På gång inom EU VÅREN 2014

På gång inom EUVÅREN 2014

Upplysningar om innehållet:Louise Andersson, 08-452 70 97, louise.andersson@skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2014ISBN: 978-91-7585-050-4 Omslag: © European Union 2013 – EP Konrad ADENAUER Passerelle: © Atelier de Genval – Cerau – M. Van Campenhout, – Tractebel dev s.a. et ingénieurs associésProduktion: KombineraTryck: LTAB, 2014

På gång inom EU. Våren 2014 3

Förord

Det är snart tjugo år sedan Sverige gick med i EU och visst kan man konstatera att många av besluten som fattas inom unionen på ett eller annat sätt påverkar kommu-ner, landsting och regioner. I rollen som arbetsgivare, tillsynsansvarig, samhällsbyg-gare och serviceproducent påverkas SKL:s medlemmar i stor utsträckning av EU:s gemensamma regelverk. Det handlar inte bara om rättsligt bindande beslut som di-rektiv och förordningar. Medlemskapet i EU innebär också icke-bindande åtgärder, till exempel utbyten av goda exempel och råd mellan medlemsländerna som också påverkar politiken på lokal och regional nivå. Ett annat exempel är EU:s alla fonder och program.

Det är därför viktigt att EU:s politik rymmer en lokal och regional dimension. De som påverkas måste också kunna påverka. Det innebär att lokala och regionala före-trädare måste finnas representerade inom EU:s institutioner. Det innebär också att lokala och regionala myndigheters åsikt måste höras när förändringar som rör deras verksamhet utformas.

Sveriges Kommuner och Landstings verksamhet präglas av den uppfattningen. Vi deltar aktivt i nätverk, samarbeten och partnerskap för att företräda våra medlem-mars intressen i EU. Vi strävar efter att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Vi vill öka möjligheterna för po-litiken på nivån närmast medborgarna, där avståndet mellan väljare och beslutsfat-tare är som minst.

Förbundets arbete på den europeiska arenan riktar sig därför mot EU:s institutio-ner och andra aktörer som berör våra medlemmars verksamhet. Vi arbetar i många fall med ett specifikt förslag från EU-kommissionen för att forma innehållet i för-slaget efter våra medlemmars intresse. Ett exempel på det är energieffektiviserings-direktivet från 2012. EU-kommissionen föreslog ursprungligen att tre procent av golvytan i alla offentliga byggnader skulle renoveras årligen och att man via offentlig upphandling skulle tvingas välja det mest energieffektiva alternativet. Detta skulle ha inneburit stora kostnader för kommuner och landsting och låst dem vid en metod istället för att ge dem möjlighet att hitta den bästa lösningen för en effektiv energi-användning för den enskilda kommunen och landstinget. SKL lyfte vid upprepade tillfällen fram problemen för såväl den svenska regeringen som Europaparlamentet och EU-kommissionen. I det slutgiltiga direktivet undantogs kommuner och lands-ting från det årliga renoveringskravet och kraven på offentlig upphandling.

I andra fall rör det sig om att påverka innehållet i EU:s dagordning. Det handlar minst lika mycket om vilka förslag som inte läggs fram. Ett exempel på det är ar-betsgivarfrågor. När EU-kommissionen 2011 sonderade terrängen för att lägga fram förslag om minimilöner var SKL tydliga; löner och lönebildning är en fråga för ar-betsmarknadens parter i enlighet med nationella traditioner och praxis och bortom EU:s befogenhet.

Regionkommittén har uppgiften att bedöma EU-politiken ur ett lokalt och regio-nalt perspektiv och är därmed en viktig komponent i förbundets verksamhet. SKL ger administrativt och sakkunnigt stöd till de svenska politikerna i Regionkommit-tén och får därigenom en god insyn i aktuella frågeställningar och möjligheter att påverka EU-arbetet. Ett av många exempel på hur förbundet engagerat sig i Regi-onkommittén är i frågan om EU:s regler för statligt stöd till flygplatser. EU-kom-missionen lade under 2013 fram riktlinjer som skulle innebära att stöd från staten,

På gång inom EU. Våren 20144

Förord

en region eller en kommun i normalfallet endast skulle vara tillåtet under en över-gångsperiod. Regionkommitténs svar till EU-kommissionen var i linje med SKL:s, det vill säga att kommissionens insatser bör inriktas på stora flygplatser, att åtgär-der för att stödja de små flygplatserna (färre än 300 000 passagerare per år genom-snittligt) inte bör omfattas av reglerna för statligt stöd, eftersom de inte kan påverka samhandeln mellan medlemsstaterna och strukturellt inte har förmågan att täcka drifts- och kapitalkostnaderna.

Under 2014 genomgår unionen två viktiga förändringar; medborgarnas företrä-dare i Europaparlamentet ska utses i valet den 25 maj och i november ska en ny EU-kommission tillsättas. I många avseenden är det ett vägskäl som väntar.

EU:s framtida riktning ligger i händerna på väljare och beslutsfattare. Det är där-för viktigare än på länge att framhäva den lokala och regionala dimensionen av EU:s politik.

Stockholm i mars

Jerker StattinChef Internationella sektionenSveriges Kommuner och Landsting

På gång inom EU. Våren 2014 5

7 Kapitel 1: EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 7 Överenskommelse om EU-budgeten 2014–2020 7 Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätter 8 Europeiskt Medborgarinitiativ 9 EU:s framtida utvecklingspolitik 9 Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige

10 Kapitel 2: Regional utveckling och samarbete 10 Sammanhållningspolitiken 2014–2020 11 Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS)

12 Kapitel 3: Sysselsättning och arbetsmarknad 12 Fortsatt europeisk process kring en översyn av arbetstidsdirektivet 13 Europeiskt ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning 13 EU-kommissionens ungdomsgaranti 13 De europeiska arbetsmarknadsparterna gör gemensam sysselsättningsanalys 13 Modernisering av yrkeskvalifikations direktivet 14 Förslag för att främja arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet 14 Genomförandet av direktivet om skador från vassa föremål 15 Riktlinjer för äldre arbetskraft 15 Uppföljning av tidigare överens kommelser mellan HOSPEEM och EPSU

16 Kapitel 4: Miljö, energi och klimat samt transporter 16 Ett resurseffektivt Europa – klimat och energi 17 Sjunde miljöhandlingsprogrammet 18 Nytt åtgärdspaket för renare luft i Europa 18 Avfallsfrågor 19 Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) 19 Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 20 Det fjärde järnvägspaketet presenterat 21 Nytt EU-paket om rörlighet i städer 21 Hamnar och inlandssjöfart – meddelanden och förslag till förordning 22 Sverige sätter europeisk standard för årlig rapport om regional kollektivtrafik 22 Förordning om offentlig kontroll för bland annat livsmedel 23 Direktiv om fysisk planering av kust- och havsområden 24 Kapitel 5: Vård, omsorg och folkhälsa 24 Nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020 24 Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel 25 Revidering av transparensdirektivet 25 Översynen av EU:s tobaksregelverk 26 Arbetet fortsätter med nya förordningar om medicintekniska produkter

Innehåll

På gång inom EU. Våren 20146

27 Kapitel 6: Inre marknaden och konkurrensfrågor 27 Nya upphandlingsdirektiv 28 E-upphandling och e-handel 29 Direktivförslag om e-fakturering 29 Förslag om nya standarder för offentlig redovisning för EU-länderna 30 Regelverket kring offentliga stöd 30 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) 31 Moderniseringen av statliga stöd 32 Nationellt arbete på statstödsområdet 32 Den framtida mervärdesbeskattningen 33 Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 33 Kommissionens förslag till ny dataskyddsförordning

35 Kapitel 7: Jämställdhet och diskriminering 35 Halvtid för kommissionens jämställdhetsstrategi 2010–2015 36 De nationella stöden för jämställdhet minskar 36 CEMR och Observatory 37 Indikatorer som mäter hur man genomför CEMR:s jämställdhetsdeklaration 37 HBT-personers situation i kommunerna

38 Kapitel 8: Integration, migration och asylfrågor 38 En framtida politik för området rättsliga och inrikes frågor efter Stockholms - programmets slut 2014 39 Unga romers situation 39 Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden

40 Kapitel 9: Utbildning, forskning och kultur 40 Nu har Erasmus+ startat 41 En öppen utbildning 41 Nytt ramprogram för forskning, utveckling och innovation 42 Nya kulturprogrammet Kreativa Europa är igång 42 Kulturhuvudstadsåret 2014 43 Grekiska ordförandeskapets prioriteringar på kulturområdet 43 Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 43 Digitala vägen till morgondagens europeiska välfärd 44 Förordning ska sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnad 44 Förordning föreslås om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation

46 Ordlista

53 Praktiska länkar

54 Kontakter

På gång inom EU. Våren 2014 7

KAPITEL1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Överenskommelse om EU-budgeten 2014–2020Efter långdragna förhandlingar röstade Europapar-lamentet den 19 november i plenum ja till långtids-budgeten för 2014–2020. Parlamentet lyckades att garantera större flexibilitet i finansieringen av EU-programmen under de kommande sju åren genom en översynsklausul år 2016. Klausulen innebär att man ska kunna se över både intäkt- och utgiftssidan i långtidsbudgeten. Rådet gick vidare med på parla-mentets krav på mer finansiering för att stävja ung-domsarbetslösheten i EU.

Parlamentet lyckades också förhindra nedskär-ningar på områdena sysselsättning, forskning och innovation i budgeten för 2014, samt garantera bi-stånd, flyktingpolitiken och EU:s gränsbevaknings-myndighet Frontex mer finansiering. Budgeten för 2014 kompletterades med 500 miljoner euro vilket gör att den totalt uppgår till 135,5 miljarder euro.

För Sveriges räkning innebär överenskommelsen om långtidsbudgeten en viss minskning av jord-bruksstödet medan strukturfonderna landar på samma nivå som i nuvarande period. Sveriges med-lemsavgift blir i princip oförändrad. Tre svenska

regioner, Sydsverige, Norra Mellansverige och Mel-lersta Norrland, kommer att få medel ur ett nytt ungdomssysselsättningsinitiativ för regioner med en ungdomsarbetslöshet över 25 procent.

Kommissionen: Överenskommelsen om långtidsbudgeten 2014–2020Parlamentet: Processen Regionkommittén: Yttrande december 2011,Yttrande oktober 2012SKL: YttrandeKontaktperson: Annika Liedholm, annika.liedholm@skl.se, +32 2 549 0 865

Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätterKommissionen lanserade under 2011 och i början av 2012 olika huvudinitiativ för att konkretisera Euro-pa 2020-strategin, som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning. I huvudinitiativen anges vad kommissionen anser behöver genomför-as på EU-nivå för att strategin ska bli en framgång.

På gång inom EU. Våren 20148

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Viktiga huvudinitiativ för SKL och medlemmarna är bland annat Unga på väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom och En agenda för ny kom-petens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin genomsyrar kommissionens arbetsprogram och utgör ett fundament för många av de initiativ som presenteras för 2014 och framöver, inklusive lång-tidsbudgeten.

Europa 2020-strategin berör flera politikområ-den som i Sverige är kommuners, landstings och re-gioners ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europe-isk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strate-gin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. Förbundet betonar i sammanhanget vikten av EU:s sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg för att nå strategins målsättningar.

På uppdrag av SKL har en kartläggning om stra-tegins regionala förankring tagits fram (februari 2013). Den visar att många av förbundets medlem-mar har integrerat målsättningarna i strategin i sina egna utvecklingsstrategier och att strategin uppfattas som ett stöd och inte en pålaga. Däremot efterfrågar medlemmarna en bättre dialog med den nationella nivån, bl.a. om nedbrytbara indikatorer som härstammar från strategins nationella mål.

Varje medlemsland presenterar varje vår sedan 2011 hur man avser att genomföra Europa 2020- strategin via nationella reformprogram (NRP). Ett samrådsförfarande har genomförts med arbets-marknadens parter i Sverige sedan 2012 och möten sker kontinuerligt.

Sverige erhöll fyra landsrekommendationer att vidta under perioden 2013–2014. Sammanfattnings-vis föreslås att Sverige bör:

> Genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att fortsätta att driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser.

> Fortsätta att ta itu med riskerna med den privata skuldsättningen genom att minska den skevhet i bostadsbeskattningen som gynnar skuldsättning genom att fasa ut avdragsrätten för ränteutgifter för bostadslån och/eller öka fastighetsskatterna. Vidta ytterligare åtgärder för att främja ansvars-full utlåning genom åtgärder som stimulerar amortering av bostadslån. Ytterligare minska den skevhet i företagsbeskattningen som gynnar lånefinansiering.

> Öka effektiviteten på bostadsmarknaden. Främja ökad konkurrens i byggsektorn och se över pro-cesserna för fysisk planering, stadsplanering och

tillstånd för att öka öppenheten, förkorta ledti-derna och minska hindren för marknadstillträde för byggföretag.

> Satsa ytterligare på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund. Detta genom kraftfullare och mer målinriktade åtgärder för att stärka deras anställbarhet och efterfrågan på dessa gruppers arbetskraft. Stärka satsning-arna på att underlätta övergången från skola till arbete. Komplettera ungdomsgarantin.

SKL: Yttrande, Kartläggning Europa 2020-strategins regionala förankring EU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020 Regeringen: Europa 2020 Regionkommittén: Europa 2020 Övervakninsplattformen Kontaktpersoner:Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, 08-452 77 28Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

Europeiskt MedborgarinitiativSedan 2012 finns EU:s medborgarinitiativ som ett verktyg för direktdemokrati i EU. Alla som är med-borgare i ett medlemsland och har uppnått röst-rättsålder för Europaparlamentet har rätt att före-slå ett så kallat medborgarinitiativ. Initiativet måste vara en uppmaning till EU-kommissionen att före-slå lagar på ett politikområde där EU har befogen-het att stifta lagar, t.ex. miljö, jordbruk, transport eller folkhälsa. Först måste en medborgarkommitté bildas, bestående av minst sju medborgare från minst sju olika medlemsstater. När initiativet har registrerats och kontrollerats av kommissionen kan kommittén börja samla in underskrifter. Insamling-en sker under tolv månader och ett minsta antal un-derskrifter ska komma in från minst sju medlems-länder. I Sverige är det minsta antalet underskrifter 15 000. När tillräckligt många underskrifter samlats måste organisatören be de nationella berörda myn-digheterna att intyga antalet giltiga underskrifter i respektive land. I Sverige har Valmyndigheten ut-setts att göra detta arbete. När en miljon godkända namnunderskrifter från ett minimiantal i minst sju EU-länder har uppnåtts kan initiativet lämnas till kommissionen. Kommissionen träffar organisatö-rerna så att de kan förklara initiativets innebörd. Kommissionen har tre månader på sig att gå igenom

På gång inom EU. Våren 2014 9

initiativet och anta ett officiellt svar. Om kommis-sionen beslutar att gå vidare med medborgarinitia-tivet inleds det vanliga lagstiftningsförfarandet.

Det första initiativet, Right2water ECI, som upp-nått en miljon insamlade godkända namnunder-skrifter inkom i december 2013 till kommissionen. Kommissionen har nu tre månader på sig att besluta om hur initiativet ska hanteras. Två andra initiativ, One of us och Stop Vivisection, säger sig ha samlat in en miljon underskrifter och kontrolleras nu av respektive lands ansvariga myndighet.

SKL: Faktablad om medborgarinitiativet Kommissionen: Europeiskt medborgarinitiativ Kontaktpersoner:Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18

EU:s framtida utvecklingspolitik I december 2013 antog Europaparlamentet den kompromisslösning om EU:s budget för externa re-lationer som arbetats fram tillsammans med minis-terrådet. Beslutet sätter ramarna under perioden 2014–2020 för ett antal olika instrument som rör EU:s externa relationer, bl.a. för Development Coo-peration Instrument (DCI), European Neighbour-hood Instrument och Instrument for Pre-Ascession Assistance. Utifrån ramarna arbetar kommissio-nens generaldirektorat för utveckling och samarbe-te – Europe Aid (DG DEVCO), med att programme-ra de olika instrumenten som ryms inom DCI. Detta arbete förväntas pågå under 2014 års första hälft.

SKL arbetar tillsammans med CEMR, som är in-volverade i DG DEVCO:s programmering, för att kommuner, regioner och landsting till så hög grad som möjligt ska kunna söka medel ur de olika pro-grammen. Programmet Civil Society Organisations – Local Authorities (CSO-LA) är i fokus men troligt-vis kommer även kommuner, landsting och regioner att kunna söka medel ur andra program.

Europaparlamentet: External financing instrumentsKommissionen: Hur programmerar kommissionen?Kontaktperson: Gabriel Werner, gabriel.werner@skl.se, 08-452 77 98

Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige Europarådets 47 medlemsländer övervakas åter-kommande utifrån hur väl regeringar och statliga myndigheter efterlever Europakonventionen om kommunal självstyrelse. Europarådet avger däref-ter rekommendationer till landet ifråga. Europa-rådets kongress för lokala och regionala organ (CL-RAE) ansvarar för övervakningen.

Sverige övervakades under 2013 av ett gransk-ningsteam som besökte Sverige den 23–25 septem-ber och träffade företrädare för såväl kommuner, landsting och regioner som regering och riksdag. En granskningsrapport har tagits fram och behandlas av CLRAE i februari och mars, vars bedömning och rekommendationer sedan skickas till den svenska regeringen som måste svara på eventuell kritik. En viktig fråga är hur konsultationerna mellan stat och kommun fungerar.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionalaorgan, Övervakning Kontaktperson:Bo Per Larsson, boper.larsson@skl.se, 08-452 79 19Dominique Faymonville, dominique.faymonville@skl.se, 08-452 71 04

På gång inom EU. Våren 201410

Regional utveckling och samarbete

Sammanhållningspolitiken 2014–2020Efter mer än två års förhandlingar lyckades rådet och Europaparlamentet i november 2013 nå en överenskommelse om strukturfondsförordningarna för perioden 2014–2020. Förordningarna trädde i kraft den 20 december. Det har varit tuffa treparts-förhandlingar mellan medlemsstaterna, Europapar-lamentet och kommissionen, där framför allt frågan om makroekonomisk konditionalitet har varit svår-löst. Kommissionen hade föreslagit att medlems-stater, som missköter sina statsfinanser och inte vidtar några åtgärder, skulle drabbas av innehållna strukturfondsmedel. Parlamentet var initialt mot-ståndare till detta, då det skulle innebära att regio-ner bestraffas med innehållna medel för att den stat-liga nivån inte sköter sina finanser. Efter en kraftig urvattning av förslaget har denna ordning dock ac-cepterats. Det som återstår under våren 2014 är att komma överens om s.k. delegerade och implemente-rade akter som på olika sätt reglerar genomförandet av strukturfonderna mer i detalj. Förhandlingarna avseende dessa förväntas avslutas i februari/mars.

PartnerskapsöverenskommelsenPartnerskapsöverenskommelsen är det strategiska underlag som ska beskriva medlemsstaternas am-bitioner vad gäller strukturfonderna. Dokumentet ska även innefatta en analys av utvecklingsbehov och val av prioriterade insatser som ska finansie-ras av fonderna. Regeringskansliet genomförde i februari en hearing om partnerskapsöverenskom-melsen i sin helhet och fattade beslut om såväl part-nerskapsöverenskommelse som program samma månad. Den 22 april är deadline för den svenska regeringen att lämna in partnerskapsöverenskom-melsen till kommissionen för godkännande. Bila-terala förhandlingar om prioriteringar och innehåll förväntas pågå fram till juni 2014. De första utlys-ningarna av projektmedel kommer mot bakgrund av detta först under senhösten 2014.

StrukturfondsprogrammenNationellt pågår för närvarande beredning av struk-turfondsprogrammen på regeringskansliet. Regio-nalt tillväxtansvariga har haft i uppdrag att utforma regionala program för regionalfonden. Tillväxtver-ket har också haft i uppdrag att tillsammans med

KAPITEL2

På gång inom EU. Våren 2014 11

Vinnova och Energimyndigheten lämna förslag till nationellt program för regionalfonden. Dessa pro-gram lämnades in till Näringsdepartementet i sep-tember 2013 och ska skickas till kommissionen för godkännande senast sommaren 2014. Arbetsmark-nadsdepartementet har tagit fram förslag till natio-nellt program för socialfonden, som också bereds i regeringskansliet. Regionalt tillväxtansvariga kom-mer att få i uppdrag att utforma regionala planer för socialfondens genomförande i Sverige. Den övervä-gande delen av socialfondens medel kommer dock att fördelas nationellt och bidra till att genomföra den nationella arbetsmarknadspolitiken. De pro-gram för gränsöverskridande samarbete som berör Sverige har en något skild tidplan. Vissa program är ute på offentlig konsultation (däribland Inter-reg Europe och Östersjöprogrammet), medan andra har en något försenad process. Den 22 september ska de gränsöverskridande samarbetsprogrammen senast lämnas till kommissionen.

Organisationen för strukturfondernas genomförandeUnder våren 2014 kommer regeringen att besluta om hur organisationen för strukturfondernas ge-nomförande i Sverige ska se ut. Smärre förändringar i lagen om strukturfondspartnerskap är föreslagna, vilka bl.a. innebär en utökad skyldighet för struk-turfondspartnerskapen att samråda med regionalt tillväxtansvariga vad gäller projektens överens-stämmelse med det regionala tillväxtarbetet i be-rörda län. En ny genomförandeförordning kommer att reglera genomförandet mer i detalj. Tillväxtver-kets uppdrag som förvaltande myndighet kommer att breddas från att förvalta regionalfondsprogram-men till att ”genomföra sammanhållningspoliti-ken”. Länen kommer också att få ett utökat ansvar att återföra kunskap från strukturfondsarbetet till det regionala tillväxtarbetet. SKL har lämnat syn-punkter på hela organisationen för strukturfonder-nas genomförande i en skrivelse till berörda depar-tement i januari 2014. Förbundet förordar bl.a. en starkare koppling mellan ledande regionala politi-ker och strukturfondspartnerskapen, för att stärka sambanden till regionala prioriteringar och strate-gier. Vidare anser SKL att politiken lokalt och regio-nalt bör ges ett utökat inflytande över beredningen av kvalitativa kriterier för projektansökningar ef-tersom de innehar den kunskap om regionala förut-sättningar som krävs för att säkerställa att projekt som beviljas svarar upp mot regionala behov.

Kommissionen: Sammahållningspolitiken 2014–2020 Parlamentet: Utskottet för regional utvecklingRegeringen: Strukturfonderna SKL: Skrivelse SKL:s synpunkter på organisationen för struktur-fondernas genomförande perioden 2014–2020Kontaktpersoner: Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

Europeiska grupperingar för territori-ellt samarbete (EGTS)Europaparlamentet och rådet antog 2006 en för-ordning om möjligheten att etablera en juridisk person för territoriellt samarbete mellan stater, s.k. Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS). Syftet med denna typ av offentligrättslig samverkansform är att ge stadga åt gränsöverskri-dande samarbeten mellan länder eller regioner. I den ursprungliga förordningen krävdes samver-kansparter från minst två medlemsstater i EU för att en EGTS skulle kunna bildas – men som en följd av en senare förordningsändring har detta krav mildrats.

Två år efter att förordningen hade trätt i kraft hade de första fyra grupperingarna etablerats. Mel-lan åren 2008–2012 etablerades ungefär 32 EGTS i EU men inget i den nordliga delen av EU. Just nu är ungefär 17 EGTS på gång, antingen väntar man på godkännande eller så är man i förberedelsefasen.

Den största gemensamma faktorn av dessa EGTS är att deras ursprung och utveckling har ägt rum i ett sammanhängande territorium och har drivits av en vision av gränsöverskridande samarbete. Det finns också en grupp av transnationella initiativ där sam-verkansaktörerna inte gränsar mot varandra, bland annat ett nätverk för städer och stadsutveckling.

Avsikten är att skapa goda formella förutsätt-ningar för gränsöverskridande samarbeten för att exempelvis kunna ansöka om och förvalta EU-stöd. Exempelvis har flera nuvarande EGTS som tema att ”Driva Interreg-projekt” eller svara för gemensam infrastruktur. Under 2014 kommer Kvarkenområ-det att påbörja en utredning om att bilda ett EGTS i regionen. Region Skåne bildade, som först i nordiskt land, 2013 en EGTS för samarbetet kring den Central-europeiska Transportkorridoren tillsammans med företrädare för flera länder längs europaväg E65.

Kommissionen: EGTS, Grundläggande lagstiftningRegionkommitten: EGTSKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

På gång inom EU. Våren 201412

KAPITEL3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Fortsatt europeisk process kring en översyn av arbetstidsdirektivetÅr 2004 föreslog kommissionen en ändring av ar-betstidsdirektivet. Efter fem år av diskussioner och förhandlingar slog parlamentet och rådet 2009 fast att de inte kunde enas om ett förslag. Kommissio-nens uppfattning är att den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande då den varken säker-ställer att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyd-das inom Europeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare gällande arbetstidens för-läggning. Till följd av de strandade förhandlingarna mellan rådet och parlamentet tillfrågades arbets-marknadens parter på europeisk nivå sommaren 2011 om de ville inleda förhandlingar i frågan.

Sektorsövergripande förhandlingar mellan de europeiska arbetsmarknadsparterna CEEP, BUSI-NESSEUROPE/UEAPME och ETUC om en över-syn av arbetstidsdirektivet pågick mellan december 2011 och december 2012. Komplexiteten i frågan medförde att förhandlingarna inte ledde till någon överenskommelse. Det resulterade i att kommissio-

nen under våren 2013 noterade att förhandlingarna strandat.

Med hänvisning till att ingen överenskommelse nåtts har kommissionen beslutat att under 2014 göra en konsekvensanalys av läget. Ett eventuellt nytt förslag till reviderat direktiv läggs tidigast fram av den nya kommissionen i slutet av 2014.

SKL följer och driver fortsatt intressebevakning i frågan mot kommissionen genom medlemskapet i CEEP. Strategin är att försöka lyfta fram de frågor som är mest angelägna för SKL, bland annat fler möjligheter till kollektivavtalsreglering än i nuva-rande direktiv.

SKL: ArbetsgivarpolitikEU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Sociala dialogenGemensamt pressmeddelande från BusinessEurope/ UEAPME och CEEP: Pressmeddelande Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

På gång inom EU. Våren 2014 13

Europeiskt ramverk av åtgärder för ungas sysselsättningDe europeiska arbetsmarknadsparterna CEEP, BU-SINESSEUROPE/UEAPME och ETUC har utifrån sitt gemensamma arbetsprogram för 2012–2014 förhandlat fram ett ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning (Framework of Actions on Youth Employment). Parterna enades i juni 2013 om ram-verket som innehåller fyra prioriterade frågor: sys-selsättning/anställning, lärande, övergång mellan skola och arbetsliv samt entreprenörskap. Parterna har lyft fram ett antal åtgärder under respektive frå-ga men ger också rekommendationer till EU, kom-missionen och medlemsländerna.

Under hösten 2013 och våren 2014 arbetar den svenska CEEP-sektionen, Svenskt Näringsliv, LO, TCO och SACO med en partsgemensam översätt-ning av ramverket till svenska. När översättningen är färdig kommer parterna att sprida ramverket till sina medlemmar och andra relevanta aktörer. En partsgemensam nationell konferens i liten skala planeras till våren 2014.

SKL: ArbetsgivarpolitikCEEP: Pressmeddelande om arbetsprogrammetKontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

EU-kommissionens ungdomsgaranti I slutet av 2012 presenterade kommissionen ett för-slag till ett sysselsättningspaket för unga. I förslagen i sysselsättningspaketet ingick införande av särskil-da ungdomsgarantier för unga under 25 år där de unga inom fyra månader från att ha slutat skolan eller blivit arbetslösa ska erbjudas jobb, utbildning, lärlingsplats eller praktik. Lärlingsutbildningar och praktikplatser ska bli fler och bättre och ungdomar ska ges fler möjligheter att arbeta och praktisera ut-omlands. Ungdomsgarantin är tänkt att införas un-der 2014.

Regeringens avsikt är att sysselsättningsinitiati-vet för unga ska genomföras som en del av det nya socialfondsprogrammet för 2014–2020. Sysselsätt-ningsinitiativets närmare inriktning kommer där-med att beslutas inom ramen för det programmet. Ett förslag till nationellt socialfondprogram 2014–2020 utarbetas nu inom regeringskansliet i bred dialog med externa aktörer.

Sveriges Kommuner och Landsting följer frågan på nationell nivå. SKL har erbjudit sig att vara med i dialog om utformningen ifall våra medlemmars

verksamheter kommer att beröras och förändras i och med införlivandet av ungdomsgarantin.

SKL: Arbetsmarknad och sysselsättningKommissionen: Sysselsättning, UngdomsgarantinKontaktperson: Åsa Karlsson, asa.karlsson@skl.se, 08-452 78 25

De europeiska arbetsmarknadsparterna gör gemensam sysselsättningsanalysEn punkt i de europeiska arbetsmarknadsparterna CEEP, BUSINESSEUROPE/ UEAPME och ETUCs gemensamma arbetsprogram för 2012–2014 är att göra en sysselsättningsanalys av den europeiska ar-betsmarknaden. Målet är att få fram en gemensam rapport med förslag till förbättringar. Förhandling-arna startade hösten 2013 och beräknas pågå fram till sommaren eller tidig höst 2014. Arbetet bygger vidare på parternas gemensamma analys i dessa frå-gor från 2007. SKL deltar i arbetet inom ramen för sitt medlemskap i CEEP.

SKL: ArbetsgivarpolitikCEEP: Pressmeddelande, Arbetsmarknadsparternas arbets-program, Arbetsmarknadsparternas analys från 2007Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Modernisering av yrkeskvalifikations-direktivet Under hösten 2013 antogs ett moderniserat direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer efter för-handlingar mellan rådet och parlamentet. Det nya direktivet är en modernisering av ett tidigare EU-direktiv för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifi-kationer (2005/36/EG). Direktivets syfte är att un-derlätta rörligheten mellan medlemsländerna och reglera hur arbetstagare som har en profession i ett land ska kunna praktisera den i ett annat medlems-land. För att ytterligare främja rörligheten inom EU:s inre marknad har beslut tagits för att moder-nisera direktivet. Detta utifrån att rörligheten har lyfts fram som en nyckelfråga för Europas konkur-renskraft.

Direktivet ska underlätta för EU-medborgare som vill arbeta inom ett så kallat reglerat yrke i ett annat medlemsland. Med reglerat yrke avses ett yrke där det genom lag ställs krav på vissa kvalifika-tioner för att få utöva yrket, så som ett examensbe-vis eller legitimation. Läkare, sjuksköterskor, barn-

På gång inom EU. Våren 201414

Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

morskor och tandläkare är några av de yrkesgrupper som innefattas av yrkeskvalifikationsdirektivet. I det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet specificeras bland annat minimikrav för utbildning, både avseende antal år och utbildningstimmar, för dessa yrkesgrupper. I och med det nya direktivet kommer även ett europiskt yrkeskort att införas, möjlighet att ställa språkkrav kommer att medges samt att det ska införas nationella kontaktpunkter för tjänster.

Sverige ska nu implementera det nya direktivet och regeringen har tillsatt en särskild utredning som kommer att föreslå hur det nya direktivet ska genomföras i Sverige. Utredningen i Sverige ska re-dovisa sitt betänkande i april 2014. SKL följer aktivt den fortsatta processen.

SKL: ArbetsgivarpolitikRegeringen: Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivetKontaktperson: Ylva Sundholm, ylva.sundholm@skl.se, 08-452 74 69

Förslag för att främja arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet Den fria rörligheten för arbetstagare inom EU är fastslagen i EUF-fördraget och reglerad i förordning 492/2011. EU-medborgare som upplever hinder mot att på lika villkor etablera sig som arbetstagare i en annan medlemsstat eller som i sin anställning upplever sig omotiverat missgynnad på grund av na-tionalitet kan åberopa detta i domstol. Förordning-en innehåller skyldigheter riktade till de nationella arbetsförmedlingarna och reglerar också Europe-iska samordningsbyråns verksamhet och uppdrag.

Kommissionen presenterade våren 2013 ett för-slag till direktiv för verkställande av förordningen i syfte att underlätta den fria rörligheten för arbets-tagare. Bakgrunden till kommissionens förslag är att det rapporterats om problem för migrerande ar-betstagare som bland annat inte vet vad de ska göra när de upplever att de blivit behandlade på ett sätt som inte överensstämmer med förordningen om den fria rörligheten. Direktivförslagets syfte är att ge en ökad grad av rättvisa och likabehandling, vara förebyggande och samtidigt respektera mångfald. Detta ska ske genom i huvudsak följande åtgärder:

> De nationella myndigheterna ska inrätta or-gan eller en struktur för att stödja migrerande arbetstagare. Befintliga organ och strukturer kan användas.

> Medlemsstaterna ska bli bättre på att tillhanda-hålla information som migrerande arbetstagare kan behöva för att kunna tillvarata sina rättighe-ter.

> Medlemsstaterna ska säkerställa ett effektivt skydd av migrerande arbetstagares rättigheter och ha sanktioner på plats om rättigheterna inte respekteras.

Förslaget behandlas för närvarande i rådet och EU-parlamentet.

SKL: ArbetsgivarpolitikKommissionen: DirektivförslagEuropaparlamentet: Processen Kontaktperson: Tommy Larsson, tommy.larsson@skl.se, 08-452 73 95

Genomförandet av direktivet om skador från vassa föremålDirektivet om genomförandet av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården infördes i maj 2013. Direktivet byg-ger på ett avtal mellan arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU som slöts 2010. Parterna bad kommissionen att omvandla detta avtal till direktiv. Målet med direktivet är att minimera skador och risker genom utbildning, information och träning samt användning av säkrare produkter.

Under början av 2013 genomfördes fyra partsge-mensamma europeiska konferenser om genomför-andet av direktivet om skador från vassa föremål. Konferenserna genomfördes med stöd av kommis-sionens generaldirektorat för sysselsättning. Sveri-ge deltog med företrädare och medverkande vid den första konferensen i Dublin i januari 2013, samt vid den avslutande konferensen i Barcelona i juni 2013.

Införandet av direktivet i Sverige hanteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och bevakas av SKL.

EU: Direktiv om vassa föremål HOSPEEM: WebbplatsArbetsmiljöverket: Föreskrifter om mikrobiologiskaarbetsmiljörisker Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

På gång inom EU. Våren 2014 15

Riktlinjer för äldre arbetskraft I december 2011 inledde arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU förhandlingar om riktlinjer och goda exempel för äldre arbetskraft inom hälso- och sjukvården. Förhandlingar slutfördes under hösten 2013 och EPSU:s och HOSPEEM:s riktlinjer och goda exempel för utmaningarna med äldre ar-betskraft undertecknades i december 2013.

Överenskommelsen om riktlinjerna ska under 2014 godkännas av alla medlemmar i HOSPEEM och EPSU. Riktlinjerna syftar främst till att få flera arbetstagare att vilja samt kunna stanna kvar längre i arbetslivet inom vårdsektorn.

SKL bedömer att de föreslagna riktlinjerna är i linje med det arbete som bedrivs inom kommuner, landsting och regioner. Ett av de goda exempel som redovisas i en bilaga till överenskommelsen avser Landstinget Kronoberg.

SKL: Arbetsgivarpolitik HOSPEEM: Webbplats, Riktlinjer för äldre arbetskraftEurofond: Landstinget Kronoberg Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Uppföljning av tidigare överens-kommelser mellan HOSPEEM och EPSUUnder 2013 har tidigare överenskommelser mel-lan arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU slutredovisats och följts upp. Dessa handlar om den multisektoriella överenskommelsen om hot och våld från tredje person i arbetslivet. Parternas över-enskommelse om handlingsramen Rekrytera och behålla personal inom sjukhussektorn från 2010 kommer att följas upp under 2014. Parterna ska inom tre år följa upp sina överenskommelser.

HOSPEEM: Webbplats, Hot och våld från tredje part Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

På gång inom EU. Våren 201416

KAPITEL4

Miljö, energi och klimat samt transporter

Ett resurseffektivt Europa – klimat och energiKommissionen planerar under 2014 ett antal ini-tiativ som tar sikte på klimat- och energidimensio-nerna i Ett resurseffektivt Europa. De europeiska kommunförbundens paraplyorganisation CEMR arbetar aktivt för ökad resurseffektivitet och en bättre miljö med deltagande av lokala politiker i dis-kussioner med Europaparlamentet och kommissio-nen. SKL deltar med experter i CEMR:s fokusgrupp om klimat och energiomställning.

Ett ramverk för klimat och energi 2030 Ett ramverk för klimat och energi fram till 2030 ska antas för att skapa förutsägbarhet för marknad och medborgare. Kommissionen föreslog i januari 2014 att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 års nivå, att det införs bindande EU-mål för minst 27 procent förnybar energi samt att energieffektivitetspolitiken ges ny fart. Ett nytt styrsystem och nya indikatorer för att säkra ett konkurrenskraftigt och tryggt energisys-tem finns också med i förslaget.

Ramverket syftar till att hålla EU på en kostnads-effektiv bana mot 80–95 procents reduktion av växthusgaser till 2050 jämfört med 1990, att skapa långsiktig konkurrenskraft, tryggad tillgång och hållbarhet samt tillhandahålla ett långsiktigt per-spektiv för investeringar till 2030.

Hur unionens utsläpp kan minska redovisades 2011 i Färdplan för en konkurrenskraftig ekonomi med låga utsläpp år 2050. I Sverige väntas regering-en i början av 2014 föreslå en egen färdplan, Sverige utan klimatutsläpp år 2050, som en nationell sats-ning för att möta utmaningen. SKL har deltagit i framtagandet genom en styrelserepresentant i mil-jöministerns referensgrupp. En preliminär slutsats är att det behövs sektorsvisa ansatser för att ta hän-syn till konkurrenskraften.

Energieffektiviseringsdirektivet införs Energieffektiviseringsdirektivet ska införas i svensk lag 2014 och regeringens proposition kom i februari efter flera remissbehandlade utredningar. Den tuf-faste frågan är hur Sverige ska uppnå energieffekti-viseringar om 1,5 procent årligen utan ett kvotplikts-

På gång inom EU. Våren 2014 17

system. Åtgärder för att främja energieffektivisering på lokal och regional nivå ingår i förslaget. Förslag om energieffektiv renovering beslutas sannolikt först till hösten 2014. Kommissionen har aviserat ett stärkt samarbete med medlemsstaterna kring implementeringen av energieffektiviseringsdirek-tivet och lagstiftningen kring energimärkning och ekodesign. Tillämpningen av direktivet avses frigöra tillgångar på i genomsnitt 1 000 euro per år och hus-håll inom unionen, vilket både skapar arbetstillfäl-len och motverkar klimatförändringarna.

Genomförandet av den gemensamma energimark-naden och handlingsplan för genomförandet på energihandlarnivån Kommissionen kommer 2014 att rapportera om framstegen med genomförandet av den gemen-samma energimarknaden utifrån överenskommel-se och handlingsplan från 2012. Initiativ kommer också tas för att underlätta konsumentengagemang, skapa konkurrens samt stärka energisystemarki-tekturen till nytta för energikonsumenterna. SKL kommer bevaka planeringsfrågorna i det länderö-verskridande samarbetet i syfte att åstadkomma väl fungerande energinät.

Vidare har kommissionen ambitioner att främja utvecklingen av energiteknologi enligt Energifärd-plan 2050, samt att stödja energiforskning och åt-gärder för demonstration och marknadsintroduk-tion på EU-nivå. Kommissionen vill även ta bort barriärer för energiinnovationer att nå marknaden via programmet Intelligent Energy Europe III.

Ramverk för säker utvinning av okonventionella kolväten Målet för ramverket är att säkra möjligheterna att diversifiera energiförsörjningen genom att inklu-dera produktion av okonventionella kolväten. Ökad konkurrenskraft kan därigenom ske på ett säkert och effektivt sätt i de medlemsstater som väljer att göra så. Ramverket ska skapa klarhet och förutsäg-barhet för marknadsaktörer och medborgare, in-kluderat exploatering, hänsyn till utsläpp av växt-husgaser, risker för hantering samt miljö och hälsa.

Klimatanpassning Arbetet med EU:s strategi för klimatanpassning går framåt. Strategin innehåller bl.a. delar om att alla länder ska ta fram klimatanpassningsplaner och göra infrastrukturen mer motståndskraftig. Kom-missionen beräknar att det skulle kosta EU cirka 250 miljarder euro om året fram till 2050 om län-derna inte vidtar åtgärder. En europeisk reglering

vilken kräver att länderna tar fram och genomför planer kan komma att tas fram om de nuvarande frivilliga åtgärderna inte gett resultat till 2017.

SKL: Tillväxt och samhällsbyggnadKommissionen: Energi, Miljö, Meddelande om ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030, Energieffektiviseringsdirek-tivet, Energifärdplan 2050, Ett resurseffektivt EuropaCEMR: Resurseffektivitet och miljöKontaktpersoner:Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Sjunde miljöhandlingsprogrammetEU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av 1970-talet legat till grund för utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den eu-ropeiska miljöpolitiken. Programmet bidrar enligt kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av miljöagendan och borgar för ett holistiskt synsätt på miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogram-met som antogs 2002 löpte ut i mitten av juni 2012.

Kommissionen antog därför ett förslag till ett nytt miljöhandlingsprogram i slutet av november 2012, Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser. Pro-grammet är ett förslag till beslut som utgörs av fyra artiklar med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020. Tonvikten i förslaget ligger på ett förbättrat genomförande av EU:s miljölagstift-ning som enligt kommissionen både bidrar till och är en förutsättning för att lyfta EU ur den ekono-miska krisen. Detta ska bland annat åstadkommas genom att EU driver på övergången till ett resurs-effektivt, fossilsnålt och grönt konkurrenskraftigt samhälle. Förslaget understryker även den globala dimensionen av EU:s miljö- och klimatpolitik. Kom-missionen avser också utveckla hållbarhetskriterier för städer. Syftet är att städer ska kunna låta sig bli hållbarhetsmärkta. I slutet av november 2013 publi-cerades miljöhandlingsprogrammet i EU:s officiella tidning och har därmed vunnit laga kraft.

Regionkommittén efterlyser i sitt yttrande över det sjunde miljöhandlingsprogrammet ett större lokalt och regionalt deltagande i hela processen för utformning, införlivande och utvärdering av EU-lagstiftningen. Kommittén rekommenderar också införande av lämpliga tidsfrister mellan att lagstift-ning antas och att den därefter revideras, en effek-tiv politik som angriper problemen vid källan, fler möjligheter till kostnadstäckning för lokala och re-gionala myndigheter samt regelbundet anordnande av ett gemensamt forum för att analysera regionala

På gång inom EU. Våren 201418

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

och lokala problem och lösningar vid tillämpning av EU:s miljölagstiftning.

Kommissionen: Sjunde miljöhandlingsprogrammetRegionkommittén: YttrandeKontaktperson:Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se,08-452 78 60

Nytt åtgärdspaket för renare luft i EuropaDålig luftkvalitet dödar många fler medborgare än vad trafikolyckor gör. Den är den största orsaken till för tidig död i EU. Den försämrar även livskvalite-ten genom att orsaka astma och andningsproblem. Kommissionen antog därför i december 2013 ett nytt åtgärdspaket för att minska luftföroreningar. Paketet är resultatet av en omfattande översyn av luftkvalitetspolitiken, som inleddes i början av 2011.

Åtgärdspaketet för renare luft uppdaterar gäl-lande lagstiftning och minskar ytterligare skadliga utsläpp från industri, trafik, energigrödor och jord-bruk, i syfte att minska deras påverkan på männis-kors hälsa och miljön. Luftföroreningar orsakar även förlorade arbetsdagar och höga vårdkostnader. Värst drabbade är barn, astmatiker och äldre. De direkta kostnaderna för samhället från luftförore-ningar, inklusive skador på grödor och byggnader, uppgår till cirka 23 miljarder euro per år.

Paketet består av följande delar: > Ett nytt program för ren luft för Europa med åtgärder för att säkerställa att de mål som ställts upp också uppfylls på kort sikt, samt nya mål för luftkvaliteten under perioden fram till 2030. I paketet ingår också att stödja åtgärder som bidrar till att minska luftföroreningar, med fokus på att förbättra luftkvaliteten i städer, att stödja forskning och innovation, och främja internatio-nellt samarbete

> Ett reviderat direktiv om nationella utsläppstak med strängare nationella utsläppstak för de sex huvudsakliga föroreningarna

> Ett förslag till ett nytt direktiv för att minska föroreningarna från medelstora förbränningsan-läggningar, t.ex. kraftverk för huskomplex eller större byggnader och små industrianläggningar

Många medlemsländer har fortfarande svårt att hål-la sig till de standarder för luftkvaliteten som man kommit överens om inom EU och enligt WHO:s riktlinjer.

Medan EU:s luftkvalitetspolitik har lett till stora minskningar av koncentrationer av skadliga förore-ningar, såsom partiklar, svaveldioxid, bly, kväveoxi-der, kolmonoxid och bensen, finns det fortfarande stora problem. Fina partiklar och ozon i synnerhet fortsätter att ge upphov till betydande hälsorisker. Gränsvärdena överskrids också regelbundet. De sammanlagda externa hälsorelaterade kostnaderna för samhället från luftföroreningar uppskattas till 330–940 miljarder euro per år. Situationen är sär-skilt allvarlig i städerna.

Sveriges övergripande prioriteringar i arbetet med en reviderad luftvårdsstrategi för EU är att minska hälsoförluster av luftföroreningar, beakta internationell sjöfart i den tematiska strategin, verka för att kortlivade klimatpåverkande luftföro-reningar minskar samt se till att det sker en effektiv uppföljning av luftkvaliteten.

Förbundet bevakar frågan via den Europeiska samarbetsorganisationen CEMR, genom aktivt del-tagande i dess fokusgrupp som följer och gör inspel till det arbete som pågår i kommissionen.

Kommissionen: Åtgärdspaket för renare luft, Översyn av luft-politiken, Utsläppstaksdirektivet, Luftkvalitetsdirektiven Regionkommittén: YttrandeCEMR: LuftkvalitetKontaktperson:Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se,08-452 78 60

Avfallsfrågor Kommissionen har flera pågående initiativ med syfte att se över regelverket inom avfallsområdet. Bland annat kommer resultatet av en utvärdering som gjorts av direktiv för skrotbilar, PCB, förpack-ningar samt slam och batterier att publiceras. Un-der 2014 kan också resultatet av kommissionens översyn av målen i förpackningsdirektivet, depo-neringsdirektivet och avfallsdirektivet komma att publiceras.

Kommissionen kommer även att uppdatera och ändra den europeiska avfallslistan för klassning av avfall, revidera förordningen om transport av avfall och eventuellt införa ändringar i lagstiftningen med anledning av den tidigare publicerade grönboken om plastavfall.

SKL anser att kommissionen bör prioritera åtgär-der för att alla medlemsstater ska uppnå en grund-läggande standard i sin avfallshantering. Förbundet anser också att former behöver utvecklas för hur stöd kan ges och erfarenheter spridas från med-

På gång inom EU. Våren 2014 19

lemsstater med höga resultat till de med låga resul-tat. Det kan vidare vara lämpligt att överväga skärp-ta mål om minskad deponering för högpresterande medlemsstater.

SKL: Avfall och kemikalierKommissionen: Avfallspolitik, Rapport, Ett resurseffektivt EuropaCEMR: AvfallKontaktperson: Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T)TEN-T är EU:s satsning för att inrätta ett integrerat transportnät inom unionen. Det finns fem huvud-problem som TEN-T avser lösa. Det första är att det saknas förbindelselänkar, särskilt vid gränsöver-gångar. Det andra är stora skillnader mellan infra-strukturens kvalitet och tillgång i olika medlems-stater. Det tredje är att det behövs bättre kopplingar mellan de olika trafikslagen. För det fjärde bör de omfattande utsläppen av växthusgaser från trans-portsektorn minska med 60 procent till år 2050. Slutligen finns fortfarande stora skillnader mellan regler och krav i EU:s medlemsstater.

TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripan-de nätet utgör grunden och ska vara utbyggt 2050. I detta ingår stomnätet som utgör de mest strategis-ka delarna. Stomnätet ska vara utbyggt 2030. I Sve-rige föreslås det omfatta den Nordiska triangeln (in-går i nuvarande TEN-T) samt Bottniska korridoren och Malmbanan. Det främsta skälet till utökningen är möjligheten för Europa att få tillgång till de vik-tiga råvarorna i norra Sverige.

Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt förslag till förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehåller också förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet ställt sig positivt till förslaget att dela in transport-nätet i ett prioriterat stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet fokuserar på ett sammanhållet tra-fikslagsövergripande transportnät, vilket ökar för-utsättningarna för att hela reskedjan för person- och godstransporter mellan länderna ska fungera.

Under sommaren 2013 fattades det en trepartsö-verenskommelse mellan rådet, parlamentet och kommissionen om TEN-T. Detsamma gällde för

FSE. I oktober 2013 tog kommissionen slutligen beslutet om TEN-T. Därmed presenterades nio kor-ridorer som utgör det beslutade stomnätet. De om-fattar:

> 94 hamnar med väg- och/eller järnvägskopp-lingar

> 38 flygplatser ska förses med järnvägsanslutning till större städer

> 15 000 km av uppgraderad järnväg > 35 gränsöverskridande projekt för att bygga bort flaskhalsar.

EU:s finansiering till transportinfrastruktur kom-mer att tredubblas under perioden 2014 till 2020 och uppgår därmed till 26 miljarder euro. Östväst-liga förbindelser kommer att vara prioriterade.

De nio korridorerna ska förses med koordinato-rer, en för varje stomnätskorridor. Koordinatorerna kommer att nomineras i början av 2014 för att sedan i ordning diskuteras på statlig nivå med infrastruk-turförvaltare och slutligen på regional nivå. De ska ta fram arbetsplaner för genomförandet som antas av medlemsstaterna och därefter beslutas av kom-missionen. Arbetsplanerna kommer att vara bin-dande för medlemsstaterna.

SKL: YttrandeKommissionen: Infrastruktur och transport Parlamentet: Utskottet för transport och turismKontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur har kommissionen föreslagit att ett centralt förvaltat finansieringsinstrument skapas, nämligen Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Fonden ska vara inriktad mot finansiering av transport-, energi- och telekommunikationspro-jekt. Syftet med FSE är att fortsätta arbetet inom befintliga projekt och att utveckla nya transeurope-iska infrastrukturprojekt.

I den beslutade långtidsbudgeten har FSE fått 29 miljarder euro för perioden 2014–2020. Peng-arna kommer troligen att fördelas så att 23 miljar-der euro går till infrastrukturprojekt, fem miljarder euro till energiprojekt och en miljard euro till tele-komprojekt. FSE kommer att ge bidrag till både ut-redningar och investeringar.

På gång inom EU. Våren 201420

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

Inom transportinfrastruktur ska fonden fram-förallt finansiera projekt med syfte att förbättra gränsöverskridande förbindelser, avlägsna flaskhal-sar samt att förbättra interoperabiliteten. Stöd in-riktas på projekt med ett stark europeiskt mervärde vilka bidrar till att utveckla stomnätet samt projekt av gemensamt intresse för exempelvis införande av trafikledningssystem. FSE kan även finansiera ”no-der” och även mer specifikt ”urbana noder”. Vad det rör sig om är transeuropeiska transportnätverk som råkar gå igenom en nod, t.ex. en stad. Det är med samma logik det finns ett krav på att flygplatser ska vara länkade med tåginfrastruktur i de nya TEN-T riktlinjerna.

För att välja ut vilka projekt som får pengar kom-mer kommissionen att presentera ett flerårigt ar-betsprogram och årsarbetsprogram. Under våren 2014 kommer det första arbetsprogrammet att pu-bliceras, i vilken kommissionen kommer göra vissa prioriteringar. Därefter utlyses årliga ansöknings-möjligheter som är öppna för alla. Kommissionen kommer sedan med hjälp av en oberoende panel att prioritera bland projekten och välja de med störst europeiskt mervärde. Medlemsstaterna måste dess-utom sätta en kvalitetsstämpel på projekten för att de ska bli aktuella. För dem som får bidrag kommer principen ”use it or lose it” att gälla. Detta betyder att projekten måste komma igång fort, annars kan kommissionen dra tillbaka sin medfinansiering.

I juli 2013 enades kommissionen, rådet och par-lamentet om villkor, metoder och förfaranden för EU:s ekonomiska bidrag till TEN-projekt. FSE kommer att ersätta dagens finansieringssystem för TEN-T.

SKL: YttrandeKommissionen: Infrastruktur och transport Parlamentet: Utskottet för transport och turism Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Det fjärde järnvägspaketetDen 30 januari 2013 presenterade kommissionen det så kallade fjärde järnvägspaketet. Paketet syftar till att förbättra kvaliteten och öka valfriheten när det gäller järnvägstjänster i Europa. Paketet inne-håller förslag till revidering av sex lagstiftningstex-ter: förslag till direktiv om järnvägssäkerhet, förslag till en förordning om enhetliga regler för järnvägs-företagens redovisning, förslag till direktiv om in-teroperabilitet, förslag till reviderad förordning om öppnande av marknaden för inrikes passargerartra-

fik på järnväg, förslag till reviderat direktiv för ett enda järnvägsområde samt förslag till förordning för att inrätta en europeisk myndighet för järnväg.

Åtgärderna som kommissionen föreslår i pake-tet inriktas på fyra nyckelområden: standarder och godkännanden, att få nya aktörer att bedriva järn-vägstrafik, institutionell separation mellan infra-strukturförvaltarna och transportoperatörer samt att attrahera kvalificerad och högmotiverad arbets-kraft. Bland annat föreslås den Europeiska järn-vägsbyrån att fungera som enda kontaktpunkt för utfärdanden av EU-godkända fordon och EU-säker-hetsintyg för operatörer. De nationella marknader-na för persontrafik på järnväg föreslås att öppnas för nya aktörer och tjänster från och med december 2019. Kommissionen föreslår vidare att infrastruk-turförvaltarna ska vara operativt och finansiellt fristående från transportoperatörer som bedriver järnvägstrafik. Nya entreprenörer föreslås åläggas att anställa arbetstagare när avtal om allmän trafik överlåts till ny operatör.

Sverige började avregleringen av tågtrafiken 1988 och är idag tillsammas med Storbritannien det enda landet i EU som har en helt avreglerad marknad.

SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet i stort ställt sig positivt till förslaget eftersom det innebär att gränsöverskridande transporter med tåg gynnas. Järnväg är av stor betydelse för lokal och regional nivå i Sverige. Det måste dock fortsätt-ningsvis vara möjligt med direkttilldelning av avtal om allmännyttig trafik. SKL föreslår också att nivån för kontrakt upphandlade i paket ska höjas till 15 miljoner persontågkilometer. Det är positivt att öka samordningen mellan järnvägens aktörer genom att bilda en samordningskommitté för infrastruk-turförvaltare och tågoperatörer samt ett europeiskt nätverk för infrastrukturförvaltare. SKL ställer sig också bakom förslaget om att Europeiska järn-vägsbyrån (ERA) ska utfärda EU-omfattande och gemensamma tillstånd samt säkerhetsintyg för tåg som ska gälla i hela EU. Slutligen behövs det natio-nella biljettsystem inom varje medlemsstat för att underlätta för resenärer.

Rådet har hittills behandlat interoperabilitet, säkerhetspaketet och just nu förhandlas förord-ningen om ERA. En första riktlinje om järnvägsby-rån antogs under 2013. Förslaget om järnvägsbyrån har förändrats något jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. ERA kommer inte att utfärda alla tillstånd. Operatörer kommer kunna välja att söka tillstånd hos ERA eller nationella myndigheter om det gäller nationell trafik. För internationell och gränsöverskridande trafik måste dock operatören

På gång inom EU. Våren 2014 21

söka tillstånd hos ERA. Enhetliga regler för de na-tionella myndigheterna diskuteras, framförallt sty-relsesammansättning och antalet representanter kommissionen ska få ha i styrelserna.

SKL: YttrandeKommissionen: Det fjärde järnvägspaketetRegionkommittén: YttrandeKontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Nytt EU-paket om rörlighet i städerI december 2013 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket som ska hjälpa till att göra resor i städer lättare och miljövänligare. Kommissionen backade från bindande lagstiftning och har istället presenterat ett antal mjuka åtgärder. Paketet inne-håller förstärkt utbyte av bästa praxis, målinriktat ekonomiskt stöd och investeringar i forskning och utveckling. Dessutom stimuleras en övergång till renare och mer hållbara transporter i städer genom utvecklingen av planer för hållbar rörlighet i stä-der, så kallade SUMP – Sustainable Urban Mobility Plans.

Med åtgärdspaketet förstärker kommissionen sina stödåtgärder inom följande områden:

> Under 2014 kommer kommissionen att inrätta en europeisk plattform för erfarenhetsutbyte och bästa praxis om hållbar rörlighet i städer. Platt-formen kommer att hjälpa städer, stadsplanerare och andra intressenter att planera för enklare och miljövänligare rörlighet i städer.

> Genom de europeiska struktur- och investerings-fonderna kommer EU att fortsätta stödja projekt för transporter i städer, framförallt i EU:s mindre gynnade områden.

> Genom initiativet Civitas 2020, inom ramen för forsknings- och innovationsprogrammet Hori-sont 2020, kommer städer, företag, den akade-miska världen och andra intressenter att kunna utveckla och testa nya metoder för rörlighet i städer. Den första ansökningsomgången offent-liggjordes den 11 december 2013. Civitas 2020 kompletteras av det europeiska innovations-partnerskapet Smarta städer och samhällen och initiativet Miljövänliga fordon.

> Kommissionen uppmanar medlemsstater att skapa gynnsamma villkor för kommuner och städer att utveckla och använda planer för hållbar rörlighet i städer.

> Kommissionen lägger fram konkreta rekommen-dationer för samordnade åtgärder mellan alla

förvaltningsnivåer och mellan den offentliga och privata sektorn på fyra områden: stadslogistik, regelverk för åtkomlighet i städer, införande av intelligenta transportsystem (ITS), och trafiksä-kerhet i städer.

I Sverige finns sedan drygt 10 år en tradition av att ta fram planer för hållbara transporter i städer en-ligt handboken Trafik för en attraktiv stad, TRAST. En trafikstrategi som är framtagen enligt TRAST påminner till stora delar om innehållet i kommis-sionens definition av en plan för hållbar rörlighet i staden, SUMP. TRAST förvaltas av Sveriges Kom-muner och Landsting, Trafikverket och Boverket. Vår gemensamma inriktning är att en trafikstrategi enligt TRAST ska uppfylla kommissionens krav på en plan för hållbar rörlighet i städer. En översyn av TRAST pågår för närvarande och en ny version be-räknas vara klar runt årsskiftet 2014–2015.

Kommissionen: Åtgärdspaket för rörlighet i städer Civitas 2020: WebbplatsSUMP: WebbplatsTrafikverket: TRASTKontaktperson: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se, 08-452 76 06

Hamnar och inlandssjöfart – meddelanden och förslag till förordningUnder hösten 2013 presenterade kommissionen tre olika förslag inom sjöfartsområdet: meddelande om hamnarna som en tillväxtmotor, förordning om marknaden för hamntjänster och finansiell insyn i hamnar samt en förordning om inlandssjöfart och inre vattenvägar.

Bakgrunden är att 74 procent av alla varor som importeras och exporteras i unionen passerar EU:s kusthamnar. Större delen av hamntrafiken är mel-lan medlemsländer, ca 60 procent. År 2011 var det totalt 3,7 miljarder ton varor som hanteras i ham-narna och det finns en förväntad ökning med 50 procent till år 2030. Dessutom passerar ca 385 mil-joner passagerare årligen unionens hamnar. Ham-narna är även en stor arbetsgivare med ca tre miljo-ner arbetstillfällen.

För att klara den förväntade tillväxten behöver de stora hamnarna få bättre järnvägsanslutningar. Idag finns det bristande förbindelser med inlan-det från många hamnar med både väg och järnväg. Kommissionen anser att hamntjänsterna behöver uppgraderas och att man kommer behöva göra in-vesteringar inom områdena:

På gång inom EU. Våren 201422

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

> Nya tekniska och industriella krav > Ökade säkerhetskrav > Miljö- och klimatkrav

SKL ser det som positivt med ett ökat fokus mot hamnar som är en viktig del av transportsystemet. Som en del i detta är det också positivt att stödja en utveckling inom inlandssjöfarten.

SKL anser att regleringen av marknaden för hamntjänster och finansiell insyn i hamnar bör ut-formas som ett direktiv istället för en förordning. Förbundet stödjer inriktningen i förslaget som av-ser att skapa en harmonisering och förenkling av hamndriften. Det är också bra att förslaget är inrik-tat mot TEN-T hamnarna med en större frivillighet för de mindre hamnarna. Hamnverksamheten är mycket diversifierad med olika typer av hamnar i olika storlekar. Det är därför bra att de mindre inte omfattas av orimliga regler. Viktigt är att de nya reg-lerna inte försvårar för de hamnar där det är kom-muner, landsting eller regioner som äger och för-valtar infrastrukturen. För kommuner och regioner är anslutningen av landtransporter till hamnarna av central betydelse för att transportera varor och människor till och från dessa på bästa sätt.

Kommissionen: Hamnar, Inlandssjöfart Regionkommittén: Yttrande Fjärde järnvägspaketetKontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Sverige sätter europeisk standard för årlig rapport om regional kollektivtrafik Enligt Kollektivtrafikförordningen som trädde i kraft 2009 ska varje behörig kollektivtrafikmyndig-het årligen lämna en rapport över kollektivtrafiken. I och med införandet av svenska Ny kollektivtrafik-lag den 1 januari 2012, som bygger på EU:s kollektiv-trafikförordning, aktualiseras frågan. Myndighets-ansvaret för kollektivtrafikfrågor flyttades också i och med den nya lagen från de tidigare trafikhuvud-männen i form av aktiebolag till regionala myndig-heter i förvaltningsform.

SKL har som medlemsorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner därför tagit ett initiativ till att inleda ett arbete för att dels kart-lägga vad en sådan rapport kan och bör innehålla, dels ta fram en vägledning för SKL:s medlemmar. Arbetet bedrivs av en arbetsgrupp med förvalt-ningschefer från landets regionala kollektivtrafik-myndigheter under ledning av SKL:s experter på området. Regelbundna avstämningar med de tre

statliga myndigheterna Trafikverket, Transportsty-relsen och Trafikanalys genomförs i ämnet i syfte att synkronisera rapporten med annan statistikupp-följning och utvärdering på området. Efter vad både SKL och Näringsdepartementet erfar finns inget liknande arbete just nu på europeisk nivå, varför SKL och dess medlemmar med detta har möjlighet att sätta en standard och ett gott exempel. Arbetet planeras därför att också presenteras i europeiska forum. Arbetet ska slutföras under 2014.

EU: KollektivtrafikförordningenRegeringen: Ny kollektivtrafiklagKontaktperson: Sara Rhudin, sara.rhudin@skl.se, 08-452 75 24

Förordning om offentlig kontroll för bland annat livsmedelInom EU pågår arbete med ett förslag till en ny kon-trollförordning för bl.a. livsmedelsområdet och öv-riga led i kedjan ”från jord till bord”. Den föreslagna förordningen ska ersätta nuvarande kontrollför-ordning (EG nr 882/2004).

Förslaget från kommissionen, daterat maj 2013, har behandlats av medlemsstaterna. För Sveriges del har ett remissförfarande skett till bl.a. berörda centrala, regionala och lokala myndigheter. I sam-band med remissförfarandet genomfördes också en hearing med medverkan av bl.a. Landsbygdsdepar-tementet, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

SKL har avgett ett yttrande till Livsmedelsverket om förslaget till förordning. I detta yttrande och i en särskild skrivelse till Landsbygdsdepartementet har SKL påtalat orimligheten i kommissionens ur-sprungsförslag om att s.k. ”mikroföretag” (mindre än tio anställda och med en omsättning på minst två mil-joner euro) ska undantas från betalning av kontroll-avgifter. Detta skulle medföra mycket stora intäkts-bortfall för svenska kommuner då merparten av de kontrollerade verksamheterna skulle undantas från betalning av kontrollavgifter. Det skulle innebära att kommunerna via skattemedel eller staten via statsbi-drag skulle behöva finansiera en stor del av den kom-munala kontrollen. SKL:s linje är att det bör vara upp till varje medlemstat att besluta om hur finansiering av kontrollen ska ske. De svenska ledamöterna i Regi-onkommittén har också drivit denna fråga.

Frågan om undantag från kontrollavgifter för mikroföretag debatteras även i Europaparlamen-tets ansvariga utskott, ENVI. Förslaget kommer att fortsätta behandlas under våren 2014 av ENVI- utskottet med planerat datum för antagande i ple-

På gång inom EU. Våren 2014 23

num under våren. Det är dock oklart om förord-ningen verkligen kommer hinna antas så nära inpå valet till Europaparlamentet. Ett inte orimligt anta-gande är att frågan skjuts upp tills efter valen.

Kommissionen: Förslag till ny kontrollförordningParlamentet: ENVI-utskottet Regionkommittén: YttrandeKontaktperson: Thomas Forsberg, thomas.forsberg@skl.se, 08-452 78 82

Direktiv om fysisk planering av kust- och havsområden Kommissionen presenterade våren 2013 ett förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden samt integrerad förvaltning av kustområden. Förslaget syftar till att främja en hållbar tillväxt av sjöfarts- och vatten-bruksnäringen samt fiskerisektorn och skydda de marina ekosystemen. Direktivet syftar också till att främja en hållbar användning av havens och kuster-nas resurser för att skapa en förbättrad marin miljö och större klimat tålighet. Förslaget stammar bland annat från EU:s integrerade havspolitik och med-delandet Blå Tillväxt som presenterades i slutet av 2012.

Kommissionen föreslår upprättande av ett ram-verk för genomförande av havsplanering och inte-grerad kustförvaltning. I förslaget till direktiv ställs bland annat krav på medlemstaterna att ta fram så kallade havsplaner och strategier för kustförvalt-ningen.

I Sverige regleras havsplanering och kustförvalt-ning i plan- och bygglagen (PBL) och det är kom-munernas ansvar att utföra fysisk planering inom kommunens område, det så kallade kommunala planmonopolet. För kustkommuner inkluderas även kommunens del av territorialhavet

Ett genomförande av direktivförslaget kan inne-bära att kommunal fysisk planering i stor utsträck-ning kommer att styras av EU-lagstiftning. Plane-ringens utformning och innehåll måste då anpassas till denna lagstiftning och kommissionen får befo-genheter över data och information för planeringen liksom över rapporteringsskyldigheter, övervak-ning och översyn, gränsöverskridande samarbete och offentliga samråd. Det innebär en betydande in-skränkning av det kommunala självbestämmandet vilket förändrar förutsättningarna för svensk fysisk planering i grunden.

Sveriges Kommuner och Landsting stöder de över-gripande syftena med förslaget till direktiv med att

uppnå en effektivare förvaltning av havsrelaterad verksamhet och effektiv användning av havsresur-ser. Vi är dock oroade över att förslaget har en direkt inverkan på befintliga planeringsbefogenheter vad gäller lokalt självstyre. SKL avvisar i sitt yttrande för-slaget till ramdirektiv med hänvisning till både subsi-diaritets- och proportionalitetsprincipen.

Även den svenska regeringen har avisat ramdi-rektivet, bl.a. utifrån de inskränkningar förslaget riskerar att innebära för det kommunala planmo-nopolet, och menar att förslaget bör omarbetas för att bli av mer övergripande karaktär. Ett ramdirek-tiv på området för kust- och havsplanering ska ej inskränka medlemstaternas rätt att bestämma över fysisk planering. Riksdagen har gjort bedömningen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Regionkommittén har framfört reservationer till förslaget till ramdirektivet med hänvisning till pro-portionalitetsprincipen. Kommittén uttrycker oro för att direktivet skulle få negativa konsekvenser för lokal och regional planeringspolitik och planerings-praxis och att förslaget riskerar att kraftigt under-gräva planeringsmyndigheternas självständighet. Regionkommittén efterlyser också större flexibili-tet och anpassning till existerande praxis på lokal och regional nivå.

Under hösten 2013 behandlades förslaget till ramdirektiv i Europaparlamentet och ministerrå-det. Under 2014 väntas så kallade trilogförhandling-ar mellan rådet och parlamentet att inledas.

SKL: YttrandeKommissionen: Direktivförslag, Blå tillväxtEuroparlamentet: ProcessenRegionkommittén: YttrandeRegeringen: FaktapromemoriaRiksdagen: Motiverat yttrandeKontaktperson: Carmita Lundin, carmita.lundin@skl.se, 08-452 7954

På gång inom EU. Våren 201424

Vård, omsorg och folkhälsa

Nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020Europaparlamentet och ministerrådet träffade i november 2013 en överenskommelse om ett nytt tredje sammanhållet hälsoprogram för perioden 2014–2020. Parlamentet och rådet väntas formellt anta programmet under våren 2014.

EU:s nya program för åtgärder inom hälsoområ-det, som tydligt har knutits till EU:s tillväxtstrategi Europa 2020-strategin, har en budget på 449,4 mil-joner euro över sju år (2014 till 2020). Programmet är tänkt att stödja och komplettera medlemsländer-nas arbete inom fyra områden:

> främja god hälsa och förebygga sjukdomar > skydda från gränsöverskridande hälsohot > utveckla innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem

> öka tillgången till bättre och säkrare hälso- och sjukvård.

SKL har framfört synpunkter på det nya program-met, dels genom de svenska ledamöterna i Region-kommittén som antog ett yttrande våren 2012, dels

genom deltagande i den arbetsgrupp som Socialde-partementet tillsatt för att bereda svenska stånd-punkter. SKL har bl.a. framfört att större fokus borde läggas på folkhälsofrågor samt att god hälsa har ett egenvärde och inte bara är ett medel för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dessutom ansåg för-bundet att programmet borde anknyta till WHO:s hälsostrategi ”Health 2020”.

Kommissionen: EU:s hälsoprogram 2014–2020Ministerrådet: Pressmeddelande Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Erik Svanfeldt, erik.svanfeldt@skl.se, 08-452 75 78

Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedelUtifrån ett förslag från kommissionen 2012 har ministerrådet och Europaparlamentet förhandlat fram en politisk överenskommelse om en ny förord-ning om kliniska prövningar av humanläkemedel.

Den nya förordningen, som ska ersätta nuvaran-

KAPITEL5

På gång inom EU. Våren 2014 25

de direktiv 2001/20/EG, syftar till att skapa enklare och enhetligare regler för kliniska prövningar och därigenom stimulera klinisk forskning i Europa.

Förordningen ställer höga krav på kvalitet och säkerhet för läkemedel genom att säkerställa att data som genereras i kliniska prövningar är tillför-litlig och robust. Dessutom ställer den höga krav på försökspersonernas säkerhet i kliniska prövningar inom EU.

Överenskommelsen, som blev klar i december 2013, måste nu godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet för att den nya lagstiftningen ska träda i kraft.

I remissförfarandet yttrade sig SKL i september 2012 och ansåg bl.a. att förslagets grundidé är bra men att det finns en uppenbar risk för att en cen-tral process trots de teoretiska fördelarna i prakti-ken kan visa sig vara besvärligare och ta längre tid än den förhållandevis snabba och enkla processen i Sverige idag.

Kommissionen: Direktiven Litauiska ordförandeskapet: Pressmeddelande Ministerrådet: Pressmeddelande Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Revidering av transparensdirektivetI mars 2012 lämnade kommissionen ett förslag till nytt direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen av läkemedel avsedda för människor och deras inordnande i de nationella sjukförsäk-ringssystemen, det så kallade transparensdirekti-vet.

Förslaget till direktiv har under 2013 behandlats av Europaparlamentet och ministerrådet. Många medlemsländer har motsatt sig kommissionens ursprungliga förslag bl.a. med hänvisning till subsi-diaritetsprincipen och att de föreslagna nya hand-läggningstiderna är för korta. Parlamentet antog ett antal förändringar efter sin första läsning vilka ett flertal har inarbetats i ett nytt förslag av kommissio-nen. Det reviderade förslaget till direktiv behandlas nu av Europaparlamentet och ministerrådet.

SKL:s styrelse ansåg i sitt remissyttrande i april 2012 att syftet var vällovligt men att förslagen inte var acceptabla, bl.a. därför att de stred emot det kommunala självstyret, att föreslagna handlägg-ningstider menligt kunde påverka kvaliteten i be-sluten och att förslagen inte bedömdes vara ända-målsenliga för svenska förhållanden.

SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till direktivEuropaparlamentet: Processen Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl,gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Översynen av EU:s tobaksregelverkSå många som 695 000 människor i EU dör i förtid varje år på grund av rökning. Rökningen beräknas dessutom kosta EU-länderna minst 100 miljarder euro. För att minska tobaksskadorna i Europa vill kommissionen förbättra regleringen av tobaks-produkter och deras marknadsföring. Därför ska Tobaksvarudirektivet revideras. Kommissionen presenterade i december 2012 ett förslag till nytt Tobaksvarudirektiv.

I juni 2013 röstade Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för stora varningstexter och bilder på tobaksförpackningar. Utskottet ställde sig bakom förslaget att 75 procent av fram- och baksidan på tobakspaketen ska utgöras av varningstext och bild. Utskottet röstade också för strikta regler för tillsatser i röktobak och förbud för gränsöverskridande försäljning på internet.

Miljöutskottets omröstning innebär en förstärk-ning av kommissionens förslag genom krav på att alla tillsatser i röktobak måste vara godkända på förhand enligt mycket strikta principer. Tillsatser-na får inte göra tobaken mer attraktiv, skadlig eller öka beroendet. Fokus är att förhindra industrin från att rekrytera nya rökare bland unga. Förbudet mot tobak för användning i munnen (snus) bibehålls lik-som Sveriges undantag från detta förbud. Frågan om e-cigaretter är tobaksprodukter eller inte och om de ska inkluderas i direktivet har diskuteras under 2013. Direktivet inkluderar nu också e-cigaretter som läkemedelsprodukter då de innehåller nikotin.

Europaparlamentets miljöutskott antog i januari 2014, med stor majoritet, överenskommelsen om det nya tobaksproduktdirektivet som parlamentet och ministerrådet förhandlade fram i december 2013. Det slutgiltiga förslaget förväntas bli antaget av parlamentet och rådet våren 2014.

Regionkommittén har yttrat sig över Tobaksvaru-direktivet. Rapportörens första förslag till yttrande förordade jordbuksstöd och handelsargument. SKL har genom de svenska ledamöterna i Regionkom-mittén bidragit till att yttrandet i första hand ska fokusera på främjandet av folkhälsan.

SKL har lämnat synpunkter på direktivet till re-geringen och kommissionen. Förbundet instämmer

På gång inom EU. Våren 201426

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

i den problembild som beskrivs av EU och välkom-nar en skärpning av direktivet.

SKL: Folkhälsa, Yttrande, Information om rådets överenskom-melseKommissionen: Direktiv (2001/37/EC), Folkhälsa,Rådet: Översynen av tobaksdirektivetKontaktpersoner:Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12

Arbetet fortsätter med nya förordningar om medicintekniska produkterEU-kommissionen lade i september 2012 fram ett förslag till Europaparlamentet och ministerrådet om två nya förordningar rörande medicintekniska produkter.

Det ena förslaget om en ny förordning för medi-cintekniska produkter, MD-förslaget, ska ersätta direktiv om aktiva medicintekniska produkter för implantation (90/385/EEG) och direktiv om medi-cintekniska produkter (93/42/EEG). Det andra för-slaget, IVD-förslaget, avser en ny förordning som ska ersätta direktiv om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (98/79/EG).

Ministerrådets arbetsgrupp har i allmänhet väl-komnat förslagen. En knäckfråga i förhandlingarna i arbetsgruppen verkar bli frågan om ”kontrollme-kanismen” där medlemsstaterna för närvarande står långt ifrån varandra.

Beträffande tillsyn av s.k. anmälda organ har ar-betsgruppen diskuterat nya bestämmelser för att stärka kraven på de anmälda organen, lämpliga stan-darder och gemensamma bedömningar. En slutsats är att ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna

och kommissionen i samband med urvalsprocessen av ett anmält organ behöver klargöras.

Beträffande IVD-förslaget har många medlems-stater välkomnat anpassningen i klassificeringssys-temet för in vitro-diagnostik till GHTF2 klassifice-ringsprinciper.

Beträffande kapitel VI om auktorisation för kli-niska undersökningar, samt kliniska studier och andra utvärderingar i fråga om IVD:s, har många medlemsländer uttryckt att tidsfristerna för god-kännande av kliniska undersökningar är alltför kor-ta. De har även uttryckt oro över bestämmelserna som innebär ett ”tyst godkännande” av kliniska un-dersökningar om tidsfristerna inte iakttas. Vidare har man uppmärksammat att det saknas en uttryck-lig hänvisning till den roll etiska kommittéer ska ha i bedömningen av ansökningar om kliniska under-sökningar av medicinska produkter.

Europaparlamentet röstade den 22 oktober 2013 om förordningarna. Parlamentet kräver strängare övervakning och certifieringssystem så att medi-cintekniska produkter verkligen kan spåras och vill också ha strängare regler för medicinska tester. För-handlingarna har inletts med rådet och en eventuell överenskommelse måste sedan godkännas av parla-mentets miljö- och folkhälsoutskott innan det slut-giltigt godkänns av parlamentet.

SKL: Yttrande, Hälsa och vårdKommissionen: Regelverket för medicintekniska produkter,Översynen av direktiven för medicintekniska produkterEuropaparlamentet: ProcessenKontaktperson:Pål Resare, pal.resare@skl.se, 08 452 79 59

På gång inom EU. Våren 2014 27

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Nya upphandlingsdirektivEuropaparlamentet beslutade i mitten av januari att anta nya upphandlingsregler. Beslutet föregicks av förhandlingar med rådet och kommissionen. Förslaget skiljer sig en hel del från det som kommis-sionen presenterade i december 2011.

SKL har i många år arbetat för en förenkling av upphandlingsreglerna. Någon förenkling av regel-verket märker man inte så mycket av. I stället för att ta bort regler har man valt att lägga till vissa områ-den som inte var reglerade innan, såsom ändringar i ingångna kontrakt, marknadsundersökningar, intressekonflikter och förhållandet till underleve-rantörer. På vissa områden är det dock bättre, t.ex. inom elektronisk upphandling och samarbete mel-lan upphandlande myndigheter.

Paketet består av tre delar: ett nytt direktiv inom det klassiska området, ett nytt direktiv inom för-sörjningssektorn och ett helt nytt direktiv som rör koncessioner (tjänstekoncessioner och byggkon-cessioner).

Innehållet i det klassiska direktivetSociala krav och miljökrav har fått större utrymme i

förhållande till nuvarande direktiv. Detta märks på flera sätt, t.ex. blir det obligatoriskt att utesluta en leverantör som har varit föremål för lagakraftvunn-nen dom rörande barnarbete eller andra former av människohandel. Det finns dock inga möjligheter att ställa krav på lokal produktion av livsmedel.

I beaktandesatserna erinras om medlemssta-ternas frihet att organisera tillhandahållandet av obligatoriska sociala tjänster och andra tjänster, som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse eller som en blandning av dessa. Det tydliggörs också att tjänster av allmänt intresse inte omfattas av direk-tivet. Medlemsstaterna ska också vidta lämpliga åt-gärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämp-liga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollek-tivavtal eller i internationella bestämmelser, vilket anges i bilaga till direktivet.

Direktiven innehåller nya regler som undantar visst samarbete mellan upphandlande myndigheter under vissa omständigheter. Det rör sig dels om sam-arbete mellan en kommun och dess egna bolag dels

KAPITEL6

På gång inom EU. Våren 201428

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

om samarbete mellan upphandlande myndigheter, t.ex. en kommun och ett landsting. Reglerna utgår från EU-domstolens praxis. Många, bland dem SKL, hade hoppats att de upphandlande myndigheterna själva skulle få välja vilken upphandlingsform som ska användas. Så blev det inte, även om möjligheten att använda förhandlat förfarande är större än tidi-gare. Möjligheten att använda konkurrenspräglad dialog har utökats ganska mycket. Det införs också en ny upphandlingsform, innovationspartnerskap. Nya regler som rör tillfällig gemensam upphandling mellan olika upphandlande myndigheter har också inkluderats.

Modellen med att ha ramavtal med flera leve-rantörer, där det är de enskildas behov eller eget val som ska avgöra vem som får leverera, är tillåtet. Detta har SKL arbetat för länge.

En fråga som diskuterades mycket i processen var om det skulle bli obligatoriskt att dela upp sto-ra upphandlingar i mindre delar för att gynna små företag. Så blev det inte, däremot har man infört en bestämmelse med innebörd att om en stor upp-handling inte delas upp ska det motiveras varför en uppdelning inte görs.

Tilldelningskriterier för lägsta pris har tagits bort, nu är det bara det ekonomiskt mest fördelak-tiga anbudet som ska antas. Det anges dock i en be-aktandesats att en bedömning av ekonomiskt mest fördelaktiga anbud kan göras på grundval av enbart pris eller enbart kostnadseffektivitet. Det är också tillåtet att ange ett fast pris eller kostnad i under-laget och sedan låta leverantörerna enbart konkur-rera i fråga om kvalitetskriterier. Direktivet inne-håller också särskilda bestämmelser om hur man räknar livscykelkostnader.

Indelningen i A- och B-tjänster försvinner. I stäl-let införs särskilda bestämmelser för upphandling av bl.a. hälso- och sjukvårdstjänster, socialtjäns-ter, utbildning och hotell- och restaurangtjänster. Överstiger tröskelvärdet för dessa tjänster 750 000 euro ska de annonseras. Medlemsstaterna åläggs att införa nationella regler för tilldelning av kontrakt inom dessa områden för att se till att de upphand-lande myndigheterna följer principerna om öppen-het och likabehandling av ekonomiska aktörer.

Arbetet med den svenska implementeringenRegeringen har tillsatt två grupper som arbetar med implementeringen. En grupp leds av justitierådet Eskil Nord som framför allt ska lägga fram förslag som berör de nya områdena i direktiven. SKL är re-presenterat i gruppen. Den andra gruppen består av tjänstemän från regeringskansliet och ägnar sig åt

de bestämmelser som finns i nuvarande direktiv. Efter att direktiven är formellt antagna av par-

terna har medlemsstaterna 24 månader på sig att implementera regelverket. Den nya upphandlings-lagstiftningen kommer därmed att träda i kraft un-der 2016.

SKL: UpphandlingKommissionen: UpphandlingEuropaparlamentet: PressmeddelandeKontaktperson: Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54

E-upphandling och e-handelI de nya upphandlingsdirektiven som antogs av Europaparlamentet i januari finns det ett antal be-stämmelser om elektronisk upphandling. Det stad-gas att anbud ska lämnas elektroniskt inom några år, likaså finns bestämmelser om olika elektroniska förfaranden.

Projekt som sedan tidigare initierats av kom-missionen i syfte att främja den gränsöverskri-dande upphandlingen fortsätter, bl.a. satsning-en eSENS där olika elektroniska meddelanden inom upphandlingsområdet ska skickas mellan medlemsstaterna samt kring elektroniska kataloger som ska testas. Sverige deltar i detta arbete och huvudman är Ekonomistyrningsverket (ESV) som även är ansvarig för Open PEPPOL, en fortsättning av PEPPOL-projektet, vars syfte är att möjliggöra en elektronisk meddelandeutväxling mellan med-lemsstaterna.

Standardiseringsarbetet i CEN, European Com-mittee for Standardization, vad gäller utveckling av elektroniska meddelanden inom offentlig upphand-ling fortsätter inom ramen för dess workshop CEN/BII. En tredje fas av detta arbete pågår just nu. Re-sultatet av de två föregående faserna används av ett antal länder, i Sverige bl.a. genom de rekommende-rade standarderna Svekatalog och Sveorder. Initialt var fokus på order till och med fakturaprocessen men därefter kompletteras arbetet till att omfatta även de olika upphandlingsprocesserna. I Sverige sker nu processerna alltmer inom ramen för SFTI (samverkan mellan statliga sektorn, kommun- och landstingssektorn avseende e-handel). En succes-siv uppgradering av dessa meddelanden för att an-passas till de senaste specifikationerna görs med PEPPOL-anpassning. Detta möjliggör att ordrar, fakturor och andra handelsmeddelanden kan utby-tas inom Sverige och över gränserna.

På gång inom EU. Våren 2014 29

SKL: Upphandling och konkurrens, E-handelKommissionen: E-upphandling Övrigt: OpenPEPPOL, CEN/BII3, eSENS, Sveorder Kontaktperson:Kerstin Wiss Holmdahl, Kerstin.WissHolmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Direktivförslag om e-faktureringKommissionens direktivförslag om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling har i januari slutförhandlats och ska formellt godkännas av par-lamentet och rådet. Direktivet antas träda i kraft senare i vår. I direktivet stadgas att en europeisk standard för elektronisk fakturering ska utarbetas av den europeiska standardiseringsorganisationen avseende den semantiska datamodellen för kärnan i en elektronisk faktura, dvs. basinnehållet i en fak-tura.

Medlemsstaterna ska säkerställa att upphand-lande myndigheter och upphandlande enheter inte vägrar att ta emot elektroniska fakturor som över-ensstämmer med denna standard och tekniska for-mat som stödjer denna. Dessa standarder och tek-niska format ska anges i en lista. Detta föreslås träda i kraft 54 månader efter att direktivet trätt i kraft. En längre tidfrist kan gälla för mindre upphand-lande myndigheter, exempelvis mindre kommuner. Fakturor får även tas emot i andra tekniska format, likaså pappersfakturor om den nationella lagstift-ningen inte säger annat.

Förslaget får ses som ett led i syfte att övergå till en papperslös offentlig förvaltning. Flera medlems-stater kräver idag att e-fakturor skickas vid offent-lig upphandling i hela eller delar av den offentliga sektorn. Dock är dessa initiativ ofta baserade på nationella standarder som inte fungerar med andra. Detta leder till ökad komplexitet och högre kostna-der för företag som vill delta i gränsöverskridande upphandlingar. På så sätt skapas hinder för mark-nadstillträde. Initiativet om att en europeisk stan-dard ska utarbetas är ett sätt att undvika detta.

SKL har under hösten 2013 aktivt deltagit när direktivet har behandlats, dels genom en expert till den utsedda svenska rapportören i Regionkommit-tén, dels genom medverkan i remissförfarandet i CEMR. De synpunkter som framförts har i prin-cip fullt ut tillgodosetts. Särskilt kan nämnas de viktigaste synpunkterna om begränsning av antalet tekniska format som upphandlande myndigheter måste ta emot samt en längre tid för ikraftträdande av direktivet.

Under våren 2014 väntas en fortsättning på det europeiska flerpartsforumet om e-fakturering som har funnits de senaste tre åren. Nationella forum i medlemsstaterna har funnits. I Sverige har SKL del-tagit och avser att delta när det nya initieras. Vidare finns planer från kommissionen att etablera ett lik-nande forum för e-upphandling.

SKL: Upphandling och konkurrens, E-handelKommissionen: E-upphandling Övrigt: OpenPEPPOL, CEN/BII3, eSENS, Sveorder Kontaktperson:Kerstin Wiss Holmdahl, Kerstin.WissHolmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Förslag om nya standarder för offentlig redovisning för EU-ländernaKommissionen har mot bakgrund av finans- och euro krisen i EU gett Eurostat, EU:s centrala sta-tistikorgan, i uppdrag att utreda om Internatio-nal Public Sector Accounting Standards (IPSAS) skulle kunna vara ett ändamålsenligt ramverk för finansiell rapportering inom EU:s medlemsstater. På grundval av Eurostats utredning lade EU-kom-missionen i början av mars 2013 fram en rapport, Mot ett införande av harmoniserade redovisnings-standarder för den offentliga sektorn i medlemssta-terna. Kommissionen rekommenderar att man tar fram en ny redovisningsstandard inom EU och att den benämns European Public Sector Accounting Standards (EPSAS). EPSAS ska baseras på IPSAS men bör utvecklas mot att anpassas till behov inom den offentliga sektorn enligt kommissionen.

Kommissionen föreslår fortsatt arbete i tre steg: > Mer informationsinsamling, samråd och förbere-delser för förslag

> En beskrivning av det praktiska arbetet och kon-sekvensbeskrivning, vilket utmynnar i ett förslag till ramförordning

> Genomförandefasen, som borde ske gradvis med hänsynstagande till hur respektive medlems-lands existerande redovisningsstandards ser ut.

Under 2013 har kommissionen arbetat med kon-sekvensanalyser och en plan över vilka steg som ska vidtas, inklusive lagstiftningsinitiativ för att åstadkomma harmoniserade redovisningsstandar-der inom den offentliga sektorn i EU. Under hösten 2013 har initiativ tagits för att påskynda införandet av EPSAS. Ambitionen är att utarbeta ett meddelan-de från kommissionen om att bereda marken för ett lagförslag om EPSAS år 2015.

På gång inom EU. Våren 201430

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

Införande av EPSAS skulle innebära att kommis-sionen i samarbete med medlemsstaterna utarbe-tar grundläggande redovisningsprinciper i syfte att skapa ett förslag till ramförordning. EPSAS-stan-darder skulle utarbetas med beaktande av följande krav:

> Periodiserad redovisning > Dubbel bokföring > Internationellt harmoniserad finansiell rappor-tering

> Förenlighet med ENS-principerna (det europe-iska national- och regionalräkenskapssystemet)

De svenska redovisningsreglerna för kommuner och landsting återfinns i Lag (1997:614) om kom-munal redovisning och i rekommendationer utgiv-na av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Det svenska regelverket är i stora delar i samklang med normerna i IPSAS. Ett införande av nya gemensam-ma redovisningsprinciper, som enligt förslaget inte ska skilja sig så mycket från IPSAS, skulle troligt-vis påverka svenska kommuners redovisning i viss utsträckning. Förslaget skulle medföra betydligt större anpassning för andra medlemsstater inom EU. Målsättningen är att genomförandet ska vara avslutat på medellång sikt.

Rådet för kommunal redovisning (RKR), där SKL är representerat, har i sitt underlag till Eurostat lämnat sina synpunkter om IPSAS är en lämplig gemensam redovisningsnorm för offentliga organ inom EU. RKR anser att redovisning enligt bokfö-ringsmässiga grunder är en bra metod för offentlig sektor. RKR anser också att IPSAS behöver anpas-sas till förutsättningarna i offentlig sektor. Målet för offentlig sektor är inte att vara vinstdrivande, utan att tillhandahålla service till invånarna. Denna skill-nad måste beaktas när man skapar en ny redovis-ningsstandard. RKR pekar också på att en redovis-ningsstandard, inom ramen för bokföringsmässiga grunder, måste tillåta möjligheter till alternativa tillämpningar eftersom den offentliga sektorn är organiserad på helt olika sätt i de olika medlemslän-derna.

Frågan om redovisningsstandard inom EU beva-kas löpande av RKR och SKL.

Kommisionen: Rapporten, Resultat av samrådet, Offentlig redovisningRådet för kommunal redovisning: WebbplatsKontaktperson: Anders Nilsson, anders.nilsson@skl.se, 08-452 76 42

Regelverket kring offentliga stödEU:s reglering av offentligt stöd, statsstödsreglerna, syftar till att skydda väl fungerande konkurrensför-hållanden på den inre marknaden. Offentliga medel ska inte kunna användas så att de på ett otillbörligt sätt gynnar vissa företag eller viss produktion. Be-stämmelserna gäller för alla former av offentligt stöd. Det innebär att också stöd med kommunala medel kan träffas av EU-rättens statsstödsregler.

I korthet innebär reglerna att en kommun eller ett landsting som gör en affär med en näringsidka-re måste agera konkurrensneutralt. Rättsområdet innehåller många svåra bedömningar och det finns numera flera exempel där enskilda kommuner an-ses ha lämnat rena bidrag alternativt sålt kommunal egendom till underpris på sådana villkor att kom-missionen haft anledning att inleda utredning mot Sverige.

Ett tiotal ärenden har under senare tid varit un-der handläggning. Huvudsakligen har det handlat om prissättning i samband med försäljningar av kommunala fastigheter alternativt försäljning av kommunal verksamhet, s.k. avknoppningar inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Merparten av dessa ärenden är numera avskrivna, men ett par ärenden är fortfarande under handläggning i kom-missionen, varav minst ett i form av ett överträdel-seärende mot Sverige.

SKL: JuridikKommissionen: KonkurrensRegeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttigakommunala bostadsaktiebolagKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)Kommissionens initiativ på området för statligt stöd ligger mycket nära det arbete kommissionen bedrivit på området tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I slutet av december 2011, inom ramen för det som kallas inre marknadsakten, presenterade kommissionen en översyn av sina regler för hur er-sättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas i förhållande till EU-rättens regler om statligt stöd.

På gång inom EU. Våren 2014 31

I översynen klargör kommissionen vissa princi-per för hur EU:s statsstödsregler tillämpas. Detta kan i sig bidra till en större rättslig säkerhet efter-som vi därmed har möjlighet att utgå från en sam-syn kring hur regelverket ska tillämpas. Huruvida det nu avslutade arbetet inneburit att det blivit lättare att hantera dessa frågor och om den lokala nivåns handlingsutrymme ökat, eller inte, återstår dock att se.

Bakgrunden till inremarknadsakten finns i det s.k. Monti-Kroespaketet. I detta har kommissonen bearbetat reglerna för offentliga stöd i förhållande till vad som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Alla myndigheter som på något vis hante-rar ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse berörs av detta. Det innebär att inremarknadsakten är relevant för såväl nationella, som regionala och lokala myndigheter.

Kommissionens initiativ består av flera delar: > Ett meddelande som klargör hur kommissionen ser på grundläggande begrepp

> Ett beslut som begränsar myndigheters anmäl-ningsskyldighet

> En reviderad ram för hur kompensationsbelopp ska beräknas

> En förordning som innebär att gränsen för s.k. minimistöd höjs till 500 000 euro för en treårig beräkningsperiod (Förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012)

Kommissionens syfte med översynen har varit att skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om att kon-kurrensaspekterna kommer att beaktas skarpare i ”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt – överlämnas genom ett öppet och transparent an-budsförfarande för att garantera bästa kvalitet till lägsta kostnad för skattebetalarna.

I meddelandet behandlar kommissionen inne-börden av grundläggande begrepp som exempelvis ”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta för nationella, regionala och lokala myndigheter att tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommis-sionens klargöranden är svårare att bedöma.

I förenklande syfte införs generella undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd till kommissionen. Undantaget omfattar alla so-ciala tjänster oavsett hur stor kompensationen är och andra SGEI där kompensationen överstiger 15

miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster som handlar om att tillgodose sociala behov: hälso- och långtidsvård, barnomsorg, tillgång till och åter-anpassning på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av sårbara grupper.

SKL: SGEIKommissionen: SGEIKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Moderniseringen av statliga stöd EU-kommissionen driver sedan flera år tillbaka ett brett arbete som syftar till en modernisering av reg-lerna för statliga stöd. Den övergripande ambitio-nen med reformpaketet är att stimulera till tillväxt och en konkurrenskraftig inre marknad genom att främja innovationer, tillväxt och sysselsättning.

Europaparlamentet stödjer initiativet men har framhållit att de lägsta gränserna för vad som anses vara stöd behöver höjas. Också den svenska reger-ingen ger sitt stöd till arbetet men framhåller bety-delsen av en strikt hållning till offentlig stödgivning. SKL har i stort ställt sig bakom regeringens uppfatt-ning.

Reformpaketet omfattar både förtydliganden och förenklingar av de omfattande och ibland svårtill-gängliga regler som styr förutsättningarna för olika stimulansåtgärder med offentliga medel. Det har inneburit en översyn av de rådsförordningar som reglerar kommissionens arbete exempelvis den s.k. procedurförordningen och den s.k. bemyndigan-deförordningen. Nivåerna för de minimis stöd är också beslutade. Nivån för de minimis stöd uppgår numera till 300 000 euro över tre år för statligt stöd i allmänhet. När det gäller stöd som faller under be-stämmelserna för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är de minimis nivån 500 000 euro för en pe-riod av tre år.

Kommissionen har också bedrivit ett intensivt arbete i syfte att förenkla och harmonisera tidigare riktlinjer för hantering av stöd i flera viktiga sekto-rer; bredbandsområdet, stöden till flygplatser, re-gionalstöd, riskkapital, innovation och forsknings-stöd är några exempel på områden som är under reformering.

De respektive riktlinjer som gäller för regional-stöd, riskfinansiering och bredbandsutbyggnad är färdiga. De sistnämnda ska dock genomlysas på

På gång inom EU. Våren 201432

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

nytt. Konsultationer pågår ännu för miljö- och en-ergistöd liksom forskning, utveckling och innova-tion.

Arbetet med riktlinjerna för stöd till flygplatser är en stor och viktig fråga för svenskt vidkommande. Arbetet pågår just nu och SKL följer det i samverkan med bl.a. Sveriges Regionala Flygplatser. Den sam-lade bedömningen är dock att de möjligheter som ligger i att tillämpa reglerna för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse gör att riktlinjerna negativa konsekvenser för svensk del kan begränsas.

Viktiga konsultationer pågår också kring den allmänna gruppundantagsförordningen och kring kommissionens vägledning om sin syn på begreppet statliga stöd.

SKL: JuridikKommissionen: Modernisering av statsstödsreglernaEuropaparlamentet: Resolution Regionkommittén: YttrandeCEMR: Fokusgruppen för statligt stöd Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, tfn: 08-452 79 76.

Nationellt arbete på statstödsområdetDe svenska reglerna för handläggning av otillåtna statsstöd är bristfälliga. En statlig utredning har sett över de svenska genomförandereglerna på stats-stödsområdet och lagstiftning. Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsreg-ler trädde i kraft i juli 2013.

Av lagstiftningen följer att den som lämnat olag-ligt stöd ska återkräva det. Av EU-rätten följer vi-dare att den som mottagit sådant stöd ska återbetala det jämte ränta. I lagen finns även bestämmelser om hur ränta ska beräknas och om preskription av fordran som avser återbetalning av olagligt stöd. En talan om återbetalning av olagligt stöd väcks av stödgivaren i tingsrätt.

Regeringen har under sommaren 2013 även till-satt en särskild utredning (Dir 2013:68) för EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspo-litik. Utredaren ska lämna förslag som möjliggör för kommuner att omstrukturera eller under ordnade former avveckla sådana kommunala bostadsföretag på svaga bostadsmarknader som är i kris. Förslagen ska syfta till att de bostadsföretag som omstruktu-reras ges förutsättningar att hantera framtida ut-maningar och verka på marknadsmässiga villkor. Utredningen ska redovisas senast den 29 maj 2015.

SKL: JuridikKommissionen: KonkurrensRiksdagen: Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiskaunionens statsstödsreglerRegeringen: Dir. (2013:68 ) EU-rättsliga förutsättningarför kommunal bostadspolitikKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

Den framtida mervärdesbeskattningenKommissionen arbetar vidare med översynen av mervärdesskattesystemet. Under våren 2014 är momsen inom offentlig sektor och momsundanta-gen i det allmännas intresse i fokus för kommissio-nens översyn. Kommissionen har nyligen avslutat en öppen konsultation om frågan. SKL besvarade kommissionens frågor samt framförde generella synpunkter i enlighet med våra tidigare svar på grönboken om mervärdesskattens framtid.

I den pågående konsultationen presenterar kom-missionen att antal reformalternativ för intressen-ter att lämna synpunkter på. Alternativen som nu presenteras är i stort desamma som i grönboken, dvs. ”moms på allt” eller inom vissa specifika områ-den och sektorer. Utöver tidigare förslag presente-ras nu också momsersättningsystem som ett alter-nativ för att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer. Att kommissionen presenterar momsersättningsystem som ett alter-nativ innebär att SKL har haft framgång med att, i olika sammanhang, påvisa de positiva effekterna med systemet.

Det är oklart när kommissionen kommer att pre-sentera ett slutligt förslag till en framtida momsbe-skattning. Kommissionen har tidigare meddelat att besked kommer under våren 2014 men troligast är att förslag kommer tidigast i sommar. SKL fortsät-ter bevaka och påverka direktivets utformning ge-nom att lämna synpunkter på konsultationer, med-verka på konferenser och seminarier samt genom direkta samtal med kommissionen. SKL för också dialog med CEMR, CEEP, svenska regeringen och Europaparlamentet.

SKL gör bedömningen att kommissionen hör-sammat de synpunkterer som framförts och infor-mation som lämnats från lokal och regional nivå och att kommissionen särskilt uppmärksammat vad SKL haft möjlighet att framföra vid flera tillfällen under de år som förändringsarbetet pågått.

På gång inom EU. Våren 2014 33

SKL: Svar på kommissionens momskonsultation, Yttrande till finansdepartementet, Svar på kommissionens grönbokRegeringen: Svar på kommissionens grönbok,FaktapromemoriaKommissionen: Konsultation om reformer av mervärdesbe-skattningen, Grönboken, Meddelande om mervärdesskattens framtid, Slutrapport Kontaktperson:Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektornI ett meddelande från kommissionen i juni 2012 lyfter kommissionen fram tjänstedirektivet. I med-delandet ”Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesek-torn 2012–2015” betonas att genomförandet av tjän-stedirektivet måste förbättras för att få tillväxten att öka. För att uppnå detta uppmanar kommissionen medlemsstaterna att undanröja diskriminerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Det gäller exempelvis regler som diskriminerar på grundval av nationalitet eller bosättningsort. Kom-missionen betonar att den kommer att inleda för-faranden mot överträdelser av tjänstedirektivet. Tillsammans med medlemsstaterna planerar kom-missionen att lägga fokus på vissa nyckelområden som affärstjänster, byggnadssektorn, turism och detaljhandeln (nästan 30 procent av BNP).

Meddelandet åtföljs av tre arbetsdokument: > Rapporten om genomförandet av tjänstedirekti-vet, som presenterar genomförandet av direkti-vet och de återstående problemen

> Arbetsdokumentet kring riktlinjer för tillämp-ningen av artikel 20.2 om principen om ickedis-kriminering av tjänstemottagare på grundval av nationalitet eller bosättningsland

> Resultaten av det s.k. koherenstestet som visar hur väl EU:s olika regler tillämpas. Här identifie-ras en rad hinder som exempelvis olikheterna i förordningen när det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna med erkännande av examens-bevis från andra medlemsstater

Sammantaget har kommissionens initiativ innebu-rit att svenska myndigheter kommer att intensifiera sitt arbete kring tjänstedirektivet. Det berör därmed även kommunsektorn och det kan därför finnas an-ledning att uppmärksamma tjänstedirektivets bety-delse för lokala myndigheters arbete. SKL avser att återkomma med ett uppdaterat cirkulär om tjänste-direktivets betydelse för kommunsektorn.

Kommerskollegium bedriver ett aktivt arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att implemen-tera tjänstedirektivet och på myndighetens hemsi-da finns en mängd information till stöd bl.a. för en fördjupad regelinventering.

SKL: Juridik, Tillväxt och samhällsbyggnadKommissionen: GD Marknad, ”Bättre styrning av den inremarknaden”, Meddelande om genomförandet av tjänstedirek-tivetKommerskollegium: Implementering av tjänstedirektivetKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Kommissionens förslag till ny dataskyddsförordningKommissionen presenterade i januari 2012 ett ge-nomgripande reformförslag inom området person-dataskydd. Idag regleras det genom Europaparla-mentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet har implementerats genom nationell lagstiftning i medlemsländerna, i Sverige genom personuppgiftslagen (PuL) och fler än hund-ra särskilda registerförfattningar för olika områden.

Förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning blir, om den antas, direkt tillämplig i medlemslän-derna. Förordningsförslaget bygger i stora delar på det nu gällande direktivet men innehåller samtidigt relativt många nya bestämmelser. Det huvudsakliga syftet med förordningen är att ytterligare harmoni-sera och effektivisera skyddet av personuppgifter i syfte att dels förbättra den inre marknadens funk-tion, dels att öka den registrerades kontroll över sina personuppgifter. Förordningen är generell och gäller alla sektorer av samhället med undantag för myndigheters brottsbekämpande verksamhet där ett särskilt direktiv föreslås. Utrymmet för med-lemsländerna att besluta om kompletterande lag-stiftning på nationell nivå kommer att minska. I en nationell remissomgång av förslaget våren 2012 har bl.a. SKL avgett yttrande till Justitiedepartementet.

I Europaparlamentet har det ansvariga LIBE-utskottet, efter behandling av närmare 4000 änd-ringsförslag, avlämnat ett betänkande november 2013. Utskottet föreslår ett antal ändringar och till-lägg i förhållande till kommissionens förslag. Parla-mentet föreslår bl.a. att undantag från reglerna får göras i de medlemsländer där man har en lagstadgad offentlighetsprincip för tillgång till myndigheternas handlingar. Rätten att bli bortglömd har ersatts av

På gång inom EU. Våren 201434

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

en rätt till radering, vilket innebär en viss begräns-ning av kraven på de registeransvariga. Samtycke till behandling föreslås begränsas på det sättet att samtycket upphör automatiskt när ändamålet med behandlingen har upphört eller att behandlingen ifråga inte längre är nödvändig för att uppfylla de ursprungliga ändamålen. Skyldigheten för register-ansvariga att rapportera upptäckta överträdelser inom 24 timmar har strukits i betänkandet. Skyldig-heten att förordna personuppgiftsombud har däre-mot i betänkandet utvidgats och ska förutom alla myndigheter också gälla alla personuppgiftsansva-riga som behandlar uppgifter om fler än 5000 per-soner under ett år. En definition om pseudonyma personuppgifter föreslås också.

Behandlingen i rådet har inte kommit lika långt. Rådet har ännu inte enat sig om en inställning till

förslaget i stort. När detta har skett kan s.k. trilog-förhandlingar mellan parlamentet och rådet påbör-jas. Det går idag inte att förutse när rådet kommer att avge en ståndpunkt och det är osäkert om för-handlingar kan påbörjas före parlamentsvalet i maj 2014.

SKL har arbetat aktivt med frågan, från Stock-holm och Bryssel bl.a. i CEMR:s fokusgrupp för detta ärende.

SKL: YttrandeKommissionen: Förslag till förordningCEMR: PositionspapperParlamentet: LIBE-utskottet, BetänkandeRegeringen: RådspromemoriaKontaktperson: Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 75 51

På gång inom EU. Våren 2014 35

Jämställdhet och diskriminering

Halvtid för kommissionens jämställd-hetsstrategi 2010–2015Kommissionen publicerade hösten 2013 en halv-tidsöversyn om arbetet med Jämställdhetsstrategin 2010–2015. Strategin har fem prioriteringar: eko-nomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för alla former av könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. Det finns också ett sjätte övergripande mål som bl.a. handlar om jämställdhetsintegrering.

Varje år ger kommissionen ut en årlig rapport om utvecklingen. I denna översyn informeras om vad varje generaldirektorat inom kommissionen har gjort och planerar att göra resten av tiden för att ge-nomföra strategin. Kommissionen menar att man arbetar med strategins alla prioriterade områden och att framsteg har gjorts inom nästan alla dessa. Som exempel på viktiga jämställdhetsområden framöver nämner kommissionen Europa 2020 och strukturfonderna samt en rapport om tillämpning-en av Direktiv 2006/54/EC om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling

av kvinnor och män i arbetslivet. Rapporten kom-mer i mars 2014 att åtföljas av en rekommendation där syftet är att främja och underlätta en effektiv tillämpning av principen om lika lön i praktiken och hjälpa medlemsstaterna att hitta rätt metoder för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män.

EU-kommissionen har gett ut tre nya rapporter med anknytning till Jämställdhetsstrategin 2010–2015:

Kvinnor och män i ledande positioner I rapporten ges en översikt över den nuvarande si-tuationen och trender för representationen av kvin-nor och män i det ekonomiska beslutsfattandet, i politiken, i offentlig förvaltning och inom rätts-väsendet.

Könsskillnader för unga på arbetsmarknaden Rapporten visar att tidiga karriärmönster skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor hamnar oftare i inaktivi-tet, deltid och tillfälliga kontrakt än män. Den un-derstryker också behovet av en större uppmärksam-het på könsskillnader i ungdomspolitiken.

KAPITEL7

På gång inom EU. Våren 201436

Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering

Den ekonomiska krisen och dess betydelse för kvinnors och mäns situation och dess betydelse för jämställdhetspolitiken.

Rapporten syftar till att bedöma krisens konse-kvenser för kvinnor respektive män i Europa och för jämställdhetspolitiken. Ekonomiska kriser har olika konsekvenser för kvinnor och män. Tidigare erfarenheter kan inte ge tillräcklig insikt i de köns-specifika effekterna av denna kris eftersom kvin-nors ställning har förändrats avsevärt sedan den senaste stora lågkonjunkturen. Detta inbegriper en potential för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män enligt rapporten. Krisen innebär också ut-maningar där jämställdhet kan ses som en fråga en-dast för de goda tiderna.

SKL: JämställdhetKommissionen: Halvtidsöversynen, Kvinnor och män i ledande positioner, Könsskillnader för unga på arbetsmarknaden, Den ekonomiska krisen och dess betydelse för kvinnors och mäns situationKontakt: Anna Ulvesson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

De nationella stöden för jämställdhet minskar Stark kritik framförs av EU:s jämställdhetsinstitut, EIGE, i en rapport om medlemsländernas ”institu-tionella mekanismer” för jämställdhetsarbete. Med institutionella mekanismer avses till exempel före-komst av ansvarig myndighet, handlingsplaner, lag-stiftning eller arbete med jämställdhetsintegrering.

Utan effektiva nationella strukturer är det osan-nolikt att jämställdheten utvecklas i EU. Rapporten menar att även om jämställdhet erkänns som en grundläggande princip i EU och som en förutsätt-ning för hållbar utveckling, så finns en allt starkare tendens att marginalisera nationella institutionella strukturer som är särskilt inriktade på att främja jämställdhet i EU, menar Virginija Langbakk, direk-tör för EIGE.

Jämställdhetsinstitutets undersökning visar att det skett ett skifte i det politiska klimatet sedan jämställdhetsfrågorna flyttas från kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering till generaldirektoratet för rättsliga frågor. Jämställdhet som politiskt mål nämns inte i samma utsträckning som förr. EIGE menar att det inom unionen och i medlemsländerna idag finns en trend att integrera jämställdhet i arbetet med anti-diskriminering eller mänskliga rättigheter. EIGE menar också att det sker en ”juridifiering” av jäm-

ställdhetsfrågorna, där det aktiva arbetet riskerar att försvagas och att fokus istället riktas på lagstift-ningsarbetet.

Det ses oftare som ett brott mot de mänskliga rät-tigheterna, som kräver reaktiva, rättsliga åtgärder för att skydda enskilda medborgare mot diskrimi-nering. Inbäddad i ett ramverk för mänskliga rättig-heter, förlorar jämställdhetsarbetet kraft och styrka att ta itu med strukturella ojämlikheter och diskri-minering på samhällsnivå.

Den ekonomiska krisen har lett till budget- och personalnedskärningar för ombudsmannainstitu-tioner, jämställdhetsfrågorna har slagits ihop med andra frågor och många har fått ett bredare uppdrag med färre resurser.

EIGE: Webbplats, Jämställdhetsinstitutets rapport Kontakt: Anna Ulvesson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

CEMR och ObservatoryEtt år har gått sedan lanseringen av webbsidan för CEMR:s Observatory, www.charter-equality.eu. Ob-ser vatory är ett stöd för dem som har undertecknat den Europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal nivå, den s.k. CEMR-deklarationen. Observa-tory har till uppgift att stödja utarbetandet, imple-menteringen och övervaktandet av lokala handlings-planer. Den ska också tillhandahålla en plattform för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och deras nationella orga-nisationer. Det finansieras huvudskaligen av medel från den svenska regeringen, genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet med tre miljoner kronor till mars 2015.

Det har tagit längre tid än planerat för att få in namn på kontaktpersoner och handlingsplaner på webbsidan. Ett nätverk av nationella koordinatörer arbetar för att hjälpa Observatory med att sprida information om webbsidan och samla in uppgifter från undertecknarna.

Nu finns över 1400 undertecknare i Europa. I Sverige har 89 kommuner och 16 landsting under-tecknat deklarationen. Det innebär att 86 procent av Sveriges befolkning omfattas.

SKL: Hållbar jämställdhetObersvatory: Webbplats CEMR: Deklarationen Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

På gång inom EU. Våren 2014 37

Indikatorer som mäter hur man genom-för CEMR:s jämställdhetsdeklarationKommissionen har anslagit en miljon euro till ett pilotprojekt för att under två år utveckla indikatorer som ska mäta hur CEMR-deklarationen genomförs på lokal och regional nivå i Europa. Kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor hade ett an-budsförfarande för projektet där CEMR deltog. För att uppfylla de särskilda krav som angavs i anbuds-infordran, etablerade CEMR ett partnerskap med konsultbyrån GHK och det baskiska universitetet i Spanien. Projektpartnerna valdes ut på grundval av sina tidigare erfarenheter och kompetens inom om-rådet för datainsamling och jämställdhet. I decem-ber fick CEMR uppdraget.

Nu startar ett intensivt arbete med de kommuner, landsting och regioner i Europa som har underteck-nat deklarationen. SKL har accepterat att stödja projektet och kommer att underlätta kommunika-tionen mellan de som undertecknat jämställdhets-deklarationen och ledningen för projektet.

SKL: JämställdhetKommissionen: PilotprojektObersvatory: Webbplats CEMR: Deklarationen Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

HBT-personers situation i kommunernaDe mänskliga rättigheterna för HBT-personer är på flera sätt eftersatta. Det finns också allvarliga ten-denser som visar att HBT-personers livsmöjligheter inte fullt ut är likvärdiga andra personers.

Arbetet med mänskliga rättigheter har alltid en lokal och regional dimension. Det är i samhället där människor lever sin vardag som rätten till yttran-defrihet och att vara sig själv avgör om de mänsk-liga fri- och rättigheterna blir verkliga eller enbart teoretiska. Kommunerna har därmed en oavvislig roll för att förverkliga de mänskliga rättigheter som lagts fast i europeiska och globala konventioner.

Europarådets kongress för kommunala och re-gionala organ (CLRAE) har utsett en svensk leda-mot till rapportör för ett förslag om hur kommuner och regeringar inom respektive ansvarsområde kan utveckla och garantera att arbetet med HBT-personers mänskliga rättigheter är framgångsrikt. Yttrandet ska behandlas av CLRAE under 2014 och väntas antas våren 2015.

SKL: CLRAE, Om rapportenEuroparådet: CLRAE, Europarådets arbete för HBT-personers rättigheterKontaktperson:Dominique Faymonville, dominique.faymonville@skl.se, 08-452 71 04

På gång inom EU. Våren 201438

KAPITEL8

Integration, migration och asylfrågor

En framtida politik för området rättsliga och inrikes frågor efter Stockholmspro-grammets slut 2014Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 antog EU en femårig arbetsplan inom området rättsliga och inrikes frågor, Stockholmsprogram-met. Detta övergripande program omfattar åren 2010–2014 och kommer därför att följas upp under 2014. Programmet omfattar frågor som skyddet av de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till integritet, minoriteters rättigheter och asylrätt, migrationsfrågor, EU-medborgarskapet, kampen mot den organiserade brottsligheten och andra sä-kerhetsfrågor. I mars avser kommissionens general-direktorat för rättsliga frågor och generaldirektora-tet för inrikes frågor presentera varsitt meddelande om en framtida inriktning för EU:s politik på det rättsliga respektive inrikes området. Rådet förvän-tas därefter anta en strategisk inriktning, möjligtvis redan i juni. Det är inte säkert att det blir ett nytt flerårigt program som antas. Beträffande innehål-let är det troligt att fokus läggs på konsolidering och implementering av redan existerande lagstiftning.

Vissa av sakfrågorna som behandlas inom ramen för Stockholmsprogrammet faller under lokala och regionala myndigheters befogenheter och många påverkar deras verksamhet. Regionkommittén ska därför göra en utvärdering av Stockholmsprogram-met för att i ett tidigt skede formulera de lokala och regionala myndigheternas önskemål och förvänt-ningar vad gäller den framtida inriktningen inom ovan nämnda områden. Lotta Håkansson-Harju (S) från Järfälla kommun är Regionkommitténs rap-portör för detta egeninitierade yttrande. Yttrandet ska antas vid Regionkommitténs plenarsession i juni och kommer bl.a. fokusera på främjandet av grundläggande rättigheter, vikten av flernivåstyre, ett välfungerande asylmottagande, integration, till-lit, medborgarskap samt strategisk kommunikation.

Kommissionen: Inrikes frågor, Rättsliga frågorEuropaparlamentet: Yttrande om halvtidsöversyn av Stock-holmsprogrammet Regionkommittén: Arbetsdokument om En framtida politik för området rättsliga och inrikes frågor efter Stockholmsprogram-mets slut 2014

På gång inom EU. Våren 2014 39

Kontaktpersoner: Annika Liedholm, annika.liedholm@skl.se, +32 2 549 0 865 Lotta Dahlerus, lotta.dahlerus@skl.se, 08-452 73 70Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se, 08-452 78 27

Unga romers situationEuroparådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) har initierat ett samarbete mellan kommuner i Europa som har ett särskilt intresse för romers situation. Denna Allians för städer för romsk inkludering har genomfört ett antal aktivi-teter och inlett flera projekt för att höja kunskapen om romers situation och behov av åtgärder som kan stärka romers mänskliga rättigheter. Inom CLRAE har förslag i flera år lagts till de 47 medlemsländer-nas regeringar för att förbättra romers situation. Under 2013 utarbetade en svensk CLRAE-ledamot en politisk rapport med fokus på situationen för unga romer. I rapporten finns bl.a. förslag kring hur möjligheterna till arbete och utbildning kan stär-kas. Rapporten behandlas vid CLRAE:s plenarmöte i mars 2014.

SKL: CLRAEEuroparådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organKontaktperson: Dominique Faymonville, dominique.faymonville@skl.se, 08-452 71 04

Migranters företagande på den lokala arbetsmarknadenPå europeisk nivå pågår ett arbete med att stärka förutsättningarna för små och medelstora företag och entreprenörer i syfte att öka EU:s möjligheter och förutsättningar för att uppfylla tillväxtmålen i Europa 2020-strategin. I detta arbete måste mig-ranters företagande synliggöras och ses som en vik-tig resurs.

Under 2013 utarbetade en svensk ledamot i Europa rådets kongress för lokala och regionala or-gan (CLRAE) en politisk rapport kring migranters entreprenörskap. Rapporten antogs i oktober 2013 av CLRAE:s plenarmöte. Under 2014 förs förslagen vidare i diskussion med medlemsländernas reger-ingar och med kommunerna och regionerna i alla medlemsländer.

Bland rapportens förslag återfinns krav på flexi-blare regler och förenklade procedurer, förbättrad information till migranterna, mikrofinansiering, kompetensutveckling, marknadsassistans och ska-pande av affärsorganisationer för immigranter. Med -lemsländernas regeringar bör enligt CLRAE ta ökat ansvar för att ge tillgång till mikrokrediter. Kommu-nerna uppmanas att i sina utvecklings- och integra-tionsstrategier inkludera arbete för att underlätta migranters entreprenörskap.

SKL: CLRAEEuroparådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, RapportenKommissionen: Europeisk agenda för integrering av tredje-landsmedborgareKontaktpersoner: Dominique Faymonville, dominique.faymonville@skl.se, 08-452 71 04

På gång inom EU. Våren 201440

KAPITEL9

Utbildning, forskning och kultur

Nu har Erasmus+ startatI januari startade EU:s nya program för europe-iskt utbildningssamarbete, Erasmus+. Det ersätter Programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa, Erasmus Mundus och Tempus. Dessutom inkluderas nya områden som idrott.

Programmet syftar till att öka kvaliteten i ut-bildningssystemen, främja de gemensamma euro-peiska målen i Europa 2020-strategin och stödja den europeiska dimensionen i utbildnings-, ung-doms- och idrottsverksamheterna. Erasmus+ be-står huvudsakligen av tre slags åtgärder: mobilitet, projektsamarbeten och stöd för policyförändring. Programmet kommer att gälla 2014–2020 och bud-geten för programmet uppgår till ca 14,7 miljarder euro under den kommande sjuårsperioden.

Regionkommittén antog ett yttrande över försla-get i maj 2012 som föredrogs av en svensk rapportör. Kommittén välkomnade förslaget till program och syftet att stödja målen i Europa 2020. För att nå må-len om deltagande i utbildning behöver framförallt kvalitetsutveckling i förskola och skola stödjas så att alla ges möjlighet att delta i fortsatt utbildning. I

yttrandet föreslås en tydligare koppling till den lokala och regionala nivån eftersom det är här ansvaret för stora delar av utbildnings- och ungdomspolitiken ligger. Regionkommittén lyfter även målsättningen att stärka målgrupper som barn i skolan, unga utan-för det formella utbildningssystemet och vuxna i olika former av lärande.

Det finns förutsättningar att dessa målsättningar kommer att kunna tas väl till vara i det nya program-met och SKL kommer att samverka med Universi-tets- och högskolerådet (UHR) samt Ungdomssty-relsen som är nationella programkontor för det nya programmet. Information om programmets fort-satta implementering finns på utbyten.se.

Kommissionen: Utbildning, Erasmus för allaRådet: ÖverenskommelsenParlamentet: Utskottet för kultur och utbildningRegionkommittén: YttrandeUHR: utbyten.seKontaktperson:Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

På gång inom EU. Våren 2014 41

En öppen utbildningKommissionen presenterade i september 2013 meddelandet Öppet lärande, eller Opening up Edu-cation som den engelska rubriken lyder. Det hand-lar om en gemensam agenda för att främja högkvali-tativa och innovativa sätt att lära och undervisa, där man systematiskt och genomgripande använder ny teknik med digitalt innehåll.

Kommissionen konstaterar att den digitala tek-niken idag är en självklar del i människors vardag, men att detta inte återspeglas i europeisk utbild-ning. För att främja utvecklingen på utbildningsom-rådet föreslår kommissionen åtgärder på EU-nivå och nationell nivå i syfte att skapa mer öppna och digitalt stödda lärmiljöer av hög kvalitet och effek-tivitet. Kommissionen föreslår i huvudsak insatser inom fyra teman: öppna upp nya förutsättningar för lärande, öppna upp tillgången till kunskap, öppna upp samarbete kring lärande samt mobilisera alla intressenter.

Tanken är att insatser ska finansieras genom det nya ramprogrammet för utbildning, Erasmus+, samt ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020. Syftet är att stödja utbildningsan-ordnare i utarbetande av nya IT-baserade verksam-hets- och utbildningsmodeller, att pröva innovativa lärmetoder samt arbetet med att utveckla styrdoku-ment och bedömningar av färdigheter.

Regionkommitténs yttrande antogs i slutet av januari 2014. Rapportör för yttrande var en svensk ledamot. I yttrandet välkomnar kommittén initiati-vet. En digitalisering av lärandet genom ett utveck-lat öppet lärande har goda förutsättningar att i hög utsträckning förbättra studieresultat och ge effek-tivare resursutnyttjande i jämförelse med traditio-nell undervisning.

Regionkommittén lyfter särskilt fram att i många medlemsländer är det ett lokalt eller regionalt an-svar att tillhandahålla en bra skola och utbildning som ger goda förutsättningar för ett arbetsliv i för-ändring. En grundläggande fråga är att alla behöver få del av de möjligheter som en ökad användning av digital teknik ger. Detta ska stödja elever och stu-denter oavsett på vilken nivå man läser, från för-skola och uppåt. På samma sätt ska möjligheterna gälla oavsett var man bor eller vilka sociala eller ekonomiska förutsättningar man har. En fortsatt och strategisk bredbandsutbyggnad blir därmed en angelägen fråga.

Vidare konstateras att en framtida IT-anpassad utbildning innebär behov av uppdaterade lärarut-bildningar. Det hjälper inte med 2014 års teknik om den inte förenas med 2014 års pedagogik.

Kommissionens meddelande kommer under våren att behandlas i parlamentets utskott för ut-bildningsfrågor. Ministerrådet inledde sina diskus-sioner om meddelandet vid rådsmötet i slutet av november 2013.

Kommissionen: Öppen utbildning, openeducationeuropa.eu Ministerrådet: Uppföljning från rådsmöteRegionkommittén: YttrandeKontaktperson: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

Nytt ramprogram för forskning, utveckling och innovationEU:s nya ramprogram för forskning, utveckling och innovation, Horisont 2020, är nu på plats. Under vå-ren 2014 genomförs en rad aktiviteter för att sprida information om programmet av kommissionens generaldirektorat för forskning. EU-kommissionen har flera gånger betonat att programmet inte ska ses som en fortsättning på förra ramprogrammet, FP7, utan som ett helt nytt program. Horisont 2020 lö-per 2014–2020 och har en budget som, efter inten-siva förhandlingar mellan rådet och parlamentet, uppgår till ca 80 miljarder euro. De första utlysning-arna inom programmet har öppnats och finns nu tillgängliga på kommissionens hemsida.

Tre grundläggande prioriteringar inom program-met är spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Inom framför allt det sist-nämnda området finns en mängd frågeställningar som direkt rör kommuners, landstings och regio-ners verksamheter. Det är viktigt att här lyfta fram att programmet inte bara är inriktat på naturveten-skap, medicin och teknologi.

Det EU-finansierade nätverket Net4society har sammanställt särskilda översikter av vilka möjlig-heter som ryms för samhällsvetare och humanister, och vilka forsknings- och utvecklingsfrågor som kan engagera dessa, liksom olika tvärvetenskapliga ingångar i ramprogrammets olika områden. Hori-sont 2020 är också öppet för att fler aktörer ska bli både drivande forskningsaktörer och partners, i olika konstellationer av samhällsrepresentanter, näringsliv och akademi. Detta är helt i linje med vad SKL efterfrågat.

SKL:s uppföljning av sina medlemmars delta-gande i FP7 i form av rapporten Kunskapande över gränser finns nu tillgänglig via SKL:s webbutik i både tryckt och elektronisk form. Här ges en god grund att stå på inför deltagande i Horisont 2020 och för fortsatt FUI-arbete hos kommuner, landsting och

På gång inom EU. Våren 201442

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

regioner inom europeiska partnerskap. VINNOVA kommer fortsättningsvis att vara den nationellt hu-vudansvariga myndigheten och fungera som stöd för sökande. SKL ingår bland de intermediärer som myndigheten inlett ett fördjupat samarbete med för att öka det svenska deltagandet i Horisont 2020.

SKL: Rapporten Kunskapande över gränser Kommissionen: Horisont 2020 Net4society: Webbplats VINNOVA: Horisont 2020 Kontaktperson: Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

Nya kulturprogrammet Kreativa Europa är igångFrån och med januari 2014 är det nya ramprogram-met för kultur, Kreativa Europa, på plats. I Kreativa Europa har programmen Kultur, Media och Media Mundus slagits samman i en gemensam ram. Krea-tiva Europa sträcker sig över perioden 2014–2020 och omfattar 1,5 miljarder euro.

Det är en ökning om nio procent jämfört med fö-regående programperiod. Satsningen ligger i linje med prioriteringarna i Europa 2020-strategin där investeringar inom de kulturella och kreativa sekto-rerna är tänkta att bidra till smart och hållbar till-växt för alla.

I Kreativa Europa pekas fyra särskilda mål ut: > Stödja den europeiska kulturella och kreativa sektorns förmåga att verka över gränserna

> Främja cirkulationen över gränserna för kultu-rella och kreativa verk och operatörer och nå ut till ny publik i och utanför Europa

> Stärka den kreativa och den kulturella sektorns ekonomiska kapacitet, särskilt små och medel-stora företag och organisationer

> Stödja samarbete över gränserna för att främja utarbetande av policies, innovation, nya företags-modeller och publikutveckling.

Från och med 2016 kommer Kreativa Europa även att inkludera en lånegarantifond om 121 miljoner euro som hjälper de kulturella och kreativa sekto-rerna att lättare få tillgång till finansiering. Kom-missionen har identifierat svårigheten som kul-turaktörer och små företag inom de kulturella och kreativa sektorerna har för att själva finansiera sin verksamhet samt bli beviljade banklån för verksam-heten. Med det finansiella instrumentet vill man både stärka möjligheterna till banklån och förändra attityderna hos kulturaktörer och finansmarknad.

Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag att tillsammans utgöra kontaktkontor i Sverige för programmet, kallat Kreativa Europa Desk. Statens kulturråd har huvudansvar för del-programmet Kultur och Svenska Filminstitutet för delprogrammet MEDIA. Båda svarar på frågor om det tredje sektorsövergripande programområdet där det nya lånegarantiinstrumentet ingår.

SKL: Kultur och fritidKommissionen: Kreativa Europa, Finansieringsinstrumentet Kulturrådet: Kreativa Europa Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Kulturhuvudstadsåret 2014Umeå och Riga är europeiska kulturhuvudstäder 2014.

Umeå valdes till kulturhuvudstad av en enhällig jury. I motiveringen framhölls Umeås vilja att göra staden och norra Sverige mer synlig i Europa samt att man vill använda kultur som en drivande kraft i regional utveckling. Invigningsceremonin ägde rum den första februari på temat Burning Snow. Det är andra gången som en svensk stad har utsetts till eu-ropeisk kulturhuvudstad; Stockholm var kulturhu-vudstad 1998.

Rigas ansökan om att blir kulturhuvudstad bygg-de på de tre principerna kreativitet, gränsöverskri-dande och nya former för interaktion. Motto för satsningen är ”Force Majeure” och man vill stärka betydelsen av hur kultur kan förbättra städer och människors liv.

Tanken bakom de europeiska kulturhuvudstä-derna är att lyfta fram den kulturella mångfalden som finns i Europa, främja och framhäva de kultu-rella band som finns mellan unionens medborgare, främja en känsla av europeiskt medborgarskap samt öka förståelsen för de olika kulturer som finns i EU:s medlemstater.

Kommissionen: Europeiska kulturhuvudstäder Riga: Riga2014Umeå: Umea2014 Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

På gång inom EU. Våren 2014 43

Grekiska ordförandeskapets prioriteringar på kulturområdetGrekland är ordförandeland för EU under det första halvåret 2014. Ordförandeskapet har lyft fram någ-ra punkter de avser fokusera på för området kultur och fritid, som är av intresse för svenska kommuner och landsting:

> Utvärderingsprocessen gällande Handlingsplan för kultur 2011–2014 samt arbetet med att förbe-reda kommande tematiska prioriteringar.

> Ambitionen att skapa och förankra en gemensam europeisk ansats gällande kulturarvsfrågor.

> Kommande konferenser inom området kulturar-vets roll för hållbar utveckling samt villkoren för kulturella och kreativa näringar.

SKL: Kultur och fritidGrekiska ordförandeskapet: Webbplats, Ordförandeskapets prioriteringar Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i fördragen och i den europeiska kulturagendan från 2007. Kulturagendan har tre gemensamma mål:

> Främja kulturell mångfald. > Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet. > Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unio-nens internationella förbindelser.

Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissio-nens rapport som släpptes sommaren 2010 om ge-nomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor till förverk-ligandet av Europa 2020-strategin. Ministerrådet enades genom antagandet av handlingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlingsplanen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden:

> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla.

> Prioritering B: Kulturella och kreativa näringar. > Prioritering C: Färdighet och rörlighet. > Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar.

> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna. > Prioritering F: Kulturstatistik.

Sverige representeras av Kulturdepartementet, Sta-tens Kulturråd, Konstnärsnämnden och National-museum. Flera arbetsgrupper har tagit fram hand-böcker som finns på Kulturrådets hemsida.

Förbundet anser att det kommunala och regio-nala perspektivet i EU-arbetet bör bli mer synligt; det bör finnas lokal och regional representation i det nationella arbetet med kommissionens agenda för kultur. Idag saknas rutiner för att förankra det arbetet på lokal och regional nivå.

Under 2014 kommer arbetet med att ta fram ett nytt handlingsprogram för perioden efter 2014 att inledas. Arbetet påbörjas under det grekiska ordfö-randeskapet och fortsätter under det italienska ord-förandeskapet hösten 2014.

SKL: Kultur och fritidRådet: Handlingsplanen för kulturKommissionen: Rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan Kulturrådet: Kulturrådets samarbete inom öppna samord-ningsmetoden Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Digitala vägen till morgondagens europeiska välfärdDigitala agendan är ett av flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin och är av central betydelse för att den europeiska ekonomin, jobben och tillväxten. Digitaliseringen och internet erbjuder alla sektorer i samhället stora möjligheter.

Under 2013 togs beslut om fortsatt gemensamt arbete kring informationssäkerhet och riktning mot ett europiskt e-ID. Kommissionen har aviserat dessa frågor som prioriterade i arbetsprogrammet för 2014.

Kommissionen kommer också att ha fokus på frå-gor som är kopplade till förslaget om förordning för att åstadkomma en gemensam inre marknad för te-lekomsektorn samt förslaget till förordning för att minska kostnaderna för bredbandsutbyggnad.

Kommuner, landsting och regioner är beroende av en väl utbyggd e-förvaltning för att kunna er-bjuda en effektiv och god välfärd med hög kvalitet. Kommissionens satsningar under 2014 på en bra informationssäkerhet och bra digitalt stöd för att hantera e-ID och digitala signaturer är en viktig bas för de framtida tjänsterna i kommuner, landsting och regioner.

Initiativen inom den digital agenda är också kopp-lade till många frågor som finns beskrivna på annan

På gång inom EU. Våren 201444

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

plats i skriften. Stadsstödsregler, dataskyddsdirektiv, Horisont 2020, e-upphandling och e-fakturering är några exempel.

SKL: E-samhället, Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: DG Connect, Digitala Agendan, Fonden för ett sammanlänkat Europa Europaparlamentet: ITRE-utskottet Kontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Förordning ska sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnad Kommissionens förslag till förordning för att sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnad syftar till att göra det möjligt för bredbandsaktörer att lägga fiber i befintliga ledningar av olika slag samt att också sti-mulera till bredbandsinvesteringar på nya villkor. Förslaget bygger på att kommissionen har identi-fierat följande fyra problemområden, där det anses vara möjligt att nå avsevärda kostnadsminskningar:

> Ineffektivitet och flaskhalsar i användningen av befintlig fysisk infrastruktur, som ledningar, rör, skåp, stolpar och master.

> Flaskhalsar i samband med gemensam utbygg- nad.

> Ineffektivitet i utfärdandet av tillstånd. > Flaskhalsar i samband med utbyggnad i byggna-der.

En mer sammanhängande process vid etablering av fiberinfrastruktur kan ge besparingar. För att maximera effekten föreslår kommissionen att för-ordningen inte bara riktas till leverantörer av elek-troniska kommunikationsnät utan till alla ägare av fysisk infrastruktur, t.ex. elnät, VA-nät, väghållare och andra ledningsnät som lämpar sig för fiber. De minskade kostnaderna som förslaget förutsetts innebära antas leda till ökade investeringar i fiber-utbyggnad. SKL avvisar förslaget då de hinder som kommissionen anför inte är problem i Sverige och därför inte bidrar till sänkta kostnader eller ökad utbyggnad. Förslaget ger också långtgående rättig-heter för telekomoperatörer att ta andra infrastruk-turer i anspråk vilket skapar stora problem med gäl-lande lagstiftning avseende äganderättsliga frågor. Även en stark förskjutning av kostnader och risk till andra ledningsägare är ett problem.

SKL: Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: DG Connect, Digitala AgendanParlamentet: ITRE-utskottet, Minska kostnaderna för utbygg-nad av bredband Regionkommittèn: YttrandeKontaktperson:Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Förordning föreslås om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation Förslaget syftar till att åstadkomma en gemensam europeisk marknad för bredbandstjänster. Skälen som anges är bland annat att elektroniska kommu-nikationer är lämpade att tillhandahållas i större perspektiv än på nationella marknader. Förslaget omfattar bestämmelser för att harmonisera bred-bandstjänster, tillståndsgivning, konsumenträttig-heter och skyldighetsbeslut.

Ett fritt och öppet internet där operatörerna inte sorterar bort tjänster och trafik är avgörande för den digitala agendans fortsatt positiva utveckling. Idag är inkonsekventa och otydliga villkor för kon-sumenter ett problem för trovärdigheten för bran-schen och skapar onödiga kostnader.

Dessutom föreslås åtgärder för att minska kost-naderna för kommunikation över landsgränser i mobilnäten, så kallad roaming. Målsättningen är att det ska vara lika billigt att ringa mellan Köpenhamn och Malmö som mellan Malmö och Kiruna. Idag är cirka 45 gånger dyrare att göra utlandssamtal.

Sveriges Kommuner och Landsting delar i många avseende EU-kommissionens målbild att uppnå en inre marknad för elektronisk kommunikation. In-vånare och företag bör ha tillträde till elektroniska kommunikationstjänster i hela EU utan gränshin-der eller omotiverade extrakostnader. Företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och tjänster ska kunna driva och tillhandahålla så-dana nät och tjänster oavsett var de är etablerade i EU och var deras kunder finns.

Lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll och tar ett stort ansvar när det gäller att säker-ställa rättvis bredbandstillgång till rimligt pris på områden där marknadsmekanismerna inte fung-erar. SKL anser att det är en brist att förslaget inte behandlar frågor kring finansiering av utbyggnad i områden där marknaden inte fungerar.

På gång inom EU. Våren 2014 45

För lokala och regionala aktörer är det också av stor vikt att alla typer av tjänster kan levereras utan extra kostnader till invånare och näringsliv.

När förslaget genomförs måste också hänsyn tas till de rättsliga och faktiska förutsättningar som gäl-ler i medlemsstaterna idag. Kommissionen bör där-för överväga att åtgärderna kan behöva införas i fle-ra steg för att blir verkningsfulla och framgångrika.

SKL: Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: DG Connect, Digitala AgendanParlamentet: ITRE-utskottet, Minska kostnaderna för utbygg-nad av bredband Kontaktperson:Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

På gång inom EU. Våren 201446

Ordlista

A

Acquis communautaireDetta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, dvs. medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

AmsterdamfördragetEU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och änd- ringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B

BefogenhetsfördelningFördelningen av befogenheter mellan EU och med- lemsstaterna indelas i tre typer:

> Delade befogenheter (vanligast): både EU och medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område.

> Exklusiva befogenheter för EU: medlemsstaterna har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera.

> Stödjande befogenheter: EU kan endast samord-na och uppmuntra medlemsstaternas agerande. Principerna om subsidiaritet och proportionali-tet styr ansvarsfördelningen så att denna indel-ning respekteras.

BeslutEtt beslut är en rättsakt som till alla delar är bin-dande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer.

Bästa praxisEtt sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga med-lemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

C

CoreperCoreper står för franskans Comité des Représen-tants Permanents, dvs. de ständiga representanter-nas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

CLRAEThe Congress of Local and Regional Authorities (CLRAE) är en del av Europarådet vars roll är att främja lokal och regional demokrati och stärka det lokala och regionala självstyret. Inom Europarådet är det CLRAE som ansvarar för övervakningen av hur Europakonventionen om kommunal självsty-relse tillämpas i medlemsstaterna. CLRAE består av 636 ledamöter som alla är folkvalda i kommuner och regioner i Europarådets 47 medlemsstater. Sve-rige företräds av sex ledamöter och sex suppleanter.

D

DirektivRättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tid-punkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E

EESEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet be-står av EU:s medlemsstater samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rör-lighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 31 länder.

EnhällighetTermen enhällighet innebär att alla medlemssta-ter i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutspro-cessen i en union med 28 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, som beskattning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

På gång inom EU. Våren 2014 47

Europa 2020-strateginEuropa 2020-strategin antogs 2010 och är EU:s strategi för ökad ekonomisk tillväxt, jobb och väl-stånd i EU:s medlemsstater och i helhet. Strategin syftar till att skapa smart, hållbar tillväxt för alla.

EuropaparlamentetEU:s enda direkt folkvalda institution. Europapar-lamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budge-ten och kontrollerar kommissionen politiskt. Euro-paparlamentet består av 766 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna. Sveri-ge har 20 platser. Efter valet till Europaparlamentet 2014 kommer parlamentet bestå av 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

EuroparådetEuroparådet är inte någon EU-institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg. Europarådet strävar bl.a. efter att värna de mänskli-ga rättigheterna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främ-lingsfientlighet och intolerans.

Europeiska centralbanken (ECB)Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpo-litiken för de 18 medlemsstater som ingår i euro-området. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Euro-peiska centralbankssystemet (ECBS).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter represen-terar civilsamhället. Kommittén har  353 ledamö-ter. Sverige representeras av företrädare från bl.a. Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG)EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre grän-ser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bl.a. transporter, konkurrens, fis-ke och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonför-draget ersattes och efterträddes EG av EU.

Europeiska kommissionenDen institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlings-program och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av en le-damot från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso. Leda-möterna beslutar kollektivt men har olika ansvars-områden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär, Cecilia Malmström, har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor. Efter varje val till Europaparlamentet ska en ny kommis-sion utses.

Europeiska ombudsmannenEuropeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institu-tionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från EU-medborgare och juridiska personer i medlems-staterna gällande bristfällig förvaltning vid EU:s in-stitutioner eller organ (utom domstolarna).

Europeiska rådetEuropeiska rådet består av sin ordförande (f.n. Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regerings-chefer samt kommissionens ordförande. Dess hu-vudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

Europeiska terminenEn årligen återkommande sexmånadersperiod när medlemsstaternas budget och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka sam-ordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling.

Europeiska unionens domstolBestår dels av domstolen med 28 domare och 9 ge-neraladvokater, dels den s.k. tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 28 domare, alla ut- sedda för sex år på förslag från medlemsstaterna. EU-domstolen tolkar EU-rätten och lämnar för-hands-avgöranden om reglernas innebörd på begä-ran av nationella domstolar. Den dömer i mål mel-lan medlemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande.

På gång inom EU. Våren 201448

Ordlista

Europeiska unionens rådEuropeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrä-dare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna. Rådet sammanträder regelbundet för att fatta de-taljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

F

Fördjupade samarbetenEtt arrangemang där minst nio medlemsstater sam-arbetar inom ett visst område, medan övriga EU-länder ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet. De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

FördragNär Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upp-hov till nya texter. De viktigaste fördragen är:

> Fördraget om upprättandet av Europeiska eko-nomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EG- fördraget eller Romfördraget) 1958

> Europeiska enhetsakten 1987 > Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993

> Amsterdamfördraget 1999 > Nicefördraget 2003 > Lissabonfördraget 2009

När man talar om ”fördragen” syftar det på fördra-get om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabonför-draget.

FörordningRättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordning-ar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

G

GrönbokEn grönbok är ett dokument som kommissionen of-fentliggör för att stimulera till diskussion i en sär-skild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

H

HarmoniseringHarmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav in-förs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner var-andras regler för säkra produkter.

I

Inre marknadenEU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K

KommissionenSe Europeiska kommissionen.

Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet är det antal röster som krävs i rådet för att ett beslut skall antas när frågor behand-las. Kvalificerad majoritet innebär att ett förslag får 260 röster av 352 och stödjs av en majoritet av medlemsstaterna. En medlemsstat kan även begära prövning om den kvalificerade majoriteten verkli-gen innebär 62 procent av unionens totala befolk-ning. Om så är fallet antas förslaget.

Fr.o.m. den 1 november 2014 kommer dagens kva-lificerade majoritet att ersättas av så kallad dubbel majoritet vilket definieras som minst 55 procent

På gång inom EU. Våren 2014 49

av rådets medlemmar vilka ska företräda minst 15 medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning.

L

LissabonfördragetLissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU-fördraget och EG- fördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya fördraget innebär bl.a. att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitis-ka frågor. De nationella parlamenten får möjlighet att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om de skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen en-bart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissi-onen ska också ta större hänsyn till vilka konsekven-ser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå. Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlig-het införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kom-mittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad.

LissabonstrateginLissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till värl-dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbetstillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020- strategin.

LojalitetsprincipenInnebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åt-gärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EU institution har vidtagit.

M

MaastrichtfördragetFördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft 1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med ett nyinrättat medborgarskap.

MedbeslutandeförfarandetSe Ordinarie lagstiftningsförfarandet

MeddelandeDokument som kommissionen ger ut. Det finns fle-ra olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kom-missionen sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

MedlemsstatLänderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”. Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EU finns 28 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lett-land, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Neder-länderna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige, Kroatien och Storbritannien (i EU går landet under benäm-ningen Förenade kungariket).

MellanstatlighetMellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säker-hets- och försvarsfrågor uteslutande genom mel-lanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatli-ga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten.

MinisterrådetSe Europeiska unionens råd.

N

NicefördragetEU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde i kraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för

På gång inom EU. Våren 201450

Ordlista

att anpassa EU till utvidgningen; antalet kommis-sionärer minskades från 30 till 25, användning av omröstning med kvalificerad majoritet utökades och ny röstvägning inom rådet infördes.

O

OrdförandeskapOrdförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt.

Grekland innehar ordförandeskapet under våren 2014 och Italien under hösten 2014. Sverige var ord-förande andra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandetHuvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissio-nen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken har parlamentet dock ingenting att säga till om. Detta gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

P

PelareDe tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s verksamhet i skilda politikområden. Denna indel-ning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

Den första pelaren, EG, rörde bl.a. den inre mark-naden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemen-skapsmetoden” och involverade kommissionen, parlamentet och rådet.

Den andra pelaren omfattade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut fattades av rådet ensamt.

Den tredje pelaren innefattade det polisiära och straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelar-na. Den första pelaren var överstatlig och rådet fat-tade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvunget att fatta sina beslut med enhällighet, det vill säga att alla länder hade vetorätt.

ProportionalitetsprincipenProportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogen-heter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördra-gen. Agerandets omfattning ska således stå i propor-tion till målet. När EU kan använda olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

R

RapportörI Europaparlamentet utses en föredragande, infor-mellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsären-de eller initiativ. Föredragandens förslag diskute-ras, ändras och antas genom omröstning i utskottet innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkan-det. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK och EESK.

RekommendationerRättsakter som utfärdas av rådet eller kommissio-nen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

Regionkommittén (ReK)Regionkommittén inrättades 1992 genom Maast-richtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994. Det är ett rådgivande organ som ger lokala och re-gionala myndigheter inflytande över EU:s besluts-process. ReK består av 353 politiker från lokal och regional nivå, utsedda av rådet för en period om fem år. Ledamöterna ska vara valda företrädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt an-svariga inför en vald församling. Sverige har tolv or-dinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort an-tal områden, bl.a. ekonomisk, social och territori-ell sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, trans europeiska nät, energi och telekommunika-tion, utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folkhälsa och transporter. ReK kan även avge ytt-randen på eget initiativ.

RådetDet finns tre olika europeiska organisationer med ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (mi-

På gång inom EU. Våren 2014 51

nisterrådet), Europeiska rådet och Europarådet. Oftast avses dock ministerrådet när man talar om rådet.

RättsakterMed rättsakter avses de instrument som EU-insti-tutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter enligt fördragen och i överensstämmelse med sub-sidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns:

> Förordningar: bindande i alla delar och direkt tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser.

> Direktiv: bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet måste införlivas med medlemsstaternas natio-nella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att bestämma exakt hur det ska införlivas.

> Beslut: bindande i alla delar och riktar sig till en särskild person, ett företag eller en medlemsstat.

> Rekommendationer och yttranden: är inte rättsligt bindande, utan snarare ett slags viljeytt-ringar.

S

SammanhållningspolitikEU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bi-dra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU samt till att stärka EU:s konkur-renskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Sociala dialogenEU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommis-sionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter som samråd, projekt, gemensamma yttranden och över-enskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess med-lemmar själva (s.k. autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

StrukturfonderPoster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfon-den (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).

SubsidiaritetsprincipenInnebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära med-borgarna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam ansvarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effek-tivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

T

ToppmöteEuropeiska rådets möten kallas ibland informellt för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlems-staternas stats- och regeringschefer.

TredjelandDetta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

U

UtskottEuropaparlamentet har 20 utskott för att förbe-reda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Hu-vuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden. Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta un-derutskott, tillfälliga utskott och undersöknings-kommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

UtvidgningNär nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland – till de 28 medlemsstater den har idag genom följande utvidgningar:

> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. > 1981: Grekland. > 1986: Portugal och Spanien. > 1990: Forna Östtyskland > 1995: Finland, Sverige och Österrike. > 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

> 2007: Bulgarien och Rumänien. > 2013: Kroatien

Makedonien, Turkiet, Montenegro och Serbien är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar inleddes med Turkiet 2005. Island ansökte om medlemsskap 2010 men drog tillbaka den i februari 2014.

På gång inom EU. Våren 201452

Ordlista

V

VitbokKommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland före-gås de av en grönbok vars syfte är att inleda en de-batt på EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet är positiva till en vitbok kan den leda till ett hand-lingsprogram för EU på det berörda området.

Ö

Öppna samordningsmetodenPå många politikområden (exempelvis utbildning, kultur, pensioner och hälsovård) fastställer med-lemsstaterna sin egen nationella politik, istället för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda regering-arna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin na-tionella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden.

ÖverstatligDetta uttryck betyder ”på en nivå över medlems-staterna”, i motsats till ”mellanstatlig”. Många EU-beslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

På gång inom EU. Våren 2014 53

Praktiska länkar

Europeiska unionenEU:s webbportal: europa.euEuropeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.euEuropaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se/ Europeiska kommissionen: ec.europa.euKommissionens representation i Sverige: ec.europa.eu/swedenEU-domstolen: curia.europa.euEuropeiska revisionsrätten: eca.europa.euEuropeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.euRegionkommittén: cor.europa.euEuropeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.euEuropeiska centralbanken: ecb.intEurope Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htmEURLex, EU-lagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htmEP Legislative Observatory, följ EU-ärenden: europarl.europa.eu/oeil/PreLex, följ EU-ärenden: ec.europa.eu/prelex/Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

OrdförandeskapetGregiska ordförandeskapet våren 2014: www.gr2014.eu/

Svenska regionkontor i BrysselCentral Sweden European Office: centralsweden.seCity of Malmö, EU Office: malmo.se East Sweden EU Office: eastsweden.org Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se Mid Sweden European Office: midsweden.seNorth Sweden European Office: northsweden.euSkåne European Office: skane.seSkånska kommunförbundet: kfsk.seSmåland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/brysselStockholm Region: stockholmregion.orgVästra Götalandsregionen: vgregion.se/ brussels

ÖvrigtCEEP: ceep.eu CEMR: ccre.org CLRAE: coe.intEU-upplysningen: eu-upplysningen.se

På gång inom EU. Våren 201454

Kontakt

EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdelningar. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevak-ning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna någon av nedan-stående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik Jeanette Grenfors 08-452 74 52 jeanette.grenfors@skl.seMalin Looberger 08-452 75 58 malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrningLena Svensson 08-452 76 45 lena.svensson@skl.seAnna Kleen 08-452 77 62 anna.kleen@skl.se

JuridikHelena Linde 08-452 79 76 helena.linde@skl.se

Lärande och arbetsmarknadTor Hatlevoll 08-452 79 69 tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnadGöran Roos 08-452 74 26 goran.roos@skl.se

Vård och omsorgErik Svanfeldt 08-452 7578 erik.svanfeldt@skl.se

Internationella sektionen Jerker Stattin 08-452 78 37 jerker.stattin@skl.se Petra Hasselqvist 08-452 77 72 petra.hasselqvist@skl.seGabriel Werner 08-452 77 98 gabriel.werner@skl.se Karin Flordal 08-452 78 34 karin.flordal@skl.seLouise Andersson 08-452 70 97 louise.andersson@skl.se Dominique Faymonville 08-452 71 04 dominique.faymonville@skl.se Marcus Holmberg +32 2 549 08 67 marcus.holmberg@skl.se Annika Liedholm +32 2 549 08 65 annika.liedholm@skl.se Kristin Ivarsson +32 2 549 08 63 kristin.ivarsson@skl.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-050-4

På gång inom EU

Våren 2014Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt på-verkar kommun er, landsting och regioner. Områden som berörs i den här ut-gåvan är bland an nat de nya upphandlingsdirektiven, Europa 2020- strategin, EU:s paket för rörligheter i städer och fjärde järnvägspaketet.