366r landskrona 2015)...4.3 skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri 10 ... har...

Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 1(18)

Näringslivsstrategi


INNEHÅLL

1. Inledning 3

2. Bakgrund 4

2.1 Näringslivet i korthet 4

2.2 Branschstruktur 4

2.3 Styrkor och svagheter 6

3. Slutsats 7

4. Strategiska fokusområden 8

4.1 Öka andelen kunskapsintensiva näringar 8

4.2 Satsa på näringar som gynnas av Landskronas unika fördelar 9

4.3 Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri 10

4.4 Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats 12

4.5 Satsa på nyföretagande och innovation 12

4.6 Utveckla och stärka vårt företagsklimat 15

4.7 Profilera näringar med attraktionskraft 16

5. Källor 18


1. INLEDNING

”Landskronas näringsliv ska präglas av ett ökat nyföretagande,

fler nyetableringar och tillväxt i existerande företag.”

Detta är målet för Landskrona stads näringslivsarbete. Ett välmående näringsliv med tillväxt är en

förutsättning för en positiv utveckling av Landskrona och är också ett av Landskrona stads prioriterade

områden. Det övergripande målet är att antalet arbetstillfällen ska öka genom tillväxt i det befintliga

näringslivet samt genom att nya företag startas eller flyttar hit. Fler anställda inom näringslivet bidrar

till befolkningstillväxt och därmed ökad konsumtion och ökade skatteintäkter.

Strategin har till syfte att staka ut riktningen för de insatser som krävs för att nå målet. Strategin tar sin

utgångspunkt i ett teoretiskt resonemang som har lett fram till ett antal utvalda fokusområden. Kopplat

till strategin finns en handlingsplan som tydligt och kortfattat visar hur staden ska arbeta med

näringslivsutvecklingen. Handlingsplanen är kopplad till stadens årliga verksamhetsuppföljning och ger

även utrymme för årliga revideringar på en mer detaljerad nivå. Strategin förhåller sig till övriga

strategier och dokument som är framtagna av Landskrona stad som Fördjupad översiktsplan,

Planeringsförutsättningar, Turismstrategin och Landskronas Vägval. Som underlag för strategin ligger

tidigare analyser, statistik och rapporter om Landskronas näringsliv tillsammans med ett flertal

näringslivsanalyser för regionen (se källförteckning sist i dokumentet). Personliga möten med olika

företagare i Landskrona inom olika branscher och olika storlek på företagen har också bidragit till att ge

en bild av klimatet och förutsättningarna för företagare i Landskrona.

För att kunna nå vårt kommunmål med ökat nyföretagande, fler nyetableringar och tillväxt i existerande

företag har vi identifierat sju fokusområden som ligger till grund för strategin och de övergripande

insatser som vi anser är nödvändiga för att konkretisera vart vi ska och hur vi ska nå målen.

�� Öka andelen kunskapsintensiva näringar

�� Satsa på näringar som gynnas av Landskronas unika fördelar

�� Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri

�� Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats

�� Stimulera till nyföretagande och innovation

�� Utveckla och stärka vårt företagsklimat

�� Profilera näringar med attraktionskraft


2. BAKGRUND

2.1 Näringslivet i korthet Landskrona har en lång historia som industristad där framförallt varvsindustrin har spelat en

framträdande roll för stadens utveckling. Under 1980-talet fick Landskrona känna av de

strukturförändringar som drabbade svensk tillverkningsindustri. Avvecklingen av framförallt varvet

raderade en mycket stor del av den tyngre verkstadsindustrin (3400 arbetstillfällen). Vidare avvecklades

många företag inom Landskronas textilsektor och agrara sektor. Antalet sysselsatta inom tillverkning

har generellt minskat i Sverige samtidigt som nya näringar och industrier vuxit fram, främst inom

kunskapsintensiva branscher. Landskrona har inte klarat denna omställning i samma utsträckning som

övriga städer i Sverige.

Det finns idag 3 756 arbetsställen i Landskrona och totalt drygt 15 000 anställda i stadens näringsliv

(dec 2015). Detta kan jämföras med 2 926 arbetsställen med 12 791 anställda år 2005. Antalet anställda i

Landskrona har ökat kontinuerligt de senaste tio åren men på grund av en ändring i SCB:s statistik 2010

är den verkliga utvecklingen under perioden svår att mäta med exakthet. Av Landskronas arbetsföra

befolkning är det ca 8000 personer som valt att bosätta sig i Landskrona och pendla ut för att arbeta.

Något färre, cirka 6000 personer, pendlar in till Landskrona för att arbeta. Andelen arbetslösa av

befolkningen mellan 18-24 år ökade från 11.4 till 16.6 procent mellan 2000 och 2014.

Landskrona har en generellt låg lönenivå och låg medianinkomst vilket är kopplat till strukturen på

näringslivet. År 2015 uppgick skattekraften per invånare i Landskrona till 83 procent av genomsnittet

för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne. Utbildningsnivån i Landskrona är förhållandevis

låg.

2.2 Branschstruktur Tillverkningsindustrin är fortfarande den dominerande sektorn i Landskrona med 21 procent av

samtliga anställda, jämfört med 29 procent 2005. Motsvarande siffra för Sverige är i 12 procent.

Industrin är uppbyggd kring ett antal medelstora företag och cirka 20 procent av alla anställda i

Landskrona arbetar hos någon av de 12 största arbetsgivarna (2014).


Tillverkning och utvinning

Vård och omsorg; sociala tjänster

HandelUtbildning

Företagstjänster

Byggverksamhet

Transport och magasinering

Kulturella och personliga tjänster

m.m.

Hotell- och restaurang

Offentlig förvaltning

Övrigt*

Sysselsatta per bransch

Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta mellan 20-64 år i Landskrona per bransch 2014. *Avser energiförsörjning, miljöverksamhet, fastighetsverksamhet, okänd verksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske information och kommunikation finans- och försäkringsverksamhet.

Landskronas största arbetsställen

Mer än 250 anställda DSV Road AB Borgwarner Torqtransfer Systems AB Haldex Brake Products Aktiebolag Ohlssons i Landskrona AB Swep International AB Mer än 100 anställda Alfdex AB Bravida Prenad AB EWP Windtower Production AB Faiveley Transport Nordic AB Nobina Sverige AB Parajett Aktiebolag Syngenta Seeds AB Trioplast Landskrona AB Yara AB Örenäs slott Hotell och Konferens AB


2.3 Landskronas styrkor och svagheter

För att Landskronas näringslivsutveckling ska nå sin fulla potential är det viktigt att utnyttja och

utveckla de styrkor som finns och arbeta strategiskt med att minimera svagheterna.

Styrkor

• Landskrona har ett strategiskt läge i regionen och en god infrastruktur med direktaccess till

vägnät, järnväg, djuphamn samt goda kommunikationer och utmärkt IT- och telenät.

• Landskrona bygger attraktiva havsnära boendemiljöer.

• Den stora tillverkningsindustrin köper tjänster, men många gånger av företag utanför

Landskrona. Här finns utrymme för tjänsteföretag att etablera sig nära sina kunder.

• Det finns ett etablerat samarbete mellan industrin och yrkesutbildningar och en

förhållandevis ung befolkning vilket innebär tillgång till arbetskraft.

• Liksom i andra kustnära städer i regionen finns här ett innovationsrikt nyföretagande och

företag växer fram inom nya branscher som e-handel, nya odlingstekniker, digitalisering,

kulturella-och kreativa näringar samt kulinariska näringar.

• Landskrona har en väl etablerad stödstruktur och fysiska miljöer som underlättar för

företag att starta och etablera sig.

• Det finns ett antal branscher som koncentrerat sig i Landskrona. Exempel på detta är

livsmedel, transport och logistik, e-handel och maritima näringar.

• Det finns tillgänglig mark och lokaler med attraktiva lägen.

Svagheter

• Näringslivets diversifiering är fortfarande låg med stor dominans av tillverkningsindustrin.

• Nyföretagandet och produktiviteten per sysselsatt är lägre än rikssnittet.

• Landskronas läge nära flera större städer innebär stor konkurrens avseende boende och

utbildning och arbetskraft vilket försvårar företagens rekrytering.

• Utbildningsnivån är lägre än rikssnittet och det är ett gap i matchningen mellan tillgänglig

arbetskraft och företagens behov.

• Landskrona saknar stark tradition av samarbete med högskola/universitet och

yrkesutbildningarna motsvarar inte i tillräcklig grad företagens behov.

• Arbetslösheten är förhållandevis hög och skattekraften låg vilket påverkar köpkraften

negativt.

• Landskrona saknar tradition av att ta möjligheten att föra ut sitt budskap och

marknadsföra /sälja.


3. SLUTSATS

För att tillväxten i Landskronas näringsliv ska öka är det viktigt att utgå ifrån de naturliga

förutsättningarna och de styrkor som finns. Landskrona är en historiskt stark industristad och detta

präglar än i dag vårt näringsliv. Industrin genererar inte bara många arbetstillfällen i sig utan också ett

behov av kunskapsintensiva tjänster som idag i hög grad utförs av företag utanför Landskrona.

Utöver en starkt etablerad industri har Landskrona ett exceptionellt bra geografiskt läge med mycket

god infrastruktur och stora markresurser. Detta är unika fördelar som vi i högre grad ska marknadsföra

för att stimulera till nyetableringar.

Med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt inom logistik, handel och turism samt satsning på att

attrahera tjänstenäringar skapas bättre balans och diversifiering och minskar därmed sårbarheten för

Landskronas näringsliv. Näringar som stärker stadens attraktionskraft är viktiga ur flera synvinklar.

Genom att skapa ett bra företagsklimat med god service kan vi behålla de företag vi har och få ett gott

rykte som företagarvänlig kommun. Med en stödstruktur för innovation och nyföretagande finns

förutsättningar för nya branscher att på sikt utvecklas och generellt ett högre nyföretagande.

Landskronas attraktiva havsnära boendemiljöer och en genuin stadskärna kan locka företagsamma

personer till inflyttning vilket ger tillskott i skattekraft, konsumtion, utbildningsnivå. Det stimulerar

även till nyetablering av mindre ägarledda företag och ökar förutsättningarna för tillväxt i befintliga

företag. Det underlättar rekryteringen och bidrar i högre grad till företagens kompetensförsörjning.

Att arbeta med stadens attraktionskraft är därför oerhört viktigt för tillväxten i näringslivet.


4. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN

3.1 Öka andelen kunskaps- och tjänsteintensiva näringar Landskrona avviker på ett markant sätt från Sverige som helhet när det gäller balansen mellan tjänste-

och tillverkningsbranscher. Landskrona har cirka hälften så stor sysselsättningsandel i

kunskapsintensiva tjänstenäringar jämfört med genomsnittskommunen. Läget har varit oförändrat

under lång tid, vilket lett till att Landskrona inte har fått del av den stora sysselsättningstillväxt som

skett de senaste 10-20 åren inom just dessa näringar. Det är i de kunskapsintensiva näringarna som

sysselsättningstillväxten kommer att ske under de kommande åren och Landskrona måste därför

åstadkomma en förnyelse av sin näringslivsstruktur.

För att på sikt skapa ett mer diversifierat näringsliv som är bättre anpassat efter dagens ekonomiska

förhållanden är det viktigt för en kommun att vara attraktiv och växa. Med storlek kommer mångfald

och variation, både vad gäller arbete och konsumtion, vilket i sin tur attraherar ytterligare. Kan

Landskrona dessutom locka individer som redan idag är attraktiva på den regionala arbetsmarknaden,

kommer detta på sikt att förändra dynamiken i Landskronas näringsliv. Landskrona skulle på kort sikt

kunna positionera sig som en potentiellt attraktiv boendekommun med goda kommunikationer till

andra ekonomiska motorer i Skåne och även till Köpenhamnsregioner. För att lyckas med detta måste

kommunen se till att framförallt tillhandahålla de faktorer som i hög grad är avgörande vid val av

boendeort.

Även om många väljer att bo på en plats och arbeta på en annan, kommer det att ha positiva effekter på

boendeorten. För Landskronas del skulle det innebära ett ökat inkomstunderlag, vilket i sin tur ofta har

effekter på utbudet av konsumtionstjänster. Med fler och större variation av konsumtionstjänster

framstår också kommunen som mer attraktiv rent generellt. Om de boende också står för en högre

genomsnittlig utbildningsnivå, större kontaktnät och bättre tillgång till kapital, är det sannolikt att detta

kommer att leda till ett ökat nyföretagande inom framförallt kunskapsintensiva tjänstenäringar. Den

starka exponeringen mot tillverkningsföretag är en styrka och ska ges fortsatt utrymme, men ett större

fokus ska läggas på att öka andelen kunskapsintensiva företag genom en nettoökning av företag i

kommunen.

När den traditionella tillverkningsindustrin minskar och de mindre tjänsteföretagen växer blir de

emotionella faktorerna vid val av etableringsort allt viktigare och betydelsen av att attrahera besökare

och boende växer (se diagram). Företag väljer att i allt större utsträckning etablera sig på platser som

uppfattas som attraktiva för den typ av anställda som företaget söker. Boendemiljöer med hög

livskvalitet innefattar bekvämlighet, upplevelser, trygghet, service, kommunikationer och bra skolor.


3.2 Satsa på näringar med unika fördelar Landskrona har flera unika fördelar, såväl geografiska som kunskapsmässiga. Genom att lyfta fram

dessa fördelar och sammanföra företag som kan dra nytta av varandra, exempelvis genom

klusterbildningar, koncentrationer och industriella symbioser, kan vi få maximal utväxling av dessa.

Landskrona har ett fördelaktigt geografiskt läge ur många perspektiv, inte minst logistiskt, vilket DSV:s

etablering är ett exempel på. Staden är placerad längs landets södra infart, E6. Samtliga vägtransporter

som ska norrut i Sverige passerar genom kommunen. Landskrona har möjlighet att ta emot och skeppa

ut gods både genom en väl förberedd hamn och på tillgänglig järnväg i anslutning till hamnen.

Landskrona har också tre flygplatser tillgängliga inom mindre än 10 mils avstånd vilket varit avgörande

för etableringar av logistikföretag som vill ha tillgång till samtliga transportsätt, det vill säga järnväg-,

flyg-, sjö- och vägtransporter. Närheten till ICA:s stora lager i Helsingborg är en fördel för många

företag knutna till livsmedelsproduktion likväl som närheten till Tetrapak är en fördel för företag med

förpackningsindustri.

Tunneln genom Hallandsåsen har inneburit att restiderna har minskat och kapaciteten har ökat för

tågtrafiken mellan Landskrona och Göteborg. En utveckling som kommer att fortsätta med ytterligare

satsningar på sträckan. En fast förbindelse mellan Skandinavien och Centraleuropa blir till verklighet

när den cirka 19 km långa Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Rödby och Puttgarden öppnar för trafik,

vilket beräknas ske 2024. Öresundsbron kommer snart att nå sitt kapacitetstak, främst vad gäller

järnvägskapaciteten. För att möta framtidens tranportsbehov och klimatets utmaningar kommer det att

krävas ytterligare en spårbunden förbindelse över sundet. Därför utreds ytterligare en fast

förbindelse mellan Sverige och Danmark. En fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn skulle

vara det i särklass bästa alternativet för transporter mellan Köpenhamn-Oslo/Stockholm.


Öresund är ett av världens mest trafikerade vatten. Landskrona ligger strategiskt väl till i inloppet av

Öresund, med närhet till Nordsjön, Engelska sjön och Östersjön där sjöfartstrafik och marin verksamhet

inom offshore förväntas fortsätta expandera. Varvet i Landskrona är Sveriges största och det enda som

kan ta fartyg upp till 200 meter. Landskrona hamn har logistiska fördelar såsom djuphamn, järnväg,

närhet till motorväg samt med nuvarande bebyggelse en liten miljöpåverkan på tättbebyggt område.

Svensk marinteknisk industri ligger i absolut världsklass vad gäller innovationshöjd, miljöteknik,

energieffektiviseringar, kvalitet och pålitlighet. Detta gör att Sverige står sig starkt i konkurrens med

Norge, Danmark, låglöneländer i Östersjöområdet och globalt. Med Oresund Heavy Industri som

dragplåster har det vuxit fram ett marintekniskt kluster som i dagsläget innefattar ett 20-tal företag med

kompetens inom marinteknik och offshore. Enercon Windtower Productions (EWP) har etablerat sig

under 2015 och Landskronas hamnområde är av stort intresse för ytterligare företag som söker nya

etableringsplatser och satsar på hållbar industri.

Framväxten av e-handeln innebär ett behov av smarta logistiklösningar. OECD (Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling) har erkänt e-handel som en av de starkaste tillväxtbranscherna

under de senaste 15 åren (Electronic and mobile Commerce, 2013). Utöver den ekonomiska tillväxten

spås det även att e-handelindustrin ger upphov till fler arbetstillfällen i framtiden (Intelligent logistik,

2015; E handel, 2013). Det finns goda möjligheter för Landskrona att utveckla ett e-handelskluster för

kunskapsutbyte och gemensamt utnyttjande av resurser som kan leda till ökat företagande i staden.

Landskrona har utöver ovanstående fördelar stora outnyttjade mark- och hamnområden samt lokaler i

innerstaden vilket ger staden goda möjligheter för tillväxt inom branscher där ovanstående är av vikt.

3.3 Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri Tillverkningsindustrin är mycket viktig för svensk ekonomi och svarar idag för drygt 12 procent av

sysselsättningen i Sverige. Trenden visar att antalet sysselsatta i industrin minskar generellt som ett

resultat av bland annat ny teknik och ökad användning av maskiner i produktionen.

Strukturomvandlingen som skett innebär att tillverkningsindustrin därmed blir mer kunskapsintensiv

än den tidigare varit.

Det förutsätts ofta att det är inom tjänster som Sveriges ekonomiska framtid finns att det är oundvikligt

att svenska arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin inom kort kommer att hamna i

lågkostnadsländer. Om man jämför Sveriges BNP-tillväxt med EU-snittet, ligger dock Sverige bra till.

Det är även tydligt att den stora skillnaden mellan Sverige och EU-snittet förklaras av ökad produktivitet

inom tillverkningsindustrin. Sveriges BNP-utveckling för åren 1993 till 2010 visar att det är just

tillverkningsindustrins bidrag till svensk BNP som växer mest av alla sektorer.

De svenska företagen är i allt större utsträckning beroende av interna konkurrensfördelar i takt med att

välfärden ökar i världen. Kraven ökar på företagens anpassningsförmåga i takt med att utvecklingen på

marknaden går allt snabbare. Landskronas tillverkningsindustri måste även förhålla sig till


globaliseringen som innebär en ökad konkurrens om människor, företag och kompetens. Sverige är ett

höglöneland och de tillverkande företagen måste fortsätta att förnya sig själva.

Det är tydligt att tillväxten i tillverkningsindustrin nästan uteslutande beror på

produktivitetsförbättringar och inte på ökad sysselsättning.

Sysselsättningen i tillverkningsindustrin har under perioden minskat med 0,4 procent per år. Den

största sysselsättningsökningen har skett i affärsrelaterade och finansiella tjänster, vilken under

perioden ökat med 3,5 procent per år. Men om man till tillverkningsindustrin räknar in den

sysselsättningsökning i affärsrelaterade tjänster som är direkt kopplat till tillverkningsindustrin, har det

skett en ökning av sysselsättning inom tillverkningsindustrin.

Källa: EU KLEMS; OECD; McKinsey

Landskrona har länge haft en låg sysselsättningsexponering mot just affärsrelaterade och finansiella

tjänster. Detta har inneburit att när de flesta av dessa arbetstillfällen bytt sektor, så har de hamnat

utanför Landskrona. Det har också inneburit att mycket av den generella sysselsättningsökningen i

Sverige har skett utanför Landskrona.


3.4 Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats Stadskärnans miljö och utbud är en oerhört viktigt del i stadens attraktionskraft och bidrar till stadens

tillväxt både genom utveckling av handeln som bransch och som upplevelseplats för boende och

besökare. Utvecklingen inom handeln har varit att färre och större handelsplatser har vuxit fram. Idag

görs 50 procent av konsumtionen i 18 av 290 kommuner. Landskrona har en generellt låg lönenivå och

låg medianinkomst vilket är kopplat till strukturen på näringslivet som i sin tur även påverkar

invånarnas köpkraft.

Landskronas läge med närheten till flera större städer och dess närliggande köpcentra innebär en hård

konkurrens och stadskärnan måste erbjuda ett bredare utbud inom dagligvaru- och sällanköpshandeln.

Det finns en stor potential att utveckla handeln i Landskrona, särskilt för sällanköpsvaror (exempelvis

kläder, fritidsvaror och hemutrustning) där endast hälften av kommuninvånarnas inköp sker inom

kommunens gränser. Enligt försäljningsindex för sällanköpshandel 2013 har Landskrona 45

(jämförelseindex* är 65). Motsvarande siffror för dagligvaruhandeln är 82 (jämförelse index 90). Det är

också inom sällanköpshandeln som tillväxten är starkast och framförallt konsumtionen av möbler ökar

kraftigt.

E-handeln har en stark tillväxt men står dock bara för 6,4 procent av den totala detaljhandeln. Ny

forskning visar också att e-handel och övrig handel har vuxit samman. Det bör också poängteras att den

inte ökar på bekostnad av den lokala handeln. Definitionen av handel luckras upp och konsumtionen

blir en del av upplevelsen. I dagsläget är förhållandet mellan handel och service 80/20 men trenden

visar att gränserna suddas ut och förhållandet snarare blir 50/50 framöver. En del i detta är att trenden

går mot att konsumtion och aktiviteter skjuts fram senare på dygnet och restaurangnäringen blir

viktigare för stadskärnan. Kvällsekonomin, som blivit ett begrepp de senaste åren, visar tydlig tillväxt.

Trenden visar också att det är viktigt att gå från handelsplats till upplevelseplats. För att klara

konkurrensen av köpcentra måste stadskärnan locka med mer än butiker och låta stadskärnan bli en

arena för upplevelser med olika aktiviteter och evenemang. ”Life style shopping”, ”pop up stores” och

”crossover concept” attraherar. Fysiska butiker kompletteras med digitala hyllor och skyltfönster och

kan erbjuda fördelar som service, support, specialisering och trivsamma miljöer.

3.5 Satsa på nyföretagande och innovation

Idag förändras förutsättningarna för Sveriges företag snabbare än någonsin förr och företagens

genomsnittliga livslängd blir bara kortare och kortare. Samtidigt blir företagens konkurrenssituation allt

tuffare och företagens verksamheter allt mer fokuserade. I takt med att det blir svårare för existerande

företag att förnya sig, blir nyföretagandet allt viktigare för tillväxten i vårt samhälle. Nya företag (0-1 år)

står för merparten av sysselsättningstillväxten i Sverige, detta gäller främst nya små- och storföretag.

Däremot minskar nettosysselsättningen i äldre små- och storföretag.


Källa: BCG, Adaptability: The New Competetive Advantage, Harvard Business Review (juli2011) Not: Omfattar endast branscher med mer än 10 företag.

Källa: ”Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990–2009”


För att stötta innovationer, nyföretagande och näringslivsutveckling har Sverige ett väl utbyggt

stödsystem med en uppsjö av nationella, regionala och lokala aktörer. Det är viktigt att det även finns en

effektiv och lättillgänglig stödstruktur på plats lokalt för att skapa goda förutsättningar för hållbarhet

och tillväxt för Landskronas framtida företag. Det är stadens ansvar att säkerställa att landskronas

invånare och företagare kan ta del av det näringslivsstöd som efterfrågas. Det är inte rationellt eller

kostnadseffektivt att Landskrona stad bygger egna organisationer eller kompetenser inom områden där

det redan idag finns lokala, regionala och nationella specialiserade aktörer.

I Landskrona finns det i dagsläget ett flertal olika strukturer, organisationer och projekt som erbjuder

stöd till företagare, i företagandets alla faser. Det finns även ett antal regionala och nationella

stödaktörer. Utgångspunkten är att skapa kontaktytor och mötesplatser mellan Landskronas näringsliv

och dessa stödaktörer samt i vissa specifika fall bidra med finansiering i syfte att säkra tillgång till

nödvändiga stödfunktioner. Ett utvecklat samarbete med högskola och universitet är också viktigt i detta

sammanhang.

Några exempel på aktörer som är aktiva i Landskrona idag är:

• Nyföretagarcentrum erbjuder stöd och rådgivning i stort som smått till alla som

funderar på att starta, eller har startat ett nytt företag.

• Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser.

• Connect Skåne erbjuder tillgång till riskkapital via affärsänglar, samt en strukturerad

process som syftar till att förbereda de nystartade bolagen för att ta in riskkapital.

• Uppstart Landskrona erbjuder rådgivning, kontakter och finansiellt stöd till företag som

vill växa.

• Företagsarenan erbjuder ett affärsnätverk för företag som är aktiva i Landskrona

• Linc erbjuder en inkubatorprocess för de företag som har en skalbar och innovativ affärsidé

och tydliga tillväxtmål.

För att skapa förutsättningar för näringslivet i Landskrona har staden stad skapat Linc, som idag drivs

av det kommunala bolaget Invest i Landskrona AB i hyrda lokaler nära Landskrona station. Här finns

flera av de lokala stödaktörerna samlade. Linc har även goda relationer med de aktörer som inte finns

lokalt i Landskrona och kan därför hjälpa stadens näringsliv att få rätt stöd vid rätt tillfälle. Tack vare en

dynamisk kontorsmiljö med flexibla lösningar kan företagare testa sina affärsidéer eller en etablering i

Landskrona. Dessutom initierar och driver Linc externt finansierade projekt och att genomför

aktiviteter som syftar till att skapa tillväxt i Landskronas näringsliv.

Fler fysiska miljöer för olika kluster skulle gynna nyföretagandet i Landskrona.


3.6 Utveckla och stärka vårt företagsklimat Ett bra företagsklimat är en förutsättning för att lyckas med näringslivsutvecklingen i en kommun,

oavsett om det handlar om att locka nya etableringar, stötta befintligt näringsliv eller nyföretagande.

Åtta av tio företag har någon gång kontakt med stadens olika förvaltningar i olika ärenden. En av de

viktigaste och mest konkreta insatserna för att utveckla förtagsklimatet är därför att förbättra stadens

service till näringslivet. Kommunens myndighetsutövning får inte bli ett hinder för en positiv

näringslivsutveckling.

I NKI- undersökningen Insikt mäts servicen inom fem olika myndighetsområden; brandskydd, bygglov,

markupplåtelse, serveringstillstånd samt miljö- och hälsoskydd. De faktorer som ingår i mätningen är

bemötande, rättssäkerhet, information, kompetens, effektivitet och tillgänglighet. Landskrona stad har

tagit fram handlingsplaner för att arbeta strategiskt för att förbättra servicen vilket också syns i NKI-

mätningen, där vi har klättrat från plats 137 år 2014 till 54 år 2015 (bland rikets ca 200 deltagande

kommuner).

En del i handlingsplanen är att vidareutveckla lotsfunktionen vilken innebär att näringslivsenheten

kompletterar redan etablerade kontakter och ingångar till myndigheterna. För att förenkla

handläggningen ska näringslivsenheten har en samordnande roll i ärenden där många olika

myndigheter och avdelningar är inblandade.

Källa SKL:s NKI-mätning Insikt Prioriteringsmatris för Landskrona stad

Information

Tillgänglighet Bemötande

KompetensRättsäkerhet

Effektivitet

50

60

70

80

90

0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00

Prioritera

VårdaBevaka

Lägre prioritet

Resultat

Effektmått

Högt resultat

Lågt resultat

Hög prioritetLåg prioritet

Medianresultat och medianeffekt, kommunen


I Svenskt Näringslivs årliga undersökning Lokalt Företagsklimat mäts och rankas Sveriges kommuner

enligt ett flertal parametrar. Förutom statistik som rör befolkning, företagande och företagsstruktur

bygger undersökningen främst på en attitydundersökning hos ett antal utvalda företag. Företagen får

svara på frågor om kommunernas service, upphandling och konkurrens, attityder till företagande, tele-

och IT-nät, kommunikationer (vägnät, tåg och flyg), tillgång till kompetens samt tillgång till mark- och

lokaler.

År 2015 ligger Landskrona på plats 132 av Sveriges 290 kommuner. År 2007 låg Landskrona på plats

257. Även om undersökningens resultat kan svänga ganska kraftigt är parametrarna som ingår i

attitydundersökningen viktiga för företagen och därmed för näringslivets tillväxt. Vi bör arbeta med

områden där vi är svaga, exempelvis kompetensförsörjning, och lyfta fram det som vi är bra på tele- och

IT-nät samt vägnät, tåg och flygförbindelser.

Kommunranking

Bild: Landskronas placering bland Sveriges kommuner i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagklimatet.

3.7 Profilera näringar med attraktionskraft Städer har i alla tider varit beroende av att attrahera boende, besökare och företag. Dessa resurser bidrar

alla till stadens utveckling. Ett antal näringar som bidrar till att skapa ökad attraktionskraft är de

kulturella och kreativa näringar, gourmet, design och mode, fritid, turism och handel.

Kulturella och kreativa näringar, så kallade KKN-näringar, växer starkare än näringslivet i genomsnitt

och har stor betydelse för samhällets utveckling. De yrkesverksamma inom dessa företag skapar flera

samhällsviktiga värden, förutom ekonomiska även kulturella, sociala och miljömässiga. Landskrona har

tagit en position som kulturstad. Genom olika satsningar på KKN såsom Fotostaden, projektet KELA

257

163

109

144

119

177

145130

0

50

100

150

200

250

300

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014


och genom inrättandet av Fröfabriken Creative Space har staden skapat goda förutsättningar för fortsatt

tillväxt inom dessa näringar.

Besökare bidrar framförallt genom att vara goda ambassadörer till sitt nätverk utanför Landskrona

vilket är en värdefull marknadsföringskanal. Besöksnäringen är ingen stark tillväxtmotor men kan

fungera som en hävstång för utvecklingen av staden och bidra till en attraktiv plats att bo och arbeta på.

Städer som är turistiskt starka har oftast också ett i övrigt väl fungerande näringsliv. Landskronas

turismstrategi 2012-2021 pekar ut ett antal fokusområden: ”face-lift”, havet, Borstahusen,

Citadellområdet/kultur och historia, Ven, mötesplatsen, evenemang samt kompetensutveckling och

samarbete.

I det moderna konsumtionssamhället går begär framför rationella behov – vi vill unna oss livets goda.

Landskrona har under senare år i allt större utsträckning attraherat livsstilsnäringar inom design, mode,

hälsa, fritid och gourmet. Globala hälsotrender har lett till att företag som Anamma och Oatly har vuxit

fram. Genom etableringar av exempelvis whiskeydestilleri, ölbryggeri och laxrökeri attraherar vi fler

företag inom samma bransch. Inom restaurangnäringen har det även skett en utveckling de senaste åren

med etableringar av flera restauranger med gott renommé som rönt uppmärksamhet långt utanför

staden. Flera landskronabaserade företag inom design, mode och fritid har också slagit igenom

nationellt genom e-handel som är den starkast växande sektorn.

Sammantaget kan sägas att dessa livsstilsnäringar tillsammans med innovationsföretagen har rönt stor

regional, nationell och i vissa fall internationell uppmärksamhet och bidrar i stor utsträckning till att

profilera Landskronas och öka stadens attraktionskraft.


5. KÄLLOR 1. Insikt, SKL

2. Rankingöversikt, Företagsklimat, Svenskt näringsliv

3. Statistik och indikatorer för nuvarande mål

4. Landskrona stads planeringsförutsättningar 2015-2017, trend och omvärldsanalys

5. Landskrona stads översiktsplan samt fördjupad översiktsplan

6. Landskronas framtida position, rapport Kairos Future 2008

7. Vägval 2.0, Landskrona stad 2010

8. Landskrona -näringslivet, rapport KTH och Internationella Handelshögskolan,

Martin Andersson 2009

9. UC Näringslivsanalys – svar på hur näringslivet utvecklas i Landskrona

10. Näringslivet i Familjen Helsingborg

11. Omvärldsanalys, Familjen Helsingborg

12. Skånes styrkor och utmaningar, Region Skånes sammanfattning av OECD Territorial Reviews:

Skåne 2012

13. Business Region Skåne, Invest in Skåne, Skånska branscher

14. Näringsliv och arbetsmarknad i Landskrona, statistik från Region Skåne 2015

15. BCG Nationell Strategi för Sverige, 2013

16. McKinsey, Tillväxt och Förnyelse i den Svenska ekonomin, 2012

17. Var skapas jobben? ESO-rapport, Finansdepartementet, 2013

18. Seminarier och föreläsningar med koppling till valda fokusområden

366r landskrona 2015)...4.3 skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri 10 ... har...

Documents