76 miljarder

Click here to load reader

Post on 14-Feb-2017

216 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1

    PRISLAPPEN FR DEN

    STRUKTURELLA LNESKILLNADEN

    miljarder76

  • Rapporten har tagits fram av Lnelotsarna som ett bidrag till debatten om de strukturella lneskillnaderna mellan kvinnor och mn p arbetsmarknaden. Vi tre som genomfrt studien har i vra olika uppdrag inom det arbetsmarknadspolitiska omrdet kunnat konstatera hur den systematiska nedvrderingen av kvin-nodominerade yrken fr fortstta, r efter r. Det kallas vrde-diskriminering och r ett allvarligt samhllsproblem som mste f en hllbar lsning. Vi fresprkar nationell samordning och en strategi med gemensamma insatser frn staten, arbetsgivarna och facken.

    Rapporten presenteras i samarbete med Sveriges Kvinnolobby.Formgivning: Eva Jais-NielsenISBN: 978-91-983631-0-4

  • OM FRFATTARNALnelotsarna r ett konsultntverk som stdjer organisationer i deras arbete fr en genomtnkt lnebildning p sakliga grunder. www.lonelotsarna.se

    Anita Harriman har arbetat med lnepolitiskt utvecklingsarbete i statliga myndigheter och andra organisationer som utredare och chef. Hon har publicerat ett flertal skrifter om metoder fr knsneu-tral lnebildning och individuell lnesttning.

    Lena Johansson r expert p jmstlldhetsstatistik och har arbetat p Statistiska centralbyrn och Regeringskansliet. Hon har medverkat i ett flertal statliga utredningar och frfattat skrifter om jmstllda lner.

    Marie Trollvik har bred erfarenhet frn olika chefsjobb i privat och offentlig sektor. Hon har lett stora EU-projekt inom jmstlldhets-omrdet och ansvarat fr regeringens och Sveriges kommuner och Landstings Program fr hllbar jmstlldhet.

    Lnelotsarna svarar sjlva fr innehllet i rapporten.

    NGRA ORDFRKLARINGARKvinno- och mansdominerade yrken: Yrken som har mer n 60 pro-

    cent kvinnor rknas som kvinnodominerade och yrken med mer n 60 procent mn som mansdominerade.

    Jmn knsfrdelning: Yrken som har mellan 40 och 60 procent av vartdera knet.

    Lika yrken: Yrken som har samma eller i det nrmaste samma arbets-uppgifter. I denna studie rknas yrken med samma SSYK som lika.

    Likvrdiga yrken: Ett yrke r likvrdigt med ett annat om det vid en sammantagen bedmning stller lika stora krav i frga om kunskap och frdigheter, ansvar, anstrngning samt arbetsfrhllanden.

    Strukturella lneskillnader: lneskillnader mellan likvrdiga yrken som inte kan frklaras med sakliga skl, ssom olika krav i arbetet eller de anstlldas prestation och skicklighet.

    Vrdediskriminering innebr att yrken som i huvudsak innehas av kvinnor vrderas, och drmed betalas, lgre n yrken med liknande kvalifikationskrav som i huvudsak innehas av mn.

    SSYK: Standard fr svensk yrkesklassificering SSYK 2012 r en stan-dard fr att klassificera yrken efter vilket arbete som utfrs. Den bygger p en internationell klassificering (ISCO-08) och utformas i Sverige av Statistiska centralbyrn (SCB) och Arbetsfrmedling-en.

    Begreppet ln som det anvnds i denna rapport r mnadsln, som frutom fast ln innehller fasta lnetillgg och ett stort antal rrliga tillgg. Alla lner r upprknade till heltid.

    Om diagrammen: Observera att vrdeaxeln r bruten i alla lnedia-gram.

  • Innehll

    Sammanfattning5

    Bakgrundsfaktorer som pverkar lneskillnaderna7

    Kvinnors och mns lner i lika yrken7

    Knssegregering8

    Olika villkor hemma och p jobbet8

    Kvinnors arbete vrderas lgre9

    Tillvgagngsstt10

    Resultat12

    Ln i likvrdiga yrken13

    Skillnad mellan offentlig och privat sektor19

    Lnekarrirer19

    Ansvar fr mnniskor, data och freml21

    Vilka yrken har lgst lner?22

    Vrdediskriminering ger strukturella lneskillnader23

    Vad har gjorts fr att minska skillnaderna?26

    Parternas insatser fr jmstllda lner26

    Politiska tgrder har betydelse27

    Nationell samordning och strategi mot vrdediskriminering29

    Detta kan Diskrimineringsombudsmannen gra29

    Detta kan Medlingsinstitutet gra30

    Detta kan parterna gra30

    Detta kan gras politiskt p samhllsniv30

    Metod32

    Lnestatistik och klassificering av yrken32

    Lnelots-metoden34

    Indelning i likvrdiga yrken39

  • 5

    Sammanfattning

    lnelotsarna har granskat och analyserat de strukturella lneskillnaderna mellan kvinnor och mn i Sverige. Studien jmfr arbetskrav och lner fr samtliga kvinno- och mansdominerade yr-ken p arbetsmarknaden. Totalt ingr lnerna fr 239 yrken med 2,3 miljoner anstllda i ldern 2566 r.

    Yrken som krver lika lng utbildning, stller lika hga krav p ansvar, problemlsning och sociala frdigheter samt har likartade arbetsfrhllanden har jmfrts. Drigenom har elva grupper av yrken med likvrdig svrighetsgrad identifierats. Utifrn senaste lnestrukturstatistiken har drefter totalsumman av lneskillnader mellan likvrdiga kvinno- och mansdominerade yrken rknats fram. Summan uppgr till 76 miljarder kr per r och utgr det som kallas fr den strukturella lneskillnaden. Den kan ocks kallas prislappen fr den systematiska nedvrderingen av kvinnodominerade yrken. En uppdelning p detta stt har oss veterligen aldrig gjorts tidigare.

    Som jmfrelse uppgick den totala lnesumman r 2015 till 1 589 miljarder kr. Arbetsgivaravgifterna var under samma period 475 miljarder kr.

    De genomsnittliga mnadslnerna fr kvinnodominerade yrken r 28 600 kr, fr mansdominerade 33 900 kr. Differensen mellan dem r 5 300 kr.

    Den totala lnesumman 2015:1 589 miljarder kr

    Den strukturella lneskillnaden 2015:76 miljarder kr

    5

  • I sammanfattning visar studien:

    Lnen i kvinnodominerade yrken r konsekvent lgre n lnen i mansdominerade yrken med likvrdig svrighetsgrad.

    Kvinnodominerade yrken har ofta lgre ln n mansdominerade yrken med lgre svrighetsgrad.

    Lnespridningen r strre i yrken som domineras av mn, srskilt i de hgre lneniverna. Kvinnodominerade yrken har en mer sammanpressad lnestruktur vilket kan innebra smre mjlighet till lnekarrir i yrket.

    Det yrke som har lgst ln i varje grupp av likvrdiga yrken r kvin-nodominerat.

    Det finns ett genomgende mnster som visar att yrken dr man arbetar med mnniskor har lgre ln n yrken dr man arbetar med data, text och siffror. Mnstret finns i varje grupp av likvrdi-ga yrken, i svl kvinno- som mansdominerade yrken. Det r allts inte bara andelen kvinnor i ett yrke som pverkar lnen negativt. ven arbete med mnniskor nedvrderas systematiskt i samhllet.

    6

  • 70

    75

    80

    85

    90

    95

    100

    Samt-liga

    Privatsektor

    Arbe-tare

    Tjnste-mn

    Oentligsektor

    Kom-muner

    Lands-ting

    Staten

    Ovgd Standardvgd

    Procent

    Bakgrundsfaktorer som pverkar lneskillnadernaKvinnors och mns lner i lika yrkenMedlingsinstitutet visar varje r lneskillnaderna mellan kvinnor och mn utifrn tv mtt: den ovgda och den standardvgda lne-skillnaden. Den ovgda lneskillnaden r summan av alla kvinnors heltidslner delat med summan av alla mns heltidslner uttryckt i procent. Den standardvgda lneskillnaden tar hnsyn till variab-ler som kan pverka lnen genom att kvinnor och mn frdelar sig olika efter lder, utbildning, heltid eller deltid, sektor och yrke, men den tar inte hnsyn till strukturella lneskillnader. Den terstende skillnaden r den s kallade ofrklarade lneskillnaden. Frenklat kan man sga att det standardvgda mttet visar storleken p lne-skillnader i samma eller lika yrke.

    r 2015 var den ovgda lneskillnaden 12,5 procent, det vill sga kvinnors ln i procent av mns ln fr samtliga sektorer var 87,5. Den standardvgda ofrklarade lneskillnaden var 4,6 procent. Dia-grammet visar de tv mtten fr olika sektorer.

    Kvinnors ln i procent av mns ln 2015

    7

  • Lneskillnaden r minst i kommuner. Den ovgda skillnaden r strst i landstingen. Det kan frklaras med att det inom landstingen finns stora kvinnogrupper med lga lner och bland mn flera grup-per med hga lner. Bland tjnstemn i privat sektor r den ovgda lneskillnaden 18 procent och den standardvgda nstan 8 procent.

    Vr studie syftar till att frdjupa kunskaperna och ge frklaringar till den ovgda, strukturella lneskillnaden mellan kvinnor och mn. Strukturella lneskillnader hnger bland annat ihop med knssegre-gerade studie- och yrkesval, kvinnors och mns olika villkor hemma och p jobbet samt olika vrdering av det arbete som kvinnor utfr och det som mn utfr, s kallad vrdediskriminering.

    KnssegregeringKvinnor utbildar sig frmst inom hlso-och sjukvrd, social omsorg och pedagogik. Mn utbildar sig frmst inom teknik och tillverkning. Av alla nationella program p gymnasieskolan har endast ett ftal en jmn knsfrdelning. Knssegregeringen fortstter i hgskolan dr knsuppdelningen r s stark att man kan tala om tv separata utbildningssfrer. Yrkeslivet speglar utbildningsvalen. Mindre n en femtedel av alla anstllda kvinnor och mn arbetar i yrken som har en jmn knsfrdelning.

    De flesta, drygt hlften av kvinnorna och tta av tio av mnnen, arbetar i privat sektor. I dag nrmar sig den privata sektorn en jmn knsfrdelning. Men offentlig sektor r fortfarande kvinnodomine-rad, sju av tio anstllda r kvinnor och endast tre av tio r mn.

    Olika villkor hemma och p jobbetTrots att frldrafrskringen r utformad s att mjligheten finns att dela lika mellan bda frldrarna tar mamman ut 74 procent och pappan 26 procent av dagarna. Nr barnen fds brjar mnga kvin-nor att arbeta deltid. Kvinnors deltidsarbete kar ocks med antalet barn som fds i hushllet, ett mnster som inte gller fr mn. Nr det frsta barnet har uppntt tv rs lder kar lneskillnaderna mellan kvinnor och mn. Kvinnornas lneutveckling kommer sedan inte ikapp, tvrtom fortstter gapet att ka. kningen ver tid kan ha samband med att mnga fr fler barn och att mnstret med den ojmna frdelningen av frldraledighet och deltidsuttag fortstter. Totalt sett arbetar ca 30 procent av kvinnorna deltid jmfrt med 11 procent av mnnen. ven sjukfrnvaro r betydligt vanligare bland kvinnor n mn. Sammantaget bidrar flera faktorer till mer frnvaro fr kvinnor, vilket pverkar lneutvecklingen negativt.

    8

  • Kvinnors arbete vrderas lgreDe lneskillnader mellan likvrdiga yrken som inte kan frklaras med sakliga skl, ssom olika krav i arbetet eller de anstlldas pres-tation och skicklighet kallas strukturella skillnader och kan bero p vrdediskriminering. Vrdediskriminering bygger p ojmstlldhet och leder till att yrken som i huvudsak innehas av kvinnor lnestts lgre n yrken med liknande krav som i huvudsak innehas av mn. Till skillnad frn annan form av diskriminering riktar sig vrdedis-krimineringen mot grupper, inte individer, ven mn i kvinnodo-minerade yrken drabbas. Att det just r kvinnodominerade yrken som drabbas kan ses mot bakgrund av att vrd- och omsorgsarbete historiskt sett har utfrts oavlnat av kvinnor.

    En konsekvens av att kvinnor utfr en strre del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, tar ut mer frldraledighet, arbetar mer deltid och har lgre ln, r att de totalt sett fr lgre livsinkomst n mn. Delegationen fr jmstlldhet i arbetslivet rknade ut att en kvinna i snitt tjnar 3,6 miljoner kr mindre n en man under ett helt arbetsliv 1. Om samma metod anvnds med 2014 rs uppgifter r siffran 3,5 miljoner kr. De ekonomiska frutsttningarna frsmras ytterligare efter pensioneringen, nrmare 55 procent av alla kvinnor ver 65 r har s lg inkomst att pensionen helt eller delvis bestr av garantipension. Motsvarande siffra fr mn r 14 procent.2

    9

  • Tillvgagngsstt

    utgngspunkten fr vr studie r en liknande analys som Lnelotsarna genomfrde p uppdrag av Delegationen fr jmstlld-het i arbetslivet 2015.3 Resultatet av berkningarna visade d att den strukturella lneskillnaden var 65 miljarder kr mellan kvinnodomi-nerade yrken i offentlig sektor och mansdominerade i privat.

    Delegationen fr jmstlldhet i arbetslivets berkningar basera-des p yrkesklassificeringen SSYK 96 och lnestrukturstatistiken fr 2013. Efter att delegationen lmnade sitt slutbetnkande 2015 har det kommit en ny yrkesklassificering, SSYK 2012. Fr att mjlig-gra en rlig systematisk uppfljning av strukturella lneskillnader i framtiden, anser vi det ndvndigt att gra en ny vrdering fr att identifiera likvrdiga yrken enligt den nya yrkesindelningen. Vi har ocks lagt till kvinnodominerade yrken i privat sektor och mans-dominerade i offentlig. Resultaten skiljer sig drfr t och r inte jmfrbara.

    Berkningen p 76 miljarder kr grundar sig p en indelning av lik-vrdiga yrken i elva grupper och lnerna fr 2015. Vi har brjat med att identifiera samtliga kvinno- och mansdominerade yrken i svl offentlig som privat sektor med hjlp av den senaste lnestruktursta-tistiken. Drefter har vi bedmt vilka yrken som r likvrdiga enligt Diskrimineringslagens 10 ett arbete r att betrakta som likvrdigt med ett annat om det utifrn en sammantagen bedmning av de krav arbetet stller och dess natur kan anses ha lika vrde som det andra arbetet. Bedmningen av de krav arbetet stller ska gras med beaktande av kriterier som kunskap och frdigheter samt ansvar och anstrngning. Vid bedmningen av arbetets natur ska srskilt arbetsfrhllandena beaktas.

    Vi har anpassat Diskrimineringsombudsmannens verktyg fr att bedma likvrdiga arbeten och tillmpat det p vrt underlag av yrken frn olika delar av arbetsmarknaden. Vr anpassade version, Lnelots-metoden, bestr av fem faktorer: utbildning, problemls-ning, sociala frdigheter, ansvar och arbetsfrhllanden. Utgngs-punkten r att yrken som sammantaget stller lika hga krav p dessa faktorer r likvrdiga. Drmed r det ocks mjligt att jmfra lnerna. Om vi vid jmfrelsen finner lneskillnader mellan likvr-diga kvinno- och mansdominerade yrken tyder det p strukturella lneskillnader.

    Vi har vrderat kraven i 239 av de 429 yrken som beskrivs i yrkes-standarden SSYK 2012. Eftersom studien behandlar lneskillna-derna mellan kvinno- och mansdominerade yrken ingr inte de 88 yrken som har jmn knsfrdelning. Chefsyrken och militra yrken

    10

  • ingr inte heller. Nstan hlften av alla yrken i offentlig sektor r kvinnodominerade och nstan en tredjedel r mansdominerade. Det omvnda gller i privat sektor. Drygt en femtedel av yrkena i bda sektorerna har jmn knsfrdelning.

    Efter vrderingen har de fem faktorerna viktats gentemot varan-dra och ftt olika tyngd. Eftersom kunskaper och ansvar anses vara betydelsefulla krav p svensk arbetsmarknad har dessa faktorer ftt hgre genomslag i viktningen. Varje yrke har p detta stt erhllit en pongsumma. Drefter har yrkena delats in i elva grupper (AK) med fem procentenheters intervall. Yrken som finns inom samma pongintervall betraktas som likvrdiga.

    Med hjlp av lnestrukturstatistiken har drefter genomsnittsl-nen fr varje kvinnodominerat yrke jmfrts med genomsnittslnen fr mansdominerade i samma grupp. Avslutningsvis har differensen i samtliga grupper lagts ihop fr att f fram totalsumman 76 miljarder kr fr den strukturella lneskillnaden mellan kvinno- och mansdo-minerade yrken. Se metodkapitlet fr en utfrligare beskrivning av tillvgagngssttet.

    11

  • Resultat

    totalsumman fr den strukturella lneskillnaden uppgr till 76 miljarder kr p ett r. Nr vi jmfr genomsnittslnen fr kvinno-dominerade yrken med mansdominerade i var och en av grupperna kan vi konstatera att lnerna i kvinnodominerade yrken konsekvent r lgre n lnerna i mansdominerade yrken som sammantaget har likartade krav. Genomsnittslnerna fr kvinnodominerade yrken r 28 600 kr, fr mansdominerade 33 900 kr. Skillnaden varierar mel-lan 200 och 12 400 kr och r i genomsnitt 5 300 kr.

    Diagrammet visar den genomsnittliga mnadslnen i de elva grupperna AK.

    Genomsnittlig mnadsln i likvrdiga grupper

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    A B C D E F G H I J K

    Kvinnodominerade yrken Mansdominerade yrken

    1 000-tal kr

    12

  • Tabellen visar de elva grupperna AK och hur genomsnittslnen ser ut fr kvinno- och mansdominerade yrken samt antalet anstllda i respektive grupp.

    Hur kan lneskillnader p ngra hundra- och tusenlappar summera sig till 76 miljarder kr? En betydelsefull frklaring r att materialet omfattar s mnga anstllda; 2,3 miljoner av de 3,9 miljoner som ingr i lnestrukturstatistiken. Vi har drfr gjort en djupare analys fr att f en mer nyanserad bild av var skillnaderna finns och brjar med en kort beskrivning av varje grupp av likvrdiga arbeten som ingr i studien.

    Ln i likvrdiga yrkenI det fljande beskriver vi utbildningsnivn fr varje grupp, ger exempel p yrken som ingr och visar den genomsnittliga lne-skillnaden mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken i gruppen. En fullstndig frteckning ver yrkena finns i slutet av rapporten. Varje diagram visar den genomsnittliga mnadslnen i 1 000-tal kr (den vertikala axeln) och andelen kvinnor (den ho-risontella axeln) fr varje yrke som ingr i gruppen. Eftersom vi har jmfrt kvinno- och mansdominerade yrken, finns inga yrken i intervallet mellan 40 och 60 procent, det vill sga yrken med jmn knsfrdelning. Lnen avser hr anstllda i ldern 2066 r i privat och offentlig sektor.

    Genomsnittlig mnadsln och antal anstllda i likvrdiga yrken 2015

    13

    Grupp Genomsnittlig mnadsln DifferensMansdom.

    Kvinnodom.

    Antal anstllda

    Kvinnodo-minerade

    yrken

    Mansdo-minerade

    yrken

    Kvinnodo-minerade

    yrken

    Mansdo-minerade

    yrken

    A 38 800 44 800 6 000 14 400 100 700

    B 35 700 48 100 12 400 109 000 32 200

    C 32 100 39 400 7 300 205 100 198 300

    D 27 500 35 300 7 900 111 200 29 000

    E 33 500 35 500 2 000 48 500 31 300

    F 27 700 36 900 9 300 248 300 124 700

    G 27 700 30 200 2 500 62 000 163 600

    H 26 300 27 800 1 600 327 100 123 100

    I 25 700 27 000 1 300 48 300 91 100

    J 26 600 26 800 200 150 700 135 200

    K 23 100 25 300 2 300 110 800 25 200

    AK 1 435 400 1 054 400

  • 20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000 -tal kr

    Andel (%) kvinnor

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000 -tal kr

    Andel (%) kvinnor

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000 tal kr

    Andel (%) kvinnor

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    Grupp B har en vervikt av kvinnodomine-rade yrken inom vrd och omsorg. Frutom olika specialistutbildade sjukskterskor finns bland annat socialsekreterare, reviso-rer, planerare och utredare. Lednings- och organi-sationsutvecklare och finansanalyti-ker r ngra mansdominerade yrken. Skill-naden i genomsnittsln r 12 400 kr.

    Grupp C innehller lika mnga mans- som kvinnodominerade yrken, de flesta krver hgskoleutbildning. Grundutbildade sjuk-skterskor, grundskollrare, personal- och HR-specialister r exempel p stora kvinno-dominerade yrken. Poliser, IT-specialister, ingenjrer och tekniker r stora mansdo-minerade yrken. Skillnaden i genomsnittlig mnadsln r 7 300 kr.

    Yrken inom grupp A har hgt ansvar fr ma-teriella vrden eller mnniskor och krver lng hgskoleutbildning. Tandlkare och barnmorskor finns bland de kvinnodomi-nerade yrkena och civilingenjrer bland de mansdominerade. Skillnaden i genomsnitts-ln mellan kvinno- och mansdominerade yrken i grupp A r 6 000 kr.

    14

  • Samtliga kvinnodominerade yrken i grupp D stller krav p hgskoleutbildning liksom flerparten av de mansdominerade. Stora kvinnodominerade yrken r frskollrare, sjukgymnaster och ekonomer. Stora mans-dominerade r arbetsledare, fastighetsfr-valtare och brandmn. Den genomsnittliga lneskillnaden r 7 900 kr.

    I grupp E krver mnga kvinnodominerade yrken, men inte alla, medellng hgskoleut-bildning. Arbetsterapeut, fritidspedagog och banktjnstemn r stora kvinnodominerade yrken. De mansdominerade yrkena krver kortare hgskoleutbildning. De strsta r supporttekniker och ntverks- och system-tekniker. Lneskillnaden r 2 000 kr.

    Den strsta yrkesgruppen p arbetsmark-naden, underskterskor i hemtjnst, finns i grupp F. Andra stora kvinnodominerade yrken r arbetsfrmedlare och redovisnings-ekonomer. Fretagssljare, installations- och servicetekniker samt lokfrare finns bland de mansdominerade. Differensen mellan kvinno- och mansdominerade yrken r 9 300 kr.

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    15

  • I grupp G finns yrken med krav p kortare eftergymnasial eller gymnasial utbildning. Gruppen domineras av mansdominerade yrken som snickare, svetsare, mekaniker och processoperatrer. Bland kvinnodominera-de yrken hittar vi underskterskor vrd och specialavdelning, handlggare och fritidsle-dare. Lnedifferensen mellan kvinno- och mansdominerade yrken r 2 500 kr.

    Yrken i grupp H krver minst gymnasieut-bildning, ibland kortare eftergymnasial. Hr finns flera stora kvinnodominerade yrken, bland annat barnsktare, vrdbitrden och olika typer av assistenter. Stora mansdomi-nerade yrken r maskinoperatrer, buss och sprvagnsfrare, vktare och ordningsvak-ter. Lneskillnaden r 1 600 kr.

    Yrken i grupp I krver gymnasieutbildning. Kockar och kallsknkor samt tandskter-skor r exempel p kvinnodominerade yrken. Fastighetssktare, truckfrare och montrer r mansdominerade. Lnediffe-rensen r 1 300 kr.

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    16

  • De strsta kvinnodominerade yrkena i grupp J r butikssljare dagligvaror och fackhandel. Lastbilsfrare, lager- och ter-minalpersonal r stora mansdominerade yrken. Lnedifferensen mellan kvinno- och mansdominerade yrken r 200 kr.

    Tre stora kvinnodominerade yrken i grupp K r stdare, kassapersonal och kontorsre-ceptionister. Reklam- och tidningsdistribu-trer, vaktmstare och renhllningsarbetare r ngra mansdominerade. Lnedifferensen r 2 300 kr.

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    55

    60

    0 20 40 60 80 100

    1 000-tal kr

    Andel (%) kvinnor Kvinnodominerade Mansdominerade

    17

    Diagrammen visar att lnerna successivt minskar i kvinno- och mansdominerade yrken nr vi gr frn grupp A till grupp K, vilket r att frvnta om arbetskraven r systematiskt behandlade i bedmningen av likvrdiga arbeten. Detta tyder p att vrderingen av arbetskraven r rimlig.

    Lnerna i kvinnodominerade yrken terfinns konsekvent p en lgre niv n lnerna i mansdominerade med likartad svrighetsgrad. Endast fyra kvinnodomine-rade yrken (informatrer, kommunikatrer och PR-specialister, vriga ekonomer, marknads- och frsljningsassistenter och kabinpersonal) har hgst genomsnittsln i sin grupp av likvrdiga arbeten. Om kvinnors och mns arbete skulle ha vrderats p samma stt s borde kvinno- och mansdominerade yrken sprida sig lika i respek-tive diagram.

  • 1 000 -tal krKvinnodominerade

    grupperMansdominerade

    grupper

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    0

    20

    25

    30

    35

    40

    45

    50

    A

    B

    EC

    GFDJHIK

    A

    B

    E

    C

    G

    F

    D

    J

    HI

    K

    18

    Hur mnga mn som finns i ett kvinnodominerat yrke verkar ha betydelse fr lnenivn, i alla fall nr det gller yrken med hga utbildningskrav (grupp A till E). Dr finns en tendens till att lnerna r hgre fr ett kvinnodominerat yrke ju mer yrket nrmar sig en jmn knsfrdelning. Sambandet r inte lika starkt i vriga grupper och finns inte i grupp F, G och K. I de mansdominerade yrkena verkar inte andelen kvinnor pverka lnenivn.

    Ytterligare ett stt att illustrera lneskillnaderna mellan grupper av likvrdiga yrken visas i fljande diagram.

    Genomsnittlig mnadsln i likvrdiga grupper

    Genomsnittslnen i varje grupp r markerad med en punkt p lneskalan. Det framgr tydligt att lnerna fr kvinnodominerade yrken finns lngre ner p lneskalan och r mer sammanpressade n lnerna i mansdominerade yrken.

  • De kvinnodominerade yrkena i grupp C har en snittln p 32 100 kr och de mansdominerade har 39 400 kr. Frutom att likvrdiga mans-dominerade yrken har betydligt hgre ln, har ocks mansdomine-rade yrken i grupp D, E och F hgre lner. Mer n 200 000 kvinnor och nstan lika mnga mn finns i grupp C. I genomsnitt innebr det att de som arbetar i ett kvinnodominerat yrke i grupp C inte bara fr se sig frbisprungna lnemssigt av 200 000 anstllda i mansdomi-nerade yrken med likvrdiga krav, utan ven av 185 000 anstllda i mansdominerade yrken med lgre arbetskrav. Ett liknande mnster finns fr flera av grupperna, om n i mindre omfattning.

    Skillnad mellan offentlig och privat sektorMarknadens betydelse fr lnestrukturen inom olika omrden r omtvistad. Vi har i vr studie inga nya kriterier som kan belysa sambanden, men har gjort en srskild analys mellan yrken i privat respektive offentlig sektor.

    Uppdelningen i privat och offentlig sektor r under frndring. Mer n hlften av alla kvinnor r privatanstllda och flera yrken som tidigare bara fanns i offentlig verksamhet finns i dag ven i privat sektor. De kvinnodominerade yrkena r flest i offentlig sektor, men det finns ocks ngra stora i privat, som butikssljare, banktjnste-mn och personliga assistenter. Omvnt finns de strsta mansdo-minerade yrkena i privat sektor. De stora mansdominerade yrkena i offentlig sektor r ambulanssjukskterskor, poliser och brandmn.

    Vi har studerat lnens storlek fr olika ldersgrupper och sektor-tillhrighet fr kvinno- respektive mansdominerade yrken. Ge-nomgngen yrke fr yrke visar att lnerna bde i kvinno- och mans-dominerade yrken tenderar att vara hgre i privat sektor och att lneniverna verlag ligger lgre fr kvinnodominerade grupper n fr likvrdiga mansdominerade, oberoende av sektor. Men motsat-sen finns ocks. Vi kan drfr inte dra ngon generell slutsats.

    LnekarrirerFinns det en lneutveckling i yrket har anstllda i allmnhet strre mjlighet att pverka sin ln genom skicklighet och prestation. I denna studie har vi inte tillgng till data som visar lneutvecklingen fr olika yrken ver tid. Dremot vet vi hur lnespridningen inom varje kvinno- respektive mansdominerat yrke sg ut 2015. Det kan vara en indikation p en mjlig lnekarrir.

    Vi har studerat lnespridningen i kvinno- och mansdominerade yrken och har sett att lnespridningen r strre i yrken som domi-neras av mn, srskilt i de hgre lneniverna. Kvinnodominerade

    19

  • yrken har en mer sammanpressad lnestruktur. Vi illustrerar detta genom tv exempel frn likvrdiga yrken.

    Frn grupp A har vi valt barnmorskor och civilingenjrer inom elektronik. Diagrammet visar att 90 procent av alla barnmorskor har en ln som r lgre n civilingenjrers medianln.

    Lnespridning fr barnmorskor och civilingenjrsyrken inom elektronik

    Frn grupp F har vi valt underskterskor i hemtjnst, hemsjukvrd och ldreboende och det mansdominerade yrket installations- och serviceelektriker. Diagrammet visar att 90 procent av underskter-skorna har en ln som ligger lgre n installations- och servicetekni-kernas medianln.

    Lnespridning fr underskterskor i hemtjnst m.m. och installations- och serviceelektriker

    20 25 30 35 40 45 50 55 60

    Civilingenjrsyrken inomelektroteknik

    Barnmorskor

    1 000 -tal kr

    20 25 30 35 40 45 50 55 60

    Installations- ochserviceelektriker

    Underskterskor, hemtjnst,hemsjukvrd

    1 000 -tal kr

    20

    20 25 30

    P10

    1 000-tal kr

    P10 = 10 % P25 = 25 % (Nedre kvartil)P50 = 50 % (Median)P75 = 75 % (vre kvartil)P90 = 90 %

    35 40

    Andel anstllda som har lika eller lgre ln n vad resp. mtt visar:

    P25 P50 P75 P90

    Frklaring till diagrammen

  • Ansvar fr mnniskor, data och fremlFrn arbetslivsforskningen4 har vi hmtat en indelning i arbetsupp-gifter i olika kategorier genom att skilja mellan tre typer av sysslor: arbete med mnniskor people, med data (text, siffror eller andra symboler) eller med freml things (fysiskt material av olika slag i tillverkning eller service).

    Vi har gjort en grov kategorisering av de 239 yrkena utifrn yrkes-beskrivningar och hur de har beskrivits i SSYK. Exempelvis katego-riseras de kvinnodominerade yrkena restaurangbitrde, vxtodlare samt skrddare och smmerskor som arbete med freml. Civilin-genjrer, informatrer och jurister r exempel p yrken som arbetar med data. Ambulanssjukvrdare, brandmn, poliser samt vktare och ordningsvakter r exempel p mansdominerade yrken som arbe-tar med mnniskor.

    Vi kom fram till fljande indelning:Arbete med mnniskor: 80 yrkenArbete med data: 76 yrkenArbete med freml: 83 yrken

    De anstllda frdelar sig procentuellt p fljande stt:

    21

    Procentuell frdelning av antal anstllda efter kategorisering av arbete

    Mnni-skor

    Data Freml

    Kvinnodominerade 70 22 8

    Mansdominerade 4 43 53

    Totalt 42 31 27

    42 procent av de anstllda arbetar med mnniskor, 70 procent arbe-tar i kvinnodominerade yrken och 4 procent i mansdominerade.

    Genomsnittslnerna i varje grupp enligt kategoriseringenframgr av tabellen p nsta sida.

    Det finns en genomgende systematik. Arbete med mnniskor r lgre vrderat i varje grupp av likvrdiga arbeten jmfrt med arbete med data (grupp J undantagen). Systematiken finns bde i kvinno- och mansdominerade yrken. Arbete med freml har delvis hgre

  • lneniver n arbete med mnniskor srskilt i mansdominerade yr-ken, men systematiken r inte lika ptaglig. Mnstret visas tydligast i grupp G, den enda gruppen dr det finns kvinno- och mansdomine-rade yrken i samtliga kategorier. Dr har yrken dr man arbetar med mnniskor lgst ln.

    Vilka yrken har lgst lner?En lista ver yrken som har lgst genomsnittsln i respektive grupp av likvrdiga arbeten visar att samtliga r kvinnodominerade och att nio av elva arbetar med mnniskor.

    Grupp A BarnmorskorGrupp B SocialsekreterareGrupp C Pedagoger med teoretisk specialistkompetens, vrigGrupp D FrskollrareGrupp E FritidspedagogerGrupp F Underskterskor, hemtjnst, hemsjukvrd och ldreboendeGrupp G UnderskterskorGrupp H BarnsktareGrupp I Djuruppfdare och djursktare, vrigGrupp J Marknadsunderskare och intervjuareGrupp K Hemservicepersonal, vrig

    22

    Grupp

    Kvinnodominerade Mansdominerade

    Mnni-skor

    Data Fre-ml

    Totalt Mnni-skor

    Data Fre-ml

    Totalt

    A 38 500 39 500 41 300 38 800 44 800 44 800

    B 33 500 37 100 35 700 34 700 49 000 48 100

    C 32 000 33 000 32 100 32 400 40 000 39 400

    D 28 400 34 800 27 500 30 100 36 400 35 300

    E 28 800 38 500 33 500 29 500 35 700 29 600 35 500

    F 26 800 33 400 27 700 40 100 31 200 36 900

    G 26 900 30 200 28 900 27 700 27 300 31 600 30 300 30 200

    H 24 600 29 000 24 100 26 300 28 400 27 800 27 800

    I 25 300 27 300 24 800 25 700 25 600 27 100 27 000

    J 26 700 25 400 26 600 27 200 26 800 26 800

    K 25 300 22 500 23 100 25 300 25 300

    Genomsnittsln i grupper av likvrdiga yrken efter kategorisering av arbete

  • Vrdediskriminering ger strukturella lneskillnader

    i studien har vi p ett systematiskt stt bedmt och vrderat krav i 239 yrken. Ett mnster trder fram: Lneniverna i kvinnodomi-nerade yrken r genomgende lgre n i likvrdiga mansdominerade yrken, ofta ven lgre n mansdominerade yrken med lgre svrig-hetsgrad. Yrken som domineras av mn har strre lnespridning, srskilt i de hgre lneniverna. Samtliga yrken med lgst genom-snittsln i varje grupp av likvrdiga yrken domineras av kvinnor. Yrken som innebr arbete med mnniskor r lgre avlnade, vare sig yrket r kvinno- eller mansdominerat.

    Mnstret med lgre lneniver fr kvinnodominerade yrken r problematiskt ur flera aspekter. Ett problem r att kvinnor och mn fr olika avkastning p utbildning. En femrig hgskoleutbildning som krvs fr de flesta yrken i grupp A och B r en investering som lnemssigt behver betala sig i arbetslivet. Men vi mste g till grupp C och D fr att hitta mansdominerade yrken med lika lga lneniver som de kvinnodominerade yrkena i grupp A och B.

    Det r ocks problematiskt att kvinnodominerade yrken har en mer sammanpressad lnestruktur n mansdominerade om man ser ln som en belning fr utfrda arbetsinsatser och som en uppmunt-ran till bttre prestationer i framtiden. Om mjligheten till lnekar-rir r mindre i yrken med mnga kvinnor, innebr det att kvinnors prestationer inte uppmrksammas och att arbetsgivarens mjlighe-ter att anvnda individuell lnesttning som incitament minskar.

    Ett av de jmstlldhetspolitiska mlen r att kvinnor och mn ska ha samma mjligheter och villkor i frga om betalt arbete som ger ekonomisk sjlvstndighet livet ut. Samtliga kollektivavtal har ocks skrivningar om jmstllda lner. Samtidigt r verkligheten en annan. Trots ml och ambitioner om jmstllda lner r de strukturella lneskillnaderna systematiska och ihllande, och begreppet vrde-diskriminering r omtvistat och ifrgasatt.

    Nr moderna knsneutrala arbetsvrderingssystem infrdes i Sverige p 1990-talet i samband med en skrpning av jmstlld-hetslagen, var det fr att synliggra ven kvinnors arbete. Tidigare vrdesattes endast formellt ansvar och ansvar fr vrden och mate-riella saker. De nya systemen synliggjorde och uppvrderade for-mellt och faktiskt ansvar fr mnniskors utveckling, hlsa, skerhet och vlbefinnande. I Lnelots-metoden har vi frt ihop ansvar fr vrden, mnniskor, planering och resultat till en enda ansvarsfak-tor och viktat den till 30 procent. Genom att tillmpa en sexgradig

    23

  • skala fr att bestmma svrighetsgraden har vi kunnat vga in olika ansvarsomrden i vrderingen. Det innebr ocks att vi har likstllt de olika ansvarsdelarna s att ingen del vrderas hgre n ngon annan. Exempelvis har sjukskterskor, pedagoger och poliser i grupp C ftt hga pong i ansvarsfaktorn p grund av ansvar fr mnniskor. IT-specialister, ingenjrer och tekniker har vrderats till liknande niver, men fr materiella vrden. Utbildningskraven r likvrdi-ga, ibland lgre, fr de mansdominerade yrkena, som trots det har betydligt hgre ln.

    Vi har sett liknande mnster i grupp H dr yrken som barnsktare och vrdbitrden har vrderats fr att de har ett faktiskt ansvar fr mnniskor, likvrdigt med det faktiska ansvaret som tryckare och maskinoperatrer har fr materiella vrden. ven hr r lneskillnaden betydande. Intressant nog finns det kvinnodominerade yrken i grupp H med faktiskt ansvar fr materiella vrden, till exempel lneassistenter och sekreterare. De har hgre ln n vriga likvrdiga kvinnodominera-de yrken.

    Vi har ocks sorterat yrkena i tre kategorier efter vilken inrikt-ning yrket har, arbete med mnniskor, data eller freml. Utifrn den indelningen har vi studerat varje grupp av likvrdiga yrken. Det framgr att yrken som innebr arbete med mnniskor genomgende har lgre lneniver n yrken som innebr arbete med data. Samma systematik finns bde i kvinno- och mansdominerade yrken.

    En uppdelning utifrn likvrdiga yrken p detta stt har oss ve-terligen aldrig gjorts tidigare. Vr studie visar att inte bara kvinno-dominansen i ett yrke medfr lgre ln utan ocks att arbeta med mnniskors utveckling, hlsa, skerhet och vlbefinnande vrderas lgre n annat arbete. Det gr det mjligt att identifiera en viktig faktor i vrdediskrimineringen. Det hvdas ibland att nr yrken gr frn mans- till kvinnodominans s sjunker ln och status, som fljd av knsmaktsordningen som innebr att det manliga ses som verordnat det kvinnliga. Det stmmer kanske, men vi vill lgga till dimensionen att arbete med mnniskor har lg och mjligen sjunkande status. Det kan ocks vara en bidragande orsak till att relativlnen fr yrken som lrare och prster har snkts.

    En parallell kan dras till de underskningar (SOU2014:28 samt IFAU 2015)5 som visar att frldralediga mn tappar i lneut-veckling. Ett halvrs ledighet innebr i snitt en halv procents lgre lneutveckling fr bde kvinnor och mn. Den enkla frklaringen r att frnvaro frn arbetet r olnsamt oberoende av kn. En annan faktor som IFAU pekar p r att arbetsgivaren inte satsar lika mycket p mn som gr val som gr emot normen och drmed signalerar strre engagemang fr familj n fr karrir. Man kan ocks tolka det som att dessa mn signalerar att mnniskor r lika viktiga eller vikti-gare n materiella vrden.

    24

  • Studien visar ven att antalet mn i kvinnodominerade yrken kan ha betydelse nr det gller yrken med hga utbildningskrav. Vi ser en tendens till att lnerna hjs fr kvinnodominerade yrken ju mer yrket nrmar sig en jmn knsfrdelning. Omvnt verkar inte andelen kvinnor spela roll fr lnenivn i mansdominerade yrken. Detta vcker frgor. Hur har lnerna utvecklats ver tid i yrken som frndrats mot en jmnare knsfrdelning? Om det visar sig att de strukturella skillnaderna r mindre i yrken med jmnare knsfrdel-ning och att skillnaderna ver tid minskar med minskad knssegre-gering, br rimligen en strategi fr jmstllda lner vara att satsa mer p att bryta stereotypa studie- och yrkesval. En djupare analys av detta borde vara en uppgift fr Medlingsinstitutet.

    25

  • Vad har gjorts fr att minska skillnaderna?

    i brjan av 1960-talet gjordes framgngsrika insatser fr att minska lneskillnaderna, medan de senaste 30 ren har frt med sig mer blygsamma frndringar. Diagrammet visar att lneskillnaden mellan kvinnor och mn har varit tmligen stabil under mnga r.

    Under perioden 20052015 har den vgda lneskillnaden minskat med 1,4 procentenheter i offentlig sektor och med 2,6 i privat sektor. Den ovgda lneskillnaden har minskat med 4,6 procentenheter i offentlig sektor och med 2,8 i privat sektor. Den strsta minskningen har skett i stat och landsting.

    Kvinnors ln i procent av mns ln 20052015

    80

    82

    84

    86

    88

    90

    92

    94

    96

    98

    100

    2005 2007 2009 2011 2013 2015

    Oentlig sektor, ovgd Oentlig sektor, vgd

    Privat sekror, ovgd Privat sektor, vgd

    Procent

    Parternas insatser fr jmstllda lnerSverige har sedan lnge valt en vg som innebr att ln ska sttas i fria frhandlingar mellan parterna p arbetsmarknaden, utan statlig inblandning. Lner och allmnna anstllningsvillkor regleras i kol-lektivavtal.

    Fram till brjan av 1960-talet var det tilltet enligt kollektivavta-len att betala olika ln fr kvinnor och mn trots att de utfrde lika

    26

  • arbete. Vid den hr tiden ratificerade Sverige ILO-konvention nr 100 om lika ln som frbjd detta. Borttagandet av srskilda kvinnolner och uttalade lglnesatsningar i kollektivavtalen bidrog till att lne-skillnaderna mellan knen snabbt brjade utjmnas. Fram till brjan av 1980-talet var det en framgngsrik strategi fr att hja kvinnornas lga lner. Decennierna drefter har lneskillnaden mellan knen varit frvnansvrt stabil.

    Lnebildningen har frndrats kraftigt sedan 1990-talet. Frn centrala frhandlingar som styrde lnesttningen nda till indivi-den, till avtal som endast bestmmer lgsta niver fr olika omr-den eller inte har ngra garantier alls. Lnen stts i stllet i samtal mellan den anstllde och nrmaste chef. Ett antal frsk har gjorts avtalsvgen fr att tgrda lga lner fr kvinnor. Ett exempel r de srskilda kvinnopotter som LO enades om att driva i avtalsrrelsen 2007. Frhoppningar finns att de sifferlsa avtal som har infrts av ett antal frbund frmst inom Saco och TCO ska ge nya mjligheter. Hittills har de dock i mycket liten utstrckning anvnts fr srskilda satsningar p kvinnodominerade yrken.

    Fackfrbundet Kommunal krvde i avtalsrrelsen 2016 att kvin-nodominerade yrken mste uppvrderas i relevans till den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet krver. Ett trerigt avtal trffades mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Kommunal om en extra lnekning till yrkesutbildade underskterskor. Det r frsta gngen metoden att satsa p en utvald grupp prvades. Infr avtalsrrelsen 2017 har LO-frbunden enats om en allmn lglne-satsning fr alla med lner under 24 000 kr i mnaden. Alla LO-fr-bund vill ha mer jmstllda lner och har mlet att vrdediskrimi-neringen av kvinnodominerade yrken ska minska och halveras till r 2028. Men frbunden har olika syn p hur mlet ska ns.

    Politiska tgrder har betydelseTrots att arbetsmarknadens parter har ansvar fr lnebildningen spelar staten en viktig roll. Genom att ratificera ILO-konventionen om lika ln 1962 blev parterna tvungna att avskaffa de srskilda kvin-nolnerna i avtalen.

    En lag om jmstlldhet mellan kvinnor och mn i arbetslivet in-frdes och den statliga myndigheten Jmstlldhetsombudsmannen (JmO) bildades r 1980. Nr bestmmelser om lnekartlggning fr jmstllda lner infrdes 1994 kan det ses som ett avsteg frn den svenska modellen med frhandlade lner. Motiveringen var att det inte gr att frsvara osakliga lneskillnader mellan kvinnor och mn och att arbetet fr lika ln ocks r en frga fr lagstiftarna. r 2001 frstrktes och frtydligades jmstlldhetslagens bestmmelser och 2009 verfrdes de till den nya diskrimineringslagen, dock med

    27

  • vissa begrnsningar. Tidigare bestmmelser om rliga lnekartlgg-ningar med krav p handlingsplan fr jmstllda lner fr arbetsgi-vare med 10 eller fler anstllda ndrades till vart tredje r fr arbets-givare med minst 25 anstllda. Den 1 januari 2017 ndrades terigen bestmmelserna till att lnekartlggningar fr jmstllda lner ska genomfras rligen och att arbetsgivare med minst 10 anstllda ska gra en skriftlig dokumentation.

    Nr Medlingsinstitutet bildades r 2000 var ett av uppdragen att bidra till en vl fungerande lnebildning, dr den konkurrensutsatta industrin stter normen fr lnekningstakten det s kallade mr-ket. Men myndigheten har ocks i uppdrag att verka fr jmstllda lner. Fr att betona vikten av frgorna fick Medlingsinstitutet i sitt regleringsbrev fr r 2015 nya uppdrag inom jmstlldhetsomrdet. Medlingsinstitutet konstaterar att lagstiftningen om lnekartlgg-ning har pverkat kollektivavtalen. Idag omfattas de flesta anstllda av avtal som freskriver en lnesttning p sakliga grunder och som har regler som syftar till jmstllda lner mellan kvinnor och mn.

    Frsk att tgrda lnelget fr specifika yrken grs ocks frn politiskt hll. Genom lrarlnelyftet investerar regeringen tre mil-jarder kr p rsbasis i hjda lrarlner. Besluten om hjd ln fattas lokalt. Lrarlnelyftet kan omfatta runt 60 000 lrare. Medel till satsningen utbetalas frsta gngen hstterminen 2016.

    28

  • Nationell samordning och strategi mot vrdediskriminering

    att kvinnodominerade yrken nedvrderas r allvarligt och inte frenligt med de jmstlldhetspolitiska mlen och med en lnepolitik som har en uttalad fresats att vara jmstlld. Vrdedis-krimineringen innebr inte bara att enskilda kvinnor och mn som arbetar i kvinnodominerade yrken fr mindre i plnboken varje m-nad. Mnga av yrkena finns i vlfrdssektorn dr en av utmaningarna r att skerstlla personalfrsrjningen till skola, vrd och omsorg s att kvaliteten kan behllas och utvecklas. Utmaningarna r mycket stora, redan inom sju r behvs ytterligare 100 000 anstllda inom ldreomsorgen p grund av en ldrande befolkning. Samtidigt slutar 25 000 anstllda inom ett r. SKL har rknat fram att ver en halv miljon medarbetare behver nyrekryteras fram till r 2023.

    Det finns ingen mirakelkur som kan radera lneskillnaden p 76 miljarder kr. Det rcker inte med skrivna ambitioner i kollektivav-talen och otillrckliga politiska beslut fr att komma t vrdediskri-mineringen Det r en samhllsfrga som angr alla och inte bara de berrda. En lnebildningsmodell som innebr att kvinnors arbete vrderas p samma stt som mns krver nya angreppsstt. Stat, ar-betsgivare och fack har olika roller och mnga olika insatser krvs. Vi har sammanstllt ngra av de frslag som har lyfts fram i debatten.

    Detta kan Diskrimineringsombudsmannen graRiksdagens beslut att frstrka Diskrimineringslagen frn och med den 1 januari 2017 r en bra tgrd, frutsatt att lagen fljs. Diskrimi-neringsombudsmannen har nyligen i en rapport pekat p att arbets-givarnas arbete med att dela in yrken i lika och likvrdiga grupper genomfrs i varierande grad och tidigare utredningar visar att lagens efterlevnad r dlig, utan att det fr ngra konsekvenser.

    Regeringen kan ge Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att ka sin tillsyn, genomfra systematiska granskningar av arbetsgivar-nas lnekartlggningar, samt se till att sanktionerna mot arbetsgiva-re som inte fljer lagen blir mer knnbara. Vi menar att det r tmli-gen enkelt att kontrollera arbetsgivares arbete med lnekartlggning s som krvs i diskrimineringslagen. En bttre tillsyn ver att lagen fljs driver utvecklingen framt och skapar kunskap hos dem som granskas vilket leder till frndring.

    29

  • Detta kan Medlingsinstitutet graEtt terkommande problem r att industrins lneavtal ska vara norm fr lnebildning. Det hindrar satsningar p alla relativa lnefrndringar utver normen. Flera fackliga organisationer har framfrt frslag om att Medlingsinstitutets uppdrag br frndras s att det tydligt framgr att industrins lnenormering inte ska tolkas s att aktiva insatser fr att minska de strukturella lneskillnader-na mellan kvinno- och mansdominerade yrken omjliggrs. Med-lingsinstitutet borde ven ges uppdrag att underska om de struktu-rella lneskillnaderna r mindre i yrken med jmn knsfrdelning och om relativlner frndras nr knssammansttningen i ett yrke frndras.

    Detta kan parterna graDet r arbetsmarknadens parter som ger nyckeln till en mer jm-stlld lnebildning. Nr det gller arbetsgivarorganisationerna s menar Svenskt Nringsliv att frklaringar till att kvinnodominerade arbeten betalas lgre n manligt dominerade finns i den knsupp-delade arbetsmarknaden, dr frutsttningarna fr lnebildningen skiljer sig mellan privat och offentlig sektor.6

    SKL har beslutat om ett ttapunktsprogram fr jmstlldhet som bland annat innehller ml om fler karrirvgar, kad lnespridning och heltid som norm.7 Genom lokala satsningar ska det ven vara mjligt att frndra strukturella lnerelationer mellan vissa yrkes-grupper.

    Saco har freslagit att parterna ska enas om en nationell strategi fr att hja lnerna i kvinnodominerade yrken fr att drmed kunna gra avsteg frn normen fr vissa yrkesgrupper.8 Fem fackfrbund har ven gtt ihop om krav p en uppvrdering av kvinnodominera-de yrken och ett lngsiktigt partsgemensamt arbete fr att utveckla fler karrirbefattningar och nya karrirvgar inom kvinnodomi-nerade yrken.9 Det skulle leda till bttre lneutveckling och strre lnespridning vilket i sin tur kan ka kvinnors drivkraft att hja sin sysselsttningsgrad och ge ett strre ekonomiskt utrymme fr lne-kningar i samhllet.

    Detta kan gras politiskt p samhllsnivMnga av yrkena finns i den skattefinansierade sektorn och det krvs drfr en sektorsvergripande finansiering som den enskilde kommunen eller landstinget inte sjlv rder ver. Det krver ock-s politisk samordning. I flera av riksdagspartiernas partiprogram finns en stor medvetenhet om de strukturella lneskillnaderna, men f konkreta tgrdsfrslag. Ett frslag till finansiering r att hja

    30

  • skatterna. Saco har rknat fram att en hjning av lnerna med tio procent i kvinnodominerade yrken i kommuner och landsting skulle kosta 36 miljarder kr (2014). Det skulle motsvara en hjning av kom-munalskatten med tv procentenheter.

    Feministiskt Initiativ med flera har freslagit en jmstlldhets-fond10 som under ett antal r ska finansieras genom en avgift som lggs p alla arbetsgivare. Staten ska bidra med samma summa i motfinansiering och pengarna frdelas till arbetsgivare fr att hja lnerna i kvinnodominerade yrken efter ett anskningsfrfarande. Jmstlldhetsfonden ska kontrollera lnehjningarna i efterhand.

    I Delegationen fr jmstlldhet i arbetslivets slutbetnkande11 diskuteras en omfrdelningsmodell som innebr att alla lntagare avstr en liten del av de framfrhandlade lnekningarna. Medel som drmed frigrs ska samlas ihop genom en tillfllig hjning av arbetsgivaravgifterna. Parterna frfogar ver och frdelar de medel som frigrs.

    Samordning krvs

    Vi uppmanar arbetsmarknadens parter och staten att enskilt och i samrd arbeta fram en nationell samordning och strategi mot vrde-diskriminering p svensk arbetsmarknad. Den systematiska nedvr-deringen av kvinnodominerade yrken mste upphra.

    31

    Referenser

    1. Fakta och siffror. www.jamstalldhetiarbetslivet.se, 2013.2. Statistiska centralbyrn.3. SOU 2015:50 Hela lnen, hela tiden utmaningar fr ett jmstllt

    arbetsliv, JA-delegationens slutbetnkande, s 210 ff.4. SOU 2014:30 Jmstllt arbete? Organisatoriska ramar och villkor

    i arbetslivet, s 131.5. IFAU, Rapport 2015 Glastaket och frldrafrskringen i Sverige 6. Fakta om lner och arbetstid, www.svensktnaringsliv.se.7. Debatt: kommunerna mste trappa upp jmstlldhetsarbetet,

    www.dagenssamhalle.se, 2016.8. Vra frgor/ln och livsln, www.saco.se.9. DN debatt Hr r sju punkter fr ett Sverige med rttvisa lner, 201210. Rapport Jmstlldhetsfond, www.feministisktinitiativ.se, 2013.11. SOU 2015:50 s 220 ff.

  • MetodLnestatistik och klassificering av yrken Definition av yrke i denna studie fljer Standard fr svensk yrkes-klassificering, SSYK 2012, som bestr av 429 yrken. SSYK bygger p en internationell klassificering (ISCO-08) och utformas av Statis-tiska centralbyrn och Arbetsfrmedlingen. SSYK r i frsta hand avsedd fr att klassificera arbeten efter yrke. Den grundlggande indelningen i yrke r dels typ av arbete, det vill sga vilka arbetsupp-gifter som utfrs eller ska utfras av en person, dels de kvalifikatio-ner som normalt krvs fr att utfra detta arbete. SSYK 2012 r en uppdatering av den tidigare yrkesklassifikationen SSYK 96, som den ocks erstter. Syftet har varit att stadkomma yrkesindelning som terspeglar dagens yrkesstruktur och s lngt som mjligt tillgodo-ser kraven p internationell rapportering och jmfrbarhet. SSYK 96 innehll 355 yrken, SSYK 2012 har utkats till 429 yrken.

    SSYK har en hierarkisk indelning med fyra niver dr den frsta nivn, yrkesomrde, anger kvalifikationsnivn fr yrket. Kriterierna fr indelning i vriga niver bygger i huvudsak p likheter i specia-liseringen som krvs. Det kan glla srskilda kunskaper som krvs, verktyg eller maskiner som anvnds, vilket material som bearbetas eller vilken typ av varor och tjnster som produceras.

    Vi har vi anvnt Lnestrukturstatistiken 2015 fr att identifiera kvinno- och mansdominerade yrken. Yrken som har mer n 60,4 procent kvinnor rknas som kvinnodominerade och yrken med mer n 60,4 procent mn som mansdominerade.

    Chefsyrken har olika ansvars- och beslutsniver i olika organi-sationer, men klassificeras med samma SSYK. Vi har inte i denna studie haft mjlighet att gra den frdjupning som krvs fr att kunna bedma kvinno- respektive mansdominerade chefsyrken. Drfr finns inte chefsyrken med i vrt underlag. Militra yrken r inte heller medtagna. Frhoppningen r att kunna ha med ven dessa yrkesomrden i vr nsta rapport. Fretagare ingr inte i vare sig SSYK eller lnestrukturstatistiken eftersom de inte rknas som anstllda.

    Efter att ha delat in materialet i offentlig respektive privat sektor har knsfrdelningen i varje yrke berknats.

    32

  • Av tabellen framgr att nstan hlften av alla yrken i offentlig sektor r kvinnodominerade och nstan en tredjedel r mansdominerade. Det omvnda gller i privat sektor. Lika stor andel, drygt en femte-del, i bda sektorerna har jmn knsfrdelning.

    Vi har inte studerat yrken med jmn knsfrdelning eftersom rap-porten handlar om lneskillnaderna mellan kvinno- och mansdomi-nerade yrken. Det innebr att utredningen berr 167 yrken i offentlig sektor och 162 i privat sektor, totalt 329 yrken. Mnga av dem r gemensamma fr bda sektorerna. Grundskollrare r ett exempel p ett kvinnodominerat yrke i bde offentlig och privat sektor och finmekaniker ett exempel p ett mansdominerat yrke i bda sekto-rerna. De kan vara kvinnodominerade eller mansdominerade i bde offentlig och privat sektor. De kan ocks vara kvinnodominerade i offentlig sektor och mansdominerade i privat sektor eller omvnt. Lednings- och organisationsutvecklare r ett kvinnodominerat yrke i offentlig sektor och ett mansdominerat i privat sektor. Av de 329 yrkena r 239 yrken unika och det r dessa yrken som har vrderats.

    Vi har valt att ta med anstllda som har etablerat sig p arbets-marknaden. Om inte annat anges omfattar studien anstllda kvinnor och mn i ldern 2566 r. De 329 yrkena omfattar 2,3 miljoner anstllda. Hur de frdelar sig p kvinno- och mansdominerade yrken i varje sektor framgr av tabellen.

    33

    Yrken efter sektor och knsfrdelningAntal och procentuell frdelning

    Offentlig sektor Privat sektor Totalt

    Antal Procent Antal Procent Antal Procent

    Kvinnodominerade yrken 102 48 66 32 168 40

    Yrken med jmn knsfrdelning 44 21 44 21 88 21

    Mansdominerade yrken 65 31 96 47 161 39

    Totalt 211 100 206 100 417 100

    Anstllda efter sektor och knsdominans i yrkenAntal i 1 000-tal

    Offentlig sektor Privat sektor Totalt

    Kvin-nor

    Mn Totalt Kvin-nor

    Mn Totalt Kvin-nor

    Mn Totalt

    Kvinnodominerade yrken 776 155 931 541 175 716 931 1 085 2 016

    Mansdominerade yrken 25 78 103 168 879 1 047 103 181 285

    Totalt 801 233 1 034 709 1 054 1 763 1 034 1 267 2 301

  • I SSYK beskrivs yrkena p olika niver och med olika detaljerings-grad. Det r dessa beskrivningar som ligger till grund fr vrde-ringen, men ven kompletterande information frn kllor som informerar om yrken, utbildningar och studieval, bland annat Ar-betsfrmedlingen, universiteten och Universitetskanslersmbetet.

    Lnestrukturstatistiken r en rlig underskning. Arbetsgivare lmnar bland annat uppgifter om anstlldas olika lnekomponen-ter, yrke och tjnstgringsomfattning i frhllande till heltid. Den genomsnittliga mnadslnen bestr av grundln, fasta tillgg och ett genomsnitt av rrliga tillgg. Lnen r omrknad till en heltidsln. Detta lnebegrepp kan sledes inte jmfras med de lnebegrepp som anvnds vid lnefrhandlingar. Lnestatistiken fr den offent-liga sektorn r en totalunderskning medan statistiken fr delar av den privata sektorn, sm och medelstora fretag, r en urvalsunder-skning. Fretag med 500 anstllda undersks varje r.

    Med hjlp av lnestrukturstatistiken har medellnen jmfrts fr var och ett av de kvinnodominerade yrken som ingr i varje grupp med den genomsnittliga lnen fr alla mansdominerade yrken i gruppen. Jmfrelsen har gjorts i ett antal ldersintervall. Differen-sen i samtliga grupper har summerats och rknats om till att avse ett r. Resultatet blev en totalsumma fr den strukturella lneskillna-den.

    Lnelots-metodenArbetsvrdering r en systematisk metod fr att bestmma krav och svrigheter i olika yrken. Metoden ger underlag fr att bedma om yrken som r olika nd r likvrdiga nr man summerar kraven. Det r inte en objektiv vetenskap utan ett stt att systematisera arbets-krav och synliggra vrderingar.

    Vi har inte anvnt ett frdigt arbetsvrderingssystem utan gjort en anpassad version av Diskrimineringsombudsmannens verktyg Ana-lys Lnelots fr bedmning av likvrdiga arbeten. Analys Lnelots r uppbyggd med utgngspunkt i Diskrimineringslagens definition av likvrdiga arbeten. Systemet r en grundmodell med faktorer, aspek-ter, niver och viktning av faktorer som ska anpassas till ndamlet. P Diskrimineringsombudsmannens webbplats finns en handled-ning och ett datorstd till Analys Lnelots.

    Vi har gjort en anpassning av samtliga faktorer och niver i grund-modellen och kallar vrt verktyg Lnelots-metoden. I anpassningen har vi tagit hnsyn till vad som r mjligt att vrdera utifrn infor-mationen i SSYK och vra erfarenheter av arbetsvrdering.

    Lnelots-metoden fem faktorer som tcker de omrden som be-skrivs i diskrimineringslagen. Faktorerna bedmer hur lng utbild-

    34

  • ning som krvs, vilka krav p problemlsning och sociala frdigheter som ingr, vilka krav p ansvar som finns, samt under vilka arbets-frhllanden arbetet utfrs.

    Huvudomrdet kunskaper och frdigheter r definierade med tre faktorer som fljer Analys Lnelots grundversion. Fr att bedma krav p utbildning har vi i huvudsak anvnt SSYK:s indelning och kompletterat med en differentiering av krav p akademisk utbild-ning. Begreppet frdigheter anvnds fr att beskriva vilket kunnande som krvs i ett yrke. Det kan ses som en tillmpning av teoretiska kunskaper och delas upp i intellektuella respektive sociala frdighe-ter.

    Intellektuella frdigheter kallas i Analys Lnelots fr problemls-ning och r en sammanvgning av krav p analys, kreativitet, sjlv-stndighet och utveckling i arbetet.

    Krav p sociala frdigheter utver normala kontakter krvs i mnga arbeten. I Lnelots-metoden bedms kraven genom en sammanvgning av kommunikation, samarbete, kulturfrstelse och att ge service. Det r viktigt att vara tydlig med vilken skillnad det r mellan vad ett arbete krver och hur det utfrs. Det gller srskilt faktorn sociala frdigheter som bedmer kraven i yrket och ofta sammanblandas med social kompetens. Social kompetens har blivit ett samlingsbegrepp fr flera olika egenskaper hos en individ och handlar om frmgan att samspela med andra personer och att fungera vl i olika sociala situationer och med olika sociala grupper. Vr vrdering av sociala frdigheter gller sledes arbetskraven.

    Krav p ansvar i arbetet bedms i Lnelots-metoden med en faktor. Faktorn definierar bde ansvar fr mnniskor och fr vrden. Eftersom inga chefsyrken ingr i vrt urval av yrken finns inte ansvar fr arbetsledning medtaget. Anstrngning och arbetsfrhllanden i yrket bedms i faktorn arbetsfrhllanden. Faktorn r sammansatt av krav p psykisk och/eller fysisk anstrngning samt arbetets natur.

    Tabln p nsta sida beskriver Lnelots-metoden schematiskt. Fr vidare frdjupning hnvisar vi till Diskrimineringsombudsman-nens verktyg Analys Lnelots.

    Vrderingen av de 239 yrkena har gjorts faktor fr faktor. Efter att alla yrken vrderats och kontrollerats relativt varandra i en faktor har nsta faktor bedmts. Vi har gjort olika kvalitetskontroller av vrderingarna under arbetets gng av faktorerna tillsammans och var fr sig.

    35

  • 1. Utbildning 2. Problemlsning 3. Sociala frdigheter 4. Ansvar fr mnniskor och vrden

    5. Arbetsfrhllanden

    Mts genom Mts genom Mts genom Mts genom Mts genom

    Tid fr utbildning AnalysKreativitetSjlvstndighetUtveckling

    KommunikationSamarbeteKulturfrstelseService

    Vad ansvaret innebr fr mnniskor/vrden, Planering, utveckling och resultat

    Fysisk anstrngningPsykisk anstrngning Arbetsfrhllanden

    Niver Niver Niver Niver Niver

    1. Elementr utbildning p grundskoleniv (inga eller lga formella utbildnings-krav)

    1. Inga srskilda krav p problemlsning. I arbetet uppkommer problem som har enkla, entydiga lsningar. Den information som behvs r ltttkom-lig och lttillgnglig. Fr att lsa problemen kan man vlja en lsning frn ett antal knda tillvga-gngsstt.

    1. Normala krav p sam-arbete och service med andra mnniskor individu-ellt eller i grupp.

    1. Litet ansvar fr mnniskor, vrden, planering, utveckling och resultat. Den anstlldes eget arbete r i viss utstrckning planerat och frelagt av ngon annan. Den anstllde kan bidra med ider eller frslag till frbttringar inom det egna arbetsomrdet.

    1. Inga srskilda krav p fysisk anstrngning. Den fysiska miljn r tillfred-stllande. Liten psykisk anstrngning. Koncentra-tion krvs ibland under korta stunder. Pfrestande arbetssituationer kan intrffa ngon gng.

    2. Utbildningar p gymna-sial niv samt eftergymna-siala utbildningar kortare n 2 r

    2. Mellanniv 2 Krav p kommunikation och/eller service i situatio-ner dr det frekommer vissa intressemotsttning-ar eller kulturella skillna-der.

    2. Visst ansvar fr mnniskor, vrden, pla-nering, utveckling och/eller resultat. Arbetet kan utfras genom att flja regler, anvisningar och/eller program, men brist i ansvarstagandet kan f konsekvenser fr organisa-tionen, verksamheten och/eller mnniskor.

    2. Medelstora krav p fy-sisk eller psykisk anstrng-ning. Den fysiska miljn kan vara pfrestande under viss tid och/eller i kombination med:

    Koncentration krvs ibland under lnga stunder p komplicerade arbets-uppgifter. Pfrestande arbetssituationer och kommunikationssvrighe-ter frekommer.

    3. Praktiska eller yrkes-specifika eftergymnasiala utbildningar om 23 r

    3. Medelstora krav p problemlsning. Arbetet krver bearbetning av in-formation frn olika kllor fr att lsa uppkomna problem och fr att fatta beslut om en tgrd. Det finns flera mjliga lsning-ar att vlja mellan men de fljer vl knda metoder och rutiner. Vid ovanligare problem mste tgrder och beslut diskuteras och frankras hos verordnad.

    3. Medelstora krav p so-ciala frdigheter. Arbetet kan innebra krvande situationer som gr det svrt att kommunicera.

    3. Mellanniv 3. Mellanniv

    Kunskaper och frdigheter Ansvar Anstrngning och arbetsfrhllanden

    versikt av faktorer fr vrdering av arbetskrav i yrken enligt Lnelots-metoden en anpassning av Analys Lnelots

    36

  • 1. Utbildning 2. Problemlsning 3. Sociala frdigheter 4. Ansvar fr mnniskor och vrden

    5. Arbetsfrhllanden

    Mts genom Mts genom Mts genom Mts genom Mts genom

    Tid fr utbildning AnalysKreativitetSjlvstndighetUtveckling

    KommunikationSamarbeteKulturfrstelseService

    Vad ansvaret innebr fr mnniskor/vrden, Planering, utveckling och resultat

    Fysisk anstrngningPsykisk anstrngning Arbetsfrhllanden

    Niver Niver Niver Niver Niver

    4. Akademisk grundut-bildning om 180 pong, normalt 3 r

    4. Mellanniv 4. Stora krav p sociala frdigheter. Arbetet kan innebra svra och kom-plicerade kontakter med personer/grupper svl inom som utom arbets-platsen. Krvande kon-takter kan innebra stora intressemotsttningar eller svra och kontroversiella situationer.

    4. Medelstort ansvar fr mnniskor eller vrden och/eller fr planering, utveckling och resultat. Arbetet kan utfras genom att flja regler, anvisningar eller program men ansva-ret r sjlvstndigt och rr arbetsstt, arbetsmetoder och tidsplanering. Brister i ansvarstagandet kan f stora konsekvenser fr organisationen, verksam-heten och/eller mnniskor.

    4 Stora krav p en eller flera fysiska anstrngning-ar. Den fysiska miljn r ofta pfrestande och/eller i kombination med:

    Stor psykisk anstrngning. Koncentration krvs ofta p mycket komplicerade arbetsuppgifter. Arbetet innebr krvande situatio-ner med stark knsloms-sig anspnning.

    5. Teoretiska eller forskar-frberedande eftergym-nasiala utbildningar ver 180 pong samt forskarut-bildningar om minst 3 r, normalt 4 r eller lngre

    5. Mycket stora krav p problemlsning. Arbe-tet krver analyser av teorier och/eller metoder. Problemen r variera-de och invecklade och krver kreativa lsningar. Arbetet krver kvalificerad kunskapsinhmtning. Den anstllde mste vga sam-man komplicerade data fr att bedma mjliga konsekvenser.

    5. Mellanniv

    6. Stort ansvar fr mnniskor eller vrden samt fr planering, utveckling och/eller resultat. Den anstllde har ett betydande ansvar fr mnniskor eller att pverka och utforma de varor och tjnster som framstlls och/eller de normer, ruti-ner och riktlinjer som styr organisationen. Situatio-ner som kan uppst r av svra slag och/eller krver snabba eller omfattande stllningstaganden. Ett misstag eller frsummelse i ansvaret skulle f mycket allvarliga ekonomiska och/eller mnskliga konse-kvenser.

    Kunskaper och frdigheter Ansvar Anstrngning och arbetsfrhllanden

    37

  • De olika faktorerna som ingr i ett arbetsvrderingssystem har olika tyngd som uttrycks i den vikt de ges. Faktorernas inbrdes inflytan-de mste drfr vgas mot varandra. Samma viktning oavsett vilket arbete som utfrs ska glla fr att man ska kunna jmfra de samlade arbetskraven mellan yrkena. I vr viktning har vi tagit hnsyn till att underlaget omfattar yrken bde inom privat och offentlig sektor och att yrkena finns inom mnga olika omrden.

    Viktning i Lnelots-metoden

    Den enskilda faktor som ftt hgst vikt r ansvar. Faktorns tyngd frklaras av att det bara finns en ansvarsfaktor och att den r mycket sammansatt. Ansvaret definieras som ansvar fr bde materiella vrden, mnniskors utveckling, hlsa, skerhet och vlbefinnande, samt fr planering, utveckling och resultat. Faktorerna utbildning, problemlsning och sociala frdigheter ingr i huvudomrdet kun-skaper och frdigheter och vger sammanlagt 55 procent.

    Vi har vervgt olika viktningsalternativ och prvat och kvalitets-granskat utfallet. Vr valda modell med tyngdpunkten p kunska-per och ansvar menar vi r ett uttryck fr tillmpningen p svensk arbetsmarknad som ocks r i linje med den modell som Delegatio-nen fr jmstlldhet i arbetslivet och vra erfarenheter av kravens betydelse i arbetet.

    Utbildning20 %

    Problem-lsning25 %

    Sociala frdigheter10 %

    Ansvar30 %

    Arbets-frhllanden15 %

    38

  • Indelning i likvrdiga yrkenDe vrderade yrkena indelas efter viktad pongsumma. En hg pongsumma reflekterar en hg kravniv i yrket. Yrken som ligger inom ett visst givet pongintervall betraktas som likvrdiga. Pong-intervallen har en fem-procentig indelning. I studien har de 239 yrkena delats in i 11 grupper, AK. Grupperna A och K, det vill sga den frsta och sista gruppen r ppna uppt respektive nedt. Re-sultatet av vrderingen framgr av listan nedan. Yrkena inom varje intervall r sorterade i bokstavsordning och r drmed inte rangord-nade inom gruppen.

    Fr varje yrke anges om det r ett kvinnodominerat yrke eller ett mansdominerat, dr bokstverna KO anger att det r ett kvinnodo-minerat yrke i offentlig sektor, KP att yrket r kvinnodominerat i privat sektor. Bokstverna MP str fr att det r ett mansdominerat yrke i privat sektor och MO att det r mansdominerat i offentlig sektor.

    Vra vrderingsresultat kan inte kopieras fr att anvndas p den enskilda arbetsplatsen. En arbetsvrdering bygger p att man relate-rar kraven i de yrken som ingr i kartlggningen gentemot varandra och vrt underlag representerar i stort sett hela arbetsmarknaden exklusive chefer. I en bedmning av vilka yrken som r likvrdiga p en enskild arbetsplats ska man anvnda en anpassad modell som beskriver och vrderar kraven bland de yrken som finns dr. Om vi hade haft med yrken med jmn knsfrdelning skulle det ha pver-kat vrderingen. Om vi hade haft med chefsyrken hade vi sannolikt byggt ut ansvarsomrdet med en faktor fr arbetsledning och ocks ftt fler grupper av likvrdiga arbeten.

    39

  • YRKEN MED LIKVRDIGA KRAV

    SSYK-kod Yrke Knsdominans/sektorGrupp A Pong: 802161 Arkitekter m. fl. KO2222 Barnmorskor KO2142 Civilingenjrsyrken inom bygg och anlggning MO, MP2143 Civilingenjrsyrken inom elektroteknik MO, MP2141 Civilingenjrsyrken inom logistik och produktionsplanering MP2144 Civilingenjrsyrken inom maskinteknik MO, MP2111 Fysiker och astronomer MO, MP2114 Geologer och geofysiker m.fl. MP2162 Landskapsarkitekter MO2121 Matematiker och aktuarier MP2311 Professorer MO2241 Psykologer KO 2242 Psykoterapeuter KO 2511 Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. MP 2260 Tandlkare KO 2250 Veterinrer KO, KP 2149 vriga civilingenjrsyrken MO, MP

    Grupp B Pong: 75792226 Ambulanssjukskterskor MO2223 Anestesisjukskterskor KO, KP2281 Apotekare KP 2232 Barnsjukskterskor KO, KP2224 Distriktsskterskor KO, KP2413 Finansanalytiker och investeringsrdgivare m. fl. MP 2615 Frvaltnings- och organisationsjurister KO2227 Geriatriksjukskterskor KO, KP2228 Intensivvrdssjukskterskor KO, KP2421 Lednings- och organisationsutvecklare KO, MP 2231 Operationssjukskterskor KO 2422 Planerare och utredare m.fl. KO2225 Psykiatrisjukskterskor KO, KP2411 Revisorer m.fl. KO2661 Socialsekreterare KO 2183 Specialister inom miljskydd och miljteknik KO2135 Specialister och rdgivare inom skogsbruk MO, MP 2414 Traders och fondfrvaltare MP 2239 vriga specialistsjukskterskor KO, KP

    Grupp C Pong: 70742181 Arbetsmiljingenjrer, yrkes- och miljhygieniker MP 2283 Audionomer och logopeder KO 2663 Bistndsbedmare m.fl. KO 2412 Controller KO3152 Fartygsbefl m.fl. MO2234 Fretagsskterskor KO 2341 Grundskollrare KO, KP 2221 Grundutbildade sjukskterskor KO, KP2171 Industridesigner MP 3112 Ingenjrer och tekniker inom bygg och anlggning MO, MP 3113 Ingenjrer och tekniker inom elektroteknik MO, MP 3116 Ingenjrer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi MP 3111 Ingenjrer och tekniker inom industri, logistik och produktion MP 3114 Ingenjrer och tekniker inom maskinteknik MO, MP 2662 Kuratorer KO 2512 Mjukvaru- och systemutvecklare m. fl. MO, MP 2621 Museiintendenter m.fl. KO 2423 Personal- och HR-specialister KO, KP 3153 Piloter m.fl. MO

    KO = Kvinnodominerat yrke i offentlig sektor MO = Mansdominerat yrke i offentlig sektorKP = Kvinnodominerat yrke i privat sektor MP = Mansdominerat yrke i privat sektor

    40

  • 3360 Poliser MO2235 Rntgensjukskterskor KO, KP2233 Skolskterskor KO, KP2655 Skdespelare KO2351 Speciallrare och specialpedagoger m.fl. KO, KP2515 Systemfrvaltare m.fl. MO, MP 2514 Systemtestare och testledare MP 2513 Utvecklare inom spel och digitala media MP 3119 vriga ingenjrer och tekniker MO, MP 2519 vriga IT-specialister MO, MP2619 vriga jurister KO 2359 vriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens KO2289 vriga specialister inom hlso- och sjukvrd KO 2669 vriga yrken inom socialt arbete KO

    Grupp D Pong: 65693121 Arbetsledare inom bygg, anlggning och gruva MP 3122 Arbetsledare inom tillverkning MO, MP 2622 Bibliotekarier och arkivarier KO3212 Biomedicinska analytiker m.fl. KO, KP 3355 Brandingenjrer och byggnadsinspektrer m.fl. MO5411 Brandmn MO, MP 2672 Diakoner KP3335 Fastighetsfrvaltare MO, MP 2343 Frskollrare KO, KP 2432 Informatrer, kommunikatrer och PR-specialister KO, KP 2642 Journalister m.fl. KO2182 Milj- och hlsoskyddsinspektrer KO 2272 Sjukgymnaster KO, KP2419 vriga ekonomer KO

    Grupp E Pong: 60645326 Ambulanssjukvrdare MO2273 Arbetsterapeuter KO, KP3312 Banktjnstemn KP2342 Fritidspedagoger KO 3522 Ljus-, ljud- och scentekniker MO3151 Maskinbefl MO3514 Ntverks- och systemtekniker m.fl. MO, MP 2352 Studie- och yrkesvgledare KO, KP3512 Supporttekniker, IT MO, MP 3513 Systemadministratrer MO, MP 3354 Skerhetsinspektrer m.fl. MO, MP 3515 Webbmaster och webbadministratrer KO, KP2643 versttare, tolkar och lingvister m.fl. KO

    Grupp F Pong: 55593333 Arbetsfrmedlare KO 2282 Dietister KO, KP3342 Domstols- och juristsekreterare m.fl. KO 3511 Drifttekniker, IT MO3322 Fretagssljare KO, MP 7412 Industrielektriker MO, MP 7411 Installations- och serviceelektriker MO, MP 8311 Lokfrare MP 8112 Processoperatrer, stenkross- och malmfrdlingsanlggning MP 3313 Redovisningsekonomer KO, KP 3352 Skattehandlggare KO 5341 Sktare KO3353 Socialfrskringshandlggare KO 3250 Tandhygienister KO, KP4323 Transportledare och transportsamordnare MO, MP 3351 Tull- och kustbevakningstjnstemn MO5321 Underskterskor, hemtjnst, hemsjukvrd och ldreboende KO, KP 7222 Verktygsmakare MP 5342 Vrdare, boendestdjare KO, KP

    41

  • Grupp G Pong: 50547114 Anlggningsarbetare MO8342 Anlggningsmaskinfrare m.fl. MO4321 Arbetsledare inom lager och terminal MO, MP 5325 Barnskterskor KO 3343 Chefssekreterare och VD-assistenter m.fl. KO, KP 3240 Djursjuksktare m.fl. KP, MO8191 Drifttekniker vid vrme- och vattenverk MO, MP 7311 Finmekaniker MO, MP7232 Flygmekaniker m.fl. MO3431 Fotografer MP 3423 Fritidsledare m.fl.. KP8111 Gruv- och stenbrottsarbetare MP 4212 Inkasserare och pantlnare m.fl. KO 3432 Inredare, dekoratrer och scenografer m.fl. KP5412 Kriminalvrdare MO7231 Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatrer MO, MP 7131 Mlare MO8172 Processoperatrer, papper MP 8171 Processoperatrer, pappersmassa MP 8192 Processvervakare, kemisk industri MP 8193 Processvervakare, metallproduktion MP 3213 Receptarier KP7133 Skorstensfejare MO7221 Smeder MO3452 Storhushllsfrestndare KO, KP7212 Svetsare och gasskrare MP 3214 Tandtekniker och ortopedingenjrer m.fl. MO3211 Tekniker, bilddiagnostik och medicinteknisk utrustning MO7111 Trarbetare, snickare m.fl. MO, MP 7214 Tunnpltslagare MP 7233 Underhllsmekaniker och maskinreparatrer MO, MP 5322 Underskterskor, habilitering KO 5324 Underskterskor, mottagning KO, KP5323 Underskterskor, vrd- och specialavdelning KO, KP 8122 Valsverksoperatrer MP 7125 VVS-montrer m.fl. MO, MP 8199 vriga drifttekniker och processvervakare MP 3339 vriga frmedlare KO3359 vriga handlggare KO8129 vriga maskin- och processoperatrer vid stl- och metallverk MP

    Grupp H Pong: 45498189 Andra process- och maskinoperatrer MP 5311 Barnsktare KO, KP 7323 Bokbindare m.fl. MP 8331 Buss- och sprvagnsfrare MP 4111 Ekonomiassistenter m.fl. KO, KP 7420 Elektronikreparatrer och kommunikationselektriker m.fl. MO5312 Elevassistenter m.fl. KO3424 Friskvrdskonsulenter och hlsopedagoger m.fl. KO, KP5111 Kabinpersonal m.fl. KP4112 Lne- och personaladministratrer KO, KP 4114 Marknads- och frsljningsassistenter KO, KP 8174 Maskinoperatrer inom ytbehandling, tr MP 8151 Maskinoperatrer, blekning, frgning och tvttning KO8114 Maskinoperatrer, cement-, sten- och betongvaror MP 8141 Maskinoperatrer, gummiindustri MP 8132 Maskinoperatrer, kemitekniska och fotografiska produkter MP8143 Maskinoperatrer, pappersvaruindustri MP8142 Maskinoperatrer, plastindustri MP 8181 Maskinoperatrer, pfyllning, packning och mrkning MP 7523 Maskinsnickare och maskinoperatrer, trindustri MP 7223 Maskinstllare och maskinoperatrer, metallarbete MO, MP 8173 Operatrer inom sgverk, hyvleri och plywood m.m. MP 5343 Personliga assistenter KO, KP 6210 Skogsarbetare MO, MP7531 Skrddare och ateljsmmerskor m.fl. KO, KP7224 Slipare m.fl. MP

    42

  • 5414 SOS-operatrer m.fl. KP5151 Stdledare och husfruar KO, KP 7322 Tryckare MP 5413 Vktare och ordningsvakter MP 5330 Vrdbitrden KO, KP5349 vrig vrd- och omsorgspersonal KO 4119 vriga kontorsassistenter och sekreterare KO, KP 8169 vriga maskinoperatrer inom livsmedelsindustri m.m. MP

    Grupp I Pong: 40448312 Bangrdspersonal MP 4410 Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. KO 5152 Fastighetssktare MO, MP 8211 Fordonsmontrer MP 5144 Fotterapeuter KO 5113 Guider och reseledare KO5131 Hovmstare och servitrer KP4115 Inkps- och orderassistenter KO, KP 5120 Kockar och kallsknkor KO8212 Montrer, elektrisk och elektronisk utrustning MP 8213 Montrer, metall-, gummi- och plastprodukter MP 8214 Montrer, trprodukter MP 4116 Skolassistenter m.fl. KO 5350 Tandskterskor KO, KP8344 Truckfrare MP6121 Uppfdare och sktare av lantbrukets husdjur KO 6130 Vxtodlare och djuruppfdare, blandad drift KO 5419 vrig bevaknings- och skerhetspersonal MP6129 vriga djuruppfdare och djursktare KO 8219 vriga montrer MP

    Grupp J Pong: 35395227 Apotekstekniker KP4420 Brevbrare och postterminalarbetare MP5222 Butikssljare, dagligvaror KP5223 Butikssljare, fackhandel KP5141 Frisrer KP8341 Frare av jordbruks- och skogsmaskiner MP 9331 Hamnarbetare MO4224 Hotellreceptionister m.fl. KP4222 Kundtjnstpersonal KP, MO 4322 Lager- och terminalpersonal MO, MP 8332 Lastbilsfrare m.fl. MP 4226 Marknadsunderskare och intervjuare KO 4117 Medicinska sekreterare, vrdadministratrer m.fl. KO, KP7321 Prepresstekniker MP 4221 Resesljare och trafikassistenter m.fl. KO, KP 6113 Trdgrdsanlggare m.fl. MO, MP

    Grupp K Pong: 349120 Bilrekonditionerare, fnsterputsare, vriga rengringsarbeten KO, MP 5241 Eventsljare och butiksdemonstratrer m.fl. KP9320 Handpaketerare och andra fabriksarbetare MO5230 Kassapersonal m.fl. KO, KP 4225 Kontorsreceptionister KO, KP 8350 Matroser och jungmn m.fl. MO9621 Reklamutdelare och tidningsdistributrer MP 9610 Renhllnings- och tervinningsarbetare MO, MP9412 Restaurang- och kksbitrden m.fl. KO9111 Stdare KO, KP 4223 Telefonister KO, KP 9622 Vaktmstare m.fl. MO, MP 9119 vrig hemservicepersonal m.fl. KP8329 vriga bil-, motorcykel- och cykelfrare MO

    43

  • www.lonelotsarna.se