfondSyftet med reservfonden har varit att spara en del av netto-vinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fond för verkligt värdeFond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade netto-förändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balans-räkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella till-gången tagits bort från balansräkningen.

Förändring i nettoskulden 2012-12-31 2011-12-31

Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 226 0+ i resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering exklusive skatter 100 226= Nettoskuld vid årets slut 326 226

29 Ställda säkerheter

27 Obeskattade reserver 2012 2011

Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 5 611 0Utgående balans 31 december 5 611 0

40

33 Finansiella tillgångar och skulder

Låne- Investe- Finansiella Derivat som fordringar ringar tillgångar Andra används i Summa och kund- som hålles som kan finansiella säkrings- redovisat Verkligt2012 fordringar till förfall säljas skulder redovisning värde värdeKassa 15 726 0 0 0 0 15 726 15 726Utlåning till kreditinstitut 304 113 0 0 0 0 304 113 304 113Utlåning till allmänheten 1 773 224 0 0 0 0 1 773 224 1 773 177Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 3 871 0 0 0 0 3 871 3 871Obligationer m m 0 0 91 176 0 0 91 176 91 176Aktier 0 0 164 072 0 0 164 072 164 072Derivat 0 0 0 0 208 208 208Upplupna intäkter 2 700 0 0 0 0 2 700 2 700Övriga finansiella tillgångar 3 553 0 0 0 0 3 553 3 553

Summa 2 103 187 0 255 248 0 208 2 358 643 2 358 596

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 4 176 0 4 176 4 176Inlåning från allmänheten 0 0 0 1 971 689 0 1 971 689 1 971 636Derivat 0 0 0 0 1 239 1 239 1 239Övriga skulder 0 0 0 6 680 0 6 680 6 680Upplupna kostnader 0 0 0 11 521 0 11 521 11 521

Summa 0 0 0 1 994 066 1 239 1 995 305 1 995 252

Låne- Investe- Finansiella Derivat som fordringar ringar tillgångar Andra används i Summa och kund- som hålles som kan finansiella säkrings- redovisat Verkligt2011 fordringar till förfall säljas skulder redovisning värde värdeKassa 18 952 0 0 0 0 18 952 18 952Utlåning till kreditinstitut 291 134 0 0 0 0 291 134 291 134Utlåning till allmänheten 1 777 594 0 0 0 0 1 777 594 1 777 536Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 3 172 0 0 0 0 3 172 3 172Obligationer m m 0 0 59 921 0 0 59 921 59 921Aktier 0 0 115 757 0 0 115 757 115 757Derivat 0 0 0 0 868 868 868Upplupna intäkter 2 809 0 0 0 0 2 809 2 809Övriga finansiella tillgångar 309 0 0 0 0 309 309

Summa 2 093 970 0 175 678 0 868 2 270 516 2 270 458

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 130 738 0 130 738 130 738Inlåning från allmänheten 0 0 0 1 830 294 0 1 830 294 1 830 195Derivat 0 0 0 0 245 245 245Övriga skulder 0 0 0 6 960 0 6 960 6 960Upplupna kostnader 0 0 0 13 024 0 13 024 13 024

Summa 0 0 0 1 981 016 245 1 981 261 1 981 162

32 Närstående

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

Sammanställning över närståendetransaktioner 2012 2011

Skuld till närstående per 31 december 87 436 88 445

NärståenderelationerSparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse.

41

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verk-ligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2012 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer 91 176 0 0 91 176Aktier 162 316 0 1 756 164 072Derivat, tillgångar 0 208 0 208

Summa 253 492 208 1 756 255 456

Derivat, skulder 0 1 239 0 1 239

Summa 0 1 239 0 1 239 2011 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer 59 921 0 0 59 921Aktier 114 001 0 1 756 115 757Derivat, tillgångar 0 868 0 868

Summa 173 922 868 1 756 176 546

Derivat, skulder 0 245 0 245

Summa 0 245 0 245

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Aktier Totalt

Öppningsbalans 2011-01-01 1 756 1 756Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat 0 0

Utgående balans 2011-12-31 1 756 1 756 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 0 0

Öppningsbalans 2012-01-01 1 756 1 756Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat 0 0

Utgående balans 2012-12-31 1 756 1 756 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2012-12-31 0 0

42

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark-nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgång-ens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfäl-let. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en ak-tiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, fö-retag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns- myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs-mässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier” samt ”Obli-gationer m m”.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv

marknad

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värde-

ring av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Ak-tieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balans-dagen för respektive instrument.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är deri-vatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av ka-pitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassa-flöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonterings-ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande in-strument på balansdagen.

Innehavet i 1826 Försäkra AB, Sveland Sakförsäkringar AB och Sparbankernas Kort AB redovisas till anskaffnings-värde, vilket bedöms motsvara verkligt värde.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en dis-kontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonte-ringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.

Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är värderade med hjälp av värderingstekniker där an-tagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella mark-nadstransaktioner i samma instrument, uppgick till 0 (0) tkr.

34 Kapitaltäckning

Kapitaltäckning

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäl-ler lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora expone-ringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponering-ar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stär-ka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de före-skrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dess-utom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identi-fierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapital-basen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

- sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och

ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjlighe-

ter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra

omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbe-tet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att ris-kerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda po-licy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut

43

och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast läm-

na de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap Finansinspektionens föreskrif-ter och allmänna råd om offentliggörande av information om

kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upp-lysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företa-gets hemsida www.smsparbank.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt ”Pelare 1” i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

2012 2011

Primärt kapital 203 572 198 686

Supplementärt kapital 18 659 0

Kapitalbas netto 222 231 198 686

Summa kapitalkrav kreditrisk 97 565 98 158

- varav Schablonmetoden 97 565 98 158

Kapitalkrav för operativa risker 9 823 8 039

Summa kapitalkrav 107 388 106 197

Primärkapitalrelation 1,90 1,87

Kapitaltäckningskvot 2,07 1,87

Kapitalbas

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

2012 2011

Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen 380 411 312 927Periodiseringsfond (78% därav) 4 376 0Avgår - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -99 937 -51 416

Avräkning av aktier och andra tillskott -81 278 -62 825

Summa primärt kapital 203 572 198 686

Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 99 937 51 416

Avräkning av aktier och andra tillskott -81 278 -51 416

Summa supplementärt kapital 18 659 0

Total kapitalbas 222 231 198 686

44

Kapitalkrav 2012 2011

Kreditrisk enligt schablonmetoden

1. Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0

2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 0 0

3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 0 0

4. Institutsexponeringar 4 867 5 628

5. Företagsexponeringar 25 592 26 287

6. Hushållsexponeringar 39 338 39 880

7. Exponeringar med säkerhet i fastighet 23 046 22 855

8. Oreglerade poster 660 424

9. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 729 0

10. Övriga poster 3 333 3 084

Summa kapitalkrav för kreditrisker 97 565 98 158

Operativa risker 2012 2011

Basmetoden 9 823 8 039

Summa kapitalkrav för operativa risker 9 823 8 039

Totalt minimikapitalkrav 107 388 106 197

Kapitalplanering

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har före-taget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning

av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktio-ner och riskhanteringssystem. Den Interna kapitalutvärde-ringen genomförs årligen.

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala mini mi-kapitalkravet.

35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkrings-sparande till Robur Fond och Robur Försäkring.

Sölvesborg-Mjällby Sparbank har per 2012-12-31 förmed-lat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total vo-lym på 1 353,7 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en pro-visionsersättning för 2012 på 6,5 mkr, som redovisas under

utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Robur Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 923,0 mkr och försäkringssparande på 332,4 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 6,4 mkr res-pektive 2,1 mkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som öv-riga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäk-ring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

45

Sölvesborg den 20 mars 2013

Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats somskulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.

Per-Olov Larsen, Styr.ordf. Thomas Andersson Borstam, Styr. v.ordf. Richard Karlsson, VD

Gunlög Kjerstensson Per-Anders Johansson Christian Nilsson

Ulrika Karlsson Stefan Alm Niclas Nilsson

Ida Bernstein Cecilia Cronqvist Joachim Larsson

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2013. Sparbankens resultat- och balans räkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2013.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 mars 2013.

Sven-Inge Svensson, auktoriserad revisor

46

Revisionsberättelse

Till sparbanksstämman i Sölvesborg-Mjällby SparbankOrg nr 536200-9457

Rapport om årsredovisningenJag har reviderat årsredovisningen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredo-visning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredo-visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga fel-aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo-visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis-ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syf-te att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenlig-heten i de redovisningsprinciper som har använts och av rim-ligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredo-visningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i en-lighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sölvesborg-Mjällby Sparbanks finansiella ställning per 2012-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditin-

stitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är för-enlig med årsredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträk-ningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förord-ningarUtöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sölvesborg-Mjällby Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har ut-fört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag ut-över min revision av årsredovisningen granskat väsentliga be-slut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kredit-institut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.

Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenJag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda-möter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Sölvesborg den 21 mars 2013

Sven-Inge Svensson Auktoriserad revisor

47

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksam-heten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i Sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan upp-komma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bank-verksamhet i enlighet med bestämmelserna i Sparbankslagen och Lagen om bank- och finansieringsrörelse.

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparban-kens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamhe-ten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörSom representanter för insättarna har sparbanken 50 huvud-män. Tjugotre av dessa väljs av Sölvesborgs kommun och två väljs av Bromölla kommun, medan återstoden väljs av huvud-männen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på spar-banksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ.

Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i spar-banken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 48.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som spar-bankens valberedning tagit fram. Valberedningen är spar-banksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Maria Knutsson som ordförande samt ledamöterna Ann-Christin Berndtsson, Thomas Arvidsson, Martin Larsen och Mats Svensson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode för ordförande och övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att inom sig välja styrelseord-förande och en eller två vice ordföranden. Likaså utser styrel-sen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av lägst 7 och högst 9 ledamöter och högst 2 suppleanter. Utö-ver ovan angivet antal styrelseledamöter ingår sparbankens verkställande direktör som ledamot och verkställande direktö-rens ställföreträdare som suppleant, samt 3 personalrepresen-tanter varav 1 är suppleant. Av styrelsens ledamöter är 4 kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens sty-relse och mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Upplys-

ningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD läm-nas i not 10 till posten ”Allmänna administrationskostnader” i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsord-ningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrel-sens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och be-drivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföran-den ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör styrelse-ledamöterna en utvärdering av ordförandens arbete.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främ-sta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prog-nos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utveckling-en, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla större kreditenga-gemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.

Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium där kundundersökning utförd av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gicks igenom. Vidare diskuterades nytt kundkoncept och an-dra framtidsfrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a be-handlats års- och delårsbokslut, riskanalys, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsin-struktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen.

Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparban-kens organisation och arbetsprocesser.

Styrelsens kreditutskottUtskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delege-ringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska proto-kollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ord-förande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot samt VD, VD:s ställföreträdare/Kreditchef.

Företagsstyrning

48

Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter, revisorer och kontorsförteckning

Huvudmän ”Mandatperiod Namn per årsstämma”Valda av Bromölla kommun Dufva, Leif 2011-2015Hansson, Werna 2011-2015 Valda av Sölvesborgs kommun Bengtsson, Jesper 2011-2015Bernhardsson, Marcus 2011-2015Bernstein, Ida 2011-2015Björklund, Tobias 2011-2015Cerrudo, Macarena 2011-2015Gadd, Monica 2011-2015Henningsson, Sten-Inge 2011-2015Jansson, Nils-Rune 2011-2015Jeppsson, Petra 2011-2015Johansson, Uno 2011-2015Karlsson, Bengt-Åke 2011-2015Karlsson, Benny 2012-2015Knutsson, Maria 2011-2015Lindekvist, Marco 2011-2015Nilsson, Gullvi 2011-2015Olofsson, Viveka 2011-2015Olsson, Olle 2011-2015Pilthammar, Jan-Erik 2011-2015Rosengren, Patrik 2011-2015Rosenlund, Mikaela 2011-2015Rosenqvist, Anneli 2011-2015Svensson, Mats 2011-2015Wald, Ingrid 2011-2015 Valda av huvudmännen Andersson Borstam, Thomas 2009-2013Arvidsson, Thomas 2009-2013Bengtsson, Lina 2009-2013Knutsson, Bo 2009-2013Persson, Kerstin 2009-2013Sunesson, Pernilla 2011-2013Alm, Stefan 2010-2014Berndtsson, Ann-Christine 2010-2014Jeppsson, Peter 2010-2014Johansson, Pia 2010-2014Nilsson, Rolf 2010-2014Åberg, Jens 2010-2014Månsson, Evonne 2010-2014Carlsson, Marie 2011-2015Karlsson, Hans 2011-2015

Karlsson, Lars 2011-2015Nihada, Kilim 2011-2015Robertsson, Niclas 2011-2015Rosenlund, Johan 2011-2015Björklund, Helene 2012-2016Bogren, Arne 2012-2016Eliasson, Håkan 2012-2016Larsen, Martin 2012-2016Nilsson, Niclas 2012-2016Saleskog, Anette 2012-2016

StyrelseledamöterOrdinarie Larsen, Per-Olov, ordförande 2011-2014Andersson Borstam, Thomas, v ordf. 2010-2013Karlsson, Richard, VD Johansson, Per-Anders 2010-2013Nilsson, Christian 2010-2013Nilsson, Niclas 2010-2013Karlsson, Ulrika 2011-2014Alm, Stefan 2012-2015Bernstein, Ida 2012-2015Kjerstensson, Gunlög 2012-2015Cronqvist, Cecilia, personalrepresentantLarsson, Joachim, personalrepresentant Suppleant Claesson, Håkan, VD:s ställföreträdare Ohlsson, Tom, personalrepresentant

RevisorerOrdinarie Svensson, Sven-Inge, auktoriserad revisor Suppleant Månsson, Bengt, auktoriserad revisor

Kontorsförteckning Sölvesborg, Södergatan 17 tel 0456-424 00Mjällby, Centrumvägen 2 tel 0456-424 00 Hemsida/internetbank www.smsparbank.see-post info@smsparbank.se

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning.

”Mandatperiod Namn per årsstämma”

Box 77, 294 22 Sölvesborg0456-424 00 • smsparbank.se • info@smsparbank.se