3. Ångbåtsbryggan/kölnholmen - media.basetool.semedia.basetool.se/file/7995/pax-karta.pdf ·...

2
Tiden pulsar, mörkret vandrar in. Följ med på en vandring genom korpbröderna Alriks och Viggos Mariefred. 1. Orangeriet ”Benen springer fortare som om han var en maskin. Förbi slosbryggan. Där stannar han. Framför e stort växhus, eller växthus, det är mer som e palats av glas. Typ e glasslo eller något. Han ser sig själv speglas i rutorna. Utan a tänka plockar han upp en sten och kas- tar. Den kraschar rakt in i glaset. Han plockar upp en sten ll. Kastar. Pang. En ll. Fullträff. Krasch. Klirr. En ll. Glaset krossas, spliras när det rasar ner på marken.” ur Nidstången Slosparkens historia börjar redan på 1500-talet och mycket har hunnit hända sedan dess. Varje århundrade har man hiat på något ny, och under 1800-talet byggdes e växthus, ”Orangeriet”. Det växthus som finns idag är en kopia av det första. Här odlar man alla blommor som används i trägården och inne på sloet. Sloet Gripsholm började byggas redan på 1300-talet som en försvarsborg och blev e slo först när Gustav Vasa tog över det på 1500-talet. Mest känt är teatertornet från Gustav III:s d, porträsamlingen och de två kanonerna ”Suggan” och ”Galten”, vilka står på yre borggården. 2. Loenlund och området kring sloet ”Alrik ligger på mage över en gunga i Loenlunds lekplats. Fan också! Nu har det hänt igen. Bråk i matsalen. Det var det där Simon sa om alkismorsa som fick det a explodera i huvudet på honom. Även om han själv är skiörbannad på mamma, så får ingen annan säga något ont om henne. Speciellt inte Simon. Då smäller det! Så är det bara.” ur Mylingen Naturreservatet Gripsholms hjorthage har sedan 1600-talet hört ll Kungsladugården. Idag används hela området som betesmark för cirka 100 dovhjortar. Hit kommer både Marifreds- bor och turister för a promenera. Mot stan i parken Loenlund finns en lekplats. Förr var parken också betesmark för de kungliga djuren. 3. Ångbåtsbryggan/Kölnholmen ”Nu ljuder Majabåtens ångtuta över Gripsholmsviken. När den signalen hörs vet alla Mariefredsbor a klockan är halv två. Alrik och Viggo hinner precis köpa godis i kiosken innan ångbåten lägger ll vid bryggan. De står och proppar i sig smågodis medan turisterna strömmar av. De flesta ser glada och förväntans- fulla ut. Det tar en stund innan alla kommit i land. Ingen mamma.” ur Grimmen På Kölnholmen byggde man 1834 en brygga och 1888 en ångbåtsstaon med serveringsrum och hamnkontor. Idag är bryggan e byggnadsminne, som inte får förändras. På sommaren lägger ång- båten S/S Mariefred ll här, när hon kommer från Stockholm. Det har hon gjort ända sen 1903. Promenadd cirka 45 minuter (3,4 km) Mer informaon www.strangnas.se/pax Kom ll Mariefred och upplev verklighetens

Upload: lythu

Post on 09-Aug-2019

214 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Tide

n pu

lsar

, mör

kret

van

drar

in. F

ölj m

ed p

å en

va

ndrin

g ge

nom

kor

pbrö

dern

a Al

riks o

ch V

iggo

s M

arie

fred

.

1. O

rang

erie

t”B

enen

spr

inge

r for

tare

som

om

han

var

en

mas

kin.

För

bi s

lott

sbry

ggan

. Där

stan

nar h

an.

Fram

för e

tt st

ort v

äxhu

s, e

ller v

äxth

us, d

et ä

r mer

so

m e

tt p

alat

s av

gla

s. T

yp e

tt g

lass

lott

elle

r någ

ot.

Han

ser

sig

sjä

lv s

pegl

as i

ruto

rna.

U

tan

att tä

nka

ploc

kar h

an u

pp e

n st

en o

ch k

as-

tar.

Den

kras

char

rakt

in i

glas

et. H

an p

lock

ar u

pp

en st

en ti

ll. K

asta

r. Pa

ng. E

n til

l. Fu

llträ

ff. K

rasc

h.

Klirr

. En

till.

Gla

set k

ross

as, s

plitt

ras

när d

et ra

sar

ner p

å m

arke

n.”

ur N

idst

ånge

n

Slott

spar

kens

hist

oria

bör

jar r

edan

1500

-tale

t

och

myc

ket h

ar h

unni

t hän

da se

dan

dess

. Var

je

århu

ndra

de h

ar m

an h

ittat

någo

t nytt

, och

un

der 1

800-

tale

t byg

gdes

ett

väx

thus

, ”O

rang

erie

t”. D

et v

äxth

us so

m fi

nns i

dag

är e

n ko

pia

av d

et fö

rsta

. Här

odl

ar m

an a

lla b

lom

mor

so

m a

nvän

ds i

träg

årde

n oc

h in

ne p

å slo

ttet.

Slo

ttet G

ripsh

olm

bör

jade

byg

gas r

edan

1300

-tale

t som

en

förs

vars

borg

och

ble

v ett

slott

rst n

är G

usta

v Va

sa to

g öv

er d

et p

å 15

00-ta

let.

Mes

t kän

t är t

eate

rtor

net f

rån

Gust

av II

I:s ti

d,

port

rätt

sam

linge

n oc

h de

två

kano

nern

a ”S

ugga

n”

och

”Gal

ten”

, vilk

a st

år p

å ytt

re b

orgg

årde

n.

2. L

otten

lund

och

om

råde

t krin

g sl

ottet

”Alri

k lig

ger p

å m

age

över

en

gung

a i L

otten

lund

s le

kpla

ts. F

an o

ckså

! Nu

har d

et h

änt i

gen.

Brå

k i

mat

sale

n. D

et v

ar d

et d

är S

imon

sa

om a

lkism

orsa

som

fick

det

att

exp

lode

ra i

huvu

det p

å ho

nom

. Äv

en o

m h

an s

jälv

är s

kitfö

rban

nad

på m

amm

a,

så få

r ing

en a

nnan

säg

a nå

got o

nt o

m h

enne

. Sp

ecie

llt in

te S

imon

. Då

smäl

ler d

et! S

å är

det

ba

ra.”

ur M

ylin

gen

Nat

urre

serv

atet

Grip

shol

ms h

jort

hage

har

seda

n 16

00-ta

let h

ört ti

ll Ku

ngsla

dugå

rden

. Ida

g an

vänd

s hel

a om

råde

t som

bet

esm

ark

för c

irka

100

dovh

jort

ar. H

it ko

mm

er b

åde

Mar

ifred

s-bo

r och

turis

ter f

ör a

tt p

rom

ener

a. M

ot st

an i

park

en L

otten

lund

finn

s en

lekp

lats

. För

r var

pa

rken

ock

så b

etes

mar

k fö

r de

kung

liga

djur

en.

3. Å

ngbå

tsbr

ygga

n/Kö

lnho

lmen

”Nu

ljude

r Maj

abåt

ens

ångt

uta

över

G

ripsh

olm

svik

en. N

är d

en s

igna

len

hörs

vet

alla

M

arie

fred

sbor

att

klo

ckan

är h

alv

två.

Alri

k oc

h Vi

ggo

hinn

er p

reci

s kö

pa g

odis

i kio

sken

inna

nån

gbåt

en lä

gger

till

vid

bryg

gan.

De

står

och

pr

oppa

r i s

ig s

måg

odis

med

an tu

riste

rna

strö

mm

ar a

v. De

fles

ta s

er g

lada

och

förv

änta

ns-

fulla

ut.

Det t

ar e

n st

und

inna

n al

la k

omm

it i

land

. Ing

en m

amm

a.”

ur G

rimm

en

På K

ölnh

olm

en b

yggd

e m

an 1

834

en b

rygg

a oc

h 18

88 e

n ån

gbåt

ssta

tion

med

serv

erin

gsru

m o

ch

ham

nkon

tor.

Idag

är b

rygg

an e

tt b

yggn

adsm

inne

, so

m in

te få

r för

ändr

as. P

å so

mm

aren

lägg

er å

ng-

båte

n S/

S M

arie

fred

till

här,

när h

on k

omm

er fr

ån

Stoc

khol

m. D

et h

ar h

on g

jort

änd

a se

n 19

03.

Prom

enad

tid c

irka

45 m

inut

er (3

,4 k

m)

Mer

info

rmati

on w

ww

.str

angn

as.s

e/pa

x

Kom

till

Mar

iefr

ed o

ch u

pple

v ve

rklig

hete

ns

4. Klostergatan”De är framme vid Magnars och Estrids hus. Solen skiner. Nedanför dem glittrar sjön Mälaren. Kyrkan lyser vit uppe på kullen. Man kan verkligen inte tro att det ligger ett hemligt bibliotek dolt under allt det här gulli-gullet, tänker Alrik.” ur Grimmen

Längs den här gatan hittar vi både Estrids och Magnars hus och Callanderska går-den, hembygdsmuseet. Gården började byggas redan på slutet av 1500-talet, men huvud- och sidobyggnaden lades till på 1700-talet. 1947 fick Mariefred går-den i gåva. Här finns en trevlig kryddgård att kika på.

5. Mariefreds kyrka”– Vi ska leka Svarta Madam på toan medan vi väntar på mamma, säger Selma bestämt. Nadia, Omar och hon står innan-för kyrkporten och väntar. Alla andra har gått hem. De är helt ensamma i den tysta kyrkan.– Vad är Svarta Madam? undrar Omar.– Va? Har du aldrig lekt Svarta Madam? säger Selma. Kom!Selma drar med sig Nadia och Omar in på toan. Det blir trångt när de står därinne alla tre. Selma släcker lampan och låser.” ur Gasten (världspremiär 9 oktober 2015)

Kyrkan byggdes 1624. Bara 60 år senare bröt en brand ut och kyrkan skadades.Den öppnades inte igen före 1701, men

har sen dess varit i bruk. En stund varje dag är den öppen för besökare. Nedanför kyrkan kan man se Stureste-nen. Den är rest 1905 för att hylla Sten Sture den äldre. Han ägde Gripsholms gods under 1400-talet, men gav det till munkarna för att de skulle kunna uppföra klostret Pax Mariae. Några år efter att Gustav Vasa blivit kung rev han klostret och byggde ut Gripsholms slott. Klostrets namn, på svenska Marias fred, finns kvar i stadens namn – Mariefred.

6. Strandrestaurangen”Han fortsätter att gå längs Strand-promenaden. Längre fram ligger ett gammalt stenhus som inte används av någon. För många år sedan var det en fin restaurang, Strandrestaurangen, men nu står det och förfaller. Alrik hejdar sig. Det är någon som klätt-rar ut genom ett trasigt källarfönster. Alrik kliver in bakom en trädstam, för att inte bli sedd. Vem är det? Visst är det något bekant över personen?” ur Bjäran

1915 tyckte doktorinnan Alma Lind och några av de andra fruarna i Mariefred att det borde byggas ett varmbadhus. De samlade in en stor del av pengarna själva och lät bygga huset som står här idag. I huset badade och tvättade man, och skolbarnen gick hit. 1970 stängde badet och huset blev istället turistbyrå och efter det restau-rang. Idag har huset stått tomt i många år.

7. Skolan”Äntligen är det Viggos tur att spela King. Han tar plats på spelplanen. Gör sig beredd genom att ställa sig bredbent med lätt böjda knän. Han vet att han har bra balans och bollkänsla. Det här borde bli kul.” ur Nidstången

Den första skola som låg här hette Vita skolan och var byggd 1917. I slutet av 1970-talet revs byggnaden för att göra plats för den skola som står här idag.

8. Kyrkogården”Viggo hoppar ner från muren och går fram till en grav som har en tjock järn-kedja som staket runt hela gravplatsen. Självklart ställer han sig på järnkedjan och börjar gå på den. Som en lindansare med armarna utsträckta. Kedjan svänger, men Viggo håller balansen.– Kolla mig! tjoar han.– Hallå där, unge man! hörs en mansröst några gravar längre bort. Det är absolut förbjudet att leka på kyrkogården!” ur Mylingen

Mariefreds kyrkogård anlades 1805 på mark som Gripsholms slott tidigare använt för sina djur. I början av 1900-talet bodde Kurt Tucholsky i Mariefred. Han var en tysk författare som öppet visade att han inte tyckte om nazismen. När han dog begravdes han här, precis som han hade önskat sig. På kyrkogården

finns även tre monument över polska ubåtsmän som var internerade i Marie-fred, i Marielundsviken i Läggesta, under kriget 1940-45.

9. Mäster Skräddares gård”– Är det ni som har flyttat in hos Laylah och Anders i Mäster Skräddares gård?Husen har sådana där namn i Mariefred. Överallt hänger gamla skyltar med namn som Skomakargården, Bryggargården eller Snickargården.” ur Nidstången

Här på Munkhagsgatan ligger flera av stadens gamla hantverksgårdar och många har kvar skyltarna som talar om vilken hantverkare som bodde i huset. Innanför planken gömmer sig stora öppna gårdar omslutna av hus.

10. Golfbanan”– Jaså, ni har valt golf! säger Trä-slöjds-Thomas och försöker le. Det var oväntat.– Vi har inte…, börjar Viggo.Men Simon avbryter.– Meh, hur ska de kunna spela? säger han överlägset. De har ju inga golfklubbor.Alrik och Viggo utbyter en snabb blick. Nu vet båda två vad som är värre än att spela golf en regnig novemberdag. Allra värst är förstås att spela golf en regnig dag tillsammans med mobbaren Simon och hans idiotfarsa.” ur Bjäran

Marken och byggnaderna här tillhörde jordbruket vid Gripsholms Kungsladu-gård. Ladugårdsbyggnaden innehöll bland annat Grafikens hus och brann ner till grunden 2014.

11. Kärnbo kyrkoruin”Gruset knastrar under hans fötter när han springer sista biten upp till kyrkoru-inen. Alrik tycker att det dånar under honom. Han viker av från vägen och springer på gräset istället. Tyst. Det gäller att vara tyst.– Viggo, ropar han försiktigt. Viggo, var är du? Han ser inte kyrkoruinen förrän han är alldeles nära. Grå sten i det grå mån-ljuset. Det ser ut som en skräckborg utan tak. En svart järngrind leder in i ruinen. Grinden är öppen. Alrik smyger in. Hans hjärta bankar.” ur Grimmen

Här låg en kyrka som användes mellan 1100-talet och 1600-talet. När den nya kyrkan byggdes övergavs Kärnbo och för-föll. På 1920-talet reparerade man kyrkan så att den såg ut som den gör idag. På sommaren hålls gudstjänster här.

Citat hämtade ur PAX-böckerna skrivna av Åsa Larsson och Ingela Korsell illustrationer Henrik Jonsson