28 NORDISK FILATELI Oktober 2011

Heinz Gutschmidt föddes iBerlin 1906. Fadern varen högt uppsatt bank -

tjänsteman, men på fritidenbåde musicerade och måladehan. Även hans mamma varkonstnärligt lagd.

Det första världskriget somHeinz fick uppleva som ung, be -tydde undernäring och brist pålivsmedel för många. Somma -ren 1919 kom Heinz till Sveri -ge som krigsbarn. Hos möbel-

handlaren Aron Svensson i Gö -teborg kom han att vistas som-rarna 1919 och 1920. Han triv-des mycket bra, men naturligt-vis var han tvungen att åter-vända till Tyskland för att av-sluta skolgången.

År 1923 slutade han lärover -ket och ville helst resa till Sve -rige för att slippa inflation ochvarubrist. Självklart ville för -äldrarna att sonen först skullefå utbilda sig, och fadern såg

till att han fick plats som kon-torselev på en stor glödlamps-fabrik i Berlin. Det var dock in-get som Heinz tyckte om. ”Dåfår du lära dig reklam och text-ning”, sade fadern.

Men Heinz hade aldrig glömtSverige. Han insåg dock att fa-dern hade rätt och att han be-hövde en utbildning innan hankunde ge sig av. Eftersom hanhade ett mycket fint avgångs-betyg i teckning så kom han in

HHeeiinnzz GGuuttsscchhmmiiddtt– kopparstickaren som blev svensk frimärksgravör

av Peter Larsson

Även om Heinz Gutschmidt är en av våra minst kända frimärksgravörerär han upphovsman till flera numera klassiska gravyrer av högt skattade

motiv – som till exempel serien ”Tre Kronor”. Totalt utförde han 31 frimärksgravyrer för Sverige under åren 1961–73.

Heinz Gutschmidt (1906–74)demonstrerar här den ädlaoch svåra konsten att grave-ra in bilden av ett frimärks -motiv i en stål platta. Ett ar-bete som tillåter få om ensnågot misstag.

28_31:Layout 1 2011-09-27 21:38 Sida 28

på Berlins konstakademi. Det -ta var sommaren 1925. På aka-demien fick Heinz Gutschmidtutföra figurmålning för profes-sor Henseler och textning förgrafikern Hoyer.

Fick anställning på RikstryckerietEftersom Heinz kände att dengrafiska banan var det hanskul le syssla med, så blev hanmycket glad när han 1926 fickchans att börja på Riks trycke -riet som hade över 4 000 an-ställda. Här skulle man formahonom till en gedigen yrkes-man, allt med tysk grundlig-het.

Under tre års tid fick Heinzoch hans kamrater under led-ning av gravyrlärarna Rogal -ski och Westphal, nöta in allade kunskaper som erfordradesav en kopparstickare vid dettastat liga värdepapperstryckeri.

Efter utbildningen arbetade

Heinz ytterligare tre år på Riks-tryckeriet, men det var svåratider i början på 1930-talet, ochman tvingades att avskeda folk.Bland dessa fanns Heinz Gut -schmidt.

Sverige fanns hela tiden itankarnaDen då 26-årige kopparsticka-ren var i en hopplös situation.Att vara arbetslös under den-na tid i Tyskland med en enormarbetslöshet kunde knäcka vemsom helst. Familjen hade detdock relativt gott ställt, menHeinz tänkte hela tiden på Sve -rige och en framtid i detta land.Föräldrarna märkte också tyd-ligt att sonen längtade bort.

Och en dag gav han sig ivägtill Sverige och Göteborg. Åretvar 1933, samma år som Hitlerkom till makten. I Göteborg fickhan bo hos en äldre kvinnligbekant sedan krigsbarnstiden,fröken Constanze Lindberg.

Eftersom han den första ti-den saknade arbetstillstånd för-sörjde han sig på att måla tav-lor och framställa grafiska bil-der. Från föräldrarna fick hanockså pengar.

År 1935 gick dock uppehålls -tillståndet ut och situationenblev med ens kritisk. FrökenLindberg kontaktade en advo-kat och sade att hon behövdeHeinz stöd när hon blev gam-mal. Advokaten rådde henne dåatt adoptera Heinz vilket ock -så skedde i samförstånd. Där -med fick Heinz stanna i Sveri -ge. Svensk medborgare blevhan 1938.

Samma år fick han anställ-ning som porslinsgravör ochmålare hos Rörstrand i Göte -borg. Men sedan kom andravärldskriget och Rörstrand fickallt svårare att få in råvaror.Det slutade med att fabrikenlades ner. 240 anställda fick gåi maj 1940, och för andra gång-

T.v.: Heinz Gutschmidt debuterade 1961 som frimärksgravör med ett frimärke i den stilrena serien ”Tre Kronor”.I mitten: Detta frimärke gavs ut 1962 och ingår i serien ”Ny siffertyp, typ II” som gavs ut under åren 1957–65.Frimärkstypen brukar benämnas ”Snoddas” och Heinz Gutschmidt graverade två valörer i denna serie. T.h.:Serien ”Hällristningar” gavs ut i nio olika valörer 1954–64, varav Heinz Gutschmidt graverade 95-öresvalören.

T.v.: Detta vackra frimärke gavs ut i två olika valörer 1965 för att uppmärksamma att det var 100 år sedan FredrikaBremer (1801–65) gick bort. I mitten:”Ales stenar” kom ut 1966 och var Heinz Gutschmidts favoritfrimärke. Den -na 67 meter långa skeppssättning vid Kåseberga i Skåne är Sveriges största. Denbestår av 59 resta stenar och är ett populärt turistmål. Ales stenar dateras till vi-kingatid, men även äldre datering har föreslagits. T.h.: EFTA bildades 1960 och1967 slopades industritullarna mellan dess medlemmar. Frimärket gavs ut 1967för att uppmärksamma denna händelse.

NORDISK FILATELI Oktober 2011 29

➥

28_31:Layout 1 2011-09-27 21:39 Sida 29

en i sitt liv var Heinz Gut -schmidt arbetslös.

Arbetade som brevbärare i 16 års tidArbetslösheten var naturligt-vis ett hårt slag för Heinz. Nå -gon gav honom tips om att Pos t -verket sökte brevbärare. Hansökte och fick jobb, vilket re-sulterade i att Heinz fick börjasom brevbärare. Han stannade16 år i detta yrke som han triv-des bra med.

En dag drabbades han dockav en hjärtinfarkt och tving-ades sluta. Han hamnade påsjukhus och därefter som kon-valescent på Postmannahem -met i Tällberg. För att få tiden

att gå ägnade han sig på friti-den åt att teckna förslag på oli-ka frimärken. En kvinna i Post-styrelsen råkade av en händel-se få se Heinz skisser, och blevså imponerad att hon under-rättade en hög chef inom Pos t -verket om vad hon sett. Dennetog kontakt med Heinz Gut -schmidt, och bad honom skickalite arbetsprover som tecknareoch gravör.

– Jag har aldrig varit så ner -vös i hela mitt liv som när jagblev kallad för att göra ett ge -sällprov i naturlig frimärks -storlek, sade Heinz Gutschmidtnär den legendariske frimärks -skribenten Sigurd Tullberg engång intervjuade honom.

Hans arbetsprov godkändesav Erik Wes ter gren i Postver -kets konst- och programråd den14 april 1961, och sålunda gjor -de Heinz Gut schmidt en sendebut som frimärksgravör i detsvenska Postverket.

Man får heller inte glömmade per soner som gav Heinz Gut -schmidt en chans att visa vadhan kunde. Utan dem hade vigått miste om en skicklig fri -märksgravör.

Debuterade med ”Tre Kronor”Det första frimärke som HeinzGutschmidt graverade för Sve -rige blev ”Tre Kronor” i valö-ren 2,50 kr. Det skulle senare

➥

T.v.: ”Skansen Lejonet” uppmärksammas på denna vackra utgåva från 1967. Denna 1600-talsfästning är belägeni Göteborg. Den har tidigare benämnts som Västgöta Lejonet eller Göta Lejon. I mitten: Tonsättaren FranzBerwald (1796–1868) hedrades 1968 med en utgåva i två olika valörer för att påminna om att det var 100 år sedanhan dog. T.h.: För att uppmärksamma att det var 300 år sedan som Sveriges Riksbank grundades, gavs frimär-ken i två olika valörer ut 1968.

T.v.: Ett annat 300-årsjubileum som uppmärksammades 1968 var Lunds univer-sitets. Frimärket gavs ut i två olika valörer. I mitten: ”Norden II, Postsamarbete”heter denna utgåva som kom ut 1969 i två olika valörer. Frimärkena uppmärk-sammar det nordiska postsamarbetet. Motivet är fem handelsskepp från fem oli-ka silvermynt (ca 825 e.Kr.) som hittats på Björkö i Mälaren. T.h.: ”Svensktkonstsmide” heter en utgåva från 1970 som består av fyra olika frimärken. HeinzGutschmidt graverade två av dem. Vi visar 55-öresvalören, som avbildar denjärn beslagna kyrkdörren i Björksta kyrka, vilken är ett arbete från 1300-talet avsmeden Rudinger. Gutschmidts gravyr har rönt hög uppskattning.

30 NORDISK FILATELI Oktober 2011

28_31:Layout 1 2011-09-27 21:40 Sida 30

NORDISK FILATELI Oktober 2011 31

bli ytterligare tre valörer i den-na stilrena serie, som av mångaräknas som det mest tidlösaoch vackra som givits ut i fri -märksväg. Serien med totalt 34olika valörer gavs ut under år -en 1939–69. Frimärket har de-signats av konstnären Ar thurJo hansson (1876–1961).

Efter debuten med ”Tre Kro -nor” följde en rad fina gravy-rer. I denna artikel visas etturval av Gutschmidts gravy-rer, samtliga tryckta i stål -tryck. Hans eget favoritfrimär-ke var ”Ales stenar” som gavsut 1966.

Ett annat uppskattat fri mär -ke är kyrkdörren i ”Svensktkonstsmide” från 1970. Dåva -rande chefen för Postmuseum,Gil bert Svenson, uttryckte sigså här i Postryttaren 1970 omdetta märke: ”Är ett av vårmoderna fri märkskonsts vack-raste gravyr arbeten.”

Sigurd Tullberg hade mångalovord om ”Hertig Erik Mag -nus sons sigill” utgivet 1970,och i den mån det kan intresse-ra någon, så tycker artikelför-fattaren mycket om utgåvanmed Fredrika Bre mer som gavsut 1965.

Exklusivt yrkeI Postryttaren årgång 2001 harBjörn Sylwan skrivit en syn-nerligen intressant och ingå -ende artikel om Sveriges förstefrimärksgravör, Karlskronaso -nen Pehr Ambjörn Sparre. Allt-

sedan dess har Sverige alltidhaft framstående frimärksgra-vörer. Tack vare det så har viockså ett gott rykte när det gäl -ler kvalitetsfrimärken. Då me-nas de frimärken som är hand-graverade och tryckta i djup -trycksmetoden ståltryck.

Gravyr på värdepapper somt.ex. frimärken kan härledaslångt tillbaka i tiden, och är isig inget självändamål. Bort -sett från att graverade frimär-ken utgör små grafiska blad iminiatyr, så är de också myck-et svåra att förfalska.

Bakom ett graverat frimär-ke ligger det ett mycket tåla-modsprövande arbete. Man räk -nar med att det i normalfallettar cirka fem veckor att grave-ra ett frimärke. Och det gälleratt vara försiktig med grav -stickeln, som gravörens verk-tyg kallas. Ett enda misstag istålplattan och hela arbetet fårgöras om.

Med tanke på att gravyrenutförs i naturlig storlek (!), såär det nästan ofattbart att enskicklig gravör kan gravera inså många som tio linjer på enfuttig millimeters bredd.

Gravöryrket måste betrak-tas som mycket exklusivt. En -dast ett fåtal specialister värl-den över behärskar detta ge-bit, vilket har gjort att mångaländer inte har personella re-surser för att framställa hand-graverade frimärken.

Istället dominerar yttrycket

off set, eftersom man då kanutesluta gravörens arbete. Fri -märksbilden överförs med den-na tryckteknik först till en film,därefter från filmen till tryck-plåten (eller idag vanligtvis fråndatorn direkt till tryckplåten),och från denna till överförings-cylinderns gummiduk som i sintur avsätter fri märksbil den påpapperet. Dessvärre saknarden na tryckmetod ståltrycketsdjup och reliefstruktur.

Som nämnts så har vi ändasedan våra första frimärkenhaft skickliga frimärksgravö-rer. Påfallande många av demhar haft utländsk härkomst. Avtotalt 25 gravörer till dags da-to, har 16 utländsk härkomst,däribland Heinz Gut schmidt.Det har inte varit lätt att hittanågra uppgifter om honom, menSigurd Tullberg skrev på sintid en del om denne gravör. Endel av dessa värdefulla uppgif-ter har gjort att en skicklig,men kanske bort glömd gravör,åter kan lyftas fram många årefter sin bortgång. ❑

Källor:Sigurd TullbergNordisk FilateliFacit SpecialEgen forskning

Den som vill läsa tidigare artiklar iNordisk Filateli om frimärksgravörerav artikelförfattaren, kan göra det påtidningens hemsida www.filateli.se.Sök under redaktion & artikelbank

T.v.: ”Hertig Erik Magnussons sigill 1306” heter detta fina frimärke som gavs ut 1970. I mitten: Den berömdekonstnären Sven Ljungberg har svarat för förlagan till detta trevliga frimärke med motiv från Ljungbytrakten sombenämns ”Småländsk timmerfora” och gavs ut 1971. T.h.: ”Naturmotiv” heter en serie om tre olika frimärkensom gavs ut 1973. Heinz Gutschmidt graverade frimärket i 55-öresvalören som visar vårbjörkar målade av OskarBjörkman 1961. Detta blev Heinz Gutschmidts sista frimärksgravyr.

28_31:Layout 1 2011-09-27 21:41 Sida 31