4. studier i biÄmnen företagsekonomi, 30/60 spweb.abo.fi/studera/studiehandbok/hf/sh_del4.pdf ·...

406

4. STUDIER I BIÄMNEN Företagsekonomi, 30/60 sp Inom den fackspråkligt-merkantila linjen ingår studier i ett eller två moderna språk samt studier i företagsekonomi. För kandidatexamen läses alltid ett språk som huvudämne till en omfattning om minst 70 sp (GS: 25 sp, ÄS: 45 sp). Inom kandidatexamen läses två korta biämnen. Det första biämnet kan exempelvis vara ett annat modernt språk (GS: 25 sp). Det andra biämnet skall vara företagsekonomi (GS: 30 sp). För magisterexamen läses 80 sp i huvudämnet (FS: 40 sp + gradu: 40 sp). Till magisterexamen hör även ämnesstudier i det första biämnet (35 sp) eller i företagsekonomi (30 sp). Som ansvarig för den fackspråkligt-merkantila linjen fungerar lektor Christopher Schmidt, Tyska, HF. Som examinator och ämnesansvarig för företagsekonomi fungerar professor Malin Brännback, ESF. Vid frågor kontakta studiechef Tua Henriksson vid ESF eller se ESF:s hemsida under studievägledning/biämnen. Studiegång GRUNDSTUDIER 30 sp 301190.0 Organisation och ledning: en introduktion (servicekurs) 10 sp 305190.0 Grundkurs i marknadsföring 10 sp 310190.0 Grundkurs i redovisning (servicekurs) 10 sp ÄMNESSTUDIER 30 sp Ämnesstudierna i företagsekonomi består av 15 sp av grundstudierna i två av ämnena företagets organisation och ledning, marknadsföring eller redovisning (15 sp + 15 sp). Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER 301190.0 Organisation och ledning: en introduktion (servicekurs)

(10 sp) Målsättning Kursen förmedlar grundläggande insikter och teoretiska

färdigheter i organisation och management. Efter kursen skall deltagarna ha de basfärdigheter som krävs för fortsatta studier i ämnet, en helhetsförståelse för hur kunskapsbildningen inom ämnet fungerar, samt

407

grundläggande färdigheter i organisationsanalys. Innehåll Kursen går igenom de grundläggande koncepten och

teorierna i fältet, strävande till att skapa en förståelse för organisationer och management som ett mångdimensionellt och sammansatt fält. I detta ingår teman som: - organisationsstruktur - organisationskultur - kunskap och lärande - förändring - kön i organisationer - makt och kontroll - etik

Målgrupp Studerande utanför ekonomutbildningen. Beskrivning över andra förkunskaper

Inga förkunskaper krävs

Antal deltagare min/max 5/80 Litteratur Linstead, S., Fulop, L. & Lilley, S.. Management &

Organization - A Critical Text. 2004. Palgrave. Arbetsformer Föreläsningar (30.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (80.00h),

Litteratur (engelska) (160.00h) 305190.0 Grundkurs i marknadsföring (10 sp) Målsättning Studieperioden avser att ge en bred beskrivning av

marknadsföringen, dess arbetsfält samt problemområden ur såväl företagets som konsumentens synvinkel samt att utgöra grunden för fortsatta studier i ämnet internationell marknadsföring.

Innehåll 1. Marknadsföringens grundbegrepp 2. Marknadsföringens olika delområden 3. Presentationer och övningsarbeten

Målgrupp För studerande från andra fakulteter och övriga studerande vid Åbo Akademi

Beskrivning över andra förkunskaper

Rekommenderas att grundkurserna i externredovisning, nationalekonomi och handelsrätt avklarats

Övriga anmärkningar Det är en obligatorisk första föreläsning 15.1 Sedan är kursen nätbaserad/nätstödd. De andra träffarna meddelas under första föreläsningen. Arbetsformer är blackboard, samt grupparbeten, med några individuella arbeten. Kursen tar slut vecka 20.

408

Antal deltagare min/max 5/80 Litteratur - Kotler Philip et al.. Principles of marketing. 2001. Harlow:

Pearson Education. - Cateora, Philip R., John L. Graham and Pervez N. Ghauri. International marketing. 2000. London: McGraw-Hill.

Arbetsformer Nätbaserat arbete (265.00h), Introduktion (2.00h) 310190.0 Grundkurs i redovisning (servicekurs) (10 sp) Målsättning Kursen ger en allmän översikt över ämnet redovisning med

såväl finansiell redovisning som redovisning för företagsledning och syftar till att ge en förståelse av redovisningens grundbegrepp sett ur användarens synvinkel.

Innehåll 1. extern del behandlar huvuddragen i den lagstadgade redovisningen samt kopplingen till bl. a. beskattning och revision. 2. intern del behandlar grundläggande kostnadskalkylering med tyngdpunkt på modeller och begrepp som används vid resultatplanering och produktkalkylering.

Målgrupp Studerande utanför ekonomutbildningen Rättsnotariestuderande kan välja att endast avlägga del 1, extern del (5 sp)


inga

Antal deltagare min/max 10/80 Litteratur - Ihantola E-M. o. Leppänen P.. Yrityksen kirjanpito -

perusteet ja sovellusharjoitukset. senaste upplaga. Gaudeamus. Till valda delar - Ax. C., Johansson C. o. Kullvén H.. Nya ekonomistyrningen. senaste upplaga. Liber. Till valda delar

Annat kursmaterial Övrigt material enligt examinators anvisning Arbetsformer Föreläsningar (56.00h), Räkneövningar (28.00h),

Kurstentamen (4.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (40.00h), Tentamensförberedelser (83.00h), Förberedelser (56.00h)

Tentamensrätt uppnås Godkända inlämningsuppgifter Tentamensrätt upphör 11.01.2009, Inlämningsuppgifterna är i kraft ett läsår Hjälpmedel vid tentamen Räknemaskin

409

Interkulturell kommunikation, 25 sp Interkulturell kommunikation utgör ett tvärvetenskapligt biämne vid Humanistiska fakulteten som tar upp begreppet interkulturell kommunikation ur olika aspekter. Målsättningen med helheten är att ge större beredskap att arbeta i främmande kulturer och med människor från andra kulturer. Varje läsår erbjuds åtminstone 2 kurser i ämnet interkulturell kommunikation. Anmälan till kurserna och närmare information om kursutbudet fås från Fortbildningscentralen, Öppna Universitetet www.abo.fi/opu. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp obligatorisk kurs: 100700.0 Introduktion till interkulturell kommunikation 5 sp valbara kurser varav väljs 20 sp: 100701.0 I religionernas smältdegel 10 sp 100702.0 Culture, business and communication 5 sp 359501.0 Det mångkulturella samhället 5 sp 117706.1 Kultur och möten 10 sp Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER Obligatorisk 100700.0 Introduktion till interkulturell kommunikation (5 sp) Introduction to Intercultural Communication Kursen ges på engelska / The course is taught in English Målsättning Introduktionskursen tar upp grundläggande begrepp och

teorier inom interkulturell kommunikation. Med hjälp av dem kan du bättre förstå och analysera nya interkulturella situationer och problem du möter.

Innehåll Centrala begrepp i interkulturell kommunikation, ramar för analys av kulturella kontakter, kulturdimensioner och variabler; kommunikationsteori; självkännedom och kulturidentifikation, värderingar och attityder; stereotypier;

410

kommunikationsstilar, verbal och icke-verbal kommunikation.


Kursen kräver inga förkunskaper

Övriga anmärkningar Obligatorisk anmälan till öppna universitetet Annat kursmaterial Kurskompendium Kursens hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/amne/ikk Arbetsformer Föreläsningar (22.00h), Litteratur (svenska, nord. språk),

Litteratur (engelska), Projektarbete (i grupp), Seminarietillfällen (8.00h), Uppsats/Essä

Valbara 20 sp väljs 100701.0 I religionernas smältdegel (10 sp) Religious Diversity in Europe Kursen ges på engelska / The course is taught in English Målsättning Kursens målsättning är att ge deltagarna grundläggande

insikter rörande problematik och teoribildning kring spänningsfältet religion/kultur/ kulturmöten.

Innehåll Kursen behandlar dels världens stora religioner i historia och nutid, dels möten med andra kulturer och religioner. Vad bör man tänka på då man träder in i en annan kultur, är kunskap nog för att nå över kulturgränserna, hur reagerar jag själv, hur stor betydelse har min egen personlighet, vilka är mina grundläggande värderingar som jag sällan vill rucka på och hur löser man problem som uppkommer i kulturmöten?

Kunskaper Inga speciella förkunskaper krävs. Målgrupp 1) Studeranden som önskar avlägga IKK som en del av en

examen. 2) Övriga studerande som är intresserade av problematiken kring kulturmöten.


Kräver inga förkunskaper.

Övriga anmärkningar Obligatorisk förhandsanmälan! Antal deltagare min/max -/35 Litteratur - Holm, Nils G.. Religionshistoria: en introduktion med

textläsning. 2003. Åbo: Åbo Akademi. Finns att köpa från ämnets kansli (Fabriksgatan 2, 20500 Åbo) - Ruth Illman & Peter Nynäs. Kultur, männniska, möte: ett

411

humanistiskt perspektiv. 2005. Lund: Studentlitteratur. Annat kursmaterial Kompendium, nätbaserade ljudfiler. Kursens hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/amne/ikk/ Arbetsformer Nätbaserat arbete (260.00h) 100702.0 Culture, business and communication (5 sp) Kursen ges på engelska / The course is taught in English Målsättning The course deals with basic knowledge in theory and

practice about the influence of culture on international business and management. The participants will learn to understand and analyze business and management from a cross-cultural perspective. The students will also learn to identify culturally differing issues and behavior that affect everyday business life in an international setting.

Innehåll 1. Intercultural management - an introduction 2. Intercultural synergy and organizational issues 3. Cross-cultural communication: non-verbal and verbal communication 4. Business negotiations across cultures 5. Advertising in different cultural contexts 6. Branding and image in different cultural contexts

Uppnådda färdigheter Issues which are examined and discussed during the course include, among others, business negotiations, managerial aspects on cultural differences, advertising in different cultural settings as well as branding and image issues in cross-cultural business.

Målgrupp Studerande med interkulturell kommunikation som biämne. Alla intresserade.

Antal deltagare min/max 15/- Annat kursmaterial Kurskompendium Arbetsformer Föreläsningar (15.00h), Litteratur (engelska) (50.00h),

Uppsats/Essä (25.00h), Nätbaserat arbete (35.00h) 359501.0 Det mångkulturella samhället (5 sp) The multicultural society Kursen ges på engelska / The course is taught in English Målsättning Se innehåll. Innehåll Kursen behandlar från en teoretisk och

samhällsvetenskaplig synvinkel den mångkulturella

412

karaktären hos dagens samhällen. Som en följd av internationell migration har nya etniska minoriteter uppkommit i de flesta länder. På vilket sätt har olika samhällsförändringar påverkat dagens etniska relationer? Vad avser man med mångkulturalism och hur är ett mångkulturellt samhälle möjligt? Samhällsvetenskapliga teorier om migration och etniska relationer diskuteras och aktuell finländsk och internationell forskning presenteras. Olika teoretiska begrepp, t.ex. etnicitet, rasism och integration diskuteras från en kritisk och teoretisk samhällsvetenskaplig synvinkel.

Målgrupp Studerande som teoretiskt vill studera dagens mångkulturella samhälle.


Grundstudier i sociologi eller introduktion i interkulturell kommunikation

Antal deltagare min/max 15/30 Annat kursmaterial Kursmaterialet presenteras i samband med obligatorisk

förhandsanmälan. Kursens hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/ikk Arbetsformer Föreläsningar (15.00h), Hemuppgifter (demonstreras av

lärare) (20.00h), Uppsats/Essä (70.00h), Förberedelser (15.00h), Gruppdiskussioner (5.00h)

117706.1 Kultur och möten (10 sp) Målsättning Kursens målsättning är att lära sig se vad som konstituerar

ett möte människor emellan och att kritiskt kunna diskutera ämnet interkulturell kommunikation och dialogsituationer. Kursen strävar efter att väcka insikter om hur mångbottnade och komplicerade människan, kulturen och möten är både som fenomen i verkligheten och som begrepp.

Innehåll Kursen består av föreläsningar, seminarier, inlärningsdagböcker och litteraturstudier. Sista anmälningsdag 12.3.2008 till Ruth Illman via e-post: [email protected]


Genomförda grundstudier

Övriga anmärkningar Föreläsningarna utgår från boken Kultur, människa, möte. De övriga böckerna fungerar som fördjupande litteratur.

Litteratur - Illman, Ruth och Peter Nynäs. Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. 2005. Lund: Studentlitteratur.

413

- Wolf-Knuts, Ulrika. Ett bättre liv: finlandssvenskar i Sydafrika: om emigration, minnen, hemlängtan och nostalgi. 1. Åbo: Migrationsinstitutet, 2000. - Illman, Ruth. Gränser och gränsöverskridanden. 1. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2004. - red. av Magnus Berg, Riina Reinvelt och Line Alice Ytrehus. Etnisk komplexitet: nordliga länder - kulturvetenskapliga perspektiv. 1. Göteborg: [Etnologiska institutionen, Univ.]: Etnologiska föreningen i Västsverige, 2002. - Nynäs, Peter. Bakom Guds rygg: en hermeneutisk ansats till interkulturell kommunikation och förståelse i industriella projekt. 1. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2001. Dissertation: Diss.: Åbo Akademi. - Dahl, Øyvind. Møter mellom mennesker: interkulturell kommunikasjon. 1. Oslo: Gyldendahl, 2001.

Annat kursmaterial l Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Seminarietillfällen, Uppsats/Essä Tentamensrätt upphör 31.07.2008

414

Kultur- och socialantropologi, 25 sp Biämne vid HF i samarbete med ESF Antropologi är vetenskapen om variationer och likheter i olika kulturer. De antropologiska studierna riktar sig i första hand mot främmande kulturer, men numera kan man även bedriva antropologi på hemmaplan. Avsikten är då antingen att förstå det ”främmande” eller det ”egna”. Antropologin strävar efter att kombinera teoretisk insikt med sådan empiri som man företrädesvis insamlat i fält. Avsikten är att genom olika former av tolkning ”översätta” det främmande och ”klarlägga” det egna. Inom antropologin riktar sig intresset mot ekonomi, social organisation, familj, seder, bruk, klädsel, språk, riter, myter, kulturkontakt, symbolspråk, genus, lokalkulturer, globalisering mm. Antropologin kan också betecknas som en kulturvetenskap som utgår från mikroplanet för att kunna belysa människans kulturella varande i stort. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp obligatoriska kurser: 100050.0 Antropologins metoder och teori 5 sp 100051.0 Grundkurs i socialantropologi 5 sp valbara kurser varav 15 sp väljs: 100052.0 Antropologi och bild 5 sp 112212.0 Människovetenskapernas filosofi 5 sp 114007.1 Utomeuropeisk musik 2 sp 114252.1 Musikantropologi 3 sp 115254.1 Kulturantropologi 8 sp 115256.1 Socialantropologi 8 sp 115256.2 Prostitution i Nicaragua 8 sp 115718.1 Historisk antropologi 8 sp 116725.1 Symbolteori 5 sp 117201.0 Religionsantropologi 5 sp

415

Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER Obligatoriska 100050.0 Antropologins metoder och teori (5 sp) Målsättning Målsättningen med kursen är att ge en introduktion till

teoretiskt antropologiskt tänkande samt en kort översikt av antropologiska fältmetoder med särskild tyngdpunkt på deltagande observation och intervjutekniker.

Innehåll Föreläsningar, övningar. Grundläggande översikt av teoribildning samt övning i fältarbetspraxis.

Kunskaper Antropologiska teorier, insamlingsmetoder samt analysmetoder.

Uppnådda färdigheter Förståelse för och förmåga att absorbera antropologiska frågeställningar samt omsätta dem i praktiken.

Övriga anmärkningar Obligatorisk föranmälan till ÖPU-kansli Litteratur - Sanjek, Roger ed.. Fieldnotes: the making of

anthropology. 1990. Cornell U.P. James Clifford: Notes on Fieldnotes 21 s. - Moore, Henrietta L. ed.. Anthropological theory today. 1990. Polity press. - Marcus, George E.. Suomen antropologi/Antropologi i Finland. 1990/4. Suomen antropopologinen seura. endast Marcus artikel s. 3-18 - Tapaninen, Anna-Maria. Suomen Antropologi/Antropologi i Finland 2/1989. 1989/2. Suomen antropologinen seura. alla artiklar som ingår

Arbetsformer Fältstudier (30.00h), Litteratur (engelska) (90.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h), Seminarietillfällen (18.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 100051.0 Grundkurs i socialantropologi (5 sp) Målsättning Kursens målsättning är att ge en inblick i antropologin som

forskningsområde, dess teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp. Avsikten är att ge ett svar på frågan hur antropologen möter det främmande och hur insikterna omvandlas till antropologiska texter.

Innehåll Introduktion i nutida antropologiskt tänkande samt inblick i

416

den klassiska litteraturen. Kunskaper Antropologins huvudsakliga teoribildning och analytiska

redskap samt en inblick i procedurer vid fältarbete Uppnådda färdigheter Insikter i antropologisk teoribildning. Möjlighet att bedriva

ett litet eget fältarbete Målgrupp Studenter med Kultur och socialantropologi som biämne

eller studenter i etnologi. Övriga anmärkningar För litteratur i övriga antropologikurser se kursfordringar i

respektive ämne. För tidpunkt se anslag! Obligatorisk föranmälan till ÖPU-kansli

Annat kursmaterial Litteratur: - Geerzt, Clifford. Interpretations of Culture: Selected Essays. New York: Basic Books, 1993 470 s. eller - Moore, Jerry D.. Visions of Culture. An Introduction to Anthropological Theories and Theorists. London: AltaMira Press, 1997. 283 s. - Eriksen, Thomas Hylland. Små platser - Stora frågor. En introduktion till socialantropologin. Nora: Nya doxa. 2000. 377 s. - Lindberg, Christer. Antropologiska porträtt 1993, 166s. eller Antropologiska porträtt II 2005, s. 53-281. Samt en bok ur följande lista: - Mauss, Marcel. The Gift. Forms and Functions of Exchange in Archaic Societies. London: Routledge (1925) 2002 eller Gåvan. Lund: Argos 1997. 199 s. - Mercier, Paul. Antropologins historia. Stockholm: Aldus 1971, 215 s. - Geertz, Clifford. Works and Lives. The Anthropologist as an Author. Stanford: Stanford Univ. Press 157 s. - Douglas, Mary. Purity and Danger. An analysis of the Concepts of Pollution and Taboo. London: Ark Paperbacks. 188 s. - Evers-Rosander, Eva. Women in a Borderland: Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. 1991. Stockholm: Stocksholms universitet. 314 s. - Tapaninen, Anna-Maria. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista.

417

Helsinki: SAS, 448 s. Arbetsformer Föreläsningar (10.00h), Kurstentamen (4.00h),

Tentamensförberedelser (110.00h) Tentamensrätt upphör 01.10.2008 Valbara 15 sp väljs 100052.0 Antropologi och bild (5 sp) Målsättning Kursens målsättning är att deltagarna skall få kunskap om

hur bilder (fotografi och film) kan användas för at förmedla olika budskap även i vetenskapliga sammanhang. Autenticitet, originalitet och objektivitet granskas.

Innehåll I kursen studeras olika bildmaterial Kunskaper Autenticitet, originalitet och objektivitet i förhållande till

bildmaterial Uppnådda färdigheter Autenticitet, originalitet och objektivitet i förhållande till

bildmaterial Övriga anmärkningar Obligatorisk anmälan till ÖPU-kansliet Annat kursmaterial Material anges i samband med föreläsningen Arbetsformer Projektarbete (i grupp) (40.00h), Uppsats/Essä (60.00h),

Aktivt deltagande (16.00h), Förberedelser (90.00h) Tentamensrätt upphör 01.06.2008 112212.0 Människovetenskapernas filosofi (5 sp) Målsättning Kursen går igenom centrala vetenskapsteoretiska frågor i

samband med humaniora, samhällsvetenskaperna och psykologi. Ett centralt tema är: I vilken mening kan människovetenskaperna vara vetenskapliga? Vilka skillnader och gemensamma drag finns mellan natur - och människovetenskaperna? Vidare tar kursen upp frågan vad det innebär att förstå andra, t.ex. i samband med historiska, psykologiska och socialantropologiska undersökningar.

Innehåll Kursen absolveras med en uppsats om överenskommet tema samt en inlämningsuppgift ("hemtentamen") där deltagarna på basen av materialet får besvara olika 'tentfrågor' hemma hos sig. Uppsatsen skall bli ca 8-10 maskinskrivna sidor (men varierar (i synnerhet uppåt) beroende på radavstånd,

418

marginaler, allmänt skrivsätt m.m.). Språket helst svenska, men också bidrag på engelska, finska, danska, norska, tyska, franska, estniska, kymriska och latin godkänns.

Övriga anmärkningar OBS! Kursen är samtidigt en obligatorisk del av forskarstudierna vid HF. OBS! Närvaro på föreläsningarna är inte obligatorisk. Ifall du inte kan närvara men önskar avlägga kursen tag kontakt. Ifall datumen inte passar kan vi komma överens om ett annat datum. Den allmänna principen har varit att uppsatsen skrivs först, varefter vi kan hitta ett datum för inlämningsuppgiften.

Annat kursmaterial - Peter Winch. Samhällsvetenskapens idé och dess relation till filosofin jämte fyra essäer, s. 8-125, 153-195. Thales, Stockholm 1994. (Original: (1) The Idea of a Social Science and its Relation to Philosophy. Routledge, London (flera upplagor); (2) "Understanding a Primitive Society". Ingår I P. Winch: Ethics and Action. RKP, London 1972). - Peter Winch. "Kan vi förstå oss själva?". Glänta 1-2/1995. (Originalet "Can We Understand Ourselves?" ingår I tidskriften Philosophical Investigations 1997). - Lars Hertzberg. "Förståelsen och dess gränser". Glänta 1-2/1995. - Mikaela Lundahl Sisay. "Vi beslöjade". Glänta 1-2/1995. (OBS! Även andra artiklar i samma nummer av Glänta kan med fördel användas som stoff för tanken.) - Mikaela Lundahl. ”Gayatri Chakravorty Spivak och den andres talan”. Glänta 1-2/2001, s. 120-129. - Alasdair MacIntyre. After Virtue (flera upplagor finns), kap. 8 ("The Character of Generalisations in Social Science and their Lack of Predictive Power"). - G. H. v Wright. Explanation and Understanding, (flera upplagor finns) kap. I ("Two Traditions"). - R. G. Collingwood. The Idea of History (flera upplagor finns), pt. V ("Epilegomena"). - D. Z. Phillips. Filosofi - en presentation (Original: Introducing Philosophy, Blackwell, Oxford 1996), kap. 5: Jaget och de andra (chap. 5: The Self and Others).

Kursens hemsida http://www.abo.fi/fak/hf/filosofi/aktuellt.php?page=vet_arb_mvf_sv.htm

Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Hemtentamen, Seminarietillfällen,

419

Uppsats/Essä 114007.1 Utomeuropeisk musik (2 sp) Målsättning Kursen syftar att ge de studerande kännedom om olika

utomeuropeiska musikkulturer och de olika genrernas centrala musikanalytiska drag samt sociokulturella kontext. Kursen erbjuder också den studerande en inblick i hur man inom den västerländska forskningen närmar sig utomeuropeiska musikkulturer. Studerande får också lära sig att skriva inlärningsdagbok utgående från föreläsningar samt öva sig i att analytiskt iaktta musik och musikframföranden samt att verbalisera iakttagelserna.

Innehåll Föreläsningar med beskrivningar av utomeuropeisk musik och genomgång av audiovisuellt samt teoretiskt material. Skrivuppgifter.

Kunskaper Studerande får en allmän bild av världens musikaliska mångfald. Vidare klarar studerande av att analytiskt iaktta musik, också sådan som tidigare varit obekant.

Uppnådda färdigheter Studerande klarar av att med hjälp av inlärningsdagbok verbalisera sina iakttagelser och koppla samman dem med teoretiska kunskaper.

Målgrupp Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musik eller utomeuropeiska kulturer. Avsedd för studerande inom biämnet kultur- och socialantropologi.


Godkänt inträdesförhör och antagning till studier i ämnet. Fritt inträde för biämnesstuderande.

Övriga anmärkningar Kursen ingår i helheten Grundstudier III: Musikkännedom. Litteratur - Elizabeth May (red). Musics of many cultures: an

introduction. 1983. Berkeley: University of California. - Jeff Todd Titon (red.). Worlds of music: an introduction to the music of the world's peoples. 1996. New York: Schirmer. - Manuel, Peter. Popular musics of the non-western world: an introductory survey / Peter Manuel. 1990. New York: Oxford U. P., cop. 1990.

Annat kursmaterial Videomaterial och inspelningar. Arbetsformer Litteratur (engelska) (16.00h), Hemtentamen (36.00h)

420

114252.1 Musikantropologi (3 sp) Målsättning Kursen ger en inledning till musikantropologiska tanke- och

analyssätt, forskningsfält och arbetsmetoder. Innehåll Musikantropologins frågeställningar, forskningsfält och

teoribildningar, olika synvinklar till att betrakta "musik som kultur", kultursensitiva arbets- och analysmetoder samt inblick i central litteratur.

Kunskaper Kursen ger förtrogenhet med musikantropologins historia och utveckling, inriktningar, centrala begrepp och analysmetoder.

Uppnådda färdigheter Kursen ger analytiska och metodologiska färdigheter i att undersöka musik som ett kulturbundet fenomen.

Målgrupp Kursen är avsedd för att alla som vill förstå hur den omgivande kulturen formar ljudet/musiken och hur musiken påverkar samhället, särskilt för andra och tredje års studerande.

Övriga anmärkningar Kursen kan ersättas med kursen "Etnomusikologian lähtökohdat" vid Åbo universitet.

Litteratur - Wade, Bonnie. Thinking Musically. 2003. - Lundberg-Ternhag. Musiketnologi. 1. Studentlitteratur. - Blacking, John. How Musical is Man?. 1973. UWP.

Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Tentamensförberedelser (59.00h), Allmän tent (skriftlig) (3.00h)

115254.1 Kulturantropologi (8 sp) Målsättning Att fördjupa kunskaperna i antropologi med betoning på

teoribildning, begrepp och metod samt en kulturkrets enligt eget val.

Innehåll Översiktlig litteratur om antropologins forskningssätt, läsning av klassisk monografi enligt eget val samt introduktion i alternativt den muslimska världen, Sydamerika eller finländska Lappland eller Karelen.

Kunskaper Insikter i antropologisk teori- och begreppsbildning, antropologiskt fältarbete samt forskningsresultat ur tre kulturkretsar.

Uppnådda färdigheter Förmåga att uppfatta stora antropologiska linjedragningar samt värdera empirisk detaljkunskap.

Målgrupp Studerande i etnologi eller antropologi Beskrivning över andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande

421

förkunskaper Annat kursmaterial (12 t. föreläsningar ifall möjligt, annars läskurs)

1. Översikter och monografier - Assessing cultural anthropology. ed. by Robert Borofsky. New York: McGraw-Hill, (1994). Kap. 1-5, 8-9, 17-18, 20-26, 31. = 250 s. En av följande klassiker: - Mauss, M.. The Gift (1925) London (1980). - Lévi- Strauss, C.. Kulturspillror. (1960). - Sapir, E. Navaho texts. Repr. (1975) - Geertz, C.. The Interpretation of Cultures. New York (1977). 2. Begrepp och metod - Constructing the field: ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London: Routledge, (2000) Bredvidläsning: - Kroeber, A. L. & Kluckhohn Culture. A critical review of Concepts. Cambridge (1952). s. 1-72, 145-190. - Hultkrantz, Å.. General Cultural Concepts. 919 s. + en del nedan Välj en helhet av nedanstående: A: Muslimska världen - Evers-Rosander. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. Stocholm 1991. - Granqvist, H.. Arabiskt familjeliv 1936 och Portrait of a Palestinian Village. London (1981) B: Sydamerika - Karsten, R.. Indian Tribes of Argentine and Bolivian Chaco. New York (1979) C: Finländska klassiker, finska Lappland - Tegengren, H.. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark :

422

Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo: Acta Academiae Aboensis Humaniora XIX.4 (1952) - Itkonen, T.. Suomen lappalaiset I-II. Porvoo (1984) - Woionmaa, Väinö. Karjalaisen heimon historia. (Hos Anna-Maria Åström). - Storå, Nils. Burial Customs of a Skolt lapp society. Helsinki (1971)

Arbetsformer Hemuppgifter (inlämnas) (85.00h), Tentamensförberedelser (115.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 115256.1 Socialantropologi (8 sp) Målsättning Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi via val av

teoretiska perspektiv och empiriska specialområden. Innehåll Antropologisk teori med exemplifiering i klassiker, samt

finländsk tidig antropologi med valbar litteratur( bl.a. Westermarck, Granqvist och Karsten) eller urbanantropologi.

Kunskaper Nutida antropologisk teoribildning samt insikter i den westermarckska skolans tänkande / alternativt i urbanantropologi.

Uppnådda färdigheter Insikter i socialantropologisk teori och empiri. Målgrupp Studerande i etnologi eller antropologi Beskrivning över andra förkunskaper

Grundstudier i etnologi el. motsvarande

Övriga anmärkningar Läskurs om ej annat meddelas Annat kursmaterial 1. Antropologisk teori

- More, J. D.. Visions of Culture. (1997) 283 s. eller: - Layton, R.. Antropologisk teori. (1999) 254 s. Jämte en av följande klassiker: - Evans-Pritchard, E.. The Nuer. - Turner, V.. The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. (1969) 1974. - Douglas, M.. Purity and Danger Ark. (1989). - Radcliffe-Brown, A. R.. The Andaman islanders. New York: Free Press, 1964 510 s. + uppdaterad Internetartikel (stencil) - Ethnic groups and boundaries the social organization of cultural difference / ed. by Fredrik Barth. Oslo:

423

Universitetsforlaget, 1982. 153 s 2. Antropologins finländska klassiker - Haavio-Mannila, E.. Etnologia ja sociaaliantropologia. I Suomalaisen sosiologian juuret. Porvoo WSOY 1973, s. 27-83 eller motsvarande i Suomalaisen sosiologian historia (1992). Välj en bok ur följande grupperingar: A. Islamsk kultur - Granqvist, H.. Birth and Childhood among the Arabs. Studies in a Mohammedan village in Palestinia. Helsingfors (1947), New York (1975). - Westermarck, E.. Sex år i Marocko. Reseskildringar. Helsingfors (1918) 307 s. - Evers-Rosander, E.. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity. Where Morocco meets Spain. (1991) 314 s. - Geertz, C.. Meaning and Order in Moroccan society. Three essays in cultural analysis. Cambridge Univ press. (1979) B. Sydamerika / Papua Nya Guinea - Karsten, R.. Inkariket och dess forna kultur i Peru. Helsingfors 1938, jämte Ari Siiriäinens artikel i Antropologi i Finland (?/1999). - Karsten, R.. Indian Tribes of Argentine and Bolivian chaco. New York (1979) eller - The Head-Hunters of Western Amazonas 1935, Ny uppl. 1979. På svenska: Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. (1929) - Landtman, G.. Ett sagoland och dess infödingar. Stocholm (1931), 222 s. På engelska: The Kiwai Papuans of British New Guinea. London: Mac-Millan (1927) eller - The Origin of the Inequality of Social Classes. London 1938, New York (1968).

424

C. Urban antropologi - Tapaninen, A-M.. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista. Helsinki SAS (1996). - Hannerz, U.. Exploring the city: Inquiries toward an urban Anthropology. New York, NY Columbia University Press (1980). Ca 950 s.

Arbetsformer Hemuppgifter (inlämnas) (85.00h), Tentamensförberedelser (115.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 115256.2 Prostitution i Nicaragua (8 sp) Målsättning Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi med hjälp av

prostitution i Nicaragua som exempel Innehåll Antropologisk teori med exemplifiering. Kunskaper Nutida antropologisk teoribildning. Uppnådda färdigheter Insikter i socialantropologisk teori och empiri. Målgrupp Studerande i etnologi eller antropologi Beskrivning över andra förkunskaper

Grundstudier i etnologi el. motsvarande

Övriga anmärkningar Obligatorisk anmälan via ÖPU-kansli Arbetsformer Tentamensförberedelser (115.00h), Aktivt deltagande

(16.00h) Tentamensrätt upphör 31.07.2008 115718.1 Historisk antropologi (8 sp) Målsättning Överblick av historisk antropologi/mikrohistoria med

tyngdpunkt på teoretiska klassiska och gränsöverskridande verk.

Innehåll Litteraturstudier av teoretisk och klassisk karaktär om olika perioder och fenomen i Europas historia.

Kunskaper En teoretisk förening av historiskt och antropologiskt tänkande samt inblickar i klassiska och aktuella historisk antropologiska studier, särskilt med hänsyn till gender och marginalitet.

Uppnådda färdigheter Förmåga att se historiska samfund i ett antropologiskt perspektiv med betoning av känslor och praktiker.

Målgrupp Studenter på alla nivåer, men särskilt studenter i etnologi på

425

fördjupad nivå och studenter i kultur- och socialantropologi. Litteratur - Jacqueline Marie Musacchio. The art and ritual of

childbirth in Renaissance Italy. 1999. New Haven: Yale U.P. - Burke Peter. Annales skolan. En introduktion. 1996. Daidalos. - Nora P & Le Goff, J.. Att skriva historia. 1978. Stockholm. Norstedt. - Chartier, Roger. Cultural History: Between Practices and Representations. 1988. Cambridge. - Robert Darnton. Stora kattmassakern: och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid. 1987. Stockholm: Ordfront. - Natalie Zemon Davis. I marginalen: tre yrkeskvinnors uppbrott på 1600-talet. 1998. Stockholm: Ordfront. - Anu Korhonen. Fellows of infinite jest: the fool in Renaissance England. 1999. University of Turku. - Georges Duby. Love and marriage in the Middle Ages. 1994. Cambridge: Polity Press. - Rudolf Dekker och Lotte van de Pol. Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition: Europa 1500-1800. 1995. Symposion.

Annat kursmaterial En av den historiska antropologins klassiker bland följande monografier: - Elias, N.. The civilizing process. vol. I The history of manners. (På svenska: Sedernas historia). - Ginzburg, C.. Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm: Prisma, (1988). - Benandanti. "De goda häxmästarna". Stockholm (1991). - Elias, N.. The court society. Oxford: Blackwell, (1983). - Le Roy Ladurie, E.. Carnival in Romans: a people’s uprising at Romans, 1579-1580. Harmondsworth: Penguin, (1981) (eller svensk version). eller - Montaillou: en fransk by 1294-1324. Stockholm: Atlantis, 1994. - A History of Private Life, ed. Aries, P. & Daley, G.. Harvard University Press (1989, 1990), del III, IV el. V samt en aktuell bok enligt examinators anvisningar ur skild förteckning som utdelas i samband med föreläsningarna.

426

Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Tentamensförberedelser (180.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 116725.1 Symbolteori (5 sp) Målsättning Att utgöra en introduktion till tänkandet kring symboler och

symboliseringar inom en kulturanalytisk förståelseram. Olika symbolteorier och praktiska tillämpningar av symbolbegrepp genomgås. Kursen är avsedd att ge en förståelse för tänkandet kring symboler inom olika teoretiska traditioner.

Innehåll Kursen avser att ge en förståelse för tänkandet kring symboler inom olika teoretiska traditioner, detta då inom en kulturanalytisk förståelseram. Det innebär att eleverna ska kunna urskilja grundläggande tankar vad gäller symbolers betydelse inom sådana olika teoretiska fält som symbolantropologi, hermeneutik, semiotik, kulturanalys, populärkulturstudier. Kursen betonar inte minst det symboliska tänkandets plats i skärningslinjen mellan individ och samhälle. Därför kommer frågor om kategoriseringar av individer i grupper av olika slag att lyftas fram, liksom symbolernas släktskap med begreppen metafor, myt och ritual. Kursen visar även på olika sätt att komma underfund med hur symboler relaterar till frågor om tid och plats, samt inte minst hur man över huvud taget lär sig urskilja det symboliskas plats och funktion i samhället.

Övriga anmärkningar Litteraturlista delas ut i samband med kursen. Om du tar den som läskusr: KONTAKTA TENTATOR (Ulrika Wolf-Knuts) INNAN DU BÖRJAR LÄSA KURSEN!

Litteratur - Douglas, Mary. Natural symbols: explorations in cosmology. 1970. Barbie & Rockliff. - Marander-Eklund, Lena et al. (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok. 2004. Åbo Akademi. s. 273-294 (R. Illman & M. Leppäkari: Att analysera symboler) - Ricoeur, Paul. The rule of metaphor: multi-disciplinary studies of the creation of meaning in language. 1986. Routledge. - Todorov, Tzvetan. Theories of the symbol. 1982. Blackwell.

Kursens hemsida http://www.abo.fi/fak/hf/folklore/Kurser/symbolteori.htm

427

Arbetsformer Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Litteratur (engelska) (70.00h), Seminarietillfällen (10.00h), Uppsats/Essä (30.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008, Om inte särskilda skäl föreligger 117201.0 Religionsantropologi (5 sp) Målsättning Kursens målsättning är att få en introduktion till studier av

religioner vid sidan av de stora religionerna ur ett historiskt perspektiv. Olika metoder och teoretiska problem inom religionsantropologin avhandlas.

Innehåll Kursen består av föreläsningar och gruppövningar, kursdeltagarna skriver en bokrecension enligt anvisningar över en religionsantropologisk klassiker samt en hemtentamen i form av essäer.


Religionshistoria i ett jämförande perspektiv

Antal deltagare min/max 5/30 Litteratur Bowie, Fiona. The anthropology of religion: an

introduction. 1. Oxford: Blackwell, 2000. Annat kursmaterial Övrig litteratur i samråd med examinator Arbetsformer Föreläsningar (14.00h), Hemuppgifter (inlämnas),

Boktentamen/Litteraturtentamen Tentamensrätt upphör 31.07.2008

428

Kulturförvaltning, 25 sp Från och med hösten 2007 har studerande vid HF möjlighet att välja ämnet Kulturförvaltning (25 sp) som biämne. Det nya biämnet ska ge studerande insikter och färdigheter i ämnen som inte ges vid den humanistiska fakulteten men som är viktiga i arbetslivet och som är välbehövliga om man börjar arbeta inom kultursektorn. Sådana ämnen är bl.a. juridik och ekonomi. Det nya biämnet erbjuder därför tvärvetenskapliga kurser och kurser som är mera arbetslivsorienterade än andra traditionella kurser vid HF. Detta har att göra med att kraven på professionalitet hela tiden ökar inom kulturlivet, det krävs flera färdigheter och mera kompetens för att klara av det mångfacetterade området som kultursektorn innebär. Kurserna vid linjen för kulturförvaltning är planerade och uppbyggda i samarbete mellan HF, Öppna universitetet och flera fakulteter vid ÅA. Deras egenart består av att de ska bilda en bro mellan humaniora och kulturfältet, dvs. arbetslivet. Grundkursen är obligatorisk men de andra kurserna kan studerandena vid linjen välja mellan så att de kommer upp i totalt 25 sp (se listan nedan), grundkursen och en kurs (varierar från år till år) till ges varje höst, på våren ges en kurs (olika varje vår). Läsåret 2007-2008 ges följande kurser inom ramen för biämnet: Under hösten ges Grundkurs i kulturförvaltning och på våren ges Kulturjuridik. Grundkursen inleds den 5-6.10.2007. Hösten 2008 inrättas även en linje för Kulturförvaltning. Obligatorisk kursanmälan via webben: http://www.abo.fi/fc/anmalningsdb/ eller per e-post: [email protected]. För mera information om biämnet, se Öppna universitetets hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/amne/kultlinje/ eller ta kontakt med Katarina Humina, [email protected]. Koordinator och examinator: Lena Marander-Eklund, [email protected], tel. 2154841 Planerare på ÖPU: Katarina Humina Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp obligatorisk kurs: Grundkurs i kulturförvaltning – kultur, arbetsliv och projekt 5 sp valbara kurser varav 20 sp väljs: Kulturpolitik och förvaltning (nätkurs) 10 sp Kulturjuridik (nätstödd) 5 sp Grundkurs i redovisning 10 sp Kulturledarskap (nätkurs) 5 sp

429

Att skriva för media 5 sp Kulturmarknadsföring 5 sp Kursutbud Hösten 2007 Våren 2008 Grundkurs i kulturförvaltning (5 sp) Kulturjuridik (5 sp) Hösten 2008 Våren 2009 Grundkurs i kulturförvaltning (5 sp) Kulturpolitik och förvaltning (10 sp) Grundkurs i redovisning (10 sp) Att skriva för media (5 sp) Hösten 2009 Våren 2010 Grundkurs i kulturförvaltning (5 sp) Grundkurs i redovisning (10 sp) Kulturmarknadsföring (5 sp) Hösten 2010 Våren 2011 Grundkurs i kulturförvaltning (5 sp) Kulturjuridik (5 sp) Kulturledarskap (5 sp) Hösten 2011 Våren 2012 Att skriva för media (5 sp) Kulturpolitik och förvaltning (10 sp) Kulturmarknadsföring (5 sp)

430

Livsåskådningskunskap, 25/60 sp I vårt lands skolor ges undervisning i livsåskådningskunskap som ett alternativ för de elever som inte tillhör ett religiöst samfund. Livsåskådningskunskap kan utgöra biämne inom linjen för ämneslärare, men kan också väljas av alla andra intresserade. Studierätt i ämnet tillkommer studerande som har avklarat introduktionskursen i filosofi. Undervisningens centrala mål är att ge den studerande förmågan att informera andra om livsåskådningsfrågor och att stimulera och leda diskussioner om dem. Genom att avlägga en studiehelhet enligt de fordringar som anges nedan uppnår man ämneslärarkompetens i livsåskådningskunskap. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp obligatoriska kurser: 112000.0 Introduktion till filosofin 5 sp 112003.0 Moralfilosofi 5 sp 117000.0 Religionshistoria i ett jämförande perspektiv 5 sp 117001.1 Islam 2 sp 117002.0 Religionspsykologi 3 sp valbara kurser varav en väljs: 112001.0 Filosofins historia, äldre delen 5 sp 112002.0 Filosofins historia, nyare delen 5 sp ÄMNESSTUDIER 35 sp obligatoriska kurser: 112201.5 Seminarium 1-2 (ht 2007) 5 sp 112201.6 Seminarium 1-2 (vt 2008) 5 sp 112205.1 Religionsfilosofi med livsåskådningskunskap 5 sp 112213.0 Moderna riktningar i filosofin 5 sp 117004.0 Religionssociologi 5 sp xxxxxx.x Valbar kurs 5 sp valbara kurser varav en väljs: 112001.0 Filosofins historia, äldre delen 5 sp 112002.0 Filosofins historia, nyare delen 5 sp

431

Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER Obligatoriska 112000.0 Introduktion till filosofin (5 sp) Målsättning Introduktion i filosofin Innehåll Kursen är en orientering i filosofins centrala problem och

fokuserar på sätten att argumentera kring problemen. Presentationen illustreras genom en diskussion av särskilda filosofiska frågeställningar, exempelvis några av följande: Hur formas våra begrepp? Finns det en objektiv sanning? Ser vi tingen som de är? Har människan en fri vilja? Vad kan jag veta om andras själsliv? Hur är tvärkulturell förståelse möjlig? Finns det en gemensam logik för alla kulturer? Tonvikten i kursen läggs på att presentera de olika typer av argument som framförts i dessa frågor. Aktivt deltagande på kursen förutsätts. Deltagarna gör grupparbeten, deltar i diskussioner och skriver uppsatser. Kursen kan inte avläggas som läskurs utan särskild överenskommelse.

Antal deltagare min/max 1/50 Arbetsformer Föreläsningar (24.00h), Litteratur (svenska, nord. språk)

(25.00h), Litteratur (engelska) (25.00h), Projektarbete (i grupp) (25.00h), Hemtentamen (25.00h)

112003.0 Moralfilosofi (5 sp) Målsättning Att lära sig om moralfilosofi. Innehåll Kursen ger en introduktion till filosofiska diskussioner

angående människan, moralen och samhället. Vari ligger det moraliska i ett moraliskt problem? Hur förhåller sig det moraliskt problematiska till det moraliskt goda? Vilken “tyngd” eller auktoritet har det goda? - Vi kommer att ställa de klassiska moralteorierna inför de här frågorna för att se vilken bild av det moraliska de olika teorierna ger.

Målgrupp Vuxenstuderande vid Öppna Universitetet Övriga anmärkningar Kurslitteratur meddelas i samband med kursstarten. Antal deltagare min/max 15/25 Arbetsformer Hemuppgifter (inlämnas) (25.00h), Litteratur (svenska,

432

nord. språk) (25.00h), Litteratur (engelska) (25.00h), Hemtentamen (25.00h), Gruppundervisning (24.00h)

117000.0 Religionshistoria i ett jämförande perspektiv (5 sp) Målsättning Kursens målsättning är att erbjuda en grundläggande

kännedom om världens stora religioner, särskilt hinduism, buddhism, och islam. En översikt över religionernas historia ges. Texter, ikonografi, myter och riter i olika religioner introduceras. Kursen har även som målsättning att tillgodose ett komparativt perspektiv.

Innehåll Kursen består av föreläsningar, övningar och litteraturstudier. Kursen avslutas med skriftlig kurstentamen tisdagen den 23.10 och torsdagen den 25.10.

Målgrupp Studerande i religionsvetenskap Beskrivning över andra förkunskaper

inga

Antal deltagare min/max 5/50 Litteratur - Holm Nils G.. Religionshistoria: en introduktion med

textläsning. 3. utökade uppl.. Åbo Akademi, 2003. - Thomas Ekstrand, Gabriella Gustafsson, Petra Junus. Religionsvetenskap: en inledning. 1. Studentlitteratur, 2001.

Arbetsformer Föreläsningar (28.00h), Kurstentamen (2.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (75.00h), Tentamensförberedelser (20.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 117001.1 Islam (2 sp) Målsättning Kursens målsättning är att skapa större kunskap om islam. Innehåll Kursen ges som en intensivkurs. Föreläsningar, kursen

examineras genom en kursdagbok á 10-15 sidor som lämnas till amanuens Siv Illman.

Målgrupp Studerande i religionsvetenskap Beskrivning över andra förkunskaper

inga

Övriga anmärkningar Kursen Religionsvetenskap II (5 sp) vid TF består av kursen 11700.1 Islam (2 sp) och 117002.1 (3 sp) Religionspsykologi.

Antal deltagare min/max 10/100 Litteratur John L. Esposito; övers.: Sven-Erik Torhell. Islam: den raka

433

vägen. 1. Lund: Studentlitteratur. Annat kursmaterial Eller litteraturval ur ex. Hedins eller Hjärpes produktion i

samråd med examinator. Arbetsformer Föreläsningar (9.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok Tentamensrätt upphör 31.07.2008 117002.1 Religionspsykologi (3 sp) Målsättning Kursens målsättning är att introducera religionspsykologi. Innehåll Kursen består av föreläsningar och litteraturstudier. Kursen

tenteras som kurstentamen. Målgrupp Teologer som inte läser religionsvetenskap som huvudämne

eller som biämne, livsåskådningsstuderande. Beskrivning över andra förkunskaper

inga

Övriga anmärkningar Kursen Religionsvetenskap II (5 sp) vid TF består av kursen 117002.1 Religionspsykologi (3 sp) och kursen 11700.1 Islam (2 sp).

Antal deltagare min/max 5/50 Litteratur Nils G. Holm. Religionspsykologins grunder. 4:e rev.uppl..

Åbo Akademi, 2002. Arbetsformer Föreläsningar (22.00h), Kurstentamen (2.00h),

Hemuppgifter (inlämnas) Valbara 1 kurs väljs på grundstudienivå, den andra på ämnesstudienivå 112001.0 Filosofins historia, äldre delen (5 sp) Målsättning Att lära sig om antikens och medeltidens filosofi. Innehåll Kursen behandlar centrala gestalter i antikens och

medeltidens filosofi, deras åsikter om metafysiska och kunskapsteoretiska frågor, om människans själsliv, samhället och etiken.

Målgrupp Vuxenstuderande vid Öppna universitetet Övriga anmärkningar Förfrågningar och anmälningar riktas till lokalarrangören

Pedersöre medborgarinstitut Antal deltagare min/max 12/50 Annat kursmaterial Kurslitteraturen meddelas i samband med kursstarten. Arbetsformer Föreläsningar (24.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (25.00h),

Litteratur (svenska, nord. språk) (25.00h), Litteratur (engelska) (25.00h), Hemtentamen (25.00h)

434

112002.0 Filosofins historia, nyare delen (5 sp) Målsättning Att lära sig om filosofins historia efter renässansen Innehåll Kursen behandlar centrala gestalter i filosofin från och med

nya tidens början, deras åsikter om metafysiska och kunskapsteoretiska frågor, om människans själsliv, samhället och etiken.

Övriga anmärkningar Kurslitteraturen meddelas i samband med kursstarten. Antal deltagare min/max 1/50 Arbetsformer Föreläsningar (12.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (25.00h),

Litteratur (svenska, nord. språk) (25.00h), Litteratur (engelska) (25.00h), Hemtentamen (25.00h)

ÄMNESSTUDIER Obligatoriska 112201.5 Seminarium 1-2 (ht 2007) (5 sp) Målsättning Att utveckla studerandes förmåga att presentera filosofiska

argument både skriftligt och muntligt. Innehåll Varje deltagare skriver en uppsats på 8-10 sidor om ett

gemensamt ämne. Uppsatsen diskuteras på seminariet, där en av deltagarna agerar som opponent. Ämnet byter från seminarium till seminarium. På de två seminarierna behandlas dels analytisk filosofi, dels icke-analytisk filosofi.

Övriga anmärkningar Seminarieprogrammet fastställs alltid vid det första mötet. Det är därför viktigt att alla deltagare är närvarande vid det första mötet, eller meddelar om frånvaro i god tid.

Annat kursmaterial Litteraturen meddelas vid kursstarten. Arbetsformer Uppgörande av seminarieuppsats, Opponentskap,

Seminarietillfällen, Uppsats/Essä 112201.6 Seminarium 1-2 (vt 2008) (5 sp) Målsättning Vetenskaperna omges av mer eller mindre kända

frågeställningar, diskussioner och debatter. Vissa av dem är av teoretisk karaktär - hurudan typ av teori är evolutionsteorin? - Andra är etiska frågor - är stamcellsforskning oacceptabelt? En tredje typ kunde beskrivas som politisk - hur mycket väger vetenskapliga resultat i det politiska beslutsfattandet?

435

Innehåll Kontinental filosofi. "Vetenskapliga frågeställningar". Deltagarna förväntas skriva en uppsats, 6-10 sidor, som kommenteras av alla, men speciellt av en utvald opponent. Utgående från kommentarerna har deltagarna två veckors tid att eventuellt bearbeta sin text som sedan lämnas in för bedömning.

Kunskaper Under seminariets gång ska deltagarna, med hjälp av litteratur som tar upp och/eller representerar dessa frågeställningar, diskutera och analysera diskussioner som förts om vetenskaperna under 1900-talets gång och 2000-talets början.

Övriga anmärkningar Observera att litteraturlistan kompletteras innan seminariets början och att deltagarna förväntas välja ett verk, alternativt ett längre kapitel i ett verk. Ett förberedande möte hålls en tid innan seminariet börjar (tidpunkt meddelas senare).

Annat kursmaterial Litteraturlista (prel.): - M. O'C. Drury. The Danger of Words. - Joseph Carroll. Literary Darwinism. - Chris Mooney. The Republican War on Science. - C.P. Snow. The Two Cultures and the Scientific Revolution. - Daniel C. Dennet. Darwin's Dangerous Idea.

Arbetsformer Uppgörande av seminarieuppsats, Opponentskap, Seminarietillfällen (24.00h), Uppsats/Essä

112205.1 Religionsfilosofi med livsåskådningskunskap (5 sp) Målsättning Målet med kursen är att ge studenterna en färdighet att

diskutera och förstå olika livsåskådningar, speciellt med tanke på kraven på livsåskådningsundervisning. Kursen erbjuder även en orienterande introduktion till centrala religionsfilosofiska problemställningar.

Innehåll Målet med kursen är att ge studenterna en färdighet att diskutera och förstå olika livsåskådningar, speciellt med tanke på kraven på livsåskådningsundervisning. Kursen erbjuder även en orienterande introduktion till centrala religionsfilosofiska problemställningar.

Målgrupp Kursen är obligatorisk inom helheten livsåskådningskunskap och kan även avläggas som

436

specialkurs i filosofi. Övriga anmärkningar Kurslitteratur meddelas i samband med kursstarten. Antal deltagare min/max 1/35 Arbetsformer Föreläsningar (25.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (25.00h),

Litteratur (svenska, nord. språk) (25.00h), Litteratur (finska) (25.00h), Hemtentamen (25.00h)

112213.0 Moderna riktningar i filosofin (5 sp) Målsättning Att ge en inblick i den del av kurshelheten Moderna

riktningar i filosofin som behandlar de filosofer och skolor som förknippas med den analytiska traditionen inom filosofin.

Innehåll Kursen motsvarar den del av kurshelheten Moderna riktningar i filosofin som behandlar de filosofer och skolor som förknippas med den analytiska traditionen inom filosofin.

Arbetsformer Föreläsningar (20.00h) 117004.0 Religionssociologi (5 sp) Målsättning Målsättningen med kursen är att introducera

religionssociologiska frågeställningar samt åskådliggöra aktuell religionssociologisk forskning

Innehåll Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier samt skriftlig examination.

Målgrupp Studerande i religionsvetenskap och livsåskådning. Beskrivning över andra förkunskaper

inga

Antal deltagare min/max 5/50 Litteratur - Ahlin, Lars. Pilgrim, turist eller flykting?: en studie av

individuell religiös rörlighet i senmoderniteten / Lars Ahlin. 2005. Östlings bokförlag Symposion. - Gustafsson, Göran. Tro, samfund och samhälle. 2000. Libris. - Davie, Grace. Religion in Modern Europe: A Memory Mutates. 2000. Oxford U.P..

Annat kursmaterial Eller litteraturval i samråd med examinator Arbetsformer Föreläsningar (24.00h), Kurstentamen (2.00h) Tentamensrätt upphör 31.07.2008

437

Medeltidskunskap, 25/60 sp För att dagens studerande skall kunna tillägna sig den varierande och mångsidiga medeltida europeiska kulturen, antingen som fristående biämne eller som stöd för fördjupade studier inom någon aspekt på medeltiden, erbjuder Institutet för medeltidsstudier (MI) vid Åbo Akademi ett studieprogram på 60 sp vilket motsvarar ämnesstudier. Tonvikten läggs vid de s.k. hjälpvetenskaperna, d.v.s. vid sådana kurser som inte annars regelbundet anordnas vid Åbo Akademi. Den intresserade kan kombinera fritt, dock i samråd med examinator, utgående från undervisningsprogrammet (se övrig undervisning) och enligt de kursfordringar som finns upptagna i studiehandboken. Tanken är att en del av studierna skall kunna avläggas inom ramen för ett regelbundet återkommande utbud av propedeutiska kurser i MI:s regi, medan andra specialkurser huvudsakligen skall basera sig på självstudier enligt kursfordringarna. Inom ramen för de enskilda ämnenas program är det fullt möjligt att koncentrera sig på medeltida teman, t.ex. så att man kan välja att skriva sin pro gradu avhandling om någon aspekt på medeltiden. Kunskaper i latin är en förutsättning för medeltidsstudier. Studiegång Följande kurser erbjuds 2007-2008: 100102.1 Den västerländska bokens historia 5 sp 100103.1 Medeltida bokilluminationer 5 sp Kursbeskrivningar 100102.1 Den västerländska bokens historia (5 sp) Målsättning Bokens betydelse i Europas historia kan inte överskattas.

Den tangerar kulturhistoria, idéhistoria, filosofi, teologi, konstvetenskap, musik, och dessutom alla enskilda språkområden. Kursen ger baskunskaper i den västerländska bokkulturens samt den latinska skriftens utveckling från antiken till renässansen (tryckkonstens uppkomst).

Innehåll Kursen är en specialkurs som bygger på å ena sidan föreläsningar, och å andra sidan övningar i tydning av enskilda manuskript. Kursen innebär omfattande hemarbete och gemensamma gruppövningar under handledning. Parallellt med denna kurs ges även en specialkurs om Medeltida bokilluminationer. Dessa kurser stöder och kompletterar varandra.

Kunskaper Nyttiga, men inte obligatoriska, förkunskaper är grundkurs I

438

och II i Latin. Uppnådda färdigheter Konstvetenskap: kursen kan tillgodoräknas som valbar

specialkurs efter fullgjorda grundstudier med genomsnittligt vitsord lägst 2,5.

Målgrupp För studerande med Medeltidskunskap som biämne: Konstvetenskap, Historia, Arkeologi, Kyrkohistoria, Engelska, Tyska, Religionsvetenskap, Teologi.

Förkunskaper (kurser) 113000.0 Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), 113001.0 Medeltidens konsthistoria (6 sp)


Grundkurs i Latin rekommenderas

Övriga anmärkningar Den ovan angivna referenslitteraturen är svår att tillägna sig på egen hand. Därför rekommenderas aktivt deltagande i kursen. Studieprestationen kan godkännas efter obligatoriskt deltagande i kursen, jämte många enskilda inlämningsuppgifter av olika svårighetsgrad vilka påvisar tilltagande kompetens och skicklighet.

Antal deltagare min/max 5/10 Litteratur - Bischoff, B.. Paläegraphie des römischen Altertums und

des abendländerischen Mittelalters. Grundlagen der Germanistik 24. Berlin 1986 (andra upplaga (eller senare). Boken finns även på engelska: Latin palaeography - Brown, M. P.. A guide to Western historical scripts from Antiquity to 1600. London 1993. - Merisalo, Outi. Manu scripta. Länsimaisen kirjan historia keskiajalla (500-1500). Jyväskylä 2003. - Sirat, C.. Writing as handwork. A history of handwriting in Mediterranean and Western culture. Bibliographia 24. Turnhout 2006. - Stiennon, J.. Paléographie du Moyen Age. Collection U Histoire médiévale. Paris 1991 (andra upplaga eller senare).

Kursens hemsida http://www.abo.fi/instut/ims/ Arbetsformer Kurstentamen (4.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (20.00h),

Litteratur (finska) (10.00h), Litteratur (engelska) (30.00h), Litteratur (övriga språk) (20.00h), Tentamensförberedelser (6.00h), Gruppundervisning (30.00h), Basgruppsarbete (5.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008, Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två

439

tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår.

100103.1 Medeltida bokilluminationer (5 sp) Målsättning Medeltida bokilluminationer hör till de viktigaste och bäst

bevarade kvarlevorna från medeltiden. Förutom att de är av utsökt kvalitet, fyller de en viktig lucka inom områden där annan konst från medeltiden gått förlorad, såsom t.ex. i Storbritannien.

Innehåll Kursen är en specialkurs som bygger på föreläsningar. Bokilluminationernas historiska utveckling och deras betydelse i Europas konsthistoria betonas. Parallellt med denna kurs ges även specialkursen Den västerländska bokens historia (5 sp). Dessa kurser stöder och kompletterar varandra. Kursen, inklusive bildmaterialet, tenteras på angivna tentamensdagar.

Uppnådda färdigheter Konstvetenskap: kursen kan tillgodoräknas som valbar specialkurs efter fullgjorda grundstudier med genomsnittligt vitsord lägst 2,5.

Målgrupp Kursen är avsedd för längre hunna studerande med Medeltidskunskap som biämne: Konstvetenskap, Historia, Arkeologi, Kyrkohistoria, Engelska, Tyska, Religionsvetenskap, Teologi. För studerande i konstvetenskap rekommenderas denna kurs av de två i Medeltidskunskap som ges 2007-2008. Studerande på ämnesnivå kan med examinators godkännande tillgodoräkna sig kursen inom de valbara ämnesstudierna.

Förkunskaper (kurser) 113000.0 Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), 113001.0 Medeltidens konsthistoria (6 sp)


Studerande i konstvetenskap, se nedan.

Övriga anmärkningar Ovan angivna referenslitteratur kommer att kompletteras med specialpublikationer över enskilda praktilluminationer. Bildmaterialet från dessa är rikligt presenterat i föreläsningarna. Studieprestationen godkänns efter avlagd kurstentamen.

Antal deltagare min/max 5/20 Litteratur - de Hamel, Christopher. Scribes and Illuminators, Medieval

440

Craftsmen. London 1992. British Museum Press. - de Hamel, Christopher. A History of Illuminated Manuscripts. Hong Kong 1994. - Brown, Michelle. Understanding Illuminated Manuscripts, a Guide to Technical Terms. - Camille, Michael. Image on the Edge. The Margins of Medieval Art. London 1992. - Wieck, Roger S.. Painted Prayers. The book of Hours in Medieval and Renaissance Art. New York 1997. The Pierpont Morgan Library. - Abukhanfusa, Kerstin (red.), Jan Brunius, Solbritt Benneth. Helgerånet. Från Mässböcker till Munkepärmar. Borås 1993.

Kursens hemsida http://www.abo.fi/instut/ims/ Arbetsformer Kurstentamen (4.00h), Litteratur (svenska, nord. språk)

(20.00h), Litteratur (engelska) (75.00h), Tentamensförberedelser (6.00h), Gruppundervisning (20.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008, Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår.

441

Museologi, 25/60 sp Museologin ger en teoretisk grund och praktiska färdigheter för arbete vid museer och andra jämförbara institutioner, vilka har till uppgift att bevara kulturarvet. Till museologins specifika målsättning hör att såväl utvärdera, studera följderna av den materiella kulturen som att ge den selektivt skydd. Till museologins område hör även att förmedla betydelsen och värderingarna av kulturarvet och de kulturella, samhälleliga, och fysiska förändringar som musei-institutionerna genomgår. Som vetenskap strävar museologin till att utveckla den teoretiska bakgrunden för museiverksamheten och samtidigt innebär den problematisering och analys av arbetet vid museerna. I studierna eftersträvas ett nära samarbete och växelverkan med museer och andra aktörer aktiva på kulturarvsfrågor, och i ett möte av teori och praktik samt initiativrika lösningar på problem mellan dessa. Undervisningen på grundstudienivå inom museologin sker både på finska och svenska i samarbete mellan Åbo Akademi (ÅA) och Åbo Universitet (ÅU), medan ämnesstudierna avläggs helt vid Åbo Universitet. Huvudansvaret bärs av Kulttuurien tutkimuksen laitos (Institutionen för kulturforskning) vid Åbo Universitet. Museologin omfattar grundstudier (25 sp) samt ämnesstudier (35 sp). Humanistiska fakulteten vid Åbo Universitet och vid Åbo Akademi har kvoter för antalet studeranden till grundstudierna (15 och 6 studerande). Studieprestationerna registreras antingen vid Åbo Universitet eller vid Åbo Akademi. De som har avlagt Museiförbundets Verso-nätkurs har en möjlighet att fortsätta studera museologi som avgiftsbelagda extrastudier vid Åbo Universitet eller Åbo Akademi. Studierätt För att få studierätt i museologi måste humanistiska fakultetens studerande i sina ämneskombinationer ha grundstudierna genomförda i något av följande ämnen: arkeologi (ÅU), klassisk arkeologi (ÅU), etnologi, kulturhistoria (ÅU), Finlands historia (ÅU), nordisk historia, konsthistoria (ÅU) eller konstvetenskap, allmän historia, folkloristik eller musikvetenskap. Studerande väljs hösten 2007 på basis av biämnesprov. Biämnesprovet i museologi ordnas tisdagen den 28.8 kl. 10-12 i Juslenia föreläsningssal 27, Henriksgatan 2. Till provet läses ABOA 1999-2000, Turun maakuntamuseo, vuosikirja 63-64, s. 8-138 (2001). Artiklarna i boken finns både på finska och svenska. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp 100200.0 Museologisk forskning 2 sp 100201.0 Det antikvariatiska tänkandet och museernas historia 3 sp 100202.0 Klassificering, värdering, urval 2 sp

442

100203.0 Vård av samlingar och byggnadskonservering 5 sp 100204.0 Lagstiftningen och museernas förvaltning 2 sp 100205.0 Samlingar och dokumentation 3 sp 100206.0 Dokumentering av bebyggelse 4 sp 100207.0 Utställningsverksamhet och museipedagogikens grunder 2 sp 100208.0 Museipraktik 2 sp ÄMNESSTUDIER 35 sp 100250.0 Utställningar, pedagogik och utvärdering av kommunikation 5 sp 100251.0 Utställningsplanering 2 sp 100252.0 Museernas marknadsföring 3 sp 100253.0 Exkursioner och seminarier 4 sp 100254.0 Det materiella kulturarvet 5 sp 100255.0 Temaseminarier 9 sp 100256.0 Museernas strategi och politik 3 sp 100257.0 Museipraktik II 4 sp Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER 100200.0 Museologisk forskning (2 sp) Museologinen tutkimus Lärare Sirkku Pihlman Innehåll Museologins historia, museiverksamhetens centrala

begrepp, aktuell forskningsproblematik. Övriga anmärkningar En del av förläsningarna är gemensamma med kursen

Johdatus kulttuurien tutkimukseen vid institutionen för kulturforskning.

Litteratur - Corsane, Gerard (ed.). Heritage, Museums and Galleries. An Introductory Reader (2005), s. 1-101 - Heinonen, Jouko - Lahti, Markku. Museologian perusteet (2001), s. 8-72 - Palmkvist, Lennart - Bohman Stefan (red). Museer och kulturarv (2003) 9-46

Arbetsformer Föreläsningar 12 h Tent

100201.0 Det antikvariska tänkandet och museernas historia (3

sp) Målsättning Kursen ger en översikt av det västerländska museiväsendets

tillkomst och förgreningar, och inspirerar till kritisk

443

reflektion särskilt när det gäller den roll som olika ideologier, politiska läror och sociala konventioner spelar i våra beslut att tolka, bevara och förstöra kulturmiljöer. Undervisningen ges på finska men i diskussioner används både svenska och finska.

Innehåll Kursen ger en översikt av det västerländska museiväsendets historia och inblickar i den antikvariska verksamheten och samlandet i Sverige och Finland. Kursen är gemensam för Åbo Akademi och Åbo Universitet, och ges på finska.

Uppnådda färdigheter Konstvetare kan tillgodoräkna sig kursen som specialkurs inom ämnesstudierna, efter fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5.

Målgrupp Kursen är obligatorisk för studerande med museologi som biämne (etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap och musikvetenskap). Valbar kurs inom ämnesstudierna i konstvetenskap (se ovan), förutsatt att studerande inte har museologi som biämne.


Avklarade grundstudier i etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap eller musikvetenskap. Kursen förutsätter kunskaper i finska.

Övriga anmärkningar I gruppundervisningen ingår en kritisk diskussion av kursboken "Museologian perusteet", särskilt sidorna 9-84, som granskas i ljuset av museologiska artiklar hämtade ur "The Dictionary of Art" och några monografier, exempelvis Gamboni, Daria, "The Destruction of Art".

Litteratur Heinonen, Jouko & Lahti, Markku. Museologian perusteet. 3. uud. laitos, 2001. Suomen museoliitto.

Annat kursmaterial Valda artiklar ur The Dictionary of Art, ed. Jane Turner, 1996, bl.a. "Antiquaries and antiquarian societies", s. 345-360, "Museum (Museum History, Museum Architecture)”, s. 360-369. Under kursen utdelas kompletterande text- och bildmaterial.

Kursens hemsida http://www.utu.fi/hum/museologia Arbetsformer Litteratur (svenska, nord. språk) (5.00h), Litteratur

(engelska) (15.00h), Uppsats/Essä (15.00h), Förberedelser (24.00h), Gruppundervisning (14.00h), Studiebesök (2.00h)

Tentamensrätt uppnås För huvudämnesstuderande i konstvetenskap: fullgjorda grundstudier (se ovan)

444

Tentamensrätt upphör 31.07.2008, Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår.

100202.0 Klassificering, värdering, urval (2 sp) Luokittelu, arvottaminen, valinta Lärare Sirkku Pihlman Innehåll Museerna klassificerar, systematiserar och definierar

fenomen och dess värden på olika sätt vid olika tidpunkter. Vad baserar sig klassificeringen och värderingen på och hur motiveras de? Hur är de knutna till påverkan från samhället?

Litteratur Ca 200 sidor Arbetsformer Föreläsningar 8 h

Materialbaserad uppgift 100203.0 Vård av samlingar och byggnadskonservering (5 sp) Målsättning Kursen ger grundläggande insikter i byggnadskonservering,

museisamlingarnas riskfaktorer, förebyggande vård, lagring, säkerhet, skötsel av olika material.

Innehåll I kursen ingår föreläsningar, demonstrationer och exkursioner. Skriftlig tentamen på föreläsningarna och speciallitteratur i anslutning till kursen. Kursen är gemensam för Åbo Akademi och Åbo Universitet. Kursansvarig är Sirkku Pihlman, ÅU.

Uppnådda färdigheter Konstvetare kan tillgodoräkna sig kursen som specialkurs inom ämnesstudierna, efter fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5.

Målgrupp Kursen är obligatorisk för studerande med Museologi som biämne (etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap och musikvetenskap). Valbar kurs inom ämnesstudierna i konstvetenskap (se ovan), förutsatt att studerande inte har museologi som biämne.


Avklarade grundstudier i etnologi, folkloristik, historia, konst- eller musikvetenskap

Annat kursmaterial Byggnadskonservering. Finlands museiförbunds publikationer 33. Kaila, P.. Talotohtori. 1997. Fjaestad, M. (red.). Tidens tand. Riksantikvarieämbetet,

445

1999. Kursens hemsida http://www.utu.fi/hum/museologia/ Tentamensrätt uppnås För huvudämnesstuderande i konstvetenskap: fullgjorda

grundstudier (se ovan). Tentamensrätt upphör 31.07.2008, Deltagandet i första tentamenstillfället är

obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår.

100204.0 Lagstiftningen och museernas förvaltning (2 sp) Lainsäädäntö ja museoiden organisaatio Lärare Sirkku Pihlman Innehåll Museiverkets i Finland struktur och organisation. Lagar och

författningar gällande museiverksamheten. Museet som myndighet och aktör i samhället.

Litteratur - Heinonen, Jouko ja Markku Lahti. Museologian perusteet, 3. uudistettu laitos, (2001) s. 231-274. - Museotyön ammattieettiset säännöt. ICOM-Suomen komitea ry. (2005). Lakitekstejä, viranomaistahojen kotisivuaineistoja ja muita sähköisiä aineistoja n. 250 s.

Arbetsformer Föreläsningar 6 h Essä eller tent

100205.0 Samlingar och dokumentering (3 sp) Kokoelmat ja dokumentointi Lärare Ett antal lärare, ansvarig lärare Sirkku Pihlman Innehåll Historia om uppkomsten av museisamlingar. Skapande och

komplettering av samlingar. Dokumentation av samlingar samt tillhörande forskning, etik och juridik. Arkiveringens grunder och personrättsliga, upphovsrättsliga och offentligrättsliga principer. Museisamlingarnas betydelse i påverkan för förnyelse. Museet som samarbetspartner i bevarandet, dokumentationen och forskningen om kulturarvet.

Litteratur - Heinonen, Jouko ja Lahti, Markku. Museologian perusteet, 3. uudistettu laitos (2001), s. 73-115. - Korhonen, Teppo. Museoitu Suomi. Teoksessa Korhonen, Teppo ja Matti Räsänen (toim.). Kansa kuvastimessa. Etnisyys ja identiteetti (1989), s. 101-133. - Mäkelä, Asko. Digi tuli museoon. Teoksessa Talvio, Tuukka (toim.). Museon muisti. Taidehistoriallisia

446

tutkimuksia 31 (2005), s. 121-136. - Hämäläinen, Tuula. Taiteen lahja (2003) http://www.fng.fi/fng/rootnew/fi/kehys/pdf/taiteenlahja.pdf - Petterson, Susanna. Taideteos museokokoelmassa – asema ja hierarkiat. Teoksessa Ketonen, Helka (toim.). Nykytaiteen keräämisestä. Valtion taidemuseon julkaisusarja. Museologia 1 (1999), s. 9-29. - Ajankohtaista verkkoaineistoa ja kirjallisuutta

Arbetsformer Föreläsningar, exkursioner Föreläsnings- och exkursionsdagbok eller tentamen eller annan form av examination

100206.0 Dokumentering av bebyggelse (4 sp) Rakennetun ympäristön dokumentoinnin lähtökohtia Lärare Petra Gyllenberg, Jussi Lehtonen, Eeva Raike, ansvarig:

Sirkku Pihlman Innehåll Hur och varför dokumenteras bebyggelsen som kulturarv?

Specifika frågeställningar gällande värdering av bebyggelse. Litteratur Meddelas senare på www.rakennusperinto.fi Arbetsformer Föreläsningar, fältarbete

Rapport över fältarbete, essä 100207.0 Utställningsverksamhet och museipedagogikens grunder

(2 sp) Näyttelytoiminnan ja museopedagogiikan perusteita Lärare Johanna Lehto-Vahtera, Satu Reinikka, ansvarig: Sirkku

Pihlman Innehåll Utställning som kommunikationsform, museipedagogikens

grunder. Litteratur Enligt anvisning, bl.a. delar av verken:

- Kallio, Kalle (toim.) Museo oppimisympäristönä (2004). - Vilkuna, Janne (toim.) Näkökulmia museoihin ja museologiaan (2000). - Levanto, Marjatta & Petterson, Susanna (toim.). Valistus / museopedagogiikka / oppiminen (2004) - Museo kaikille. Pohjoismainen esteettömyys- ja saavutettavuusopas (2003)

Arbetsformer Föreläsningar, exkursioner Tent

447

100208.0 Museipraktik Museoharjoittelu I Lärare Praktiken godkänns av Sirkku Pihlman Målsättning Förmågan till relativt självständigt arbete. Innehåll Handledd inblick i museet och museiarbetet under en

månads tid. Syftet är att få erfarenhet av museet som arbetsmiljö.

Förkunskaper Huvuddelen av grundstudierna. ÄMNESSTUDIER 100250.0 Utställningar, pedagogik och utvärdering av

kommunikation (5 sp) Näyttely, pedagogiikka, kommunikaation evaluaatio Lärare Ansvarig: Sirkku Pihlman Målsättning Att bekanta sig teoretiskt och praktiskt med utställningen

som form och instrument. Innehåll Musei- och kulturarvpedagogikens teori och praxis.

Grunderna för utvärdering av museikommunikation. Litteratur Meddelas i studieguiden 2008-2009 Arbetsformer Meddelas i studieguiden 2008-2009 100251.0 Utställningsplanering (2 sp) Näyttelysuunnittelu Lärare NN, ansvarig: Sirkku Pihlman Målsättning Att ge förutsättningar och mod inför framtida

utställningsuppgifter. Innehåll Konkret planering av en småskalig utställning som

grupparbete Förkunskaper 100250.0 Utställningar, pedagogik och utvärdering av

kommunikation Litteratur Meddelas i studieguiden 2008-2009 Arbetsformer Föreläsningar, bekantning med utställningstemat på olika

sätt, övningar. Rapportering av projektarbetet i grupp: skriftlig utställningsplan, miniatyrmodell eller skiss.

100252.0 Museernas marknadsföring (3 sp) Museoiden markkinointi Lärare Ett antal föreläsare, ansvarig lärare: Sirkku Pihlman Innehåll Museernas kontakter med samhället, museernas

448

medvetenhet och deras betydelse och uppgifter i samhället, besökarmedvetenhet, utveckling av kundkontakter, museer och samarbete, museer och tävlan, museer och underhållning, museer och media, museer och marknadsföring. Olika teman betonas från år till år.

Litteratur McLean, Fiona. Marketing the Museum (1997) eller annan litteratur som väljs i samråd med examinatorn.

Arbetsformer Obligatorisk seminariedag som ordnas i samarbete med museer och deras samarbetspartners. Essä på basis av seminariet, litteraturen och marknadsföringen

100253.0 Exkursioner och seminarier (4 sp) Ekskursiot ja seminaarit Lärare Ansvarig lärare: Sirkku Pihlman Innehåll Att bekanta sig med museiutställningar i andra länder och

annan till allmänheten riktad verksamhet, musei- och utställningsarkitektur, utställningssätt och utställningens estetik inom ramen för valt tema. Exkursionernas omfång 4-6 dagar.

Litteratur Material i anslutning till objekt och kulturturism Arbetsformer Seminarier, exkursioner, utställningar, händelser

Reflekterande rapportering 100254.0 Det materiella kulturarvet (5 sp) Aineellinen kulttuuriperintö Lärare Ett antal lärare, ansvarig: Sirkku Pihlman Innehåll Specialkurs som i både teori och praktik ger en fördjupad

inblick i något av det materiella kulturarvets delområden. Hösten 2007 är det centrala temat det biologiska kulturarvet och museer.

Arbetsformer Föreläsningar och exkursioner Essä, inventeringsrapport eller annat

100255.0 Temaseminarier (9 sp) Teemaseminaarit Lärare Sirkku Pihlman Innehåll I början av seminariet diskuteras och förhandlas om teman.

Utgångspunkten ligger i det biologiska kulturarvet; gränsdragningen mellan värdefullt och värdelöst och mellan

449

museiföremål och avfall behandlas Litteratur I samråd med examinator enligt uppgiften Arbetsformer Seminarier, gästföreläsningar och exkursioner

Litteraturreferat, studie eller rapport 100256.0 Museernas strategi och politik (3 sp) Museoiden strategiat ja politiikat Lärare Ett antal lärare, ansvarig lärare: Sirkku Pihlman Innehåll Att bekanta sig med museernas styrning och frågor

beträffande planeringen av verksamhetens målsättning med hänsyn till museiverksamhetens olika delområden. T.ex. kulturmiljöstrategi, partnerskapsstrategi, budgetering o.s.v.

Litteratur Ca 300 sidor litteratur, bl. a. Corsane, Gerard (ed.). Heritage, Museums and Galleries (2005), s. 243-365.

Arbetsformer Föreläsningar, seminariedagar Essä eller annan form av presentation

100257.0 Museipraktik (4 p) Museoharjoittelu Lärare Prestationerna godkänns av Sirkku Pihlman Innehåll Relativt självständigt arbete med museets olika uppgifter

under 2 månaders tid, så att handledning fås vid behov. Praktikens uppgifter skiljer sig från uppgifterna vid grundstudiernas praktik och kompletterar dessa.

450

Nordiska grannspråk, 25/60 sp Såväl svenskspråkiga som finskspråkiga studerande kan som biämne eller valfria studier välja en studiehelhet inom ämnet nordiska språk med inriktningen nordiska grannspråk. Omfattningen av studierna inom inriktningen nordiska grannspråk är högst 60 sp (grundstudier + ämnesstudier). Studieperioderna inom studiehelheten lämpar sig speciellt väl för studerande som önskar förbereda sig för NORDPLUS-studier i Danmark eller Norge och för studerande inom olika utbildningsprogram som önskar utbilda sig för yrken som innefattar nordiska kontakter. Studiegång Följande kurser erbjuds 2007-2008: 102003.0 Danska 5 sp 102200.0 Norska 5 sp 102574.1 Fornisländska och fornnordiska realia 5 sp 102580.1 Fortsättningskurs i danska 5 sp 102586.4 Sommarkurs på Färöarna 5 sp 102586.6 Sommarkurs pä Island 5 sp Kursbeskrivningar 102003.0 Danska (5 sp) Målsättning Målet med kurset er at opnå kendskab til hovedtrækkene i

det danske danske sprogs fonetik og grammatik, samt det danske ordforråd. Der arbejdes kontrastivt, således at der lægges vægt på de væsentligste forskelle mellem dansk og svensk. Formålet er at gøre kursusdeltagerne i stand til at forstå dansk skriftsprog, og opøve rutine og kompetence til at forstå dansk talesprog.

Innehåll Udover videnskabelige tekster læses og høres der såvel skønlitteratur som nyhedsartikler der vil bidrage til en forståelse af det dansk sprogs ortografiske og fonetiske udvikling fra urnordisk til moderne dansk.


Inga

Övriga anmärkningar Undervisningen sker på danska. Antal deltagare min/max -/18

451

Litteratur - Bostrup, Lise. Danskere: en lærebog i dansk. 1999. Akademisk Forlag. - Cramer, Jens. Dansk som nabosprog: dansk grammatik for svensktalende / Jens Cramer og Erik Vive Larsen. 1999. Aarhus Universitetsforlag. - Thorkild Borup Jensen. Danskernes identitetshistorie. 1993. København: Reitzel.

Annat kursmaterial Kompendium med autentiske tekster (ca 20-30 sidder) Arbetsformer Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (97.00h),

Delförhör (skriftligt) (2.00h), Gruppundervisning (26.00h) 102200.0 Norska (5 sp) Målsättning Se nedan Innehåll Kurset skal öve opp evnen til å forstå normalisert norsk tale

og lese norske texter på både bokmål og nynorsk. Kurset skal dessuten gi en innföring i den norske språksituasjonen og dens historiske og kulturelle forutsetninger. Norges to offisielle skriftspråk blir satt inn i en videre nordiskspråklig ramme der det legges särlig vekt på likheter og skilnader mellom norsk og svensk, särlig finlandssvensk, mht. fonologi, ortografi og morfologi.Kurset gir dessuten en innføring i den norske språksituasjonen og dens historiske og ideologiske forutsetninger.

Målgrupp Kursen är obligatorisk för studerande i svenska 1 och svenska 2 på ämnesstudienivå. Huvudämnesstudenter prioriteras i första hand, biämnesstudenter i andra hand. Om plats finns, kan även studenter från andra ämnen vid HF komma i fråga.


inga

Övriga anmärkningar Undervisningen sker på norska och sköts av Kirsten Berg, lektor i norska vid Åbo Universitet.

Antal deltagare min/max -/20 Litteratur Fjeldstad, Anton & Hervold, Kari. Norsk for svensker. 1990

ff.. Studentlitteratur. Annat kursmaterial Kompendium med tekster på bokmål og nynorsk, ca 50

sider Arbetsformer Kurstentamen (2.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (97.00h),

Gruppundervisning (26.00h) Tentamensrätt upphör 31.07.2008, om ej särskilda skäl föreligger

452

102574.1 Fornisländska och fornnordiska realia (5 sp) Målsättning Kursen ger en inblick i den fornnordiska litteraturen och den

fornnordiska mytologins betydelse för dess konstnärliga gestaltning, en orientering i den fornnordiska skriftkulturen och i sambandet mellan samhällshistoria och språkutveckling, samt en presentation av fornisländskans struktur i kontrast till det samtida fastlandsskandinaviska språket och dagens isländska. Läsning av en fornisländsk text i original och översättning.

Innehåll Läskurs. Kunskaper Se ovan. Uppnådda färdigheter Se ovan. Beskrivning över andra förkunskaper

Fullgjorda grundstudier

Annat kursmaterial - Njördur P. Njardvik (1973). Island i forntiden. - Norborg, Lars-Arne (1996). Grannländernas historia (s 1-76). - Hallberg, Peter (1964). Den isländska sagan. - Hallberg, Peter (1962). Den fornisländska poesin. - Jansson, Sven B. F. (1963). Runinskrifter i Sverige. - Ström, Folke (1985). Nordisk hedendom. eller - Enoksen, Lars Magnar (2004). Nordisk mytologi enligt eddans lärodikter. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, Art. Isländska. - Wessén, Elias, utg. (1964). Ynglingasaga (10 s). eller - Noreen, Erik (1958). Isländsk läsebok (s 1-11). - Hanssen, Eskil m.fl. (1975). Norrön grammatikk. Universitetsforlaget eller - Wessén, Elias (1958). Isländsk grammatik (hjälpmedel).

Arbetsformer Litteratur (svenska, nord. språk) (121.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h)

Tentamensrätt uppnås Avlagda grundstudier i svenska eller nordiska grannspråk Tentamensrätt upphör 31.07.2007, Om ej särskilda skäl föreligger 102580.1 Fortsättningskurs i danska (5 sp) Målsättning Under kursusforløbet vil vi arbejde videre med de redskaber

der opøvedes i kurset Danska, dog vil vi fokusere særligt på

453

at afkode talt dansk. Innehåll Ved hjælp af radio- og tvprogrammer vil vi kaste os direkte

ud i transkriberinger af det talte danske sprog og dertil langsomt begive os ind på særligt danske, sproglige forskningsområder som Diderichsens sætningsskema og danica. Strukturelle forskelle som nægtende sætninger, passivkonstruktioner og det/der-forskellene mellem dansk og svensk vil ved given lejlighed desuden blive behandlet i forbindelse med elevernes transkriberinger.


Fullgjorda grundstudier

Antal deltagare min/max -/12 Annat kursmaterial Diverse danske grammatikker. Arbetsformer Hemtentamen (97.00h), Gruppundervisning (28.00h) Tentamensrätt upphör 31.07.2008, om ej särskilda skäl föreligger 102586.4 Sommarkurs på Färöarna (5 sp) Målsättning Se nedan. Innehåll Kursen ordnas varannan sommar av Nordiska ministerrådet

som utlyser stipendier för detta ändamål i mars. Se anslag. Målgrupp Målgruppen är alla som studerar svenska 1, svenska 2 eller

nordiska grannspråk. 102586.6 Sommarkurs på Island (5 sp) Målsättning Se nedan. Innehåll Kursen ordnas varje sommar av Nordiska ministerrådet som

utlyser stipendier för detta ändamål i mars. Se anslag. Målgrupp Målgruppen är alla som studerar svenska 1, svenska 2 eller

nordiska grannspråk.

454

Pedagogiska studier för ämneslärare, 25/60 sp Genom pedagogiska studier för ämneslärare (60 sp) får de studerande en generell pedagogisk lärarbehörighet. De pedagogiska studierna ger tillsammans med högre högskoleexamen behörighet för lärartjänst inom alla utbildningsstadier, såvida den studerande har ämnesmässig behörighet för utbildningsstadiet i fråga. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp 641000.1 Introduktion till pedagogik som vetenskap 5 sp 641000.2 Utbildning och samhälle 3 sp 641000.3 Mediekultur 2 sp 641000.4 Introduktion till pedagogisk psykologi 3 sp 641000.5 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser 2 sp 641000.6 Lärararbete 5 sp 641000.8 Inledande praktik för ämneslärare 5 sp ÄMNESSTUDIER 35 sp 681000.2 Fältpraktik 5 sp 681001.2 Modul 1/Ämnesstudier i pedagogik för ämneslärare 15 sp 681002.2 Modul 2/Pedagogiska studier för ämneslärare 15 sp Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER 641000.1 Introduktion till pedagogik som vetenskap (5 sp) Målsättning Att studerande ska känna till pedagogikens centrala

frågeställningar som rör undervisningens innehåll, form och målsättning så att de kan identifiera, analysera och använda sig av kunskapen som stöd i praktiken.

Innehåll Definitioner av pedagogikens grundbegrepp Delområden inom pedagogiken Historiska perspektiv på pedagogikens utveckling Aktuella strömningar Pedagogisk forskning Vetenskapsfilosofi Relationen teori och praktik

455

Målgrupp Klasslärare/speciallärare/ämneslärare Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Bjerg, J.. Pedagogik, en grundbok. 2000. Stockholm:

Liber. - Leino, A-L. & Leino, J.. Grundbok i pedagogik. 1992. Esbo: Editum. - Rinne, R., Kivirauma, J. & Lehtinen, E.. Johdatus kasvatustieteisiin. 2000. Helsinki: WSOY. - Svedborg, L. & Zaar, M.. Boken om pedagogerna, våra pedagogiska arv. 1998. Stockholm: Liber.

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar Arbetsformer Föreläsningar, Kurstentamen, Hemuppgifter (inlämnas),

Litteratur (svenska, nord. språk), Litteratur (finska), Aktivt deltagande, Gruppundervisning

Tentamensrätt uppnås Aktivt deltagande i gruppundervisningen 641000.2 Utbildning och samhälle (3 sp) Målsättning Att studerande får kunskap om utbildningens funktion i det

finländska samhället förr och nu och insikt i unga människors socialisation och uppväxt.

Innehåll Skolans funktion i det finländska samhället förr och nu Samhällets krav och förväntningar på skolan och läraren Det sociala samspelet i skolan, familjen och närkretsen Ungdomskultur Utbildning i ett internationellt perspektiv

Målgrupp klasslärare, speciallärare, ämneslärare Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Antikainen, A., Rinne, R. & Koski, L..

Kasvatussociologia. 2000. WSOY. - Olsson, B-I. & Olsson, K.. Utveckling, livsvillkor och socialisation. 2000. Liber.

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar Arbetsformer Föreläsningar (10.00h), Hemuppgifter (inlämnas), Litteratur

(svenska, nord. språk), Litteratur (finska), Aktivt deltagande, Gruppundervisning (10.00h)

Tentamensrätt uppnås Aktivt deltagande i kursen 641000.3 Mediekultur (2 sp) Målsättning Att studerande får kunskap om grunderna i mediepedagogik

456

och utvecklar sin medieläskunnighet genom att mediekulturella samhällsfrågor och deras pedagogiska betydelse synliggörs.

Innehåll Människan som kritisk aktör i mediesamhället Identitet och nätidentitet Mediernas språk

Målgrupp Klasslärare/speciallärare/ämneslärare Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Suoranta, J.. Kasvatus mediakulttuurissa. 2003.

Vastapaino. - Gripsrud, J.. Understanding Media Culture. 2002. Arnold. - Drotner, K., Bruhn Jensen, K., Poulsen, I. & Schröder, K.. Medier och kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. 1997. Lund: Studentlitteratur. - Kellner, D.. Media Culture. 2001. London: Routledge. - Kotilainen, S., Hankala, M. & Kivikuru, U.. Mediakasvatus. 1999. Helsinki: Edita.

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar Arbetsformer Föreläsningar, Kurstentamen, Litteratur (svenska, nord.

språk), Litteratur (finska), Litteratur (övriga språk), Aktivt deltagande, Gruppundervisning

Tentamensrätt uppnås Aktivt deltagande i kursen 641000.4 Introduktion till pedagogisk psykologi (3 sp) Målsättning Att studerande får insikt i pedagogisk psykologi med fokus

på självkännedom och människans utveckling i ett helhetsperspektiv.

Innehåll Introduktion till psykologi som vetenskap Människans utveckling i kognitiv, emotionellt och socialt avseende Självkännedom

Målgrupp Ämneslärarstuderande Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Hwang, P. Vår tids psykologi. 2005. Natur och Kultur.

- Imsen, G. Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 2000. Studentlitteratur. - Schultz, L. O.. Utvecklingspsykologi. 1994. Studentlitteratur. - Schultz, L. O.. Psykologiska perspektiv. 1997. Studentlitteratur.

457

- Tudor-Sandahl, P.. Det glömda självet. 2004. Wahlström & Widstrand.

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar Arbetsformer Föreläsningar, Litteratur (svenska, nord. språk), Allmän tent

(skriftlig), Aktivt deltagande, Gruppundervisning Tentamensrätt uppnås aktivt deltagande i kursen 641000.5 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser (2

sp) Målsättning Att studerande får beredskap att se och beakta

elevvariationen i klassen. Studerande får också insikt i olika hinder för lärande och förståelse för vilka pedagogiska konsekvenser dessa hinder kan medföra.

Innehåll Introduktion till specialpedagogik Olika funktionshinder och pedagogiska konsekvenser Hur skapa en skola för alla? Beredskap att möta alla elever Nätverksarbete kring barn i behov av särskilt stöd

Målgrupp Klasslärare, ämneslärare Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Saloviita, T.. En skola öppen för alla. 2003. Lärum.

- Asmervik, S. m.fl.. Barn med behov av särskilt stöd. 2001. Studentlitteratur.

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar Arbetsformer Föreläsningar, Allmän tent (skriftlig), Gruppundervisning Tentamensrätt uppnås Aktivt deltagande 641000.6 Lärararbete (5 sp) Målsättning Att studerande får inblick i ett lärarperspektiv på

undervisning och lärande, tillägnar sig centrala begrepp inom didaktiken, utvecklar beredskap och förmåga att analysera och förstå lärararbetets komplexitet.

Innehåll Undervisning och lärande Centrala begrepp inom didaktiken Lärarens konkreta handlande Läroplanen som grund för lärararbete En del av kursen genomförs vid VÖS Arbetet med en portfolio inleds

Målgrupp Klasslärare/speciallärare/ämneslärare

458

Övriga anmärkningar Kursen bedöms i skalan A-E Litteratur - Kroksmark, T.. Didaktiska strövtåg: didaktiska idéer från

Commenius till fenomenografisk didaktik. 1994. Göteborg: Daidalos. - Uusikylä, K. & Atjonen, P.. Didaktiikan perusteet. 2000. Helsinki: WSOY. - Kansanen, P.. Opetuksen käsitemaailma. 2004. Jyväskylä: PS-kustannus. - Hansén, S-E.. Jag är proffs på det här. Om lärarens arbete under en tid av förändring. 1997. Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi (rapport nr 16).

Annat kursmaterial Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar. Arbetsformer Föreläsningar, Kurstentamen, Litteratur (svenska, nord.

språk), Litteratur (finska), Aktivt deltagande, Gruppundervisning, Portfölj

Tentamensrätt uppnås Aktivt deltagande 641000.8 Inledande praktik för ämneslärare (5 sp) Målsättning Den studerande skall bli förtrogen med klassrumsmiljön och

elev- lärarinteraktionen samt beredas möjlighet att reflektera över sig själv och sitt handlande i klassrummet. Syftet är att byta från ett elevperspektiv till ett lärarperspektiv.

Innehåll Lärarrollen Social samspel Förutsättningar för undervisning a) auskultering och egna lektioner inkl. handledning och eget arbete - 3 block, egen undervisning (kan vara kompanjonlektioner) - 5 block gruppauskultering i heterogen grupp - 3 block gruppauskultering i eget ämne 1 block = 65-70 minuter b) förutsättningar för undervisning - observation av interaktion och klassrumsskeenden, 4 h (föregår auskultering) - läraryrket som profession, 4 h - ämnesdidaktiska förutsättningar för undervisningen, 24 h - slutdiskussion med utvärdering, 2 h c) rapport över den egna praktiken vid övningsskolan och hur den relaterar till läroplanen

Målgrupp Ämneslärarstuderande

459


Förutsätter 15 sp grundstudier i pedagogik på didaktisk linje inklusive kursen Lärararbete eller motsvarande kurs.

Övriga anmärkningar Tidsläggning: Studieår 3 rekommenderas, praktikperioden omfattar 13-15 dagar.

Tentamensrätt uppnås Redovisad praktik och godkänd rapport. Praktiken kan ersättas med 3 års annan undervisningserfarenhet (i huvudsyssla) som rapporteras på motsvarande sätt.

ÄMNESSTUDIER 681000.2 Fältpraktik (5 sp) Målsättning Den studerande prövar på undervisning, främst i

grundutbildningens åk 7-9 eller gymnasiet. Den studerande bekantar sig med åk F-6 eller annan skolform på fältpraktikorten.

Innehåll A. Auskultering och egna lektioner inklusive handledning och eget arbete. * 12 egna lektioner, varav 8 i åk 7-9 eller gymnasiet och 4 i åk F-6 eller i annan skolform * 20 åhörda lektioner, varav 12 i åk 7-9 eller gymnasiet och 8 i åk F-6 eller i annan skolform B. Uppgifter i anslutning till fältskolornas verksamhet * orientering i eget ämne inom olika skolformer samt kopplingar till samhälle och yrkesliv * kännedom om lärarnas uppgifter och skolans administration och förvaltning C. Rapport över praktikperioden

Målgrupp Ämneslärarstuderande. Beskrivning över andra förkunskaper

Avklarade 25 sp grundstudier i pedagogik på didaktisk linje.

Övriga anmärkningar Praktiken kan ersättas med minst 1 års annan undervisningsverksamhet (i huvudsyssla) som rapporteras på motsvarande sätt.

681001.2 Modul 1/Ämnesstudier i pedagogik för ämneslärare

(15 sp) Målsättning Den studerande påbörjar en utvecklingsprocess som lärare

och erövrar en grundläggande förståelse för läroprocesser i undervisningen.

Innehåll Motivation och lärande, 4 sp

460

* Studerande får insikt i vad lärande innebär, vad som påverkar lärandet och hur man lär sig samt insikt i vad motivation är och hur man kan påverka motivation. Studerande skall också förstå vikten av en fungerande relation mellan lärare och elev. * Innehåll: Relationen lärare-elev i lärande situationer, motivationens betydelse för inlärning och aktuella inlärningsteorier i olika lärandesituationer Rösten som pedagogisk resurs, 1 sp * Studerande förstår de möjligheter och utmaningar röstanvändningen innebär i läraryrket och att studerande får grundläggande kunskaper om de didaktiska aspekterna av röst, kroppsspråk och interpersonell kommunikation samt att studerandes medvetenhet om den egna röstanvändningen i olika kommunikationssituationer ökar och att de utvecklar sin förmåga att använda rösten som ett professionellt verktyg. Innehåll: F1 Kommunikationsterapi: retorik och dialektik, 2h F2 Röst och kroppsspråk, 2h F3 Röstergonomi, 2h A1 Kliniska aspekter (förebyggande röstvård) A2 Kommunikativa aspekter (text och undertext) A3 Estetiska aspekter (gestaltning) A4,5 Analys av videofilmat anförande (6 studerande per pass i mindre grupper) Individuell röstanalys (15 min/studerande), logg (studerande dokumenterar sin läroprocess skriftligt, litteraturstudie, videoanalys). Ämnesdidaktisk teori och praktik 1, 10 sp Innehåll: * auskultering och egna lektioner vid Vasa övningsskola * övriga praktikrelaterade element enligt ämnenas önskemål * ämnesdidaktik enligt ämnenas önskemål * utvidgad ämnesdidaktik i huvudämnet (seminarier startar, föreläsningar) * portfölj enligt ämnenas önskemål

Målgrupp Ämneslärarstuderande.

461


Avklarade 25 sp grundstudier i pedagogik på didaktisk linje.

Litteratur - Dysthe, O. (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Illeris, K.. Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. 2001. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Imsen, G.. Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 2000. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Motivation och lärande - Marton, F. & Booth, S.. Om lärande. 2000. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Steinberg, J.. Världens bästa fröken: när modern pedagogik fungerar. 2004. Örebro: Ekelunds förlag. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Normell, M.. Pedagog i en förändrad värld; om grupphandledning och relationer i skolan. 2002. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Säljö, R.. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2000. Stockholm: Prisma. Hör till delkursen Motivation och lärande. - Sala, E.. Ääniergonomia. 2003. Helsinki: Työterveyslaitos. Hör till delkursen Rösten som pedagogisk resurs - Backlund, B.. Med tanke på talet. Om förberett tal - vetenskapen, hantverket och konsten. 1997. Lund: Studentlitteratur. Valda delar av. Hör till delkursen Rösten som pedagogisk resurs. - Hägg & Kuoppa. Professionell vägledning. 1997. Lund: Studentlitteratur. Valda delar av. Hör till delkursen Rösten som pedagogisk resurs.

681002.2 Modul 2/Pedagogiska studier för ämneslärare (15 sp) Målsättning Den studerande utvecklar en reflekterad pedagogisk

grundsyn med särskild betoning på elevsyn och elevens lärande. Den studerande fördjupar sin färdighet att utvärdera sin egen undervisning och elevens lärande.

Innehåll Utvidgad didaktik, 5 sp Den studerande får en helhetsbild av lärarens mångfacetterade uppgifter i skolsamfundet och utvidgar sin elevsyn. Den studerande får också kännedom om

462

teoribildning, forskning och utvecklingsarbete inom undervisningen. Innehåll: läraren i fokus, arbetet i fokus, utveckling och ledarskapet i fokus, eleven i fokus. Ämnesdidaktisk teori och praktik 2, 10 sp Innehåll: * auskultering och egna lektioner vid Vasa övningsskola * övriga praktikrelaterade element enligt ämnenas önskemål * ämnesdidaktik enligt ämnenas önskemål * utvidgad ämnesdidaktik i huvudämnet (seminarier, föreläsningar) * portfölj enligt ämnenas önskemål

Målgrupp Ämneslärarstuderande. Beskrivning över andra förkunskaper

Avklarad 25 sp grundstudier i pedagogik på didaktisk linje

Litteratur - Adelsvärd, U., Evaldsson, A-C. & Reimars, E.. Samtal mellan hem och skola. 1997. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Utvidgad didaktik. - Gren, J.. Etik i pedagogens vardagsarbete. 2001. Stockholm: Liber. Hör till delkursen Utvidgad didaktik. - Kelly, A.V.. Curriculum in theory and practice. 2004. London: Sage. Hör till delkursen Utvidgad didaktik. - Vitikka, E., Saloranta-Eriksson, Hannén, K. & Sandvik, M.. Den grundläggande utbildningen förnyas. Perspektiv på utvecklingen av undervisningen och läroplanen. 2004. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Hör till delkursen Utvidgad didaktik. - Hansén, S-E.. The Swedish "people’s school" in Finland and the language question: homogenization and differentiation. Ingår i: Journal of Curriculum Studies, (36), 6. 2004. Hör till delkursen Utvidgad didaktik. - Stensmo, C.. Ledarstilar i klassrummet. 2000. Lund: Studentlitteratur. Hör till delkursen Utvidgad didaktik.

463

Polska språket och litteraturen, 25/60 sp Genom de politiska förändringarna i Europa under senaste decennium har kunskap i polska språket visat sig nyttig, särskilt inom affärslivet. Kurserna i polska kan därför rekommenderas för den som tänker sig en framtid inom östersjöområdets handel, politik eller historieforskning. Studiegång Följande kurser ges under höstterminen 2007: 100400.0 Grundkurs i polska 5 sp 100402.0 Kompletteringskurs i polska 5 sp Om vårterminens kursutbud 2008 ges information senare. Kursbeskrivningar 100400.0 Grundkurs i polska (5 sp) Beginners 1 Målsättning The aim of the course is to master Polish phonetics and the

vocabulary necessary for everyday communication; to express feelings; to cooperate in formal and informal Polish; to master the basic grammar programmed for this course and to learn basic facts about the country.

Innehåll The alphabet. Vowel and consonant system. Gender of nouns and adjectives. Cases in singular forms. Possessive adjectives. 4 conjugation system in present tense. Verbs with cases. Personal pronouns. Cardinal numbers. Consonant changes. Basic adjectives and adverbs. Basic verbs of motion. Using official and familiar forms when addressing people. Greetings and farewells. Introducing oneself. Comments on weather and feelings. Asking for information. Expressing the time. Introduction to the basic past and future forms. Writing simple sentences and texts.

Målgrupp Students of Åbo Akademi, Turun Yliopisto and all academic institutions in Turku

Annat kursmaterial The lecturer is providing the course book ordered from Poland. All the other material is prepared by the lecturer.

464

Arbetsformer Föreläsningar (56.00h), Kurstentamen (3.00h), Förberedelser (60.00h)

100401.0 Fortsättningskurs i polska (5 sp) Beginners 2 Målsättning The aim of the course is gaining more communicative skills

and performing basic language functions, such as information, request, opinions and attitudes; improving basic knowledge of the grammar material provided for this course; mastering pronunciation and intonation; receiving general information about Poland and its famous people.

Innehåll Aspects and tenses. Gender in past and future forms. Formation of the perfective aspect. Plural forms of nouns and adjectives excluding Masculine person forms of the Nominative case. Prefixed verbs of motions. Personal pronouns. Modal verbs. Some ordinal numbers. Genitive partitive. Subject in Genitive constructions. Forming dialogues on: shopping, travelling in Poland, ordering food and drinks, health problems, weather and other topics of everyday conversation. Writing short texts and dialogues based on the grammar material for this course.

Målgrupp Students of Åbo Akademi, Turun Yliopisto and all academic institutions in Turku.

Annat kursmaterial The lecturer is providing the course book ordered from Poland. All the other needed material is prepared by the lecturer.

Arbetsformer Föreläsningar (56.00h)

465

Samhällslära för ämneslärare (60/120 sp) Studerande som ämnar bli ämneslärare i grundskolan eller gymnasiet med samhällslära som ett undervisningsämne bör läsa studiehelheten samhällslära som biämne. Samhällslära för ämneslärare omfattar 60 sp och ger behörighet att undervisa i samhällslära i grundskolan eller i samhällslära som andra undervisningsämne i gymnasiet. I dessa 60 sp ingår namngivna kurser i statskunskap/offentlig förvaltning (25 sp), nationalekonomi (20 sp), rättsvetenskap (10 sp) och Europakunskap (5 sp). För att kunna undervisa i gymnasiet bör den studerande ytterligare avlägga 60 sp, vari ingår kurser i statskunskap, sociologi, folkrätt och privaträtt till en omfattning av 32 sp. Resterande 28 sp får den studerande fritt välja bland de samhällsvetenskapliga ämnena. Lektorn i historiens och samhällskunskapens didaktik vid PF, Tom Gullberg, fungerar som examinator för studiehelheten samhällslära för ämneslärare. Studiegången finns presenterad på ESF:s hemsida under studievägledning/biämnen. Vid frågor kontakta studiechef Tua Henriksson vid ESF. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp 370000.0 Finlands offentliga förvaltning 10 sp 375001.0 Approbatur, finländsk politik 5 sp 375002.0 Approbatur, partier och väljare 5 sp 375004.0 Approbatur, jämförande politik 5 sp ÄMNESSTUDIER 35 sp obligatoriska kurser: 340000.1 Grundkurs i juridikens grunder, del I, offentlig rätt 4 sp 340000.2 Grundkurs i juridikens grunder, del II, privaträtt 6 sp 350000.0 Grundkurs i nationalekonomi 10 sp 350001.0 Finlands och EU:s ekonomi – aktuella ekonomiska frågor 5 sp 390000.0 Integrationens grunder 5 sp valbara kurser varav en väljs: 350201.0 Banker och penningteori 5 sp 350202.0 Välfärd, jämlikhet och utveckling 5 sp 350210.0 Miljöekonomi 5 sp Kursbeskrivningar

466

GRUNDSTUDIER 370000.0 Finlands offentliga förvaltning (10 sp) Målsättning Avsikten med kursen är att ge en övergripande introduktion

till förvaltningssystemet i Finland. Innehåll Obligatoriska föreläsningar. Kursprogram på kursens

hemsida. Uppnådda färdigheter Studenterna förväntas förstå hur olika förvaltningsnivåer i

Finland hänger ihop och hur de har utvecklats över tid. Målgrupp Huvudämnesstuderande och biämnesstuderande i offentlig

förvaltning, studerande med intresse för hur de grundläggande samhällsstrukturerna fungerar i Finland.

Övriga anmärkningar Kursen är obligatorisk för alla som läser offentlig förvaltning som huvudämne. (Kursen motsvarar 5301.1 i tidigare kursfordringar.)

Litteratur - Premfors, Ehn, Haldén & Sundström. Demokrati & byråkrati. 2003. Studentlitteratur. - Lundquist, Lennart. Förvaltning, stat och samhälle. 1992. Studentlitteratur. - Selovuori, J. (red.). Makt och byråkrati i Finland 1809-1998. 1999. Edita. - Oulasvirta, Lasse. Så fungerar kommunen. 4. omarb. uppl. 1997 eller nyare. Finlands Kommunförbund. - Sandberg, S & Ståhlberg, K. Nordisk regionalförvaltning i förändring. 2000. Åbo Akademi. - Hallinnon kehittämiskeskus. Opiskellen uudistuvaan Unioniin. 1999 eller senare uppl.. Hallinnon kehittämiskeskus.

Kursens hemsida http://www.abo.fi/fak/esf/lindman/offentlig_forvaltning/studiegang.html

Arbetsformer Föreläsningar, Kurstentamen 375001.0 Approbatur, finländsk politik (5 sp) Målsättning Att ge studerande grundläggande insikter i centrala politiska

frågor om Finland Innehåll Kursen ger en allmän introduktion till finländsk politik och

inblick i det politiska systemet med dess olika aktörer, politiska organ, partier och organisationer samt den politiska beslutsprocessen.

467

Föreläsningar och litteraturstudier. Föreläsningarna och litteraturen tenteras separat.

Kunskaper Finlands politiska historia, grundlagsfrågor, politiska partier, val och regeringar

Uppnådda färdigheter Förmåga att förstå det politiska systemet och dess utveckling i Finland

Litteratur - Törnudd, K.. Tidens krav. Uppsatser om Finlands utrikespolitik. 2006. Schildts. - Petersson, O.. Nordisk politik. 5. uppl. 2000. Norstedts juridik. - Jansson, J-M.. Från regeringsformen till grundlagen. 1. uppl. 2000. Söderströms.

Arbetsformer Föreläsningar, Kurstentamen, Boktentamen/Litteraturtentamen

375002.0 Approbatur, partier och väljare (5 sp) Målsättning Att ge studerande kunskaper om partier och väljare samt

deras roll och samspel i det politiska systemet Innehåll Kursen ge en introduktion till den roll som de centrala

aktörerna i den representativa demokratin – partierna och väljarna – har och hur de agerar. Teman som behandlas är begreppet politisk representation, teorier om väljarbeteende, partiernas uppgift i samhället och deras organisation, partisystem i olika länder samt regeringsbildning. Föreläsningar och litteraturstudier. Föreläsningarna och litteraturen tenteras separat.

Kunskaper Centrala begrepp och teorier på området Uppnådda färdigheter Förmåga att förstå och kritiskt granska väljarnas och de

politiska partiernas agerande Litteratur - G. Erlingsson...[et al.]. Politiska partier. 2005.

Studentlitteratur. - Gallagher, M. & Laver, M. & Mair, P.. Representative Government in Modern Europe. 3rd ed. 2001. McGraw Hill. (kap. 3-4, 7-12, 15) - Holmberg, S.. Välja parti. 1. uppl. 2000. Norstedts juridik.


375004.0 Approbatur, jämförande politik (5 sp)

468

Målsättning Att introducera studerande i den jämförande politikens område, både teoretiskt och empiriskt

Innehåll Jämförande politik handlar om i första hand om jämförelser mellan olika statsskick och politiska kulturer. Här ligger fokus bl. a. på demokrati, demokratisering samt olika icke-demokratiska styrelseformer. Andra väsentliga frågor som tas upp är regimtyper såsom presidentialism, parlamentarism och semipresidentialism. Dessutom behandlas de vanligaste fysiska determinanterna inom jämförande politik. Föreläsningar och litteraturstudier. Föreläsningarna och litteraturen tenteras separat.

Kunskaper Kännedom om grundläggande begrepp inom studiet av jämförande politik, såsom olika statsskick, logiken i jämförande politik, olika valsystem och partisystem etc.

Uppnådda färdigheter Förmåga att orientera sig i litteraturen om jämförande politik samt tillämpa teoretiska angreppssätt och kunna förstå generella drag hos olika typer av stater.

Litteratur - Linde, J. Demokratiseringsprocesser. 2006. Studentlitteratur (kap. 1-5) - Grant, A. The American Political Process. 7. ed. 2003. Routledge. - Karvonen, L. Statsskick - att bygga demokrati. 1. uppl. 2003. SNS.


ÄMNESSTUDIER obligatoriska 340000.1 Grundkurs i juridik, del I, offentlig rätt (4 sp) Målsättning Kursen är en introduktion i vårt rättssystem Innehåll Del 1 (offentlig rätt):

- vertikala och horisontella rättsförhållanden - de högsta statsorganen - domstolssystemet - lagstiftningsprocessen - myndighetsutövning - EG-rätt - socialrätt

469

Litteratur - Timonen (red.). Inledning till Finlands rättsordning del I. 1996. Juristförbundets förlag. sidorna 1-60 - Borchardt. Gemenskapsrättens ABC. 2000. Europeiska Kommissionen. - Tuori. Den offentliga rättens grunder. 2001. Helsingfors universitet.

Annat kursmaterial - Finlands grundlag (731/1999) - rättsfall som utdelas under föreläsningarna - Europa på 12 lektioner: hur fungerar EU? http://europa.eu/abc/12lessons/index4_sv.htm

Arbetsformer Föreläsningar (22.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (2.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h)

Tentamensrätt upphör Efter kurstentamen får studieperioden tenteras vid tre allmänna tentamenstillfällen, så att det är minst en månad mellan tentamenstillfällena.

340000.2 Grundkurs i juridik, del II, privaträtt (6 sp) Målsättning Kursen är en introduktion i vårt rättsystem. Innehåll Del 2 (privat-/ handelsrätt):

- civilrätt - handelsrätt - familje- och kvarlåtenskapsrätt

Litteratur - Bärlund (red.). Finlands civil- och handelsrätt - en introduktion. Juristförbundets förlag. sidorna 1-83, 105-420 - Timonen (red.). Inledning till Finlands rättsordning del I. Juristförbundets förlag. sidorna 435-526

Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Kurstentamen (4.00h) 350000.0 Grundkurs i nationalekonomi (10 sp) Målsättning att belysa samhällsekonomis uppbyggnad och funktioner Innehåll Efterfrågan, utbud och prisbildning, marknadsformer,

välfärdsekonomi och offentlig ekonomi, totalutbud och -efterfrågan, konjunkturteori och ekonomisk politik

Kunskaper insikter i samhällsekonomiska problemställningar, teorier och metoder

Uppnådda färdigheter Förmåga att tolka samhällsekonomiskt skeende (t.ex. att förstå innehållet och bakgrund till ekonomiska nyheter)

Målgrupp Fakultetens studerande

470


inga

Antal deltagare min/max -/250 Litteratur Begg D., Fishcer S., Dornbush R.. Economics. 8e

upplagan/2005 eller tidigare upplagor. McGraw-Hill. Annat kursmaterial Föreläsningshandouts Kursens hemsida http://www.ises.abo.fi/kurser/nat/Negr/ Arbetsformer Föreläsningar (60.00h), Räkneövningar (20.00h),

Tentamensförberedelser (100.00h), Förberedelser (107.00h) Hjälpmedel vid tentamen kalkylator 350001.0 Finlands och EU:s ekonomi - aktuella ekonomiska

frågor (5 sp) Målsättning Att lära ut grundkunskaper om Finlands och EU:s ekonomi.

Att öva upp förmågan att analysera det ekonomiska läget och aktuella ekonomiska problem. Att ge övning i att använda bibliotek och databaser och skriftligt behandla ekonomiska frågor.

Innehåll Finlands och EU:s ekonomi. Aktuella frågor och konjunkturläget. Analys av den ekonomiska politiken.

Kunskaper Grundläggande kännedom om Finlands och EU:s ekonomier.

Uppnådda färdigheter Förmåga att analysera aktuella ekonomiska problem och konjunkturläget.

Målgrupp Fakultetens studerande, som avlagt grundkurs i nationalekonomi


Grundkurs i nationalekonomi

Övriga anmärkningar Kursen erbjuds av FC/ÅA, Pedersöre medborgarinstitut och Högskolan på Åland/Öppna högskolan. Kursen ges som nätkurs med slutseminarier: 8-9.12 i Mariehamn, 15-16.12 i Pedersöre, 7.12 och 14.12.2006 i Åbo. Obligatorisk anmälan till Fortbildningscentralen, ÖPU-kansliet eller via elektronisk anmälningsdatabas: http://www.abo.fi/fc/anmalningsdb Om studerande av giltig orsak inte kan delta i seminarierna kan hon tentera Fellman & Lindholm skriftligt och skriva en uppsats enligt tentators angivningar.

Litteratur - Fellman, S & Lindholm. Tillväxt, omvandling och kris: Finlands ekonomi efter 1945. 1996. Söderström & co

471

Förlags AB. - Loikkanen, H.A., Pekkarinen, J., Siimes, S-A., Vartia, P.. Kansantaloutemme - rakenteet ja muutos. 1997. Taloustieto Oy, Tammerfors. - Sandelin, B. Ekonomin i EU. 2005. SNS Förlag, Stockholm.

Annat kursmaterial - ETLA Suhdannekatsaus - Fellman & Lindholm: Tillväxt, omvandling och kris. Finlands ekonomi efter 1945. - Loikkanen, H A m. fl.. Kansantaloutemme rakenteet ja muutos - Euro & Talous (Finlands Bank)

Arbetsformer Föreläsningar (0.00h), Uppsatser (50.00h), Opponentskap (2.00h), Seminarietillfällen (12.00h), Förberedelser (13.00h), Nätbaserat arbete (50.00h)

390000.0 Integrationens grunder (5 sp) Målsättning Kursen ger en insikt i den europeiska integrationens historia,

nuläge och visioner. Innehåll Europeiska institutioner (EU, Europarådet, OSSE),

integrationens historia, integrationsprocessen, förfaranden inom institutionerna.

Målgrupp Kursen utgör en obligatorisk introducerande del till studiehelheten Europakunskap/European Studies.

Övriga anmärkningar Obligatorisk anmälning till http://www.abo.fi/fc/opu/ Litteratur - Cramér, Per. EU och Europatanken. 1994. Fritzes.

- Borchardt, Klaus-Dieter. Gemenskapsrättens ABC. 2000. Byrån för Europeiska Gemenskapernas Officiella Publikationer. - Eek, Hilding & Bring, Ove & Hjerner, Lars. Folkrätten. 4 uppl, 1987. Norstedts. Läses enligt anvisning av examinator - Urwin, Derek W. The Community of Europe. A History of European Integration Since 1945. 7th Impr. 1993. Longman. Läses enligt anvisning av examinator

Annat kursmaterial Artiklar och stenciler enligt anvisning av examinator Kursens hemsida http://www.abo.fi/fc/opu/ Arbetsformer Föreläsningar (24.00h), Litteratur (svenska, nord. språk)

(35.00h), Litteratur (engelska) (10.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h)

472

Valbara En kurs väljs 350201.0 Banker och penningteori (5 sp) Målsättning Att presentera teoretiska referensramar gällande

penningmarknaden och penningpolitiken. Att ge en överblick av penningmarknadens funktion och dess instrument. Att ge ett perspektiv över utvecklingen inom banksektorn.

Innehåll Penningmarknaden och dess instrument. Penningpolitikens teoretiska referensramar. Penningpolitik i praktiken. Bankernas roll i samhällsekonomin. Centrala utvecklingstrender inom banksektorn. Bankerna och EMU.



Litteratur Kjellman, A., Björkroth, T., Lindholm, C., Ranki, S.. Excellence In Banking: Lessons From Banking In Finland. 1/2004. Eget förlag.

Kursens hemsida http://www.ises.abo.fi/kurser/nat/PoB/ Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Räkneövningar (10.00h),

Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (40.00h), Uppsats/Essä (40.00h), Förberedelser (19.00h)

Hjälpmedel vid tentamen Kalkylator 350202.0 Välfärd, jämlikhet och utveckling (5 sp) Målsättning Att ge kännedom om socialekonomins frågeställningar och

begrepp: vad är och hur åstadkoms välfärd, jämlikhet, utveckling?

Innehåll Välfärd, förmåga, frihet, utveckling; ojämlikhet, fattigdom, svält, arbetslöshet. Olika välfärdsstatliga modeller. Utvecklingen av välfärden och inkomstfördelningen. Tredje sektorn och socialt kapital.

Kunskaper Känna till begrepp och mätmetoder för välfärd, fattigdom, ojämlikhet och utveckling. Känna till Amartya Sens förmågeansats och andra besläktade samhällsfilosofiska ansatser.

Uppnådda färdigheter Kunna följa med och delta i diskussionen om välfärdsstaten, den "tredje sektorn", global fattigdom och utveckling.

Målgrupp Studerande i ekonomi eller samhällsvetenskap. Passlig för

473

blivande historielärare och filosofer. Beskrivning över andra förkunskaper


Övriga anmärkningar Den som inte kan delta i föreläsningar kan genomgå skriftligt förhör på kurslitteraturen samt skriva en recension enligt överenskommelse med tentatorn.

Litteratur - Amartya Sen. Utveckling som frihet. 2002. Daidalos. kan läsas på originalspråket engelska - Kommittén Välfärdsbokslut. Välfärd, ofärd och ojämlikhet: levnadsförhållanden under 1990-talet. 2000. Fritze. - Richard Layard. Happiness. 2005. Penguin.

Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (73.00h), Uppsats/Essä (40.00h)

350210.0 Miljöekonomi (5 sp) Målsättning Att ge en grundläggande beskrivning av ekonomiska

teoriers tillämpning på miljö och naturresurser Innehåll Marknadsteori, marknadsbegränsningar (externaliteter),

kostnads-nyttoanalys, värderingsmetoder Kunskaper Kännedom om mål och medel i miljöpolitiken Uppnådda färdigheter Förmåga att tillämpa ekonomisk teori på miljöproblem Målgrupp Studerande i nationalekonomi Beskrivning över andra förkunskaper

grundstudier

Övriga anmärkningar Litteraturkurs Litteratur Turner, R. K., Pearce, D., Bateman, I.. Environmental

economics: an elementary introduction. 1994. Harvester Wheatsheaf.

Arbetsformer Tentamensförberedelser (129.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h)

474

Skärgårdskunskap, 25-45 sp Studiehelheten Skärgårdskunskap är uppbyggd av en obligatorisk samt fyra valbara moduler. Syftet med skärgårdskunskap är att ge en helhetsbild av skärgårdssamhället, olika verksamhetsförutsättningar i skärgårdsregionerna samt naturens och kulturens betydelse för liv och utkomst i skärgårdsområdena. Studiehelheten godkänns som biämne vid HF och under vissa förutsättningar vid MNF. Närmare information om kurserna i Skärgårdskunskap fås från Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, www.bo.fi/fc/opu/amne/skarg. Turism, 25/55 Nätverksuniversitetet för turism (Matkailualan verkostoyliopisto) är ett tvärvetenskapligt studieprogram vars målsättning är att ge studerande grundliga kunskaper om forskningen av turismen på olika vetenskapsområden. Turismen granskas ur bl.a. följande ämnens perspektiv: geografi, ekonomisk geografi, regionalpolitik, historieforskning, kulturantropologi, ekonomi- och samhällsvetenskaper samt miljökunskap. Undervisningen sker även i nära samarbete med näringslivet. Studiehelheten för turism är indelad i grund-, ämnes- och fördjupade studier. Grundstudierna (25 sp) genomförs som nätstudier medan ämnesstudier (25-40 sp) och fördjupade studier genomförs som flerformsundervisning. Bl. a. ordnas obligatoriska intensiva studieperioder på 2-5 dagar, vanligen i Nyslott men även på andra orter, samt distansstudier. Till ämnesstudierna väljs årligen 50 studerande från de olika deltagande universiteten. Vidare erbjuds även studieperioder riktade till påbyggnadsstuderande. Studierna i turism kan ingå i biämnesstudierna (grund- och ämnesstudier) eller integreras med övriga ämnen (fördjupade och fortsättningsstudier). Hela studiehelheten kan i allmänhet avklaras under två läsår. Det huvudsakliga undervisningsspråket är finska, men alla tentamina och essäer får skrivas på svenska. Närmare information om aktuella kurser finns i en broschyr som kan fås av Humanistiska fakultetens studiechef, eller på http://www.tourismuninet.org.

475

Tyska studier: 35 sp, obligatoriskt 25 sp Tyska studier kan studeras som andra biämne eller inom de fritt valbara studierna och riktar sig till studerande från alla fakulteter, även icke-språkstuderande som vill befästa och utvidga sina kunskaper i tyska; t.ex. för att förbereda sina studier i tyskspråkiga länder (ERASMUS-utbyte eller dyl.). Programmet omfattar 25 sp som obligatoriska studier med fem moduler à 5 sp. Även enskilda enheter kan avläggas enligt studerandes behov och överenskommelse med examinatorn. Dessutom kan man avlägga språkpraktik (5 sp) och en valbar modul (5 sp). Undervisningsformerna är föreläsningar som ingår i ÅA:s ordinarie undervisning samt läskurser som ordnas individuellt. Den tematiska kärnan utgörs av realia- och litteraturstudier med hänsyn till de tyskspråkiga länderna. Dessa studier varvas med praktiska övningar i muntliga och skriftliga färdigheter. Utlandsvistelse i tyskspråkiga länder (t.ex. ERASMUS-studier, sommarkurser) kan tillgodoräknas som språkpraktik (=5 sp). Detta gäller också kursprestationer avlagda vid ett utländskt universitet eller vid ÅA (t.ex. kurser i språk, litteratur, etnologi och historia som har en synlig anknytning till programmet; se även kursenhet DEUTSCH IV vid Centret för språk och kommunikation som kan godkännas som Modul I-0 (= 5 sp)). Studierådgivning ges av examinator på mottagningstid resp. via e-post ([email protected]). Dessutom kan studerande även vända sig till Centret för språk och kommunikation ([email protected]), extrastuderande Fortbildningscentralen ([email protected]). Moduler Kurslitteratur bestäms i samband med kursernas gång. Som grund och i så fall att modulerna kommer att absolveras som läskurser tas följande uppgifter i beaktande: 100600.1 MODUL I – Deutsch praktisch:

- Grundwortschatz Deutsch. Stuttgart o. J.H. - W. Rug/ A. Tomaszewski. Grammatik mit Sinn und Verstand. Stuttgart 2003

(uraval e.ö.) 100601.1 MODUL II – Landeskunde aktuell:

- R. Delor: Kulturen durch die deutschsprachigen Länder. Paravia 2004 - H. Schulze: Kleine deutsche Geschichte. München 2002 (s.184-232) - Tatsachen über Deutschland. Berlin o. J. (www.tatsachen-ueber-

deutschland.de) (urval e.ö.) 100602.1 MODUL III – Alltagskultur:

476

- H. Bausinger: Typisch deutsch. München 2000 (urval e.ö.) - W. Opaschowski. Wir werden es erleben. Darmstadt 2002 (urval e.ö.) - Ziel Deutschland. Destination Germany. DAAD Bonn. Berlin 2001. (urval e.ö.)

100603.1 MODUL IV – Literatur und Geschichte:

- W. Menzel/ J. Fröchling ed.: 66 „untenbehrliche“ literarische Texte. Braunschweig 2004 (urval e. ö.)

- H. Schulze: Kleine deutsche Geschichte. München 2002 (urval e. ö.) 100604.1 MODUL V – Wahlfreie Studien deutschsprachige Länder

100606.1 MODUL VAL-10: Sprachpraktikum (5 sp) 100610.1 MODUL VAL-20: Tutorium Lektüre und Präsentation (5 sp) Kursbeskrivningar 100601.1 Modul II - Landeskunde aktuell (5 sp) Målsättning Das Ziel des Moduls liegt in einer Einführung in

landeskundliches Wissen und Arbeiten. Unter Anknüpfung an Erfahrungen der Teilnehmer wird eine systematische Konstruktion eines Bildes von Deutschland und den Deutschen unternommen. Die Themenfelder des Kurses erstrecken sich von der Geographie über die Bevölkerungsstruktur, die Lebensformen in Öffentlichkeit und Familie, Sitten und Bräuche, Bildung und Ausbildung bis hin zu Aspekten von Ökonomie, Medien und Politik. Eine historische Dimension wird ausdrücklich beachtet - hier im besonderen die Geschichte nach 1945 im Zuge der West-Ost-Problematik. Ebenso wird die Arbeit auf den Bereich der Literatur ausgreifen.

Innehåll Die Arbeit erfolgt in drei Bereichen: 1. Vorlesungen 2. Gruppenunterricht als Anlaß für Diskussion und Vortrag 3. Schriftliche Ausarbeitung als Grundlage für mündlichen Vortrag Die Basis-Sprache im Unterricht ist: Deutsch

Övriga anmärkningar Das Modul wird im akademischen Jahr 2007/8 als Kurs im Rahmen der Studien des Faches Deutsch abgelegt (siehe "Landeskunde"); dabei ist jedoch zu beachten, daß

477

gegenüber dem Fachkurs eine zusätzliche Leistung zu erbringen ist, da dieser lediglich mit drei sp berechnet ist. Die Form des Leistungsnachweises ist mit dem Examinator zu vereinbaren.

Antal deltagare min/max -/5 Annat kursmaterial - Bausinger, H.. Typisch deutsch: Wie deutsch sind die

Deutschen? München 3. Aufl. 2002 - Delor, R.. Kulturen durch die deutschsprachigen Länder. Paravia 2004 - Germansk filologi. Bundesrepublik Deutschland. ÅA - Schulze, H.. Kleine deutsche Geschichte. München. 5. Aufl. 2002 - Tatsachen über Deutschland. o. O. o. J.

Arbetsformer Föreläsningar (12.00h), Kurstentamen (25.00h), Uppsatser, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (60.00h), Gruppundervisning (28.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 Hjälpmedel vid tentamen enligt överenskommelse 100602.2 Modul III - Alltagskultur (5 sp) Målsättning Das Ziel der Arbeit besteht darin, sich den Lebensformen in

deutschen Landen im Spiegel der Medien zu nähern. Die Untersuchung wird einführend die Geschichte der Medien beachten, um sich dann auf aktuelle Berichterstattungen in den Printmedien zu konzentrieren. Daneben steht aber auch magaziniertes Material zur Verfügung (Fernsehsendungen sowie bearbeitetes Material der Serien BILDSCHIRM, KUBUS). Die Themenwahl erfolgt in systematischer Hinsicht unter Anknüpfung an Bausingers gleichnamige Studie "Typisch deutsch: Wie deutsch sind die Deutschen?", was indes die Berücksichtigung der Erfahrungen, das Wissen und die Interessen der Teilnehmer bei der Themenbestimmung keineswegs ausschließt. Als Parameter kommen dabei unter anderem in Frage: national, regional, Stadt und Land, Ost und West, sozial gesichert und ungesichert, männlich und weiblich, familiär und öffentlich, privat und politisch, religiös und nicht religiös. Hinzu kommt neben einem historischen Kontrast (hier soll der Blick vor allem auf die Wende vom 19. zum 20. Jahrhundert geworfen sein) die

478

Frage nach zukünftigen gesellschaftlichen Trends. Innehåll Die Arbeit erfolgt in zwei Bereichen:

1. Gruppenunterricht als Anlaß zu Diskussion und Vortrag 2. Schriftliche Ausarbeitung eines Fall-Beispiels zur Entwicklung von Wortschatz und wissenschaftlichem Schreibvermögen

Övriga anmärkningar Die Basissprache in der Lehrveranstaltung ist deutsch. Antal deltagare min/max 5/- Annat kursmaterial - Bausinger, H.. Typisch deutsch. Wie deutsch sind die

Deutschen? München 3. Aufl. 2002 - Dussel, K.. Deutsche Tagespresse im 19. und 20. Jahrhundert. Münster 2004 - Opaschowski, H. W.. Wir werden es erleben. Zehn Zukunftstrends für unser Leben von morgen. Darmstadt 2002 - Schildberg-Schroth, G.. Szenen zur Kaiserzeit. Ansichten und Aussichten vom 19. zum 20. Jahrhundert. Münster etc. 2002 - Wilke, J.. Grundzüge der Medien- und Kommunikationsgeschichte. Weimar/Wien 2000

Arbetsformer Hemuppgifter (inlämnas) (105.00h), Gruppundervisning (20.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 Hjälpmedel vid tentamen enligt överenskommelse 100603.1 Modul IV - Literatur und Geschichte (5 sp) Målsättning Die Lehrveranstaltung befaßt sich mit den Grundzügen der

deutschen Literatur und Geschichte vom Ausgang des Mittelalters bis zur Wende vom 19. zum 20. Jahrhundert. Ein Schwerpunkt bildet im Zusammenhang mit Reformation und Glaubenskriegen die Epoche des Barock. In einem weiteren Komplex geht es im Rahmen des Absolutismus um Aufklärung und Sturm & Drang. Im Zuge des Endes des 1. Deutschen Reiches werden Klassik und Romantik sowie unter Beachtung des Zwischenspiels des Deutschen Bundes und der Gründung des 2. Deutschen Reiches Realismus und Naturalismus behandelt. - Den (relativen) Abschluß bildet die sog. Moderne am Ausgang des 19. und Beginn des 20. Jahrhunderts.

Innehåll Die Arbeit erfolgt in drei Bereichen:

479

1. Gruppenunterricht als Anlaß zu Diskussion und Vortrag 2. Aufsatz als Anlaß zur schriftlichen Vertiefung an Fall-Beispielen 3. Schriftliche Ausarbeitungen als Grundlage für mündliche Repräsentation Die Unterrichtssprache ist Deutsch; ansonsten siehe oben.

Kunskaper Neben dem Bemühen, die mit den Epochen der Literatur verbundenen Denkstile zu erkennen, nicht zuletzt auch in der Bedeutung für das heutige Denken, geht es darum, die deutsche Literatur an ausgewählten Werken einzelner repräsentativer Dichter konkret werden zu lassen.

Övriga anmärkningar Das Modul wird im akademischen Jahr 2007/8 als Kurs im Rahmen der Studien des Faches Deutsch/Germansk filologi abgelegt (siehe "Literatur II"). Dabei ist jedoch eine zusätzliche Leistung zu erbringen (= 2 sp), sofern der Fachkurs nur mit 3 Studienpunkten berechnet ist. Die Form des Leistungsnachweises ist mit dem Examinator zu vereinbaren. Die Basissprache in der Lehrveranstaltung ist deutsch.

Antal deltagare min/max -/5 Annat kursmaterial - Epochenumbrüche. Deutschunterricht 57. Jahrgang,

6/2004 - Rinsum, A. und W.. Dichtung und Deutung. München 12. 1999 - Schulze, H.. Kleine deutsche Geschichte. München 5. Aufl. 2004 - Germansk filologi. Geschichte und Literatur in Deutschland VOL III/1 und VOL III/2

Arbetsformer Föreläsningar (12.00h), Kurstentamen (25.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (60.00h), Gruppundervisning (28.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2008 Hjälpmedel vid tentamen enligt överenskommelse 100610.1 Modul VAL-20: Tutorium Lektüre und Präsentation

(5 sp) Målsättning Das Modul VAL-20 ist eine Möglichkeit, den Studierenden

eine außerplanmäßige und gegebenenfalls zusätzliche Form der Absolvierung ihrer Studien, insonderheit unter einem auch sprachpraktischen Gesichtswinkel im Rahmen der

480

Tyska studier zu eröffnen. Die zu behandelnden Themen beziehen sich gleichermaßen auf aktuelle wie historische Felder, die i. w. Sinne mit den deutschsprachigen Ländern zu tun haben. Darüber hinaus bietet der Kurs eine Reihe von Sprech- und Schreibanlässen. Dies kann sich auf die Vorbereitung von z.B. Studienaufenhalten im deutschsprachigen Ausland (s. ERASMUS) oder auch Bewerbungsschreiben, Lebensläufe bis hin zur Präsentation von in Kandidat-, Magister- und Diplomarbeiten behandelten Themen, Thesen und Problemstellungen beziehen. Ebenso bereitet der Kurs eine Möglichkeit, sich über Auslandserfahrungen auszutauschen und diese ggfs. für dritte zu dokumentieren. Hierzu gehört in der Regel die Befassung mit der Studienorganisation und den Studienbedingungen, insonderheit an Universitäten in Deutschland.

Innehåll Die Durchführung von Modul VAL-20 geschieht in Form eines Tutoriums. Hierbei werden grundsätzlich zwei Leistungsbereiche unterschieden: 1. Lektüre und häusliche Aufgaben als Anlaß von Diskussion und Vortrag und/oder schriftlicher Prüfung 2. Aufsatz als Anlaß zur schriftlichen Vertiefung ausgewählter Themen 3. Übersetzungsübungen vom Schwedischen ins Deutsche mit integrierten Wortschatzübungen

Övriga anmärkningar Nach Absprache mit dem Examinator kann das Modul VAL-20 die Leistung eines der Einzel-Module I-V des Programms der "Tyska studier" ersetzen. Die Basissprache der Lehrveranstaltung ist deutsch.

Antal deltagare min/max -/10 Annat kursmaterial Das Kursmaterial folgt den Angaben des Examinators resp.

des Kurslehrers. Arbetsformer Uppsatser (50.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (35.00h),

Presentation (20.00h), Tutorials (20.00h) Tentamensrätt upphör 31.07.2008 Hjälpmedel vid tentamen enligt överenskommelse

481

Översättning, 25 sp Från och med hösten 2007 har studerande en möjlighet att välja ämnet Översättning (25 sp) som biämne. Målet är att den studerande får en vetenskaplig bild av översättningsteori och egenskaper hos texter som ska översättas. Målet är alltså inte att ge studerande färdigheter som översättare, eftersom biämnet inte innefattar några praktiska övningar. Flexibilitet är en genomgående princip i biämnet. Funktionen är att stöda huvudämnet, som kan vara ett språkämne eller i princip vilket annat ämne som helst (behöver inte vara humanistiskt). Därför är det viktigt att studiegången möjliggör en kombinering av biämnet med olika huvudämnen. Översättningen spelar en viktig roll inom många olika områden i samhället (t.ex. ekonomi, juridik, medicin, teknik, osv.), och internationell kommunikation och mobilitet ökar stadigt. Biämnets omfattning är inte stor (25 sp) och därför är det nödvändigt att studerande har en stark kunskap i grammatik då de börjar med ämnet. Förkunskapskrav som gäller är att studerande ska ha studerat minst 15 sp grammatik och/eller språkteori. Biämnet består av 5 studiehelheter à 5 sp. Studiegång GRUNDSTUDIER 25 sp Översättningsvetenskap (ges våren 2008) 5 sp Hjälpmedel inom översättning 5 sp Synvinklar på översättning 5 sp Språk i jämförande belysning 5 sp Sluttentamen 5 sp

4. studier i biÄmnen företagsekonomi, 30/60 spweb.abo.fi/studera/studiehandbok/hf/sh_del4.pdf ·...

Documents