2017...berättar mycket pedago-giskt vad man tänker göra samtidigt som jag bäddas in i plast. med...

1Ögontrycket | Nr 3 2017

32017

TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

Hon delar med sig av sinkompetens och erfarenheter

till Tanzania.

Nu startar ÖT tre nya artikelserier med bland annat Glaukom i världen.

ÖGONSJUKSKÖTERSKANLOTTA STOLZ:

2 Ögontrycket | Nr 3 2017

INNEHÅLL

Nr 3 – 2017Tidning från

Svenska Glaukomförbundet

Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:

Lars Steen och Lars KarbinAnsvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson

Ej signerat material är författat av redaktören

Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören

ISSN: 1653-4069

Redaktionens adress:Ögontrycket

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20, 647 32 Mariefred

Mail: [email protected]

Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så

kontakta din glaukomförening.

Produktion:DanagårdLiTHO, Ödeshög

Omslagsbild: Lotta Stoltz, ögonsjuk-sköterska som jobbat i Tanzania.

(Foto: Örjan Andersson)

GLAUKOMFÖRBUNDET

Ledare

Redaktör´n har ordet

Ögonsjukdomar – grå starr

Rapport Ögonläkarföreningens årsmöte

Glaukom i världen

Fråga Doktorn

Om fallolyckor

Aktiv glaukomförening

Landet Runt

Ögats Dag i Göteborg

Debatt

Adress – sida

Glaukom i varda´n

345

10111618202224262728

Utgivning av Ögontrycket 2017

Nr 4 Utgivning vecka 50 manusstopp måndag 13/11


Ledare

Bästa medlemmar och läsare!

Dessvärre ser vi nu ett rätt mörkt fram-tidsperspektiv för oss med glaukom. På många håll i Sverige är det många ”glau-komläkare” som närmar sig eller har pas-serat 65 år.

Visserligen är det många läkare som numer fortsätter att arbeta några år till, vilket vi är tacksamma för. Signaler kom-mer ändå till oss om svårigheter att besätta ögonläkartjänster. Samtidigt vet vi att vi i Sverige har hälften så många ögonläkare i förhållande till befolkningen som man har i Norge och Finland!

Utbilda och rekrytera Den andra viktiga personalgruppen i ögonsjukvården är ögonsjuksköterskorna. Enligt uppgift kommer 50 % av dagens ögonsjuksköterskor att pensioneras inom de kommande 10 åren. Det blir således synnerligen viktigt att de ansvariga i sjuk-vården anstränger sig att utbilda och re-krytera tillräckligt mycket personal.

Dessa förhållanden måste då också relateras till den förväntade ökningen av patienter med glaukom. Denna ökning är i huvudsak förknippat med den ökande

medellivslängden. Vissa prognoser pekar på en ökning på 50 % inom de kommande fem åren.

Optiker en resursOm ögonsjukvården ska kunna tackla detta krävs ett betydande inslag av nytän-kande eftersom det inte verkar gå att utöka de ekonomiska anslagen till området. En betydande sådan resurs skulle kunna vara välutbildade optiker som dels skulle kun-na förbättra vårdkedjan, men också kunna utföra en mer avancerad screening och därmed minska trycket på mottagningarna så att bara patienter med säkert glaukom skulle remitteras dit.

I höst kommer styrelsen att kalla till en planeringskonferens där vi kommer att ut-värdera tidigare verksamhetsplaner och se om de fortfarande är tillräckligt bra eller om de bör omarbetas. Mer om detta kom-mer senare.

Tänk också på att stötta era styrelser i deras viktiga arbete!

Lars Steen, förbundsordförande

Det krävs nytänkandeför den framtidaglaukomsjukvården


Redaktör´n har ordet:

Nu går starten för Ögontryckets tre nya artikelserier

I detta nummer av Ögontrycket avslutas den långa artikelserien ”AKTIV GLAUKOMFÖRENING”. Sist ut är ”Dalarna Norra” som visar på ett gott samarbete med glaukomsjukvården i sin region. Nu har därmed Glaukomförbundets femton föreningar fått presentera sig.

Med detta nummer av ÖT startar vi tre nya artikelserier. En artikelserie som vi kallar ”Glaukom i Världen”. Hur ser det ut i andra länder, vilka resurser har man där för diagnostisering och behandling av glaukom? En andra artikelserie handlar om våra vanligaste ögonsjukdomar. Under devisen Gul, Grön och Grå kommer vi att djupdyka i de ögonsjukdomar som drabbar många av oss. En tredje artikelserie benämns ” Glaukom i varda´n” där vi på baksidan av Ögontrycket intervjuar en medlem i varje nummer. Vilka är problemen i vardagen och vilken behandling får man för sitt glaukom?

Med hopp om intressant läsning önskar vi en höst där Ögontrycket mer än någonsin vill vara till nytta för dig som medlem.

Bästa hälsningarRedaktören Örjan Andersson

Redaktören Örjan Andersson som planerar tre nya artikelserier. Här i hemmaträdgården framför en prunkande fjärilsblomma. Foto: Catherine Andersson


GUL, GRÖN OCH GRÅ – OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR

Grå starr eller katarakt är en högst vanlig ögonsjukdom men som går att bota genom operationVi startar med den grå. Katarakt är den medicinska termen för grå starr och som innebär att ögats lins grumlas. Vanligast bland äldre och att försämringen går gan-ska långsamt. Men katarakt kan även förekomma i alla åldrar och man kan till och med födas med katarakt. Ju yngre man är desto snabbare går sjukdomsförloppet.

Ett vanligt första teck-en är att ögats bryt-

ningskraft förändras åt det närsynta hållet. Man kan till exempel uppleva att det är lättare att läsa utan läs-glasögon. Men ganska snart upplever man en ökad dimmighet eller di- sighet. Bländningsbesvär är vanliga och det blir be-svärligt att köra bil särskilt i mörker och det är vanligt med dubbelseende på det drabbade ögat. Enskilda ljuskäglor kan upplevas som strålkastare med ljus-spridning åt flera håll.

Oftast drabbas båda ögonen men det är inte ovanligt att det ena ögat drabbas först och att grå-starr utvecklas på det an-dra ögat efter en tid.

Operation enda möjlighetenÄnda sedan antiken har man gjort operationer då det inte finns någon medi-cinsk behandling. På den tiden stack man in en nål i ögat för att trycka ned den grumliga ögonlinsen i glaskroppen. Då kunde man skapa en klar väg för det infallande ljuset mot näthinnan. Denna metod som användes av så kallade ”starrstickare” användes långt in på 1900-talet. Nu-mera finns som väl är mer utvecklade metoder som är definitivt snällare mot patienten.

Numera avlägsnas den drabbade linsen från ögat och ersätts med en konst-gjord lins, så att man ka se klart igen.

Dags föroperationFörr hävdade man att man skulle vänta till starren hade mognat innan man gjorde operation. Idag vet man bättre, att vänta med-för onödiga besvär för patienten och dessutom fårkirurgen ett svårare jobb med ökad komplikations-risk. Därför är det bästa att låta sig opereras så snart man har besvär av sin grå-starr. Och man blir aldrig för gammal för att opere-ras. Operationen är enkel och man åker hem samma dag efter ingreppet som inte tar mer än ca 20 minuter.

Så här gåroperationen tillMed dagens moderna ope- rationsteknik gör man ett mycket litet snitt i ögat.



Med hjälp av ett tunt rör-format instrument och med hjälp av ultraljud sönder-delar man och suger ut den kataraktdrabbade linsen ur ögat. Därefter implanteras en konstgjord lins på den gamla linsens plats. Den nya linsen som är tillver-kad i ett mjukt plastma-terial gör det möjligt för kirurgen att vika ihop lin-sen innan den implante-ras. Väl på plats viks den sedan ut i ögat. Med den nya tekniken behöver man

inte vidga snittet så myck-et som man tvingades till förr. Ögat läks fort och man behöver inte sy ihop snittet.

LokalbedövningDagens operationer ge-nomförs med lokalbedöv-ning utan sprutor – bara ögondroppar. Bedövning-en påverkar inte synen eller förmågan att blinka. Efter operationen behövs inget förband över ögat och man kan se med ögat

efter bara en kort stund – så fort bländningen från operationsmikroskopet släppt. Det är inte ovanligt att man har i det närmaste normal synskärpa redan dagen efter operationen.

Efter en stunds vila får man åka hem och numera görs oftast en efterkontroll inom 1 – 2 veckor.

Efterstarr Efterstarr betyder att det utvecklas en grumlighet i den tunna linskapsel som

På operationsbordet inbäddad i plast. Nu är det dags för ingreppet!



sparas vid operationen och där den konstgjorda linsen placeras. Symptomen är ungefär desamma som vid gråstarr med dimmig syn och bländningsproblem. Vanligast är att efterstar-ren dyker upp efter ett år efter starroperationen. Åt-gärden för att behandla efterstarr är laserbehand-ling så kallad YAG-laser. Vid behandlingen foku-seras laserljuset på den tunna linskapseln som då spricker upp centralt och ger en klar zon att se ge-nom.

Glaukom-appenhjälperdigattminnasdinaögondroppar

Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Glaukom appen – för min syns skull

Allergan Norden AB,Strandbergsgatan 61,112 51 Stockholm

SW/0

049/

2015

a Da

te o

f pre

p. J

un 2

016

Laddanerdenidag–fördinsynsskull

Sökefter:

Med hjälp av instrument har kirurgen Anthony Chang full kontroll på operationens förlopp.


Ett öga i tagetDet normala är att operera ett öga i taget även om båda ögonen är drabbade av gråstarr men idag före-kommer att man opererar båda ögonen vid ett och samma tillfälle. Det finns ingen operation som är helt riskfri men med da-gens operationstekniker är komplikationsrisken mycket låg.

Fördelen att operera båda ögonen samtidigt är för patienten att slippa långa vänteköer och sjuk- vården kan spara in på mottagningsbesöken och då erbjuda fler patienter tid för undersökning.

Patienten har ytterst litet besvär från de opere-rade ögonen och kan se bra nästan omedelbart.

Långa väntetiderVäntetiderna för att få en kataraktoperation varierar mellan sjukhusen och de olika landstingen och vården försöker prioritera mellan patienter beroende på graden av besvär och nedsatt synfunktion.

Text: Örjan AnderssonBild: Anna MangareKälla och referens:

Bo Hedqvist, Ögonspegeln


Anthony Chang, skicklig kirurg på ögonkliniken Medsyn och som årligen gör hundratals gråstarrsoperationer.

Här kan man klart se skillnaden i grumligheten före och efter operationen.



ÖT:s redaktör om kataraktoperationen:

Lätt som en plätt – nu ser jag som en falkEfter mycket oro, skrajsenhet och noga övervägande beslutade jag mig ändå att göra en gråstarrsoperation. I samband med högt tryck på högerögat och remiss från optiker till en ögonklinik för några år sedan upptäcktes också grå starr på båda ögonen. Rädd som jag är om mina ögon och en förmåga att dramatisera varje ingrepp har jag väntat in i det längsta. Men för ett halvår sedan blev det svårt att köra bil särskilt i mörker med ljuskäglor som för mig blev rena strålkastarna som spred ljus åt alla håll med blixtliknande inslag. Nu var det dags för operation.

Nu var dagen kommen i augusti månad. In-

ställelse på den privata ögonkliniken Medsyn som jag besökt några gånger i Södertälje. Men operatio-nerna genomförs på Med-syns ögonklinik i Tumba. Blir körd av min son som tagit ledigt från jobbet.

Nervös, gillar inte att de ska rota i själens spe-gel. Men blir väl bemött och omhändertagen av en lugn och inkännande ögon- sjuksköterska, Anna Man-gare som ger en droppe i ögat och frågar om jag be-höver något lugnande in-för operationen. Mitt svar är ”extra allt” och jag får en mugg med lite flytande som ska vara lugnande. Detta sker utanför ope-rationsrummet. Jag ber

henne också att ta några bilder under operationen för Ögontryckets räkning.

Väl uppe på opera-tionsbordet möts jag av kirurgen Anthony Chang som gör mig lugnare. Han berättar mycket pedago-giskt vad man tänker göra samtidigt som jag bäddas in i plast. Med starkt ljus men utan några som helst smärtor genomför han operationen med ögon-sjuksköterskan som as-sistent. Han gör ju det här hundratals gånger per år så det känns helt tryggt.

Efter 15–20 minuter är allt över. Det här var ju lätt som en plätt och defi-nitivt inget att oro sig för.

Genast ser jag bättre och klarare. Numera ser jag som en falk och att köra bil är en fröjd. Andra ögat är bokat till slutet av september och jag oroar mig inte överhuvudtaget. Med proffsig hjälp är det som sagt lätt som en plätt och tänk vad jag kommer att se efter ytterligare en operation.

Örjan Andersson

Kirurgen Anthony Chang berättar mycket

pedagogiskt vad man tänker göra

samtidigt som jag bäddas in i plast.


Rapport från Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte i Umeå 23 – 25 augusti:

Utbildning och samverkan med optikerna i HallandPå programmet fanns ett fritt föredrag och en poster som behandlade glaukom ur skilda vinklar. Dessutom fanns det ett symposium som behandlade kirurgi som alternativ behandling vid glaukom.

Föredraget hade titeln ”Stor risk för kraftigt

ökat antal blinda på grund av glaukom i Halland” och presenterades av glaukomansvarig läkare i Halland, Johan Semby.

Johan tillträdde som glaukomansvarig i Hal-land för några år sedan var- vid det inte fanns några skriftliga riktlinjer att gå efter. Efter kritik av IVO för att långa väntetider hade försämrat synen för några patienter beslöt han att strama upp verksamhe-ten. En annan viktig pro- gnossignal är dels att bristen på ögonläkare och ögon- sjuksköterskor blir allt mer

kännbar och dels att anta-let patienter med glaukom troligen kommer att öka avsevärt.

Ett annat problem var att många remisser från op-tiker rörde personer med lätt tryckförhöjning, men som inte hade några som helst tecken på nervskada. Av denna anledning har man startat ett projekt som innebär utbildning och samverkan med optikerna i Halland.

Postersessionen hand-lade om värdet av att behandla med konserverings- medelfria ögondroppar vilket främst kunde doku-menteras med att det upp-

stod mindre irritation och rodnad i ögat.

Seminariet om ögonki-rurgi var väldigt tekniskt och svårt att greppa för en icke ögonläkare. Det ver-kar finnas en uppsjö av olika metoder som tilläm-par dels direkt filtrations-kirurgi men också diverse tekniska hjälpmedel som ventiler och shuntar. Det är den enskilde ögonki-rurgen som lär sig en viss metod som hen blir bekant med och blir skicklig med goda resultat som följd. Den främsta indikationen är terapisvikt med drop-par. Den kan i sin tur bero på att patienterna inte föl-jer sina ordinationer fullt ut.

Lars Steen

Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen!

Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5SGF donationer


Ögonsjuksköterskan Lotta Stolz om sitt arbete i Tanzania:

Varmt mottagande men med en svag organisation och oerhörd brist på resurserI hemstaden Helsingborg nära färjeläget möter ÖT Lotta Stolz 54 år och ögonsjuksköterska sedan 15 år. Det fullkomligt flödar av energi kring Lotta som är nyligen hemkommen från sin tredje resa till Kolandoto Hospital i Tanzania. I högt tempo berättar hon om sina erfarenheter från sina Afrikaresor och sitt arbete på en ögonklinik som har stora ambitioner i sitt behandlingsarbete men stor brist på resurser i form av personal, apparatur och mediciner.

Ända sedan jag gick ut sjuksköterskeskolan i

Helsingborg 1984 har jag närt tanken att jag någon gång ska använda min utbildning och mina kunska-per för att ge mig ut i värl-den för att hjälpa dem på platser som inte har våra vårdresurser, säger en en-tusiastisk Lotta Stolz.

Men åren gick med vi-dareutbildning till ögon- sjuksköterska och familje- bildning. När hennes två pojkar växt upp, idag 23 och 29 år så insåg hon att nu var det läge att reali-

sera sina planer. Men hon var tveksam att binda sig för ett helt år som hjälp- arbetare vilket de flesta hjälporganisationer kräver.

En enda läkare– Har man aldrig gjort något sådant här förut kan det vara tufft att binda upp sig så länge, säger hon och berättar samtidigt om hur hon hittade ”rätt” organi-sation: – Jag fick höra

GLAUKOM I VÄRLDEN GLAUKOM I VÄRLDEN


talas om den svenska hjälp- organisationen ”I Aid Africa” ( IAA) under hös-ten 2014 och kontaktade dem för att efterhöra in-tresset för mina insatser.

Hjälporganisationen IAA har sedan flera år ett samarbete med sjukhuset i Kolandoto i Tanzania som är ett missionssjuk-hus från 1913. Idag drivs sjukhuset av ”African In-land Church Tanzania” (AICT) och har cirka 180 bäddar och drygt 130 an-ställda. Sjukhuset ligger i Shinyanga – regionen, en av 26 administrativa re-gioner i Tanzania och har sedan 2011 ett samarbets-avtal med staten. Upptag-ningsområdet är 1,5 miljo- ner människor.

– På sjukhuset finns en ögonklinik som får be-tecknas som regional, då det är den enda kliniken i området som erbjuder ögonkirurgi, berättar Lotta.

Här behandlas starrpa-tienter, glaukompatienter samt övrig akut och poli-klinisk kirurgi. Många av patienterna som behandlas är traumapatienter. I led- ningen står den enda ögon- läkaren Dr Katani som driver verksamheten till-sammans med två ögon-

sjuksköterskor och sju un- dersköterskor. Under 2013 registrerades 5 200 sjukbe- sök och 861 starropera-tioner.

PilotprojektSjukhuset har också an-svar för fem läkarstatio-ner som finns spridda i

regionen, dit regelbundna besök görs för att screena patienter och operera dem för starr på närliggande sjukhus. Intäkterna till sjukhuset grundar sig i första hand på patientav-gifter som ska täcka kost-naderna för personal och material medan AICT står


Väntrummet på sjukhuset i Kolandoto.

Vårdrummet, den manliga sidan vid sjukhuset i

Kolandoto.


för underhåll av byggna-derna.

– Mitt engagemang skulle omfatta två måna-der och hösten 2014 pla-nerades vad mina insat-ser skulle innehålla. Min uppgift blev att hjälpa till i den dagliga vården och med övrig personal utbyta erfarenheter både organi-satoriskt och medicinskt. Det gällde att identifiera behov som kunde driva utvecklingen på ögon-mottagningen framåt. Ef-tersom jag var den första ögonsjuksköterskan som arbetade som volontär blev detta något av ett pi-lotprojekt som borde ut-värderas för framtiden, säger Lotta.

Dr Katan hade önske-mål att få hjälp med att organisera förråd, lager-hållning och inköp då det saknades en överskådlig lagerhållning vilket fick till följd att ibland stod man utan behövligt ma-terial. Dessutom finns ett stort behov av donationer för att kunna driva en fort-satt verksamhet.

Under hösten 2014 förberedde Lotta sin resa genom att kontakta en rad aktörer som kunde erbjuda material för starr- operationer och donations-

avtal tecknades. Intraocu-lära linser, viscoelastika, suturer, knivar och andra instrument samlades in tillsammans med adekva-ta läkemedel. Lotta kunde överräcka material till ett värde av tvåhundratusen vid ankomsten till sjukhu-set i Kolandoto.

Lager av glasögon– Under min vistelse vid sjukhuset har jag försökt att bli en del av ögontea-met och deltagit i de oli-ka momenten av arbetet. Allt för att tillsammans med personalen identifie-ra och diskutera olika ut-vecklingsområden och få en förståelse för hur man arbetar och varför, vilka kunskaper som finns, styr-kor och svagheter, behov och möjligheter, berättar Lotta.

Måndagar och tisdagar fick hon assistera Dr Ka-tani vid planerade starro-perationer där man utför 10 operationer per dag. Under de första veckorna fick hon också, enligt öns-kemål, inventera ögonav-delningens olika förråd. Slänga gammalt och oan-vändbart material. Lotta organiserade också för-rådet på operationsavdel-ningen. Här skulle bara finnas sådant material som hade med operatio-nerna att göra. En inven-tariepärm skapades och inventarier som linser och viscoelastika organisera-des efter utgångsdatum. Med uppröjning och orga-nisation gjordes lagret av inventarier överskådligt



och lagersaldona blev all-tid aktuella.

– Vi såg också över avdelningens lager av glasö-gon som delas ut till pa-tienter som söker för ål-derssynthet eller lättare synfel. Glasögonen var spridda över avdelningens olika förråd och styrkorna var blandade. Även här samlade vi glasögonen i olika lådor på ett ställe och märkte upp styrkorna. Förrådet låstes och en av undersköterskorna fick an- svaret för utlämnandet och

att justera lagersaldot. Nu blev det genast enklare att se vilka styrkor som var aktuella för framtida be-ställningar, förklarar en praktisk och organiserad Lotta.

PositivamedarbetareÖgonkliniken består av positiva medarbetare med god sammanhållning och där patienterna har stor tillit till sjukhuset och dess personal. Personalen är kompetent men får knap-

past någon vidareutbild-ning.

– Erfarenhet inom arbe-tet gör att man har öga för det som bör göras. Man lär av varandra och en del består av ”Learning by doing” och utvärdering av detta, säger Lotta och där hennes värme till medar-betarna avslöjas i berät-tandet.

Den ständiga bristen på material gör att man får svårt att hålla fast vid fast-lagda rutiner. Ett exempel är desinficering av hän-der mellan handhavandet av patienterna. Sprit är otroligt dyrt, för en och en halv liter får man be-tala 400 kronor vilket kan jämföras med en under-sköterskelön som ligger på 800 kronor i månaden. Detta leder till stor risk att sprida infektioner mellan patienter. Bristen på vat-ten och långt avstånd mel-lan vaskarna gör också att vanlig handtvätt inte blir utförd så ofta som man skulle vilja.

Under klinikdagarna har Lotta också konstate-rat att de flesta glaukom-patienterna inte följs upp med ögontryck.

– Då det inte finns kontinuerligt registrera-de tryck blir det svårt att


Hennes värme till medarbetarna vid Kolandotosjukhuset avslöjas i hennes berättande.


följa effekten av insatta läkemedel. Även vid diag-nostiseringen är trycket av stor betydelse, säger Lotta och fortsätter:

– En lufttonometer skulle betyda att patien-terna kunde utvärderas el-ler diagnostiseras lättare även av ögonsjuksköter-skorna som handlägger patienterna de dagar då lä-karen inte är på plats. En lufttonometer är mycket enkel att hantera och all avdelningspersonal skulle med lätthet kunna göra to-nuskontroll på patienten innan läkarbesöket.

Kollegornahejar på!Den första resan 2015 har sedan följts upp av en an-dra resa i augusti – sep-tember 2016 och en tredje resa i maj – juni 2017.

Lotta Stolz är nu hem-kommen från sin tredje resa till Tanzania och kan berätta om att hon inför tredje resan tog fasta på de behov hon upptäckt vid sin andra resa..

– Jag fick två maskiner sponsrade inför min se-naste resa, en lufttonome-ter och en autorefraktor så nu kan undersökning-arna ske på ett mer pa-tientsäkert sätt. Det här är

dyra utrustningar, säkert 50 000 kronor styck men jag har haft god hjälp av Lions som en stor givare och leverantörer som er-bjudit bra rabatter.

För sin egen del har Lotta stått för kostnaderna själv och generöst erbju-dit sina semesterveckor tjänstledighet för att kun-na fungera som volontär. Under vistelserna i Kolan-doto bodde hon i sjukhu-sets gästhus utrustat med gasspis, kylskåp och i vart fall tidvis rinnande vatten.

Väl tillbaka i hemstaden

Helsingborg fortsätter hon att jobba som ögonsjuk- sköterska vid sjukhuset. Håller igång med step-up och simning samtidigt som hon är livligt påhejad av kollegorna för sitt djupa engagemang för Tanzania.

– Ja, mina kollegor tycker att mitt projekt är spännande och tycker att min insats är större än vad jag själv anser. Det känns som ett gott stöd, avslutar Lotta med ett förnöjt le-ende.Text och bild: Örjan Andersson


Lotta Stolz, som generöst tagit sina semsterveckor parat med tjänstledighet för att

erbjuda sina tjänster till Kolandotosjukhuset.


FrågaEfter gråstarrsoperation har trycket sjun-kit från 20 till 7 mmHg. Tryck under 10 lär inte vara bra. Min läkare säger att det inte gör något. Det beror på varför trycket är för lågt.

SvarDet är alldeles rätt, lågt tryck har ingen stor betydelse om ögat för övrigt mår bra.

FrågaVår son på 9 år ska genomgå en glaukom-ventilsoperation. Försöker hitta informa-tion om utfall efter operationen, men fin-ner inget. Hur ”riskfritt” är det? Och hur har det gått för dem som genomfört den?

Frågor & Svar

Fråga Doktorn!

SvarDet finns ingen operation som är riskfri. Det är alltid ett övervägande, och i din sons fall har man bedömt att operationen behövs. Att du inte hittar så mycket in-formation är för att glaukom hos barn är ovanligt. Glaukomventilsoperationer kräver många kontroller och under ganska lång tid.

FrågaJag är 82 år och har glaukom. Vad är SITA och tar man hänsyn till normala synför-sämringar på grund av ålder vid syntester för körkortsinnehav?

SvarSITA är en förkortning av ”Swedish In-teractive Threshold Algorithm”, det vill

Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala

maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se


säga en software en programvara som finns i synfältsapparaten. Humphrey syn-fältsdatabas tar hänsyn till ålder.

FrågaHej, jag har för högt ögontryck sedan cir-ka 2 år tillbaka. Är 61 år gammal. Trycket var från början 37/27 mmHg. Det ligger nu med behandling på 17 mmHg. Min ögonläkare säger att mina ögon är i dåligt skick, och viktigt att använda dropparna varje kväll. Ska tillbaka för kontroll om 6 månader. Jag äter antidepressiva medi-ciner. Är det bra eller dåligt för ögonen eller finns det andra alternativ att välja? Tacksam för svar, har hört så mycket spe-kuleras om just detta att inte äta dessa mediciner.

SvarFrågan har besvarats många gånger. Många antidepressiva mediciner gör att man får stora pupiller och om man har trånga kammarvinklar kan medicinen framkalla ett akut glaukom. Som tur är, är det relativt ovanligt med trånga kammar-vinklar. Om man som patient inte vet om man har/inte har trånga kammarvinklar, kan man fråga behandlande ögondoktor om detta.

FrågaVad menas med Binokulärt Esterman? Hur ska man behandla detta? Fick ingen förklaring från läkaren, dom bara ringde mig och meddelade att jag inte får köra bil.

SvarBinokulärt Esterman är en synfältsunder-sökning som görs med båda ögonen sam-tidigt, det vill säga binokulärt. Som metod är den rätt så grov. Man måste ha stora synfältsdefekter för att kunna upptäcka det med Esterman eftersom ögonen kom-penserar varandra.

FrågaFör några årtionden sedan fanns en ögon-läkare i Sverige som inte trodde på glau-komterapi. Hur gick det för honom?

SvarTyvärr gick det inte så bra för honom och ännu värre för hans patienter som fick stora skador. Flera studier ger stöd för att behandlingen bromsar glaukomutveck-lingen. Det vill säga han agerade oveten-skapligt.


ETT VIKTIGT FALL:

Tre gånger så många avlider till följd av fallolyckor som

av olyckor i trafiken.Har du fallit omkull någon gång det senaste året? I så fall är du långt ifrån en-sam. En tredjedel av alla över 65 år i Sverige råkar ut för en fallolycka varje år. De flesta fall sker obemärkt utan svårare skador, medan de svåra konsekvenserna efter fallolyckor ökar ju äldre man blir. Det är till och med så illa att fallolyckor är den vanligaste dödsorsaken i Sverige hos gruppen 65 år och äldre. De flesta olyckorna sker faktiskt när man går.

Att ramla är naturligt. Ramlar gör vi oavsett

ålder. När vi är barn faller vi ideligen och detta är en viktig del av vår motoris-ka utveckling. Vi trillade hela tiden på plant under-lag. Det var så vi lärde oss gå. Större delen av livet tänker vi nog inte närmare på hur fantastiskt det är att vi kan gå upprätt, balan-sera, promenera, springa.

FolkhälsoproblemDen neuromuskulära för-mågan bara finns där och vi tränar den kontinuer-ligt genom att provocera balans och koordination i det mesta vi gör i varda-gen. Under flera år av vårt vuxna liv tar vi fysiska och mentala funktioner för givet. Ju äldre vi blir avtar den här förmågan

långsamt liksom andra biologiska funktioner. Hos vissa personer leder detta i kombination med olika sjukdomstillstånd till en ökad medicinsk sårbarhet. Det är då inte lika själv-klart att man klarar samma fysiska utmaningar som man tidigare klarat.

Om man jämför barns fallskador med äldres, så leder de äldres till 10 gång-er fler sjukhusinläggning-ar och 8 gånger högre risk att dö på grund av fallo-lyckan. Man talar till och med om ett växande folk-hälsoproblem. Nästan tre gånger så många avlider till följd av fallolyckor som av olyckor i trafiken. Fallolyckorna medför mycket mänskligt lidande och stora samhällsekono-miska kostnader. Det är

nog omöjligt att helt och hållet undvika fallolyck-or, men en nollvision kan vara något att tänka sig.

Förebygga fallHar man glaukom är man tyvärr lite extra utsatt i all synnerhet i sjukdomens tidiga skede. Så här var det för mig. Jag började snubbla, falla, slog mig blodig på knän och arm-bågar när jag var ute och sprang. Till en början, ja faktiskt i åratal, trodde jag det berodde på ouppmärk-samhet. Först när jag vann Lidingöloppets veteran-klass för femte året i rad, förstod jag att något inte stod rätt till. Jag trillade under loppet. Det var inte ouppmärksamhet; det var glaukom. Nu springer jag inte längre. Hade jag då


fått några enkla råd för att förebygga fall eller klara ett fall bättre hade jag inte slutat springa. Men fak-tum var att jag blev rädd för att falla en gång till. Så livskvaliteten kan man nog säga blev sämre. När man nyss fått sin diagnos vore det värdefullt att få praktiska råd. Jag har därför funde-rat på att skriva ner lite råd och tips till andra med glaukom.

Ett mer gene-rellt material finns redan. Pernilla Wedin har tagit fram ett trevligt och användbart material, som he-ter Balans i livet. Varför inte starta en studiecirkel i din länsförening i höst med det som underlag? Eller också ha en kurs i fallteknik. Även fall utan kropps-skada ger försäm-rad livskvalitet, eftersom man begränsar sina aktivi-teter av rädsla för att ramla igen. En del av er kanske känner igen er i det?

RiskfaktorerFall bland äldre och de skador som kan följa efter ett fall ökar i Sverige och

i västvärlden till följd av en rad olika faktorer. Det finns massor av forskning om risker vid fall och ska-dor efter fall, framför allt frakturer. Vi känner till så mycket som 400 riskfak-torer. Flera orsaker sam-

varierar som till exempel kapacitet eller förmåga när vi blir äldre, hur vi be-ter oss och vilka aktivite-ter vi ägnar oss åt. Miljön det vill säga omgivningen spelar förstås också sin roll.

Varannan kvinna och var femte man beräknas

statistiskt sett få en fraktur under sin livstid. Räknat i vårdtid är lårbensfraktur den tredje största diagnos- gruppen överhuvudtaget, efter schizofreni och stro-ke. Lårbensfrakturer med- för fler vårddygn än hjärt-

infarkter och upp- tar 45 procent av samtliga vårddygn.

Förutom fy-siska skador är det väl känt att fall medför nega-tiva psykosociala konsekvenser i form av nedsatt självtillit. Man li-tar inte på sin för-måga, rädslan för att ramla ökar och den sociala aktivi- teten minskar.

Man har räk-nat ut att fallska-dorna, förutom lidande och död, kostar samhället 14 miljarder kro-nor om året. 14 miljarder!!!

Synen är viktigDet finns en hel del man kan göra för att minimera fallriskerna. Komplikatio-ner efter fall är en av de stora dödsorsakerna hos äldre. Visste ni att ungefär 1 500 personer avlider ef-ter fall varje år i Sverige. Jämför med trafikens 300

För kvinnor sker de flesta fallolyckorna i köket.


AKTIV GLAUKOMFÖRENING

per år.Varför är det så farligt

att falla och få en fraktur när man är äldre? Dels läker man långsammare, och hälften av alla som fått en höftfraktur kan ald-rig gå normalt igen. Då kan man få lunginflamma-tion för att man inte längre kan röra på sig. Minskar man fallrisken minskar man andra problem.

Fallskador bland äldre personer har länge upp-märksammats som ett

stort folkhälsoproblem och runt om i landet pågår fall-preventivt arbete av olika slag. Trots detta är fall den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna är ofta allvarliga.

Ni kanske tycker det lå-ter konstigt, men de flesta fallolyckorna bland äldre sker faktiskt inomhus i hemmet. För kvinnor mest i köket, för män i vardags-rum eller sovrum. Inte så konstigt om man tänker

efter. Den åldrande krop-pen blir stel och styv, och man vet hur viktig synen är för att undvika fallo-lyckor, alltså inte bara balansen. Personer med glaukom har alltså dubbel anledning att ”se upp” el-ler kanske snarare ner.

Alltså: Vi kanske inte helt kan undvika fall, men låt oss med god teknik resa oss efteråt.

Gudrun Fleetwood

Norra Dalarna har godglaukomsjukvård– Glaukomsjukvården i norra Dalarna har aldrig varit bättre än nu. Det tycker i alla fall Ulf Bond, avdelningschef för ögon-mottagningen vid Mora lasarett.

– Detta trots att vi inte har någon egen stationerad ögonläkare längre. Avsak- naden av en sådan har tvingat fram nya arbets-metoder, som visat sig vara väldigt effektiva.

Det berättade han för några av styrelsemedlem-

marna i Glaukomföre- ningen Dalarna Norra som på ett av sina möten hade bestämt sig för att ta kontakt med ögonkliniken för att inleda en dialog. Bland annat för att kunna svara sina medlemmar på frågor.

- Dessutom, säger ord-föranden Barbro Bölling, arbetar vi ju för samma sak, att underlätta för glaukompatienter. Dialog och samarbete kan aldrig vara av ondo.

Tiden viktigast– Det viktigaste för en glaukompatient, fortsatte Ulf Bond, är att komma igång med droppar.

Kliniken har bara fyra sköterskor, inklusive Ulf Bond, en till hoppas de re-krytera inom kort. Bristen på ögonläkare har tvingat fram en annan organisa-tion, berättar han.

– Sköterskorna mäter trycket, fotograferar syn-nerven, mäter storleken på synnerven och tjock-


AKTIV GLAUKOMFÖRENING

leken på hornhinnan samt gör synfältsmätningar. Av de resultaten kan vi oftast avgöra om det rör sig om glaukom och om läkare behöver kontaktas.

Visst finns läkareMen visst finns det lä-kare. Ibland. Stafettläkare ett tiotal veckor, spridda över hela året, och de får då ta sig an de svårare fallen. Sådana diskuteras däremellan i telefonkon-ferens med ögonspecialist en gång i veckan. Vid de tillfällena har specialisten och ögonsjuksköterskorna i Mora som känner till fal-let, tillgång till exakt sam-ma dokumentation och bilder via datorn på var sida om telefonledning-en, berättar Ulf Bond och klickar på sin datorskärm för att visa. Avancerade bilder i färg, där ögat ses från olika håll.

– Vi har byggt upp en lärande och effektiv or-ganisation. Vårdgarantin uppfylls och de remis-serna som så mycket som ”luktar” glaukom har vår verksamhetschef bestämt att vi ska prioritera.

– Samtidigt som den nya organisationen i Mora har visat sig vara effektiv så har Norra Dalarna nu-mera också förstärkts med en ögonklinik i Rättvik, med både läkare och skö-terska.

Text: Ingrid SjökvistBild: Örjan Andersson

NORRA

DALARNA

Faktaruta Glaukomföreningen Dalarna Norra

Start: Oktober 2014 Antal medlemmar: 38 Ordförande: Barbro Weman Bölling

Barbro Weman Bölling, ordförande i Glaukomföre-ningen Dalarna Norra.

Om du vill se såbra som möjligt sålänge som möjligt.

TA DINA ÖGONDROPPAR!


Landet runt

Borås:Glaukom definieras som en tilltagande försämring av synfältetÖgonsjukdomen glaukom, eller grön starr som den något förvirrande kallas, har varit känd länge. Den har också kunnat behandlas.Anna Toftgård, ögonläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås visade en bild på ögat i genomskärning och förklarade vilka delar som påverkas när glaukom uppstår. Glaukom definieras som en tilltagande försämring av synfältet.

Förekomst5 % av personer över 75 år har fått diagnosen glau-kom i Sverige. Sjukdomen är ovanlig hos unga och medelålders. Mellan 100 000 och 200 000 perso-ner beräknas ha glaukom i Sverige. 50 % anses vara oupptäckta. I Utvecklings-länder tror man att 90 % är oupptäckta. Glaukom är den näst vanligaste orsa-ken till blindhet i världen. Katarakt (grå starr) är vanligast.

UpptäcktTidig upptäckt av glau-kom är viktig eftersom det är en kronisk sjukdom som inte går att bota, men är möjlig att bromsa. Upp-täckt görs oftast när ska-dan redan är stor. Att syn-fältet är skadat är till en början svårt att upptäcka. Synskärpan kan ofta fort-farande vara mycket bra.

Synfältet undersöks och bedöms med en perimeter. Denna undersökning krä-ver stor koncentration av patienten. Anna Toftgård beskrev hur synfältet min-skar och skillnaden mel-lan skador på gula fläcken och glaukom.

OrsakOrsaken till glaukom är inte känd. Ögontrycket har betydelse och är det enda som behandlas. Blod- cirkulationen i ögat tros också vara av betydelse för glaukom. Sjukdomen utvecklas i allmänhet lång-samt. Ärftlighet har be-tydelse för utveckling av glaukom. Risken är större om man har nära släk-tingar som har glaukom. Då skall man låta sig un-dersökas ofta från 40 års ålder. Ålder är den största risken för att få glaukom. Sjukdomen är mycket

ovanlig bland unga och medelålders.

Glaukom upptäcks ofta i samband med besök hos optiker. Optikern kan mäta ögontrycket och göra en enkel synfältskontroll. Om optikern misstänker glau-kom remitteras kunden till ögonklinik.

BehandlingAll behandling av glau-kom går ut på att sänka ögontrycket. Nästan alla patienter behandlas med ögondroppar. Det finns många olika typer. De flesta ögondroppar har nå-gon biverkan vilket gör att det kan vara svårt att hitta en ögondroppe som pas-sar individen.

Om inte droppar håller ögontrycket tillräckligt lågt är behandling med laser vanligt. Metoderna för la-serbehandling har utveck-lats mycket. Behandlingen


Landet runt

ThSE

2017

0210

-482

Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat.

THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EMAIL: [email protected] • WWW.THEA-NORDIC.SE

STERILA VÅTSERVETTER

Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt

Klara att använda, behöver ej eftersköljas

Godkända för vuxna och barn över 3 månader

Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare

• Rengör• Mjukgör • Återfuktar

är lätt att utföra och gör inte ont.

En sista metod att sänka ögontrycket är att operera, oftast med meto-den trabekulektomi. Efter operation krävs många återbesök och kontroller.

NyttNya ögondroppar kommer med jämna mellanrum. Operationsmetoderna ut-vecklas hela tiden och blir enklare. XEN GEL STENT är en metod som är lovande och förhopp-ningen är att den skall visa sig hållbar.

AvslutningVästra Götalandsregionen har på senare tid fått upp ögonen för glaukomsjuk-vården. En arbetsgrupp har tillsatts för att se över hur det fungerar och komma med förslag och åtgärder. Anna Toftgård avslutade med att gratulera till att det nu finns en lokal patient-förening som sjukvården kan samarbeta med.

Elin Odenkrants sal var fullsatt, cirka 140 perso-ner.

Mötet inleddes av Claes Hagman som berät-

tade att en intressegrupp Sjuhärad anknuten till Glaukomföreningen i Gö-teborg höll på att bildas.

Därefter berättade Glaukomföreningens ord-förande Sören Nilsson om Svenska Glaukomförbun-dets och Glaukomföre- ningens verksamhet.

Deltog i mötet gjorde också vårdenhetschef Me-lanie Seel och ögonläka-ren Elin Jonsdottir, spe-cialist på glaukom.

Roland Strömbäck

ÖGATS DAG

inbjuder till

Torsdagen den 12 oktober 2017 Kl 12 - 18 Stenhammarsalen, KonserthusetGötaplatsen, Göteborg

Föreläsningar om ögonsjukdomar; bl a grå starr, glaukom och åldersrelaterad sjukdom i gula fläcken. Föredrag om framtidens ögonsjukvård och aktuell ögonforskning.

Fritt inträdeIngen föranmälan krävs; drop-in

I samarbete med

ÖGATS DAG – PROGRAM

För fullständigt program: www.ogonfonden.se

12.00 Mingel i foajén, Konserthuset, med minimässa Rundabordssamtal på avskild plats mellan sjukvårds- företrädare och landstingspolitiker. 13.00 Välkomnande Moderator Madeleine Zetterberg, prof, SU/Mölndal, vetenskaplig sekreterare Ögonfonden och Stefan Seregard prof KI/St Erik, ordförande Ögonfonden

13.15 Den gråe, den gröne och den gule – om ålders- relaterade ögonsjukdomar Madeleine Zetterberg prof Sahlgrenska akademin Marcelo Ayala docent, SkaS/Skövde Monica Lövestam Adrian docent, Lunds universitet

14.25 Paus med fika i foajén till Konserthuset

15.00 Utdelning av forskningsanslag & stipendier från Ögonfonden 2017

15.15 Föredrag av anslagsmottagarna 2017 Sten Andréasson prof Lunds univ, Monica Lövestam Adrian docent, Lunds univ, Fredrik Ghosh prof Lunds univ, Lena Gunhaga prof Umeå univ och Malin Malmsjö prof Lunds univ

15.55 Paus med fika i foajén till Konserthuset

16.30 Synrehabilitering – Valon Hetemi, Enhetschef, Synverksamheten Borås, Habilitering & Hälsa, VGR

16.55 Prematuritetsretinopati; ögonsjukdom hos för tidigt födda barn Ann Hellström prof Sahlgrenska Akademin

17.20 Om morgondagens ögonsjukvård Stefan Seregard prof KI/St Erik

17.50 - Avslutning Stefan Seregard prof KI/St Erik18.00


Är det ”moraliskt rätt” medalternativa fordon?

Insändare avseende ar-tikeln ”Förlorat körkort – hur klarar jag mina transporter?” i Ögon-trycket Nr 2 – 2017

Sedan länge har jag i Ögontrycket följt frågan om förlorade körkort och hur besvärligt det kan vara för vissa medlemmar i Glaukomförbundet.

Själv är jag 78 år och blev diagnosticerat med glaukom för 9 år sedan. Min hustru och jag äger ingen bil längre men nju-ter av att då och då kunna hyra bil på semester både inom och utanför Sverige. Jag är tacksam för att min sjukdom, än så länge, inte förhindrar mig att köra bil.

Det är glädjande att kunna läsa att Glaukom-

förbundets ansträngningar har lett till att en del med-lemmar med tidigare för-bud får möjlighet att kun-na återfå rätten att köra bil. Senaste inlägget om förlorade körkort – ovan nämnt – är dock förbryl-lande. Av artikeln framgår att ett körförbud märkligt nog inte hindrar någon att köra vissa andra typer av fordon.

Mopedbilar klass II (eller EU25) ”… jämställs enligt gällande bestäm-melser med cykel och ska därför framföras på cykel-bana om sådan finns.” (Var får de köras om cy-kelbana inte finns?!) Det är svårt för mig – verk-sam hela mitt yrkesliv i försäkringsbranschen och mycket mån om trafiksä-

kerhet – att förstå logiken i att tillåta en person med enligt lag så nedsatt syn att inte kunna få köra bil, att ändå kunna köra en an-nan typ av motorfordon (om än av mindre storlek och i lägre fart).

Min fundering om in-konsekvent lagstiftning är mest en fråga för våra politiker men jag känner en viss tvekan om det är ”moraliskt rätt” av vårt Förbund att påpeka en möjlig utväg för de som har fått körförbud. Det vore förfärligt om oskyl-diga människor skadades av någon med synnedsätt-ning så allvarlig att föra-ren måste få körförbud för vanliga fordon.

Ellis Wonner, Stockholm

Debatt

Förbundsordförande svarar:

Tack för ditt inlägg som pekar på problem som lagstiftaren uppenbarligen inte har förstått att det kan uppkomma. En mopedbil som framförs i 25 km/tim på en cykel/gångbana kan naturligtvis ge upphov till allvarliga incidenter. För styrelsens del handlar det om en avvägning mellan medlemmarnas behov av mobilitet kontra de risker som kan uppstå.

Det förtjänar också att påpekas att de artiklar och debattinlägg som publiceras i ÖT inte nödvändigtvis sammanfaller med styrelsens åsikter.

Lars SteenOrdförande i SGF


Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325

Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare

www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]

Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.

Du får tidningen Ögontrycket fyra gåner per år.

Välkommen till SGF!Glaukomföreningen Dalarna NorraTel. 072-336 13 48 • Pg 77 94 [email protected]

Glaukomföreningen Dalarna SödraTel. 070-516 21 05 • Pg 17 62 [email protected]

Glaukomföreningen i GöteborgTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5

[email protected]

Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen

Tel. 073-181 61 [email protected]

Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00 • Bg [email protected]

Glaukomföreningen SkånelandTel. 070 – 612 01 76 • Pg 444 14 56-3

[email protected]

Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 • Bg 568-8999

[email protected]

Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36 • Pg 495 80 [email protected]

Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83 • Pg 28 24 77-9

[email protected]

Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37 • Pg 33 34 95-0

[email protected]

Glaukomföreningen VärmlandTel. 054-52 52 45 • Pg 38 36 [email protected]

Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89 • Bg 416-1147

[email protected]

Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21 • Pg 29 28 91-9

[email protected]

Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34 • Pg 62 57 67-9

[email protected]

Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 072-370 78 63 • Bg 222-6504

[email protected]

GLAUKOMFÖRBUNDET

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20647 32 Mariefred

GLAUKOMFÖRBUNDET

ww

w.danagardlitho.se

Möjligheter att få tillbakasitt körkort efter sex årLena Lärneklint från Göteborg intervjuades i ÖT nr 1 – 2017 när hon genomförde körtestet i simulatorn vid VTI i Linkö- ping i januari månad. Nu har hon fått ett positivt besked från VTI och har stora förhoppningar om att åter får ratta sin bil efter sex år.– När beskedet kom fira-de jag och min man med skumpa men det är inte klart ännu, säger en glad Lena Lärneklint.

Sedan i januari 2017 har hon fått vänta på besked från VTI men sista dagarna i augusti fick hon veta att hon klarat körprovet i si-mulatorn. Med resultatet i körsimulatorn får hon efter sju månader ansöka hos Transportstyrelen, skicka in en begäran om undan-tag från medicinska reg-lerna. Om hon får detta godkänt vilket Transport-styrelsen lovat, måste hon också göra en undersök-ning av synen hos optiker.

– Det hoppas jag går bra eftersom jag har bra syn-skärpa, säger Lena.

Om fyra månader räknat från förste september räk-nar hon med att åter vara

på vägen. Det kan bli en efterlängtad nyårspresent.

– Viken känsla, då kör jag nog till affären direkt, för och känna på friheten att kunna köra bil igen, sä-ger en positiv Lena.

Men mitt i förväntning-arna att åter få köra kän-ner hon viss besvikelse för att hon varit förbjuden att köra bil under sex år av sitt liv. Det var vid en grå-starrsoperation som glau-komet konstaterades.

– Ett tag var jag så des-perat att jag anmälde mig till simulatorprov i Norge, men när det var min tur stoppade man alla svenskar som ville genomföra pro-vet i Norge. Det blev för många, förklarar hon för ÖT.

Och Lena har kört mycket bil i sitt jobb som personalchef.

– Under sex år körde jag ofta från Gävle till Ki-runa, har bra synskärpa och skador på synfältet främst ovanifrån men flygande fåglar behöver man väl som bilförare inte ta så mycket hänsyn till säger hon och skrattar.

FaktarutaLena LärneklintBor: Sävedalen ca 5 km norr om GöteborgMedlem: Glaukomföreningen i GöteborgÅlder: 70 årFick diagnosen: För 6 år sedanBehandling: Ögondroppar Azarga morgon och kvällLumigan – 1 droppe till nattenFritid: Golf med 36 i handikapp

2017...berättar mycket pedago-giskt vad man tänker göra samtidigt som jag bäddas in i plast. med...

Documents