5.1 patientupplevd kvalitet i primärvården - rka...2014-10-21 2 (2) 5.2 Översyn äldreomsorg rka...

2014-10-21

1 (2)

Protokoll Koladas expertgrupp 2014-10-17 Expertgruppen: Kristina Stig Christina Sandström Anita Brandt Karin Gustafsson Per Sehlin Jörn Karlsson Peter Westlund Torbjörn Pettersson Anna-Lena Pogulis Anna Häggqvist Signild Östgren

Särskilt inbjudna: Sven-Bertil Wallin Örjan Lutz RKAs kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs.

2 Föregående mötesprotokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning.

3 Nyckeltal för hälso- och sjukvården i Jämföraren Anders berättar om arbetet med Jämföraren och hur långt utvecklingsarbetet har kommit nu. De utvalda nyckeltalen och hur de fördelas på delområden samt olika typer av vård gås igenom. Diskussion om de tre kostnadsbegreppen och att alla tre bör användas. Det dokument som RKA tidigare har tagit fram för att beskriva skillnaderna på kostnadsbegreppen bifogas protokollet. Kommunnyckeltalen är inte klara än, men sänds ut till gruppen för kommentarer när urvalet är klart.

4 Verksamhetstyper i vården – en satsning för framtiden Sven-Bertil Wallin berättar om verksamhetskoder i hälso- och sjukvården och ett utredningsuppdrag för Socialstyrelsen. Det behövs en begreppsmodell för att gå vidare och Sven-Bertil beskriver en möjlig fortsatt process med workshops där experter som kan bidra med sakkunskap om olika verksamhetsnivåer, vårdtyper m.m. kan delta.

5 Resultat från övrig nyckeltalsutveckling under året

5.1 Patientupplevd kvalitet i primärvården Gustav visar hur patientupplevd kvalitet i primärvården visas i Kolada, på enhetsnivå.

2014-10-21

2 (2)

5.2 Översyn äldreomsorg RKA har sett över kostnadsnyckeltalen inom kommunal äldreomsorg. Flera brister har funnits, exempelvis att de inte summerar till en total. Anders visar förslaget på nya nyckeltal, bifogas till protokollet. Expertgruppen är positiv till förslaget och ser att indelningen av nyckeltal i olika uppdragsområden såsom exvis trygghet är en klar fördel för användarna. Inför 2015 planeras liknande översyn för funktionsnedsättnings- och LSS-området.

5.3 Nyckeltal för samhällsbyggnadsområdet Anders visar förslaget på nya nyckeltal inom samhällsbyggnadsområdet. Expertgruppen ser fram emot fortsättningen och tycker att nyckeltal om vatten och avlopp behövs.

5.4 Personalnyckeltal Örjan Lutz på SKL informerar kring nya pesonalnyckeltal och att man under längre tid har haft önskemål om att få in arbetsgivarpolitiken och personalperspektivet i Kolada för både kommuner och landsting. Idag finns framför allt ren personalstatistik (baseras på SKL:s novemberstatistik). SKL-projektet Sveriges viktigaste jobb har visat på det omedelbara behovet av att kunna visa nyckeltal kring anställningsförhållanden (anställda per anställnings- och löneform, arbetad tid per anställnings- och löneform, hel- och deltidsanställda - såväl överenskommen som arbetad) och personalstruktur (åldersstruktur, personalrörlighet, etnisk mångfald, utbildningsnivå). De flesta nyckeltalen kommer att redovisas per verksamhetsområde. Personalnyckeltal för chefer tas också fram. Bland annat andel A-, B- och C-chefer (olika chefsnivåer). Andel kvinnliga chefer kommer att redovisas samt chefstäthet, chefsrörlighet, etnisk mångfald och andel äldre chefer (55+). Nyckeltalen beräknas publiceras senare i höst.

6 Avvikelseanalys Ett utkast till rapport från projektet som pågick under våren 2014 har sänts ut till expertgruppen. Maria berättar om projektet och redogör kort för innehållet i rapporten. Expertgruppen anser att materialet är intressant och att behovet är stort. Några konkreta förslag till förändringar framförs och vi tar gärna emot fler synpunkter per mejl.

7 Datahämtning med API Anders berättar om möjligheten att hämta data från SCB via API till Kolada. Anita informerar om SCB:s utveckling mot att ha mer statistik i form av exempelvis kostnader istället för färdigberäknade nyckeltal och att användarna istället hämtar data och gör sina egna beräkningar och nyckeltal.

8 Övriga frågor Nästa möte: 2015-05-21, kl. 10:00–16.00. Minnesanteckningar skrivna av: Maria Lindström Justeras:

2014-05-26

1 (4)

Protokoll Koladas expertgrupp 2014-05-22 Expertgruppen: Karin Gustafsson Anna Häggqvist Jörn Karlsson Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Peter Westlund Katarina Wizell Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors Johan Gjersvold

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor:

• Tid för nästa expertgruppsmöte

2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning.

3 ”Etisk plattform för öppenhet och insyn inom vård och omsorg” – och frågan om enhetsregister

Anders berättar om arbetet i rådet för etisk plattform inom vård och omsorg. Tanken är att utförarenheter ska kunna ansluta sig till plattformen efter sommaren och öppet redovisa ekonomi, kvalitet och anställningsvillkor. Kopplat till detta är frågan ”vad är en enhet?” SCB:s har nu tagit fram ett utförarregister som på sikt borde kunna bli standard för redovisning på enhetsnivå. Idag finns många olika enhetsregister som inte ”talar” med varandra. Behov av samordning av detta finns vilket de flesta olika registerhållare är överrens om. Christina S informerar om Skolverkets skolregister. Idag används begreppet skolenhet enligt definition i Skollagen och det kan vara så att exempelvis det som uppfattas som en skola utgörs av tre skolenheter. Detta ger vissa problem med statistiken då vissa skolenheter exempelvis redovisar elevresultat men inte personaluppgifter.

2014-05-26

2 (4)

4 Nyckeltal i inmatningsfunktionen Maria lägger fram förslagen om nya och borttagna nyckeltal från användarråden för inmatningen samt KKiK:s projektledarträff. Gruppen hade dessa kommentarer på nedanstående nya nyckeltalsförslag:

• Särskilt boende ”tv-måtten”: Viktigt att tänka på formulering så att det fokuserar på infrastrukturen, d.v.s. möjligheten att göra tillval. Hur definieras ”basutbudet”? Förslagsvis det som sänds via marknätet, alltså SVT1, SVT2 och TV4. Har man infrastruktur för detta om den äldre har tillgång till internet och därmed kan streama kanaler och program?

• LSS 9.9: diskussion om att möjligtvis ska det gälla alla måltider och inte bara huvudmålet

• Genomsnittlig boendetid = Viktigt att förtydliga att det inte är ett kvalitetsmått utan snarare ett beskrivande mått. Kan beskriva om särskilda boenden i kommunen är en plats att bo på eller att dö på.

Gruppen hade ingen invändning mot förslaget att ta bort två av nyckeltalen om utvecklingssamtal på förskola. RKA informerade dessutom om att brukarundersökningar inom individ- och familj samt funktionshinder kan bli aktuellt för test i Kolada under hösten. Arbetet att ta fram enkäter bedrivs hos SKL.

5 Att mäta och planera för en effektiv sjukvård Anders informerar om RKA:s nya rapport om produktionsplanering i sjukvården. Rapporten är författad av årets kommunalekonom år 2012, Myrna Palmgren, samt Fredrik Eklund från konsultföretaget NHG. Den beskriver tre huvudsakliga organisatoriska utmaningar för vården: variation (patientflöde, bemanning), koordination samt upplevd resursbrist (t.ex. vårdplatser). Rapporten ger konkreta förslag på produktionsplanering samt nyckeltal för uppföljning uppdelat på vårdavdelning (ex vårddygn per sköterska), operation/åtgärd (t.ex. beläggningsgrad operationsteam), öppenvård (beläggningsgrad vårdteam). Dessa är uppföljningsbara på tre nivåer: landsting, verksamhet och klinik.

6 Pågående nyckeltalsutveckling kopplad till Kolada RKA rapporterar om utvecklingen av nyckeltal:

a) Översyn äldreomsorg: Mängden kostnadsnyckeltal för äldreomsorg i Kolada är stor och urvalet behöver ses över. Nuvarande förslag är att de två kostnadsbegreppen ”kostnad för det egna åtagandet” och ”nettokostnad” ska användas utan att göra några justeringar för exempelvis lokalkostnader och lokalintäkter som istället kan redovisas som egna nyckeltal för äldreomsorgen totalt. För delarna som ex. särskilt boende och hemtjänst redovisas inte lokaler och personal. Tre nämnare ska användas i nyckeltalen: invånare, invånare 65+ och brukare.

2014-05-26

3 (4)

b) Komplettering hälso- och sjukvård: Olika skärningar på ekonomi- och kvalitetsnyckeltal försvårar att skapa en meningsfull helhet i olika perspektiv. Gemensam arbetsgrupp med SKL och RKA tittar på möjliga vägar framåt.

c) Nyckeltal för samhällsbyggnadsområdet: RKA hoppas under året att kunna publicera nyckeltal om infrastruktur (t.ex. gator/vägar, bredband), bostäder (t.ex. utbud, nybyggnad), kultur och fritid (t.ex. fritidsgårdar, anläggningar). Förslag från gruppen på områden att titta på: fördelning stat-kommun för infrastruktur samt parker?

d) Personalstatistik: nya nyckeltal baserad på ”befintlig novemberstatistik” om anställningsförhållanden, personalstruktur och ledarskap för kommuner och landsting planeras till tidig höst. Personaltäthetsnyckeltal (t.ex. antal läkare per invånare) för landsting planeras till senare i höst.

e) Hantering av Gymnasieskolans enhetsnivå: hur strukturerar vi de olika enhetsnivåerna skola, programtyp och program i Kolada? Flera nyckeltal eller flera nivåer i enhetsvisningen? Tre förslag presenteras för gruppen som återkommer med synpunkter.

f) Tillgänglighetsnyckeltal från Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam): Har nu publicerats i Kolada. Frivilligt för kommuner och landsting att delta. Cirka 60 % av kommunerna har svarat, något högre bland landstingen. Består av fem områden för kommuner samt kollektivtrafiken för landsting. Nyckeltalen baseras på enkätfrågor av karaktären ja-nej-delvis och poängsätt med mellan 0 och 3 poäng per indikator, samt en andel av maxpoäng för var och ett av de sex områdena.

7 Jämförare – dummy-demo Anders visar en demoversion, en s.k. dummy, på det kommande Kolada-verktyget Jämföraren som syftar till att underlätta jämförelser och analys. Fokus ligger på att ge en överskådlig bild av både resurs- och kvalitetsperspektivet. Analysen börjar på kommunnivå och användaren kan välja att gå vidare till verksamhetsnivå och att borra sig ner på enhetsnivå. Nyckeltalsresultaten visas i form av visuella index och spindeldiagram, men kompletteras med dataunderlag i form av tabeller. Stöd för att hitta väsentliga skillnader finns i form av sorterade stapeldiagram. En första version av Jämföraren planeras till Kolada kring årsskiftet. Gruppen är positiv till verktyget.

8 Avvikelseanalys Maria berättar om de projekt som pågår tillsammans med kommunerna i Region Jönköping, samt Flen och Sollentuna. Syftet är att hjälpa kommunerna med systematiska arbetssätt och praktiskt material för analys av avvikande nyckeltalsresultat. Materialet består av blanketter för analys av avvikande resultat, med tillhörande stödmallar för att hitta orsaker till avvikelserna, samt mall för rapport och åtgärdsplan. Materialet finns idag i pappersformat men en möjlig utveckling är detta ligger till grund för ett verktyg i Kolada.

2014-05-26

4 (4)

Gruppen anser att det är ett bra material. Ett förslag från gruppen är att tidigt i materialet lyfta fram orsaken till att just den avvikelse som valts ska analyseras vidare samt att ge hjälp till att inte fastna i specifika delar av blanketterna. Materialet kommer att skickas ut för gruppen att titta närmare på och återkommer med mer input.

9 Övriga frågor Nästa möte: 2014-10-17, kl. 10:00–16.00. Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2013-11-06

1 (4)

Protokoll Koladas expertgrupp 2013-11-05

Expertgruppen:

Kristina Bertov

Anita Brandt

Karin Gustafsson

Kenneth Johansson

Anna-Lena Pogulis

Christina Sandström

Kristina Stig

Peter Westlund

Signild Östgren

RKA kansli:

Anders Norrlid

Maria Lindström

Gustav Sillfors

Johan Gjersvold

1 Dagordningen

Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Anders informerar att punkt 9 blir lite mer

kortfattad än planerat. Under punkten övriga frågor:

Regeringsuppdrag: informationshämtning från friskolor

Tid för nästa expertgruppsmöte

2 Föregående mötes protokoll

Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning.

3 Enhetsrapporter i Kolada

Anders berättar om och visar Koladas nya enhetsrapporter. Nedbrytning av data från

kommun-/landstingsnivå till enhetsnivå i Fri sökning har funnits i Kolada sedan 1 juli och kan

presenteras i tabell eller stapeldiagram.

De två nya enhetsrapporterna blev tillgängliga i Kolada i början av oktober och nås via

knappen ”Enhetsnivå” från startsidan. I den ena rapporten visas samtliga nyckeltal för en vald

enhet i tabellvy och möjlighet finns att skapa en diagramrapport i PDF-format. Det är möjligt

att jämföra vald enhet med annan enhet, medelvärde för enheterna i egna kommunen/

landstinget, samt min, max och medel för alla enheter i riket.

Den andra rapporten visar data för samtliga enheter i riket för ett valt nyckeltal.

Standardvisning är ett sorterat stapeldiagram som visar spridningen av resultat mellan enheter.

2013-11-06

2 (4)

Man kan sedan välja den egna kommunen/landstinget som fokusområde för att se var de egna

enheterna placerar sig i förhållande till rikets resultat. Kan också visas som tabell.

I Expertgruppen finns önskemål om enhetsdata avseende kostnader per medicinskt

verksamhetsområde på landstingssidan.

4 Skolverkets föräldraenkät förskola

Christina Sandström berättar om rapporten ”Föräldrars val och inställning till förskola och

fritidshem 2012” som gjorts på uppdrag av regeringen. Resultat finns på kommunnivå.

Liknande undersökningar har gjorts åren 1999, 2002 och 2005. Urvalet bestod av föräldrar till

över 227 000 barn med en svarsfrekvens på 55 %.

Generellt sett är föräldrarna nöjda med förskolan, men förbättringsmöjligheter finns, t.ex.

gruppstorlek, semesterstängning, tillräckligt med personal samt ute- och innemiljön. På

fritidshem är den generella nöjdheten lägre men med ungefär samma förbättringsområden.

De viktigaste faktorerna vid val av förskola visade sig vara närhet till hemmet, personalen,

miljön, storlek på barngruppen. Vid val av fristående förskola är pedagogiken också en viktig

faktor. Närvarotiden är högre i storstadsområden än övriga landet. Behov av omsorg under

obekväma tider finns framförallt på kvällar och inte nätter. Föräldrarna har god kännedom om

läroplanen och dess innehåll och är nöjda med förskolans arbete utifrån läroplanen.

Inga planer finns just nu på en uppföljning, p.g.a. finansieringen. Detta innebär att data inte är

aktuellt för Kolada, vilket det annars skulle vara.

5 ”Verktyg för resultatstyrning” – arbetsgruppens förslag

Anders visar några skisser på hur förslaget till verktyg ser ut i dagsläget. Syfte med verktyget

är att tillhandahålla ett datastöd i form av en röd tråd för hela styrkedjan: politisk ledning

verksamhetsledning och enhetsledning.

Behov som identifierats är att verktyget ska:

Ge en sammanfattande tydlig bild av läget

Bedöma en verksamhet ur olika perspektiv samtidigt

Ta hänsyn till olika förutsättningar

Hitta väsentliga skillnader

Ge möjlighet att ändra urval av nyckeltal som användare (åtminstone på sikt)

I nuvarande förslag når man verktyget via en knapp på startsidan. Det finns flikar med en

profil, övergripande, verksamheter samt per diagnos och enhet (landsting) och KKiK

(kommun). Data presenteras i form av tabeller, diagram och visuellt index.

Efter en runda av synpunkter är gruppen enigt positiva. Man önskar att det enkelt går att borra

sig ner från kommun/-landstingsnivå till enhetsnivå samt en hög aktualitet och frekvens av

data.

2013-11-06

3 (4)

6 ”Koll på hemtjänsten”

Maria berättar om ett arbete som SKL och RKA genomfört tillsammans med ett antal

kommuner. Utgångspunkten var den stora variationen mellan kommuner i måttet kostnad per

brukare i hemtjänst, från VKV.

Bakgrundsvariabler som åldersstruktur eller befolkningens hälsostatus visade sig inte kunna

förklara den stora variationen. Istället visade det sig att skillnader i biståndsbedömning och

utförande är de två viktigaste sakerna att hålla koll på. En liten ökning av timmar i

biståndsbeslutet eller slarvig planering i utförandet ökar snabbt totalkostnaden för kommunen.

Arbetet har resulterat i en rapport som kan användas som stöd vid analys av

hemtjänstkostnader. I rapporten ges handfasta tips på hur man får koll på biståndsbedömning

och utförande med hjälp av Kolada och lokala data.

7 Öppna Jämförelser kollektivtrafik

Bo Legerius från SKL informerade om den kommande Öppna Jämförelsen på området

Kollektivtrafik. Området är en priofråga på SKL: Infrastruktur för hållbar tillväxt och

konkurrenskraft.

Indikatorerna i rapporten kommer att redovisas länsvis och publiceras i Kolada på

landstingsnivå. Det som avses är allmän kollektivtrafik, dvs ej färdtjänst, skolskjuts eller

liknande. Totalt består rapporten av 12 indikatorer uppdelat på:

Ekonomi

Utbud och resande

Miljöpåverkan

Tillgänglighet

Kundnöjdhet

På sikt vill man också ta fram indikatorer för regionförstoring och tillväxt. Rapporten ska

publiceras vid årsskiftet och målsättningen är årliga uppföljningar. RKA och projektgruppen

håller kontakten för att säkerställa publicering i Kolada i tid för rapportsläppet.

8 RS-baserade nyckeltal från SCB

Anita Brandt informerar om att SCB utreder möjligheten att i sina statistiska databaser (SSD)

endast publicera rådata från RS. Tidigare har man även publicerat nyckeltal i SSD men ser det

som dubbelarbete eftersom nyckeltalen redan publiceras i Kolada. Eftersom man ser en ökad

efterfrågan på rådata ser man framför sig en tydligare uppdelning: rådata i SSD, nyckeltal i

Kolada. Detaljnivån skulle då kunna bli högre i SSD, möjligtvis alla inmatade uppgifter i RS.

Anders flikar in att eftersom man nu kan hämta data automatiserat från SSD via webbtjänst så

vore det smidigt för RKA att hämta rådata till Kolada den vägen, och slippa dagens manuella

hantering.

2013-11-06

4 (4)

Sammantaget vore detta troligen mer effektivt för både SCB och RKA samt lättare och

tydligare för användarna. SCB utreder detta under 2014 med förhoppning om genomförande

under 2015.

Expertgruppen tycker att det är ett mycket bra förslag.

9 Socialstyrelsen: brukarundersökning för äldre 2013 och webbverktyg

Kristina Stig berättar mycket kort om brukarundersökningen i äldreomsorgen. Resultaten ska

sammanställas och publiceras 13 november. Enkäten var ute under sommaren 2013. Frågan

ställdes om det krävs minst 29 svar per enhet för att svaren ska publiceras, och att resultat för

enheter med 7-28 svar ska skickas till respektive kommun för intern användning. Kristina ska

kontrollera detta med sina kollegor och återkomma. En allmän diskussion om sekretess och

statistikkvalitet ledde till att en särskild punkt för detta planeras till nästa möte.

Socialstyrelsen har inget uppdrag att tillgängliggöra data via API och därmed har inget sådant

arbete genomförts eller planerats. Webbverktygen vet Kristina inte något mer om, men

hoppas att Socialstyrelsen ska kunna informera om detta vid nästa möte.

10 Hållbar utveckling – visuella index

Gruppen har på förhand fått rapporten utskickad och synpunkter har kommit in till RKA.

Under mötet informerar Anders om de olika visningsmöjligheterna i Kolada och demonstrerar

Visuellt index (Excelfil) för Hållbar utveckling.

Expertgruppen tycker att det visuella indexet är bra och tilltalande.

11 Övriga punkter

Regeringsuppdrag: informationsinhämtning från friskolor. Christina Sandström berättar om

förslaget om obligatoriskt informationssystem för alla skolor. Huvudmän ska vara skyldiga att

lämna uppgifter som krävs för allmänhetens insyn. Det handlar om stora mängder information

i förslaget och Christina önskar synpunkter från Expertgruppen i god tid innan 20 december.

Christinas ppt-presentation skickas ut till gruppen.

Nästa möte: 2014-05-22, kl. 10:00–16.00.

Minnesanteckningar skrivna av:

Johan Gjersvold

Justeras:

2013-05-27

1 (4)

Protokoll Koladas expertgrupp 2013-05-21 Expertgruppen: Kristina Bertov Martin Lindblom Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Katarina Wizell Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors Johan Gjersvold




3 Enhetsnivå i Kolada Anders berättar om den kommande publiceringen av nyckeltal på enhetsnivå och visar bilder av hur det kommer att se ut. Till sommaren ska data för sjukhus, grundskolor, äldreboenden och hemtjänstenheter att läggas ut. Den tekniska plattformen för detta står klart 1/7. Enhetsnyckeltalen är åtkomstbara på tre sätt: bryta ned kommun-/landstingsnyckeltal från fri sökning, alternativt någon av rapporterna ”ett nyckeltal, alla enheter” eller ”en enhet, alla nyckeltal”. Christina S informerar om att Skolverket har en del problem med sitt enhetsregister, där begreppet skola ändrats till skolenhet vilket skapat en del administrativa problem. RKA:s hållning är att använda sig av respektive leverantörs register med dess fel och brister.

2013-05-27

2 (4)

4 Kvalitetsnyckeltal i inmatningsfunktionen Maria berättar om de förändringar som föreslagits inom användarråden för inmatningsfunktionen. Expertgruppen hade synpunkter på följande förändringar: Särskilt boende: Expertgruppen tillstyrker användarrådets förslag om att ta bort aktivitetsnyckeltalen och ersätta med Socialstyrelsens nyckeltal om aktiviteter. I årsmötet för Kommunens kvalitet i korthet har man däremot röstat för att behålla nyckeltalen. Individ- och familjeomsorg: Det nya nyckeltalet om ”förtida avslutningar” behöver avgränsas med vilka skäl som ligger bakom avslutet. Förskola: Det nya nyckeltalet om dokumentationen används i förbättringsarbete är bra men kanske bör definitionen ändras något. Christina Sandström kollar på ”hemmaplan” med Skolverket. Nyckeltalet om pedagogiska miljön ute/inne: Definitionen bör börtydligas. Förutsätter att barnen har tyckt något. Förtydliga att det kan vara något litet i miljön. Stryk ”ute och inne” eller förtydliga att det är ”och/eller”. I övrigt har Expertgruppen inga synpunkter på förändringsförslagen från användarråden. Kristina Stig lyfte frågan om RKA ska samla in egna nyckeltal, utifrån betänkandet för Kommundatabasen där man talade om att använda redan insamlade data för att inte öka uppgiftslämnarbördan. Anders berättar om stadgeändring som gör att RKA sedan 2008 har det uttalade uppdraget att erbjuda möjligheter för kommuner och landsting att publicera nyckeltal som ännu inte ingår i den nationella statistiken. Kristina framförde också att det borde framgå vilka nyckeltal som är av Socialstyrelsen utpekade ”kvalitetsindikatorer”, något som borde kunna lösas genom en komplettering av nyckeltalens definitioner. RKA fortsätter diskussionen med Socialstyrelsen.

5 Socialstyrelsens handbok för analys i socialtjänsten Kristina Stig berättar om den nya handboken för effektivitetsanalys i socialtjänst som riktar sig till kommuner och landsting. Tanken är ett enkelt material för att analysera hur effektiv den egna organisationen är. För att förbättra underlaget för effektivitetsjämförelser kommer Socialstyrelsen i sitt fortsätta arbete utveckla effektivitetsindikatorer för Öppna Jämförelser samt lämna förslag på utveckling av RS. Handboken finns på Socialstyrelsens hemsida. Powerpointbilder från Kristinas dragning bifogas med protokollet.

6 Effektivitet i resursanvändning i Hälso- och sjukvård Anders berättar om projektet som genomförs i samarbete med konsultföretaget Nordic Healthcare Group (NHG). Förhoppningen är att få fram nyckeltal som kan användas för att jämföra effektivitet mellan olika vårdenheter. Förslag på tre gemensamma nyckeltal som kan

2013-05-27

3 (4)

användas på flera nivåer: vårddygn per vårdpersonal, beläggningsgrad operationsteam, samt besökstid per (netto)arbetstid. Expertgruppen påpekar att det kan bli svårigheter med jämförbarheten men är samtidigt överens om att ha en pragmatisk hållning, att inte överdefiniera utan hålla det på en relativt enkel nivå för att få det ska vara möjligt att genomföra. Rapporten blir tillgänglig i höst. Powerpointbilder som Anders visat skickas ut tillsammans med protokollet.

7 Nyckeltalsbaserade analyser Anders berättar om projektet som genomförts tillsammans med projektledare Carina Lundberg Uudelepp och ett antal kommuner samt landstinget i Värmland. Projektet har utgått från en modell baserad på väsentlighets- och avvikelseanalys som RKA tagit fram tillsammans med intressenter på området (forskare, konsulter, myndigheter samt personer från kommuner och landsting) och försökt tillämpa dem praktiskt i dessa kommuner/landsting. Resultaten från projektet pekar på några centrala utmaningar, som att det tar tid att komma igång, att integrera nyckeltalsarbetet i det löpande arbetet samt och att få olika nivåer att kommunicera kring uppdrag, mål och nyckeltal. Expertgruppen anser att rapporten är bra, särskilt viktigt är väsentlighetsanalysens betydelse. En synpunkt är att sammanfattningen även kan inkludera sammanfattande ”projekterfarenheter”.

8 Analysmodell för hemtjänstkostnader Maria informerar om den rapport som just nu arbetas fram av RKA och SKL och som ska vara ett stöd för kommunerna vid analys av sina kostnader för hemtjänsten. Bakgrunden är de svårigheter som finns att analysera hemtjänstens utifrån nyckeltalet kostnad per brukare från VKV. Analysmodellen utgår från att kostnaderna styrs genom tre grundläggande processer: uppdrag, biståndsbedömning och utförande. Rapporten blir tillgänglig i höst.

9 Verktyg för resultatstyrning Anders berättar om planerna för ett kommande verktyg för resultatstyrning. I korthet ett datastöd för styrkedjan för tre nivåer: politisk ledning, verksamhetsledning och enhetsnivån. Projektet är initierat av SKL vars medlemmar efterfrågat denna typ av stöd. Kolada identifierades som den plattform som passar bäst för ändamålet. En arbetsgrupp med personer från SKL och RKA har satts samman med målet att ha en intern kravspecifikation klar i oktober, med utveckling av verktyget under 2014.

2013-05-27

4 (4)

Expertgruppen anser att initiativet är bra. Man föreslår att urvalet av nyckeltal ska vara fast, ett ”färdigt kit”, och inte valbart. Gruppen föredrar nationella målvärden som jämförelsetal där sådana finns framför relativa värden baserade på andra kommuners/landstings resultat.

10 Kvartals- och månadsdata Anders drar bakgrunden som är att kvalitetsregistren kan tänka sig att publicera sina data i Kolada, om de kan göra det på månads- eller kvartalsbasis. I underlaget som skickades ut på förhand beskrivs vilken statistik som idag finns tillgänglig på denna nivå samt vilka konsekvenser en utveckling mot att publicera denna typ av data skulle kunna innebära. Expertgruppen anser att kvartals- och månadsdata är användbart men att jämförelser inte behöver göras med så hög frekvens. Det är viktigt att endast lägga in relevanta nyckeltal med denna frekvens.

11 Övriga punkter Nästa möte: 2013-11-05, kl 10:00-16:00. Dan meddelade att han går i pension till hösten och därför lämnar expertgruppen. Anders framförde RKA:s och expertgruppens tack för lång och trogen ”tjänst”. Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2012-03-23

1 (3)

Protokoll Koladas expertgrupp 2012-03-22 Expertgruppen: Kenneth Johansson Martin Lindblom Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Gustav Sillfors Johan Gjersvold




3 Besöksstatistik Anders visar den senaste besöksstatistiken. Det totala antalet besök per månad är likt 2011 fortsatt betydligt högre än KDB och Webor tillsammans. Besök från nätverksplatser som identifierats med kommun (eller stad/city) och landsting (eller region) i namnet utgör ca 40 procent av samtliga besök sedan loggningen påbörjades i Google analytics 12 maj 2011 fram t.o.m. 29 februari 2012. Landstingen är något flitigare besökare än kommunerna med 75 besök per landsting mot 66 besök per kommun under samma period. 212 av 290 kommuner och 17 av 21 landsting har kunnat identifierats som besökare men är troligen en underskattning. Martin tror att samtliga 21 landsting varit inne på Kolada. I Gruppen icke-användare är små kommuner och norrlandskommuner något överrepresenterade.

4 Färgvisualisering och annan ny funktionalitet Anders informerar om att ny funktionalitet finns i testmiljö med plan att driftsättas den 30 mars. Den stora nyheten är färgvisualiseringen av tabeller. Förvalt ligger en blåskala där höga värden ger mörk blå färg och delar in kommunerna eller landstingen i tre lika stora grupper.

2011-03-23

2 (3)

Färgskalan kan ändras till röd-gul-grön enligt Öppna Jämförelser modell och även riktning, antal intervall och procentandel kommuner/landsting per intervall kan ändras. Den röd-gul-gröna färgskalan ger inte exakt samstämmighet med det som presenteras i alla ÖJ-rapporterna främst på grund av att rapporterna använder olika metoder vid t.ex. avrundade värden och bortfall. Kontakt kommer att tas med projektledare för ÖJ för att stämma av om man kan utgå ifrån samma regler. Rankingfunktionen byter namn till Rangordning och det går att välja stigande eller fallande rangordning. Möjligheten att presentera data i karta är inte redo för test ännu men ska snart vara på gång.

5 Enhetsnivå Anders berättar om läget kring enhetsnivå i Kolada. RKA har gjort besök i kommuner och landsting för att samla in kunskap kring vilka enhetsbegrepp man använder sig av samt om stadsdelar är en intressant uppföljningsenhet. Ambitionen för 2012 är att systemet ska klara av enhetsnivå samt ha ett faktiskt dataset för grundskolor publicerade. Anders påpekar några av de utmaningar som väntar, t.ex. den stora mängden enheter i många verksamheter (20 000 förskolor t.ex.) och att enhetsbegreppet inte är helt självklart i de flesta verksamheter. Skolverket har dock redan ett grundskoleregister och data som publicerats på skolnivå sedan många år i databasen SIRIS varför Kolada börjar i den änden. Christina påpekar att även grundskolebegreppet kan komma att ändras i statistiken framöver. På landstingssidan är sjukhusbegreppet enligt både Martin, Kenneth och Kristina svårdefinierat. Inget officiellt register finns men ÖJ presenterar sedan några år sjukhusdata. En annan utmaning är den stora omsättningen av enheter. Inom t.ex. LSS är det en omsättning på c:a 25 % av enheterna från år till år. Detta behöver Kolada kunna hantera. Christina lyfter frågan om sekretess och integritetsproblem när man går ner på lägre nivåer. Anders påpekar att RKA är medvetna om problemet men att vi åtminstone endast publicerar data i Kolada som redan finns publicerad på annat ställe. Anders presenterar 6 exempel på hur nivåer i områdesdimensionen skulle kunna se ut i Kolada. Kommun, stadsdel, regi och enhet kan presenteras på många olika sätt. För enheter kan en t.ex. regiklassning göras och Kolada skulle kunna redovisa regi utifrån enhetsdata. Kristina påpekar att Socialstyrelsen arbetar med att presentera vissa resultatdata med samma regiindelning som i RS. Stadsdelar finns i statistiken endast på de tre storstäderna och är efterfrågat av åtminstone Malmö och Stockholm. Stadsdelar kan innebära både geografiskt och organisatoriskt område vilket gör införande i Kolada mer komplext. Anna-Lena lyfter idén om möjligheten att

2011-03-23

3 (3)

användarna själva kan skapa de grupper av enheter till t.ex. en stadsdel, på motsvarande sätt som kommungrupper kan skapas idag. Presentation av enhetsdata kan ske i form av drill-down från kommun eller landsting och kan erbjudas på ett eller flera sätt som beskrivs i de 6 exemplen som nämns ovan. Gemensamt är att man då utgår från ett kommun- landstingsnyckeltal och sedan borrar sig ned till enhetsnivån. Ett annat alternativ är att man skapar enhetsrapporter direkt genom val av enhet och rapport. Ett sådant rapportpaket ger en mer rättvis bild ur enhetsperspektiv men kan enligt Martin vara svårt att genomföra på landstingssidan där ett sjukhus inte är det andra likt. Gruppen är eniga om att enhetsnivån är ett svårt område som kräver försiktighet (synpunkt Anna-Lena) men är efterfrågat och önskvärt.

6 Resultat från inmatningsfunktionen och användarråd Johan berättar översiktligt om resultaten från höstens inmatning av de nyckeltal som plockats från Jämförelseprojektet. För samtliga fyra verksamhetsområden (äldreomsorg, lss, ifo och förskola) har antalet deltagande kommuner ökat sedan föregående år. På äldreomsorgen deltar flest antal, 179 stycken. Totalt har 188 kommuner varit med på något av områdena, 36 var anmälda men lämnade inget resultat och 64 kommuner är inte anmälda. De områden där tydligast förbättringar i resultat syns sticker tre uppföljningsområden ut. Dessa är Aktiv och meningsfull tillvaro i särskilt boende, leva som andra i lss-boende samt barnens delaktighet i förskola. Marie berättar om de nya användarråden som RKA i år för första gången samlat ihop. 55 kommuner anmälde intresse att delta och 32 kommunrepresentanter är utvalda, 8 per verksamhetsområde. En representant från SKL och en från berörd statistikansvarig myndighet ingår också i råden som har till uppgift att se över de befintliga nyckeltalen samt föreslå nya nyckeltal samt nyckeltal som bör tas bort ur undersökningen. Samtliga fyra råd har nu träffats och föreslagit ändringar som läggs fram för expertgruppen. Marie berättar i korthet om dessa och RKA skickar ut samtliga förslag per mejl till expertgruppens medlemmar för påsyn.

7 Övriga punkter Nästa möte: 2012-10-17, kl 10:00-15:00 (inkl lunch). Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2012-10-19

1 (3)

Protokoll Koladas expertgrupp 2012-10-17 Expertgruppen: Karin Gustafsson Ingela Johansson Kenneth Johansson Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Peter Westlund Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz (fm) Gustav Sillfors Johan Gjersvold




3 Förslag till nyckeltal för hållbar utveckling Anders berättar om ”Nyckeltal för hållbar utveckling”, ett projekt med målsättningen att under 2013 redovisa ett väl valt antal nyckeltal för hållbar utveckling i Kolada, exempelvis som rapportpaket. I det dokument som skickades ut som underlag till mötet ska några nyckeltal tas bort eller slås ihop då antalet nyckeltal var för stort. Gruppen anser att ansatsen är bra, framförallt med en samlad presentation i rapportpaket. Synpunkter på enskilda nyckeltal framkom vilka RKA tar med i det fortsatta arbetet.

4 Enhetsnivå – förslag på nyckeltal Johan berättar om det underlag som tagits fram avseende data på enhetsnivå. Till sommaren 2013 ska den tekniska möjligheten att presentera data på enhetsnivå i Kolada finnas tillgänglig. I samband med detta är det tänkt att nyckeltal för grundskolor ska publiceras.

2012-10-19

2 (3)

Under året ska även data för äldreboenden, hemtjänst och sjukhus publiceras. Data hämtas från befintliga statistikkällor som SIRIS, Äldreguiden och Öppna Jämförelser hälso- och sjukvård. Expertgruppen ombads skicka sina synpunkter på nyckeltalsurvalet till [email protected].

5 Demokratinyckeltal Johan presenterar förslag till demokratinyckeltal för Kolada som tagits fram tillsammans med SKL. Det är inga nya nyckeltal utan sådant som redan redovisas av Valmyndigheten och i SCB:s rapport ”Förtroendevalda i kommuner och landsting”. Nyckeltalen består av valdeltagande, röstfördelning per parti samt olika uppgifter om förtroendevalda (exempelvis andel utrikes födda, andel kvinnor, medianinkomst). Många av nyckeltalen tas endast fram vart fjärde år. Expertgruppen ansåg att man bör publicera det senaste framtagna värdet även för kommande tre år i Kolada av praktiska skäl. Som exempel skulle valdeltagandet för 2010 även publiceras 2011-2013. Expertgruppen föreslog att några nyckeltal avseende representativitet bör tas fram också.

6 Momskorrigering av ”kostnaden för åtagandet” Begreppet som benämns ”Kostnad” i Kolada, kostnaden för det egna åtagandet, kan bli högre för de kommuner/landsting som köper mer verksamhet från privata utförare än de som köper mindre med dagens beräkningsmetod. Expertgruppens rekommendation blev att kommunerna/landstingen anvisas ”netta” bort momskostnaden redan i bruttokostnaden vid insamlingen av Räkenskapssammandraget (RS).

7 Skrivelse från Östsam I sin skrivelse till SCB, skickad för kännedom till SKL och RKA, framför regionförbundet Östsam kritik på flera punkter mot hur data för pedagogisk verksamhet samlas in i nya RS. Den fråga som tas upp på detta möte är att möjligheten att redigera antal elever/barn i efterhand är borttagen. Gruppen är överens om att den genomförda ändringen i RS är bra då det ger överrensstämmelse med Skolverkets siffror och att om redigering i efterhand ska vara möjlig så ska det ske direkt i Skolverkets statistik. De problem som Östsam pekar på ansågs inte vara så stora att någon åtgärd är motiverad.

2012-10-19

3 (3)

8 Jämställdhetsintegrering av Kolada Anders berättar inledande om den jämställdhetsintegrering som väntar av Kolada under 2013. Lena Johansson från SKL redovisar sedan mer ingående om SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet (HÅJ) som sedan 2011 pågår på SKL. Där har man identifierat Kolada som en viktig del för att följa upp jämställdhet i kommuner och landsting. En önskan från HÅJ är att alla nyckeltal i fri sökning per default bör visas könsfördelat. Expertgruppen föredrog inte detta utan att fortsatt ha det som ett tillval då det leder till försämrad överskådlighet. Ett förbättringsförslag är att tillvalet endast är tillgängligt när det faktiskt finns könsfördelad data på nyckeltal i urvalet.

9 Visuellt index och rapportpaket Anders påminner om att RKA en tid har sökt efter ett slags ”samlad bild” av nyckeltal. Tillsammans med Gunnar Gidenstam på SKL:s sektion för demokrati och styrning har man nu kommit en bit på vägen. Anders redovisar de nyckeltal som föreslås visas i ett framtida visuellt index för verksamheterna hemtjänst, särskilt boende och grundskola. Urvalet är en blandning av statistik från olika källor, bl.a. Öppna Jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet och officiell statistik. Expertgruppen är mycket positiva till det visuella indexets utformning. Gruppen är också positiv till nyckeltalsförslaget vilket dock är omfattande varför man behöver titta på detta närmare. Man ombeds återkomma med eventuella ändringsförslag senast till den sista oktober.

10 Övriga punkter Nästa möte: 2013-05-21, kl 10:00-15:00. Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2011-03-22

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2011-03-22 Expertgruppen: Kristina Bertov Lena Bäckström Karin Gustafsson Ingela Johansson Kenneth Johansson Niclas Johansson Martin Lindblom Anna-Lena Pogulis Christina Sandström RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Kenneth Johansson från Norrbottens läns landsting hälsas välkommen liksom Martin Lindblom som ersätter Lena Bäckström. RKA tackar Lena för hennes deltagande i expertgruppen. Under punkten övriga frågor:



3 Läget i Kolada

a. Visning Anders informerade om att den 1 januari 2011 startade Kolada som planerat. De flesta funktionerna var då klara. En del återstår i dag t ex likhetsanalysen, som förväntas vara klar under april månad. Kolada innehåller idag ca 2 200 nt varav 2/3 stammar från WebOr och resten från Kommundatabasen. En omfattande resning av dubbletter och andra oklarheter har gjorts. Troligen kvarstår en del brister som kommer att rensas bort allt eftersom. Kvalitetsgranskning av nyckeltalen ska ske årligen i ett försök att upprätthålla god kvalitet på data i Kolada. Anders fortsatte sedan med att visa Kolada, utifrån de tre ingångarna Färdiga presentationer, Fri sökning och Analyser.

2011-03-22

2 (3)

Under visningen diskuterades bland annat om man kan tydliggöra flerårsmedelvärde med en avvikande färg eller fotnot. Expertgruppen anser att det är bra att nt publiceras på respektive år och inte på det år som en rapport t.ex. inom Öppen jämförelse presenteras. En annan synpunkt rör de nt som enbart visas könsuppdelat. Även om det är ett syfte i sig att presentera data per kön så blir det förvirrande och oklart att det finns data för dessa nt. Expertgruppen önskar att dessa nt markeras på något sätt så att man inte missar dem. En detalj som kom upp var om fotnotsmarkering skulle synas bara i de fall då det finns någon fotnot för visade data. Det är lätt att missa att det finns en fotnot annars eftersom dessa är placerade längst ner på sidan. Några andra synpunkter som diskuterades var hur negativa / positiva data tolkas i spindeldiagram och huruvida sparade urval uppdateras med senast tillgänglig data. För övrigt var alla överens om att den nu nästan helt färdiga versionen av Kolada till stor del motsvarar det som var tänkt från början.

b. Användarstatistik Anders visar på en mycket positivt utveckling avseende användningen av Kolada. Inför publiceringen av Kolada den 1 januari fullföljdes en strategisk marknadsföringsplan, vilken kan ha bidragit till utfallet under februari. Dessutom har det tillkommit 200 nya abonnenter på Nyhetsbrevet.

2011-03-22

3 (3)

4 Utvecklingsplaner Anders gick kortfattat igenom innehåll och prioriteringsordning för förslagen på framtida utvecklingsprojekt. Prio 1

• Stödja flerdimensionella analyser • Jämställa landstingen med kommunerna. • Data på enhetsnivå är angeläget. • Webbtjänster är en förutsättning för att hantera enhetsnivån. • Kolada som primär publiceringsplattform.

Prio 2 • Prognoser och trender. • Frekvens • Brukarvalsstöd

RKA:s medlemmar diskuterar just nu en eventuell finansiering av förslagen.

5 Inmatningsfunktionen Marie berättade att förutom kvalitetsdata inom äldreomsorg, handikapp, individ- och familjeomsorg, förskola och Kommunens kvalitet i korthet - Kkik så rapporteras nu miljö- och fastighetsnyckeltal in för landstingen och under våren även KPB- kostnad per brukare och Lantmäterinyckeltal. Under april sammanställs de inrapporterade resultaten för äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikapp och förskola i var sin rapport. Den 3 maj redovisas dessa på SKL. RKA har bjudit in till fyra regionala träffar, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå under maj månad då bland annat dessa rapporter också presenteras.

6 Övriga punkter

• Nästa möte: 2011-10-12 kl 9.30–12.30 (lunch kl. 12.30) Minnesanteckningar skrivna av: Marie Stoltz Justeras:

2011-10-12

1 (4)

Protokoll Koladas expertgrupp 2011-10-12 Expertgruppen: Per-Olof Hermansson Kenneth Johansson Niclas Johansson Martin Lindblom Dan Näsman Anna-Lena Pogulis RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold


• Nyckeltal för medarbetarengagemang • Tid för nästa expertgruppsmöte


3 Senaste nytt från Kolada Anders visar informationsbladen ”Data för landsting i Kolada” samt ”Data för kommuner i Kolada” för expertgruppen. Bladen som är på en A4-sida vardera ger en överskådlig blick över vilka statistikinsamlingar som finns samlade i Kolada. Från gruppen framfördes förslag om att tillgängliggöra dessa blad online på Kolada. Anders visade också den nya nivågrupperingen i Koladas nyckeltalssök. På landstingssidan finns Tandvård nu som en undernivå till Hälso- och sjukvård. Den andra förändringen innebär att områdena Skatter och utjämning och Finansiella nyckeltal nu återfinns som undernivåer till vardera Landstinget övergripande/Kommunen övergripande vilket mottogs positivt av gruppen.

a. Likhetsanalysen Anders visar Koladas likhetsanalys som färdigställts under sommaren. Funktionen innebär att användaren kan hitta kommuner eller landsting som är lika sin egna kommun. Grundfunktionen bygger på ett antal av RKA färdigskapade systemanalyser som hittar strukturellt lika kommuner och baseras på strukturårsjusterad standardkostnad och invånarantal. För landstingen finns inte strukturårsjusterade standardkostnader att tillgå utan

2011-10-12

2 (4)

där baseras analysmodellen istället på strukturjusterad faktiskt kostnad, vilket inte är optimalt. Användaren kan dessutom själv skapa helt egna analysmodeller genom att välja från samtliga nyckeltal i databasen. När användaren hittat sina lika kommuner/landsting så kan användaren, efter inloggning, spara dessa som ”likhetsgrupp” att använda som jämförelsegrupp i t.ex. tabell och diagram. Gruppen framförde en idé om en användarlathund för likhetsanalysen, innehållandes tips och förslag på hur man kan tänka vid framtagandet av egna analysmodeller.

b. Rapportpaket – nr 1 Anders informerade om Koladas senaste funktion: Rapportpaket. Denna funktionalitet har efterfrågats och finansierats i sin helhet av Finansdepartementet, för vilka rapportpaket nr 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi har skapats. Rapporten innehåller exempelvis uppgifter om befolkningsstruktur, arbetslöshet, antal förvärvsarbetande i olika sektorer och åldergrupper samt ekonomiska nyckeltal som ex. årets resultat och soliditet i kronor per invånare. Rapportpaketen finns att hämta bland Färdiga presentationer och består av en nerladdningsbar rapport i pdf-format med ett antal av RKA på förhand bestämda nyckeltal och presenterat med tre diagram per sida. Användaren behöver bara välja fokuskommun- /landsting och välja rapportpaket så genereras pdf-filen automatiskt. Gruppen framförde önskemål om att definitionstexter för varje nyckeltal ska finnas i rapportpaketen. Frågan om definitionstexter diskuterades också i största allmänhet med fokus på vikten av att tydliga definitioner och källhänvisningar bör finnas lättillgängligt i databasens olika delar.

c. Rapportpaket – kommande Anders visade också förslag på övergripande verksamhetsrapporter, en för vardera kommun- respektive landstingssidan, med tre nyckeltal per större verksamhet. Så långt som möjligt ska de tre nyckeltalen bestå av ett nyckeltal för vardera perspektiv:

• Kvalitet och resultat • Volymer • Resurser

Anders bad medlemmarna i expertgruppen att komma med synpunkter på det framtagna förslaget samt alternativa förslag på nyckeltal inom en vecka. Några förslag som kom upp redan under mötet var:

• Ändra volymnyckeltalet på äldreomsorg till 80+ som får hemtjänst/boende. • Ändra visningsenheten för förskolans volymnyckeltal från index till andel • Ändra grundskolans volymnyckeltal till antal elever istället för lärartäthet. Det fanns

olika ståndpunkter inom expertgruppen, på denna punkt.

2011-10-12

3 (4)

• Gymnasiefrekvens är problematiskt som volymnyckeltal då det slås ut på antal invånare 16-19 vilket gör det mindre användbart. RKA verifierar vilket nyckeltal Skolverket använder sig av, och använder samma. Är det 16-19 år så tar RKA en diskussion om det med Skolverket, eftersom det särskilt för mindre kommuner kan slå relativt mycket som en följd av skillnader i årskullar, snarare än faktisk gymnasiefrekvens.

• Dela upp äldreomsorgsområdet på hemtjänst resp. särskilt boende och funktionshindersområdet eventuellt på SoL resp. LSS.

• Volymnyckeltalet på hälso- och sjukvård övergripande gäller endast läkarbesök i öppenvård varför det bör kompletteras eller ersättas.

• Det finns andra förslag på kvalitetsnyckeltal för psykiatrisk vård, t.ex. självmord eller återinskrivningsgrad.

De slutliga rapporterna ska läggas upp på Kolada i månadsskiftet oktober/november. På längre sikt ska även verksamhetsspecifika rapporter tas fram med c:a 20 nyckeltal per verksamhet.

4 Förslag om finansiering från 2012 Anders informerar om de nya satsningar som planeras om förslaget i budgetpropositionen om ökat anslag till RKA går igenom riksdagen. Satsningarna fokuseras kring dessa punkter:

• Stödja flerdimensionella analyser (ny data+analysstöd) • Mer verksamhetsstatistik för landstingen • Enhetsnivå (beskrivs mer under punkt 5) • Webbtjänster (beskrivs mer under punkt 5) • Kolada som primär publiceringsplattform för SKL och Staten • Projekt Nyckeltalsbaserade analyser (tillsammans med 1 kommun, 1 landsting, 1

konsult – vad kan vi göra med Koladas nyckeltal?)

5 Webbtjänster och enhetsnivå Anders informerar om möjligheten att ta in data på enhetsnivå i Kolada. Gruppen är överlag positiv och framhåller vikten av att få in data med brukarfokus. Frågan lyftes om enhetsnivån också möjliggör stadsdelsnivån eller andra indelningar, vilket Anders anser är troligt. Anders informerade vidare om webbtjänster, vilket innebär automatiserad dataöverföring mellan olika system. För Kolada innebär det exempelvis möjligheten att importera data automatiskt från andra statistikkällor, t.ex. Socialstyrelsen och SCB:s databaser. Dessutom kan Koladas statistik tillgängliggöras för andra system vilket skulle möjliggöra för kommuner att ha webbapplikationer som ständigt hämtar uppdaterad data från Kolada.

2011-10-12

4 (4)

6 Användarråd Marie berättade om användarråd för de kvalitetsnyckeltal som RKA samlar in via Kolada. Det blir fyra råd, ett råd för varje insamling: äldreomsorg, funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt förskola. Varje råd består av en representant vardera från sju kommuner, en person från SKL samt en person från ansvarig myndighet på området och leds av en person från RKA. Råden träffas 1-2 gånger per år och ska diskutera och ta fram förslag på:

• Vilka nyckeltal som är bra • Vilka nyckeltal som behöver justeras • Vilka nyckeltal som ska tas bort • Nya nyckeltal • Nya verksamheter

Förslagen lämnas sedan till RKA:s expertgrupp. Användarråden för äldreomsorg och förskola träffas för första gången hösten 2011 och råden för funktionshinder och individ- och familjeomsorg har startar våren 2012.

7 Övriga punkter

• Nyckeltal för medarbetarengagemang Marie berättar om den nya mätningen av hållbart medarbetarengagemang (HME) som görs i samarbete med SKL. Den består av 9 enkätfrågor som varje kommun eller landsting kan lägga till sin befintliga personalenkät. Kommunen genomför själva enkäten men rapporterar in resultaten från de 9 gemensamma frågorna till RKA för publicering på Kolada. Frågorna är framtagna med hjälp av en referensgrupp av kommuner och landsting samt med konsultation av SCB:s mättekniska laboratorium. Frågorna samt beräknade del- och totalindex kommer att redovisas per verksamhet som möjliggör jämförelser med annan verksamhetsstatistik vilket stödjer tanken om flerdimensionella analyser.

• Nästa möte: 2012-03-22, kl 10:00-15:00 (inkl lunch).

Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2010-10-18

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2010-05-18 Expertgruppen: Heather Bergdahl Kristina Bertov Lena Bäckström Karin Gustafsson Anders Järleborg Niclas Johansson Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Christina Sandström RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold Derk De Beer (punkt 1-3)

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs

2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades, utan synpunkt.

3 Den nya databasen, lägesbeskrivning Anders och Derk berättade om det pågående arbetet med den nya databasen med arbetsnamnet Kommun- och landstingsdatabasen. En trädstruktur har skapats och en nyckeltalsgenomgång av Kommundatabasens respektive Webors nyckeltal är påbörjad. Detta är en viktig del i arbetet då det är centralt att databasen tillhandahåller tydliga namn och definitioner. En skiss över Hypergenes förslag på layout för den nya databasens söksida visades för expertgruppen. Denna funktionalitet bygger på en s.k. ”finder” struktur. De flesta i expertgruppen föredrog denna struktur framför den trädstruktur som i dagsläget finns i både Kommundatabasen och Webor. De flesta föredrog dessutom att nyckeltal och nivåer i sökstrukturen ska kunna ligga i samma kolumn i findern, framför det andra förslaget med en separat träffbild för nyckeltal. Slutligen föredrog en majoritet av expertgruppen en presentation av urvalet i kolumner snarare än radvis. Frågor som expertgruppen lyfte upp som viktiga att tänka på var exempelvis hur hierarkiska nyckeltal bör visas och om det blir svåröverskådligt att hantera när det blir väldigt många

2010-10-18

2 (3)

nyckeltal på en nivå. Dessutom har ingen sett finder-funktionaliteten i någon liknande databas tidigare.

4 Diffen: äldreomsorgen 2009, planer 2010 Johan presenterar de slutliga resultaten av 2009 års undersökning av kvalitet i äldreomsorgen där kommunerna själva publicerat nyckeltalresultat direkt ut i databasen, via direktinmatningsfunktionen. 125 kommuner deltog i undersökningen. Nyckeltalsresultaten redovisades utifrån den struktur som resultatrapporten bygger på, med uppdelningen i områdena leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och aktiv och meningsfull tillvaro. Det mest tydliga förbättringsområdet enligt resultaten är aktiviteterna i särskilda boenden. Marie berättade sedan vidare om planerna för årets undersökning. Äldreomsorgen mäts på nytt och dessutom bjuds kommunerna att redovisa nyckeltalsresultat för tre nya verksamhetsområden; verksamhet för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt förskola. Inbjudan att delta går ut till alla 290 kommuner och måtten har liksom tidigare arbetats fram i Jämförelseprojektet.

5 Kostnadsbegrepp i den officiella statistiken Heather redogör för den översyn av Räkenskapssammandraget (RS) för kommuner som SCB genomför. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som utgår från behov som synliggjordes i Komstat-utredningen. Det som ska ses över är innehåll, användarvänligheten för uppgiftslämnarna och ny teknik vid insamlingen. Ett funktionstest ska göras september 2011 och våren 2012 ska det nya RS tas i bruk, enligt plan. Landstings-RS ska därefter ses över, och vara i bruk 2013. En arbetsgrupp med medlemmar från RKA, SKL, Skolverket och Socialstyrelsen arbetar just nu fram ett förslag för hur man inom olika statistikområden kan försäkra sig om att a) alltid beräkna kostnader på samma sätt och/eller b) att använda begrepp på samma sätt.

6 Framgångsfaktorer Mot bakgrund av det omfattande arbete som upptar kansliets tid under 2010 med utvecklingen av den nya databasen och direktinmatningsfunktionen så rådde samstämmighet kring att skjuta upp arbetet med framgångsfaktorerna till 2011.

2010-10-18

3 (3)

7 Expertgruppens roll Anders ber expertgruppen reflektera över gruppens verksamhet hittills, och hur man vill jobba vidare. Expertgruppen tycker att arbetets nuvarande inriktning, med inslag av både konkret rådgivning angående förslag, och diskussion om olika framtidsfrågor, känns bra. Gruppen var överens om att ett något färre antal möten, två gånger per år, är en bra frekvens att jobba vidare utifrån för närvarande.

8 Övriga punkter Nästa möte: 14 oktober kl. 13-16 (lunch kl. 12) Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2010-10-18

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2010-10-14 Expertgruppen: Kristina Bertov Lena Bäckström Karin Gustafsson Anders Järleborg Anna-Lena Pogulis Christina Sandström RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor behandlas:

• Pris för årets nyckeltalsanalys • Tid för nästa expertgruppsmöte

2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades, med förändringen att punkt 7 om framgångsfaktorer ej ströks, men att arbetet sköts på framtiden.

3 Läget i Kolada

a. Visning Anders berättade först om den domännamnsändring som gjorts, då det på Kommek-mässan i augusti framkom att kldb.se var alldeles för svårläst. Nytt domännamn är kolada.se. Anders fortsatte sedan med att visa aktuell demoversion av Kolada, utifrån de tre ingångarna Färdiga presentationer, Fri sökning och Analyser. I den fria sökningen kan nyckeltal hittas på två olika sätt, dels via finder-strukturen med indelningen i Nyckeltal per verksamhetsområde och Särskilda nyckeltalssamlingar och dels via fritextsök. Varje nyckeltal blir dessutom klassat utifrån perspektiven Resurser, Volymer, Kvaliet och resultat samt Övrigt för ej verksamhetsknutna nyckeltal. I den efterföljande diskussionen framkom att den nu allt mer färdiga versionen av Kolada till stor del motsvarar det som var tänkt från början, att användarna kan spara egna urval, att SKL:s nya kommungrupper kommer finnas med, att exceltabeller skapas med den layout som användaren valt i databasen samt att de gamla systemen släcks när Kolada går online. Några synpunkter som framkom var att man bör se till att färgerna på sidan även fungerar för

2010-10-18

2 (3)

färgblinda och att använda hänvisning med klickbar länk istället för ompekning (automatisk omdirigering) när man går in på de gamla systemen efter nedsläckning. Anders berättade också att kansliet under hösten bland annat kommer att annonsera i Dagens Samhälle och Kommunal Ekonomi samt göra riktade utskick till målgrupperna för att informera om den nya databasen.

b. Framtida utveckling Anders gick kortfattat igenom innehåll och prioriteringsordning för de förslag på framtida utvecklingsprojekt som beskrivs i det på förhand utskickade materialet. På efterföljande kommentarsrunda framfördes följande:

• Prioriteringsområdet Jämställa landstingen med kommunerna är mycket viktigt och bör flyttas högre upp på listan.

• Data på enhetsnivå är angeläget men kan också vara problematiskt, till exempel på grund av sekretessproblem.

• Webbtjänster är en förutsättning för att hantera enhetsnivån, varför det bör hamna före i prioriteringen.

• Prioriteringsordningen är i det stora hela rimlig. • Kolada som primär publiceringsplattform är bra ur effiktivitetssynpunkt för att

undvika att flera dyra system byggs upp på olika håll. • Prognoser är intressant. Kanske borde de presenteras med konfidensintervall p.g.a.

osäkerheten i skattningarna. • Listan är i stort heltäckande med många intressanta förslag.

4 Läget i Iffen Johan berättade att 207 av landets 290 kommuner nu är anmälda til något av inmatningsfunktionens nyckeltalsformulär. Kommunerna är väl spridda geografiskt över landet och ligger mycket nära genomsnittet för landets alla kommuner när det gäller befolkningsstorlek och skattekraft. En rapport på de insamlade resultaten planeras till mars/april 2011.

5 Övriga punkter Kansliet föreslår att något slags pris årligen ska delas ut för årets nyckeltalsanalys. Expertgruppen ställde sig positiva till förslaget och föreslår att tävlingen bör utlysas i samband med lanseringen av Kolada. Gruppen ansåg dessutom att ett kriterium för att utse det vinnande bidraget ska vara att man använt Kolada. Övriga kriterier samt vad priset ska bestå av bestäms vid senare tidpunkt. Nästa möte: 22 mars kl. 13-16 (lunch kl. 12)

2010-10-18

3 (3)

Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras:

2009-03-19

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2009-03-17 Expertgruppen: Kristina Bertov Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Niclas Johansson Heather Bergdahl Lena Bäckström Karin Gustavsson Christina Sandström RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold Zara Bohlin


2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades, efter synpunkt från Socialstyrelsen utsänt innan mötet, under punkt 4 angående tidigareläggning av statistik.

3 Äldreomsorg -förslag till indikatorer och källor Kansliet har sammanställt ett förslag till uppföljning av strategiska mål inom Äldreomsorgen på övergripande nivå. Indikatoruppsättningen bygger på metodiken från RKA:s skriftserie ”Skapa resultat med nyckeltal – Äldreomsorg”. Underlag utsänt innan mötet, Zara gick igenom förslagen till nyckeltal. Expertgruppen gav följande synpunkter på förslaget: Det bör förtydligas om det är andel eller ett index som presenteras. För det strategiska målet Långsiktigt goda förutsättningar bör det finnas uppgifter om andelen brukare som är 80-w år. Det skulle kunna fungera som ett kompletterande mått till de övriga, som mäter brukare 65-w år. Gruppen hade synpunkter på formulering av framgångsfaktorerna Tillgång till vård och omsorg utifrån behov samt Rätt resurser. Och istället kalla dem enbart Tillgång till vård och omsorg samt Resurser. En synpunkt på det strategiska målet Långsiktigt goda förutsättningar (ekonomi) var att man inte får med de brukare som vissa landsting ansvarar för enligt 18§, inskrivningar i hemsjukvården.

2008-12-19

2 (3)

Till det strategiska målet Tryggt och säkert boende (resultat) och framgångsfaktorn God vård och det fanns en fundering huruvida nyckeltalet ska tolkas, eftersom det förekommer fall där tio läkemedel inte behöver vara något negativt. RKA anser dock att nyckeltalet ändå är en god indikator för att mäta just God vård. En liknande synpunkt gällde nyckeltalet Andel med möjlighet till självständigt boende. Nyckeltalet kommer från Äldreguiden och är en sammanvägning av flera delområden bla antalet hemtjänsttimmar. En fundering var om ett högt värde för antalet hemtjänsttimmar är bra eller dåligt när man ska värdera möjligheten till självständigt boende. RKA har i förslaget angett ett till mått för att mäta det bibehållna oberoendet, Andel personer som känner att de har den boendeform de önskar. Det finns dock ännu inga uppgifter framtagna för detta men med en webbenkät på KDB finns möjligheter att ta fram ett sådant. Till sist lyftes frågan om det ska läggas till ett nyckeltal som beskriver den förebyggande vården, exempelvis arbetsterapi. RKA har inget sådant förslag sedan tidigare.

4 Hälso- och sjukvården – förslag till indikatorer och källor Kansliet har sammanställt ett förslag till indikatorer för uppföljning av Hälso- och sjukvården på övergripande nivå. Indikatoruppsättningen bygger på metodiken från RKA:s skriftserie ”Skapa resultat med nyckeltal”, finns som utkast. Underlag utsänt innan mötet, Anders gick igenom förslagen till nyckeltal. Expertgruppen gav följande synpunkter: För det strategiska målet Individen i centrum (process) föreslås 11 nyckeltal, fyra av dessa finns inte att tillgå idag men RKA anser de är så pass intressanta i sammanhanget att de får stå kvar tills vidare. En synpunkt på nyckeltal var att framgångsfaktorn Jämlikhet borde tas bort som framgångsfaktor och ersättas av Förebygga. Då får man en tydligare koppling mellan de strategiska målen Resultat (som har en framgångsfaktor för just Förebygga) respektive Process. Man borde däremot ha ett jämlikt perspektiv på alla nyckeltalen i den mån det går att faktiskt mäta. Till sist en synpunkt gällde om ett mått på ohälsotalet skulle ingå. Antingen under framgångsfaktorn Förebygga eller som en egen framgångsfaktor. RKA tackar för synpunkterna från gruppen och tar med sig förslagen för att arbeta vidare med indikatorerna för både Hälso- och sjukvården och Äldreomsorgen.

5 Samordning WebOr och KDB Arbetet med en eventuell sammanslagning av WebOr och KDB fortsätter och Anders gav en lägesrapport. RKA:s styrelse har godkänt att arbetet med att se över en eventuell sammanslagning går vidare. Hur en eventuell sammanslagning ska finansieras är ännu inte beslutat. Just nu tar RKA och SKL gemensamt fram en kravspecifikation och kommer att begära in anbud på en

2008-12-19

3 (3)

samordnad systemlösning. Anbud begärs in innan sommaren och ett beslut om samordning/finansiering kommer till hösten. Sjukvårdstata i fokus ingår inte diskussionerna kring samarbetet. Principerna för det nya systemet är användarvänlighet, att det ska kännas som ett system och att generella funktioner prioriteras framför specifika. Det blir som tidigare i de båda databaserna, ett system för sökning, presentation och analys av data. Alla nyckeltal presentationsmöjligheter och analysmöjligheter som idag finns i de båda databaserna ska även finnas med i den nya. RKA går dock vidare med arbetet att ta fram en webbenkät, som är i linje med vad som framgår av stadgarna. Nämligen att RKA ska erbjuda ett verktyg för publicering.

Komstat Anders gjorde en kort genomgång av utredningen. Där finns bla förslaget att RKA:s verksamhet ska tas över av SKL.

7. Övriga frågor

Inga övriga frågor.

Nästa möte: 10 juni kl. 13-16 Minnesanteckningar skrivna av: Zara Bohlin Justeras:

2009-06-11

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2009-06-10 Expertgruppen: Kristina Bertov Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Niclas Johansson Heather Bergdahl Lena Bäckström Karin Gustavsson Rita Jedlert, ny RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold



3 Information från kansliet: a. Läget avseende databassamordningen Beslut i RKA:s styrelse om att gå vidare med samordningen av KDB och Webor. RKA anses lämpad som hemvist för den samordnade databasen eftersom Skl är en av parterna i RKA. Troligt beslut efter upphandling i september/oktober 2009. Starttid av den gemensamma databasen planeras till 1/10 (ök klar dagen efter expertgruppens möte). Gruppen poängterar att upphandlingsunderlaget är väsentligt för att få en ”rätt” genomförbar produkt i rätt tid. Inför samordningen startas ett arbete med att säkerställa att det inte finns två nästa lika mått i den nya gemensamma databasen. Detta är en kvalitetsfaktor för databasen och trygghetsfaktor för användaren. Nästa utmaning är att få data på enhetsnivå. Detta är en viktig utveckling ur ett användarperspektiv. Sjukvårdsdata i fokus ingår inte i denna första samordningsprocess, men kan komma ifråga om SKL tycker att det vore lämpligt. b. ”Diffen”, Kommundatabasens DirektInmatningsFunktion, och äldreomsorgsindikatorer från Jämförelseprojektet. Diffen möjliggör för kommunerna att själva publicera nya data/mått på resultatindikatorer direkt in i databasens utvecklingsdel. Anders loggar in och visar på funktionen. Måtten som läggs in i formuläret är på nyckeltalnivå. Till varje inmatningsformulär tillkommer en anvisning och en hjälpfil. Kommunerna får egen

2009-06-11

2 (3)

inloggning i höst. På lång sikt är målet att respektive myndighet tar över insamlingen av dessa nya mått. Hemsjukvården som ännu inte ingår i äldreomsorgens mätningar diskuterades. I Skåne GÅS – Gott Åldrande i Skåne kan det finnas stöd för hur hemsjukvården kan involveras. Jämförelse mellan Jämförelseprojektets och äldreguidens mått visa att det endast är ett par mått som kan anses som likvärdiga. Äldreguidens mått utgår från ett inspektionsperspektiv där omsorgs- och servicemått saknas. Jämförelseprojektets mått utgår från brukarens perspektiv. Underlag delades ut på mötet. b. Idrottsverksamhetsindikatorer i kommunerna Riksidrottsförbundet har ett antal mått på nationell nivå avseende föreningar som bedriver idrottsverksamhet. Dessa indikatorer ska läggas in i utvecklingsdelen i KDB. Underlag delades ut på mötet. RKA undersöker om data kan hämtas för alla andra föreningar också.

4 KEFU:s rapport ”Strategier för kommunal hushållning Anders ger en kort presentation av studiens viktigaste resultat. Rapporten är klar innan sommaren och läggs då ut som en pdf på RKA:s hemsida. Efter sommaren marknadsförs rapporten.

5 Hälso- och sjukvården – nivå 2 Nu växer bilden av möjliga resultatindikatorer för Hälso- och sjukvården sakta fram. Underlag delades ut på mötet. Utifrån ett helhetsperspektiv på Hälso- och sjukvård har arbetet med indikatorer för de fyra verksamhetsindelningarna/undergrupperna – Primärvård, Specialiserad somatisk vård, Specialiserad psykiatrisk vård och Tandvården påbörjats. Ett problem med siffror från registren och Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård är att det är gamla data. Nu presenteras ofta data från 2006. Gruppen påpekade vikten av att försöka få fram mer aktuella data och att där så är rimligt, presentera data på årsbasis. Jämlik vård kan utvecklas genom möjliga samkörningar. Ska man pröva att göra ett index på jämlik vård? En grupp personalchefer från landstingen har ställt sig positiva till en metod för att ta fram ett korrigerat mått på antal läkare per 1000 invånare, där hänsyn tas till köp och försäljning av verksamhet. Kansliet undersöker detta. Kort genomgång gjordes av primärvårdens mått avseende perspektiven Hälsa/Resultat och God vård/Process. Gruppen var överens om att indikatorer under framgångsfaktorn ”Bota” är problematiska för primärvården. Kansliet träffar olika representanter för primärvården och diskuterar detta och andra möjliga indikatorer. Sos kommer med ett förslag på indikatorer som vi ska uppmärksamma. Kansliet tar tacksamt emot förslag och synpunkter från gruppen på måtten i utdelat underlag för Hälso- och sjukvården.

2009-06-11

3 (3)

7. Övriga frågor Anders visar besöksstatistik för KDB, som har en positiv utveckling åren 2006-2009. I genomsnitt har KDB ca 200 besök om dagen, 2009.

Nästa möte: 12 november kl. 13-16 Minnesanteckningar skrivna av: Marie Stoltz Justeras:

2009-11-13

1 (4)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2009-11-12 Expertgruppen: Kristina Bertov Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Lena Bäckström Karin Gustavsson Anders Hulterström RKA kansli: Anders Norrlid Johan Gjersvold Zara Bohlin

1 Dagordningen Punkten om uppsnabbning ströks, kommer att avhandlas på nästa expertgruppsmöte. Anders presenterar istället ett första utkast från ett RKA projekt som kallas ”Samlad bild”.


3 Samordning av Kommundatabasen och Webor Utvärderingsgruppen (deltagare från RKA och SKL) har gett en rekommendation om utformning och finansiering. Diskussioner pågår angående budgeten och i slutet av november kommer Finansen att lämna besked och även RKA´s styrelse sitt utlåtande. Tilldelning till anbudsgivare sker därefter. Avtal skrivs förhoppningsvis innan jul. Under hösten kommer den nya databasen att marknadsföras. Den nya databasens namn föreslås bli Kommun- och landstingsdatabasen (kldb.se). Under en övergångsperiod kommer Kommundatabasen och WebOr att vara i drift, till dess att den nya databasen är i full drift. Expertgruppen tyckte det var positivt att man nu har även landstingen i namnet. Det kommer att vara en IT-konsult och en statistikkonsult som bygger och driver databasen. Denna uppdelning beror främst på att det är olika kompetens som krävs för de olika delarna. IT-konsulten bygger och tillhandahåller verktyget. Statistikkonsulten sköter kvalitetsgranskningen och publicering av etablerade nyckeltal. RKA:s kansli och SKL sköter publiceringen av ”utvecklingsnyckeltalen”. Expertgruppen anser att det är viktigt med marknadsföring och att man informerar användarna om den nya databasen är i drift. Särskilt viktigt eftersom övergången sker i årsskiftet då databaserna har en stor efterfrågan.

2009-11-13

2 (4)

Expertgruppen hade förslag på funktioner i den nya databasen; Möjlighet att kunna kombinera nyckeltal för kommuner och landsting i samma diagram. Möjlighet att i spindeldiagram kunna ”välja riktning” för varje nyckeltal, eftersom ett högt värde inte alltid är något positivt, vilket gör det svårt att tolka diagrammet. Idag presenteras inte enhetsnivån, ett förslag var att man istället redovisar spridningen mellan enheter genom max-min-värden. Enhetsnivå är intressant men det är svårt på grund av olika organisationer. Anders informerar om att Jämförelseprojektet fortsätter även under 2010, med undantaget att flera kommuner nu betalar en mindre summa för att få hjälp i processen. Potentiell framtida utveckling i den nya databasen diskuterades: Högre frekvens på data Gruppen anser inte att detta är ett prioriterat område för utveckling, i nuläget Marknadsföring Viktigt enligt gruppen. Det är viktigt att man fortsätter med en databas som har hög användarvänlighet. Enhetsnivå Expertgruppen anser att detta är angeläget. Flerdimensionell analys Det är viktigt att bygga vidare på vissa funktioner men det är viktigt att tänka på hur man presenterar data.

4 Kvalitetsnyckeltal inom äldreomsorg, preliminära resultat Johan presenterar processen kring insamlingen av kvalitetsnyckeltal inom äldreomsorgen och de första preliminära resultaten. Undersökningen är den första där den nya tekniken med att användarna själva publicerar nyckeltal direkt ut i databasen, Direktinmatningsfunktionen/Diffen. I augusti bjöd RKA och SKL in samtliga kommuner att delta i undersökningen. 143 kommuner anmälde en kontaktperson (varav 98 från Jämförelseprojektet). Insamlingen startade 31/8 och under september och oktober har kommunerna publicerat nyckeltal. Noteringen för vecka 46 var att 93 kommuner har publicerat nyckeltal (varav 67 från jämförelseprojektet). Johan gick igenom resultaten och en utvärdering av processen och undersökningen kommer att ske under hösten.

2009-11-13

3 (4)

5 Diffen 2010 Anders gick igenom planerna för Diffen inför 2010. Följande områden kan komma ifråga nästa år:

• Äldreomsorg • Förskola • IFO • Handikappomsorg • Miljö- och ev. fastighetsnyckeltal för landstingen

6 Kort summering av 2009

• Direktinmatningsfunktion färdigställd och tagen i bruk • Upphandling av den nya databasen • Fortsatt god besöksutveckling • Nya etablerade nyckeltal (totalt 284 etablerade nyckeltal i slutet av 2009)

– Kostnader för landstingsverksamheter kompletterade – Grundskoleresultat för kommunala skolor, fristående skolor och hemkommun,

i tidsserier • Nya utvecklingsnyckeltal (totalt 558 utvecklingsnyckeltal i slutet av 2009)

– Jämförelseprojektet IFO, Kultur och fritid, Informationsgivning – ÖJ Folkhälsa – Kvalitet i äldreomsorgen

• Nya årgångar av tidigare publicerade ÖJ, Jämförelseprojektsdata, Äldreguide, Medborgarundersökningar mfl.

• Skapa resultat med nyckeltal – Hälso- och sjukvård färdigställs – Ger input till utveckling av flerdimensionell uppsättning etablerade nyckeltal

för hälso- och sjukvården • Processledarstöd och insamlingsstöd till Jämförelseprojektet • Kommundatabasens nyhetsbrev igång • ”Samlad bild” har påbörjats

7 Samlad bild Anders går igenom det första utkastet av ”Samlad bild” en produkt som planeras att presenteras under 2010. Utgångspunkten är att ge en samlad bild av olika verksamhetsområden främst baserad på de nyckeltal som idag finns i databasen. En del uppgifter hämtas även från WebOr. Upplägget är en tvärsektoriell analys med befolkning, demografi, ekonomi, personal och miljö samt en sektoriell analys av kommunerna och landstingens verksamheter.

2009-11-13

4 (4)

8 Övriga punkter Nästa möte: 18 maj kl. 13-16 Minnesanteckningar skrivna av: Zara Bohlin Justeras:

2008-03-07

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2008-03-07 Expertgruppen: Thomas Gunnarson Heather Bergdahl Karin Gustafsson Christina Sandström från punkt 3b Dan Näsman Lena Bäckström Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor behandlas

• sammanställningen av Kostnadsbegrepp för kommunala verksamheter.

2 Föregående mötes protokoll justeras Föregående mötes protokoll justerades utan ändringar.

3 Kommundatabasen

a. Visning av nya funktionaliteter Anders redovisade on-line de nya funktionerna avseende diagram och tabeller som nu finns i databasen. Expertgruppens första kommentar var att Kommundatabasen är ett mycket bra och användbart verktyg som enkelt ger informativa diagram över de kommunala verksamheterna. Den är dock för litet känd, och hur kan man förbättra det? Flera förslag framkom:

• Ta fram ett bildspel med rörliga bilder som demonstrerar de olika funktionerna och användningsområdena. Detta kan skickas till alla potentiella användare som länk och/eller cd.

• Muntlig spridning när man träffar ekonomichefer och liknande. Bland annat har SKL flera sådana träffar, kan inte KDB demonstreras där.

• Erbjudande till besök och demonstration vid t.ex. kommunkretsar. • Förbättra informationen på startsidan så att det blir tydligare att Landstingen och

Hälso- och sjukvården ingår i databasen. • Tydliggör informationen om support och hjälp – vem man ringer etc. direkt på

startsidan. • Viktigt att även andra än ekonomer informeras om KDB:s användning. Till exempel

statistiker och planerare i kommuner och landsting. • Viktigt och bra med draghjälp från expertgruppens medlemmar. De kan vara

ambassadörer för KDB i sina organisationer och också när de är ute och informerar om sin statistik m.m.

2008-03-07

2 (3)

b. Planerad utvecklingsdel Anders berättar om den planerade utvecklingsdelen i Kommundatabasen med utgångspunkt från tidigare utsänt material. Som ett första steg kommer kansliet att kunna lägga ut data på egen hand i utvecklingsdelen. Nästa steg är att via ett web-formulär låta kommuner och landsting själva lägga in vissa efterfrågade data enligt givna definitioner. SKL:s framtagna web-formulär kommer att användas till denna insamling. RKA:s roll förtydligas i utvecklingsdelen genom ett tillägg: RKA svarar för information och anvisningar om vilka data, definitioner och objekt, som ska lämnas i web-formuläret. Enligt SCB som tar fram tekniken för utvecklingsdelen ska den finnas från september. Då kan data från jämförelseprojektet och från öppna jämförelser läggas in. Kommentarer:

• Det är mycket viktigt att denna del är skild från den ordinarie Kommundatabasen som bygger på offentlig statistik (motsvarande).

• Man skulle kunna använda denna del för att få in och redovisa tidiga uppgifter motsvarande den officiella statistiken genom att samma uppgifter som ingår i myndighetens statistikinsamling också läggs in i utvecklingsdelen.

• Uppgifter från Nöjd-brukarundersökningar, Vårdbarometern o.dyl. kan läggas in.

4 Uppdragsbeskrivningen Kansliet tackade för de synpunkter på utkastet som expertgruppen lämnat. Uppdragssammanställningen hade mottagits positivt av expertgruppen och de lämnade synpunkterna avsåg huvudsakligen formalia och en god hjälp för att få dokumentet korrekt vad gäller t.ex. lagnamn, källbeskrivningar och liknande. Tills vidare kommer dokumentet att användas för internt bruk som styrmedel vid diskussion och framtagande av nya nyckeltal i kommundatabasen, särskilt vad gäller nyckeltal avseende resultat och kvalitet. Anders visade exempel på hur uppdragssammanställning kan användas i sådana syften i den nyligen publicerade rapporten Skapa resultat med nyckeltal. Äldreomsorg. (Rapporten delades också ut till expertgruppen)

5 Nya nyckeltal Med utgångspunkt från det tidigare utsända materialet med förslag till nya nyckeltal i KDB avseende hälso- och sjukvård, utbildning och äldreomsorg redovisades dels nyckeltal som finns i statistiken för alla kommuner och år, dels sådana nyckeltal som i första hand kan tas in som utvecklingsnyckeltal. Kommentarer för respektive verksamhetsområde

5.1 Hälso- och sjukvård. Observera att tandvård inte räknas in i standardkostnaden för hälso- och sjukvård. Kostnadsuppgiften totalt bör motsvara detta. De tre ”gamla” dödsorsakerna, förekomst av… (rubrik enligt KDB) kan tas bort. Gamla nyckeltalet ”förlorade år” bör byta namn! Under ohälsotal kan diskuteras möjligheterna att också redovisa folksjukdomar

2008-03-07

3 (3)

Besök – läkarbesök – gäller endast allmänläkare – bör förtydligas

5.2 Förskola Enligt förslaget, dock efter diskussion om värdet av ett nyckeltal om gruppstorlek.

5.3 Grundskola inklusive förskoleklass Ämnesprov år 5, samlas inte in för alla av SV men genomförs i alla kommuner. Detta måste alltså samlas in från kommunerna/skolorna. I övrigt enligt förslag.

5.4 Gymnasieskola Fördelningen av elever på olika programtyper kan tas bort – dock bör IV-programmet finnas kvar med särredovisning. Föreslagna nt som beaktar studieavbrott kan bytas ut mot ett mått som tar upp Genomsnittstid för gymnasiestudier, gällande vilken grupp etc. bör diskuteras vidare. I övrigt enligt förslag.

5.5 Vuxenutbildning Enligt förslag.

5.6 Äldreomsorg Diskuterades hur äldreomsorg avseende SoL resp. HSL spec hemsjukvården ska redovisas. Detta utreds i särskild ordning. RS kommer att utvidgas med rader som tar upp hemsjukvården. Bostadsstandard, vad som ska redovisas, diskuterades. Lämplig nivå tas upp efter fortsatt diskussion, också i Öppna jämförelser. Individstatistiken inom äldreområdet kommer på sikt att generera fler lämpliga indikatorer.

6 Övrig punkt SCB:s genomgång av myndigheternas olika användning av kostnadsbegrepp finns nu på KDB:s startsida. Anders visade särskilt på hur begreppen tas upp i ”RS-termer” med specificering av rad- och kolumnnamn. Myndigheternas egen användning är i PM hämtad från respektive myndighetsredovisning av jämförelsetal. Myndigheterna uppmanades att se över sin användning av begreppen så att ”onödiga” olikheter undviks. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

2008-05-21

1 (4)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2008-05-21 Expertgruppen: Thomas Gunnarson Heather Bergdahl Karin Gustafsson Christina Sandström Dan Näsman Lena Bäckström Anna-Lena Pogulis Kristina Bertov Anders Hulterström Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren Johan Gjersvold

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor behandlas ändring av tid förexpertgruppens planerade möte i november.

2 Föregående mötes protokoll justeras Föregående mötes protokoll justerades.

3 Utvärderingen av RKA Anders redovisade huvudresultaten i den genomförda utvärderingen av RKA:s verksamhet. De som önskar kan ta del av hela rapporten som bifoga protokollet. Några av resultaten kommenterades av mötesdeltagarna:

• Att RKA:s nyckeltal inte ger en heltäckande bild av den kommunala verksamheten bland annat får förstås som att alla de verksamhetsområden som landstingen svarar för inte finns representerade med nyckeltal. Anders meddelade att detta delvis kommer att åtgärdas direkt i och med att SCB uppdras att ta fram kostnadsnyckeltal för regional utveckling och dess delområden. I övrigt beaktas lämpliga åtgärder för att fullständiga bilden per verksamhet i den pågående översynen av nyckeltalen. Socialstyrelsen ser ett stort gemensamt intresse med SKL och andra myndigheter att utveckla nya nyckeltal för de verksamheter som bedrivs inom socialtjänsten. Den nya personnummerbaserade statistiken kan också ge underlag till sådana nyckeltal. Förslaget i utvärderingsrapporten att RKA också ska svara för insamling av statistik gäller i första hand sådana nya nyckeltal som kan föras in i kommundatabasens

2008-05-21

2 (4)

utvecklingsdel och som hämtas direkt från kommunerna. Hur detta ska gå till får RKA ta ställning till allteftersom utvecklingsdelen byggs upp i kommundatabasen.

• RKA skulle kunna vara ett forum för diskussion omkring nya nyckeltal som

kommuner och landsting lägger in.

• Utvärderingsrapportens slutsatser kommer också att vara ett inspel i den pågående Komstatutredningens arbete.

4 Utvecklad process för urval av nyckeltal Mot bakgrund av förslagen i RKA:s utvärderingen samt diskussioner i RKA:s styrelse om en bättre process för förankring av urvalet till nyckeltal till Kommundatabasen har RKA tagit fram ett förslag till en process för förankring av de nyckeltal som läggs in i databasen. Förslaget bifogades kallelsen. Förslaget omfattar tre delar som var för sig ska förankras innan de fastställs. Steg 1. RKAS formulerar en målbild för kommundatabasens nyckeltalsuppsättning. En sådan målbild har diskuterats i expertgruppen vid tidigare möten och formuleras förslagsvis som ”För varje verksamhet i kommuner och i landsting ska minst 1-3 nyckeltal eftersträvas för vart och ett av perspektiven resurser, processer/prestationer och resultat/kvalitet.” Steg 2. RKA tar fram en bruttolista över tänkbara nyckeltal för Kommundatabasen. Bruttolistan uppdateras då nya dataset skapas. Steg 3. RKA föreslår ett antal nya nyckeltal utifrån bruttolistan. De nya nyckeltalen ska tillsammans med befintliga nyckeltal i kommundatabasen ge en god bild av verksamheterna med tydlig koppling till de kommunala uppdragen. Förankringsprocessen sker stegvis – steg 1 har diskuterats principiellt tidigare med expertgruppen, och verksamhetsindelning och antal nyckeltal per område/perspektiv får löpande diskuteras och justeras. Steg 2 bruttolistan stäms av dels med expertgruppen, dels med samordnaren för SKL:s Öppna jämförelser. Även andra personer/organisationer kan konsulteras i avstämningen. Förslag till nya nyckeltal enligt steg stäms av dels med expertgruppen, dels med samordnaren för SKL:s Öppna jämförelser innan RKA:s arbete med att ta fram nyckeltalen konkretiseras. I diskussionen till förslaget framhölls särskilt:

• Förslaget till förankringsprocess bedömdes i princip vara bra.

• Svårigheterna att definiera verksamheter, särskilt för hälso- och sjukvården diskuterades. Målet att varje verksamhet ska ha nyckeltal enligt de tre perspektiven ansågs vara mycket svår att uppnå eftersom resursdata, t.ex. kostnader föreligger på en helt annan nivå än de resultat och kvalitetsmått man tar fram. Det får heller inte vara begränsande med angivandet av 1-3 nyckeltal. Det bör också tydliggöras hur man

2008-05-21

3 (4)

hanterar verksamheter i relation till utförare/ansvariga, om nyckeltalen ska gälla den egenproducerade verksamheten eller den verksamhet kommunen/landstinget ytterst ansvarar för

5 Bruttolista för nyckeltal Ingegerd delade ut en sammanställning av befintliga nyckeltal inom de områden kommundatabasen i dag omfattar. En begränsning har gjorts till sådana nyckeltal/jämförelsetal som bygger på officiell statistik och som offentliggörs under beteckningen nyckeltal/jämförelsetal för kommuner/landsting. Sammanställningen utgår från kommundatabasens områdesindelning, med viss stödindelning från andra sammanställningar. I sammanställningen redovisas också i vilka databaser/redovisningar respektive nyckeltal publiceras i nuläget. Bruttolistan kommer att kompletteras med de nyckeltal som används i sådan utsträckning i Jämförelseprojektet att de läggs in i kommundatabasen som utvecklingsnyckeltal. Mötesdeltagarna ombedes gå genom bruttolistan, som också bifogas protokollet som excel-fil, och bidra till dess avstämning genom att skicka oss kompletteringar och korrigeringar före 1 juli. Huvudfrågan är Vad ska bruttolistan kompletteras med? Om förslag ges till nya nyckeltal behövs också en definition och angivelse av dataset och källa. RKA avser att till nästa möte, 27 augusti, ta fram förslag till nya nyckeltal utifrån den då kompletterade bruttolistan.

6 Jämförelseprojektet Marie informerade om Jämförelseprojektet och hänvisade för närmare information till dess hemsida www.jamforelse.se , kan också lätt nås via länkar från kommundatabasen, www.kommundatabas.se En nyhet är ”Resultat” som visar vilka data som nu tagits fram och också en demo (med Anders) som visar smart användning av datamaterialet. Anders visade också den tänkta uppläggningen av hur man i kommundatabasen genom olika val kan samanvända både ”fasta nyckeltal” och ”utvecklingsnyckeltal”. Dessa funktioner planeras vara färdiga i höst.

7 Namnbyte på kommundatabasen RKA presenterade två alternativ till namnbyte för kommundatabasen med syfte att tydliggöra att det också finns mycket att hämta för landstingens ledning och planering. Alternativ 1 har ett långt namn, som bygger på kommundatabas och också kompletteras med landstingsdatabas. Alternativ 2 är ett nytt namn, bland förslag finns Jämförelse.nu, och liknande.

http://www.jamforelseprojektet.se/

http://www.kommundatabas.se/

2008-05-21

4 (4)

Namnbytet ska vidare diskuteras med RKA:s styrelse och de synpunkter som kom fram vid dagens möte förs fram i diskussionsunderlaget.

8 Övrig punkt Det tidigare inplanerade expertgruppsmötet i november flyttas till den 26 november, eftermiddag och med följande gemensam middag. Nästa expertgruppsmöte är, enligt tidigare beslut, den 27 augusti kl. 09.30. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

2008-09-02

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2008-08-27 Expertgruppen: Thomas Gunnarson Karin Gustafsson Christina Sandström Dan Näsman Lena Bäckström Anna-Lena Pogulis Anders Hulterström Niclas Johansson Göran Lord Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren Göran Lord, Stockholms Läns Landsting och Niclas Johansson, SKL, hälsades välkomna till expertgruppsmötet och presenterade sig.


2 2. Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning.

3 Utvecklingsdel KDB Anders demonstrerade den nya utvecklingsdelen i Kommundatabasen som innehåller sådana nyckeltal som inte finns för alla kommuner och/eller i tidsserier. Alla funktioner som finns för de etablerade nyckeltalen kan användas för nyckeltal som finns i utvecklingsdelen och nyckeltal från de olika delarna kan redovisas i samma diagram. För närvarande finns nyckeltal från SCB:s Nöjd medborgarindex i utvecklingsdelen. Nyckeltal från Öppna jämförelser ska placeras där (från nuvarande placering bland de etablerade nyckeltalen). Allt eftersom kommuner tar fram nyckeltal i Jämförelseprojektet kan de läggas in i utvecklingsdelen. På sikt ser RKA också att kommunerna själva kan lägga in nyckeltal de samlat in enligt givet format. Dessa funktioner kan dock inte tas fram förrän RKA:s styrelse godkänt detta och det är förenligt med RKA:s stadgar. Anders redogjorde också kortfattat för idéer om en utveckling av databasen som ger möjlighet till direkt åtkomst av andra databasers nyckeltal, vilket kräver en mer avancerad teknisk utveckling. Denna del ligger därför längre fram i tiden och förmodligen efter utvecklingen av en bättre samordning med SKL:s databas ”webor”.

2008-05-21

2 (3)

Samtliga emottog de nya möjligheterna mycket positivt och vad som ligger bakom de redovisade spindeldiagrammen med utvecklingstal diskuterades engagerat. Kommentarer till denna del:

- I samband med utvecklingen är det bra om man ordnar så att man kan få möjlighet att se landstingsnyckeltalen redovisade även på kommunnivå. Detta är möjligt då många av dessa nyckeltal bygger på personnummerbaserade uppgifter och därför kan hänföras till bostadskommun.

- De så kallade strukturkommunerna borde finnas tillgängliga i Kommundatabasen.

4 Pågående studie ”Vårdens samvariationer” Nils Janlöv (Stockholms läns landsting) berättar om den pågående studien om ”Vårdens samvariationer” med stöd av bifogade bilder. En första rapport kommer att publiceras under hösten och den kommer då att sändas till expertgruppen.

5 Målbild och urval från bruttolista Anders redogjorde för tankarna bakom en målbild, dvs. en plan för vilka nyckeltal som behövs för att ge en helhetsbild över en viss verksamhet. Målbilden utgår från det arbetssätt som redovisas i RKA:s skriftserie ”Skapa resultat med nyckeltal” och visar hur man går från uppdrag till strategiska mål och dess framgångsfaktorer samt nyckeltal som indikerar uppfyllelse av dessa. (se bild). Bruttolistan, som omfattar alla publicerade nyckeltal/jämförelsetal från angivna, etablerade källor delades ut. Bruttolistan avses vara en utgångspunkt för val av nya nyckeltal för att realisera målbilden. Alla efterfrågade nyckeltal enligt målbilden finns dock inte publicerade och ingår därför inte i bruttolistan. 5 a. Äldreomsorg Anders redogjorde för uppdrag, strategiska mål och framgångsfaktorer samt förslag till nyckeltal för äldreomsorgen. Dessa förslag överensstämmer helt med dem som publicerats i RKA:s skrift ”Skapa resultat med nyckeltal” exempel äldreomsorgen. (se bilder) Ett antal av nyckeltalen, etablerade eller utvecklingsnyckeltal, kan hämtas från angivna källor och läggas in i KDB, vilket finns markerat i bruttolistan. De nyckeltal som ännu inte finns publicerade i någon databas/källa föreslås samlas in av RKA från kommunerna med hjälp av en web-enkät. De kommunerna som vill lämna uppgifter enligt de angivna formatet och önskar få sina nyckeltal publicerade i KDB:s utvecklingsdel kan då använda dem i sin egen styrprocess enligt det föreslagna arbetssättet. Nyckeltalen avseende det strategiska målet ”attraktiv arbetsgivare” diskuterades särskilt:

• Vissa av de föreslagna nyckeltalen kan bedömas som känsliga och därför olämpliga att offentliggöra. Nyckeltalen används dock internt i kommunen och publiceringen av dem i KDB skulle vara frivillig.

• En annan fråga som väcktes var om ”attraktiv arbetsgivare” är ett lämpligt namn för det strategiska målet. Anledningen till att detta är ett viktigt mål är att personalen är en

2008-05-21

3 (3)

viktig resurs för verksamheten. ”Attraktiva arbetsgivare” kan dock leda tankarna i andra banor.

• Även i vilken utsträckning uppgifterna är relevanta om kommunen överlämnar en stor del av verksamheten till andra utförare diskuterades. Expertgruppen konstaterade att arbetsgivarperspektivet är mest relevant för kommuner/landsting där verksamheten bedrivs i egen regi.

5 b. Hälso- och sjukvården Anders redogjorde för det motsvarande arbete som RKA startat med att ta fram en målbild som utgångspunkt för ett förslag till komplettering av nyckeltal i KDB för denna del. (se bild). I detta arbete ska RKA också följa och dra nytta av de kvalitetsindikatorer som diskuteras i projektet God vård. Diskuterades främst framgångsfaktorer för det strategiska målet God hälsa (resultat)- är det god hälsa, rätt behandling, goda medicinska resultat etc. Mängden vård av olika slag (primärvård, slutenvård o.s.v.) bör ingå i det strategiska målet Långsiktigt goda förutsättningarna, dvs. effektiv vård. Framgångsfaktorn ”Attraktiv arbetsgivare” ifrågasattes för hälso- och sjukvården och frågor om hur man kan hantera den hälso- och sjukvård som bedrivs i annan regi blir en viktig fråga, eftersom det är en så övervägande del av verksamheten för vissa landsting.

6. Övriga frågor Inga övriga frågor behandlades och mötet avslutades med gemensam lunch. Nästa expertgruppsmöte är, enligt tidigare beslut, den 26 november, eftermiddag med följande gemensam middag. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

2008-12-19

1 (5)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2008-11-26 Expertgruppen: Thomas Gunnarson Kristina Bertov Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Anders Hulterström Niclas Johansson Heather Bergdahl Lena Bäckström, punkt 5 Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren Johan Gjersvold Zara Bohlin



3 Teknisk utveckling Kommundatabasen b) Samordning WebOr Anders informerade om att RKA:s styrelse ser positivt på en eventuell sammanslagning av Kommundatabasen och WebOr. Till nästa styrelsemöte, den 29 januari 2009, ska ett förslag presenteras för hur ett sådant samarbete skulle kunna utformas. Sjukvårdsdata i fokus är inte med i sammanslagningen. Anders informerade om att SKL just nu ser över hur arbetet med den databasen ska ske framöver, bland annat behöver den gamla programvaran ses över. a) ”Egen insamling” och styrkort Anders informerade om att RKA har tagit fram en anbudsförfrågan till SCB med kravspecifikation för IT-utveckling av KDB, vilken presenterades på förra styrelsemötet. Den utvecklingen förutsätts i nuläget att ske oavsett sammanslagningen av databaser. Till nästa styrelsemöte skall en offert tas fram. Kravspecifikationen innehåller följande punkter: en funktion för att kunna gruppera nyckeltal, möjlighet att publicera nyckeltal via webbformulär, direktlänkar till tabeller/diagram samt medelvärdesberäkningar då värden saknas för vissa kommuner. Via webbenkäten kan data direkt publiceras i databasen. Inom Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre finns t.ex. önskemål om att kommuner tar fram egna data. RKA/KDB

2008-12-19

2 (5)

stödjer på så sätt denna typ av verksamhet och funktionen förväntas få flera tänkbara tillämpningar. Funktionen att kunna gruppera nyckeltal blir framförallt ett verktyg liknande balanserade styrkort. Syftet med funktionen är att kunna spegla verksamheter utifrån olika perspektiv. Synpunkter från expertgruppen på förslagen kring IT-utvecklingen: Alla var i stort positiva till de föreslagna nya/förbättrade funktionerna i Kommundatabasen. Förbättringar som diskuterades var: Kortare nyckeltalsnamn kan underlätta när man plockar in nyckeltalen i t.ex. de sk styrkorten. Men namnen bör inte vara för korta utan fortfarande vara beskrivande. Något för RKA att fundera vidare på. Gruppen ställde sig frågande till varför Sjukvårdsdata i fokus inte är med i sammanslagnings-arbetet och om den har fått en lägre prioritet. Trots att databasen innehåller mycket registerdata borde mycket av innehåller kunna komplettera KDB och WebOr. Eftersom databasen bygger på en gammal programvara borde behovet av en uppdatering vara viktig. Funktionen för val av fokuskommun, som idag finns i WebOr, borde var möjligt även i KDB. Det blev en diskussion kring enhetsnivå och hur man hanterar det framöver. Efterfrågan på sådan information kan t.ex. vara aktuellt i samband med vårdval. Problem finns bla vad gäller ligger dock i definitionen av enheter. Ett område som det framförallt är svårt att definiera enheter i är hemtjänsten. En brukare kan ha flera leverantörer av tjänster som ingår i hemtjänsten.

4 Tidigarelagd statistik Socialstyrelsens rapport till regeringen samt RKA:s uppföljning av 2008 års preliminära publicering Tomas redovisade huvudpunkterna kring Socialstyrelsens arbete med att se över en tidigareläggning av statistiken. Att granska vad Socialstyrelsen kan göra för att snabba upp den officiella statistiken är en prioriterad fråga. För 2009 har Socialstyrelsen tidigarelagt publiceringsdatum jämfört med 2008 för några (fyra) produkter gällande socialtjänsten. För vissa produkter blir det ett oförändrat publiceringsdatum. För den nya totalräknade (och komplicerade) statistiken om äldre- och handikappomsorgen, kan Socialstyrelsen förutse kvalitetsproblem som kräver en särskild behandling och därmed behövs en längre produktionstid jämfört med den mätning som gäller den 30 juni 2008. Socialstyrelsen har identifierat att det sker en viss eftersläpning från det att datainsamlingen är klar hos kommunerna till att de rapporterar in resultaten till Socialstyrelsen. När uppgifter väl har kommit in till SoS ska materialet analyseras, vilket tar ytterligare tid. Detta är en fråga

2008-12-19

3 (5)

Socialstyrelsen behöver arbeta vidare med tillsammans med kommunerna, SKL och andra berörda.. Under 2009 sker en uppsnabbning där så är möjligt. Socialstyrelsen har även ansvar för att den officiella statistiken uppnår en tillräcklig kvalitet. Ingegerd har ställt samman en rapport som redovisar RKA:s presenation av KDB av SCB:s successiva publicering. I den rapporten konstateras att de kommuner som ena året rapporterat in uppgifter tidigt året därpå alltid inte upprepar detta. Ingegerd hade två funderingar på Socialstyrelsens redogörelse. Dels möjligheten av en successiv publicering innan rapporten är klar dels att rapportera in till KDB vartefter kommunerna rapporterar. Heather informerade om att SCB publicerar preliminär statistik till KDB och att Socialstyrelsen skulle kunna publicera enligt samma modell. När slutgiltig data finns justeras eventuella fel i KDB. När kommuner rapporterar in data till den statistikansvariga myndigheten är den offentlig, så ur den synvinkeln är det inga problem att publicera data direkt i KDB. Anders lyfte följande frågor: Vart ligger den stora eftersläpningen och hur viktigt är det med preliminära uppgifter, hur stor är nyttan? Socialstyrelsen anser att tidsvinsterna för en preliminär publicering är för små (ett par veckor). Socialstyrelsen anser vidare att man vill invänta data från alla kommuner innan man publicerar preliminär statistik i KDB. Socialstyrelsen ser att det stora arbetet ligger i att matcha data mellan kommuner och när man ska granska uppgifter utifrån hela materialet. Det handlar även om interna resurser och det är svårt att ha personal som arbetar med olika produkter samtidigt. Socialstyrelsen bedömer till man inte kommer att kunna göra en uppsnabbning av statistiken under 2009. Dan informerade om att när det gäller användningen av de preliminära uppgifterna i KDB har det inte givit det resultat ute i organisationen som ”nyckeltalsgruppen” förväntade sig. SCB:s erfarenhet av att publicera preliminär statistik i KDB är att det inneburit mer arbete.

6. Hälso- och sjukvården

a) Socialstyrelsens presenterar förslag på indikatorer för God vård

Marie Lawrence redovisar tankarna och arbetet kring Socialstyrelsens framtagande av indikatorer för God Vård. Rapporten ska leda till normerande rapportering. Indikatoruppsättningen ska presenteras i början av maj 2009. Under våren 2010 skall resultat finnas framtagna. Målgruppen är regering (befolkning), vårdgivare och verksamhetschefer.

2008-12-19

4 (5)

De nationella indikatorerna är framtagna i samverkan med experter och olika intressenter. De är avstämda gentemot nordiska grannarna samt OECD och EU. Inrapportering blir på sikt obligatorisk. Indikatorerna skall användas i Öppna jämförelser och där det är möjligt presenteras på landstingsnivå.

2008-12-19

5 (5)

b) Nyckeltal för styrning och uppföljning i landstinget i Jönköping Christina presenterade hur landstinget i Jönköpings län arbetar med mål och mått. Arbetet med balanserade styrkort och nyckeltal kopplade till dessa är centralt. En annan viktig del i arbetet på verksamhetsnivå är anslagstavlor där mål och resultat följs upp kontinuerligt.

7. Övriga frågor Möten våren 2009: 17 mars kl. 13-16 10 juni kl. 13-16

Minnesanteckningar skrivna av: Zara Bohlin Justeras:

2007-03-20

1 (4)

Expertgruppsmöte för Kommundatabasen 20 mars 2007 Deltagare: Heather Bergdahl, SCB Kristina Bertov, Landstinget i Jönköpings län Lena Bäckström, Sveriges kommuner och landsting Thomas Gunnarson, Socialstyrelsen Karin Gustafsson, Finansdepartementet Anders Jonsson, Sveriges kommuner och landsting Marie Lawrence, Stockholms läns landsting Dan Näsman, Tyresö kommun Anna-Lena Pogulis, Piteå kommun Från RKA: Anders Norrlid, ordförande Ingegerd Berggren förde protokoll 0. Karin Gustafsson, finansdepartementet, hälsades välkommen som medlem i expertgruppen. 1. Dagordning Den i förväg utsända dagordningen godtogs, med ett tillägg från kansliet gällande punkt 7b 2. Föregående mötesprotokoll För justering av föregående mötesprotokoll utsågs Heather Bergdahl och Dan Näsman. Mötesprotokoll kommer även framdeles att justeras vid det efterföljande mötet av då utsedda justeringsmän. 3. Södertörnsförsöket Ingegerd redogjorde för dagsläget i Södertörnsförsöket, d.v.s. försöket med tidigareläggning av publicering av nyckeltal i Kommundatabasen. Enligt uppgift från SCB kommer såväl nyckeltal baserade på skolstatistik som socialtjänststatistik att kunna publiceras senast 30 mars. Uppgiftsinsamlingen via SCB:s Räkenskapssammandrag pågår och dags dato hade endast Huddinge av Södertörnskommunerna inkommit med ifylld blankett. Dan berättade att han försökt få tag på samtliga Södertörnskommuner för att fråga om läget för uppgiftslämnandet – 3 kommuner (varav Huddinge var en) svarade att de skulle bli färdiga denna vecka, övriga hade inte svarat. Ett problem för kommunerna var att den färdiga, förprintade, insamlingsblanketten kom ut till kommunerna senare än beräknat (p.g.a. försening i statistikunderlaget för automatiska nyckeltalsberäkning i blanketten). Å andra sidan berättade Dan att en ny person i kommunen besvarat en del i blanketten avsevärt snabbare än tidigare, vilket pekade på att det faktiskt finns alternativa sätt att ta sig an det komplicerade uppgiftslämnandet.

2007-03-20

2 (4)

Tomas förvarnade om att det nästa år kan bli än värre med förseningar i bakgrundsmaterial till den förprintade RS-blanketten beroende på omläggningen av statistiken. Vid nästa möte i expertgruppen kommer en redogörelse för hur hela försöket med uppsnabbning lyckats. Den del som handlar om kvaliteten i de preliminära uppgifterna relativt de senare publicerade slutliga uppgifterna kan dock inte genomföras förrän i höst. Heather berättade att insamling av landstingsstatistiken vad gäller den ekonomiska delen ska flyttas över till SCB. I samband med detta kommer tekniker för insamling att ses över så att insamlingen går så snabbt som möjligt. Den del av landstingens nyckeltal som bygger på patientregistren berörs dock inte av denna överförflyttning. Expertgruppen avser att följa SCB:s arbete med övertagandet av landstingens nyckeltal i Kommundatabasen med intresse. 4. Översyn av nyckeltalen i KDB 4.1 Handlingsplanen Anders gick genom den i förväg utsända handlingsplanen och förklarade bakgrunden till översynen:

• Verktyg för jämförelser och uppföljning • Kommun- och landstingsledning, staten, allmänheten • Sektorsövergripande • Resurser, aktiviteter och resultat • Relatera till uppdraget •

Efter en mer noggrann genomgång av vissa delar av handlingsplanen skulle en sammanfattande diskussion tas upp vid mötet. 4.2. Översyn av befintliga nyckeltal Ingegerd visade förutsättningarna för och kraven på för de idag befintliga nyckeltalen i KDB.

• Underlag för jämförelser – inom kommunen, mellan kommuner • Signalera ”något har hänt” • Utgångspunkt för analyser av effektivitet och kvalitet • Lättillgängligt, överskådligt • Tvärsektoriellt – samlat alla verksamhetsområden • Befintliga data – utvecklade, beprövade

Vissa av dessa är inte förenliga med varandra varför prioriteringar har gjorts och måste göras för att ta fram lämpliga nyckeltal. För att få balans mellan olika slags nyckeltal kan man utgå från ett kategoriseringsschema som delades ut för befintliga nyckeltal i KDB. I detta var samtliga nyckeltal i KDB, placerade för varje verksamhetsområde och delverksamhet (rader i schemat), enligt modellen Resurser - Aktiviteter - Resultat (kolumner i schemat)

Förutsättningar resurser Prestationer, aktiviteter, processer Resultat, utfall

Bakgrund, förusättn

Kostnads-andelar m.m.

Kostnad/invån

Kostnad/målgrupp

Kostnad/brukare

Personal, lokaler m.m.

Täcknings-grad

Personal, kompetens

Organisa-tion, alternativ

Objektiva resultat-indika-tioner

Attitydmått m.m.

Verksam-hets-område/uppdrag

2007-03-20

3 (4)

Varje nyckeltal bör bedömas efter medborgarperspektiv i betydelsen belyser nt ett förhållande som är viktigt att kommunledningen beaktar så att verksamheterna kan styras för "medborgarnas bästa enligt målen för verksamheten". Referensgruppens medlemmar åtog sig att till nästa möte gå igenom nyckeltalen i KDB och markera 1 för dem som är absolut oundgängliga, 2 nyckeltal som behövs och 3 nyckeltal som skulle kunna tas bort från KDB. Kansliet skickar ut ett underlag till denna genomgång i form av ett excel-ark med samtliga nyckeltal och dess definition. Genomgången ska vara slutförd och återsänd senast den 9 maj så en sammanställning kan göras inför en diskussion vid nästa expertgruppsmöte den 23 maj. Även förslag till nya nyckeltal och övriga kommentarer kan lämnas. 4.3. Nyckeltal för nya områden Ingegerd redovisade utifrån i förväg utsänd sammanställning vilka verksamhetsområden som kunde vara möjliga att komplettera med nyckeltal i KDB. Dessa nya områden utgick från redovisningen i Räkenskapssammandraget och har alltså uppgifter om kostnader. I diskussionen framfördes att man kunde överväga nya områden enligt en annan utgångspunkt, t.ex. demokrati, miljöfrågor och hållbart samhälle etc. Uppgifter om verksamheter inom kommunernas affärsverksamhet bedömdes inte vara lämpliga att ingå i kommundatabasen. 4.4 Jämförelseprojektet Anders berättade om uppläggning av jämförelseprojektet som drivs v SKL med bistånd av RKA som metodexpert. Projektets hemsida www.jamforelse.se finns snart tillgänglig. Hitintills har 170 kommuner anmält intresse och ca 19 nätverk bildats. En del nyckeltal som tas fram i diskussionerna i nätverken kan komma att ingå i KDB på sikt – när tillräckligt många kommuner kan leverera underlaget. För landstingen kommer man att utgå från det redan pågående arbetet med Öppna jämförelser. Man ser över från SKL hur man ska lägga upp jämförelsearbetet i nätverk med användning av allt det arbete man redan där lagt ned vid framtagandet av nyckeltal. Projektplan beräknas vara klar till sommaren. 4.5 Öppna jämförelser inom äldreomsorgen och skolan Anders redogjorde för Socialstyrelsens och SKL:s projekt rörande Öppna jämförelse inom äldreomsorgen respektive skolan (där hitintills endast SKL arbetar med frågan). Tanken från SKL:s sida är att en första presentation ska finnas i sommar. RKA avser att lägga in nyckeltalen i de öppna jämförelserna i Kommundatabasen. 5. Diskussion om RKA:s handlingsplan avseende nyckeltal i KDB Inga egentliga slutsatser kom fram i denna mycket intressanta och givande diskussion. Det finns många krav och önskemål på vad man vill använda KDB till och också hur man ska se KDB i förhållande till alla andra databaser med nyckeltal inom kommunernas verksamhetsområden och/eller områden som ger bakgrundsinformation om kommunernas verksamheter.

http://www.jamforelse.se/

2007-03-20

4 (4)

Diskussionen kommer att fortsätta vid följande möten, och det är viktigt att frågorna ventileras löpande. Anders förslog som en punkt vid nästa möte att man igen tar upp vilka nya verksamhetsområden som ska beaktas i KDB. 6. Anders redogjorde för den tekniska utveckling som SCB för närvarande håller på att genomföra för Kommundatabasen. Denna omfattar bland annat: Ranking Färdiga val Förbättring av vissa redan existerande funktioner 7. Omvärldsbevakning 7a. Anders redogjorde för RKA:s analysprojekt som nu sätts igång. Avsikten är att till september kunna publicera handledningar för hur man arbetar med nyckeltal inom de stora verksamhetsområdena (respektive) 7 b. Anders visade en sammanställning av pågående projekt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Avsikten är att den ska kompletteras med motsvarande projekt inom utbildningsområdet. (Skickas separat) 7.c Övrig omvärldsbevakning Heather beskrev kortfattat det arbete som SCB bedriver avseende volymberäkningar för individuella tjänster inom den offentliga sektorn. Volymberäkningar ska ingå i NR enligt ENS (manualen för NR-beräkningar och är en nödvändig del för att kunna beräkna produktivitet och effektivitet i den offentliga sektorn. Även kvaliteten ska kunna beaktas vid beräkningen av produktiviteten. Detta arbete kan ses som en makroekonomisk tillämpning av den statistik som finns på kommunnivå och kräver i sig en bra kvalitet på det statistiska underlaget. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras: NN YY

2007-05-23

1 (3)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2007-05-23 Expertgruppen: Dan Näsman Thomas Gunnarson Heather Bergdahl Anna-Lena Pogulis Kristina Bertov Marie Lawrence Karin Gustafsson Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren Gäster punkt 1-4 Per Törnvall Niclas Westin Christer Neleryd

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs med komplettering under punkten Övriga frågor:

• Fastställande av mötestidpunkter för höstens möten • Diskussion om införande av uppgifter från Nöjdmedborgarindex och Vårdbarometern

i Kommundatabasen • Information om den senaste utvecklingen av Kommundatabasens funktioner

2 Föregående mötes protokoll (justeras) Föregående mötes protokoll justerades utan ändringar av det tidigare utsända av Karin Gustafsson och Thomas Gunnarsson

3 Per Törnvall berättar om "handledningsprojektet" Per Törnvall informerar om handledningsprojektet – en serie skrifter om hur man kan arbeta med nyckeltal i kommunerna som RKA avser ge ut under hösten, senast till kvalitetsmässan i november. Det är politikerna som ska ange tonen och visa vad kommunen ska tillhandahåll för medborgarna och verksamheten ska leverera enligt detta uppdrag (målen). Det är därför viktigt att man i kommunen har en strategi för hur man skapar bra verksamhet med goda resultat och hög kvalitet. Handledningarna ska stödja kommunerna att leverera bättre verksamheter genom att använda tillgänglig kunskap och nyckeltal. Som bakgrund och utgångspunkt för handledningarna har Per, förutom sina genuina erfarenheter från kommunal förvaltning, även genomfört en enkel

2006-05-15

2 (3)

enkät bland stadsdirektörer i Stockholms län med frågor om budgetuppföljning och styrning i kommunerna. Ett resultat visade att de som ”äger” frågor om budgetinnehåll och styrdokument i kommunens till lika delar är politiker, ledande tjänstemän och ekonomer, vilket kan tolkas som att ekonomiska frågor får för stor tyngd på bekostnad av verksamhetsuppföljningar och uppdragsdiskussioner. I diskussionen kring detta resultat framfördes att utvecklingen dock går mot en förbättring. Även en ensidig användning av brukarundersökningar som svaret på allt diskuterades. Handledningarna kommer att göras i fyra skrifter enligt följande uppläggning. Den första gemensamma redovisar en generell modell för hur man med nyckeltal kan att bygga in ett lärande i beslutsfattandet och de efterföljande är med konkreta handledningar som visar användning av nyckeltal i de stora verksamhetsområdena utbildning, omsorg och vård. Del 1 kommer att skickas ut i manusform till expertgruppen och synpunkter och kommentarer tas tacksamt emot. Vid första mötet i expertgruppen kommer arbetet att diskuteras.

4 Uppdrag och mål diskuteras för äldreomsorgen, skolan och hälso- och sjukvården

Kommunernas uppdrag avseende i första hand grundskolan och äldreomsorgen redogjordes för av Niclas Westin och Christer Neleryd. (Underlaget bifogas. Målen för hälso- och sjukvården sparas till nästa möte. I diskussionerna kring respektive föredragning betonades särskilt likheten mellan målen för de verksamheter som ofta betraktas som så väsensskilda. Likheten bygger på det starka samhällsperspektiv som förs fram i lagar och måldokument både för utbildnings- och omsorgsverksamheter.

5 Genomgång av "prioriteringar" av nyckeltalen - från förra mötet Sedan föregående möte hade deltagarna gått genom alla befintliga nyckeltal i Kommundatabasen och en sammanställning av kommentarer hade sänts ut inför mötet. Denna kompletterades vid mötet. Underlaget kommer att vara en central del i RKA:s översyn av Kommundatabasen. Alla kommentarer och synpunkter kommer att successivt behandlas av RKA enligt följande principer: Kommentar Förslag till åtgärd

Definitionen, texten, bör ses över, men ingen ändring i beräkning.

Kommer att göras så snart vi får möjlighet. I tveksamma fall tar vi kontakt med förslagsställaren.

Ordningsföljden mellan nt inom ett område ändras Kommer att göras så snart vi får möjlighet. I tveksamma fall tar vi kontakt med förslagsställaren.

Definitionsändringar, som ändrar/förbättrar befintligt nyckeltal. Tidsserier måste då räknas om.

Ändring kommer att diskuteras med förslagsställarna, möjlig ändring först vid nästa uppdatering (för 2008)

Nya nyckeltalsförslag Prövas, kommer att diskuteras vid senare möte i expertgruppen

De frågor som togs upp i diskussionen avsåg

2006-05-15

3 (3)

• Kostnadsnyckeltal, förståelse av definitioner, överensstämmelse mellan definitioner i olika verksamhetsområden, nettokostnader och standardkostnader

• Möjligheterna att relatera uppgifter om socialtjänsten till de i dag aktuella målgrupperna över 80 år

• Möjligheterna att särredovisa uppgifter om flyktingverksamhet från socialtjänst och utbildning

• Möjligheterna att få enhetliga och sektorsövergripande benämningar av de verksamheter som utförs av andra företag och organisationer än kommunen (i egen regi)

I diskussionen framfördes också att införandet av nya nyckeltal, liksom borttagande av befintliga nyckeltal och andra större förändringar också bör prövas i vidare sammanhang än i denna expertgrupp.

6 Kort om uppsnabbningen - så här långt Ingegerd delade ut den rapport över försöket med tidigareläggning av publicering av uppgifter i Kommundatabasen som genomförts i åtta Södertörnskommuner. Försöket kan inte slutredovisas förrän underlaget i den officiella statistiken för samtliga nyckeltal offentliggjorts. Erfarenheterna hittintills visar att så gott som alla nyckeltal som ingick i försöket också kunde publiceras i preliminär form under första kvartalet med godtagbar kvalitet för Södertörnskommunerna. Rapportens slutsatser och rekommendationer (ännu ej utformade i rapporten) kommer att diskuteras vid nästa möte i september.

7 Övriga punkter Tidpunkter för nästföljande möten: 4 september 09.00 – 14.00, lunch ingår 6 december, 09.00 – 14.00, lunch ingår Återstående övriga punkter bordlades på grund av tidsbrist. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

2007-09-04 Preliminär version

1 (4)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2007-09-24 Expertgruppen: Dan Näsman Thomas Gunnarson Heather Bergdahl Anna-Lena Pogulis Kristina Bertov Marie Lawrence Karin Gustafsson Jonas Danielsson Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren Gäst punkt 7 Daniel Bäckman, Sollentuna kommun

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor behandlas tider för nästa expertgruppsmöte den 6 december.


3 Mål för hälso- och sjukvården Marie L. beskrev målen för hälso- och sjukvården utifrån HSL och beskrev Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella kvalitetsindikatorer för GOD VÅRD. Skriften GOD VÅRD – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården delades ut. Mot bakgrund av detta togs följande upp i diskussionen

- att ett internationellt samarbete avseende indikatorer sker dels i Nordiska ministerrådet, dels i OECD.

- Frågor om sanktioner och riktlinjer och vårdgarantier vad gäller komponenten ”hälso- och sjukvård i rimlig tid”. Här måste man ta hänsyn till både patient och profession för att avgöra vad som är rimlig tid.

- Hur förhåller man sig till privata lösningar? I första hand gäller det vad som produceras i offentlig regi, men också vad som finansieras med offentliga medel.

- God vård utvärderas främst från ett övergripande perspektiv, inom hälso- och sjukvården är kopplingen mellan mål, uppdrag och nyckeltal ganska stark.

2007-09-04

2 (4)

4 Landstingsnyckeltalen i Kommundatabasen I KDB finns både nyckeltal för kommuner och för landsting vilket grundar sig på tidigare kommittéers strävan att på ett enkelt sätt kunna få jämförbara nyckeltal för hela kommunsektorns verksamheter. Fokus i arbetet med att utveckla nyckeltalen har tidigare legat på kommunernas verksamheter och Anders inledde nu en ganska förutsättningslös diskussion om landstingsnyckeltalen i Kommundatabasen genom att visa vad som nu finns under trädet Landsting, nyckeltal. Även nyckeltalen i de så kallade Öppna jämförelserna redovisas i KDB (på samma sätt som för äldreomsorg respektive grundskolan) under en särskild gren för landstingsnyckeltalen. Diskussionen tog upp flera områden, som frågor om målgruppen och vad behöver de för nyckeltal (som inte redan finns i andra källor) och enklare namn på nyckeltalen så man lättare förstår vad de omfattar. Kristina, Lena och Marie L. ska fundera vidare på sorteringsordning och möjligheter att samordna de tidigare landstingsnyckeltalen med det som nu redovisas under ”Öppna jämförelser”. De kommer också att se över hur nyckeltalen i Öppna Jämförelser kan kopplas till de sex kvalitetsområdena som redovisas i GOD VÅRD. Vid nästa möte avses deras förslag diskuteras vidare.

5 Tidigareläggning av publiceringen i KDB – så här långt Kommunrepresentanterna respektive sektorsmyndigheterna hade ombetts lämna sina ”slutsatser och rekommendationer” till den rapport som RKA lämnat i preliminär form avseende försöket med tidigare publicering av nyckeltal i KDB. Rapporten kommer att färdigställas efter det att samtliga nyckeltal i försöket har offentliggjorts i slutlig form. Dan N. framförde att de kommuner som blev klara i tid i försöket hade en tufft arbete, men tror nu att de har nytta av det nästa år. I kommunen finns flera olika grupper som arbetar med uppföljning av sina verksamheter. Somliga av dem är vana att vänta in den officiella statistiken från respektive sektorsmyndighet, andra har börjat använda KDB och kan också ha nytta av preliminära nyckeltal. Användningen av preliminära nyckeltal kan komma att utvecklas i takt med att sådana blir mer tillgängliga. Sektorsmyndigheterna hade lämnat skriftligt svar som kommer att biläggas rapporten. Skolverket och SCB ser inga formella hinder att publicera preliminära uppgifter för den officiella statistiken under förutsättning att det tydligt framgår att nyckeltalen är preliminära. SCB menar dessutom att publicering av preliminära uppgifter för den officiella statistiken ska ha stämpeln Statens Officiella Statistik, SOS (gäller då komponenterna för nyckeltalen i KDB) och att uppgifter om publicering ska förhandsaviseras och offentliggörandet ska ske på SCB:s hemsida. Socialstyrelsen hänvisar till sitt svar på regeringsuppdraget om tidigareläggning av publicering av officiell statistik. Socialstyrelsen avser inte publicera preliminära uppgifter för den officiella statistiken men föreslår att det tillsammans med berörda parter utreds om verksamhetsuppgifter som lämnats till myndigheten för officiell statistik i ett tidigt skede kan

2007-09-04

3 (4)

användas för beräkning av preliminära nyckeltal eller till annan statistisk form, som därefter tillgängliggörs för extern användning innan den officiella statistiken publiceras. Samtliga myndigheter befarar att insamlingen kan bli kostsammare om man forcerar nödvändig granskning för alla kommuner ”på en gång” för att hålla en tidig publiceringstidpunkt, även när det gäller preliminära uppgifter.

6 Kort om pågående översyn av nyckeltalen RKA har gått genom de lämnade synpunkterna och sammanställt ett förslag på nya formuleringar och ordningsföljder enligt den åtgärdsplan plan som fastställdes vid mötet i maj. Detta har dock ännu inte gjorts för landstingsnyckeltalen, och åtgärderna för dessa får nu avvakta till efter den fortsatta diskussionen om landstingsnyckeltalen enligt ovan. Kommentar Förslag till åtgärd

Definitionen, texten, bör ses över, men ingen ändring i beräkning.

Kommer att göras så snart vi får möjlighet. I tveksamma fall tar vi kontakt med förslagsställaren.

Ordningsföljden mellan nt inom ett område ändras Kommer att göras så snart vi får möjlighet. I tveksamma fall tar vi kontakt med förslagsställaren.

Expertgruppen ombads lämna eventuella korrigeringar etc. på förslaget senast den 1 oktober. Sammanställningen i excelfil bifogas.

7 Kommunernas uppdrag Anders N. inledde denna punkt genom att erinra om föregående mötes genomgång av målen för skolan respektive socialtjänsten. RKA:s strävan är att försöka förmedla en översikt över de kommunala uppdraget som kan användas som en utgångspunkt för användningen av nyckeltalen i Kommundatabasen. Daniel Bäckman (Sollentuna kommun, med ett förflutet vid finansdepartementet) redogjorde för ett angreppsätt att beskriva det kommunala uppdraget i termer av mål. Det finns mycket att hämta vad gäller målformuleringar sektorsvis, men i detta sammanhang är det viktig att ha ett helhetsperspektiv. Man bör också skilja mellan nämndperspektiv och förvaltnings-perspektiv; i nämndperspektivet är det vad man kan kalla ett konsumtionsperspektiv som är det centrala, medan förvaltningen främst ser till vad som produceras av kommunen. Ur ett ledningsperspektiv är målen, och de uppdrag som kan hänföras till målen, mer översiktliga medan de på verksamhetsnivå blir mer detaljerade. (se bifogade bilder) Marie S. redogjorde för erfarenheterna från Göteborg stad där man arbetat med att samla stadsdelarna i gemensamma uppdragsbeskrivningar. Arbetet utgick från lagar och förordningar för respektive verksamhet och en verksamhetsbeskrivning togs fram. Framgångsfaktorer identifierades och därifrån gick man vidare till mått och nyckeltal som kunde användas för att följa upp uppdraget. (se bifogad fil) Exempel på sådana mått finns i www.balansen.göteborg.se.

2007-09-04

4 (4)

I diskussionen betonades att lämplig nivå på en uppdragsbeskrivning måste väljas - inte för detaljerad och inte alltför översiktlig. RKA avser ta fram förslag på uppdragsbeskrivningar som ska redovisas på tillsammans med nyckeltalen i KDB till nästa möte.

8 Nyckeltal från medborgarundersökningar och vårdbarometern Till dessa minnesantckningar bifogas en fil från Anders N. med förslag till vilka uppgifter som kan hämtas från SCB:s medborgarundersökningar. Mer information om dessa undersökningar finns i www.medborgarundersokning.scb.se och www.vardbarometern.nu Förslag att hämta vissa uppgifter därifrån till nyckeltalen i KDB avses diskuteras vid nästa möte.

9 Nyheter i kommundatabasen Nyheterna avser först och främst hela sajten, men också att Öppna jämförelser finns med både för kommunerna och för landstingen. Vissa funktioner har vidareutvecklats, t.ex. sorteringsmöjligheter under Visa diagram och Visa tabell, och Färdiga val. Expertgruppen uppmanas att gå in på www.kommundatabas.se och själv pröva alla nyheter.

10 Övriga punkter Tidpunkter för nästföljande möten: 6 december, 09.30 – 12.30, smörgås att inta under mötet ingår. Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

http://www.kdb.se/

http://www.medborgarundersokning.scb.se/

http://www.vardbarometern.nu/

http://www.kommundatabas.se/

2007-12-10 Preliminär version

1 (4)

Protokoll Kommundatabasens expertgrupp 2007-12-06 Expertgruppen: Thomas Gunnarson Heather Bergdahl Anna-Lena Pogulis Kristina Bertov Marie Lawrence Karin Gustafsson Christina Sandström Anders Hulterström Heléne Spjuth Anders Norrlid Marie Stoltz Ingegerd Berggren

1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor behandlas

• tider för expertgruppsmöten 2008 • hanteringen av den i förväg utsända sammanställningen av Kostnadsbegrepp för

kommunala verksamheter. De nya medlemmarna i referensgruppen Anders Hulterström och Heléne Spjuth hälsades särskilt välkomna.


3 Nuläge och verksamhet 2008 Anders N. påminde om att detta är 1-årsdagen för expertgruppens verksamhet och det finns därför skäl för att gå genom nuläget och den kommande verksamheten för RKA med fokus på kommundatabasen. Två skrifter som givits ut av RKA delades ut: Resultaträkningens påverkbara komponenter och Nyckeltal och mått i styrprocessen. Anders gick igenom den tidigare utsända bildserien avseende RKA:s uppdrag, vision, strategiska mål, utvalda nyckeltal med lägesbeskrivning och fortsatta åtgärder, funktionalitet i KDB, aktualitet och aktivitetsplan för expertgruppen. I den följande kommentarsrundan framfördes följande:

2006-12-10

2 (4)

• Hög aktualitet är ett viktigt mål, men detta mål bör också ställas för den slutliga statistiken. Det är inte tillräckligt med en tidig presentation av preliminär statistik, successivt för kommuner.

• Funktionalitet och layout är minst lika viktigt som innehållet att arbeta med för att KDB ska bli ett enkelt, lättanvänt verktyg för den som vill ha en överskådlig bild över den kommunala verksamheten.

• En uppdragsbeskrivning är viktig och bra om man samlat vill se hela det kommunala uppdraget. Med utgångspunkt från en sådan kan man också värdera de redovisade nyckeltalens betydelse. Det är också bra med en överskådlig uppdragsbeskrivning för användare utanför kommun och landsting som inte är så väl bekanta med det kommunala uppdraget och dess delar.

• I kommundatabasen finns nyckeltal över både kommuners och landstings verksamhet i samma databas. Nyckeltalen bör också ses över med tanke på vad som är speciellt relevanta för dem som är intresserade av bådadera.

• Den fortsatta utvecklingen av nyckeltal i KDB bör också hänga samman med den nya statistikutredningen, liksom det arbete med utveckling av statistik som pågår inom Socialstyrelsen och SCB, t.ex. avseende volymmått för äldreomsorg och socialtjänst.

• Nyckeltal för fler verksamheter, lätt åtkomliga, efterfrågas i kommunerna. • Att KDB kan tjäna som utvecklingsmiljö för ny statistik som kan vara grund för

kommande nationell och officiell statistik är ett intressant grepp. Det finns mycket olika data i kommunerna och det är bra om det synliggörs och används för jämförelser etc.

• Det vore också intressant att närmare se vilken marknadsföring och användning olika målgrupper har av KDB

Anders sammanfattade kommentarsrundan genom att kortfattat beskriva de särskilda marknadsåtgärder vi genomfört och lova att vid nästa möte gå genom användningsstatistik Vidare bad han expertgruppens medlemmar att inkomma med önskemål och synpunkter på förbättringar av funktionaliteten.

4 Öppna jämförelser Hälso- och sjukvården kopplat till riktlinjerna för God Vård

Christina B., Lena och Heléne hade gått igen samtliga indikatorer i Öppna jämförelser och klassificerat dem enligt de sex kategorierna i God vård. En reflektion de gjorde var att flera av indikatorerna i ÖJ mer beskriver processer och aktiviteter än resultat. Resultatet av denna genomgång finns i excel-filer som lämnats till Anders N. föregående dag. Anders tackade för deras arbete och lovade att återkomma när RKA närmare studerat materialet. För närvarande redovisas alla 75 ÖJ-indikatorer i KDB, vid sidan av de ca 40 nyckeltal som sedan tidigare redovisas för landstingens hälso- och sjukvård (en del av dessa är så gott som samma). En strävan är att från de ÖJ ta med ett urval av de mest signifikanta nyckeltalen som beskriver resultat och kvalitet i primärvården och de specialiserade vårdgrenarna så att resurser processer och resultat kan följas på ett översiktligt sätt.

2006-12-10

3 (4)

5 Det nationella Jämförelseprojektet Marie S. informerade om uppläggningen av, och läget i, det nationella jämförelseprojekt som bedrivs av SKL. Se bifogade bilder och www.jamforelseprojektet.se Informationen omfattade också en av de första rapporterna över äldreomsorgen som redovisats i projektet. Anna-Lena P. ingår i detta nätverk som också finns tillgänglig på jämförelseprojektets hemsida. Ett stort antal nyckeltal över resultat och kvalitet i äldreomsorgen redovisas och diskuteras i nätverket. Diskussionen kring jämförelseprojektet kom främst att röra tolkningen och användningen av nyckeltalen. En svårighet med många nyckeltal är hur de ska kunna hanteras så att en översiktlig bild kan erhållas för jämförelse och rangordning av kommuners resultat och kvalitet. Bland annat diskuterades vägning till ett index eller sampling av några viktiga uppgifter och vad som är resultat och god kvalitet för äldreomsorgen.

6 Södertörnsförsöket och tidigareläggning av publiceringen Ingegerd redogjorde för den slutliga redovisningen av försöket med tidigareläggning av publicering av nyckeltal i de 8 Södertörnskommunerna enligt den rapport som tidigare utsänts. Synpunkter på rapporten, som i färdigt skick, avses läggas ut på webben, tas gärna emot inom en vecka. Sammanfattningsvis framförde Ingegerd att hela satsningen på tidigareläggning av publicering av nyckelta i KDB givit positiva resultat:

• Flera av nyckeltalen i KDB kommer att publiceras tidigare än föregående år för alla kommuner eftersom de statistikansvariga myndigheterna planerar att offentliggöra en stor del den slutliga statistiken tidigare under 2008 än tidigare år.

• KDB kommer att redovisa nyckeltal för kommunerna i preliminär form i takt med att uppgifter offentliggörs. SCB planerar att redovisa preliminär statistik från RS från och med i1 april och veckovis i takt med att inkomna blanketter bedöms ha tillräcklig kvalitet för publicering. Även uppgifter från den s.k. pedagogiska fliken, som samlas in på uppdrag av Skolverket kommer att ingå i denna del.

Som ett mindre positivt resultat av försöket framkom att verksamhetsansvariga i försökskommunerna inte använt de tidigt presenterade nyckeltalen i någon större utsträckning. Detta kommer RKA att, i samarbete med aktuell myndighet, försöka åtgärda genom att tydligare peka på exempel och diskutera användningen av nyckeltal i planerings- och budgetarbetet.

7 Övriga punkter RKA avser att presentera sammanställningen över kostnadsbegrepp på webben. Synpunkter på PM:n lämnas skriftligen till Ingegerd, som sedan tar upp detta med SCB som svarar för kostnadsdefinitionerna i PM. Även hälso- och sjukvårdens kostnadsbegrepp ska ingå i PM. Mötestider för expertgruppsmöten 2008

http://www.jamforelseprojektet.se/

2006-12-10

4 (4)

7 mars 9.30 – 12.30 21 maj 9.30 – 12.30 27 augusti 9.30 – 12.30 27 november 13.00 – 16 + middag Minnesanteckningar skrivna av: Ingegerd Berggren Justeras:

2006-11-22

1 (3)

Expertgruppsmöte för Kommundatabasen 14 november 2006 Deltagare: Heather Bergdahl, SCB Kristina Bertov, Landstinget i Jönköpings län Lena Bäckström, Sveriges kommuner och landsting Thomas Gunnarson, Socialstyrelsen Anders Jonsson, Sveriges kommuner och landsting Marie Lawrence, Stockholms läns landsting Dan Näsman, Tyresö kommun Anna-Lena Pogulis, Piteå kommun Från RKA: Marie Stoltz Anders Norrlid, ordförande Ingegerd Berggren förde protokoll 1. Anders Norrlid presenterade RKA och beskrev i punktform RKA:s uppdrag. Dessa punkter kommenterades kortfattat och diskuterades var för sig senare under mötet. Framkomna synpunkter redovisas samlat nedan under respektive punkt. 2. Kommundatabasen demonstrerades. Särskilt intresse ådrog sig följande funktioner:

• komponentuppdelningen • tvillingar, lika – mest olika • vägning med valfritt nyckeltal • spindeldiagram

Kommundatabasen i relation till Webor och Sjukvårdsdata i fokus diskuterades med utgångspunkt från broschyren Jämförelseportalen och sammanställning av nyckeltal i KDB. ”Nivån”, t.ex. övergripande kommunledningsnivå, verksamhetsnivå, operativ nivå, sakutredande/analyserande etc. och syftet med användningen av de olika databaserna styr vilken databs som är lämpligast i varje givet fall. Stöd och hjälp t.ex. med länkar och kanske också sökmotorer för val av databas i olika situationer kan utvecklas. Bra med exempel på användning av nyckeltalen i KDB, t.ex. så som visades i det utsända utkastet till rapporten ”Kommundatbasen – se din kommun i relation till andra” som visar en modell för hur en översiktlig jämförelse mellan kommuner och deras verksamheter kan utföras med hjälp av data från Kommundatabasen. Varje kommun måste själv avgöra vilka nyckeltal som i det aktuella fallet är att betrakta som resurser – produkter/processer- resultat.

2006-11-22

2 (3)

3. Expertgruppens uppgifter Uppsnabbning av statistikuppgifter i Kommundatabasen – angelägna problem att lösa, se vidare ”Uppsnabbningsförsöket” Utveckling och komplettering av kvalitetsindikatorer i Kommundatabasen – utvidgas till att även gälla resultatindikatorer som kan ses som den viktigaste kvalitetsindikatorn för de kommunala verksamheterna. Det nationella benchmarkingprojektet kan ge bra incitament för utveckling av sådana nationella nyckeltal. Följa det nationella benchmarkingprojektet och uppmärksamma konsekvenser för den nationella statistiken. Expertgruppen skall enligt avtalet mellan staten och SKL fungera som en referensgrupp för det nationella benchmarkingprojekt som planeras. RKA deltar genom Marie Stoltz som metodexpert i benchmarkingprojektet och önskemål och krav från benchmarkingprojektets nätverk på nationella data kan föras vidare till statistikansvariga myndigheter och KDB. Översyn av befintliga nyckeltal i KDB – översynen kan avse dels förändring av nyckeltal som ersätts av ”nya” nyckeltal från den befintliga statistiken, dels borttagning av nyckeltal som inte svarar mot dagens behov. Även utveckling av nyckeltal som t.ex. omfattar personaltäthet, personalkompetens och liknande för de områden där personalstatistik inte finns med diskuteras här. Utveckling av nyckeltal för nya verksamhetsområden i KDB – saknas viktiga områden för kommuner respektive landsting som behövs för att få en samlad översiktlig bild? För landstingen framfördes särskilt regional utveckling och kultur/utbildning, för kommunerna nämndes räddningstjänst, infrastruktur. Sprida kunskap om och följa upp användningen av Kommundatabasen – exempel är kommunvisa demonstrationer. 4. Hur angelägna bedöms de olika arbetsuppgifterna, och hur ska expertgruppen arbeta diskuterades i två grupper. I sammanfattning antecknades följande arbetsuppgifter i ordning efter angelägenhetsgrad. Uppsnabbning av nyckeltal i KDB. Expertgruppens mål är att

• fler kommuner ska lämna sina statistikuppgifter vid den tidpunkt som angivits av SAM-myndigheten redan 2007

• en genomlysning av möjligheterna för publicering av preliminära uppgifter i KDB genomförs

• ett försök med tidigareläggning av publiceringen av nyckeltal (senast 30 mars) för Södertörnskommunerna 2007 ska genomföras enligt tidigare utsänd plan. Detaljerad planen för uppsnabbningsförsöket lämnas till berörda myndigheter och Södertörn-kommunerna i början av december.

2006-11-22

3 (3)

Översyn av Kommundatabasens nyckeltal. Detta kan ske på flera sätt: • Vissa kommuner kan göra en översyn av vad de behöver/använder på

kommunledningsnivå • Benchmarkingprojektet kan initiera nya nyckeltal • Översyn av nyckeltalen i KDB, Webor och Sjukvårdsdata i fokus för tydligare

inrikting av respektive databas • Utveckling av subjektiva data i andra projekt • Frivillig uppgiftsinlämning av data i KDB, önskemål om detta kan komma t.ex. från

benchmarkingprojektets nätverk RKA avser återkomma till nästa expertgruppsmöte med en plan för hur en översyn kan genomföras. Det är viktigt hur utvecklingsarbetet förankras, för att ge genomslag. Produktivitetsmätningar, som Sverige (SCB) har skyldighet att lämna på nationell nivå som medlem i EU ställer krav på statistik om input och output för verksamheter. Denna verksamhet bör följas och kan peka på nya behov av officiell statistik och även nyckeltal i KDB. En uppgift för expertgruppen, och ett sätt att arbeta mellan mötena, är att vara ett forum för omvärldsbevakning, vad som är på gång med avseende på olika projekt för att ta fram nyckeltal och indikatorer inom olika områden. www.rka.nu kan innehålla en sida för expertgruppen där information ges om vad som är på gång, goda tips, t.ex. små rapporter etc. sprids. 5. De två kommande möten i expertgruppen bestämdes till 20 mars, kl 13-16 23 maj, kl 13 - 16

http://www.rka.nu/

5.1 patientupplevd kvalitet i primärvården - rka...2014-10-21 2 (2) 5.2 Översyn äldreomsorg rka...

Documents