23:e Ösf konferensen vretakluster 29‐30 november 2017 1 osf.pdf · vo-dag 29 nov...

23:eÖSFkonferensen

Vretakluster29‐30november2017

Del 1/2

Vo-dag 29 nov

Växtskyddscentralen

Linköping

Program ÖSF-konferens onsdagen den 29 november 2017

09:00 Kaffe

09:30 Inledning Sven-Åke RydellHushållningssällskapet, V. Kluster

09:45 Resultat från tester av mineralgödselspridare Christer JohanssonSJV, Växtskyddscentralen, Linköping

10:10 Olika kväveformer, årets erfarenheter från försöksserierna Erik JönssonL3-2300B och L3-2299B Hushållningssällskapet, Skara

10:50 Bensträckare

11:00 Kvävebehov i olika höstvete- och maltkornsorter. Mattias HammarstedtResultat från försöken i planerna L7-150 och L7-426. HIR, Skåne

11:40 Sprutjournalsappen - ett hjälpmedel i växtskyddet Alf DjurbergSJV, Växtskyddscentralen, Linköping

12:00 Lunch

13:00 CAP Sofia BjörnssonLRF

13:40 Tillväxtreglering i stråsäd Lars JohanssonSJV, Växtskyddscentralen, Skara

14:20 Såtid, utsädesmängd och sorttyp i höstvete Jannie HagmanSLU, UppsalaAnn-Charlotte WallenhammarHushållningssällskapet, Örebro

15:00 Kaffe

15:30 Förädling av höstvete, hur går det till? Andreas Fürst & Else NielsenRAGT

16:00 Hur får vi fram nya sorter i Sverige. Karl-Oscar Andersson & Ola SixtenssonScreening, officiell provning Scandinavian Seed

16:20 Spannmålsmarknaden i Sverige Erik HartmanFöreningen Foder och Spannmål

16:40 Avslutning

17:00 Buss till Scanic Frimurarhotellet

19:30 Middag på Scandic Frimurarehotellet Scandinavian Seed

Sida 1

Deltagarförteckning 2017Aiéro Malin Jordbruksverket, växtskyddAndersson Amanda VäxtrådAndersson Emelie HS KonsultAndersson Jan-Erik HushållningssällskapetAndersson Karl-Oskar Scandinavian SeedAndersson Lars SLU, UppsalaAndersson Per-Göran HushållningssällskapetAndersson Sven Årestad gårdAndersson Tor Årestad gårdArvidsson Anders Jordbruksverket, växtskyddAssarsson Philip ForsbecksBechtel Ingrid NufarmBönenius Elisabeth JordbruksverketDaniel Tevell Gullviks, Br. Berners Handels ABDanielsson Christian HushållningssällskapetDjurberg Alf Jordbruksverket, växtskyddEinarsson Anders HushållningssällskapetEmilsson Magnus Örberga lantbruks ABEricsson Lovisa Jordbruksverket, växtskyddEriksson Mikael Järstad NorrgårdErlandsson Per LantmännenFahlgren Tomas Nordisk AlkaliFüerst Andreas RAGTGissén Charlott JordbruksverketGruvaeus Ingemar YARAGustafsson Anders Gullviks, Br. Berners Handels ABGustafsson Göran Jordbruksverket, växtskyddHagman Jannie SLU, UppsalaHammarstedt Mattias HushållningssällskapetHartman Erik Foder och SpannmålHeeb Anuschka LovanggruppenHeintze Tobias HushållningssällskapetHellsten William VäxtrådHellström Karl-Gustav VretagymnasietHenrik Claeson FMCHenriksson Jenny JordbruksverketHäll Magnus Swedish AgroJenderborn Martina Svenska Foder ABJerlström Fredrik Tåå gårdJoelsson Tobias VretagymnasietJohansson Albin HushållningssällskapetJohansson Christer Jordbruksverket, växtkyddJohansson Lars Jordbruksverket, växtkyddJohansson Lejf Jordbruksverket, växtkyddJohansson Lennart VärnaJohansson Sigrid Jordbruksverket, växtskyddJohansson Stefan HushållningssällskapetJönsson Erik HushållningssällskapetKallstenius Anders Gullviks, Br. Berners Handels ABKarlsson Kenneth Enköpings Maskinstation AB

Deltagarförteckning 2017Kjell Peter LantmännenKosoderc Darko DOWKvarmo Pernilla JordbruksverketLagerholm Johan VäxtrådLarsson Anna LovanggruppenLarsson Fredrik HushållningssällskapetLarsson Martin LantmännenLeif Persson Gullviks, Br. Berners Handels ABLindgren Johanna Jordbruksverket, utsädesenhetenLorin Hans-Erik Nolo LBLorin Lars Nolo LBLovang Ulrik LovanggruppenLönn Thorell Johan Swedish AgroMalgeryd Johan JordbruksverketMalmström Stefan Broby gårdNielsen Else RAGTNilsson Ann-Kristin BASFNistrup JørgenseLise Aarhus UniversitetOskarsson Johan HushållningssällskapetPedersen Marcus BayerPersson Paula SLU, UppsalaPetersson Ida LantmännenRose'n Josefin ForsbecksRydell Sven-Åke HushållningssällskapetSixtensson Ola Scandinavian SeedSjöberg Anki LovanggruppenStröm Petter HS KonsultSundqvist Mikael LantmännenTomas Kjelqvist BiototalTrozelli Carl-David NufarmWallenhammar Ann-Charlotte HS KonsultWestöö Magnus HushållningssällskapetWiden Per Jordbruksverket, växtkyddWiklund Mats Gullviks, Br. Berners Handels ABWiklund Nils Gullviks, Br. Berners Handels ABWildt-Persson Thomas BASF

2017‐11‐23

1

Östra Sverige försöken försöksprogram 2017

Försöksplan, typ av försök E D‐T S:a

Växtnäringsförsök

L3‐2299 Kvävestrategi till höstvete 1 1 2

L3‐2300 Kväveformer till höstvete 1 1

L3‐2302 Kvävestrategi till maltkorn 1 1

L3‐2306B Gödsling & tillväxtregl i tunna bestånd 1 1

L3‐6074 svavel gödsling och strategi i vall 1 1

Summa 4 2 6

Ogräsförsök

L5‐300 Örtogräs i höstvete, vår 1 1

L5‐400 Örtogräs i vårkorn 1 1

L5‐2424 Åkerven, örtogräs i höstvete, höst‐vår 1 1

L5‐2427 Vitgröe, örtogräs i höstvete, höst‐vår 1 1

L5‐3021 Örtogräs i höstvete, höst‐vår 1 1

L5‐8010P Örtogräs i höstraps‐plöjt 1 1

L5‐830 Örtogräs i oljelin 1 1

L5‐1050 Tillväxtreglering i H‐vete 0

Summa 6 1 7

Vall, foderproduktionsförsök

L6‐703 Sorter fodermajs 1 1

Summa 1 1

Sortförsök, odlingsmetodik E D‐T S:a

L7‐101 Sort‐beh. i höstvete bas, 2 1 3

L7‐101 Sort‐beh. i höstvete, kompl, 1 1

L7‐101R Sort‐beh. i höstvete ff Vete 1 1

L7‐150B Sort‐Kväve höstvete 9 1 1

L7‐130 Sort, såtid, bek 1 1

L7‐201 Sorter i höstråg, 2 bas 1 1 2

L7‐212 Sorter i rågvete, 2 bas 1 1 2

L7‐215 Sorter i höstkorn bas 1 1

L7‐301 Sorter i vårvete 2 bas 1 1 2

L7‐401 Sort‐beh i korn 2 bas 1 1 2

L7‐401 Sort‐beh i korn, 1 kompl. 1 1

L7‐426 Sort‐kväve, korn 1 1

L7‐501 Sorter i havre, 3 bas 1 2 3

L7‐610 Sorter i ärter, 2 bas 1 1 2

L7‐613 Sorter åkerbönor, bas 1 1

L7‐822 Sorter i höstraps, kompl. 2 2

Summa 13 13 26

Växtskyddsförsök

L9‐1010 Svampstrategi i höstvete 1 1 2

L9‐1027 Gulrost, preparatprovning 1 1L9‐1040 Svamp strategier i höstvete 1 1 2

L9‐1041 Svamp preparat referens i höstvete 2 2 4

L9‐1051 Tidiga strategier mot S.Tritici 0 0

L9‐2015 Svampbekämpning i H‐råg 0 0

L9‐4010 Svampstrategi, korn 1 1 2

L9‐4040 Svamp effektförändring, korn 1 1 2

L9‐4041 Svamp ref., korn 2 2 4

L9‐4001 Betning mot kornets bladfläcksjuka 1 1

L9‐5020 Svampsjukdomar i havre 1 1

L9‐5050 Strategi mot svampsjukdomar 1

L9‐8450 Svamp, höstraps 1 1

L13‐810 Strategi mot blygrårapsvivel 1 1

Summa 12 10 21

Totalt antal försök 2017 36 26 61

Ny spruta till 2018

https://www.youtube.com/watch?v=YIyl974Ro‐w

2017‐11‐22

1

2017 års kvävestrategi, tidpunkt samt kväveform till höstvete

1

L3-2299B 2017Kvävestrategi till höstvete

2017‐11‐22

2

4

FörsöksplanLed

Tidiggiva

HuvudgivaDC

37-39Totalt

kg N/ha

1. 0

2. 40 40 0 80

3. 40 40 40 120

4. 40 120 0 160

5. 0 120 40 1606. 40 80 40 1607. 40 120 40 200

8. 60 180 0 240

9. 0 180 60 240

10. 60 120 60 240

11. 80 120 80 280

12. 80 160 80 320

13. 40 120 N-sensor*

14. 40 120 N-sensor*

15. 40 80 0 120

16. 40 160 0 200

GödslingstidpunkterTidig = Farbart, ej frusen mark (gärna på nattfrost)Normal = Säker effekt före DC 30 DC 37-39 = Flaggbladsstadium

N-stege fördelning ca 25 – 50- 25 %

Strategiled 160 kg N

Strategiled 240 kg N

Led 15 o 16 tillagda för N-prognos. Även strategiled på 120 resp. 200 kg N nivå

5

0

50

100

150

200

250

300

350

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

Opt N‐giva, kg/ha, brödvete

Skörd kg/ha

Optimal kvävegiva för brödvete.11 försök 2017, L3‐2299B, Sverigeförsöken

0

50

100

150

200

250

300

350

0 50 100 150 200 250 300 350

Giv

a en

ligt

jord

bruk

sver

kets

tab

ell 2

017

Verkligt optimum

Gödslingsoptimum jämfört med tabell och skörd

Medelfel 43 kg N/ha

2017‐11‐22

3

Plats SortOptimal N-giva kg/ha

Skörd vid opt. kg/ha

Protein vid opt. % i ts N-skörd i 0-N led

kväveupptag i DC 37 i 0-ruta från N-sensor

Harplinge Ceylon 244 8313 12,0 28 26

Lidköping Brons 288 13680 11,0 49 34

Grästorp Reform 319 11876 11,8 49 20

Ängelholm Ellvis 196 9060 12,6 57 28

Lilla Harrie Norin 209 10456 12,2 66 38

Västerås Julius 226 10460 12,0 70 49

Löt Norin 99 8129 12,0 107 92

Vikingstad Julius 228 11412 12,0 87 48

Vintrosa Reform 320 11864 13,0 53 24

Mörbylånga Julius 158 10796 12,2 116 69

Hammenhög Praktik 222 12165 12,3 81 39

Medel 228 10746 12 69 42

0

50

100

150

200

250

300

350

0 50 100 150 200 250 300 350

Reko

men

dera

d gi

va e

nlig

t m

odel

l "N

-sen

sor

och

skör

d"

Verkligt optimum

Gödslingsoptimum jämfört med n-sensor i DC37, kg N/ha och skörd

Medelfel 24 kg N/ha

Optimal kvävegödsling i försök 2017

11 försök, försöksserie L3‐2299B inom Sverigeförsöken

Produktion av foder Produktion av brödsäd Yara Nya Rek giva

Plats Sort Optimal Skörd Protein Optimal Skörd Protein N-skörd i N-skörd Rek.2016 SN DC 37 brödN‐giva vid opt. vid opt. N‐giva vid opt. vid opt. 0‐N led vid opt. Rek giva i 0‐N led 0‐ruta

kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha % i ts bröd bröd korr skörd

03V154 Harplinge Ceylon 212 8123 11,3 244 8313 12,0 28 149 201 26 20403V155 Lidköping Brons 244 13476 10,3 288 13680 11,0 50 224 319 34 30603V156 Grästorp Reform 273 11561 11,4 319 11876 11,8 49 209 279 20 29503V157 Ängelholm Ellvis 186 8978 12,4 196 9060 12,6 57 171 217 28 217

03V158 Lilla Harrie Norin 200 10382 12,0 209 10456 12,2 66 190 248 38 22603V159 Västerås Julius 173 10159 11,1 226 10460 12,0 69 187 248 49 20303V160 Löt Norin 76 7967 11,7 99 8129 12,0 107 146 197 92 6203V161 Vikingstad Julius 178 11114 11,4 228 11412 12,0 87 204 269 48 22603V162 Vintrosa Reform 320 11864 13,0 320 11864 13,0 53 230 279 24 28703V163 Mörbylånga Julius 144 10681 11,9 158 10796 12,2 117 196 256 69 16903V177 Hammenhög Praktik 215 12107 12,2 222 12165 12,3 81 223 286 39 262

Medel 202 10583 228 10746 70 254 223

BeräkningsgrundFodervete 1,41kr/kg ‐ 25 öre/kg i tork och transportkostnadBrödvete 1,52kr/kg ‐ 25 öre/kg i tork och transportkostnadN 10,13kr/kgPriskvot bröd 8,0

9

2017‐11‐22

4

• 313 skott / m2 på våren före gödsling

• 120 kg N gav 10,5 ton/ha , med ca 522 ax/m2, 37 kärnor/ax och 55 i TKV

• 200 kg N gav 11,2 ton/ha med ca 575 ax/m2, 37 kärnor/ax och 54 i TKV

Exempel Vikingstad 2017 (Julius)

11

Multorp 17 april 2017


• 40 + 120 kg N gav 9,8 ton/ha , med ca 450 ax/m2, 39 kärnor/ax och 56 i TKV

• 40 + 120 kg N + 70 kg N i Ks i DC 37 gav 10,9 ton/ha med ca 480 ax/m2, 41 kärnor/ax och 56 i TKV

Exempel Multorp 2017 (Reform)

2017‐11‐22

5

13

Skofteby 14 april 2017, 1250 skott per m2 vid tillväxtstart


• 40 + 120 kg N gav 11,8 ton/ha , med ca 550 ax/m2, 45 kärnor/ax och 48 i TKV

• 40 + 120 kg N + 90 kg N i Ks i DC 37 gav 13,6 ton/hamed ca 550 ax/m2, 52 kärnor/ax och 48 i TKV

14

Exempel Skofteby 2017 (Brons)

50

60

70

80

90

100

0 50 100 150 200 250 300 350

Strå

styr

ka %

Vikingstad stråstyrka

N-opt= 228

2017‐11‐22

6

R² = 0,1368

50

60

70

80

90

100

0 50 100 150 200 250 300 350

Strå

styr

ka %

N-giva, kg/ha

Stråstyrka vid skörd, 11 försök 2017

17

0

50

100

150

200

250

300

0 50 100 150 200 250 300 350

N-m

in k

g/ha

N-giva, kg/ha

Mineralkväve i mark, 0-60 cm, efter skörd, 10 försök 2016

N-min alla

18

0

50

100

150

200

250

300

-400 -300 -200 -100 0 100 200

N-m

in k

g/ha

N-giva i förhållande till optimum, brödvete

Mineralkväve i mark, 0-60 cm, efter skörd, 11 försök 2017

N-min alla

2017‐11‐22

7

Slutsatser L3-2299B• Stora variationer i kväveoptimum 2017

– Skördepotential– Markens kvävemineralisering

• Teoretisk beräkning av kvävemineralisering inte tillräcklig• Bedömning av skördepotential under säsong - svårt men

nödvändigt• Delning av N-giva är en säker strategi• Restkväve i mark beror på N-optimum, snarare än en

specifik giva

19

L3-2300B 2017Kväveform och strategi till höstvete

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt

1. Ogödslat 02. Axan 20 100 40 1603. NS 27-4 (flyt) 20 100 40 1604. Axan 60 80 1405. NS 21-24/N 34 20 (21-24) 100 N34 40 N34 1606. N 30-7 20 100 40 1607. Sulfammo 20 100* 40 1608. NS 21-24/Urea 20 (21-24) 100 Urea 40 Urea 1609. NS 21-24/Ks 20 (21-24) 100 Ks 40 Ks 16010. Axan 60 140 0 20011. Axan +Ks 60 80 60 Ks 20012. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200

15. Axan+Ks 60 80 60 Ks 40 Ks 24016. Axan + Ks+Urea 60 80 60 Ks 40 Urea 240

17. Axan + Urea 60 80 30 Urea 30 Urea 200

18. NS 21-24/ Urea inkl Limus 20 (21-24) 100 (Urea inkl Limus)

40 (Urea inkl Limus)

160

19. NS 27-4 (flyt) + Limus 20 (NS27-4 flyt+Limus)

100(NS27-4 flyt+Limus)

40 (NS27-4 flyt+Limus)

160

20. Sulfammo + N27 40 (Sulfammo) 100 (N27) 20 (N27) 160



15 (NS 27-4 flyt) 160

22. Axan + Ks 110 Axan 35 Axan 15 Ks 16021

2017‐11‐22

8

22

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


23

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


24

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


2017‐11‐22

9

25

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


26

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


27

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


2017‐11‐22

10

28

60,30

105,74

96,59103,96 103,18

97,74 100,31106,85

98,83

90,43

104,3796,38

101,96

6,00

7,00

8,00

9,00

10,00

11,00

12,00

0

20

40

60

80

100

120

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika kväveformer samt strategier Vikingstad 2017

29

77,16

171,46

142,26

166,68 168,55158,87 163,37

175,24161

126

166

141

163

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

N-S

körd

, kg/

ha

Kväveskörd Vikingstad 2017

30

Multorp 17 april 2017Sådd 6 okt. 2016, Reform472 skott / m2 vid tillväxtstart

2017‐11‐22

11

31

29,00

91,17

69,41

90,6487,06

82,42

93,3099,70 97,36

65,68

90,74

66,51

96,46

6,00

7,00

8,00

9,00

10,00

11,00

12,00

0

20

40

60

80

100

120

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika kväveformer samt strategier Multorp 2017

lsd1=3,8 dt/ha lsd1=0,3

32

34,81

122,02

87,21

123,68115,86 113,38

131,47136,40 135

78

123

78

127

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

N-S

körd

, kg/

ha

Kväveskörd för olika kväveformer och strategier, Multorp 2017

33

2017‐11‐22

12

34

50,98

99,2986,54

98,14 97,06 95,39 97,04 101,58

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

0

20

40

60

80

100

120

1. ogödslat 2. Axan 3. Flyt 5. N34 6. NS30-7 7. Sulfamm 8. Urea 9. KSP

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika kväveformer, 6 försök 2017 Sverigeförsöken

lsd1=5,13 dt/ha

35

50,98

99,2986,54

98,14 97,06 95,39 97,04 101,58 97,8485,98

98,6388,54

99,37

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

0

20

40

60

80

100

120

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika kväveformer samt strategier, 6 försök 2017, Sverigeförsöken

lsd1=5,13 dt/ha

36

67,6

163,9

132,7

160,3 159,9154,8 158,3

169,8162

132

158

131

158

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

N-S

körd

, kg/

ha

Kväveskörd för olika kväveformer och strategier, 6 försök 2017, Sverigeförsöken

lsd1=9,03 kg/ha

2017‐11‐22

13

37

94%

64%

91% 90%85%

89%

100%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2. Axan 3. Flyt 5. N34 6. NS30-7 7. Sulfamm 8. Urea 9. KSP

N-e

ffek

t re

l. K

alks

alpe

ter

Kväveeffekt rel kalksalpeter, 6 försök 2017, Sverigeförsöken

38

39

2017‐11‐22

14

40

Led Led Tidiggiva

Huvudgiva

DC37-39

DC45

DC55

DC69

DC 75 Totalt


13. Axan+ Ks 60 80 0 60 Ks 200

14. Axan + Ks 60 80 0 60 Ks 200





160




160




15 (NS 27-4 flyt) 160


41

98,41106,56 107,73 107,66 107,86 107,27 104,64

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

0

20

40

60

80

100

120

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika tidpunkter för kvävekomplettering till 200 kg N/haVikingstad 2017

42

87,85

103,96 102,94

96,92

90,62 89,89 88,19

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

0

20

40

60

80

100

120

60+80 60+140 60+80+60(DC37)

60+80+60(DC45)

60+80+60(DC55)

60+80+60(DC69)

60+80+30+30(DC69+75)

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika tidpunkter för kvävekomplettering till 200 kg N/haMultorp 2017

2017‐11‐22

15

43

94,95

104,23 103,71 102,59 101,61 100,12 98,20

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

0

20

40

60

80

100

120

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Olika tidpunkter för kvävekomplettering till 200 kg N/ha6 försök 2017, Sverigeförsöken

44

146

176 183 184 182 180166

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

N-s

körd

kg/h

a

Olika tidpunkter för kvävekomplettering till 200 kg N/ha6 försök 2017, Sverigeförsöken

45

103,71 105,04 104,18

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

0

20

40

60

80

100

120

60+80+60 60+80+60+40 Ksp(DC69) 60+80+60+40 Urea(DC69)

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Komplettering till 240 kg N/ha med Urea/Ksp6 försök 2017, Sverigeförsöken

2017‐11‐22

16

46

102,94 103,81 102,87

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

0

20

40

60

80

100

120

60+80+60 60+80+60+40 Ksp(DC69) 60+80+60+40 Urea(DC69)

Pro

tein

%

Skör

d, d

t/ha

Komplettering till 240 kg N/ha med Urea/KspMultorp 2017

47

155

175160

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

60+80+60 60+80+60+40 Ksp(DC69) 60+80+60+40 Urea(DC69)

N-s

körd

kg/

ha

Komplettering till 240 kg N/ha med Urea/KspMultorp 2017

48

183197 192

0

50

100

150

200

250

60+80+60 60+80+60+40 Ksp(DC69) 60+80+60+40 Urea(DC69)

N-s

körd

kg/

ha

Komplettering till 240 kg N/ha med Urea/Ksp6 försök 2017, Sverigeförsöken

2017‐11‐22

17

49

NH4+ NO3

-

50

Urea

51

Urea

2017‐11‐22

18

Slutsatser L3-2300B• Kalksalpeter effektivast 2017 – extra tydligt på Multorp• Granulerad Urea fungerar lika bra som ammoniumnitrat• Limus hade ingen statistisk säkerställd effekt på Urea• Flytande NS 27-4 hade sämst effektivitet 2017, även vid

tidig spridning• Tidig giva vid tillväxtstart positiv på vissa lokaler, men inte i

medeltal• Kväveupptaget fortgår ända in i mjölkmognad (DC70)• Det är möjligt att komplettera mindre kvävemängder fram

till DC69 för både skörd och protein

52

Faktorer för framgångsrik gödsling• Före säsong

– Planera för tredelad kvävegiva– Ca 20-40% av bedömt N-behov bör köpas som nitratkväve– Resterande N-behov kan köpas som valfri NS-produkt eller Urea+S-produkt– Flytande N? – Räkna med 25% högre giva

• Under säsong– Följ markens N-mineralisering och skördepotential noga, framförallt under

stråskjutning– Komplettera mer N eller avstå beroende på bästa tillgängliga info under

säsong. Mindre justering möjlig hela vägen fram till DC69

• Efter säsong– Följ upp din skördemängd, gärna på fältnivå – öva på bedöma skörd– Studera dina proteinhalter – de ger ”facit” på om du träffat rätt– Ta med dig kunskapen till nästkommande år!

53

54

Tack!

25:1

SORTANPASSAD KVÄVEGÖDSLING TILL MALTKORN OCH HÖSTVETE Mattias Hammarstedt1, Magnus Nilsson2

1HIR Skåne AB, Borgeby slottsväg 11, 237 91 Bjärred 2Hushållningssällskapet Skåne, Borgeby slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: [email protected]

Sammanfattning Rapporten innehåller resultatredovisning från L7-426 och L7-150 2017. Kvävebehov hos olika Maltkorns sorter, L7-426

Sammanfattning

I årets sammanställning ingår 7 försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets försök konfirmerar en del av de erfarenheter vi såg i försöken från 2016. Det finns både likheter och skillnader i sorternas proteinhalts utveckling med ökad kvävegiva. Där Planet sticker ut med klart lägre proteinhalt och en svagare proteinhalts stegring vid ökad kvävegiva. Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för 45 kg N. Medan det för Planet krävs 55 kg N för samma ökning. Planet har även 0,7% lägre Proteinhalt än Propino vid samma gödsling. Bäst skörd har KWS Irina haft i två av försöken och Planet i 5 av försöken. I genomsnitt har Planet haft ca 700 kg högre skörd än Propino vid optimal kvävegiva. Skillnaden i optimal kvävegiva mellan sorterna är mindre 2017 än 2016. I medeltal är det samma optimalakvävegiva mellan sorterna ca 120 kg N/ha för Propino och 130 kg N/ha för Planet och KWS Irina. Men tittar man på enskilda försök finns det större skillnader.

Försöksupplägg

Försöket består av sex sorter med en kvävestege 55, 100, 145, 190 kg N/ha. Svampbehandling som sortförsöken. Led Sort Kvalitet 1 Propino (SW) Maltkorn 2 RGT Planet (SW) Maltkorn 3 Brioni (SW57065) Whiskey Maltkorn (hög protein) 4 KWS Irina (SSd) Maltkorn 5 Salome (08/2413) (SSd) Foderkorn (Eko Malt) 6 Bente (Nord 13/1114)-dubl Foderkorn Gödsling i varje sort Led tid medel N/ha P/ha K/ha S/ha Mg/haA vid sådd 262 kg NPK 22-6-6 56,6 15,5 15,2 7,9 1,6 B Vid sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 C Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 D Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 DC 31-32 290 kg Ksp 45

Resultat

25:2

Bäst Netto har KWS Irina haft i två försök Halland och Logården, medan RGT Planet varit bäst på de andra 5 försöksplatserna. I medeltal har den optimala kvävegivan till Maltkorn varit 120-130 kg N/ha 2017, med en stor variation mellan försöksplatserna. För Whiskysorten Brioni har den optimala kvävegivan varit i medeltal 164 kg N/ha. Vi ser att den sorten inte har hängt med ekonomiskt i år. Tabell 1a: Netto ekonomi Maltkorn 7 försök 2017. Brioni = Whiskymaltkorn, i ekonomiska beräkningen avräknat som Whiskymalt.

Tabell1b: Netto ekonomi Foderkorn 7 försök 2017, samt medeltal 7 försök 2017

Om vi räknar optimal giva utifrån en foderkornsavräkning ser vi att den optimala kvävegivan faktiskt blir något lägre än för maltkorn. Detta beror på att skörderesponsen för ökad kvävegiva har varit låg i år. Bäst Netto når vi här i Planet i 4 försök, KWS Irina i två försök och Salome i ett försök.

Försöksnr. 001 002 003 004 005 007 008 medel

FörsöksplatsHalland Logården Borgeby Kristian-

stadBrunnby Gotland Vreta

Kloster7 försök 2017

Propino 101 164 138 128 92 86 124 119Planet 128 190 141 133 85 118 112 130KWS Irina 94 174 136 133 91 127 122 125Brioni 190 190 165 155 106 152 190 164

Propino 9,5 10,0 10,3 11,1 11,8 10,7 10,4 10,5Planet 9,7 10,1 9,5 10,1 11,2 11,1 9,5 10,2KWS Irina 9,3 10,0 10,0 10,7 11,6 11,6 10,3 10,5Brioni 12,3 11,1 11,7 12,0 12,4 13,3 11,7 12,1



Optimal N-giva

(kgN/ha)

Proteinhalt vid opt N

(%)

Netto vid opt. N (kr/ha)

Skörd vid optimum (kg/ha)

Försöksnr. 001 002 003 004 005 007 008 medel

FörsöksplatsHalland Logården Borgeby Kristian-

stadBrunnby Gotland Vreta

Kloster7 försök 2017

Propino 89 154 135 129 93 80 115 114Planet 112 190 119 129 81 105 88 118Brioni 89 165 117 141 96 134 94 119KWS Irina 83 167 135 129 92 161 116 126Salome 69 139 122 103 ej* 158 74 111Bente 94 158 124 144 88 170 107 126

Propino 8000 6600 8200 6800 4700 7600 7500 7100Planet 8300 6600 9200 8200 5500 8300 8800 7800Brioni 6800 6200 7700 6400 4600 7000 7700 6600KWS Irina 8700 6800 8700 7700 4900 7800 8500 7600Salome 7500 6300 8700 7900 6300 8000 8200 7500Bente 8100 6300 9100 8000 5400 8300 8400 7600

*Optimum går inte att fastställa i försöket, bästa led 55 kg N/ha

Optimal N-giva

(kgN/ha)

Netto vid opt. N (kr/ha)

25:3

De ekonomiska kalkylerna Maltkorn har räknats utifrån ett grund pris på 1,53 kr/kg för Propino. Övriga sorter har ett avdrag med 4 öre/kg och Brioni har ett tilläg om 4 öre/kg. Foderkornspris 1,27 kr/kg. Skördeomkostnader har dragits av om 0,25 öre. Kvävepriset är satt till 10,13 kr/kgN. Proteinhaltsreglering och sortering har det tagits hänsyn till. Brioni har en egen proteinhalts reglering med avdrag mellan 12-11% protein om som mest 7 öre/kg. Under 11% nedklassas varan till foderkorn, och över 12% inga avdrag. Beräkningarna är utförda för varje försök. Proteinhalten har liknande respons som 2016. Dvs det går åt 45 kg N/ha för att höja proteinhalten 1% i sorterna KWS Irina och Propino. För Planet går det åt 55 kg N/ha för samma proteinhalts höjning. Sorten Planet har även en betydligt lägre Proteinhalt än övriga sorter. Vid 145 kg N-nivån är Planets lägre proteinhalt statistiskt skiljd från alla sorter. Vid denna nivån har Planet 0,7% enheter lägre proteinhalt än Propino. Vid samma kvävegiva är även Brioni statistiskt skiljd från de andra sorterna med en högre proteinhalt, den är här 0,4% enheter över Propino.

Diagram1: Sammanställning 7 försök 2017. Av 6 sorter har 4 sorter i princip samma proteinhalt och proteinhaltsutveckling. Brioni sticker ut med klart högre proteinhalt och Planet med klart lägre.

Diagram2: Sammanställning 7 förösk 2017. Propino har bättre sortering framför allt vid de högre kvävenivåerna.

8

9

10

11

12

13

50 100 150 200

Råprotein % av ts

kg N/ha

Protein, Sammanställning 7 försök 2017PropinoPlanetBrioniKWS IrinaSalomeBenteLinjär (Propino)Linjär (Planet)Linjär (Brioni)Linjär (KWS Irina)Linjär (Salome)Linjär (Bente)Linjär (Bente)

97,0

97,2

97,4

97,6

97,8

98,0

98,2

98,4

98,6

98,8

99,0

0 50 100 150 200

Sortering %

kg N/ha

Sortering, Sammanställning 7 försök 2017

Propino

Planet

KWS Irina

Poly. (Propino)

Poly. (Planet)

Poly. (KWS Irina)

25:4

Tabell 2 Seriesammanställning L7-426 7 försök 2017.

Kvävebehov hos olika Höstvete sorter, L7-150 Sammanfattning Den sort som gav bäst ekonomiskt netto 2017 var Linus odlad som brödvete, på andra plats kom Torp som Stärkelsevete och på tredje plats Julius-bröd, Hereford-foder och Linus-egetfoder. Det är stora skillnader mellan vetesorternas kväverespons 2017. Optimum varierar mellan 190 och 300 kg N/ha. De utpräglade fodersorterna Hereford, Torp och Mariboss har lägst Proteinhalt. Medan Julius och Praktik har högst. Vid 2016 års resultat kunde vi dela upp sorterna i 3 grupper Hög, medel och lågprotein. I år har vi iprincip samma uppdelning, men det har blivit något mindre tydligt. Linus var inte med 2016 och verkar kvala in som en högprotein vete. Försöksupplägg Försöket består av 10-11 sorter med en kvävestege 120, 180, 240, 300 kg N/ha. Nollrute information hämtas ifrån skydden. Svampbehandling som sortförsöken. Försöken tillväxt regleras med 0,4 Moddus M. Hela Försöket övergödslas med 200 kg PK 11-21.

L7-150 A+C L7-150 B Led Sort Led Sort Led Sort Led Sort

1 Ellvis 7 Julius 1 Ellvis 7 Julius 2 RGT Reform 8 Elixer 2 RGT Reform 8 Ceylon 3 Torp 9 Hereford 3 Torp 9 Hereford 4 Mariboss 10 Nordh 4 Mariboss 10 Linus 5 Praktik 11 Linus 5 Praktik 11 6 Brons 6 Brons

Försöksled % % % g g/l % > 2,5mm %

A 55N 1 Propino 67,8 gh 641 f 100 a 25 a 3 e 56,9 c‐g 680 fgh 9,4 gh 98,9 a 62,6 a‐e

B 100N 1 Propino 77,5 c‐f 723 def 100 a 27 a 11 cde 57,6 b‐e 694 d‐g 10,1 ef 98,8 a 62,4 a‐e

C 145N 1 Propino 81,1 a‐e 782 a‐d 99 a 27 a 26 a‐e 57,2 b‐f 692 d‐g 11,1 d 98,9 a 61,7 d‐h

D 190N 1 Propino 79,3 b‐f 791 a‐d 92 a 26 a 45 a‐d 55,2 f‐i 689 d‐g 12,2 b 98,3 ab 60,7 i

A 55N 2 RGT Planet 75,7 def 674 ef 100 a 25 a 3 e 55,6 f‐i 683 efg 9 i 98,8 a 63,1 ab

B 100N 2 RGT Planet 85,7 ab 760 b‐e 100 a 27 a 20 a‐e 56,2 d‐h 694 d‐g 9,6 gh 98,6 ab 63,3 a

C 145N 2 RGT Planet 88 a 862 a 96 a 26 a 38 a‐e 55,6 f‐i 693 d‐g 10,4 e 98 abc 62,6 a‐d

D 190N 2 RGT Planet 87,1 a 822 abc 88 a 25 a 49 abc 55 ghi 688 d‐g 11,4 cd 97,3 abc 61,9 c‐g

A 55N 3 Brioni 63,8 h 635 f 100 a 26 a 1 e 50,2 k 709 bc 9,8 fg 98,7 ab 63,3 a

B 100N 3 Brioni 73,5 fg 704 def 98 a 27 a 19 a‐e 50,7 jk 717 ab 10,4 e 98,1 abc 63,1 ab

C 145N 3 Brioni 77,5 c‐f 709 def 93 a 26 a 33 a‐e 51,2 jk 723 a 11,5 c 98,1 abc 62,4 a‐f

D 190N 3 Brioni 78,7 b‐f 748 cde 89 a 26 a 51 ab 50,7 jk 721 ab 12,6 a 97 bc 61,5 f‐i

A 55N 4 KWS Irina 72,1 fg 694 def 100 a 26 a 1 e 55,1 ghi 669 h 9,2 hi 98,6 ab 62,5 a‐e

B 100N 4 KWS Irina 82,2 a‐e 752 b‐e 100 a 20 a 10 de 56 e‐h 678 gh 10 f 98,7 ab 62,8 abc

C 145N 4 KWS Irina 85,9 ab 833 abc 100 a 27 a 13 b‐e 55,2 f‐i 682 efg 11 d 98,1 abc 62,2 b‐g

D 190N 4 KWS Irina 85,7 ab 836 abc 94 a 26 a 45 a‐d 53,7 i 685 d‐g 12,1 b 97,2 abc 61,6 e‐h

A 55N 5 Salome 75,1 ef 689 def 100 a 26 a 6 de 54,4 hi 688 d‐g 9,3 hi 98,4 ab 62,7 abc

B 100N 5 Salome 81,7 a‐e 776 a‐d 100 a 26 a 22 a‐e 54,8 ghi 694 d‐g 10,1 ef 98,4 ab 62,6 a‐d

C 145N 5 Salome 84,7 abc 838 abc 99 a 26 a 37 a‐e 54,4 hi 691 d‐g 11,1 d 97,5 abc 61,8 c‐h

D 190N 5 Salome 83 a‐d 852 ab 89 a 25 a 53 a 52,3 j 688 d‐g 12,1 b 96,6 c 60,9 hi

A 55N 6 Bente 73,8 fg 629 f 100 a 26 a 4 e 59 ab 691 d‐g 9,4 gh 98,9 a 62,6 a‐e

B 100N 6 Bente 82,9 a‐d 705 def 100 a 27 a 13 b‐e 59,6 a 698 cde 10 f 99 a 62,5 a‐e

C 145N 6 Bente 87,9 a 760 b‐e 99 a 27 a 21 a‐e 58,7 abc 702 cd 11 d 98,6 ab 61,9 c‐g

D 190N 6 Bente 88 a 790 a‐d 93 a 25 a 39 a‐e 58 a‐d 697 c‐f 12 b 97,9 abc 61,3 ghi

Antal försök 7 7 5 4 6 7 7 7 7 7

Replicate Prob(F)

15% vh

0,00010,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,00010,0001 0,0001 0,0001 0,0001

0,983,43 2,25 1,29 2,75 0,94CV 5,5 7,64 9,87 9,96

0,5922,3 1,31 9,5 0,31 0,98LSD P=.05 4,65 60,6 12 3,6

Sortering StärkelseAxbrytning Stråbrytning TK‐vikt Rymdvikt ProteinSkörd Ax, /m2 Stråtyrka

25:5

Led Tid medel N/ha Totalt kg N/ha

A Tidig vår NS 27-4 30 Normal NS 27-4 60 120 DC 37-39 Kalksalpeter 30

B Tidig vår NS 27-4 45 Normal NS 27-4 90 180 DC 37-39 Kalksalpeter 45

C Tidig vår NS 27-4 60 Normal NS 27-4 120 240 DC 37-39 Kalksalpeter 60

D Tidig vår NS 27-4 75 Normal NS 27-4 150 300 DC 37-39 Kalksalpeter 75

Resultat Proteinhalt Proteinhalten varierar mellan sorterna. Högst proteinhalt har Praktik. Lägst har de utpräglade foder/stärkelse sorterna Mariboss, Torp och Hereford. Lutningen på linjen för proteinhaltens höjning med ökad kvävegiva är i det närmaste samma för alla sorter utom för Linus som har en brantare kurva. Se diagram 1. Det verkar som om brödvetesorterna har sin bästa ekonomi vid 12– 13% Medan foder sorterna vid 10-11%.

Diagram 1. Proteinhalten vid de olika gödslingsnivåerna och sorterna.

Ekonomisk Optimalkvävegiva Bästa Netto fick vi 2017 genom att odla Linus som brödvete. Överlag är kväveoptimum något lägre för Stärkelsevete än för brödvete, För Ellvis är skillnaden ca 30 kg Käve/ha. (tabell1).

Tabell 1. L7-150, 4 försök 2016. Optimal kvävegiva respektive, skörd ekonomiskt netto och proteinhalt vid optimum. De ekonomiska kalkylerna har räknats utifrån ett grund pris på 1,52 kr/kg för brödvete 1,48 kr/kg för Stärkelsevete och 1,41 kr/kg för fodervete. Proteinhaltsreglering och stärkelsehaltsreglering har det tagits hänsyn till. Kvävekostnaden är satt till 10,13 kr/kg N. Skörderelateradkostnad är satt till 0,25 kr/kg. Kväve* Skörd Netto vid optimum Proteinhalt kg N/ha kg/ha rel. kr/ha rel. rel.** kg/ha rel.

9,0

9,5

10,0

10,5

11,0

11,5

12,0

12,5

13,0

13,5

120 180 240 300

Protein % av Ts

Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik

Brons Julius Linus Hereford

25:6

Brödvete

Ellvis 241 11 285 100 15 276 100 100 12,0 100

Reform 300 12 080 107 15 927 104 104 12,2 102

Praktik 300 11 450 101 14 938 98 98 13,0 108

Brons 221 11 637 103 15 449 101 101 11,0 92

Julius 240 11 510 102 15 640 102 102 12,0 100

Linus 300 12 130 107 16 005 105 105 13 107

Stärkelsevete

Ellvis 212 11 108 100 14 469 100 95 11,7 100

Reform 199 11 480 103 15 261 105 100 11,3 97

Torp 213 11 934 107 15 779 109 103 10,5 90

Mariboss 221 11 813 106 15 316 106 100 10,6 91

Praktik 285 11 333 102 13 977 97 91 13,0 111

Brons 209 11 562 104 15 226 105 100 10,9 93

Julius 223 11 381 102 14 801 102 97 11,8 101

Linus 300 12 130 109 15 095 104 99 12,9 110

Hereford 209 11 794 106 15 585 108 102 10,7 92

Fodervete

Ellvis 216 11 137 100 13 515 100 88 11,7 100

Reform 203 11 510 103 14 172 105 93 11,3 97

Torp 215 11 949 107 14 670 109 96 10,5 89

Mariboss 223 11 828 106 14 418 107 94 10,7 91

Praktik 300 11 450 103 13 106 97 86 13,0 111

Brons 209 11 562 104 14 186 105 93 10,9 93

Julius 228 11 424 103 13 802 102 90 11,9 101

Linus 300 12 130 109 14 064 104 92 12,9 110

Hereford 215 11 840 106 14 516 107 95 10,8 92

Eget foder med proteinersättning

Ellvis 300 11 630 100 14 813 100 97 12,6 100

Reform 300 12 080 104 15 323 103 100 12,2 97

Torp 257 12 125 104 15 099 102 99 11,0 87

Mariboss 248 11 941 103 14 922 101 98 11,0 87

Praktik 300 11 450 98 14 537 98 95 13,0 103

Brons 240 11 720 101 14 797 100 97 11,2 89

Julius 259 11 602 100 15 011 101 98 12,2 97

Linus 300 12 130 104 15 581 105 102 12,9 102

Hereford 240 11 970 103 15 105 102 99 11,1 88

Den ekonomiska utvärderingen har i detta fallet gjorts genom att beräkna optimum, optimum har beräknats utan en nollpunkt, eftersom det saknas för alla sorter. Optimala skördar för Bröd, Stärkelse, Fodervete samt fodervete med proteinreglering syns i tabell1. Det är inte alltid att en hög skörd är detsamma som ett högt Netto. Beräkningarna är gjorda på Sammanställning av 6 försök 2017. Vi har med dessa försöken fått fler parametrar att jämföra sorterna med varandra. Att gämföra sorterna vid sitt optimum ger säkert en bättre bild av hur de fungerar i praktiken. Försöket har ekonomiskt utvärderats med fyra kvalitetsregleringar, Brödvete, Stärkelsevete, Fodervete och Fodervete med proteinhaltsreglering. Den sista kommer av att proteinhalten i veten vid rådande soja och spannmålsprisnivå är 5 öre per % protein.

25:7

Diagram 1. L7-150, 6 försök 2017. Optimal kvävegiva respektive proteinhalt vid optimum. Diagrammet visar att det är skillnad mellan sorternas proteinhalt vid optimal kvävegiva.

Tabell 2 Seriesammanställning L7-150 6 försök i Sverige 2017.

216

203

215

223

300

209 228

300

215

212

199

213

221

285

209

223

300

209

10,0

10,5

11,0

11,5

12,0

12,5

13,0

13,5

14,0

0

50

100

150

200

250

300

350

Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

Optimal kvävegiva

Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete

1 120 kg N / Ellvis 93,5 gh 47,8 e‐j 794 g‐m 700 a 422 bc 99 a 98 a 9,7 kl 72,1 ab

2 120 kg N / RGT Reform 96,8 e‐h 51,9 a‐d 824 a‐d 619 bc 441 abc 99 a 98 a 9,9 jkl 72,5 a

3 120 kg N / Torp 102 b‐g 47,9 e‐j 762 o 542 d 413 c 99 a 97 a 9 m 71,9 a‐d

4 120 kg N / Mariboss 103 b‐g 48,3 e‐i 767 no 660 ab 461 abc 99 a 96 a 9,1 m 70,7 e‐i

5 120 kg N / Praktik 85,9 h 48,4 e‐i 820 a‐e 627 bc 432 bc 99 a 98 a 10,7 hi 71,8 a‐d

6 120 kg N / Brons 98,4 efg 48 e‐i 798 e‐m 648 abc 424 bc 99 a 97 a 9,5 lm 71,9 a‐d

7 120 kg N / Julius 95 fgh 52,8 abc 818 a‐f 623 bc 430 bc 99 a 98 a 9,8 kl 71,6 a‐f

8 120 kg N / Linus 96,5 e‐h 49,2 d‐h 786 i‐n 574 cd 431 bc 99 a 98 a 9,9 jkl 72 abc

9 120 kg N / Hereford 101 c‐g 53,7 a 779 l‐o 609 bc 435 abc 99 a 97 a 9,1 m 72,1 ab

10 180 kg N / Ellvis 108 a‐f 47,2 f‐j 802 e‐l 432 bc 99 a 97 a 11,2 e‐h 71 c‐i

11 180 kg N / RGT Reform 113 a‐d 52,4 abc 832 ab 450 abc 99 a 96 a 11 f‐i 71,8 a‐d

12 180 kg N / Torp 116 abc 47,1 f‐j 777 mno 429 bc 99 a 97 a 10 jkl 71,6 a‐e

13 180 kg N / Mariboss 114 a‐d 47,7 e‐j 777 mno 480 abc 98 a 94 ab 10 jkl 70 ijk

14 180 kg N / Praktik 101 d‐g 48,5 e‐i 825 a‐d 446 abc 99 a 97 a 11,9 d 70,9 d‐i

15 180 kg N / Brons 113 a‐d 47,3 f‐j 803 e‐k 448 abc 99 a 97 a 10,5 hij 71,3 b‐h

16 180 kg N / Julius 108 a‐f 53,1 ab 831 ab 454 abc 99 a 97 a 11,1 e‐h 70,5 g‐j

17 180 kg N / Linus 110 a‐e 50,3 b‐g 793 g‐m 445 abc 99 a 97 a 11,1 e‐h 71,3 b‐h

18 180 kg N / Hereford 115 a‐d 51 a‐e 789 h‐m 468 abc 98 a 95 a 10,3 ijk 71,5 a‐g

19 240 kg N / Ellvis 113 a‐d 47,8 e‐j 816 a‐g 464 abc 99 a 97 a 12 cd 70,3 h‐k

20 240 kg N / RGT Reform 117 ab 51,9 a‐d 835 a 470 abc 98 a 93 ab 11,8 de 70,9 d‐i

21 240 kg N / Torp 121 a 46,3 hij 785 j‐n 448 abc 98 a 95 ab 10,8 ghi 71 c‐i

22 240 kg N / Mariboss 119 a 46,1 hij 780 k‐o 502 ab 95 a 89 abc 10,9 ghi 69,4 kl

23 240 kg N / Praktik 109 a‐e 47 f‐j 830 ab 478 abc 99 a 95 ab 12,7 ab 70,3 h‐k

24 240 kg N / Brons 117 ab 46,7 g‐j 807 c‐j 483 abc 99 a 97 a 11,2 e‐h 70,7 e‐i

25 240 kg N / Julius 115 a‐d 52,8 abc 830 ab 475 abc 99 a 96 a 12 cd 69,7 jkl

26 240 kg N / Linus 116 abc 50 b‐g 808 c‐i 466 abc 99 a 94 ab 12,1 cd 70,6 f‐j

27 240 kg N / Hereford 120 a 49,6 c‐h 795 g‐m 477 abc 96 a 90 abc 11,1 e‐h 70,7 e‐i

28 300 kg N / Ellvis 116 abc 47,3 f‐j 812 b‐h 492 abc 99 a 96 a 12,6 abc 69,6 jkl

29 300 kg N / RGT Reform 121 a 50,5 a‐f 830 ab 494 abc 91 ab 88 abc 12,2 bcd 70,4 hij

30 300 kg N / Torp 122 a 44,5 j 782 k‐o 455 abc 99 a 96 a 11,5 d‐g 70,1 ijk

31 300 kg N / Mariboss 117 ab 45,1 ij 768 no 513 a 87 b 81 c 11,5 d‐g 68,5 m

32 300 kg N / Praktik 115 a‐d 46,8 g‐j 826 a‐d 466 abc 99 a 95 ab 13 a 69,6 jkl

33 300 kg N / Brons 120 a 45,2 ij 805 d‐j 497 ab 99 a 97 a 11,6 def 70,1 ijk

34 300 kg N / Julius 116 abc 51,9 a‐d 828 abc 486 abc 98 a 95 ab 12,5 abc 68,9 lm

35 300 kg N / Linus 121 a 49,7 c‐h 801 e‐l 477 abc 98 a 94 ab 12,9 a 69,6 jkl

36 300 kg N / Hereford 120 a 48,9 d‐h 796 f‐m 502 ab 92 ab 84 bc 11,7 de 70,2 ijk

Number of trials 6 6 5 6 6 6 6 6 6

LSD P=.05 8,39 1,95 13,33 50,4 41,3 5,5 7 0,44 0,6

Standard Deviation 7,37 1,71 10,66 43,2 36,3 4,8 6,1 0,39 0,53

CV 6,66 3,49 1,33 6,93 7,87 4,9 6,43 3,49 0,75

Replicate Prob(F) 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

Ax, /m2

Stråstyrka,

% 7‐10d

före skörd

Stråstyrka,

% vid skörd

Råprotein,

% a>

Stärkelse, %

a>Description

Skörd, dt/ha

k> TK‐vikt, g

Volymvikt,

G/L Skott, /m2

1

Sprutjournalsapp –ett hjälpmedel i växtskyddsarbetetÖSF konferens 2017

Exempel påpappersversionav sprutjournal

2017-11-22

Tillsynsprojekt 2015

2017-11-22

72%

28%

Är den granskade sprutjournalen korrekt ifylld?

Ja

Nej

2

Uppgifter som saknas i sprutjournalen 2011 och 2015

2017-11-22

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2011

2015

Sprutjournal som mobilapp

2017-11-22

2017-11-22

3

Begränsningar

• Uppgifter från KEMI (ej från etiketten)• Inga dispenser• Inga UPMA (ännu)• Ej kontinuerlig och automatisk uppdatering (ännu)

2017-11-22

2017‐11‐23

1

Aktuellt om CAPÖSF-rådet

Sofia Björnsson, november 2017

Nuvarande CAP

• Utbetalningarna 2017 liknar ett ”normalår” – Gårdsstöd från 8 december

– Miljöersättningar i oktober och därefter från 28 december

• Förändringar i förgröningsstödet införs 2018

• Omfattande budgetförändringar i landsbygdsprogrammet – men påverkar egentligen inte växtodling

Nästa CAP

• Enligt tidsplanen ska ny CAP träda i kraft samtidigt som nästa långtidsbudget för EU, dvs. för perioden 2021-2027. Men blir troligen försenad.

• Brexit-förhandlingar, val till EP, utnämning av ny EU-kommission och förhandlingar om nästa budget gör att förhandlingarna om nästa CAP kommer ta tid.

• Troligen börjar ny budget gälla 2021 och nuvarande CAP förlängs (med ny budget) tills nya regler beslutas. Oklart för landsbygdsprogrammet.

• Regeringens skrivelse kommer … ?

2017‐11‐23

2

2017 2018 20202019 20222021

Våren 2017 genomförde EU‐kommissionen en enkät (”public consultation”) om framtida CAP där resultatet blir inspel till deras fortsatta arbete.

Regeringen presenterar PM eller departementsskrivelse om framtida CAP

Riksdagsval

Val till Europaparlamentet

Ny Kommission utses, eventuellt ny jordbrukskommissionär

Brexit‐förhandlingar ska vara klara

Förslag till nya CAP‐regler presenteras av EU‐kommissionen

EU‐kommissionen presenterar meddelande om framtida CAP

?? Beslut om långtidsbudget och regelverk för framtida CAP

Arbete med nationell tillämpning

Arbete med tillämpnings‐regler i EU

EU‐kommissionen presenterar: ‐ Förslag till

långtidsbudget för EU (inkl. CAP‐budget)

‐ Konsekvens‐utredning framtida CAP

Blå ruta = aktivitet på EU‐nivå (över tidslinjen)

Orange ruta = aktivitet i Sverige (under tidslinjen)

Möjlig tidsplan framtida CAP

EU-kommissionens läckta meddelande

• Betydligt högre grad av subsidiaritet = nationell tillämpning

• Förgröning, miljöersättning och tvärvillkor bakas ihop och det blir en kombination av obligatoriska och frivilliga åtgärder

• Direktstöd – Capping (tak på direktstöd) – Omfördelningsstöd (högre stöd för ”första hektaren

på företaget”)– Degressiva stöd (per företag) (avtagande stödnivå)– Satsning på ”aktiva”

Förväntat innehåll i meddelande

• Tyngdpunkt på förenklingar• Ingen medfinansiering av pelare I• Lantbrukarens ställning i livsmedelskedjan kan bli viktig

fråga• Riskhanteringen väntas ligga kvar som frivillig åtgärd• Förgröningen är fortfarande en öppen fråga

2017‐11‐23

3

Utformning av nuvarande pelar I-stöd

2017-11-23

Direktstödsbudget CAP 2020

2017-11-23

Direktstödsbudget CAP 2020

2017-11-23

2017‐11‐23

4

Regeringens prioriteringar

• Generellt vill regeringen se en minskad budget för CAP vilket framför allt ska påverka pelare 1, något som ger ett ökat relativt fokus på pelare 2

• De vill se en successiv utfasning av gårdsstödet och andra direktstöd. Under tiden vill de se en europeisk utjämning av direktstöden i EU.

• Förgröningsstödet flyttas till pelare 2

• Kraftig förenkling av politiken

• Tvärvillkoren bör inte beröra pelare 2

10

• Regeringens samt LRF:s syn

LRF:s övergripande ståndpunkter

• CAP ska vara ett stöd för LRF:s vision om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället och för arbetet med den nationella livsmedelsstrategin

• CAP ska vara stabil och begriplig och inte störa prissättningen på jordbruksprodukter negativt

• Det nationella genomförandet av CAP ska säkerställa Sveriges konkurrensförhållanden mot andra EU-länder och situationen för jordbruket inom landet. Återflödet av budgetmedel till Sverige och den nationella medfinansieringen är i detta sammanhang avgörande.

• Den nuvarande strukturen med direktersättningar och ersättningar inom landsbygdsprogrammet ska i huvudsak kvarstå i kommande CAP-period. Ersättningarna ska i första hand riktas till aktiva producenter.

• CAP ska inte bli ett hinder i utvecklingen av jordbruksföretag eller för ägarskiften av jordbruksfastigheter

11

• Regeringens samt LRF:s syn

1

2017-11-23

Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017

Lars Johansson

Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara

Agenda

Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering

Tillväxtreglering – kort bakgrund

Allmänt om liggsäd

Behovsanpassad tillväxtreglering, ex på en dansk ”lanthund”

Fältförsök med tillväxtreglering

Utvecklingsmöjligheter, till exempel CropSat

2017-11-23

Vad gör vi på Växtskyddscentralerna inom området tillväxtreglering?

• Tar fram information

• Deltar i fältförsök

• Nätverkar t.ex. med POS, pilotstudie 2017

2017-11-23

2

Tillväxtreglering i stråsäd - bakgrund

Användningen av medel för tillväxtreglering i stråsäd har begränsats genom förbud i svensk förordning mellan 1987 och 2000.

1986 beräknades att ca 210.000 ha behandlades framför allt råg men också i vete.

1988 upphörde förbudet för användning i råg

2000 EU tillät inte att Sverige skulle ha kvar förbudet

Juli 2011 hävdes begränsningen i godkännandevillkoren för Moddus M

2012 gjordes en konsekvensbeskrivning på Jordbruksverket av förbud mot tillväxtreglering i stråsäd med undantag för råg (Jnr 21-7446/12).

2017-11-23

TillväxtregleringMöjligheter/vinster - problem/begränsningar

2017-11-23

Billig försäkring mot liggsäd

Minskar risken för ax- och stråbrytning i korn

Liggsäd kan öka risken för DON

Kan stimulera rot- och skottutveckling !?

o Tillväxtreglerare utgör det mesta när resthalter av växtskyddsmedel i hittas i spannmål

o Användning är förbjuden i flera spannmålskontrakt

o Grödan kan stressas av en behandling

o Tillväxtreglering löser inte problemet med liggsäd i alla situationer.

o Utvecklingen av användning ” under luppen”

Exempel på villkor för vissa odlings-kontrakt/koncept

2017-11-23

3

Tillväxtreglering på lab

2017-11-23

Verkningssätt hos aktiva substanser som används som tillväxtreglerare i stråsäd

Aktivasubstanser

Preparat Förhindrar bildningen av gibbereliner

Förhindrarbildningen av etylen

Frigör etylen

Klormekvatklorid Cycocel Plus +

Mepikvatklorid Terpal +

Etefon Cerone, Terpal +

Trinexapak-etyl Moddus Start, Moddus M,Trimaxx

+ +

Prohexadione-Ca Medax Max + +

2017-11-23

2017-11-23

Hur vanligt är liggsäd?

4

Betydelsen av liggsäd:

• Försöksunderlaget är litet !

• Svårt att studera effekter av liggsäd i traditionella fältförsök

2017-11-23

Liggsäd - påverkan på skörd och kvalitet i höstvete(Anderson, 1979; Hoffman, 1992; Berry et al., 2004; resultat från BASF-försök)

Parameter Effekt

Totalt skörd Minskade 17-40 %

Tusenkornvikt Minskade 8-15 %

Proteininnehåll Ökade 3-20 %

Kolhydratinnehåll Minskade 10-17 %

Malningskvalitet Minskade

Bakningskvalitet Minskade

Skördekostnad Ökade med upp till 50 %

Torkningskostnad Ökade 20-30 %

2017-11-23

Två typer av liggsäd

2017-11-23

5

”Stem Lodging”

Stråbrytning efter regn och kraftig vind, till exempel efter ett åskväder.

Av betydelse för stabiliteten:

Strålängd

Stråväggens diameter

Styrkan i stråmaterialet

Stråbassjukdomar ( till exempel stråknäckare)

2017-11-23

”Root Lodging”

Plantor viker sig vid markytan efter mycket regn: Ax och blad blir tunga samtidigt som vattenmättad jord inte längre kan fungera som rotankare.

Av betydelse för stabiliteten:

Strålängden

Markens egenskaper

Vidhäftningen av finrötter och rothår till jordpartiklar

Storleken på rotsystemet

2017-11-23

2017-11-23

Källa: AHDB Cereals & Oilseeds-founded research

6

Behovsanpassad tillväxtreglering riskfaktorer

o Jordart

o Årsmån

o Annat

Stallgödseltillförsel

Sortvalet (grödval)

Såtidpunkt, höstsäd

Utsädesmängd

Beståndstäthet

Kvävegödsling och fördelning

Bekämpning av vissa svampsjukdomar

Skördetidpunkt

Annat

2017-11-23

Dansk modell för bedömning avrisken för liggsäd i höstsäd

Källa: Afgrödenytt nr 9 2017 Bornholms lantbruk

Liten risk1 poäng

Medium risk2 poäng

Hög risk3 poäng

Poäng

Utsädesmängd Låg Normal Hög

Sortens stråstyrka Hög Normal Svag

Såtidpunkt Sen sådd Normal såtidpunkt Tidig sådd

Kvävenivå Låg Medel Hög

Jordart Sandjord Andra jordtyper Mulljord/lerjord

Förfrukt Stråsäd Stråsäd T.ex. raps, s-betor

Gödsling Sen/delad Normal tidpunkt Tidig

Mellangröda/fånggröda Svag Normal Kraftig

Stallgödsel Ingen Ofta Alltid

2017-11-23

Summa poäng

Liten risk för liggsäd 9-12

”Normal” risk för liggsäd 13-18

Stor risk för liggsäd 19-27

Stråstyrka hos två sorter vid olika utsädes-mängder och olika såtidpunkter

försök L7-1014B-15

2017-11-23

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

sådd 29/8 Sådd 16/9 Sådd 30/9 Sådd 28/10

Julius

100 grobara kärnor/m2 300 grobara kärnor/m2

500 grobara kärnor/m2

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

sådd 29/8 Sådd 16/9 Sådd 30/9 Sådd 28/10

Brons

100 grobara kärnor/m2 300 grobara kärnor/m2

500 grobara kärnor/m2

7

Försök med tillväxtreglering i stråsäd

• 2006-2008 hybridråg; 12 försök, 0-180 kg N/ha, ”mager” eller” bördig” plats

• 2002 höstvete; 3 försök i Östergötland varav ett med tre sorter

• 2014-2017 höstvete; totalt 12 försök i landet

• 2016-2017; höstvete 4 försök ”tunna bestånd”

• 2012 havre; 2 försök, 60-150 kg N/ha

• 2013 vårkorn; 2 försök, 0-150 kg N/ha

• 2016 whiskeymalt; 3 försök i Sveaområdet.

• 2017 vårkorn; 2 försök

2017-11-23

L5-1050-2017 Hovby, Lidköping 11 augusti 2017

2017-11-23

Försök med tillväxtreglering i höstvete L5-1050, tolv försök under 2014 - 2017

L5-1050-2015 ”Stråförkortning i höstvete”Gustavshill, Lund

2017-11-23

Skörd; p = 0,0567Inga sign. skillnader

Stråstyrka; p = 0,00281Signifikanta skillnader

98

100

102

104

106

108

110

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Obehandlat 0,3 ModdusStart DC25

0,4 Moddus MDC31

0,4 TrimaxxDC31

0,4 CuadrroNT DC31

0,75 MedaxMax DC31

0,5 MedaxMax DC31 &0,5 MedaxMax DC37

Stråstyrka 0 - 100 vid skörd och skörd rel tal, obeh = 10.550 kg/ha

Stråstyrka Skörd rel

bcd cd bc cd ab a

8

L5-1050-2015 ”Stråförkortning i höstvete”Gustavshill, Lund

2017-11-23

98

100

102

104

106

108

110

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108


0,4 Moddus MDC31

0,4 TrimaxxDC31

0,4 CuadrroNT DC31

0,75 MedaxMax DC31


Strålängd cm och skörd rel tal obeh = 10.550 kg/ha

Strålängd cm Skörd rel

a a a a a b

Skörd; p = 0,0567Strålängd; p = 0,00281

a

L5-1050-2016 ”Stråförkortning i höstvete” Gustavshill, Lund

skörd rel. obehandlat 100 (9250 kg/ha)

2017-11-23

100 a 100 a

96 a94 a

97 a99 a

95 a94 a

95 a

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

Obehandlat 0,3 ModdusStart DC 25

0,3 ModdusStart DC 25

& 0,3Moddus MDC 31-32

0,4 TrimaxxDC 31-32

0,4 CuadroNT DC 31-32

0,5 MedaxMax DC 31-

32

1,2 TerpalDC31-32

0,4 TrimaxxDC 37-39

1,2 TerpalDC 37-39

Skörd; p = 0,79005Inga sign. skillnader

Nolebo, Lundsbrunn 19 juli 2016

2017-11-23

9

L5-1050-2016 ”Stråförkortning i höstvete” Nolebo, Lundsbrunn

skörd rel. obehandlat 100 (8240 kg/ha)

2017-11-23

100 a

108 a

104 a

97 a

100 a

103 a

98 a

104 a 104 a

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110




0,4 TrimaxxDC 31-32

0,4 CuadroNT DC 31-

32

0,5 MedaxMax DC 31-

32

1,2 TerpalDC31-32

0,4 TrimaxxDC 37-39

1,2 TerpalDC 37-39

Skörd; p = 0,158 Stråstyrka; 100 % i alla led

L5-1050-2015 ”Stråförkortning i höstvete”Brunnby, Västerås

2017-11-23

Skörd; p = 0,00214

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


0,4 Moddus MDC31

0,4 TrimaxxDC31

0,4 CuadrroNT DC31

0,75 MedaxMax DC31


Stråstyrka 0 - 100 vid skörd och skörd rel tal, obeh = 100 (10.180 kg/ha)

Stråstyrka Skörd rel

aba a ab a c bc

L5-1050-2015 ”Stråförkortning i höstvete”Brunnby, Västerås

2017-11-23

Skörd; p = 0,00214

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


0,4 Moddus MDC31

0,4 TrimaxxDC31

0,4 CuadrroNT DC31

0,75 MedaxMax DC31


Strålängd i cm vid skörd och skörd rel tal, obeh = 10.180 kg/ha

Strålängd cm Skörd rel

ab

aa

ab a

cbc

a a a a abbc

c

Strålängd; p = 0,00023

10

L5-1050-2016 ”Stråförkortning i höstvete” Brunnby, Västerås

skörd rel. obehandlat 100 (10.060 kg/ha)

2017-11-23

100 a

97 bc 97 c98 bc

99 abc100 a

99 ab97 bc

99 ab

90

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110




0,4 TrimaxxDC 31-32

0,4 CuadroNT DC 31-32

0,5 MedaxMax DC 31-

32

1,2 TerpalDC31-32

0,4 TrimaxxDC 37-39

1,2 TerpalDC 37-39

Flerårsresultat – 2, 3 eller 4 årjämförelser mot obehandlat, rel

Antal försök

Led DC Skörd RelObeh = 100

Stråstyrka vid skörd RelObeh =100

StrålängdRelObeh = 100

År

9 0,3 Moddus Start 25 101 102 98 2015-2017

6 0,4 Moddus M 31-32 100 106* 93 *** 2014-2015

12 0,4 Trimaxx(0,5 2014)

31-32 99 105** 93*** 2014-2017

9 0,4 Cuadro NT 31-32 100 105** 94*** 2015-2017

6 0,5 Medax Max 31-32 100 107 ** 94*** 2016-2017

9 0,4 Trimaxx(0,5 2014)

37-39 100 106** 93*** 2014, 20162017

6 1,2 Terpal 37-39 101 105* 93*** 2016-2017

2017-11-23

* = signifikant

Tillväxtreglering i havre med hjälp av CropSATPilotförsök POS, Bjertorp 2017

Plan

Tre olika beståndstätheter

(tre småförsök)

Tillväxtreglering under sen stråskjutning;

• Obehandlat

• 0,15 Moddus M

• 0,3 Moddus M

2017-11-23

11

Sammanfattning

Tillväxtreglering är en utpekad del i handlingsplanen

Behovet av tillväxtreglering – förebyggande behandling - bedöma;

de allmänna riskerna för framför allt liggsäd

Försöksunderlaget är litet, framför allt mer riktade försök behövs

Vilka möjligheter finns att ta hjälp med ny teknik?

Andra effekter av tillväxtreglering utöver stråförstärkning!?

Hur stor är efterfrågan på ej tillväxtreglerad spannmål? -

Marknaden får utvisa när det finns en premie.

2017-11-23

2017-11-23

Tack för uppmärksamheten!

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete

Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi SLU, Box 7043, 750 07 Uppsala [email protected]

Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet. HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro

Nils Yngveson, KWS Scandinavia, Arendala 351, 247 91 S Sandby [email protected]

I detta projekt har vi fokuserat på avkastningen i höstveteodlingen där beståndsetablering är grundläggande. Frågeställningarna är: Hur påverkar såtidpunkt och beståndstäthet skördeutvecklingen? Hur samspelar dessa faktorer med klimatet? Vilket är generellt det optimala beståndet? I projektet har två försök genomförts i Skåne (2015 och 2016) och två i Östergötland (2015 och 2017), och projektet fortsätter med två försök i Örebro-trakten och i Mälardalen under 2018. Syftet är att undersöka samspelet mellan och hur beståndstäthet, såtidpunkt och sort påverkar höstveteskörden. Projekt har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Försöksfaktorerna såtid och utsädesmängd undersöks i fältförsök. Fyra såtidpunkter, fem utsädesmängder och två sorter ingick i försöken. Försöksplanen är ett split-plot-försök med såtid i storuta samt utsädesmängder och sorter i smårutorna. Två vetesorter av olika typ ingick i försöken, Julius som bygger skörden på stora kärnor, och Brons som ger många kärnor per kvadratmeter genom riklig skottbildning. Utsädesmängderna varierade från 100 till 500 grobara kärnor per kvadratmeter och såtidpunkterna med upp till 56 dagar. Såtidsintervallen var ca 14 dagar med viss variation p g a väderförhållandena. Första sådd gjordes i början av september och sista sådd i mitten eller slutet av oktober. Försöksåren 2015 och 2016 karaktäriserades av milda höstar och vintrar, medan hösten 2017 var väsentligt kallare på försöksplatsen i Östergötland.

Resultaten visar att försöksfaktorerna sort, såtidpunkt och utsädesmängd är beroende av varandra, och det finns också ett samspel mellan år och försöksplats. Under försöksåren med relativt milda höstar, båda åren i Skåne och 2016 i Östergötland, gav en tidig sådd sämre skörd vilket var tydligast i Skåne 2015. För såtidpunkerna 2-4 kunde ingen statistisk skillnad påvisas dessa år. Resultaten från försöksåret 2017 i Östergötland avviker genom den förhållandevis kalla hösten. Här fanns en tydlig effekt av såtidpunkt och den första såtidpunkten gav högst skörd, i genomsnitt 8 % högre än den sista såtidpunkten den 12 oktober. Plantorna i de sist sådda försöksleden hann inte utvecklas ordentligt. Utsädesmängden samspelade med såtidpunkten, och utsädesmängden 100 grobara kärnor per m2 gav klart lägre skörd i alla försök och vid alla såtidpunkter. Det gick inte att påvisa skillnader i utsädesmängder mellan 300 och 500 kärnor, förutom i försöket 2017 i Östergötland. Här visades också tydligt att såtidpunkt och utsädesmängd var beroende av varandra, särskilt vi den senaste såtidpunkten. Då var utsädesmängden 500 grobara kärnor m-

2 bäst och gav högst skörd (Figur 1). Skördenivåerna var mycket olika och utsädesmängden

300 grobara kärnor m-2 vid andra såtidpunkten gav i Skåne 12,6 respektive 9,5 ton/ha och i Östergötland 15,2 respektive 14,3 ton/ha. Jämförs sorterna gav Julius högst skörd under 2015, i genomsnitt över alla försöksled var skörden 5 % högre än Brons. Under 2017 gav Brons 4 % högre skörd än Julius (Figur 2). Stråstyrkan påverkades också av sort, utsädesmängd och såtidpunkt. Skillnaderna i stråstyrka var störst under försöksåret 2015 i Östergötland. Då var skördenivån här mycket hög, över 15 ton per ha i vissa försöksled, vilket gav stora påfrestningar på strået. I genomsnitt över försöksleden var det tydligt att tidig sådd och stor utsädesmängd gav mest liggsäd (Figur 3) och att det var sorten Julius, med sina stora kärnor som drabbades. Tendensen var densamma under 2017 men utslaget var mycket mindre. De sena såtidpunkterna och Brons visade den bästa stråstyrkan. Undersökningarna ger uppdaterat underlag för val av utsädesmängd vid olika såtidpunkter anpassat efter dagens klimatförhållanden och sortmaterial. Såtiderna kan med fördel flyttas framåt i under september månad och därmed undviks ”bryggor” för olika växtsjukdomar som gulrost och ogrästrycket minskar.

SKÖRD

Figur 1. Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på skörden. Resultat från fyra försök, relativtal, där försöksledet 300 grobara kärnor och såtidpunkt 2= 100. Relativtalet 100 motsvaras av (ton/ha) i Skåne 12,6 och 9,5 (2015 och 2016) och i Östergötland 15,2 och 14,3 (2015 och 2017).

Figur 2. Avkastning för höstvetesorterna Julius och Brons som ingick i försöken under perioden 2015-2017. Genomsnitt över övriga försöksled.

STRÅSTYRKA

Figur 3. Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på stråstyrkan. Resultat från fyra försök, relativtal.

400060008000

10000120001400016000

Skåne 2015 Östergötland2015

Skåne 2016 Östergötland2017

Julius Brons

kg/ha

2017‐11‐22

1

Cereal Breeding

New methods and their practical use in

wheat breeding

1. Consciously generate variability by crossing two individuals with desired agronomic characters

2. Select the desired genotype as quickly as possible and propagate it as a homozygous strain

3. It is not about an evolutionary adaptation and not transgenetics but about genetically adapting of the crop value via crosses

What is Plant Breeding?

Pedigree Breeding (Combination Breeding)relatively slow - 1 generation / yearAt least 7 years up to the official BSA test

Pedigree Breeding is today the most common breeding methodParents with desired characteristics are crossed and the progenies are generated via the selection from the F2

Negative – takes a long time and success is often luck based on a lot of unknown factores like:•Selected parents and their combination ability•size of the progeny we select from must be high•General field condtions to visible the breeding aims

A combintion with other methods is desirable and necessary

Common Breeding Method for self pollinating crops

2017‐11‐22

2

Seeds

Sales /turn over

Varieties

Official test

Phenotyping

What is Plant Breeding?Genpool (varieties and lines – genetic resources)

Definition of breeding aims and selecting appropriate

parents

Examination in a sufficient number of environments in which you can safely select for the target characteristics

Jahr

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Stocks maintanace and multiplication

Continuous maintenance breeding, seed production

up to certified seed

SSD (Single Seed Descent)Relative expensive (requires air-conditioned greenhouses and vernalization rooms)fastUp to 3 generations per year (14 months)1 to 2 years faster than pedigree breedingDH (double haploids)expensive (climate chamber, laboratory for tissue culture)fastest methodHomozygosity in one cycle Up to 3 years faster than pedigree breeding

Methods to Speed up the Generation Cycles

2017‐11‐22

3

• Comparatively fastExample from SSD: variety Intro, approval 2011 was crossed in 2002

But no speed at any price.lack of field selection in DH lines or fast SSD

•We need more efficient selections by molecular markers

years from crossing to:official application registration

normal Pedigree (RAGT) 7 10Single Seed Descent (SSD) 6 9accelarate SSD 5 8Double Haploid 4-5 7-8

Accelerating Breeding Process

Molecular Markers 1

Genotyping characters with molecular markersClearly identifiable DNA segments, so-called marker genes, are always linked to the target genesFeatures such as GR, BR, Fusarium soil-borne viruses, OBM, PCH1 eye spot, etc.For difficultly inherited traits, the hit rate is currently just 10-20%

Development of the technologyDNA chip technologye.g. 90K Infinium iSelect SNP chip

Marker assisted selection (MAS)Capture of simple individual features (monogene) and Quantitative features (QTL's) like yield, baking quality or Fusarium resistance

Molecular Markers 2

2017‐11‐22

4

Marker technology development

1990s

RFLPs(Restriction fragment length polymorphism)

1-10 of dp / line

Needs lots of HQ DNA

2000s

SSRs(simple seqence repeat)

Tens of dps / line

PCR – less DNA (polimerasechain reaction)

2009-

KASP-SNP(Single nucleotide polymorphism- competitive allele specific)

Hundreds of dps / line

Fluorescent PCR – even less DNA

2014-

SNP Arrays(chip SNP)

Thousands of dps / line

Moderate DNA quantity and quality

Genotyping analysisMolecular

marker mapGenome Traits

YieldHeight

Quality

YieldDisease

YieldMaturity

Disease

Quality

Disease

Genotyping analysis

2017‐11‐22

5

Practical use -Marker Assisted Selection (MAS)

Use DNA markers to tag individual genes

For example: height gene

A

B

D

Shorts

Talls

Reduced Hight Genes Rht 1 und 2

Increased harvest index: up to 50% of the total mass is grains

Increased grain count / spike

But initially disadvantages:Poor grain fillingIncreased susceptibility to fusarium(HFN weakness?)(Frost resistance?)

Long-term breeding work could overcome these negative correlations

Phenotypes of Rht-B1 (Rht1) and Rht-D1 (Rht2) dwarfing alleles in NILs. Wheat NILs (var Mercia) were grown to maturity. The photograph is from the John Innes Centre archives (produced by Tony Worland).

R S S S S R S S R R ‐‐ S R ‐‐ S R R R R R R S SPathologyR = OBM resistantS = OBM susceptible

Parents Progeny

“susceptible” DNA marker

“resistant” DNA marker

Applied to genes of major effect that have a difficult phenotype to measure e.g. Resistance to Orange Blossom Midge (OBM)+

Resistance to Orange Blossom Midge (OBM)

BUT WHAT ABOUT MULTIGENE RELATED FEATURES?

2017‐11‐22

6

1. Genomic selectionDetection of complex features, such ase.g. Yield based on a variety of genes

with a variety of markers2. Allocation of the data volume

with certain computer programsaccording to certain algorithms

3. Practical breedingDefinition and selection of crossing partners

4. Paradigm change in breeding

Genomic selection

The genomic selection promises a precise statement in the selection of features through the knowledge of gene interactions in complex inheritances.

Genomic Selection

Whole genome profiles

Performance data from multi-site field trials

Statistical models

Potentially predict yield, resistance and quality for any line based on genome profile

SNPs are abundant and cheap...

Provide possibilities for high throughput screening

Increases the numbers of traits that can be tracked at early generations

Increases possibilities for dissecting complex traits conferred by multiple QTL and understanding how these QTL function...

The SNP Revolution...

It is possible to identify genetic variation and associations to phenotypes with SNP’s (single nucleotide polymorphism) !

2017‐11‐22

7

Genomic selections -Automation is essential

DNA Extaction Liquid handling High-throughput PCR Allele calling

Positive Yield Gene- Keep

Negative Yield Gene- Discard

Both genes-Keep & selectin future generation

•Identifying lines with positive version (allele) of yield gene

Practical use: SNP Selection for Yield

Genome Wide Association Studies (GWAS)

3B Yield MarkerFor UK breeding

2017‐11‐22

8

High predictedLow actual

Low predictedHigh actual

Low predictedLow actual

Actual yield

Pred

icte

d yi

eld

High predictedHigh actual

Genomic selection pilot and future promise

Genomic selection can speed up plant breeding

1. Land races or varieties from around the worlde.g. Sumai 3 - Chinese Landrace with Fusarium resistance

2. Material from crosses with closely related speciese.g. with Thinopyrum intermedium (research project with JKI Quedlinburg)

3. Synthetic wheatCrossing of e.g. Triticum turgidum (AABB) with T.tauschii (DD)

4. CIMMYT Material (Mexico)world-wide center for wheat breeding for the third Worldgreatest genetic diversity

5. Natural or induced mutations6. Prebreeding (PD breeding); Parental Development

Sourcing useful genes

Sourcing useful genesExotic parent

with known trait of interestElite adapted parentx

F1 Elite adapted parentx

F1 BC1 Elite adapted parentx

F1 BC x Elite adapted parentx

VALIDATION

AdaptationTrait value

Yield impactGenetic linkage

2017‐11‐22

9

Resistance to Eye Spot (Oculimacula ssp.) by PCH1 und PCH2

Aegilops ventricosa

Aegilops kotschyi

Backcrossing and MAS PCH1 +PCH2Resistance Genes

First record in 60ties1987 var. RendezvousClarus 2002, Akzento 2005, Linus 2010, Rebell 2013

Hybrids in Wheat1. >10% additional yield possible, heterotic groups necessary

2. Practical hybridisation system not yet developedgametocidesCMS Processes like rye and barleyHybrids in 5 - 10 years on the market

3. Agricultural practiceEconomy: Extra yield - seed priceSafety of seed production

4. Safety of the restoration (fertile ears) in the cultivation, dominant restorer gene of the pollen donor (male)

5. Research project 'Breeding value' ('ProWeizen' initiative)RAGT involved

Male ARfRf

Male Crfrf

Male BRfRf

Hybrid 1ArfRF

X

Hybrid 1BrfRf

Hybrid 1Crfrf

Fertile F1 hybrid (commercial) seed; presence of Rf(heterozygous rfRf) in alien cytoplasm confers fertility in F1 plant

F1 hybrid 1C is sterile because Male C is rfrf; Male C is therefore a future cms female/maintainer

cmsfemale 1

rfrf

Fertile maintainer 1 rfrf

cmsfemale 1

rfrf

X

HYBRID WHEAT – DEVELOPMENT OF CMS

2017‐11‐22

10

F2 hybrid 1A sterile (homo)

rfrf

F2 hybrid 1A fertile (het)

rfRf

F2 hybrid 1A fertile (homo)

RfRf

F1 hybrid 1Afertile (het) rfRf

Selfing

HYBRID WHEAT – DEVELOPMENT OF CMS

HYBRID WHEAT – IMPROVING MALES

Anther extrusion and duration of pollen shed are important phenotypes for hybrid males▪ QTL discovery for these traits underway

HYBRID WHEAT – IMPROVING MALES

• Diversity in males potentially limiting▪ Can we discover ‘diverse’ but

competitve male lines?▪ How to improve the anthere extrusion▪ Find males with good restauration

ability

2017‐11‐22

11

CRISPR/CAS

CRISPR/CAS(Genom Editing, Gen Scissor)

The procedure has to be compared with advanced pedigree breeding and not with mutation breeding

Which gene acts as and in which place in the genome is still unknown

It’s no transgenic method (not clear yet)

How is it turned on or off

It’s quick efficient and cheap

Method is one of many possibilities

DLG Nachrichten 1/2017,Dr.Dirk Schenke; Prof. Dr.Dagunag Cai

This method opens unlimited possibilities but needs more knowlege

European multi-species seed company

2017‐11‐22

12

Ickleton (GB) Silstedt (Germany)

Branisovice(Czech Republic)

Louville-la-Chenard

Druelle

Montbartier

Premesques

European cereal breeding programme sites• Supported from Ickleton site• Quality screening• Molecular marker screening• Disease screening• Glasshouses production• Stock production

RAGT Cereal Breeding

Accurate parent characterisation:major genes and

QTL

Major gene enrichment:

Disease resistances

Number of markers applied

Marker Assistent Breeding in the Process

1. Acceleration of the breeding process2. Use of new genetic resources

for the new development of potential crossing parentsResistance sources from Aegilops, Thinopyrum, etc.Yields from Synthetics (NIAB, CIMMYT)

3. Marker assisted selectionMolecular markers,

4. New methods of genomic selectionchip technology90,000 markers per genotypeAllocation with corresponding algorithms

5. Genome editingCRISPR / CAS

6. Hybrid cultivation10% additional yieldNew hybridization systems

Future prospectives in RAGT Wheat Breeding

2017‐11‐22

13

Thank You for Your Attention

Quelle: LSV-Ergebnisse 2014-2017, Kornertrag relativ behandelt, Werte gemittelt u. gerundet

RGT REFORM good yellow rust resistance Secure harvest

272

168

221

189

320

209

133

212

266

293

195

288297

214

332

193

152

228

196

250

0

50

100

150

200

250

300

350

Fal

lzah

l in

sec

Wolfsdorf

Greimersdorf

2017‐11‐22

1

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

www.scandinavianseed.se

Vårt mål

Lantbruket i fokus!

Vårt oberoende skapar valfrihet åt lantbrukaren!

Det bästa sortmaterialet utifrån svenska odlingsförhållande för en ökad konkurrensförmåga!


Scandinavian Seed – för svenskt lantbruk!

Sverige attraherar det bästa sortmaterialet genom att vi har en hög certifieringsgrad

Varje ny sort ska ge svenskt lantbruk en bättre konkurrensförmåga

Internationellt sortmaterial känner inga gränser, vilket ökar exportmöjligheterna

Ett stort urval av sorter ger bäst förutsättningar att finna den rätta En förädlare är inte i topp jämnt

Scandinavian Seed finns för bondens bästa

2017‐11‐22

2

Screeningförsök Officiella försök

Vinterhärdighetsförsök

Uppförökning Marknadsföring

Från försök till marknad

Våra svenska certifieringsklasser


9 klimatzoner

Sverige har unika förutsättningar

8 växtodlingszoner

Lat 55°

Lat 69°


2017‐11‐22

3


SSD nyckeltal – Höstvete

Försök

Screening

Basförsök

Marknad

• 150 sorter• 17 förädlare• 9 länder

• 27 sorter

• 9 sorter


Internationell förädling påverkar Sverige

43%2001

Höstvete84%2016

Certifierad mängd utsäde från Europeiska förädlare


Vad påverkar urvalet av sorter?

Agronomiska egenskaper

Politik & Trender

Klimatförändringar

Geografiska skillnader

Foderproduktion/‐värde

Närhet till industrierna

Foder

Etanol

Malt

Kvarn

Ny kunskap

2017‐11‐22

4


Provningsplatsen är avgörande……

Sverige och resten av Europa

• RGT Reform höstvete

Främst Sverige

• Ellvis höstvete • Praktik höstvete• Olivin höstvete


Förädlare RAGTOfficiella försök: 2012Kvarntekniska försök 2014


8500

9000

9500

10000

10500

11000

11500

12000

9396 97 98 99 99 99 100

102 102 103105

Höstvete 2013‐2017, Sverige

Obehandlat Behandlat

Höstvete

Mätare: Sortblandning (Mariboss, Ellvis, Brons och Julius)

2017‐11‐22

5


8500

9000

9500

10000

10500

11000

11500

12000

93 9596

98 98 9999 100

101 101 102104

Höstvete 2013‐2017, område D‐F

Obehandlat Behandlat

Mätare: Sortblandning (Mariboss, Ellvis, Brons och Julius)


Behandlat D-F

2014 2015 2016 2017

Syntetisk mätare 11343 11509 9899 11954

Praktik 96 100 98 92

Olivin 93 94 94 93

Cubus 95 96 93 96

Nordh 95 104 96 96

Frontal 99 96 101 97

Ellvis 99 102 97 98

RGT Reform 100 103 103 98

Etana 100 102 105 100

Julius 100 100 99 100

Mariboss 104 101 103 100

Brons 97 97 100 103

Torp 105 109 97 104

Mätare: (Mariboss, Ellvis, Brons och Julius)

103103


Falltal, sek

Syntetisk mätare 328

RGT Reform +38

Källa: Officiella försök behandlat 2013-2017 Syntetisk mätare: (Mariboss, Ellvis, Brons och Julius)

+38

Rymdvikt, g/l


RGT Reform +27+27

Tusenkornvikt, g

Syntetisk mätare 46,8

RGT Reform 49,8+3

Proteinhalt, %


RGT Reform +0,2+0,2

Stärkelsehalt, %


RGT Reform +0,9+0,2

Kvalitets egenskaper

Mognad, Dagar


RGT Reform -3-3

Strålängd, cm


RGT Reform -4-4

Stråstyrka, %


RGT Reform +/-0+/-0

Vinterhärdighet

2017‐11‐22

6


Falltal, sek


RGT Reform +38


+38

Rymdvikt, g/l


RGT Reform +27+24

Tusenkornvikt, g


RGT Reform 49,8+3

Proteinhalt, %


RGT Reform +0,2+0,2

Stärkelsehalt, %


RGT Reform +0,9+0,9


Mognad, Dagar


RGT Reform -3-3

Strålängd, cm


RGT Reform -4-4

Stråstyrka, %


RGT Reform +/-0+/-0

Vinterhärdighet


Falltal, sek


RGT Reform +38


+38

Rymdvikt, g/l


RGT Reform +27+27

Tusenkornvikt, g


RGT Reform 49,8+3

Proteinhalt, %


RGT Reform +0,2+0,2

Stärkelsehalt, %


RGT Reform +0,9+0,2


Mognad, Dagar


RGT Reform -3-3

Strålängd, cm


RGT Reform -4-4

Stråstyrka, %


RGT Reform +/-0+/-0

Vinterhärdighet


0

5

10

15

20

25

30

35

40

Sjukdomar obehandlat 2013‐2017, Sverige

Brunrost Gulrost Bladfläcksjuka Mjöldagg Svartpricksjuka

2017‐11‐22

7


RGT Reform – uppförökad areal SSD

Höstvete

99%

RGT Reform1%

2015

Höstvete

93%

RGT Reform7%

2016

Höstvete74%

RGT Reform26%

2017

Höstvete

66%

RGT Reform34%

2018

Julius 51.7 tkv

Ellvis 46.6 tkv

Brons 46.0 tkv

Mariboss 45.6 tkv

Olivin 45.0 tkv

Cubus 48.4 tkv

Frontal 47.2 tkv

Praktik 46.9 tkv

RGT Reform 50.6 tkv

Nordh 42.1 tkv

Norin 45.5 tkv

Torp 46,3 tkv

[CELLRANGE]

41

43

45

47

49

51

53

55

440 460 480 500 520 540 560 580

Antal Kärnor/ax

Antal ax/m2


Använd data:2012‐201735 försökTorp (27)Etana (23)

• Avkastning• TKV• Axantal

• Kärnor/ax• Ax/m2• Tusenkornvikt

Veteuppdelning 2018


• Tkv har stor påverkan• Något mer bestockare vilket

skall gynnas via odlingsinsatser

80

90

100

110

120avkastning

tusenkornvikt

axantal

kärnor/ax

35 försök mellan 2012‐2017

Veteuppdelning 2018

2017‐11‐22

8


Medeltal, samtliga försök

Kg/ha tkv Ax/m2 Kärnor/ax Kärntäthet

11297 51 531 43 22273

Medeltal tio högst avkastande försök

Kg/ha tkv Ax/m2 Kärnor/ax Kärntäthet

13441 53 602 43 25292

51

53

Veteuppdelning 2018


Odlingshänvisning – Kvävegödsling9 försök 2016‐2017

9,0

9,5

10,0

10,5

11,0

11,5

12,0

12,5

13,0

13,5

120 180 240 300

Proteinhalt

Ellvis RGT Reform Torp Mariboss Praktik

85

90

95

100

105

110

115

120

125

120 180 240 300

Avkastning


410

430

450

470

490

510

530

550

120 180 240 300

Ax/m2



”Ingen vinnare tror på slumpen”

2017‐11‐22

9

VetemarknadenÖSF-konferensen 29 november

Erik Hartman

Dagens ämnen

• Foder & Spannmål

• Svensk veteproduktion

• Användningen av svenskt vete

• Prisbildning

• Möjligheter för svenskt vete

Foder & Spannmål• Ca 50 företag

– Från multinationella koncerner till lokala företag

• Branschens kommunikationscentral– Myndigheter: Regeringen, SJV, SVA, KEMI,– Organisationer: LRF, SPMO, Sv Växtskydd, SFO, LRF Mjölk,

Fefac, Coceral, NGO:s, etc– Media

• Support till medlemmar– Information om regler, regeltolkning och juridik– Gemensamma villkor och mallar, t ex handelsvillkor,

branschriktlinjer, rekommendationer– Marknadsinformation och utbildning– Projekt

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

1921

1923

1925

1927

1929

1931

1933

1935

1937

1939

1941

1943

1945

1947

1949

1951

1953

1955

1957

1959

1961

1963

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

p

1 00

0 T

ON

SKÖRD I SVERIGE

Vete Råg KornHavre Blandsäd

Källa: SJV

Svensk spannmålsareal 12-17(Källa SJV)

395

65

24 16

312

168

4213 1

375

76

17 19

308

181

3113 2

408

66

22 19

299

159

2811 2

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

höstvete vårvete råg höstkorn vårkorn havre rågvete blandsäd majs

Tuse

ntal

Areal, sådd

2012 2013 2014 2015 2016 2017p

Världens vetebalans

717

730 736

754

736

699 715

719 738

738

0

50

100

150

200

250

300

500

550

600

650

700

750

800

2005

/06

2006

/07

2007

/08

2008

/09

2009

/10

2010

/11

2011

/12

2012

/13

2013

/14

2014

/15

2015

/16

2016

/17p

2017

/18p

Milj

ton

lage

r

Milj

ton,

pro

d, k

ons

Utg lager Veteprod

Vetekons

Vilka köper svensk spannmål ?(Källa SJV)

Vete Korn Havre2014-2016

Algeriet 288 147Frankrike 142 139Spanien 141 389Danmark 115 446Norge 79 083

2014-2016Tyskland 198 941Nederländerna 51 598Spanien 39 040Danmark 35 744Belgien 25 616

2014-2016Danmark 65 824USA 63 617Tyskland 44 024Spanien 21 516Storbritannien 12 675

Högt pris:• små lager

• stark efterfrågan

• dålig skörd

• svag krona

• hög kvalitet

• förväntningar

Lågt pris:• stora lager

• svag efterfrågan

• god skörd

• stark krona

• låg kvalitet

• förväntningar

Prisbildning

Högt pris:• små lager

• stark efterfrågan

• dålig skörd

• svag krona

• hög kvalitet

• förväntningar

Lågt pris:• stora lager

• svag efterfrågan

• god skörd

• stark krona

• låg kvalitet

• förväntningar

Prisbildningsvågen just nu

Lokal marknad kontra världsmarknad

Linköping

Sverige

EU

Världen

Östergötland

Lokal marknad kontra världsmarknad

Linköping

Sverige

EU

Världen

Östergötland

Dessutom påverkan från:• andra spannmålsslag• andra råvaror• kapitalmarknaden

Underskott Överskott• Priset i EU brödvete

(Hamburg) 160 kr/dt

• Frakten 15 kr

• Vårt marknadspris 175 kr/dt

• Priset i EU (Hamburg) 160 kr/dt

• Frakten 15 kr

• Vårt marknadspris 145 kr/dt

Världens vetebalans (Källa:SJV)

717

730 736

754

736

699 715

719 738

738

0

50

100

150

200

250

300

500

550

600

650

700

750

800

2005

/06

2006

/07

2007

/08

2008

/09

2009

/10

2010

/11

2011

/12

2012

/13

2013

/14

2014

/15

2015

/16

2016

/17p

2017

/18p

Milj

ton

lage

r

Milj

ton,

pro

d, k

ons

Utg lager Veteprod

Vetekons

Världens vetebalans

717

730 736

754

736

699 715

719 738

738

0

50

100

150

200

250

300

500

550

600

650

700

750

800

2005

/06

2006

/07

2007

/08

2008

/09

2009

/10

2010

/11

2011

/12

2012

/13

2013

/14

2014

/15

2015

/16

2016

/17p

2017

/18p

Milj

ton

lage

r

Milj

ton,

pro

d, k

ons

Utg lager Veteprod

Vetekons

När sker det oväntade?

Möjligheter

• Ökat kundperspektiv• Destination: Vilken marknad producerar

jag för?– Etanol, Export, Kvarn, Barnmat, Vodka, etc

• Koncept och varumärkens betydelse ökar.– Från överlevnad till identitet.

• Ekologiska sortimentet.

11/09/2017 17

• Tillväxttakten har bromsat in betydligt jämfört med tidigare år 7-8% (jämfört med 23% första halvåret 2016)

• I marknadsrapporten som släpptes i januari var prognosen att ekologiska livsmedelsmarknaden skulle växa till 29,4 miljarder under 2017. Nu nedjusterat med 2 miljarder.

• DVH har en blygsam tillväxt på eko (+2-3%)

• Systembolagets tillväxt drivs främst av vin (i alla fall värdetillväxten)

• Food service går fortsatt starkt

Utveckling ekomarknadProduktionsstatistik

11/09/2017 18

0100200300400500600700800900

1 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017prog

Ekologisk produktion [1000 t]

Spannmål Trädgård Öv vegetabilier

Mjölk Nötkött Griskött

Fjäderfä (kyckling) Lammkött Ägg

02 0004 0006 0008 000

10 00012 00014 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017prog

Konventionell produktion [1000 t]

Spannmål Trädgård Öv vegetabilier

Mjölk Nötkött Griskött

Fjäderfä (kyckling) Lammkött Ägg

Produktionen av ekospannmål har mer än fördubblats mellan

2010 och 2016. Källa SJV.

Sammanfattning

• Svensk veteproduktion har ökat kraftigt.– Exportökningen större än ökningen i industrin– Algeriet och EU-länder största kunder

• Världens produktion och lager har ökat flera år i rad.• Marknaden är många marknader

– Geografi– Ändamål

• Stora svenska veteskördar svensk skörd ger ”prisavdrag” mot Hamburg/Matif

• Saker och ting kan ändras snabbt.– Väder– Politik

• Det finns möjligheter.– Ekologisk spannmål har potential.

23:e Ösf konferensen vretakluster 29‐30 november 2017 1 osf.pdf · vo-dag 29 nov...

Documents