7585 366 6

2015LO

SSASveriges K

omm

uner och Landsting

LOSSALOKALA EXEMPEL PÅ SAMVERKAN MELLAN STAT, KOMMUNER OCH CIVILSAMHÄLLE I MOTTAGANDET AV NYANLÄNDA

LOSSA LOKALA EXEMPEL PÅ SAMVERKAN MELLAN STAT, KOMMUNER OCH CIVILSAMHÄLLE I MOTTAGANDET AV NYANLÄNDA

Upplysningar om innehållet:[email protected]@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2015ISBN: 978-91-7585-366-6Illustration: Kristine WidlertProduktion: Åkesson & CurryTryck: LTAB, 2015

Förord

Sveriges Kommuner och Landsting har i samverkan med Upplands Väsby kom-mun fått medel av Länsstyrelsen till ett projekt för att ta fram en skrift om samverkan mellan det offentliga och det civila samhället. Syftet med projektet LOSSA - lokala spelplaner för samverkan mellan olika aktörer - är att inspi-rera och sprida kunskap om befintlig samverkan mellan civilsamhället och det offentliga samt hur den kan utvecklas. Projektledare har varit Tove Grewin.

I mottagandet av nyanlända behöver vi mobilisera hela samhällets insatser för en framgångsrik integration. Civilsamhället spelar en viktig och nyska-pande roll i detta sammanhang. Det finns därför ett stort behov av att lyfta det civila samhället som en viktig samverkanspart i mottagandet av ny anlända där deras insatser kan vara ett betydelsefullt komplement till det offentligas.

Detta är än mer angeläget idag än någonsin med tanke på alla de män niskor som från hösten 2015 tar sin tillflykt till Sverige undan krig och förtryck. En del kommer att åka vidare, andra tvingas lämna landet men många kommer att stanna i Sverige.

Inom LOSSA-projektet har vi inventerat goda exempel från hela landet för att genom dem hitta metoder och strategier som kan underlätta samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och civilsamhället. Samverkan sker redan på många håll. Men hur går det till? Vilka strategier fungerar? Och vad behöver förändras?Vår förhoppning är att erfarenheterna från skriftens tio exempel ska inspi-rera andra till att samverka utifrån lokala förutsättningar.

Tack till alla som bidragit med kunskap och erfarenhet.

Stockholm i december 2015

Per-Arne AnderssonChef för avdelningen för Utbildning och ArbetsmarknadSveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Inledning

17 Kapitel 1. Svenska med baby

23 Kapitel 2. Lidingö stad – att skapa samråd och policy med civilsamhället

29 Kapitel 3. Samverkan i Valdemarsvik

35 Kapitel 4. Kompis Sverige

41 Kapitel 5. RådRum Malmö

47 Kapitel 6. Nätverk – Aktivitet – Delaktighet

53 Kapitel 7. Mötesplatserna Bullerbyn och Ceos

59 Kapitel 8. Nyhetscafé i Landskrona

65 Kapitel 9. Projekt Funktionshinder i etableringen

69 Kapitel 10. Livscirkeln och Ebbastegen i Uppsala

73 Begreppslista

7Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända

Inledning

Hösten 2015 ställs Sverige inför ett kraftprov. Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker nu asyl i Sverige varje vecka. De flesta flyr från krig och svåra förhållanden i Syrien, Afghanistan, Irak och Eritrea.

Den plötsliga och oväntade situationen har satt kommuner och andra myn-digheter inför många och stora utmaningar.

Den 15 oktober beskriver före detta statsministern Ingvar Carlsson (S) det parlamentariska läget som ”det allvarligaste sedan demokratins genombrott” i en stor uppslagen artikel i Dagens Nyheter. En dryg vecka senare enas sex av riksdagens åtta partier om en gemensam flyktinguppgörelse.

En regnvåt novemberkväll står tre vita tält utanför centralstationen i Stock-holm. Här kan den som behöver få något att äta och dricka, varma barnkläder eller någon att prata med. På en whiteboard står vad som erbjuds just i kväll: frukt, godis utan gelatin, portionsförpackningar med jos och yoghurt, färdiga smörgåsar utan skinka, nötter, russin.... Innanför huvudentrén arbetar tre personer från Migrationsverket sida vid sida med volontärer från Röda Kor-set och Frälsningsarmén för att ta emot alla som kommer. På en rollup står ordet VÄLKOMMEN på tio olika språk, plus ett elfte på en handskriven lapp.

På ett transitboende för barnfamiljer i en skola några kilometer därifrån bäddar ett tiotal volontärer från Röda Korset, Rädda Barnen och Stadsmis-sionen 300 sängar. Innan kvällen är slut ska de servera varm mat till alla som kommer hit. I Malmö, Trelleborg, Norrköping, Göteborg och många andra städer utspelar sig liknande scener.

Starkt engagemang trots tufft läge Bristen på boende är akut och kommunernas socialtjänst arbetar för hög-tryck för att hitta fullgoda familjehem och Hem för vård och boende, så kall-lade HVB-hem, till de ensamkommande barnen och ungdomarna. I skolor över hela landet funderar rektorer och lärare på hur de trots lärarbrist, ska kunna erbjuda barnen den utbildning som de har rätt till.

Detsamma gäller inom vård och omsorg. Samtidigt försöker arbetsförmedlingen tillsammans med andra myndig-

heter att hitta nya vägar att snabbt kunna erbjuda de nyanlända språkunder-visning och arbete.

Parallellt med den offentliga mobiliseringen visar civilsamhället ett enga-gemang som saknar motstycke i modern tid. Etablerade ideella organisatio-ner, enskilda personer och privata nätverk visar att de vill och kan bidra. Gär-na i samverkan med det offentliga.

8

Inledning

Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända

För att möta dem som kommer till Sverige med tåg eller färja är Migrations-verkets personal sedan början av september på plats vid järnvägsstationer och färjeterminaler. På hemsidan uppmanar myndigheten att: Alla krafter behövs.

Utredning för att stärka civilsamhället Hösten 2015 är också statens utredning för ett stärkt civilsamhälle i slut skedet av sitt arbete. Syftet är att ta tillvara civilsamhällets kompetens och kapaci-tet i mötet mellan människor med olika social, kulturell och ekonomisk bak-grund, inte minst inom vård och omsorg. Målet är att utveckla och underlätta samverkan mellan det offentliga och civilsamhället.

När direktivet beslutades i mars 2013 var flykting- och integrationsfrågan inte akut och uppdraget handlar inte heller specifikt om den. Men uppdraget är formulerat i en folkrörelsekontext och utredningen står ”på civilsamhäl-lets sida”. Det civila samhället definieras som ”en arena, skild från staten, mark-naden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen”.

Därför väntar också många med spänning på det betänkande som kommer i slutet av februari 2016. Några frågor som ska besvaras är: Vilka problem upp-lever civilsamhället? Vad kan det offentliga göra för att underlätta samver-kan? Vilka regelverk finns? Vilka nya kan behöva skapas?

Efter avslutat arbete är utredarens förhoppning att bland annat kunna pre-sentera en ”hinderkatalog” som rätt hanterad ska bana väg för nya lösningar som underlättar för civilsamhällets organisationer. I vissa delar kommer sanno-likt arbetet fortsättas av den pågående Välfärdsutredningen. En fråga som ingår i båda utredningarnas arbete är den om idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Många regelverk kan ha införts utan tanke på hur de ”drabbar” civilsam-hället. Ett sådant exempel är offentlig upphandling vars regelverk ofta miss-gynnar ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser.

Ett annat syfte med utredningen är att öka myndigheternas kunskap om civilsamhällets förutsättningar. En grov uppskattning är att det finns omkring 200 000 ideella organisationer i Sverige. Inom det sociala området är de betyd-ligt färre och av dessa är det bara ett fåtal som är allmänt kända.

Utan att föregå utredningens slutsats är det rimligt att anta att civilsam-hällets behov av administrativt stöd kommer att lyftas. Det är lika rimligt att det är det offentliga som sätter upp ramar och regler för hur samverkan ska se ut, om de ska bidra med pengar eller andra resurser. För att samverkan ska fungera i praktiken krävs en gemensam värdegrund och tydlig överenskommelse om vision, mål och åtgärder.

Och sådana finns både centralt, regionalt och lokalt.

9Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända

Överenskommelser på flera nivåerPå det övergripande planet finns två Nationella Överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt idéburna orga-nisationer. Den ena gäller det sociala området, den andra integrations området. Överenskommelsernas främsta syfte är att stärka samverkan mellan det offentliga och idéburna organisationer och innehållet vilar på följande sex principer:

> Självständighet och oberoende. > Dialog. > Kvalitet. > Långsiktighet. > Öppenhet och insyn. > Mångfald.

De nationella överenskommelserna utgör basen för flera regionala och lokala initiativ.

Några exempel är Region Skåne och Västra Götalandsregionen. I Skåne finns det två övergripande regionala överenskommelser med idé-

buren sektor. Den ena är mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen sektor och spänner brett över flera olika samhällsfrågor. Till den är en politisk styr-grupp kopplad. Efter den uppföljning som genomförts 2015 skall överenskom-melsen revideras.

Den andra regionala överenskommelsen (RÖK) handlar om samverkan kring mottagandet av flyktingar, asylsökande och andra invandrare. Här samver-kar företrädare för en rad myndigheter inklusive den idéburna sektorn.

Överenskommelserna förenas under den regionala utvecklingsstrategin, RUS, om Det öppna Skåne 2030 och i det gemensamma arbetet i utvecklings-plattformen Partnerskap Skåne. Idéburen sektor har sedan 2008 varit en vik-tig samarbetspart i flera av de projekt som är kopplade till plattformen. Genom överenskommelserna, Partnerskap Skåne och kopplingen till den Regionala utvecklingsstrategin rör sig samarbetet både på system, organisations- och verksamhetsnivå.

Metoderna som utvecklats har haft fokus på hälsa, delaktighet och arbete. En hälsofrämjande och stödjande miljö är grunden till nyanländas aktiva del-tagande i samhället och en kortare väg in i arbetslivet. Genom studieförbun-dens engagemang kan metoderna naturligt växlas upp på nationell nivå.I Västra Götaland skrev regionen och cirka 70 föreningar tillsammans under sin överenskommelse vid en högtidlig ceremoni på Folkteatern i Göteborg den 5 december 2014.

I båda regionerna har civilsamhället deltagit aktivt i arbetet med överens-kommelserna. Därmed har man lyckats skapa en förståelse som i sin tur är en

10

Inledning


förutsättning för förtroende och ytterst tillit. För att samverkan ska fungera är de flesta överens om att alla parter måste uppskatta och respektera varan-dras processer. Och det tar tid att ”skapa verkstad”.

Nyckelord för att lyckas är: Struktur! Dialog! Rutiner!I Skåne har Länsstyrelsen genom Partnerskap Skåne arbetat med att invol-

vera civilsamhället i integrationsfrågan i närmare ett decennium. För att för-stå varandras olika roller har man bytt ut den traditionella informationen mot dialog och samarbete utifrån gemensamma mål.

”Allt fler förstår vad civilsamhället kan bidra med och hur mycket som kan åstadkommas om man börjar ha riktiga samtal med varandra. Tidigare har vi ofta informerat och lyssnat.”

Åsa Stenbäck Holmér, integrationssamordnare, Länsstyrelsen Skåne.

Ordet dialog är lätt att skriva och säga – men betydligt svårare att genomföra i praktiken. Möten om integration och flyktingmottagande lockar oftast många som vill föra fram sina behov. Frågorna är stora och komplexa.

På lokal nivå har bland andra Lidingö Stad skrivit sin integrationspolicy i nära samråd med civilsamhällets organisationer (läs mer på sid 23).

”Det är viktigt att bjuda in vitt och brett, integration handlar ju om allt och alla och det är ingenting som staden kan göra helt på egen hand, då blir det väldigt isolerat.

Bengt Agö, chef för Lidingö stads enhet för Mottagande av nyanlända.

Idéburet och offentligt partnerskap (IOP)En variant av lokal och regional samverkan är Idéburet och offentligt partner-skap (IOP) som går ut på att offentliga instanser och en eller flera idéburna organisationer gemensamt definierar en fråga och kommer överens om vad som behövs för att hantera eller lösa den.

Modellen används över hela landet och ett exempel är RådRum Malmö där parterna Hållbar utveckling Skåne, Malmö Högskola, Region Skåne, Malmö stad och studieförbundet Sensus gemensamt erbjuder samhällsrådgivning till nyanlända i staden(läs mer på sid 41). ”Genom civilsamhället kan vi hitta andra vägar att nå målgruppen och de vi annars aldrig hade nått, folk upplever i allmänhet kommunen och idéburna organisationer på olika sätt. Det kan finnas extra förtroende till de idéburna organisationerna då det aldrig handlar om myndighetsutövning där myndig-


heten kan gå in och besluta saker över ens huvud”, säger Per Ola Ormes biträ-dande projektledare, RådRum.

Ett annat exempel på samverkan finns i Valdemarsviks kommun som arrang-erar Körsång – en röst för integration och matlagningsträffar i samverkan med kyrkan och studieförbundet Bilda. (läs mer på sid 29).

”Via civilsamhället kan man få folk att upptäcka att det snarare är berikande än farligt att prata med någon från ett annat land. En myndighet kan aldrig fungera på det sättet.”

Djamal Hamaili, integrationssamordnare, Valdemarsviks kommun.

Ytterligare ett exempel är Svenska med baby som startade på initiativ av två föräldralediga kvinnor i stockholmsförorterna Alby, Kista och Skärholmen. Ett koncept som efter några år har spridit sig till bland annat Alingsås, Gävle, Göteborg och Karlstad. (läs mer på sid 17).

”Kommunen kan inte göra det vi gör och vice versa, det är viktigt att mötas på lika villkor och frivillighet. Min erfarenhet säger att det blir så mycket bättre när man gör saker tillsammans när vi i grund och botten vill samma sak.”

Anna Libietis, verksamhetsansvarig, Svenska med baby.

Ideella organisationer kan också vara en bra ingång till arbetslivet. I Skåne är till exempel föreningslivets aktiviteter en del av arbetsförmedlingens etable-ringsplaner för enskilda nyanlända. Genom det leds till exempel en tränings-grupp i aerobics av två ledare, varav en är nyanländ och omfattas av arbets-förmedlingens etableringsprogram. Kanske kommer jurister som deltar i en studiecirkel på antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg, ett steg närmare ett arbete.

12

Inledning


Frivilliga insatser i kommunal regiNågra kommuner har tecknat samverkansavtal har andra valt att organisera frivilliginsatser i egen regi. En lösning som bland andra Göran Pettersson, generalsekreterare Forum, inte vill ska bli norm. I ett debattinlägg i Dagens Samhälle onsdagen den 14 oktober 2015 säger han ”Det finns en mycket viktig poäng i att låta frivilligheten i samhället vara de ideella organisationernas verktyg och inte det offentligas” och fortsätter ”Genom att i högre utsträck-ning driva egen volontärverksamhet försvagar det offentliga dessutom frivillig-organisationernas oumbärliga roll som självständig opinionsbildare och röst-bärare. En funktion som varit avgörande för den svenska välfärdsmodellens utveckling.

Han ifrågasätter däremot inte att det offentliga behöver frivilliga i flykting-mottagandet och hans råd är att i största möjliga mån samverka med de fri-villigorganisationer som redan arbetar med frågan.

Vissa ideella organisationer upplever också det kommunala självstyret som ett praktiskt hinder i arbetet. Det gäller till exempel organisationer som har verksamhet i flera kommuner och i praktiken upplever att de processer som fungerar utmärkt i en kommun, inte fungerar alls i en annan. En annan svå-righet är att ett politiskt majoritetsskifte bokstavligen kan ändra förutsätt-ningarna över en natt, vilket gör det svårt att bygga de långsiktiga relationer som är en förutsättning för god samverkan.

”Det är svårt att det som funkar i en kommun, inte funkar i en annan. Om vi skulle lämna anbud på verksamheter i alla kommuner skulle vi behöva formulera oss på 290 olika sätt.”

Nilla Helgesson, direktor, Skyddsvärnet.

Samtidigt menar statsvetaren Gissur Ó Erlingsson vid Centrum för kommun-strategiska studier Linköpings universitet, att själva poängen med själv styrelsen är att kommunpolitiker ska kunna fatta beslut som är anpassade till de med-borgare som valt just dem. I en debattartikel i Dagens Samhälle den 15 okto-ber 2015 förespråkar han värdet av att en eller ett par kommuner kan experi-mentera med nya lösningar och skriver: ”Går det bra kan andra inspireras och dra lärdom av framgångar, eller avskräckas av haverier, varvid effektiviteten i kommunsektorn höjs. Dessutom gör lokalkännedomen att kommunerna bor-de kunna använda resurserna mer optimalt än om beslutsfattandet är cen-traliserat till nationell nivå.”


Ord och begrepp som förvirrarFör att kunna arbeta tillsammans är det viktigt att förstå och kunna göra sig förstådd. De flesta överenskommelser innehåller ord som ”tillsammans”, ”sam-verka” och ”gemensamt”. Många pratar också om ”dialog” och om vikten av ”förtroende” och ”tillit”.

Men vad betyder det egentligen i praktiken? För att göra verkligheten kring integration och flyktingmottagning ännu

svårare innehåller just det området ovanligt många abstrakta begrepp som ofta leder till förvirring och onödiga missförstånd för dem som är utanför den inre administrativa kretsen.

En ”nyanländ person” är till exempel inte en person som nyss kom över gränsen till Sverige. Däremot är det en person som har fått sitt uppehålls-tillstånd och en kommunplacering efter tiden som asylsökande (som kan vara flera månader eller till och med år). Anledningen är att det offentliga sam hället kategoriserar asylsökande och flyktingar utifrån en tidsaxel som visar var i processen personer befinner sig.

Det kan tyckas krångligt och tidsödande att sätta sig in i för den eller de som bygger sitt engagemang på att de ser ett akut hjälpbehov. Här och nu.

Det är varken konstigt eller fel, men för att få tillgång till samhällets resur-ser är det nödvändigt att känna till i vilka skeden olika myndigheter har ansvar och resurser.

Oavsett samverkansform bör en del av dialogen därför handla om att defi-niera och komma överens om viktiga begrepp. En uppgift som inte heller den är enkel, eftersom strikta definitioner nästan alltid leder till att någon eller något riskerar att hamna utanför.

Ett annat dilemma är att samverkan förutsätter långsiktighet och lyhörd-het, medan akuta situationer ofta kräver snabba och okonventionella åtgär-der. Inom det offentliga finns därför en vilja att behålla civilsamhällets möj-lighet till flexibilitet eftersom det fyller ett glapp till det offentliga som är och ska vara mer regelstyrt för att kunna vara rättssäkert och demokratiskt.

VAD ÄR CIVILSAMHÄLLET?

Det civila samhällets organisationer omfattar allmännyttiga ideella föreningar, registrerade trossamfund samt organisationer inom den ideella sektorn och den koo-perativa rörelsen som generellt har någon form av mer oegennyttigt uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. Organisationerna är självstyrande och bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Även sociala företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning hör till det civila samhällets organisationer.

Källa: Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04).

14

Inledning


IDEELLT ENGAGEMANG

Över hälften av alla vuxna i Sverige arbetar ideellt. Män är något mer aktiva än kvin-nor. Bland männen har 57 procent någon form av ideellt arbete. Motsvarande siffra för kvinnorna är 50 procent. I genomsnitt arbetar männen ideellt 17 timmar i måna-den, medan kvinnorna arbetar 13 timmar.

Källa: Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, Ersta Sköndal högskola (2015).

Sveriges ideella sektor > Det finns 200 000 föreningar i Sverige. > Tillsammans har svenskarna 32 miljoner medlemskap i olika frivillig-organisationer.

> Värdet av de ideellt producerade tjänsterna beräknas till 150 miljarder kronor per år.

> Inom den ideella sektorn finns det förutom ideella krafter också 150 000 hel- eller deltidsanställda. De utgör tillsammans 2,5 procent av landets totala arbetskraft.

> Den ideella sektorn omsätter 150 miljarder kronor per år. Det är cirka 4 procent av landets Bruttonationalprodukt (BNP).

Källa: Den Ideella Sektorn, Organisationerna i det civila samhället, Filip Wijkström och Tommy Larsson (2002).

Att läsaFolk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, Ersta Sköndal högskola (2015).

En undersökning av svenskarnas ideella/frivilliga arbete och informella insatser. Studien har föregåtts av fyra tidigare befolkningsstudier (1992, 1998, 2005 och 2009).http://esh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A808859&dswid=9503

Den Ideella Sektorn, Organisationerna i det civila samhället, Filip Wijkström och Tommy Larsson (Sober Förlag 2002).


Exempel och erfarenheter

I de följande kapitlen beskrivs 10 exempel där den idéburna och offentliga sek-torn samverkar. Intervjuer har gjorts med en av de samverkande parterna och grundar sig på den partens historia.

Exemplen belyser verksamheter som har initierats av antingen idéburen eller offentlig sektor. De är utvalda för att exemplen har något intressant att berätta. Förhoppningen är att de ska ge inspiration och kunskap till andra som funderar på eller befinner sig i samverkan. Exemplen beskriver både min-dre och större föreningar och hur de samverkar med både stora och små kom-muner och statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen.

Förslag:


KAPITEL 1Svenska med baby

På Svenska med baby träffas föräldrar med sina småbarn för att umgås och prata svenska. Vissa föräldrar är födda i Sverige, vissa har varit här några år och vissa kom igår, och de flesta är mam-mor. Att samverka med olika kommuner har sedan starten varit central då verksamheten har varit beroende av att ha någonstans att vara.

Svenska med baby bildades av Karin Bruce och Ylva Strander under hösten 2012. De startade i samverkan med biblioteket i Skärholmen och för att sedan expandera till flera stadsdelar i Stockholms stad. Verksamheten är en del av föreningen Internationella Bekantskaper1 som därmed är verksamhetens avtalspart när de ingår samarbeten och avtal med andra aktörer. År 2013 tog Anna Libietis över verksamheten.

På svenska med baby träffas föräldrar med olika ursprung med små barn för att umgås och prata svenska. Gruppledarna arbetar ideellt och verksam-heten håller till i kommunens lokaler som bibliotek, kulturcenter och på familje-

Not. 1. ”Föreningen har till ändamål att främja kontakter primärt mellan personer vilka har svenska som sitt modersmål och personer vilka genom deltagande i SFI-kurser, eller på annat sätt visat en stark önskan att lära sig det svenska språket i syfte att lättare bli valbara på den svenska arbetsmarknaden och genom språkets utveckling bli delaktiga i den svenska vardagen…” Stad-gar för Internationella Bekantskaper, § 2 Föreningens ändamål.

18 Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända

Svenska med baby

centraler. Runt 40 procent av deltagarna har ett annat modersmål än svenska. Vissa är helt nya i landet och vissa har varit här i ett eller flera år.

Verksamheten har på relativt kort tid expanderat och finns nu i flera kom-muner i Stockholms län och har under hösten 2015 även startat upp i Alings-ås, Gävle, Göteborg och Karlstad.

Fyra personer arbetar heltid med samordningen av Svenska med baby och runt 45 personer arbetar ideellt med verksamheten. Även personer som arbe-tar på biblioteken eller föräldracentraler där Svenska med baby har sina träf-far är behjälpliga med olika praktiska göromål på plats.

Under hösten 2015 jobbar Svenska med baby vidare med att etablera verk-samheterna på de nya orterna.

Hur de gick tillvägaKarin Bruce och Ylva Strander hörde, oberoende av varandra, av sig till orga-nisationen Internationella Bekantskaper för att får reda på om de hade någon verksamhet där etablerade svenskar kunde träffa nyanlända och andra invand-rade föräldralediga med barn. Internationella Bekantskaper som bland annat arrangerar språkcaféer hade ingen sådan verksamhet och föreslog att de till-sammans kunde starta en.

För att starta verksamheten kontaktade Karin Bruce olika typer av kom-munala verksamheter där de kunde tänkas hålla sin verksamhet. Hon ringde bland annat runt till bibliotek och öppna förskolor. I biblioteket i Skärholmen under hösten 2012 hade de sina första träffar. Och under våren 2013 höll de även träffar i Alby och Kista. Träffarna på biblioteken möjliggjordes, förutom av initiativtagarna, av bibliotekarier som vågade säga ja till och prova något helt nytt.

För att hitta föräldralediga som ville vara med i verksamheten gav de sig ut på ställen där dessa kunde tänkas finnas. De pratade med folk och delade ut lappar i olika områden, på öppna förskolor och i gallerior.

Verksamheten har bedrivits där många nyanlända personer bor. Den andra målgruppen – de som har bott i Sverige länge, har för det här syftet med lätt-het kunnat ta sig till andra stadsdelar. Svenska med baby är en mycket väl-besökt verksamhet.

Samverkan med kommunerna har inte bara resulterat i någonstans att vara för verksamheten. Personalen i kommunens verksamheter där de håller till hjälper även till med praktiska saker som att ordna kaffe och kopiera upp sång-häften till gruppen.


Till en början fanns verksamheten i stadsdelarna Alby, Kista och Skärholmen, för att sedan expandera succesivt i Stockholms län. Under hösten 2015 hade Svenska med baby även expanderat till Alingsås, Gävle, Göteborg och Karl-stad. För att hitta nya kontakter som eventuellt skulle vilja samverka kontak-tade Anna Libietis alla som skulle kunna tänka sig vara intresserade och som skulle vara intressanta samverkanspartners för Svenska med baby.

En förutsättning för att kunna expandera och fortsätta utveckla verksam-heten var att hitta finansiering. Med cirka 45 personer som bidrar ideellt som bland annat gruppledare krävdes fler samordnare som kunde lägga ner mer tid på planering och samordning. Bland annat beviljades ett treårigt anslag från Allmänna Arvsfonden som kunde finansiera två samordnartjänster. Den samverkan som har grundat sig i att få tillgång till lokaler av kommunen att ha verksamheten i, som bibliotek och familjecentraler, har fungerat bra. Det har däremot varit svårt att få finansiering från kommuner, dels för att förvalt-ningarna internt inte har vetat om och i så fall hur Svenska med baby kan söka pengar för verksamheten. Det har också varit oklart hos vilken förvaltning i kommunen deras verksamhet i så fall skulle ha kunnat söka pengar från.

Under sommaren 2015 upprättade Svenska med baby ett idéburet offentligt partnerskap (IOP)2 med Stockholms stad som nu finansierar en heltidstjänst hos Svenska med baby. Partnerskapet sträcker sig fram till den sista augusti 2016, med möjlighet till förlängning om ett år i taget.

Att ett partnerskap kunde bildas beror delvis på att Svenska med baby gjor-de sig välkända i kommunen och att de kontaktade kommunpolitikerna i Stock-holms stad som blev intresserade av verksamheten och tyckte att det var vik-tigt för kommunen att stödja en sådan verksamhet genom ett idéburet offentligt partnerskap.

”Kommunen kan inte göra det vi gör och vice versa, det är viktigt att mötas på lika villkor och frivillighet. Min erfarenhet säger att det blir så mycket bättre när man gör saker tillsammans när vi i grund och botten vill samma sak.”

Anna Libietis, verksamhetsansvarig, Svenska med baby.

Not. 2. Läs om IOP i begreppslistan på sid 74.

20

Svenska med baby


ANNA LIBIETIS TIPS FÖR ATT STARTA UPP VERKSAMHET OCH SAMVERKAN

> Börja småskaligt och bygg upp verksamheten allt eftersom.

> Hör av er till alla ni kan tänka er skulle vara intresserade av att samverka.

> Prata med politikerna i kommunen om era idéer om ni vill samverka med kommunen.

Kort om exempletPå Svenska med baby träffas föräldralediga med sina barn för att umgås och prata svenska. Två privatpersoner startade verksamheten som en del av för-eningen Internationella Bekantskaper. Svenska med baby samordnas av fyra personer som arbetar heltid. Träffarna hålls av ideellt arbetande gruppledare i kommunens lokaler som bibliotek och familjecentraler runt om i Stockholm. Nyligen har verksamheten expanderat och finns nu även i kommuner utanför Stockholm län. Verksamheten är öppen för alla med små barn.

Samverkanskomponenter > Några personer får en idé och kontaktar kommunen. > Kommunen är positiv till idén och vill samverka. > Möjlighet för verksamheten att vara i kommunens lokaler. > Kontakt med nyanlända och etablerade svenskar. > Ideellt engagerade ledare. > Kommunens personals arbetstid. > Offentlig finansiering för samordnartjänster.

Resultat > Verksamheten är välbesökt och bedrivs i flera stadsdelar i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun. Under hösten 2015 har verksamheten startat i Alingsås, Gävle, Göteborg och Karlstad.

> Under åren uppskattas Svenska med baby ha haft över 10 000 besökare från över 60 olika länder.


Framgångsfaktorer > Verksamheten har gjort sig välkänd och erkänd vilket har lett till att fler vill samverka med dem, både från offentlig och privat sektor.

> Svenska med baby har kontaktat kommunpolitikerna som har blivit intresserade av verksamheten. Det gav dem möjlighet att initiera ett idé-buret offentligt partnerskap med kommunen.

> Kommunerna och deras verksamheter har varit intresserade och väl-villigt inställda till att samverka med Svenska med baby.

Hinder > Det har i vissa fall varit svårt för verksamheten att få reda på var och hur de kan söka finansiering från kommunen.


KAPITEL 2Lidingö stad – att skapa samråd och policy med civilsamhället

Lidingö stad har sedan några år tillbaka arbetat för att ta emot fler nyanlända och att göra det så välfungerande som möjligt. Att samarbeta med civilsamhället har varit ett naturligt steg i det arbetet.

Lidingö stad har 45 000 invånare. 2015 har de en överenskommelse med Läns-styrelsen att ta emot 64 nyanlända personer. Sedan några år tillbaka har ock-så fler och fler nyanlända på eget initiativ valt att bosätta sig i staden. Sam-manlagt beräknas Lidingö bli hem åt runt 100 nyanlända personer under 2015. Under 2014 definierades ett behov att formulera en integrationspolicy på inte-grationsområdet med hjälp av föreningslivet i staden.

Stadsjuristen Johan Alfredsson och Bengt Agö, chef för stadens enhet Mot-tagning nyanlända arbetar sedan 2014 med att upprätta en integrations policy på uppdrag av stadens politiker.3

I integrationspolicyn framgår att ett samråd kommer att finnas. Samrådet ska omfatta alla stadens förvaltningar och de ideella organisationer som vill vara med.

Not. 3. Läs om integrationsråd på sid 73.

24

Lidingö stad – att skapa samråd och policy med civilsamhället


Policyn som staden arbetar med handlar om hur alla inblandade parter till-sammans ska gå tillväga för att se till att varje nyanländ utifrån sina olika för-mågor och möjligheter ska kunna leva ett självständigt liv med egen försörj-ning. Policyn handlar också om vad som kan göras för att underlätta för nyanlända att kunna delta i samhället på samma villkor som övriga Lidingö-bor. Och om att varje nyanländ ska känna att hen är inkluderad i samhället.

En integrationssamordnare ska rekryteras, denna ska bland annat ska fung-era som en länk mellan civilsamhället och staden. För att finansiera tjänsten har staden valt att använda en del av schablonersättningen för nyanlända som de erhåller från staten. Samordnaren ska vara länkad till integrationssamrå-det och dess arbete.

Både på integrationsområdet och på andra arenor i staden har det sedan länge samverkats med föreningslivet i staden. På integrationsområdet hand-lar det nu om att formalisera en övergripande strategi kring samverkan mel-lan staden och föreningslivet på integrationsområdet.

Hur de gick tillvägaFör Lidingö stad är det viktigt att arbeta tillsammans med den idéburna sek-torn på området för integration. I Lidingös fall gav den politiska ledningen möjlighet för tjänstepersoner att agera.

I ett första försök provade Bengt Agö att ensam upprätta en handlingsplan kring hur staden skulle gå tillväga för att uppnå de mål de hade satt framför sig i form av policy och samråd. Det visade sig emellertid vara svårt utan hjälp från initierade kollegor och andra intryck utifrån.

För att kunna upprätta en handlingsplan, författa ett utkast till policyn och för att väcka uppmärksamhet kring stadens initiativ vände sig Bengt Agö till de kontakter i civilsamhället han hade sedan innan. Han använde också sina befintliga kontakters nätverk för att etablera kontakt med andra delar av för-eningslivet som staden inte hade någon relation med sedan innan för att ta reda på vad de tyckte skulle vara viktigt att ha med i en integrationspolicy för staden.

En tid senare, efter mycket kontaktsökande och många samtal bjöd staden in till ett stormöte där nästan alla stolar fylldes. Mötet blev det första öppna stormötet inför bildandet av samrådet. Samråden är sedan tänkta att hållas två gånger per år eller mer.

> Det är viktigt att bjuda in vitt och brett, integration handlar ju om allt och alla och det är ingenting som staden kan göra helt på egen hand, då blir det väldigt isolerat, säger Bengt Agö.


Både kommunens verksamheter som biblioteket och verksamheter från den idéburna sektorn presenterade sig under träffen. Sedan fick de närvarande, mellan kaffe och mingel, skriva ner vad de tyckte skulle ske på stora vita ark som fanns uppklistrade i lokalen. Dessa togs sedan omhand av staden att använ-da som underlag i det kommande arbetet.

Integrationspolicyn om hur stadens arbete och ansvar på området ska tydlig-göras och hur de ska samarbeta med andra aktörer ska beslutas om i kom-munfullmäktige under hösten 2015. Stadens politiker har under hela tiden blivit informerade om det arbete som görs på integrationsområdet men ett beslut från kommunfullmäktige att fortsätta krävs för att kunna gå vidare.

Stadens plan är nu att fortsätta hålla kontinuerlig kontakt med de olika aktörerna. Våren 2016 ska rekryteringen av en samordnare ske och staden kommer att fortsätta bjuda in föreningslivet till integrationssamråd.

BENGT AGÖS TIPS TILL KOMMUNER OCH MYNDIGHETER

> Bemöt, lyssna in och ta vara på organisationer som kontaktar er.

> Stötta bra idéer som kommer från civilsamhället.

> Var tillgänglig och jobba för att möten faktiskt blir av.

> Ta vara på de kontakter ni redan har.

> Identifiera nyckelpersoner som kan sprida er information hos civilsamhället.

Kortfattat om exempletLidingö stad söker samverkan med det organiserade och oorganiserade civil-samhället för att underlätta för nyanlända att komma in i samhället med allt vad det innebär. En integrationspolicy och ett integrationssamråd ska upp-rättas. I förlängningen ska en integrationssamordnare anställas som bland annat ska fungera som en länk mellan staden och det lokala föreningslivet.

26 Lossa. Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanlända

Lidingö stad – att skapa samråd och policy med civilsamhället

Förslag:

Samverkanskomponenter > Staden tar initiativ och bjuder in civilsamhället att samverka. > Flera representanter från det civila samhället väljer att medverka i samtal kring en gemensam policy och kring hur man praktiskt kan gå vidare till-sammans.


Resultat av samverkan i ett inledningsskede > Staden skriver en integrationspolicy i samråd med det civila samhället i staden.

> Integrationssamråd bildas, där tjänstepersoner från staden, det organise-rade civilsamhället samt intresserade privatpersoner ingår.

> Staden ska rekrytera en integrationssamordnare, denna ska bland annat fungera som en länk mellan staden och det civila samhället på integra-tionsområdet.

Framgångsfaktorer > Vilja och initiativ till samverkan - Staden anser det viktigt att arbeta till-sammans och bjuder in civilsamhället.

> Genom att uppmärksamma frågan hos flera förvaltningar har intresset växt hos både tjänstepersoner och politiker. Resultatet av det blir en dju-pare förankring och ett större engagemang från flera olika håll.

> Stadens tjänstepersoner använde sig av sina befintliga kontakter i förenings livet för att nå ut till intressanta aktörer, dessa kunde i sin tur kontakta sina nätverk.

> Att samla så många aktörer som möjligt kan vara gynnsamt för det slut-giltiga målet.

> Mötena hålls efter kontorstid då det är störst chans att de ideellt engage-rade kan närvara.

Hinder > Att som ensam tjänsteperson försöka arbeta fram en handlingsplan för att omvandla idé till verksamhet visade sig vara svårt. Detta löstes genom att koppla in fler kollegor som kunde tänka och tycka kring dokumentet.


KAPITEL 3Samverkan i Valdemarsvik

På integrationsenheten i Valdemarsviks kommun står samverkan med föreningslivet högt på agendan. På enheten arbetar integra-tionssamordnare Djamal Hamaili och hans kollega Mari Malm-becker, integrationshandläggare, aktivt tillsammans med civil-samhället kring olika verksamheter och aktiviteter för att ge möjligheter till en god integration i kommunen.

Valdemarsviks kommun har knappt 8 000 invånare. År 2015 ska kommunen ta emot 20 nyanlända personer enligt överenskommelse med Länsstyrelsen. Sammanlagt beräknas Valdemarsviks kommun bli ett nytt hem åt drygt 100 nyanlända personer under 2015, inräknat de som själva väljer att bosätta sig i kommunen. Kommunen har haft en flyktingmottagningsenhet sedan 2006. Integrationsenheten, som den heter sedan augusti 2015, har pågående sam-arbeten med bland annat Svenska kyrkan och hembygdsföreningen i kom-munen. De samverkar också med det oorganiserade civilsamhället, alltså van-liga privatpersoner som inte är verksamma i en förening.

Integrationssamordnare Djamal Hamaili menar att civilsamhällets med-verkan är oumbärlig för integrationen i ett samhälle och att den offentliga och den idéburna sektorn måste samarbeta för att människor ska mötas.

30

Samverkan i Valdemarsvik


”Via civilsamhället kan man få folk att upptäcka att det snarare är berikande än farligt att prata med någon från ett annat land. En myndighet kan aldrig fungera på det sättet.”


Djamal Hamaili menar att det finns mycket kommunen och föreningslivet kan göra tillsammans även med små medel och att det många gånger kan bli mer hållbart på sikt om man startar småskaligt med de resurser man har för att se om det fungerar. Sedan kan man söka extern finansiering för att expan-dera eller permanenta verksamheten. På det viset byggs en solid och hållbar grund för framtiden vilket möjliggör verksamhetens fortlevnad på längre sikt. Om en verksamhet kan stå på egna ben med bara befintlig finansiering från början är den inte i grunden beroende av externa finansiärer och är därmed mindre sårbar, resonerar Djamal Hamaili.


Körsång – en röst för integrationEn gång i veckan håller kommunen i Körsång – en röst för integration dit nyanlända och sedan länge etablerade svenskar träffas och sjunger tillsam-mans i ett rum vägg i vägg med integrationsenhetens kontor. Djamal Hamai-li och Mari Malmbecker vet i stor utsträckning vilka de nyanlända är genom aktiviteter som integrationsenheten organiserar och genom att de nyanlända söker upp enheten med olika typer av frågor. De etablerade svenskarna får de tag i genom egna nätverk och genom att annonsera i tidningen.

En sak som Djamal Hamaili menar har underlättat hans arbete med civil-samhället är att han har försökt satsa på att vara flexibel i sin roll som tjänste-person.

”Det blir lite som att syns du finns du. Jag är på marknader och familjedagar och träffar folk. Var flexibel med din arbetstid om du vill göra något speciellt. På det sättet får man kontakt med folk på ett mer naturligt sätt.”


Matlagningsträff med Svenska kyrkanEn dialog med Svenska kyrkan på orten har funnits länge. Idén om att göra något tillsammans kom de överens om under ett av många samtal mellan Dja-mal Hamaili och en av kyrkans församlingspedagoger.

Med jämna mellanrum bjuder Djamal Hamaili och Mari Malmbecker in alla nyanlända i Valdemarsvik till möten. För att få reda på vad de är i behov av och vad de är intresserade av för fritidsaktiviteter frågade han dem vid ett sådant möte och skickade runt papper och penna. De närvarande hade olika idéer och de bestämde sig till slut för att starta en matlagningscirkel.

Kyrkan erbjöd sin lokal som de kunde vara i till en början, men nu turas de om – varannan gång i kyrkans lokaler och varannan gång i kommunhusets kök och matsal.

Utöver kommunens och kyrkans personals tid och insatser är det råvaror-na till middagarna som kostar pengar. För att förvissa sig om att kunna fort-sätta med matlagningsträffen på längre sikt sökte de stöd hos Studieförbun-det Bilda som gjorde det möjligt att arvodera en ledare som ska hålla i träffen varje vecka.

32

Samverkan i Valdemarsvik


Promenad med hembygdsföreningenEn annan aktivitet som bedrivs i Valdemarsvik är en promenadstund i sam-arbete mellan kommunens integrationsenhet och Hembygdsföreningen. Akti-viteten började med att en privatperson kontaktade hembygdsföreningen med idén. De kontaktade i sin tur kommunen, bland annat för att få tag i de ny anlända i kommunen för att se om de skulle vara intresserade av att promenera med etablerade Valdemarsviksbor. Nu är de ett gäng som ses vid biblioteket och går en promenad för att sedan ta en fika tillsammans. Det planeras snart läng-re turer ut i skogen, då är avsikten att ta med sig egen fika.

DJAMAL HAMAILIS TIPS FÖR SAMVERKAN

> Se till att ni som samverkar delar vision.

> Att skapa anspråkslösa möten mellan kommuner, civilsamhället och myndigheter kan ofta ge mycket.

> Se till att alla aktörer får komma till tals så att alla bra idéer kan fångas upp.

Kortfattat om exemplen i Valdemarsvik > Kommunens integrationsenhet anordnar körsång för nyanlända och etablerade Valdemarsviksbor.

> Kommunen och Svenska kyrkan anordnar matlagningsträffar för nyan-lända och etablerade Valdemarsviksbor. En cirkelledare finansieras av studieförbundet Bilda.

> Hembygdsföreningen och kommunen anordnar promenader med avslu-tande fika för nyanlända och etablerade Valdemarsviksbor.

Alla aktiviteter är till för att skapa tillfällen där människor i kommunen kan lära känna varandra.

Samverkanskomponenter > Kommunen och den idéburna sektorn har kontinuerliga samtal där sam-verkansidéer kan utvecklas.

> Kommunen vet vilka de nyanlända personerna är och kan kontakta dem. > Flera privatpersoner är intresserade av att träffa de nya Valdemarsviks-borna.

> Integrationsenheten har möjlighet att ägna tid åt att upprätta samverkan med föreningslivet.

> Tillgång till lokaler att vara i när verksamheten kräver det.


ResultatMatlagningsträff, promenadträff och körverksamhet har upprättats tillsam-mans med det organiserade och oorganiserade civilsamhället i kommunen.

Framgångsfaktorer > Kommunens integrationssamordnare har viljan och möjligheten att vara flexibel i sin arbetstid för att kunna möta civilsamhället. Det möjliggör en närmare kontakt mellan aktörerna.

> Integrationsenheten jobbar aktivt med att engagera privatpersoner. > Integrationsenheten vet vilka alla nyanlända personer är. > Att kommunen är relativt liten har i det här fallet främjat relationsska-pande mellan privatpersoner, föreningslivet och kommunen.

Hinder > Arbetsförmedlingen har inte något kontor i kommunen som de hade förut vilket gör det svårare för dem att samverka i samma utsträckning som kommunen och det lokala föreningslivet gör.


KAPITEL 4Kompis Sverige

Kompis Sverige är en verksamhet som skapar möten mellan nya och etablerade svenskar. Verksamheten är en del av Röda korset och grundades år 2013. Kompis Sverige samverkar framför allt med kommuner i Stockholms län men planen är att expandera verksamheten till andra delar av Sverige.

Syftet med Kompis Sverige är att nya och etablerade svenskar lättare ska kun-na mötas på ett jämlikt sätt. Den som vill ha en kompis blir intervjuad av Kom-pis Sveriges projektledare för att sedan matchas ihop med en likasinnad. En gång i veckan organiseras sociala aktiviteter som till exempel operabesök, kajakpaddling och basketturneringar. Aktiviteterna är alltid kostnadsfria och öppna för alla deltagare och deras familj och vänner.

Verksamheten ligger under Röda Korsets Mångfaldskrets, en lokalförening som startade inom Röda Korset av Pegah Afsharian och Natassia Fry för att kunna utveckla och sprida verksamheten på bästa sätt. Grundarna Pegah Afs-harian och Natassia Fry, båda aktiva inom Röda korset, lärde känna varandra vintern 2013. De pratade om behovet av mötesplatser och integrations initiativ, och kom så på idén om Kompis Sverige. Verksamheten startade småskaligt och har under två år matchat ihop runt 500 kompispar. Kompis Sverige sam-arbetar idag med sex kommuner i Stockholms län, bland annat med finansie-ring av Länsstyrelsens § 37a-medel.4 En pilotverksamhet startade även under 2014, ideellt av två personer i Lund. Kompis Sveriges plan för framtiden är att fortsätta utveckla verksamheten och etablera fler kommunsamarbeten runt-om i landet.

Not. 4. Läs om § 37-medel i begreppslistan på sid 73.

36

Kompis Sverige


Hur de gick tillväga I början kontaktade grundarna Center för Socialt Entreprenörskap Sverige (CSES)5, där de fick en coach som har varit ett värdefullt stöd i deras arbete. Botkyrka var en kommun som de ville arbeta med och coachen tipsade bland annat om vem de kunde kontakta i kommunen.

Vi kontaktade Botkyrka kommun och de var intresserade av vårt arbete och våra idéer. En tid därefter bildade vi ett idéburet offentligt partnerskap med kommunen och vi kunde få varsin halvtidslön för vårt arbete att matcha kompis-par med fokus på nya svenskar bosatta i Botkyrka kommun, berättar Pegah Afsharian och Natassia Fry.

Värmdö och Tyresö kommun kontaktade Kompis Sverige och ville söka § 37a-medel tillsammans med dem, beviljat av Länsstyrelsen. I organisatio-ner i idéburen sektor får oftast de som vill vara med. När dessa organisationer då söker medel för sina verksamheter kan det ibland krocka med regler för medlen som ofta är öronmärkta för särskilda målgrupper. § 37a-medlen har varit värdefulla för Kompis Sveriges verksamhet men de har också behövt avgränsa sin målgrupp för att kunna söka och använda finansieringen.

”Det blir inte riktigt som i Botkyrka där alla som ville kunde matchas och få en kompis. Om vi efter det här kan implementera verksamheten i kommunernas ordinarie verksamhet kan vi förhoppningsvis utöka målgruppen till att inte bara gälla nyanlända i etableringen.”

Pegah Afsharian och Natassia Fry, grundarna ac Kompis Sverige

För att uppnå en långsiktighet menar de att det är bättre att inte helt finan-siera verksamheten med externa medel. Istället bör samverkansparterna stå för större delen av finansieringen. Som ideell organisation är det också fördel-aktigt att inte vara ekonomiskt beroende av en part utan istället se till att ha finansiering från flera håll så att verksamhetens grund inte står och faller med en extern aktörs oförutsebara vilja eller ovilja att finansiera, menar de.

Aktiviteterna som görs inom projektet möjliggörs av Kompis Sveriges part-ners som bland andra består av Kungliga operan, Dramaten, Cirkus Cirkör, Djur-gårdens IF och Friluftsfrämjandet. En rad museer har också ingått långsiktiga samarbeten och erbjuder gratis entré till alla kompisar, alla dagar i veckan.

Planen framåt är att fortsätta expandera verksamheten i landet.

Natassia och Pegahs tips till organisationerKom till kommunen eller myndigheten med en idé som sedan kan vridas och ändras på tillsammans. Var öppen för förändringar och för att kunna anpas-sa idén efter kommunens och målgruppens behov.

Not. 5. CSES drivs i dagsläget som en ideell förening var syfte är att stödja och stimulera sociala inno-vationer utveckling. De vill bidra till framväxten av nya organisationer och företag som löser angelägna sociala problem.


> Kontakta samordnare och be att få bli inbjuden till deras möten. > Gå på konferenser, nätverka och visa att du finns. > Bli inte bekväm när du har fått en finansieringskälla. Sök alltid mer. Skapa ett företagssamarbete som kan sponsra er verksamhet.

> Hitta en coach eller mentor att träffa regelbundet.

Fyra tips om samverkan > Var flexibel och medveten om att idén kan förändras men glöm inte bort varför du gör det här och för vem du gör det.

> Var inte rädd att be om hjälp om du inte kan ordna det själv. > Se till att arbetet är förankrat i både organisationen och kommunen.

Kort om exempletKompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar. Verksam-heten ligger i Röda korsets mångfaldskrets. Kompis Sverige finns i sex kommu-ner i Stockholms län, och en ideell pilotverksamhet i Lund. Verksamheten i kom-munerna finansieras till stor del av § 37-medel som beviljas av Länsstyrelsen.

Samverkanskomponenter > En idé och initiativ från en idéburen organisation. > Kommunerna är öppna och positiva till samverkan. > Finansiering från olika källor att betala löner till verksamhetsledarna > Målgruppens intresse > Lokaler att vara i > Näringslivet visar intresse att samverka

Resultat > Verksamheten har på två år matchat ihop runt 500 kompispar. > Flertalet aktiviteter finns att tillgå för ”kompisarna” genom Kompis Sveriges samarbetspartners.

Framgångsfaktorer > Verksamheten har gjort sig välkänd vilket har resulterat i att fler kommu-ner och andra potentiella samverkanspartners vill samverka.

HinderFinansiering som inte riktar in sig på en särskild målgrupp är svår att hitta. Det är vanligt att medel som går att söka för liknande ändamål är målgrupps-styrda vilket i det här fallet har gjort att verksamheten inte har kunnat erbju-da sin verksamhet till alla som har velat delta.


KAPITEL 5RådRum Malmö

RådRum är ett projekt som Malmö stad driver tillsammans med flera frivilligorganisationer. Till Rådrums lokaler kan nyanlända komma för att få råd och vägledning. De flesta av RådRums råd-givare deltar på eget initiativ medan några gör det inom ramen för sitt etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen.

På RådRum kan nyanlända få svar på frågor som rör samhället, hjälp att för-stå brev och blanketter eller prata igenom ett problem. Hållbar Utveckling Skåne (HUT)6 är projektägare. HUT är en organisation som arbetar med håll-bar utveckling och att främja samverkan mellan olika parter och nätverk. Råd-Rum är ett samarbete mellan HUT, Studieförbundet Sensus, Malmö hög skola, Region Skåne och Malmö stad.

Per Ola Ormes jobbar på kommunens miljöförvaltning och är biträdande projektledare för RådRum. Han berättar att det sedan länge har ansetts vik-tigt i kommunen att samarbeta med civilsamhället i arbetet med att stödja människor. Miljöförvaltningen driver många projekt och har relativt stora möjligheter att arbeta med många olika vägar till hållbarhet.

Not. 6. ”Föreningens ändamål är att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt att samordna och initiera olika projekt för ett hållbart Skåne. Föreningen är en partipolitiskt obun-den, ideell organisation.” Stadgar för Hållbar Utveckling Skåne, § 2.

42

RådRum Malmö


Kommunen identifierade behovet av att ha en kompletterande informations-kanal till nyanlända i staden och ville starta ett projekt kring det. Det var då självklart att starta upp RådRum tillsammans med idéburen sektor för att kunna nå ut med information på bästa sätt.

”Genom civilsamhället kan vi hitta andra vägar att nå målgruppen och de vi annars aldrig hade nått, folk upplever i allmänhet kommunen och idéburna organisationer på olika sätt. Det kan finnas extra förtroende till de idéburna organisationerna då det aldrig handlar om myndighetsutövning där myndigheten kan gå in och besluta saker över ens huvud.”

Per Ola Ormes biträdande projektledare, RådRum.

Rådgivare som bistår med samhällsrådgivning till nyanlända består av pri-vatpersoner. De nyanlända som har fungerat som rådgivare gör det i vissa fall som en del av sitt etableringsprogram. För att komma i fråga som rådgivare måste man ha kommit till nivå D i sina svenskstudier på Svenska för invand-rare (Sfi)

För att bli rådgivare måste man gå en kurs. Att prata om och ha en gemen-sam värdegrund är en central del i utbildningen. De blivande rådgivarna lär sig också att ha fokus på bemötandet.

”Många tredjelandsmedborgare som är rådgivare har själva kommit vidare i processen här i Sverige och vet vad det handlar om att bosätta sig i ett nytt land. De har därför en annan förståelse för dem som kommer till oss,” säger Per Ola Ormes.

Flera av dem som har varit rådgivare har efter sin etableringsperiod fått jobb.

”När man får språkträningen, referenspersoner, och ibland ett bättre själv-förtroende kan det hjälpa till att öppna dörren lite till arbetsmarknaden,” säger Per Ola Ormes.Ett resultat som han har märkt av är att personer som har varit hos RådRum med frågor har blivit hänvisade till rätt ställe på kommunen. På det viset kom-mer den sökande med rätt fråga till rätt instans direkt.

Verksamheten startade i Kristianstad och sedan 2014 finns den också i Malmö.

I Kristianstad står kommunen för lokalen som möjliggör att RådRum har någonstans att vara. Under sommaren 2015 fick två deltagare från Arbets-


förmedlingens etableringsprogram anställning hos studieförbundet7 Sensus för att hålla RådRums verksamhet i Kristianstad igång under sommaren.

RådRums projektperiod löpte under 27 månader och i skrivande stund ser det lovande ut för verksamheten att få ytterligare stöd att kunna fortsätta.

Region Skåne finansierar verksamheterna i en övergångsperiod på några månader då en ansökan till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) har gjorts.8

Under hösten 2015 startar RådRum verksamhet i Simrishamn och planer finns också på att så småningom starta verksamheter i Landskrona, Göteborg och Västerås.

Hur de gick tillvägaPer Ola Ormes kom i kontakt med Birthe Müller, då verksam hos Röda Kor-set, genom ett projekt om skuldrådgivning. Birthe Müller satt även i styrelsen för Hållbar utveckling Skåne (HUT) Tillsammans blev de inbjudna till Citi-zens Advice Bureau i Liverpool för att höra om deras verksamhet. Citizens Advice Bureau är en rådgivningsbyrå för samhällsfrågor driven av frivilliga och finansierad av kommunen och det nationella lotteriet.

Inspirerade av Citizens Advice Bureau startade Malmö stad och HUT till-sammans med Sensus, Malmö högskola och Region Skåne projekt RådRum, med HUT som projektägare. De ville hitta en modell som inte var projekt-medelsberoende. Det lyckades emellertid inte under projektperioden. De sök-te pengar från EU:s integrationsfond och blev finansierade till 75 procent där-ifrån. De resterande 25 procenten kunde projektmedlemmarna själva finansiera.

I fallet RådRum har samverkan mellan det idéburna och offentliga fungerat väldigt bra. Per Ola Ormes tror att en framgångsfaktor är att de har varit flera personer och kunskapsbärare som har fungerat bra tillsammans och att de har haft en gemensam bild av vad de vill göra och uppnå. De är en kunskaps-allians; Att vara flera olika samarbetspartners innebär inte bara att projektet får tillgång till flera hjärnor. De olika aktörerna har också skilda nätverk vil-ket gör att projektet har fått en stor spridning bland målgruppen. En annan framgångsfaktor som Per Ola Ormes har sett är att projektet har haft en enga-gerad och driven styrgrupp. Det har underlättat arbetet att de har varit dri-vande, menar han.

Samarbetet med Arbetsförmedlingen i Kristianstad har gått smidigt.

Not. 7. Läs om studieförbund i begreppslistan på sid 75.

Not. 8. Läs om AMIF i begreppslistan på sid 73.

44

RådRum Malmö


”Det var varken för formellt eller särskilt besvärligt att möta dem. Det kan bero på arbetsgruppen, att de kunde tänka och agera friare.”

Per Ola Ormes biträdande projektledare, RådRum.

Projektet hade kontakt med personer på handläggarnivå på Arbetsförmed-lingen, att de hade förtroende från ledningsnivå att ta beslut rörande sam-arbetet menar Per Ola Ormes betydde mycket för samverkan.

När projektpengarna tog slut har samverkansaktörerna arbetat för att få ny finansiering för att kunna fortsätta och bygga vidare på den lyckade verk-samheten.

Hållbar Utveckling Skåne, Malmö stad, Region Skåne, Sensus och en ny samverkansaktör – Individuell Människohjälp, driver nu RådRum vidare med en ny projektledare.

PER OLA ORMES TIPS FÖR SAMVERKAN

> Ha en tydlig målbild och vision och se till att det finns ett gemensamt engagemang för att nå dit.

> Ett verkligt medskapande och ett delägarskap hos målgruppen var viktigt för Råd-Rums framgångar. Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesi-digt tillmötesgående.

Kort om exempletRådRum är ett samverkansprojekt som drivs av Hållbar utveckling Skåne, Malmö Högskola, Region Skåne, Malmö stad, studieförbundet Sensus och numera organisationen Individuell Människohjälp. Tillsammans har parterna upprättat mötesplatser där rådgivning kring samhällsfrågor ges nyanlända. De som ger rådgivning är dels etablerade personer i Sverige och dels nyanlän-da personer som går i Arbetsförmedlingens etableringsprogram men också personer som har varit i Sverige en tid. Verksamheten finns i Kristianstad och Malmö, planer finns att etablera sig i flera kommuner. Målgruppen för råd-givningen är tredjelandsmedborgare, nyanlända personer som deltar i Arbets-förmedlingens etableringsprogram och andra som har varit i Sverige en kort tid.


Samverkanskomponenter > Några parter får en idé och bjuder in andra, för verksamheten givande, aktörer till samverkan.

> Behov av den här formen av rådgivning finns hos målgruppen. > Verksamheten har intern och extern finansiering. > Samverkan med Arbetsförmedlingen kan möjliggöra rådgivare från etableringsprogrammet.

> Verksamheten har en rekryteringsbas för frivilliga rådgivare. > Parterna tillhandahåller lokaler.

Resultat > Två RådRumsplatser har skapats. > Under projektperioden utbildades 47 rådgivare. > Ungefär 500 personer har fått råd under projektperioden.

Framgångsfaktorer > Alla inblandades vilja, engagemang och tid. > Styrgruppen är lättillgänglig för de som driver projektet. På det viset kan beslut tas snabbt.

> För RådRum har den breda kunskapsalliansen som bildats genom sam-arbetet mellan de olika aktörerna varit en framgångsfaktor.

> De olika aktörernas skilda nätverk har gjort att projektet har fått en bred spridning hos den målgrupp som kan vara behov av rådgivning.

> Rådgivare har kunnat rekryteras från Arbetsförmedlingen och från organisationernas kontaktytor.


KAPITEL 6Nätverk – Aktivitet – Delaktighet

Nätverk – Aktivitet – Delaktighet (NAD) är ett projekt som arbe-tar med att få in föreningslivet i nyanländas etableringsplan på Arbetsförmedlingen i Skåne. Projektet drivs av Nätverket – Idé-buren sektor Skåne9 i samarbete med flera aktörer från offentlig förvaltning.

I december 2010 infördes etableringsreformen.10 Representanter i den Regio-nala överenskommelsen började diskutera hur de kunde ta tillvara lärdomar från tidigare samverkansarbete. NAD sjösattes med målsättning att introdu-cera föreningslivet för nyanlända personer i etableringen. Samverkans aktörerna i projektet NAD är desamma som finns representerade i den regionala över-enskommelsen (RÖK)11, det vill säga Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kom-munförbundet Skåne län, Nätverket och Region Skåne. NAD-metoden arbe-tades fram genom den strategiska plattformen Partnerskap Skåne som är direkt kopplad till RÖK.

Not. 9. Nätverket – Idéburen sektor Skåne är en intresseorganisation med runt 40 Idéburna organisa-tioner som medlemmar.

Not. 10. Läs om etableringsreformen i begreppslistan på sid 73.

Not. 11. Läs om Regionala överenskommelser i begreppslistan på sid 74.

48

Nätverk – Aktivitet – Delaktighet


Henrik Nilsson anställdes som projektledare och började utveckla det som kom att bli NAD – Nätverk – Aktivitet – Delaktighet.

NAD riktar sig till idéburna organisationer, som har medlems- eller sam-hällsnytta som främsta mål och som inte är vinstdrivande.

För att som förening medverka i NAD kontaktar man en av de fem fören-ingssamordnarna som finns på olika håll i Skåne och berättar vad föreningen vill erbjuda personer som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram för aktivitet. Tillsammans går föreningen och NAD-samordnaren igenom vad som kan erbjudas personer i etableringen. Sedan tillfrågas Arbetsförmed-lingen om de har personer som har behov av aktiviteten i sin etableringsplan och matchning görs.

”Idén bygger på att allt ska ske utifrån deltagarnas behov och intresse, att det ska fungera för föreningen och att det ska fungera i etableringsplanen. Om dessa tre saker inte uppfylls görs inte aktiviteten.”

Henrik Nilsson projektledare och utvecklare för NAD – Nätverk – Aktivitet – Delaktighet.

NAD grundar sig i frivillighet och att personerna som deltar i aktiviteterna gör det för att de vill och har valt det själva. Om det visar sig att det inte är så kan aktiviteten tas bort ur planen och ersättas med något annat. Tillsammans bestämmer Arbetsförmedlingen, samordnaren och föreningen hur aktivite-ten ska genomföras och följas upp. Deltagaren ansvarar själv för att tid rapporten fylls i. Föreningarna har sällan några problem med att underteckna tid rapporten efter att de har sett hur matchningen görs.

För varje aktivitet skapas en aktivitetsplan som sammanfattar syfte och innehåll för aktiviteten. Föreningen, Arbetsförmedlingen och samordnaren upprättar aktivitetsplanen tillsammans.

Inom projektet arbetar man också med ett metodstöd som är till för att stödja fem lokala arbetsgrupper. Genom arbetsgruppernas arbete kommer ny kunskap om hur man på bästa sätt får till bra NAD-aktiviteter. Den kunska-pen samlas sedan i metodstödet. Under 2016 kommer materialet att färdig-ställas och erbjudas till andra län eller regioner som är intresserade av att jobba med NAD-metoden. NAD har nyligen expanderat till ytterligare en knut-punkt med en arbetsgrupp bestående av en NAD-samordnare och en repre-sentant från Arbetsförmedlingen. Det finns nu fem arbetsgrupper utspridda i hela länet.

Under perioden 2015-2016 planerar projektet att anordna NAD-aktiviteter för omkring 500-600 personer. Modellen ska fortsätta att utvecklas i de befint-liga områdena. Projektet ska också arbeta med att sprida den på andra håll i


landet. I framtiden vill de ta reda på hur NAD-modellen skulle fungera i stör-re skala. En diskussion förs också om hur man kan få NAD:s idéer och sam-verkan med civilsamhället att även fungera under asyltiden och efter den två-åriga etableringsperioden

Hur de gick tillvägaNAD utvecklades i samverkan mellan de parter som fanns representerade i den regionala överenskommelsen. Samverkansaktörerna började med att star-ta verksamheten i ett litet format. När de märkte att det fungerade sökte de EU-medel från Europeiska flyktingfonden. Länsstyrelsen, Arbetsförmed-lingen, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne medfinansierade verk-samheten.

Efter att EU-projektet genomförts och utvärderats med goda resultat valde Region Skåne att utveckla och skala upp metoden med medel från regionens sociala investeringsfond. Samma parter som medverkade i föregående pro-jektperiod bidrar med arbetstid. Projektperioden pågår nu fram till december 2016.

Det blev ett visst glapp mellan projektperioderna så för att säkerställa att verksamheten löpte på som vanligt bestämde sig Länsstyrelsen och Region Skåne att finansiera projektledarens lön under mellantiden.

Henrik Nilsson berättar att projektet hela tiden har haft en god samverkan med Arbetsförmedlingen och att de flesta problem som har dykt upp har gått att lösa, antingen av handläggarna eller genom processer med styrgruppen.

I starten när kontakter behövde upprättas med Arbetsförmedlingen arbe-tade Henrik Nilsson från det operativa planet och uppåt i beslutshierarkierna. Han började med att ta kontakt med Arbetsförmedlingens handläggare som arbetade med deltagarna i etableringsprogrammet. På det sättet förankrades modellen i verksamheten.

En framgångsfaktor Henrik Nilsson speciellt lyfter är att Nätverket Idébu-ren sektor varit representerade i den regionala överenskommelsen. Projektet har varit förankrat både på strategisk nivå och hos handläggarna på myndig-heten och föreningarna på operativ nivå.

”En annan sak som har varit bra är att NAD har haft medel att täcka mindre kostnader som föreningarna har haft för material eller resor som görs inom verksamheten för deltagarna i etableringsprogrammet.”


50

Nätverk – Aktivitet – Delaktighet


Ett hinder samverkan har genomlevt är att det först var oklart om det gick att ha aktiviteter i etableringsplan på kvällstid. Inom föreningslivet sker just akti-viteter ofta på kvällstid eftersom de flesta frivilliga arbetar på dagtid.

”Vi pratade med handläggarna på Arbetsförmedlingen som pratade med sina chefer som kunde ta beslut om att det gick bra att de medverkande hade sin verksamhet på torsdag kväll och då fick ledigt på fredag förmiddag istället.”


Arbetsförmedlingen begär alltid in en närvarorapport från aktiviteter som de i etableringen medverkar i. Då de idéburna organisationerna ofta grundar sig i frivillighet kan det bli ett problem för dem att upprätta de närvarolistor Arbetsförmedlingen behöver. Hittills har inga riktiga problem uppstått kring närvarolistorna, eftersom det redan har funnits utarbetade lösningar som den ovan.

Under 2016 kommer projektet att utvärderas, och under hösten 2015 pågår diskussioner i styrgruppen för hur implementering i ordinarie verksamhet ska se ut. Redan nu finns möjligheten att använda sig av metoden för andra regioner.

TIPS FÖR SAMVERKAN

> Använd principerna om samverkan som de olika överenskommelserna tagit fram. Läs och prata om dem i början av processen.

> Testa i pilotform, utvärdera, gör ändringar och skala upp stegvis.

> Skapa förutsättningar för ömsesidigt lärande mellan offentliga och idéburna orga-nisationer i projekten.


Kort om exempletProjektet Nätverk – Aktivitet – Delaktighet (NAD) handlar om hur idéburen och offentlig sektor kan samverka med syfte att underlätta för nyanlända att få kontakt med föreningslivet. Genom att få in aktiviteter ledda av förenings-livet i Arbetsförmedlingens etableringsplaner möjliggörs kontakten.

Samverkanskomponenter > Ett lokalt föreningsliv som vill medverka. > Kontakt med Arbetsförmedlingen som i sin tur har kontakt med mål-gruppen.

> Någon eller några som arbetar med metoden och samordningen. > Nära samverkan och stöd från Länsstyrelsen och Region Skåne. > Finansiering för projektledar- och samordnartjänsterna.

Resultat > Fem NAD-arbetsgrupper med varsin samordnare har upprättats. > ca 50 aktiviteter har gjorts inom ramen för NAD. > 500-600 personer kommer under den pågående projektperioden (2015-2016) medverka i en aktivitet knuten till NAD under sin etablering. Under den första projektperioden har cirka 150 personer deltagit i en NAD-aktivitet.

> Cirka 50 föreningar har varit aktiva inom NAD.

Framgångsfaktorer > NAD är förankrad på både strategisk och operativ nivå. > Att så snabbt som möjligt försöka lösa de hinder som uppstår. > Arbetsgrupper med representanter från både offentlig och idéburen sektor har tid för både diskussioner, utvecklingsarbete och konkret arbete med målgruppen.

Hinder > Enligt etableringsplanen ska aktiviteter ske dagtid. I föreningslivet sker aktiviteter ofta på kvällstid eftersom de flesta frivilliga arbetar på dagtid. Genom att föra dialog med handläggarna på Arbetsförmedlingen som pratade med sina chefer kunde de lösa detta.

> Det har varit svårt att matcha deltagarnas intressen med aktiviteter. En av anledningarna har varit att det inte förut har ingått i rutinerna hos Arbetsförmedlingen att fråga om intressen.


KAPITEL 7Mötesplatserna Bullerbyn och Ceos

Vimmerby kommun och Vimmerby IF har de senaste åren inrik-tat sig på att skapa olika mötesplatser för att främja integrationen i kommunen. David Lindgren är en av projektledarna för projek-ten Vimmerbyguiden och Vimmerbymodellen som framför allt består av mötesplats Bullerbyn och Mötesplats Ceos.

Mötesplatserna har uppstått ur två projekt som Vimmerby IF driver tillsam-mans med kommunen. Projekten Vimmerbyguiden och Vimmerbymodellen finansieras av Länsstyrelsens § 37a-medel och av Arvsfonden under två och tre år med projektslut vid årsskiftet 2015/16.

Mötesplats Bullerbyns syfte är bland annat att skapa integration genom föreningslivet. Mötesplatsen finns i en lokal i området Norrgården, som ock-så kallas Bullerbyn, där det bor många invandrade personer. Personalen som arbetar på mötesplatsen bor också i området. På mötesplatsen kan de besö-kande få information om olika föreningsaktiviteter som anordnas runt om i Vimmerby. Där hålls också olika aktiviteter som läsecirklar, starta-eget-kur-ser och kvinnogrupper, allt efter besökarnas egna önskemål. På mötesplats Bullerbyn finns även plats för hyresgäst- och bostadsfrågor. Syftet med Mötes-plats Bullerbyn är att öppna upp möjligheten för föreningslivet och de ny anlända personerna i staden att få kontakt med varandra.

Mötesplats Ceos träffar hålls på Vimmerby idrottsplats och är öppet två dagar i veckan i Vimmerby IF:s lokaler. Syftet med mötesplatsen är att träffas

54

Mötesplatserna Bullerbyn och Ceos


och att ha det trevligt. Mötesplats Ceos är en mötesplats för barn och ungdo-mar men också för vuxna samt vuxna och barn emellan. Det finns möjlighet att träna fotboll i riktiga lag i Vimmerby IF för de nyanlända barnen och ung-domarna. De vuxna finns där som bland annat tränare.

På båda mötesplatserna arbetar nyanlända personer eller personer med invandrarbakgrund. De nyanlända som arbetar med mötesplatserna kan göra det inom ramen för sitt etableringsprogram eller för att få praktik eller arbets-livserfarenhet.

Förutom mötesplats Bullerbyn och Ceos finns andra mindre men organi-serade mötesplatser som också har startats genom projekten i samarbete med kommunen.

Projektet med mötesplatserna tar slut i december 2015, och tillsammans har flera förvaltningar på kommunen sökt ett treårigt anslag från Europeiska socialfonden12 med kommunen som medfinansiär för att kunna fortsätta dri-va verksamheterna.

Medlen började sina redan under hösten 2015 och projektledaren jobbar sedan dess halvtid med projektet. Det har resulterat i att han bara hinner hål-la verksamheterna igång och inte arbeta med något utvecklingsarbete. Detta påverkar inte verksamheterna så mycket på kort sikt, men risken att de dör ut blir högre ju längre tiden går utan finansiering, tror David Lindgren. Nu arbetar de för att projekten ska bli varaktiga och kunna expandera mer med många olika mötesplatser.

”Att bra och viktiga verksamheter som de här skulle försvinna för att man inte lyckas hitta finansiering att driva det vidare är väldigt synd. Det kommer fler och fler människor och behovet av ta emot dessa på ett bra sätt blir inte mindre utan större. Ju bättre vi blir på det ju snabbare går det ju för dem att komma in i samhället.”

David Lindgren projektledare för Vimmerby IFs integrationsprojekt.

Not. 12. Läs om Europeiska socialfonden i begreppslistan sid 73.


Hur de gick tillvägaVimmerby idrottsförening såg ett behov av att uppmärksamma förenings livet i området Bullerbyn där många invandrade och nyanlända bor. Flera fören-ingar i kommunen hade lite eller ingen kontakt med personer från området.

Föreningen var i behov av viss kompetens och goda råd för att få en så god start på projektet som möjligt, så de tog kontakt med bland andra kommunen, berättar David Lindgren som är projektledare för Vimmerby IFs integrations-projekt. Det visade sig att även kommunen planerade för verksamheter i just det området. Med sina olika kunskaper och tillgångar blev det naturligt att samverka. Så startade Mötesplats Bullerbyn. Namnet kom till genom en omröst-ning bland de boende i området. Med kommunen som samverkansaktör kun-de de också söka § 37a-medel som beviljas av Länsstyrelsen. Under sommaren kunde projektledare David Lindgren börja arbeta heltid tack vare att projek-tet beviljades § 37a-medel.

56

Mötesplatserna Bullerbyn och Ceos


Ceos har kunnat hålla sin verksamhet hos Vimmerby IF medan Bullerbyn har sin verksamhet i en lokal som de kostnadsfritt får nyttja av det kommunala bostadsbolaget Vimarhem.

David Lindgren berättar att samverkan mellan kommunen och Vimmerby IF och också med andra inblandade organisationer har fungerat bra på ope-rativ nivå från början. En anledning till det menar han är att de olika samver-kansaktörerna träffas ofta. Varje vecka träffar David Lindgren tjänsteperso-ner i kommunen och andra samverkanspartners i olika konstellationer och möten.

Dessa möten i olika former ger nycklar till viktiga dörrar och gör vägen från idé till verksamhet kortare.

David Lindgren projektledare för Vimmerby IFs integrationsprojekt.

Att de har haft möjlighet att arvodera personer som har arbetat på mötes-platserna nämner David Lindgren som en nödvändig del av projektets fram-gång. Det hade enligt honom inte varit möjligt att driva projektet utan pro-jektpengarna.

Målet är att verksamheterna ska kunna bli permanentade. Beslut om det måste tas av kommunens politiker.

DAVID LINDGRENS TIPS FÖR SAMVERKAN

> Se till att samverkansparterna träffas ofta, då vet alla vad som är på gång och pro-blem som dyker upp kan snabbt lösas.

> Ha en föreningssamordnare i kommunen som kan fungera som en länk mellan kommunen och föreningslivet.


Kort om exemplet Vimmerby IF har tillsammans med kommunen startat projekt som driver mötesplatser för nyanlända och andra invandrade personer. Projekttiderna löper under två respektive tre år och medel har sökts för att kunna fortsätta utveckla och driva mötesplatserna efter 2015.

Samverkanskomponenter > Idé om verksamhet kom från båda parter parallellt. > Parternas intresse att samverka. > Finansiering finns genom § 37a-medel, beviljat av Länsstyrelsen. > Parterna tillhandahåller lokaler. > Engagemang från det lokala föreningslivet.

Resultat > Två mötesplatser har upprättats. > Cirka tio nyanlända personer som inte hade arbete har fått arbete. > Målgruppen har fått information om vad som händer i Vimmerbys fören-ingsliv.

> Flera nyanlända barn och ungdomar har blivit introducerade till sport-aktiviteter inom Vimmerby IF.

Framgångsfaktorer > Att aktörerna har varit intresserade av att samverka. > Att de olika samverkansaktörerna har haft anledning att ses i olika sam-manhang vilket har skapat relationer och förtroende som har lett till snabba beslutsvägar.

Hinder > Projektet har varken fått nya projektpengar eller kunnat implementera mötesplatserna i ordinarie verksamhet när projektet håller på att avslutas.


KAPITEL 8Nyhetscafé i Landskrona

Ali Alabdallah har sedan början av 2015 drivit ett nyhetscafé på Landskrona bibliotek. Till en början för nyanlända men sedan några månader tillbaka kommer också etablerade svenskar för att diskutera och lyssna till inbjudna talare.

Landskrona är en medelstor stad i västra Skåne med drygt 43 000 invånare. Ali Alabdallah som kom som flykting till Sverige från Syrien hösten 2013 är journalist. Efter en tid i Värmland bosatte han sig med sin familj i Landskro-na i Skåne län och i januari 2015 startade han ett nyhetscafé på Landskrona bibliotek i syfte att ge nyanlända invandrade personer en inblick i den svenska samhällsdebatten. Och för att ge dem möjlighet att diskutera samhällsaktu-ella ämnen med varandra och med personer som har bott länge i Sverige. Till träffarna som hålls som ett öppet forum där alla som vill är välkomna, bjuds ibland också särskilda talare in. Nyhetscaféet är en plattform för samhällsin-formation och aktuella frågor som alla kan ta del av och vara delaktiga i.

Ali Alabdallah menar att nyanlända ofta saknar kunskap om det svenska samhället, om hur det fungerar här och hur debatten går. Samtidigt, menar han, saknar de etablerade svenskarna ofta kunskap om nyanländas och andra invandrades perspektiv på olika samhällsfenomen. Han resonerar att sättet att komma in i samhället är att skapa sig förståelse för samhället och dess invånare genom att tillskansa sig kunskap om samhället. Det var utifrån det hans idé om att starta ett nyhetscafé väcktes.

60

Nyhetscafé i Landskrona


Till en början var det bara invandrade personer som kom och lyssnade när Ali Alabdallah redogjorde för nyheter från svensk dagspress, sedan kom etable-rade Svenskar och Ali Alabdallah började också bjuda in olika politiker och representanter från myndigheter för att intervjuas, debattera och svara på frågor.

Exempel på ämnen som har diskuterats är till exempel den pågående flyk-tingsituationen.

”Det kan vara intressant för svenskar som kommer att få höra om detta ur invandrares perspektiv. De får en bredare bild, bredare än den som svenska nyheter ger. Här kan vi sprida våra tankar och idéer. Då kan det svenska samhället också förstå världen bättre. Det är också ett bra sätt att lära sig det svenska språket.”

Ali Alabdallah grundare av nyhetscafé på Landskronas bibliotek.

Han berättar vidare att besökarna vågar ställa frågor, och övar sig i att bygga meningar på svenska. Att prata på nyhetscaféet är ett bra sätt att lära sig svens-ka för här kan de nyanlända också höra språket från svenskar.

Hur gjorde han?Ali Alabdallah var på biblioteket en dag och pratade med en av bibliotekari-erna om sin idé att starta ett nyhetscafé där svenska nyheter kunde presen-teras och diskuteras och att målgruppen skulle vara nyanlända invandrare.

En personal på bibliotek tyckte att det lät intressant och föreslog att Ali Alabdallah skulle kontakta studieförbundet13 ABF för att se om de kunde bistå med något. Ali Alabdallah hade möten med både ABF och Landskrona biblio-tek vilket sedermera resulterade i ett mindre arvode från ABF till honom när han håller i nyhetscaféet på lördagarna. Landskrona biblioteks bidrag består av en lokal i biblioteket där nyhetscaféet hålls, och fika.

Personer sedan länge boende i Sverige började sedan komma till caféet och ville också vara med i diskussionerna.

Not. 13. Läs om studieförbund i begreppslistan på sid 75.


För att hitta målgruppen använder sig Ali Alabdallah av sociala medier och andra medier vilka båda har visat sig vara viktiga verktyg för att nå målgrup-perna. Även i hans eget nätverk och hans bekantas nätverk har information om verksamheten spridits. Han har även spridit information om nyhetsca-féet på Sfi-skolor.

Träffarna på nyhetscaféet spelar Ali Alabdallah in videokamera och lägger upp på You Tube.

Nyhetscaféet hålls på lördagar mitt på dagen och ungefär 15-25 personer brukar komma. Planen är att nyhetscaféet ska fortsätta hållas och det finns idéer på att även starta nyhetscafé i andra kommuner. Men eftersom initiati-vet kräver en hel del tid, förberedelser, efterarbete och teknisk utrustning kommer verksamheten att behöva finansiellt stöd för att kunna fortsätta och utvecklas i framtiden.

TIPS FÖR SAMVERKAN

> Ha en färdig idé att presentera för kommunen.

> Använd er av sociala medier för att nå målgruppen.

> Korrekt och mycket information är viktigt, både för målgruppen och mellan dem som samverkar.

Kort om exempletAli Alabdallah, journalist från Syrien, har tagit kontakt med Landskrona bib-liotek för att starta ett nyhetscafé i syfte att öka kunskapen kring samhälls-frågor och främja integrationen i Landskrona. Han har fått tillgång till en lokal och biblioteket står även för fika under träffarna. Ali Alabdallah ordnar allt det andra, håller i diskussion, bjuder in och intervjuar gäster och filmar. På senare tid får han en mindre ersättning av studieförbundet ABF för att leda träffarna.

62

Nyhetscafé i Landskrona


Samverkanskomponenter > Privatperson kontaktar personal på biblioteket med en tydlig idé. > Bibliotekets personal är positivt inställda och villiga att samverka. > Bibliotekets lokaler. > Privatpersonens kunskap och tekniska utrustning för att kunna driva verksamheten.

> Studieförbundet ABF bidrar med en mindre ersättning till verksamhets-ledaren.

> Användning av relevanta sociala medier.


Resultat > Nyhetscafé upprättas och besöks av både nyanlända och etablerade svenskar.

> Träffarna filmas och läggs ut på You Tube. > Mellan 15-25 personer brukar närvara på träffarna.

Framgångsfaktorer > Ali Alabdahallas engagemang och drivkraft samt språkkunskaper, priva-ta och professionella erfarenheter har varit nödvändiga faktorer för att kunna utföra verksamheten.

Hinder > Att verksamheten inte tillhör en organisation utgör ett hinder när Ali Alabdallah har försökt söka stöd från kommunen och när han ska söka stöd från andra instanser. Systemet som det ser ut nu är inte anpassat till privata initiativ. Att en organisation står bakom kan också utgöra en säkerhet då verksamheten inte står och faller med en person.


KAPITEL 9Projekt Funktionshinder i etableringen

Projekt Funktionshinder i etableringen (FHIE) handlar om att lära handläggare inom offentlig förvaltning att upptäcka funk-tionsnedsättning eller behov av traumavård hos nyanlända i eta-bleringen. Samt hur de i sin roll kan hjälpa personer att hitta rätt sysselsättning utifrån sina situationer.

Syftet med projektet är att tillföra ett funktionshinderperspektiv till etable-ringsinsatserna. Det finns många funktionsnedsättningar som inte alltid märks, som till exempel dyslexi, nedsatt hörsel eller syn. Målet med projektet är att de olika verksamheterna som arbetar med etableringsinsatsen i större utsträck-ning ska kunna identifiera och hjälpa nyanlända med funktionsnedsättning eller trauma att få rätt stöd.

Julio Fuentes är projektledare för FHIE och verksamhetsledare i Samar-betsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS)14 Organisationen har förut berört frågor kring invandrade personer med funktionsnedsättning. När etableringsreformen infördes ville SIOS arbeta med frågan på den nya arenan.

Not. 14. SIOS är en paraplyorganisation som består av frivilliga sammanslutningar av både erkända och icke erkända etniska minoritetsorganisationer. SIOS har 21 medlemsförbund med sammanlagt cirka 75 000 medlemmar. SIOS vill verka för ett mångkulturellt samhälle i samarbete med andra demokratiska krafter i Sverige.

66

Projekt Funktionshinder i etableringen


”Vi har kunnat se att det är ungefär två procent av de som är i slutet av sitt etableringsprogram som har en diagnostiserad funktionsnedsättning av något slag. Ett rimligt antal om man ser till hela befolkningen är tio till tolv procent. Så rimligtvis är det åtta till tio procent vars funktionsnedsättning man inte upptäcker i etableringen.”

Julio Fuentes projektledare för FHIE och verksamhetsledare i Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS)

Inom projektet FHIE utvecklas material, strukturer och rutiner för att kun-na bistå tjänstepersoner i offentlig förvaltning som arbetar med etablerings-programmet att identifiera funktionsnedsättningar. Detta för att se till att personer med funktionsnedsättningar i etableringen får samma möjligheter som andra att tillgodogöra sig de insatser som erbjuds. Att lära handläggarna att identifiera dessa hinder så tidigt som möjligt för att kunna anpassa insat-serna till personernas behov är då viktigt.

En av avsikterna med projektet var att etablera rutiner för Arbetsförmed-lingens etableringshandläggare. Detta har dock inte varit möjligt att genom-föra, bland annat på grund av att Arbetsförmedlingen måste fokusera andra delar av sin verksamhet i en tid när arbetstrycket för myndighetens hand-läggare är hårt. Däremot har projektet framställt material som handläggare som arbetar med personer i etableringen kan använda sig av. Det har också anordnats kompetensutvecklingsseminarier och workshops för handläggare i offentlig förvaltning inom projektet.

Projektet är treårigt och tar slut den sista december 2015. I slutfasen av projektet sammanställs allt handlednings- och stödmaterial om hur tjänste-personer som arbetar med nyanlända i etableringen kan identifiera funktions-nedsättningar hos vuxna i etableringen. Materialet kommer sedan att vara tillgängligt för de som är intresserade.


Hur de gick tillvägaÅr 2010 beslutade sig SIOS att starta ett projekt kring frågan. De såg etable-ringsreformens införande som ett bra tillfälle att uppmärksamma frågor kring funktionshinder och etnisk minoritetsbakgrund. SIOS gjorde själva en för-studie utan extern finansiering. I den ringade de in vad de skulle göra och gjorde en kartläggning om hur kommunerna och Arbetsförmedlingen såg på övergången av ansvar som etableringsreformen medförde och hur de uppfat-tade frågan kring nyanlända med funktionsnedsättning.

Sedan kontaktades Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna i Stockholms län för att bjudas in som parter i samverkan kring projektet. Också Dyslexiförbundet, Hörselskadades riksförbund, Synskada-des Riksförbund och Migrationsverket är samverkansparter i projektet.

När förstudien var färdig sökte och beviljades SIOS finansiering från All-männa Arvsfonden. Att Arbetsförmedlingen kunde medverka i projektet var inte klart förrän medel var beviljade. Att de till slut hade kunde att medverka möjliggjorde att projektet kunde genomföras, då det till största delen är deras handläggare projektet berör. Även landstinget och kommunerna kom med som projektpartners efter att projektet hade beviljats pengar. Att kommu-nerna medverkar är viktigt eftersom Svenska för invandrare (Sfi) som de ansva-rar för utgör en viktig del i etableringsprogrammet. Landstinget är en viktig aktör eftersom det är de som ställer diagnoser om eventuella funktionsned-sättningar.

En styrgrupp och en referensgrupp finns, och arbetsgrupper har tillsatts vid behov under projektets gång. Projektet avslutas vid årsskiftet 2015/2016. Medel söks för att kunna fortsätta samverka kring frågorna med kommuner-nas Sfi-verksamheter och med vården.

68

Projekt Funktionshinder i etableringen


JULIO FUENTES TIPS FÖR SAMVERKAN

> Det krävs att samtliga aktörers representanter har befogenheter att fatta beslut gällande projektet.

> Var noga med att säkerställa att parterna i ett projekt inledningsvis kommer över-ens om vad som ska göras göra och ramarna för vad som ska göras. Och i nästa steg hur man ska genomföra projektet.

Kort om exempletFHIE är ett projekt om funktionshinder i etableringen. Projektets syfte är att utveckla material och rutiner för hur handläggare som arbetar med etable-ringen kan identifiera funktionsnedsättningar hos de som går Arbetsförmed-lingens etableringsprogram. Projektet har flera samverkansparter i både offent-lig och idéburen sektor. SIOS är projektets projektägare.

Samverkanskomponenter > Idéburen sektor tar initiativ till samverkan, de tillfrågade är positiva till medverkan.

> Finansiering från Allmänna Arvsfonden.

Resultat > Frågan om funktionshinder i etableringen har lyfts och uppmärksam-mats.

> Material har framställt och kompetensutveckling anordnats för att informera och underlätta för handläggare i offentlig förvaltning.

> Tjänstepersoner har blivit mer medvetna om problematiken.


Framgångsfaktorer > Engagemang från organisationen som skapade idén, SIOS.

Hinder > Att etablera nya rutiner för handläggare som först var tänkt gick inte på grund av Arbetsförmedlingens oväntade ökade arbetsbörda.

> För att upptäcka funktionsnedsättning hos deltagare i etableringen behövs samverkan mellan olika aktörer, främst vården, Sfi-organisatio-nen i kommunen och Arbetsförmedlingen. Det tar tid att etablera de sam-verkansstrukturer som krävs.


KAPITEL 10Livscirkeln och Ebbastegen i Uppsala

Livscirkeln/Ebbastegen är ett projekt som hjälper kvinnor i Arbetsförmedlingens etableringsprogram som lever i svåra livs-situationer att nå självförsörjning. Projektet drivs av Arbetsför-medlingen, Tjejers rätt i samhället (TRIS) och Stadsmissionen i Uppsala.

TRIS15 sökte tillsammans med Uppsala Stadsmission16 medel från Arbetsför-medlingen att driva ett ettårigt projekt från och med september 2014 för att hjälpa och stötta utrikesfödda kvinnor som går Arbetsförmedlingens etable-ringsprogram. Särskilt fokus har varit på de kvinnor som befinner sig eller har befunnit sig i särskilt svåra situationer.

Projektet är uppdelat i tre delar där TRIS håller i den första delen, Livs-cirkeln, Arbetsförmedlingen och Stadsmissionen håller i den andra delen och Stadsmissionen har hand om den tredje och sista delen. De delar Stadsmis-sionen är inblandade i går under benämningen Ebbastegen. Programmet är 30 veckor långt där varje del är tio veckor.

Not. 15. TRIS är en förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Föreningen är ideell, och religiöst och partipolitiskt obunden.

Not. 16. Uppsala Stadsmission är en ideell förening som vilar på en kristen grund. Föreningen arbetar med att stödja människor i utsatta livssituationer i Uppsala.

70

Livscirkeln och Ebbastegen i Uppsala


De första tio veckorna är förlagda på TRIS. Där får deltagarna bland annat jobba med frågor om och hur de kan tillgodogöra sig sina rättigheter de har som individer och de resurser som finns runtomkring dem. Veckorna på TRIS handlar också om att bygga sitt självförtroende och skaffa större förståelse för arbetsmarknaden och varför en egen försörjning är viktig i Sverige.

Under den andra delen är Stadsmissionen och Arbetsförmedlingen invol-verade. Dessa tio veckor fungerar arbetsförberedande för deltagaren. Både genom individuella samtal med en coach och genom gruppaktiviteter för bereds deltagarna inför praktiken i tredje delen. I den tredje och sista delen som Stads-missionen håller i ordnas praktik med framtida anställningsmöjligheter. Praktik platserna är ofta på sociala företag.

Den första projektperioden löpte under ett år och finansierades av Arbets-förmedlingen. Under hösten 2015 beviljades nya medel för att verksamheten ska drivas vidare ytterligare ett år. En utvecklingsidé är att starta ett kvinno-kooperativ där Arbetsförmedlingen skulle kunna vara en samarbetspartner.

Hur de gick tillvägaSamverkan mellan Arbetsförmedlingen och TRIS tog sin början när en med-arbetare från TRIS följde med en kvinna till Arbetsförmedlingen för att hjäl-pa henne i kontakten med myndigheten, berättar Elke Lehmann som har varit projektets kontaktperson på Arbetsförmedlingen. Vid samtal som följde pra-tade de om myndighetens ansvar och vad de gör, och om TRIS arbete med kvinnor i svåra och utsatta situationer. Så utvecklades idén om att jobba till-sammans med olika insatser för målgruppen kvinnor i etableringen som på olika sätt befinner sig i en utsatt situation.


Stadsmissionen blev involverad i projektidén när Elke Lehmann i ett infor-mellt sammanhang berättade om idén för en kontakt på Stadsmissionen om projektet de ville starta tillsammans med TRIS. Stadsmissionen kunde bidra med andra, kompletterande delar till de delar TRIS och Arbetsförmedlingen redan hade täckt. På det viset kunde det kommande projektets utformning byggas på med steg två och tre.

Elke Lehmann informerade om hur man kunde söka medel hos Arbetsför-medlingen. Hon arbetade sedan halvtid med projektet under den första ett-åriga projektperioden.

För att hitta deltagare till projektet informerades kvinnor i etableringspro-grammet i Uppsala om verksamheten. Arbetsförmedlingen höll tillsammans med personal från TRIS och Stadsmissionen i informationsträffar för de per-soner i etableringen som skulle kunna tänkas vara intresserade av att delta. Efter att den första gruppen kvinnor hade genomgått de trettio veckorna påbör-jades flera nya omgångar. Tidigare deltagare rekommenderade verksamheten till sina bekanta och projektet hade efter det inga svårigheter att fylla grup-perna.

I början hade projektet ingen styrgrupp. Detta visade sig snart vara pro-blematiskt och en sådan bildades när projektet var igång. De införde även arbetsgruppsmöten för de som jobbade praktiskt med verksamheten. Vad som utlöste behovet av en konventionell projektstruktur var oklarheter i kom-munikationen och avsaknandet av en gemensam kommunikationspolicy.

Projektet finansieras av Arbetsförmedlingens åtgärdspengar som finns i budget för etableringsuppdraget. Den första projektomgången löpte ett år och har under hösten 2015 blivit beviljade medel från Arbetsförmedlingen att hål-la verksamheten i ett år till. En ny kontaktperson på Arbetsförmedlingen har ersatt Elke Lehmann. Denna är utsedd kontaktperson för projektet från Arbets-förmedlingens sida samt handläggare för de deltagare i etableringen som ock-så deltar i projektets verksamheter.

TIPS FÖR SAMVERKAN

> Ta er tid för deltagaruppföljningar.

> Tänk på att ha en tydlig struktur.

> Ta vara på det stora engagemanget som finns runt omkring oss.

> Försök hitta lösningar för att skapa samarbeten utan stor administrativ börda.

72

Livscirkeln och Ebbastegen i Uppsala


Kort om exempletProjekt Livscirkeln/Ebbastegen drivs i samverkan mellan Arbetsförmedling-en, Tjejers rätt i samhället och Uppsala Stadsmission. Inom projektet stöttas och hjälps kvinnor som befinner sig i en svår livssituation och som går etable-ringsprogrammet att bli självförsörjande. Projektet finansieras av Arbets-förmedlingen.

Samverkanskomponenter > Idé och engagemang från parterna. > Behovet av samverkan identifieras både av ideell och offentlig sektor. > Den statliga aktören har möjlighet att finansiera projektet. > Tillgång till målgruppen via Arbetsförmedlingen. > Samtliga aktörer har kunskap och erfarenhet att arbeta med verksamheten.

Resultat > En flerstegsmodell som kan hjälpa och underlätta för målgruppen har uppfunnits.

> 33 Personer har deltagit i verksamheten. > Projektet ska drivas vidare ytterligare ett år med nya projektmedel från Arbetsförmedlingen.

> Tre omgångar har hållits.

Framgångsfaktorer > Alla parter har varit väldigt engagerade och måna om att projektet och verksamheten ska fungera bra och uppfylla sitt syfte gentemot målgruppen.

> Samverkansaktörerna kompletterar varandra med sin erfarenhet och sin kunskap på området.

Hinder > Det gick inte att driva projektet långsiktigt utan att formalisera en projektledning, styrgrupp och arbetsgrupp. Det visade sig behövas och åtgärdades då.


Begreppslista

§ 37- och § 37a-medelLänsstyrelsen har möjlighet att lämna ersättning till kommuner och kom-munförbund för att skapa beredskap och mottagningskapacitet och för att främja regional samverkan kring mottagandet av nyanlända flyktingar (37§ förordning 2010:1122).

Information om när medlen går att söka och vilka som har beviljats medel föregående år finns på respektive länsstyrelses hemsida.

AMIFAsyl-, migrations- och integrationsfonden som förvaltas av migrationsverket, se www.migationsverket.se

Allmänna ArvsfondenAllmänna Arvsfonden finansierar projekt som rör barn, ungdomar och per-soner med funktionsnedsättning. Fondens ärenden handläggs av Arvsfonds-delegationen och Kammarkollegiet.

Europeiska socialfondenEuropeiska socialfonden förvaltas av ESF-rådet, se www.esfradet.se

EtableringsreformenEtableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. Det innebar att det samordnande ansvaret för nyanländas etablering övergick från kommunerna till arbetsförmedlingen.

74

Begreppslista


Idéburet offentligt partnerskap (IOP)Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är ett partnerskap som ingås mel-lan en eller ibland flera idéburna organisationer och offentlig verksamhet. En IOP fokuserar vanligtvis på en särskild verksamhet.

Integrationsråd och integrationssamrådIntegrationsråd eller integrationssamråd är forum för samtal och samverkan om integration. Ibland samordnar Länsstyrelsen rådet regionalt. Ibland är det en kommun som samordnar och då är det vanligtvis på lokal nivå. I rådet kan alla de aktörer som träffar målgruppen bjudas in. Till exempel kommu-nen, föreningslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrations-verket.

Integrationsråd kan också fungera som diskussionsrum för upprättande av en lokal överenskommelse (LÖK) eller en regional överenskommelse (RÖK)

ÖverenskommelseEn överenskommelse kan beskrivas som en gemensam avsiktsförklaring eller viljeyttring där två eller fler likvärdiga parter kommer överens om ett sam-arbete som bygger på en gemensam värdegrund, en gemensam vision, gemen-samma mål och åtgärder för att nå de uppsatta målen. En överenskommelse kan tecknas på lokal nivå, lokal överenskommelse (LÖK) eller på regional nivå, regional överenskommelse (RÖK).


NyanländEn nyanländ person är i det här sammanhanget en person med uppehålls-tillstånd som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsprogram.

StudieförbundStudieförbunden har olika inriktningar och förankring i Sveriges folkrörel-ser. Studieförbunden har lokaler och personalresurser i alla kommuner, flera står på en partipolitisk grund, andra på en religiös eller kulturell grund, men alla med folkbildning i fokus.

Överenskommelsen på integrationsområdet (ÖKI)Överenskommelsen på integrationsområdet (ÖKI) slöts år 2010 mellan repre-sentanter från det civila samhället, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med överenskommelsen är bland annat att förtydliga rela-tionen mellan aktörerna och att utveckla metoder för att den idéburna sek-torn ska kunna vara mer delaktig i att skapa bättre förutsättningar för de nyan-ländas etablering i samhället.

LOSSA

Lokala exempel på samverkan mellan stat, kommuner och civilsamhälle i mottagandet av nyanländaI mottagandet av nyanlända behöver vi mobilisera hela samhällets insatser för en framgångsrik integration i såväl samhälls- som arbetslivet. Projektet LOSSA – lokala spelplaner för samverkan mellan olika aktörer – har inventerat goda exempel i hela Sverige för att genom dem hitta metoder och strategier som kan underlätta samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och civil sam-hället. Förhoppningen är att denna skrift ska inspirera till att samverka utifrån lokala förutsättningar.

2015LO

SSA

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-366-6

Post: 118 82 StockholmBesök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

7585 366 6

Documents