STUDIEHANDLEDNING

Arbetsterapi, Aktivitet, Hälsa och Samhälle

12 högskolepoäng

ARB 024

Grundnivå

Vårterminen 2011 Kajsa Eklund 2011-12-19

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, och fysiologi Arbetsterapeutprogrammet

2

Förord

Välkommen till kursen Arbetsterapi; aktivitet hälsa och samhälle

Denna kurs bygger vidare på kursen i arbetsterapi från termin 1, både med arbetsformer och

innehållsmässigt . Ni kommer i denna kurs att fördjupa era studier om vardagslivets komplexitet och

dess betydelse för hälsan. Hur aktivitetsmönster i olika åldrar från barn till äldre ser ut. Hur hälsan

fördelas i olika befolkningsgrupper - har vi hälsa på lika villkor? Ni kommer att samla in uppgifter

om hälsan i en kommundel samt analysera den utifrån en grupp som riskerar aktivitetsnedsättning, en

så kallad riskgrupp. Ni kommer att examineras dels individuellt med en skriftlig hemtentamen dels i

grupp i form av en rapport.

Det är svårt att få till en studiehandledning som är perfekt och förstås av alla. Denna kurs är komplex

och svår att helt förmedla via text. När du har undringar, tycker att något är oklart. Tveka inte att

kontakta mig, säkrast via mail. Upptäcker jag att flera har samma fråga kommer jag i görligaste mån

att lägga upp den som ”vanliga frågor” i er GUL aktivitet.

Varmt välkomna

Kajsa

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kursbenämning 4

INNEHÅLL 4

MÅL 4

ARBETSFORMER 4

EXAMINATION 5

KURSUTVÄRDERING 5

KURSANSVAR 5

STUDIEUPPGIFTER 6

Konsensuskonferens- ett seminarium om begrepp 6

Människors aktivitetsmönster, meningsfullhet och hälsa. 7 Personligt förbättringsarbete – hållbar hälsa som student 7 Seminarium: Arbetsterapeutiska modeller om människan i aktivitet 7

Statistiklaboration 1+2 7

Litteraturdiskussion Meningsfullhet 8

Individuell rapport 8

Kommun/samhällsdiagnos 9 Skriftlig rapport- Gruppuppgift 9

Seminarium aktivitet och hälsa på lika villkor 9

Gruppuppgift och seminarium; Tidsanvändning/aktivitetsmönster i olika målgrupper

relaterat till en ”normalpopulation” 9

Examination 11

Personlig professionell utveckling -Yrkeskunnande spåret 12

Kurslitteratur 13

Bilaga 1. Självskattning av det egna seminariedeltagandet

4

Kursbenämning: ARB 024, ARBETSTERAPI - GRUNDNIVÅ

Arbetsterapi, Aktivitet Hälsa och Samhälle

Occupational therapy- activity, health and society

ECTS: 12 credits

INNEHÅLL

- Från prevention till palliation ur ett aktivitetsperspektiv - Följande begrepp utreds och särskiljs; prevention, hälsofrämjande, habilitering, rehabilitering, palliation samt;

bedömning, utredning, behandling, intervention

- Modeller för hälsofrämjande arbete i arbetsterapi - Aktivitetsmönster under människans livslopp - Frisk och riskfaktorer för aktivitetsutförande - Kommundiagnosen som verktyg vid hälsofrämjande arbete - Genus och etnicitet i förhållande till hälsa - Epidemiologiska grundbegrepp - Deskriptiv statistik

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

Kunskap och förståelse

- beskriva modeller i arbetsterapi i relation till hälsofrämjande arbete och kunna identifiera

förutsättningar för arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete ur ett individ-, grupp- och

samhällsperspektiv

- identifiera frisk och riskfaktorer för ett hälsosamt aktivitetsutförande

Färdighet och förmåga

- insamla och sammanställa data om människors aktivitetsmönster i olika åldrar och relatera till

meningsfullhet och hälsa samt till faktorer såsom; ålder, jämställdhet, genus, kulturell och etnisk

bakgrund

- använda den kreativa och skapande processen för problemlösning vid arbetsterapeutiskt

hälsofrämjande arbete

- använda tillgängliga befolkningsdatabaser i samhället som underlag för kommundiagnos och

identifiering av arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete

- tillämpa deskriptiv statistik

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- reflektera över utvecklingen av sin egen yrkesroll i förhållande till grunderna i arbetsterapeutisk

professionellt och etiskt förhållningssätt

ARBETSFORMER

Arbetsformerna i kursen utgår från det pedagogiska synsättet som används vid Arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs

universitet och beskrivs i utbildningsplanen. Utgångspunkt är att studenter har och tar ansvar för sitt eget lärande.

Studenten tillhör under kursen en projektgrupp. Förutom projektgruppsarbete ingår föreläsningar, självstudier, fältstudier,

praktiska moment och seminarier. Alla moment i kursen är obligatoriska förutom föreläsningarna.

Föreläsningar

Termen föreläsning kommer från tidig universitetsundervisning, innan boktryckarkonsten uppfanns, universitetsläraren

läste högt ur en bok, läste före, och studenterna antecknade ordagrant vad som lästes. I ämnet arbetsterapi finns

fortfarande brist på böcker, om än av annan orsak. Föreläsningarna är ej obligatoriska men vi rekommenderar närvaro,

dels pga. av litteraturbrist i en del fall, dels pga. att föreläsningarna är valda att ge en överblick och guidning i lärandet

inom ämnet arbetsterapi. Föreläsningarna skall ses som ett komplement till litteraturen

5

Seminarium

Med seminarium menas en undervisningsform vid universitet och högskolor med aktivt deltagande av de studerande.

Seminarier är vanligen upplagd som en diskussion av något vetenskapligt problem eller av uppsats eller dylikt. Ett

seminarium skiljer sig från en föreläsning och karakteriseras av att alla studenter deltar i diskussioner, utreder

problemställningar och utövar kritiskt tänkande. Seminariet föregås av att studenten förbereder ett ”seminarie paper” ( se

Sandra Johnsson; student seminar)utifrån angiven litteratur, detta lämnas till seminarieledaren vid seminariets start. Vid

seminariet väljs en protokollförare. Protokollet läses vid slutet av seminariet och godkänns av gruppen. Protokollet

publiceras i GUL där andra studenter kan läsa och kommentera.

Studenterna väljer även en ordförande, vars uppgift är att leda diskussionen och se till att alla kommer till tals. Studenten

självvärderar direkt efter seminariet sin medverkan.

Har någon suttit tyst hela tiden och därmed inte delgivit de andra sina kunskaper eller funderingar kommer skriftlig

komplettering att krävas.

Portfölj

Som ett redskap för studentens eget lärande används portfölj inom arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet. I

denna samlar studenten; programdokument samt dokument som visar kunskaps- färdighets- och personlig

yrkesutveckling. Dessa dokument kan sedan ligga till grund för ett informativt CV.

EXAMINATION

Examination sker kontinuerligt under kursen och bygger på:

aktiv medverkan vid seminarier

godkänd individuell skriftlig inlämningsuppgift.

aktivt deltagande vid muntlig gruppredovisning

godkänd samhälls-/kommundiagnos

individuell respons på annan grupps samhälls-/kommundiagnos

avslutande reflektion över eget lärande

skriftlig essä till yrkeskunnande spåret

Närvaro vid seminarier, laborationer och examinationer och schemalagda projektsgruppsmöten är obligatoriskt. I

undantagsfall kan frånvaro godkännas av kursansvarig, igentagning sker då skriftligt eller muntligt efter samråd med

kursansvarig.

KURSUTVÄRDERING

Utvärdering är ett led såväl i den egna lärandeprocessen som för kvalitetsutveckling av utbildningsprogrammet.

Kursutvärdering sker både muntligt tillsammans med kursledning och skriftligt i GUL i slutet av kursen. Dessutom

genomförs en gång per kalenderår en kvalitetsutvecklingskonferens där kurser från alla terminer utvärderas.

Studentrepresentanter från respektive termin, lärare, yrkesverksamma arbetsterapeuter och ledning medverkar.

Konferensen protokollförs och ligger till grund för förbättringar i programmet.

KURSANSVAR

Kajsa Eklund ; kajsa.eklund@neuro.gu.se tel 031-786 57 39

Lärare vid arbetsterapeutprogrammet och gästföreläsare medverkar.

Kursintroduktion

Kursen som helhet introduceras den första kursveckan. Studieuppgifter i kursen introduceras sedan löpande enligt

schema.

mailto:kajsa.eklund@neuro.gu.se

6

STUDIEUPPGIFTER

Konsensuskonferens- ett seminarium om begrepp

Följande begrepp ska utredas och särskiljas;

prevention, hälsofrämjande, habilitering, rehabilitering och palliation bedömning, utredning, behandling och intervention

Begreppen utreds och särskiljs först gruppvis.

-Tre projektgrupper bearbetar var för sig; prevention, hälsofrämjande, habilitering, rehabilitering och palliation.

-Tre projektgrupper gör samma med begreppen; bedömning, utredning, behandling och intervention.

Begreppens betydelse och användning söks i innehållsförteckningen i kurslitteraturen, i olika ordböcker samt genom att

googla begreppen. Den engelska terminologin utnyttjas också vid sökningen. Särskilt fokus är på användningen av

begreppen inom arbetsterapi.

Arbetsprocessen för utredning och särskiljning ska dokumenteras på GULs diskussionsforum för varje grupp. Alla

gruppdeltagare ska delta aktivt i varje begrepp. Grupperna prövar därefter var för sig att komma fram till en definition av

begreppen.

Seminarium konsensuskonferens

Vid konsensuskonferensen redovisar de tre grupperna som har samma begrepp, vad de hittat för betydelser och

användning och gruppens definition. En grupp redovisar ett ord först, de andra fyller på med sina fynd. Med hjälp av

åhörarnas frågor och inlägg ska därefter kursdeltagarna komma fram till konsensus. Begreppen sammanställs i form av

ett konferens memo där samtliga begrepp redovisas, och publiceras på gemensamt forum i GUL. Beräknad tidsplan för

konsensuskonferensen; Varje begrepp beräknas bearbetas och diskuteras under ca 20 min. Inledande grupp får 5 min till

redovisning av sin syn på begreppet därefter 15 min för konsensusdiskussion. Vilken grupp som inleder kommer att

varieras. Förbered 5-min redovisningen väl, så att tiden kan utnyttjas maximalt.

Litteratur till uppgiften;

Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living. 2nd edition. New

Jersey: Pearson Education; 2009.

Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U. Folkhälsoarbete i arbetsterapi. Nacka: FSA; 1995.

Duncan E (red). Foundations for practice in Occupational Therapy. Edingburgh: Elsevier Limited; 2006.

Watson R. Transformation through occupation. London: Whurr; 2004.

Referenslitt på biomedicinska biblioteket

Kriterier för godkänt

Alla har aktivt deltagit vid utredning och särskiljning av sin grupps begrepp, antingen synliggjort via diskussionsforum

på GUL eller genom gruppkontakt

Alla deltar vid redovisning och konsensusdiskussion av begreppen, har någon suttit tyst hela tiden och därmed inte

delgivit de andra sina kunskaper kommer skriftlig komplettering att krävas.

7

Människors aktivitetsmönster, meningsfullhet och hälsa

Personligt förbättringsarbete – hållbar hälsa som student Varje människas hälsa har betydelse för ett framtida hållbart samhälle. Du har ett ansvar att öka din medvetenhet och

kunskap om den egna hälsan särskilt som du i din profession arbetar med andra människors hälsa. Ett bra sätt att bli

medveten om den egna hälsan och förbättra kvaliteten är att göra systematiska och konkreta studier av din egen livsstil.

Exempelvis skapa tid för en promenad varje dag, gå på gym eller läsa skönlitteratur. Dvs att skapa ett balanserat

aktivitetsmönster.

Genomförande

Titta på Helle Wiiks föreläsning om förbättringskunskap, finns som filmfil under GUL/aktivitet hälsa samhälle/dokument/personligt förbättringsarbete.

Välj en enkel och konkret förändring som du vill genomföra i syfte att studera/förändra din livsstil för en hållbar hälsa som student. M.a.o. ett personligt mål, som är möjligt att mäta. Arbeta efter Plan-Do-Study-Act (PDSA) –

cykeln (se även Sveriges Kommuners och Landstings Projektarbetsbok under GUL/aktivitet hälsa

samhälle/dokument/personligt förbättringsarbete). Som underlag till idé för förbättringsarbete kan du fylla i

enkät på webben ; http://www.headington-institute.org/Portals/32/Resources/Test_Self_care_inventory.pdf

Dokumentera varje dag under 14 dagar ditt arbete med att nå ditt mål. Starta senast kursvecka 2. Beskriv resultatet med hjälp av något lämpligt diagram, beroende på vad du avser att visa, jämförelser, trender osv (se

Projektarbetsbok nedan). Denna dokumentation är framförallt till för dig själv. Detta ger dig underlag för

reflektionsuppgiften i professionell utveckling, se under dokument i aktiviteten yrkeskunnandespåret.

Med dokumentationen som grund skriver varje student minst tre inlägg i gruppens diskussionsfora för studieuppgift hållbar hälsa. Diskutera ditt och gruppens resultat i relation till litteraturen om aktivitetsbalans och

välbefinnande, se litteratur nedan. Vilka faktorer i fig 9-3 påverkade ert förändringsarbete? Hur kan man stötta

varandra i ett förändringsarbete? Vilka lärdomar drar du av detta för ditt framtida yrke?

Litteratur för uppgiften

Backman C. Occupational Balance and Wellbeing. In; Christiansen and Townsend Introduction to occupation. Sid 231-

249.

Seminarium: Arbetsterapeutiska modeller om människan i aktivitet Till seminariet ska varje student läsa och reflektera över nedanstående litteratur. Utifrån den lästa litteraturen formulerar

varje student minst en sidas seminariepaper kopplat till seminariets syfte; att kritiskt granska hur fyra arbetsterapeutiska

modeller (CMOP, MoHO, KAWA och ValMO) utifrån lärandemål. Seminariepapperet lämnas till seminarieledaren.

Lärandemål

beskriva modeller i arbetsterapi i relation till hälsofrämjande arbete och kunna identifiera förutsättningar

för arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv

Litteratur till uppgiften;

Tidigare inläst material om MOHO, CMOP och KAWA i; Duncan E (red). Foundations for practice in Occupational

Therapy. Edinburgh: Elsevier Limited; 2006.

Parker D. The client-centered frame of reference I; Duncan E (red). Foundations for practice in Occupational Therapy.

Edinburgh: Elsevirer Limited; 2006.

Erlandsson L-K, Persson D. Brott och smutstvätt- en betraktelse av komplexiteten i vardagens göromål genom en litterär

lins. I; Bendixen HJ, Borg T, Frydendal Pedersen E, Altenborg U (red). Aktivitetsvedenskab i ett nordiskt perspektiv.

Köpenhamn: FADL’s Forlag 2005.

Statistiklaboration 1+2 Uppgifter ligger på GUL

Litteratur för uppgiften;

Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003; 43-115.

http://www.headington-institute.org/Portals/32/Resources/Test_Self_care_inventory.pdf

8

Litteraturdiskussion Meningsfullhet , tid enligt schema Läs angivna kapitel i Hasselkus å diskutera detta i era grupper. Antingen gör ni det "live" eller på GUL. Använd er av

seminariestrukturen för era diskussioner, dvs läs först själva å fundera över vad ni vill fördjupa er i.

Diskutera sedan.

Ni som gör det live; lägger upp ett dokument i ert gruppforum å tar ansvar för att alla har varit med i denna diskussion.

Ni som gör det via GUL; var å en gör minst tre inlägg som tillför något nytt i diskussionen, dvs ett inlägg där man håller

med föregående å inte tillför ytterligare anses inte som ett inlägg.

Litteratur för uppgiften;

Hasselkus BR. The meaning of everyday occupation. Thorafare: Slack; 2002. p.1-11, 59-69, 116-28.

Individuell rapport Studieuppgiften innebär att individuellt intervjua fem personer i olika åldrar; barn (0-17 år), ung vuxen (18-30 år), vuxen

(31-65 år), äldre (66-79 år) och äldre/äldre (80+år), både män och kvinnor, om deras aktivitetsmönster en vanlig dag i

deras liv. Som underlag till intervjun används tidsgeografisk metod (tidigare använd i T1). Utöver denna metod

intervjuas personen om upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet i aktiviteten. Dessa frågor ligger på GUL. Tänk på att

föräldrar måste tillfrågas när det gäller minderåriga barn.

Data klassificeras enligt ValMO (inklusive sömn), tiden summeras, matas in på SPSS och bearbetas sedan deskriptivt

under statistiklaboration 1 med hjälp av SPSS. För att kunna utnyttja laborationstiden, tänk på att summera tiden innan.

Den individuella uppgiften ska redovisas skriftligt i rapportform enligt riktlinjer för rapportskrivning, se metodböcker

från termin 1 och mall från termin 1.

Rapporten ska byggas upp kring följande rubriker:

- Bakgrund: här för ett teoretiskt resonemang om vardagslivets komplexitet, meningsfullhet och koppling till hälsa

- Syfte: formulera ett syfte som beskriver vad du tänker skriva om - Metod: beskriv personerna du intervjuat, hur du samlat in och bearbetat din data - Resultat: redovisa text och med figurer ditt resultat - Diskussion: diskutera ditt resultat i förhållande till din bakgrund - Referenser i Vancouver, använd EndNote.

Lämnas till kursansvarig, för datum se schema.

Litteratur för uppgiften;

Christiansen CH, Townsend EA. Introduction to occupation: the art and science of living. New Jersey: Prentice Hall;

2009. Kap 6,8,9,11.

Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003; 43-115.

Erlandsson L-K, Persson D. Brott och smutstvätt- en betraktelse av komplexiteten i vardagens göromål genom en litterär

lins. I; Bendixen HJ, Borg T, Frydendal Pedersen E, Altenborg U (red). Aktivitetsvedenskab i ett nordiskt perspektiv.

Köpenhamn: FADL’s Forlag 2005.

Hasselkus BR. The meaning of everyday occupation. Thorafare: Slack; 2002. p.1-11, 59-69, 116-28.

Metodbok

Lärandemål

- Insamla och sammanställa data om människors aktivitetsmönster i olika åldrar och relatera till meningsfullhet och hälsa samt till faktorer såsom; ålder, jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund

- Identifiera frisk och riskfaktorer för ett hälsosamt aktivitetsutförande - Tillämpa deskriptiv statistik.

Kriterier för godkänt

- att rapporten visar att studenten satt sig in i all ovanstående litteratur för uppgiften - att fynden kopplas till eventuella ”riskfaktorer” samt meningsfullhet och hälsa - att rapporten följer instruktion ovan och att data redovisas korrekt med både en figur och en tabell - att referenser är korrekt angivna i Vancouver

mailto:kristina.holmgren@neuro.gu.se

9

Kommun-/samhällsdiagnos - Ett samhälle sett utifrån en målgrupp med risk för

aktivitetsproblem

Kommundiagnos är ett redskap i hälsoplanering och kan beskrivas som processen att samla in, beskriva, analysera och

sprida information om hälsan i en kommun. Syftet är att identifiera befolkningens problem så att mål, prioriteringar och

interventioner bygger på säker grund. För en arbetsterapeut innebär det att frågor rörande aktivitet är i fokus och att alla

faktorer som kan påverka människors aktivitetsutförande bör undersökas. Utgångspunkten är att utifrån en målgrupp med

risk för aktivitetsproblem studera en vald stadsdel/kommun. Målgrupp väljs av varje grupp från nedanstående lista.

Kursdeltagarna ser som helhet till att man väljer målgrupper så att hela ålderspanoramat från barn till äldre täcks in.

- Barn med funktionshinder - Anhöriga till personer med stora behov av stöd - Arbetslösa - Personer med stressrelaterade symtom - Flyktingar - Hemlösa - Nyblivna pensionärer - Äldre/ äldre personer (sårbara äldre)

Skriftlig rapport- Gruppuppgift Studenterna ska gruppvis;

- genom fältstudier observera den aktuella kommun-/stadsdelen, - genom sökning i databaser och folkhälsorapporter, såväl nationellt som lokalt, samla data om aktuell

kommun/stadsdels ’hälsoläge’. Tillgängliga databaser är exempelvis; www.fhi.se, www.sos.se,

www.vgregion.se och www.goteborg.se.

- samla in uppgifter om lagar som gäller vald målgrupp, det samhällsskydd de har för att kunna leva ett så aktivt liv som möjligt,

- samla in uppgifter om stadsdelens resurser och stöd för målgruppen, - läsa en skönlitterär bok som har beröringspunkter med målgruppen, och recensera den för övriga i kursen.

Kommun-/samhällsdiagnosen redovisas i rapportform enligt riktlinjer för rapportskrivning, se metodböcker från termin 1

och mall från termin 1. Rapporten ska byggas upp kring följande rubriker:

- Bakgrund: här redovisas bakgrundsfakta om kommunen man valt, och om målgruppen man valt. Använd CMOP som teoretiskt stöd och struktur för vilka data som samlas in. Beskriv utifrån arbetsterapeutiskt

perspektiv varför målgruppen utgör en riskgrupp, använd kurslitteratur och vetenskapliga artiklar.

- Syfte: formulera ett syfte som beskriver er undersökning - Metod: beskriv hur ni samlat in och analyserat er data - Resultat: redovisa med text, figur och tabell ert resultat - Diskussion: diskutera resultat i förhållande till bakgrund, målgruppens möjligheter till att leva ett hälsosamt liv i

stadsdelen, behov av förändringar och hur dessa kan genomföras på individ, organisation och samhällsnivå (utgå

från CMOP och Ottawa Charter).

- referenser i Vancouver, använd EndNote.

Lärandemål

- kunna identifiera förutsättningar för arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv

- identifiera frisk och riskfaktorer för ett hälsosamt aktivitetsutförande - insamla och sammanställa data om människors aktivitetsmönster i olika åldrar och relatera till

meningsfullhet och hälsa samt till faktorer såsom; ålder, jämställdhet, genus, kulturell och etnisk

bakgrund

- använda tillgängliga befolkningsdatabaser i samhället som underlag för kommundiagnos och identifiering av arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete

Kriterier för godkänt är att samhälls-/kommundiagnosen innehåller

- en redogörelse av stadsdelens demografiska, etniska, geografiska, kulturella och ekonomiska förutsättningar - lagar som gäller vald målgrupp - stadsdelens resurser och stöd för målgruppen

http://www.fhi.se/http://www.sos.se/http://www.vgregion.se/http://www.goteborg.se/

10

- en diskussion om målgruppens behov av förändringar och hur dessa kan genomföras på individ, organisation och samhällsnivå, (CMOP och Ottawa Charter).

- en sammanfattning av målgruppens möjligheter till att leva ett hälsosamt liv i stadsdelen, relaterat till jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund

- tips om skönlitteratur relaterad till målgruppen - att bakgrund och diskussion i rapporten relateras till ämnesområdet arbetsterapi. - att den följer en rapportstruktur (i Vancouver).

Litteratur för uppgiften;

- Burstöm B. Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län. http://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor

%20bland%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdf

- Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U. Folkhälsoarbete i arbetsterapi. Nacka: FSA; 1995 - Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E8B505A3-047B-484C-95F8-

0BC5BE59F0BA/7226/200713115_rev1.pdf

- Socialstyrelsen. Förslag till en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-131-28 s. 54-70

- Statens folkhälsoinstitut. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. Enkunskapssammanställning. http://www.fhi.se/PageFiles/3103/Aldredar_broschyr0505.pdf

- World Health Organisation. Ottawa Charter for health promotion. http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/index.html

- Tidigare framtagen artikel - Samt övrig kurslitteratur inklusive metodbok i rapportskrivning.

Seminarium aktivitet och hälsa på lika villkor Till seminariet ska varje student läsa och reflektera över nedanstående litteratur. Varje student kommer väl förberedd till

seminariet med minst en sida text/diskussionsunderlag som är kopplad till; hur olika livsvillkor, så som ; ålder,

jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund påverkar vardagslivet och hälsan. Seminariepappret lämnas till

seminarieledaren under seminariet

Litteratur till uppgiften;

Yerxa EJ. Health and the Human Spirit for Occupation. Am J Occup Ther 1998;52:412-418.

Burström B. Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholm län.

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor%20blan

d%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdf

Christiansen CH, Townsend EA. Introduction to occupation: the art and science of living. 2nd edition. New Jersey:

Prentice Hall; 2010. Kapitel 2,7.

Watson R (ed) Transformation through occupation. London:Whurr; 2004. Kap. 2-4, 6,7.

Öhman Ann. Genusperspektiv på vårdvetenskap. Högskoleverket

Gruppuppgift och seminarium; Tidsanvändning/aktivitetsmönster i olika målgrupper relaterat till

en ”normalpopulation” - Varje studiegrupp ska genom sökning av databaser ta fram en artikel som belyser tidsanvändning eller

aktivitetsmönster i vald målgrupp för sin rapport, se nedan kommun-/samhällsdiagnos. Skicka vald artikel till

seminarieledaren och övriga seminariedeltagare minst två dagar innan seminariet.

- Studiegruppen ska under statistiklaboration med deskriptiv statistik bearbeta tidsanvändning eller aktivitetsmönster i en ”normalpopulation” som motsvarar målgruppen.

- Varje student kommer väl förberedd till seminariet med minst en sida text/diskussionsunderlag som är kopplad till; hur artiklarna beskriver tidsanvändning eller aktivitetsmönster i olika målgrupper och hur det är relaterat till

de deskriptiva data som ”normalpopulationen” har. Seminariepappret lämnas till seminarieledaren under

seminariet

- Studenterna ska utifrån diskussionen komma fram till olika förslag på hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder för valda målgrupper i sin kommun-/samhällsdiagnos.

- Förslagen presenteras och diskuteras under redovisningen av kommun-/samhällsdiagnosen

Lärandemål

identifiera frisk och riskfaktorer för ett hälsosamt aktivitetsutförande

använda den kreativa och skapande processen för problemlösning vid arbetsterapeutiskt hälsofrämjande arbete

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor%20bland%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdfhttp://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor%20bland%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdfhttp://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E8B505A3-047B-484C-95F8-0BC5BE59F0BA/7226/200713115_rev1.pdfhttp://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E8B505A3-047B-484C-95F8-0BC5BE59F0BA/7226/200713115_rev1.pdfhttp://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/990EB60E-F086-4763-A9A4-94B3A9150A75/7297/200713128.pdf%20%20s.%2054-70http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/index.htmlhttp://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor%20bland%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdfhttp://www.folkhalsoguiden.se/upload/J%C3%A4mlik%20h%C3%A4lsa/H%C3%A4lsa%20och%20livsvillkor%20bland%20socialt%20och%20ekonomiska%20utsatta%20grupper%20i%20Stockholms%20l%C3%A4s.pdf

11

tillämpa deskriptiv statistik

Litteratur för uppgiften

minst två framtagna artiklar, en från varje studiegrupp

Examination av Kommun-/Samhällsdiagnos Gruppen publicerar sin kommun-/samhällsdiagnos på GUL, för datum se schema.

En annan studiegrupp förbereder frågor inför redovisningen och leder diskussionen efter att författarna till kommun-

/samhällsdiagnosen redovisat. Varje deltagare i den granskande gruppen ska lämna in ett diskussionsunderlag till

kursansansvariga på max en sida, senast dagen före redovisningen. Diskussionsunderlaget ska framför allt röra kommun-

/samhällsdiagnosen och målgruppens möjligheter till att leva ett hälsosamt liv i stadsdelen utifrån risk och friskfaktorer

samt om rapportens slutsatser om behov av förändringar och hur dessa kan genomföras på individ, organisation och

samhällsnivå (Ottawa Charter).

Tidsplanering

För varje studiegrupp beräknas 20 min tid för muntlig redovisning, 20 min för frågor och diskussion, 10 min för

slutkommentarer. Därefter får var studiegrupp feedback från kursansvariga 10 min.

12

Personlig professionell utveckling –Yrkeskunnandespåret Personlig professionell utveckling är ett spår genom arbetsterapeutprogrammet. Det bygger huvudsakligen på studentens

egenreflektion, reflektion i grupp och mentorskap i basgrupp.

Arbetet i spåret sker huvudsakligen digitalt i GUL i aktiviteten Yrkeskunnandespåret. Varje student har i den aktiviteten

en egen individuell loggbok som även basgruppsmentorn kan läsa och kommentera. Basgruppen har dessutom en

gemensam projektgrupp i aktiviteten.

Som student har man även möjlighet att använda sin ”basgruppsmentor” för reflektion över sitt eget lärande i en vidare

mening. Grundtanken är att man ska kunna kontakta mentorn under utbildningen. Exempelvis för diskussion om sin

framtida inriktning som arbetsterapeut. Man tar då som student själv kontakt med mentorn på det sätt man kommit

överens om, ex fortsatt kontakt via den individuella loggboken eller via mail.

Litteratur för uppgiften

Henriksen J-O, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001.

s 121-138. (18s.)

Taylor R. The intentional relationship: Occupational therapy and use of self. Philadelphia : F.A. Davis, cop. 2008. s 3-44. (42s.)

13

KURSLITTERATUR

Litteraturlista är fastställd av programkommittén för arbetsterapi och fysioterapi, 2009-05-25, reviderad 2010-07-06

Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living. New Jersey: Pearson

Education; 2010. s 35-55, 135-247, 281-302. (155s.)

Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U. Folkhälsoarbete i arbetsterapi. Nacka: FSA; 1995.

s 7-30. (24s.)

Duncan E. (red). Foundations for practice in occupational therapy. Edinburgh: Elsevier Limited; 2006. s 193-216. (25s.)

Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2003. s 53-126. (74s.)

Hasselkus BR. The meaning of everyday occupation. Thorafare: Slack; 2002. 1-11,

59-69, 116-128. (36s.)

Henriksen J-O, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001.

s 121-138. (18s.)

Taylor R. The intentional relationship: Occupational therapy and use of self. Philadelphia : F.A. Davis, cop. 2008. s 3-44. (42s.)

Watson R, Swartz L. Transformation through occupation. London: Whurr; 2004. 19-66, 85-118. (81s.)

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och rapporter tillkommer.

14

Bilaga 1

Självskattning av det egna seminariedeltagandet

Efter varje seminarium, ta en stund till att fundera över ditt eget deltagande i seminariediskussionen. För att hjälpa dig att

bedöma ditt eget deltagande följer sju nivåer av deltagande.

Nivå 1 Tyst

Du gav ingen respons under hela seminariet. Även om det finns goda skäl till detta handlande, kan tystnad sabotera ett

seminarium och förhindra lärande. Av denna anledning måste du noga tänka igenom skälen för din tystnad och försöka

hitta en väg som tar dig ur dessa hinder under fortsatta seminerier.

Nivå 2 Tystar texten

Dina personliga åsikter, erfarenheter och minnen dominerade ditt deltagande, utan mycket tanke om att koppla dessa till

texten som skulle diskuteras. Oberörd eller uttråkad har du kanske upplevt dig förhindrad att engagera dig i diskussionen.

Vidare, du kanske har tyckt att texten var ointressant och förkastat den. Inga av dessa känslor hjälper vid lärande.

Fundera över hur du kan komma förbi dessa till nästa seminarium.

Nivå 3 Prövar vattnet

Du gav två eller tre generella kommentarer om texten som gav en bild av att du läst det. Men, dessa kommentarer var

korta och kanske ytliga – ”du har börjat doppa dina tår”. Till nästa gång, tänk på att förklara dina idéer mer och medvetet

koppla dem till texten.

Nivå 4 Samlande

Du hade observerat mycket och gav citat från materialet, men utan analys. Du kan fortfarande uppleva dig överväldigad

av texten, men det är viktigt att du är uthållig och fortsätter att kämpa med det.

Nivå 5 Engagerande

På den här nivån har du inte bara ett intellektuellt svar på texten, utan även ett emotionellt. Du gav uttryck av entusiasm

och säkerhet. Du har förmåga till att både diskutera författarens ståndpunkt, söka mening i citat, ställa frågor, besvara

frågor som ställs om materialet av gruppen och att förtydliga din ståndpunkt. Detta signalerar att du skaffat dig en

effektiv strategi för lärande.

Nivå 6 Förstående

Genom ditt deltagande, du integrerade texten med dina personliga erfarenheter (och därmed belyste texten i stället för att

tysta den) med annat material från utbildningen såväl som från andra. Du drog slutsatser som var meningsfulla och

insiktsfulla. Dina bidrag reflekterade genuint lyssnande till vad andra bidrog med och du ansträngde dig för att integrera

dina kommentarer med deras.

Nivå 7 Urskiljande

Ditt deltagande visade inte bara på förståelse som det beskrivs ovan, utan du visade även på en kritisk granskning och

respekt för texten och bidragen från de andra i seminariegruppen. Du ansträngde dig medvetet för att bedöma texten, var

medveten om dina meningsskiljaktigheter med texten och var medveten om att din oförmåga att förstå den var riktig.

15

Egenskattning av seminarium deltagande termin 2 Arbetsterapeutprogrammet

Markera med kryss den nivå du skattar ditt deltagande till och kommentera eventuellt. Ex

om du var sekreterare eller ordförande

Konsensuskonferens- ett seminarium om begrepp (inte ett vanligt seminarium, men skatta ditt

deltagande ändå)

Kommentar

Seminarium - Arbetsterapeutiska modeller om människan i aktivitet

Kommentar

Seminarium - Aktivitet och hälsa på lika villkor

Kommentar

Seminarium – Tidsanvändning/aktivitetsmönster i olika riskgrupper relaterat till en

”normalpopulation”

Kommentar

Egenskattningen bifogas portföljen

Nivå 1

2 3 4 5 6 7

Nivå 1

2 3 4 5 6 7

Nivå 1

2 3 4 5 6 7

Nivå 1

2 3 4 5 6 7