Äldres munhälsa och tandvård - mah.se · muntorrhet, dålig andedräkt (halitosis),...
TRANSCRIPT
1
Äldres munhälsa och tandvård En kartläggning av systematiska översikter
Rapporten kommer att sättas. En och annan detalj kan då komma att ändras.
2
Innehåll
Innehåll ................................................................................................................................................ 2
Sammanfattning .................................................................................................................................. 4
Tabell 1. Kunskap och kunskapsluckor inom äldres munhälsa och tandvård ................................. 4
1. Inledning .......................................................................................................................................... 6
2. Bakgrund.......................................................................................................................................... 6
3. Metod för den systematiska kartläggningen ................................................................................... 7
3.1 Litteratursökning ....................................................................................................................... 7
3.2 Domänindelning ........................................................................................................................ 7
3.3 Urvalskriterier .......................................................................................................................... 10
3.4 Avgränsningar .......................................................................................................................... 10
3.5 Metodik för urval av systematiska översikter ......................................................................... 10
3.6 Metodik för bedömning av de systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet ................ 10
Tabell 2 AMSTAR-kriterier ............................................................................................................. 11
3.7 Metoder för sammanställning av resultat ............................................................................... 12
3.8 Etiska aspekter......................................................................................................................... 12
4. Resultat .......................................................................................................................................... 12
Figur 1. Flödesschema ................................................................................................................... 13
4.1. Karies ...................................................................................................................................... 14
4.2. Parodontit ............................................................................................................................... 14
4.3. Orofacial smärta och käkfunktion .......................................................................................... 14
4.4. Slemhinnelesioner .................................................................................................................. 14
4.5 Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion ......................................................... 14
4.6 Muntorrhet .............................................................................................................................. 14
4.7 Halitosis ................................................................................................................................... 15
4.8 Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status.................................................. 15
4.9 Förmåga till samspel och kommunikation .............................................................................. 16
4.10 Livskvalitet ............................................................................................................................. 17
4.11 Etik ......................................................................................................................................... 17
4.12 Organisation .......................................................................................................................... 17
5. Etiska aspekter .............................................................................................................................. 19
Åtgärdernas påverkan på hälsa ..................................................................................................... 19
Åtgärdernas förenlighet med etiska värden.................................................................................. 19
Strukturella faktorer med etiska implikationer ............................................................................. 20
Långsiktiga etiska konsekvenser.................................................................................................... 20
6. Hälsoekonomiska aspekter............................................................................................................ 21
3
7. Överväganden för forskning och praktik ....................................................................................... 22
8. Diskussion ...................................................................................................................................... 23
Metodologiska aspekter ................................................................................................................ 24
9. Medverkande i rapporten ............................................................................................................. 24
Sakkunniga ..................................................................................................................................... 24
HTA-O (metod) .............................................................................................................................. 25
Externa granskare .......................................................................................................................... 25
Bindningar och jäv ......................................................................................................................... 25
Stort tack till .................................................................................................................................. 25
Bilagor ................................................................................................................................................ 26
Bilaga 1. Sökstrategier ................................................................................................................... 26
Bilaga 2. Remissinstanser .............................................................................................................. 34
Bilaga 3. Systematiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk of bias) ....... 35
Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk of bias) ....................... 40
Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter.............................................................................. 42
Referenser ......................................................................................................................................... 53
4
Sammanfattning
Syftet med den här kartläggningen är att ta reda på vilken kunskap som finns om äldres munhälsa
och tandvård. Vi har kartlagt vilka systematiska översikter som finns inom området för att tydliggöra
vilken vetenskaplig kunskap och vilka kunskapsluckor som fältet rymmer. Äldres munhälsa och
tandvård har delats in i tolv domäner; karies, tandlossning (parodontal sjukdom), smärta i mun och
ansikte (orofacial smärta) och käkfunktion, skador på slemhinnan (slemhinnelesioner), oral motorik –
tal, tugg-, svälj-, och läppfunktion samt annan käkrörelse till exempel tandgnissling (parafunktion),
muntorrhet, dålig andedräkt (halitosis), interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status,
förmåga till samspel och kommunikation, livskvalitet, etik och organisation.
Resultatet visar att en majoritet av domänerna inte har utvärderats inom ramen för systematiska
översikter. För två domäner finns det kunskap, interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk
status, samt organisation. Man har bland annat visat att munvård hos personer som är 65 år eller
äldre på sjukhus eller äldreboende kan förhindra lunginflammation (pneumoni). Det finns även
kunskap om att det finns ett samband mellan undernäring (protein-energi relaterad undernäring,
PEM) och till exempel dålig aptit och total tandlöshet. Samtidigt saknas samband mellan PEM och
exempelvis oro, tuggsvårigheter och hjärt-kärlsjukdom. Sammantaget pekar detta på att
förebyggande strategier bör inriktas på att påverka aptitlöshet och tandlöshet i stället för behandling
med näringssupplement och kostråd. Utbildningsprogram i oral hälsa till personal på vård- och
omsorgsboenden, kan ge bättre kunskap och attityder men verkar inte påverka de praktiska
färdigheterna att utföra munvård.
I Tabell 1 redovisas en sammanfattning av kunskap och kunskapsluckor inom kartläggningens tolv
domäner.
Tabell 1. Kunskap och kunskapsluckor inom äldres munhälsa och tandvård
Domän Systematisk
översikt av hög
eller medelhög
kvalitet (antal)
Vetenskaplig
kunskap
Vetenskapliga kunskapsluckor
1. Karies Nej Nej Ja
2. Parodontal sjukdom inkl.
implantatrelaterat Nej1 Nej Ja
3. Orofacial smärta och
käkfunktion Nej Nej Ja
4. Slemhinnelesioner Nej Nej Ja
1 Två systematiska översikter av låg kvalitet.
5
5. Oral motorik – tal, tugg-,
svälj-, para- och
läppfunktion
Nej2 Nej Ja
6. Muntorrhet Nej Nej Ja
7. Halitosis Nej Nej Ja
8. Interaktionen mellan oral
status och övrig medicinsk
status
Ja (3)3 Ja Ja
9. Kooperations- och
kommunikationsproblem Nej Nej Ja
10. Livskvalitet Nej Nej Ja
11. Etik Nej Nej Ja
12. Organisation Ja (8)4 Ja Ja
2 Fem systematiska översikter av låg kvalitet. 3 Åtta systematiska översikter av låg kvalitet. 4 Tre systematiska översikter av låg kvalitet.
6
1. Inledning
Vid workshopen Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre den 1 september 2014, arrangerad av
Socialdepartementet och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), var en av
slutsatserna att det föreligger ovisshet om kunskapsläget kring äldres munhälsa och tandvård. Ett
klarläggande av detta skulle kunna ligga till grund för såväl prioritering av viktiga frågor inför
forskningsfinansiella satsningar, som t. ex. ordnat införande respektive utmönstring av metoder i
vården, tandvården och omsorgen.
SBU fick i slutet av 2015 förslag om att ta fram en systematisk kartläggning i ämnet. Projektförslaget
överfördes därefter från SBU till HTA-O vid Malmö högskola i början av 2016. Projektet ingår därmed
som en del i SBU:s särskilda regeringsuppdrag om Utveckling av Health Technology Assessment-
nätverket, som avrapporterats den 31 januari 2017.
Resultatet kommer slutligen att publiceras i rapportserien HTA-O Kartlägger
(https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-
fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/Om-HTA-O/).
2. Bakgrund
Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar, samt
frånvaro av sjukdom [1].
Den demografiska utvecklingen går mot allt fler äldre och allt färre tandlösa. Befolkningsprognosen
från Statistiska centralbyrån (SCB) visar en markant ökning av andelen äldre i befolkningen. Åren
2015–2030 kommer andelen som är äldre än 75 år att öka med mer än 50 procent. Epidemiologiska
data visar att andelen äldre med egna tänder är hög och att dessa har många kvarvarande tänder [2].
Avancerade protetiska konstruktioner, såsom käkbensförankrade implantat, har blivit mer vanligare
bland de äldre medan andelen avtagbara proteser minskar [3].
Egna tänder eller fastsittande tandersättningar ses som ett mått på förbättrad hälsa och ökad
livskvalitet, men innebär också en förhöjd risk att drabbas av mun- och tandsjukdomar. Med en stor
andel egna tänder eller fastsittande tandersättningar långt upp i åldrarna ökar behovet av god
munvård. Det ställs högre krav på den dagliga munvården, vare sig man utför detta själv eller får
hjälp.
Med stigande ålder, ökar också risken att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar. Det är ett
ömsesidigt och komplext förhållande mellan oral och allmän hälsa. Systemsjukdomar kan öka risken
för oral sjukdom och tvärtom. Nedsatt förmåga att äta och svälja kan påverka nutrition och bidra till
försämrad livskvalitet, kognitiv svikt och skörhet, men mer forskning behövs för att säkerställa
samband och orsaker [4]. Den ökande användningen av läkemedel hos äldre, kan också ge
komplikationer. Socialstyrelsens rapport ”Tillstånd och utveckling tandvård 2016” [5] visar att 76
procent av de som är äldre än 65 år medicinerar med läkemedel som orsakar muntorrhet, och
motsvarande siffra för individer äldre än 85 år är 86 procent.
Såväl myndigheter som tandvård har under senare år börjat få upp ögonen för den utmaning och
komplicerade problematik det innebär att säkra en god munhälsoutveckling hos den äldre delen av
befolkningen. Tandvårdens kunskap om de äldres orala hälsa behöver stärkas och detta gäller även
för andra professioner. Oral hälsa och munvårdskunskap återfinns sällan inom grundutbildningarna
7
till vårdrelaterade yrken [6]. Detta trots att många i ett senare skede av livet blir alltmer vård- och
omsorgsberoende och munvårdsarbetet alltmer blir en angelägenhet för vårdpersonalen [7]. Det
finns också behov av att organisera äldretandvården och dess plats i vårdkedjan, då många äldre
förlorar sina tandvårdskontakter [8]. Det svenska tandvårdsförsäkringssystemet är komplext och
mycket talar för att det befintliga stödet till sköra äldre är kraftigt underutnyttjat [9].
Syftet med projektet är att kartlägga systematiska översikter som utvärderar områden kring äldres
munhälsa och tandvård, för att tydliggöra vilken vetenskaplig kunskap och vilka kunskapsluckor som
fältet rymmer.
3. Metod för den systematiska kartläggningen
En systematisk kartläggning innebär att man på ett systematiskt sätt identifierar, relevans- och
kvalitetsbedömer systematiska översikter och därefter sammanställer resultaten [10]. Protokollet för
denna kartläggning finns registrerat (CRD42016038551) i The International Prospective Register of
Systematic Reviews (PROSPERO), vilken är en öppen databas för registering av protokoll för
systematiska översikter. Databasen administeras av Centre of Reviews and Dissemination, University
of York (http://www.crd.york.ac.uk/prospero/).
3.1 Litteratursökning
Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed (från 1946), Cochrane Library (2016, issue 1)
och Cinahl (1981) till och med januari 2016. För en mer detaljerad beskrivning av vilka söktermer och
begränsningar som använts, se Bilaga 1. Förutom sökningar i databaser har referenslistor i relevanta
arbeten granskats.
3.2 Domänindelning
Viktiga domäner inom ämnesområdet äldretandvård identifierades på förhand av projektets
sakkunniga. Listan med föreslagna domäner skickades därefter på remiss till olika företrädare inom
svensk tandvård med inriktning äldretandvård (Bilaga 2). Efter inkomna remissvar fastställdes
nedanstående domäner och underdomäner:
1. Karies
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
2. Parodontal sjukdom inkl. implantatrelaterat
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
3. Orofacial smärta och käkfunktion
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
8
4. Slemhinnelesioner
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
5. Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
6. Muntorrhet
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
7. Halitosis
a. Diagnostik
b. Prevention
c. Riskbedömning
d. Icke-operativ och operativ behandling
8. Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status
a. Infektionsbelastning pga obehandlat tillstånd
i. Diagnostik
ii. Riskbedömning
b. Ospecifik smärta
i. Diagnostik
ii. Prevention
iii. Riskbedömning
c. Nutritionsstatus
i. Diagnostik
ii. Prevention
iii. Riskbedömning
9. Förmåga till samspel och kommunikation
a. Tandvårdsrädsla
i. Diagnostik
ii. Prevention
iii. Riskbedömning
iv. Behandling
b. Kognitiv förmåga
9
i. Diagnostik
ii. Prevention
iii. Riskbedömning
iv. Förhållningssätt och åtgärder
c. Förmåga att kommunicera
i. Prevention
ii. Riskbedömning
iii. Förhållningssätt och åtgärder
d. Sedering inkl. narkos
i. Prevention
ii. Riskbedömning
iii. Förhållningssätt och genomförande
e. Terapiplanering och vårdmål utifrån patientens situation – förbättra, bevara, fördröja
lindra
10. Livskvalitet
a. Estetik
b. Socialt samspel
c. Funktion
d. Smärta
e. Patientens upplevelser - önskemål
11. Etik
a. Prioriteringar
b. Socioekonomi
c. Autonomi, integritet, tvång
d. Kulturella skillnader
12. Organisation
a. Bevarade vårdkontakter
i. Tandvårdens organisation
ii. Kommunala verksamheters organisation
iii. Samhällsstöd och regelverk
b. Daglig munvård
i. Egenvård
ii. Stöd för daglig munvård
iii. Hjälpmedel
c. Kunskap, kompetens och attityder
i. Tandvårdspersonal
ii. Personal i hälso- och sjukvård samt vård och omsorg
iii. Effekter av utbildning
d. Implementering
e. Ekonomiska tandvårdsstöd
f. Tillgänglighet
i. Uppsökande verksamhet
10
ii. Mobil tandvård
iii. Anpassning av kliniker till patientens fysiska begränsning
g. Vårdplanering
i. Vårdnivåer i tandvården, remissmöjligheter
ii. Informationsöverföring mellan vårdgivare
iii. Multidisciplinära team
3.3 Urvalskriterier
Vi har sökt systematiska översikter inom ovanstående domäner, avseende en äldre population
definierad som minst 65 år samt i behov av någon form av vård eller omsorg, exempelvis vid särskilt
boende, inom hemtjänsten eller hemsjukvården. Därutöver har även systematiska översikter på
personer under 65 år med demenssjukdom inkluderats.
3.4 Avgränsningar
Protetisk behandling utelämnades vid domänindelningen. Systematiska översikter på andra språk än
engelska samt de nordiska språken exkluderades. Grå litteratur har inte beaktats. Med grå litteratur
menas forskningspublikationer som inte har publicerats som kvalitetsgranskade artiklar eller
monografier av ett förlag. Det kan t.ex. vara konferensbidrag eller rapporter. Utgivningen sker
vanligen genom organisationer, institutioner eller myndigheter som inte har någon vanlig
förlagsutgivning.
3.5 Metodik för urval av systematiska översikter
Med stöd av urvalskriterierna identifierades och selekterades relevanta systematiska översikter i tre
steg: (1) litteratursökning, (2) urval efter bedömning av de systematiska översikternas
sammanfattning (abstrakt) samt (3) urval efter att ha läst de systematiska översikterna i sin helhet.
Granskningen av sammanfattningarna (abstrakt) gjordes av projektets sakkunniga. Urvalet av
systematiska översikter som skulle granskas i fulltext var generöst, vilket innebar att endast de
artiklar som med säkerhet inte uppfyllde kriterierna exkluderades.
Relevansbedömningen av de systematiska översikterna i fulltext genomfördes oberoende parvis av
projektgruppens sakkunniga. Vid oenighet fördes först en diskussion inom läsparet och ibland
involverades hela projektgruppen i diskussionen. Efter enighet fattades beslut om inklusion eller
exklusion.
3.6 Metodik för bedömning av de systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet
De systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet bedömdes med stöd av en granskningsmall för
systematiska översikter (AMSTAR) [11]. I enlighet med tidigare systematiska kartläggningar [12] kom
projektgruppen fram till att frågorna 1–3 och 5–8 i AMSTAR var de viktigaste (Tabell 2).
11
Tabell 2 AMSTAR-kriterier
Kvalitet
Kriterium
Hög kvalitet Ja-svar på följande frågor*:
Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? (AMSTAR fråga 1)
Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? (AMSTAR fråga 2)
Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? (AMSTAR fråga 3)
Användes studiernas publikationsform som ett inklusions-/exklusionskriterium? (AMSTAR
fråga 4)**
Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier?*** (AMSTAR fråga 5)
Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? (AMSTAR fråga 6)
Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och
dokumenterats? (AMSTAR fråga 7)
Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid
formulering av slutsatserna? (AMSTAR fråga 8)
Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? (AMSTAR fråga
9)
Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? (AMSTAR fråga 10)
Är eventuella intressekonflikter angivna? (AMSTAR fråga 11)
Medelhög kvalitet Ja-svar på frågorna 1, 2 och 5–8, två eller fler databassökningar
Låg kvalitet Ett nej-svar på någon av frågorna listade under medelhög kvalitet eller litteratursökning
som begränsats till en databas
* Frågorna utgår från granskningsmallen AMSTAR.
** Ett JA svar på denna fråga anses inte ingå för att göra bedömningen hög kvalitet
*** En förteckning över inkluderade studier måste finnas, däremot kan förteckning över exkluderade studier saknas.
Om en fråga i AMSTAR inte besvarats i översikten bedömdes detta som att författarna inte
rapporterat detta, vilket resulterade i ett nej-svar. Projektgruppen har strävat efter att avgöra om
översiktsförfattarna haft intressekonflikter samt om de tagit hänsyn till detta vid kvalitetsbedömning
av primärstudierna. Projektgruppen har dock inte bedömt eventuella intressekonflikter hos
författarna till de ingående primärstudierna.
Kvalitetsgranskningen genomfördes av projektgruppens medlemmar där samtliga översikter
granskades av minst två personer oberoende av varandra. I fall där en granskare varit medförfattare i
en översikt, överlämnades granskning till två andra projektmedlemmar för att undvika jäv.
Oenigheter löstes genom konsensus och en tredje person inom projektgruppen rådfrågades vid
behov.
Vid uppdatering av systematiska översikter inom samma ämnesområde och av samma
huvudförfattare, inkluderas endast den senast publicerade. Om fler översikter besvarar samma
frågeställning, valdes den senaste översikten med bästa kvalitet [13]. När projektgruppen fann
12
systematiska översikter som till stor del inkluderat samma primärstudier men inte var helt identiska,
har båda översikterna inkluderats i denna kartläggning. Detta har då kommenterats i resultattexten.
3.7 Metoder för sammanställning av resultat
För att tydliggöra inom vilka domäner det finns vetenskapligt sammanställd kunskap respektive
kunskapsluckor, sammanfattades resultat genom att beskriva de översikter som inkluderats men inte
genom att slå ihop några resultat. Enligt arbetsprocessen beskriven av Whitlock och medarbetare
gjordes ingen sammanställning av effektstorleken för de olika interventionerna [13].
Vetenskapliga kunskapsluckor identifierades enligt SBU:s kriterier för en kunskapslucka, det vill säga
att systematiska litteraturöversikter visar på osäkert kunskapsläge (inga/få/dåliga studier eller
motsägelsefulla resultat), eller att det saknas systematiska översikter av medelhög eller hög kvalitet.
Vetenskapliga kunskapsluckor identifierades i befintliga översikter av hög eller medelhög kvalitet. För
att kunna fylla dessa kunskapsluckor behövs fler nya studier av god kvalitet. För de områden där det
saknas systematiska översikter av hög kvalitet behövs en översikt.
3.8 Etiska aspekter För att identifiera relevanta etiska frågor användes SBU:s vägledning (http://www.sbu.se/sv/var-
metod/).
4. Resultat
Flödesschema från litteratursökningen, relevansurval, samt kvalitetsbedöming av de systematiska
översikterna redovisas i Figur 1.
13
Figur 1. Flödesschema
Antal granskade abstrakt
1557
Exkluderade abstrakt
1373
Inkluderade fulltextöversikter
25
Fulltextöversikter
184
Exkluderade fulltextöversikter
159
Låg kvalitet
17
Hög/medelhög kvalitet
8
En mer ingående beskrivning av de systematiska översikterna återfinns i Bilaga 3, 4, och 5 enligt
följande:
Bilaga 3. Systemstiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk för bias)
Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk för bias)
Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter med huvudsaklig exklusionsorsak
Nedan redovisas kortfattat resultatet från respektive domän (1–12) och dess relevans för
ämnesområdet ”äldres munhälsa och tandvård”.
14
4.1. Karies
Karies utgör en av tandvårdens stora folksjukdomar och risken att utveckla karies är tätt
sammankopplad med en rad kända riskfaktorer [14]. Tandvården i Sverige har sedan mitten av 1970-
talet framgångsrikt arbetat sjukdomsförebyggande för att minska kariesförekomsten hos barn och
ungdomar. Den äldre delen av befolkningen utgör nästa utmaning för tandvårdens
sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlande arbete. Riskfaktorer som muntorrhet, minskad
oral motorik, passivitet, tidigare genomförd tandvård och minskad förmåga till egenvård är
förknippade med kariesutveckling i samband med åldrande och tilltagande skörhet. Ingen
systematisk översikt kunde identifieras enligt de kriterier som ställts.
4.2. Parodontit
Parodontit orsakar destruktion av tandens stödvävnader och är ett kroniskt inflammationstillstånd
med skovvis förlopp (perioder av av olika svårighetsgrad). Riskfaktorer för parodontit omfattar bla
bakteriell belastning, genetiska förutsättningar och rökning [15]. Under senare tid har även
parodontitliknande förändringar vid implantat – periimplantit ökat som en följd av den ökade
förekomsten av konstruktioner med käkbensförankrade implantat som ersättning av förlorade
tänder. Vid sökningen kunde inga systematiska översikter identifieras inom domänen.
4.3. Orofacial smärta och käkfunktion
Den äldre patienten kan ha en komplex och svårdiagnosticerad smärtanamnes. Det är inte ovanligt
med dentala smärttillstånd som maskeras av läkemedel förskrivna för behandling av artros eller
andra diffusa smärttillstånd. Diagnostik och behandling av smärta av odontogent ursprung (dvs
smärtan kommer från tänderna) försvåras ytterligare om patienten är kognitivt nedsatt. Ingen
systematisk översikt med hög- eller medelhög kvalitet kunde inkluderas inom ramen för denna
domän.
4.4. Slemhinnelesioner
Slemhinnelesioner i orala vävnader förekommer oftare hos äldre individer än hos yngre- och
medelålders vuxna. Det är av stor vikt för patientsäkerhet och behandlingseffektivitet att
slemhinnelesioner som kan associeras till åldrande och multisjuklighet systematiskt beforskas. Vid
sökningen kunde dock inga systematiska översikter identifieras inom domänen.
4.5 Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion
Med oral motorik avses förmågan att viljemässigt kunna styra och röra på munnens olika delar,
funktionen påverkas av muskelstyrka/tonus, känsel och rörlighet hos musklerna i och runt munnen.
Den orala motoriken hos äldre är viktig då den påverkar såväl tal, tuggning som sväljning vilket i sin
tur kan påverka den äldre personens nutritionsstatus med effekter för daglig livskvalité och bevarad
hälsa. [16]. Tre systematiska översikter hittades under domänen, inom området tuggning, men
samtliga klassificerades med hög risk för bias efter granskning och inkluderades inte. Inga
systematiska översikter påträffades under tal, svälj-, para- och läppfunktion.
4.6 Muntorrhet
Muntorrhet är ett vanligt förekommande tillstånd hos många äldre personer, inte sällan som en
bieffekt av olika medicineringar [17]. Tillståndet kan orsaka svårigheter med att såväl att tala, tugga
och svälja samt ge smakstörningar. Inga systematiska översikter har påträffats inom domänområdet.
15
4.7 Halitosis
Halitosis är ett tillstånd med intensiv dålig lukt från munnen. Vanligast kommer halitosis från
munhålan, benämnt intra-oral halitosis, orsakat av en nedbrytningsprocess av proteiner, från ex
bakterier och matrester som resulterar i illaluktande svavelgaser. Behandlande insatser inleds med
att tillse att infektionsfrihet råder i munhålan. Preparat innehållande zink kan ge en viss effekt.
Halitosis hos äldre personer kan vara socialt handikappande, speciellt i situationer där omvårdnad
behövs [18]. Dock har inga systematiska översikter påträffats inom domänområdet.
4.8 Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status
Tre systematiska översikter med medelhög kvalitet kunde sorteras in under domänen. Ingen översikt
med hög kvalitet kunde identifieras. En översikt handlade om infektionsbelastning på grund av
obehandlat tillstånd [19] och två om nutritionsproblem [20, 21]. Inga översikter sorterade in under
domänen ospecifik smärta.
Infektionsbelastning på grund av obehandlat tillstånd
En systematisk översikt grundades på studier som undersökt munhygienens effekt på pneumoni och
luftvägsinfektion hos personer 65 år eller äldre på sjukhus eller äldreboende [19]. Översikten bygger
på 15 studier – fem RCT-studier, tre fall-kontrollstudier, fem tvärsnittsstudier, en retrospektiv
longitudinell studie och en systematisk översikt. Totalt ingick 3 545 patienter i studierna. Alla RCT-
studier visade en positiv effekt på förekomsten av pneumoni genom att utföra munvård (evidensnivå
2). Den absoluta riskreduktionen var 6,6–11,7 % och ”numbers needed to treat” (NNT) var 8,6–15,3
individer. Majoriteten av icke-RCT-studierna visade på liknande resultat som RCT-studierna
(evidensnivå 3). En RCT-studie beräknade att tandborstning efter varje måltid, som enda åtgärd eller i
kombination med att gnugga svalget med 1 % jodlösning dagligen, kunde förebygga ungefär ett av tio
dödsfall orsakade av pneumoni.
Inga systematiska översikter kunde identifieras som beskriver hur äldres medicinska status påverkas
av obehandlad tandlossning och andra infektioner i käkbenet.
Ospecifik smärta
Trots att smärta vars orsaker är svåra att utreda är vanlig hos äldre [22] kunde inga systematiska
översikter som beskrev ospecifik smärta identifieras.
Nutritionsstatus
Två systematiska översikter med medelhög kvalitet fokuserade på undernäring (malnutrition) och
eventuella samband med oralt status hos äldre. I en översikt av van der Pols-Vijlbrief et al [20]
studerades determinanter (avgörande faktorer) för protein-energi relaterad undernäring (PEM) hos
kvarboende äldre, dvs äldre som bor kvar i sitt eget hem. Totalt omfattade denna artikel 28
systematiska översikter. Trettiosju av 122 potentiella determinanter för PEM kunde inkluderas i en
”best evidence synthesis”. Stark evidens noterades för sambandet PEM och dålig aptit samt moderat
evidens för samband mellan PEM och total tandlöshet, avsaknad av diabetes, sjukhusvistelse och
dålig självrapporterad hälsa. Stark evidens för avsaknad av samband mellan PEM noterades för oro,
tuggsvårigheter, få vänner, ensamboende, ensamhetskänsla, närståendes bortgång, multisjuklighet,
hjärt-kärlsjukdom, stroke och användning av antiinflammatorisk medicin. Författarna konkluderar att
PEM är ett multifaktoriellt problem och att för många determinanter saknas eller finns otillräcklig
evidens. Förebyggande strategier bör inriktas på påverkbara determinanter som aptitlöshet och
tandlöshet i stället för att behandla PEM enbart med näringssupplement och kostråd.
16
Den andra systematiska översikten av van Lancker at al [21] studerade samband mellan malnutrition
och oralt status hos äldre boende på långvårdsinrättningar. Sexton studier uppfyllde
inklusionskriterierna. Nio studier fann ett samband mellan oralt status och malnutrition. Fyra studier
fann samband mellan tuggförmåga och undernäring och fem studier fann samband mellan
malnutrition och tandstatus, antal orala problem, candidos (svampinfektion), tungaffektioner samt
problem med salivflöde. Generellt bedömdes de inkluderade studierna ha medelhög metodologisk
kvalitet. Författarna konkluderar att tentativ evidens tyder på ett oberoende samband mellan oral
hälsa och malnutrition men att resultaten skall tolkas med försiktighet eftersom det saknas en
”golden standard” för både malnutrition och oral hälsa samt metodologiska svagheter hos de
inkluderade studierna.
Samband oralt status och allmänt status
Fyra systematiska översikter som fokuserar på denna problematik kunde identifieras i
litteratursökningen men samtliga dessa artiklar bedömdes ha en låg kvalitet vilket innebär att de inte
kan inkluderas i föreliggande systematiska översikt.
4.9 Förmåga till samspel och kommunikation
Äldre personer ska kunna åldras med integritet och värdighet. Alla kontakter med äldre personer ska
därför bygga på respekt för människors lika värde. En så god kommunikation som möjligt ska alltid
eftersträvas, speciellt i fall då en kognitiv svikt eller andra kommunikationshinder finns. Det är inte
ovanligt att misstag som sker inom hälso- och sjukvården och tandvården är relaterade till brister i
kommunikation och/eller till samverkan. Det är nödvändigt att tillsammans komma fram till målet
med behandlingen, vilket kan göras genom att lyssna på patientens önskemål, tänka sig in i
personens livssituation, i vilken omfattning samverkan kan förväntas och vad som är viktigt för
patienten. Inga systematiska översikter påträffades dock under domänen.
Tandvårdsrädsla
Bland människor som inte besöker tandvården regelbundet är rädsla ett av de vanligaste skälen till
att man inte går. Knappt fem procent har så kallad fobisk tandvårdsrädsla, det vill säga så stark rädsla
att man helt undviker tandvård. Med ökande ålder har tandvårdsrädda personer oftast förlorat lite
fler tänder och har fler karierade tänder än personer med regelbundna tandvårdsbesök [23]. Dock
har inga systematiska översikter påträffats inom området.
Kognitiv förmåga
Kognition är de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Den kognitiva
förmågan hos äldre personer påverkas av både primärt åldersrelaterade förändringar samt av ohälsa.
Ett flertal vanligt förekommande sjukdomar i den äldre populationen påverkar den kognitiva
förmågan, ofta genom en försämring av minne, språk och tidsuppfattning [24]. Inga systematiska
översikter har kunnat påträffas påträffats inom området.
Förmåga att kommunicera
En god kommunikation är en förutsättning för god vård och delaktighet i vården [25]. Syn och hörsel
försämras ofta med ökande ålder. Olika sjukdomstillstånd bidrar till en försämrad
kommunikationsförmåga. Dock har inga systematiska översikter påträffats inom området.
Sedering, inklusive narkos
Sedering i form av premedicinering kan vara ett hjälpmedel för att kunna behandla äldre patienter
med kognitiv svikt och/eller otillräcklig kooperation Generell anestesi, narkos, föregås alltid av en
17
risk/nytta-analys där risken för komplikationer är större ju sjukare personen är. Inga systematiska
översikter har påträffats inom området.
Terapiplanering och vårdmål utifrån patientens situation – förbättra, bevara, fördröja och lindra
Vårdproblematiken är ofta komplex och det ställs stora krav på att den odontologiska behandlingen
anpassas till patientens allmäntillstånd och livssituation. Tandvården måste samverka med andra
aktörer för att skapa goda förutsättningar för en god munhälsa/munvård [26]. Inga systematiska
översikter har dock påträffats inom området.
4.10 Livskvalitet
Begreppet livskvalitet kan tolkas på flera sätt. Livskvalitet beskrivet som välstånd, välbefinnande,
meningsfullhet och handlingsfrihet förekommer ofta i den vetenskapliga litteraturen. Oral hälsa kan
påverka alla människors livskvalitet och detta gäller även äldre personer [27]. Områden som kan
påverkas av dåligt munstatus är utseendet, det sociala samspelet, funktionen och smärtupplevelsen.
Vid sökningen kunde dock inga systematiska översikter identifieras inom domänen.
4.11 Etik
Etiska aspekter måste integreras i all vård och särskilt viktigt är det när vård ges till äldre där
autonomin (självbestämmanderätt) ofta är mer eller mindre nedsatt [28]. Integritet och
självbestämmande är nära knutna till varandra och när tvång ibland kan behöva användas i vården
utmanas både lagar och etiska principer. Etiska aspekter spelar även roll när prioriteringar ska göras
och då vården ska fördelas rättvist både ur ett behovs- och socioekonomiskt perspektiv. Även
kulturella skillnader i samhället ställer krav på ett etiskt förhållningssätt. I sökningen kunde inga
systematiska översikter inom domänen identifieras.
4.12 Organisation
Denna domän innehåller flera avsnitt. Fem systematiska översikter lades in i domänen, tre under
avsnittet Kunskap, kompetens och attityder och två under Implementering. För de övriga avsnitten
kunde inga systematiska översikter identifieras.
Bevarade vårdkontakter
Med stigande ålder och tilltagande multisjuklighet [29], involveras allt fler aktörer i den äldres liv.
Kontakterna med hälso- och sjukvården och det kommunala skyddsnätet ökar men kontakten med
tandvården tenderar att avta i de högre åldrarna [30]. Detta är troligen en form av omprioritering i
samband med ökat omsorgsberoende. I Sverige finns därför uppsökande verksamhet med
kostnadsfri munhälsobedömning i hemmet till gravt och långvarigt omsorgsberoende personer, de
flesta äldre.
Inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.
Daglig munvård
Då riskfaktorerna för oral ohälsa ökar med stigande ålder, ökar vikten av daglig munvård, samtidigt
som förmågan hos den enskilde äldre individen ofta avtar [31]. Det innebär att behovet av olika stöd
och hjälpmedel ökar men inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.
Kunskap, kompetens och attityder
Med den uppsökande verksamheten, har mycket av ansvaret för äldretandvården placerats hos
tandhygienisterna som också utbildar vårdpersonalen i oral hälsa, både teoretiskt och praktiskt.
Översikterna tar upp effekterna av sådana utbildningsinsatser. de Lugt-Lustig [32] gav med sex
18
inkluderade studier, viss evidens för att utbildningsprogram i oral hälsa till personal på vård- och
omsorgsboenden, ger bättre kunskap och attityder men de påverkar inte de praktiska färdigheterna
att utföra munvård. En Cochrane-översikt av Brady [33] fokuserade på interventioner som syftade till
att ge en förbättrad munhygien för patienter som haft en stroke. Baserat på tre inkluderade studier,
kunde en förbättring av vårdpersonalens kunskap och attityder, patienternas proteshygien och årlig
nyförekomst av lunginflammation ses, men inte av hygiennivån för naturliga tänder.
I en översikt av Wang [34] var det primära utfallsmåttet normal oral slemhinna och det sekundära
utfallsmåttet procentuell andel av äldre utan synligt plack och protesstomatit (nflammerad
slemhinna under protesen). Fem inkluderade studier gav begränsad evidens för att utbildning i oral
hälsa till vårdpersonal ger förbättrad oral hälsa hos de äldre.
Implementering
Även om vi vet vilken kunskap och vilka metoder som bör tillämpas i praktiken, visar forskningen att
det är svårt att ändra ett beteende [32, 33]. Low [35] publicerade en systematisk översikt över
interventioner som syftade till att förändra vårdpersonalens beteende och därmed skapa
förbättringar för boende på vård- och omsorgsboenden. Sextiotre inkluderade studier grupperades i
följande områden där interventioner utfört oral hälsa (n=3), hygien och infektionskontroll (n=3 ),
nutrition (n=2), sjukhemsrelaterad pneumoni (n=2), depression (n=2)
förskrivning/behandlingsrekommendationer (n=7), tvång (n=3), hantering av beteendemässiga och
psykologiska symptom på demens (n=6 ), reduktion och prevention av fall (n=11 ),
kvalitetsförbättring (n=9 ), vårdfilosofi (n=10) och övriga (n=5). Ingen enskild intervention,
kombination eller ökat antal av komponenter ökade sannolikheten för ett positivt utfall. Det är
möjligt att ändra vårdpersonalens rutiner men det är komplext och flera studier beskrev hinder hos
vårdpersonalen (personalombyten, högt vårdtryck, attityder) eller organisationen (finansiering,
resurser, logistik). En översikt av Weening-Verbree [36] ger inte heller några rekommendationer om
speciella strategier för implementering. Oftast adresseras kunskap, self-efficacy (upplevd egen
förmåga att hantera olika slags situationer och händelser) och underlättande faktorer för ett önskat
beteende men författarna påpekar att minnesträning, klinisk feedback och sociala normer bör
studeras.
Ekonomiska tandvårdsstöd
I Sverige infördes 1999 det reformerade tandvårdsstödet med uppsökande verksamhet och
nödvändig tandvård till omsorgsberoende grupper. Ett tredje steg har också utvecklats med
ytterligare former av ekonomiskt stöd såsom STB (särskilt tandvårdsstöd) och F-tandvård (vid
långvarig sjukdom/funktionsnedsättning). Inga systematiska översikter identifierades för detta
avsnitt.
Tillgänglighet
Fler individer på vård- och omsorgsboende än i eget boende erbjuds särskilt tandvårdsstöd, trots att
allt fler äldre och funktionshindrade idag bor kvar i eget boende med omfattande hjälp från
hemtjänst och hemsjukvård [9]. I vissa delar av landet förekommer mobil tandvård av varierande
omfattning, likaså varierar tillgången på anpassade tandkliniker. Många som i livets slutskede får en
plats ett vård- och omsorgsboende, uppvisar mycket dåligt tandstatus, när de kommer i kontakt med
tandvården. Inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.
19
Vårdplanering
Olika verksamheter har olika journalsystem och remissmöjligheterna varierar i olika delar av landet.
Landsting och kommuner agerar ofta självständigt, även om det idag finns nationella
tvärprofessionella satsningar såsom Senior Alert [8]. Inga systematiska översikter identifierades för
detta avsnitt.
5. Etiska aspekter
Åtgärdernas påverkan på hälsa
Behandling av den orala hälsan hos sköra äldre ger ökad livskvalitet och välbefinnande genom bl.a.
smärtfrihet, mindre halitosis, bättre estetik och bättre tuggförmåga. Man även kunna tänka sig att en
ökad livslängd skulle kunna uppnås genom minskad risk för social isolering, bättre nutrition och
mindre infektionsbelastning. I en rapport från SBU konstateras att behandling av tandförluster inte
bara återskapar orala funktioner utan också har betydelse för social status och självkänsla. Det är inte
bara fråga om att få tänderna tillbaka utan det innebär för många att ”återfå sin orala livsvärld” [37].
Om vetenskapligt grundad kunskap saknas om vissa grupper riskerar dessa patienter att få sämre
vård [38]. ”Göra gott principen”och ”rättviseprincipen” ger stöd åt att man genom forskning skulle
kunna minska kunskapsluckor vad gäller svaga grupper som t. ex. multisjuka och kognitivt
funktionsnedsatta. Avsaknad av denna forskning är dock värd att notera. Förbisedda grupper är
bland andra kroniskt sjuka personer, patienter med särskilda behov i tandvården och patienter med
demenssjukdomar [39]. Det är viktigt, av rättviseskäl, att tandvårdsrelevant kunskap tas fram även
för utsatta grupper. Då inte kunskapen kan fås fram på annat sätt förutsätter det ibland att berörda
individer inkluderas i studier även om de inte kan ge informerat samtycke. Sådan forskning måste
vara rigoröst reglerad [40].
Att det till stor del saknas specifikt vetenskapligt underlag för val av metoder för diagnos och
behandling innebär inte att det helt saknas grund för att välja en viss metod framför en annan i
klinisk praxis. Exempelvis bör metoder, som kan innebära att patienter utsätts för stora risker,
undvikas. Metoder som medför särskilt höga kostnader bör likaså undvikas till dess att de prövats i
vetenskapliga studier. Vidare är diagnos och behandling som har stöd i relevanta etablerade
teoretiska antaganden att föredra, i väntan på empiriskt stöd, framför metoder som saknar sådan
teoretisk grund. I frånvaro av vetenskapligt stöd för något annat bör man också hålla sig till
etablerade behandlingar [41].
Svårighetsgraden hos de orala hälsotillstånden spänner mellan lätta, t. ex. estetik och kosmetik; till
svåra i form av t. ex. undernutrition. De svårare tillstånden kan i värsta fall leda till svåra lidanden och
död om de inte åtgärdas i tid. En äldre individ med dålig munhälsa kan påverka anhörigas och
närståendes livssituation och livskvalitet. Halitosis, tugg och sväljsvårigheter kan vara ett hinder i
sociala relationer. Smärta och tuggproblem kan påverka nutrition med negativa effekter på
allmänhälsa och därmed ökat omvårdnadskrav på närstående. Bristande munhälsa medför också ofta
behov av frekventa akutbesök med behov av assistans och stöd från närstående.
Åtgärdernas förenlighet med etiska värden
Vid demens och andra former av kognitiva funktionsnedsättningar är det ofta svårt för individen själv
att vara delaktig i beslut som rör åtgärder för att bevara eller förbättra munhälsan. Ofta måste någon
ställföreträdande göra detta. Behandling vid nedsatt kognitiv funktion kan upplevas som övergrepp
och intrång i den personliga integriteten. Anhöriga kan därtill få ytterligare omvårdnadsansvar och
20
belastning i de fall som individen saknar förmåga till egenvård och behöver hjälp med regelbunden
munvård.
Ett annat etiskt dilemma som kan uppstå är då den dementa äldre säger nej till munhygieninsatser i
den dagliga omvårdnaden. Omvårdnadspersonalen står relativt ofta inför en situation där de slits
mellan socialtjänstlagens krav på självbestämmande och hälso- och sjukvårdslagens krav på att en
patient ska ges god och säker vård. Ovana att utföra munvård gör att omvårdnadspersonalen i det
enskilda fallet kan komma att välja att avstå från munvård, medan stöd från tandvårdspersonal eller
demenssjuksköterska skulle kunnat vara till hjälp. Sådant råd och stöd skulle kunna innebära att
munvården kan utföras i samråd med den äldre, ibland med särskilda riktade insatser.
Strukturella faktorer med etiska implikationer
Sköra och beroende äldre med svag autonomi har svårt att hävda sin rätt till vård. Regionala
skillnader i tillämpning av ersättningssystem kan leda till skillnader i tillgång av vård. Dagens situation
innebär att äldre med svag autonomi kan ha svårighet att få tillgång till vård och den omvårdnad som
krävs för att behålla en god munhälsa. I dagsläget finns stora skillnader mellan landsting i praxis vid
tandvårdsstöd inom ramen för så kallad ”uppsökande och nödvändig tandvård”. Huruvida t. ex. fast
protetik ska ingå i den nödvändiga tandvården avgör respektive landsting, liksom hur detta ska
hanteras. Medan vissa landsting tillstyrker omfattande behandling finns andra som överhuvudtaget
inte godkänner behandlingar med exempelvis implantat.
Det kan heller inte uteslutas att en ökad satsning på vård och omvårdnad för sköra och beroende
äldre kan leda till vissa undanträngningseffekter för mindre prioriterade grupper.
Undanträngningseffekter kan hanteras och begränsas genom en fortsatt positiv utveckling av
munhälsan i den yngre befolkningen samt effektiviseringar i riskbedömning och riskrelaterade
åtgärder.
Vidare kan det finnas risk för att hälso- och sjukvårdens professioner och kommunal
omvårdnadspersonal nedprioriterar oral hälsa av t. ex. tidsbrist eller brist på kunskap. På
motsvarande sätt finns det även en risk att tandvårdspersonal nedprioriterar äldre med komplicerad
medicinsk, odontologisk och/eller social problematik. Skillnader i prioriteringar mellan olika
vårdorganisationer innebär en ojämlik tillgång av vård och omvårdnad för sköra äldre. En nationell
konsensus om prioriteringar inom tandvården skulle motverka detta.
Det är heller inte alltid tydligt för hemtjänst- och sjukvårdspersonal var gränsen går mellan
munhygienåtgärder som egenvård i omvårdnaden hos en person som betraktas som relativt frisk i
munnen och munhygienåtgärder som en del av hälso- och sjukvård hos en person som har en
munsjukdom.
Långsiktiga etiska konsekvenser
På lång sikt kan en identifiering av kunskapsluckor – och beforskning av dessa – och implementering
av forskningsresultat medföra mycket positiva konsekvenser genom ökad jämlikhet för sköra och
beroende äldre vad gäller vård och hälsa. Att identifiera kunskapsluckor för att identifiera
forskningsområden inom området sköra och beroende äldres munhälsa och munvård skapar
förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för denna grupp. En sammanvägning av konsekvenser
av dessa åtgärder visar på övervägande positiva effekter i relation till de fyra etiska principerna;
”Göra gott-principen”, ”Inte skada-principen”, ”Autonomiprincipen” och ”Rättviseprincipen”.
21
6. Hälsoekonomiska aspekter
I en utvärdering av metoder avseende äldres orala hälsa är det av vikt att också hälsoekonomiska
aspekter beaktas. I hälsoekonomiska utvärderingar jämförs en metods effekt i relation till dess
kostnad. Metoden som utvärderas ska jämföras med bästa möjliga alternativ. De hälsoekonomiska
aspekterna vid äldres orala hälsa påverkas i hög grad av vilka metoder som är effektiva, vilket gör att
tidigare kapitels resultat i den här rapporten får stor betydelse.
Värdet av att göra en systematisk översikt av hälsoekonomiska studier har ifrågasatts, då varje analys
är specifik för just sina förhållanden [42]. Det finns dock ändå skäl att kritiskt granska tidigare studier,
men då med syftet att identifiera den studien som förefaller mest lik den aktuella beslutssituationen,
samt för att identifiera viktiga hälsoekonomiska samband. Av den anledningen har en sökning av
hälsoekonomiska studier utförts inom ramen för det här projektet. Sökningen genomfördes med
samma begrepp som i den övriga litteratursökningen, men med tillägg av hälsoekonomiska termer.
Sökningen resulterade i ett fåtal hälsoekonomiska studier. De studier som uppfyllde
inklusionskriterierna kunde inte inkluderas av två skäl, antingen var beräkningarna grundade på
kliniska resultat som i rapporten bedömts vara av låg kvalitet, eller presenterades inte några
kvantitativa data. Det saknas alltså hälsoekonomiska studier av god kvalitet som kan besvara
rapportens frågeställningar.
För de flesta områden som ingår i den här rapportens kartläggning saknas systematiska översikter
som ger underlag för evidens för vilka metoder som är effektiva, vilket gör att det inte heller går att
bedöma de hälsoekonomiska aspekterna.
Inom domänen ”Organisation - Kunskap, kompetens och attityder” har emellertid tre systematiska
översikter identifierats. Det förefaller finnas begränsad evidens avseende effekten av
utbildningsinsatser till vårdpersonalen i oral hälsa, men det går inte att i dagsläget avgöra vilken
utbildningsmetod som är kostnadseffektiv. Kostnadsberäkningar av Cleves et al [43] har visat att
utbildningen i sig inte behöver leda till stora kostnader om den ges effektivt, och givet att insatsen
förväntas ge effekt på äldres tandhälsa förefaller det troligt att den är kostnadseffektiv.
Det förefaller finnas ett samband mellan bristande munhygien och pneumonier (se 4.8), och detta får
i sådana fall även ekonomiska konsekvenser. Givet effektiva åtgärder för att förbättra munhygienen
skulle det få långtgående konsekvenser båda för de äldre hälsa och de totala kostnaderna.
Beräkningar avseende detta saknas dock.
National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i England och Wales har publicerat riktlinjer
avseende oral hälsa hos vuxna i vårdboende [44]. De ekonomiska aspekterna i dessa riktlinjer baseras
på en analys av Cleves et al [43]. Denna analys består av en översikt avseende ekonomiska studier
inom området och egengjorda kostnads-konsekvensanalyser. Översikten visade att det saknas
evidens avseende ekonomiska aspekter. Två studier identifierades som presenterade kostnader för
utbildning till personal på vårdboende avseende oral hälsa. En av dessa var ifrån Storbritannien [45],
och ansågs därför lämplig som underlag för kostnader vid de egna analyserna. Analyserna visade att
införande av en utbildningsintervention i sig inte behöver leda till stora kostnader, utan det är de
återkommande och upprepande momenten som driver kostnaderna. Idag saknas emellertid evidens
för vilken effekt som olika åtgärder medför, vilket gör att det inte går att bedöma
kostnadseffektiviteten.
22
I en studie ifrån Sverige har Lundqvist et al. (2015) analyserat hälsoekonomiska aspekter för
hemtandvård jämfört med tandvård på stationär klinik för äldre vid särskilda boenden [46]. I studien
finns inga primärdata. Analyserna visar att hemtandvård för många äldre vid särskilda boenden kan
leda till sänkta samhälleliga kostnader och med bibehållen eller positiv påverkan på deras livskvalitet.
Detta förutsätter liknande kvalitet för de olika behandlingsalternativen.
Mariño et al (2014) har genomfört en kostnadsminimeringsanalys av ett skräddarsytt
munhälsoprogram för äldre immigranter i Australien [47]. De påvisar att det studerade programmet
förväntas spara stora resurser i jämförelse med om varje person individuellt får liknande information.
Det är viktigt att beakta åtgärders kostnadseffektivitet för att kunna informera beslutsfattare om hur
begränsade resurser kan användas effektivt. Prioritering inom hälso- och sjukvården och tandvården
är nödvändigt då samhällsresurserna är begränsade och prioriteringar kan göras utifrån flera olika
aspekter, varav kostnadseffektivitet är en. Den här rapporten visar att det finns många
kunskapsluckor avseende hälsoekonomiska aspekter inom äldretandvård, och det finns därmed ett
stort behov av studier avseende kostnadseffektiviteten av åtgärder inom äldres orala hälsa. Med
tanke på att Sverige har en ökande äldre befolkning med ett förväntat ökat behov av
tandvårdsinsatser leder detta till att tandvårdskostnaderna för denna patientgrupp förväntas öka
kraftigt, vilket gör att behov av kunskap om insatser kostnadseffektivitet blir än viktigare.
I det här sammanhanget behöver man också fundera över hur kostnaderna fördelas inom samhället.
Det behövs hälsoekonomiska analyser av de ekonomiska stöd som finns för äldre inom tandvården.
Vårdanalys [9] har exempelvis visat att en relativt liten andel av de äldre får del av de ekonomiska
stöd som finns och bedömt att konsekvenserna av detta är en ökad risk för försämrad tandhälsa,
något som kan leda till både höga kostnaden för den enskilde samt höga samhällsekonomiska
kostnader.
7. Överväganden för forskning och praktik
Äldretandvård är ett ungt ämnesområde där stora områden är outforskade. I brist på evidens
tillämpas kunskap från yngre åldersgrupper och friska patienter på äldre patienter. Samtidigt finns
också en utmaning i att överföra kunskap till de yrkesgrupper som dagligen vårdar omsorgsberoende
äldre. Det är viktigt att rätt kunskap överförs, som leder till ett ändrat beteende och ändrade
arbetsrutiner i önskad riktning. En annan aspekt är det ökande antalet äldre med kognitiva
funktionsnedsättningar som är beroende av sina vårdgivares agerande. Ytterligare en aspekt är
skillnader i etnisk bakgrund. Många invandrade äldre har nu behov av vård och omsorg, likaså har en
stor andel vårdpersonal inte svenskt ursprung. Det finns en stor etisk problematik inom
äldretandvård, vilket gör behovet av rätt kunskap hos rätt personer ännu större.
För att hantera det nya scenariot med många betandade äldre i höga åldrar och tilltagande
sjuklighet, har samtliga Folktandvårdsorganisationer bildat ett nationellt nätverk för äldretandvård.
Kompetenscentra med inriktning på äldretandvård har etablerats av flera landsting och regioner.
Dessa kompetenscentra har olika inriktning och organisation men gemensamt är en ambition att
sprida och utveckla kunskap om äldres munhälsa och tandvård.
Konkreta resultat av arbetet vid dessa kompetenscentra är utveckling av informationsmaterial,
instruktionsfilmer och kliniska hjälpmedel som t. ex. Gerioweb, ett webbaserat terapiplaneringsstöd
vid behandling aväldre patienter med komplicerad problematik. Verktyget skapar en ”bank” av
patientfall och nationella seminarier ges regelbundet via detta system. Vid flera av landets
23
kompetenscentra drivs också olika forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på äldres
munhälsa och speciella tandvårdsproblematik. Det finns inom tandvården således olika arenor och
kanaler att adressera både kunskapsluckor och spridning av nya rön. Det är också viktigt att etablera
ämnet äldretandvård inom grundutbildningen till de olika tandvårdsyrkena. Idag varierar
undervisningen från ett eget ämne på Karolinska institutets tandläkarprogram till enstaka
föreläsningar som integreras i andra ämnen på övriga utbildningsorter. Tandhygienistprogrammen är
bättre rustade, men ofta läggs tyngdpunkten på äldretandvård inom det tredje påbyggnadsåret som
inte alla studenter genomför.
Äldretandvård är inte bara tandvårdens angelägenhet. Alla professioner som är involverade i äldres
omhändertagande, bör ha grundläggande kunskaper om oral hälsa. Mycket av den forskning som
görs och planeras, bör också utföras i samarbete med andra yrkesprofessioner.
8. Diskussion
Äldre drabbas ofta av skador på tänder och slemhinnor som hade kunnat undvikas om den dagliga
munvården hade utförts och den äldre personen regelbundet hade besökt tandvården. Försummad
munvård leder ofta också till försämrad allmän hälsa, t.ex. till följd av att näringsintaget försvåras
eller att tändernas bakteriebeläggningar ökar risken för pneumonier [19].
Äldretandvård är ett nytt och omfattande ämnesområde som berör allt från friska och oberoende till
multisjuka och omsorgsberoende äldre. Däremellan finns sköra äldre, i en period då hälsan och
många viktiga funktioner sviktar. I Sverige har äldretandvården utvecklats snabbare än i många andra
länder beroende på den demografiska utvecklingen. Ämnet har vuxit fram i takt med att den ökande
äldre befolkningen behåller allt fler av sina naturliga tänder högt upp i åren. Svenska staten har
försökt att möta de äldres tandvårdsbehov med en lag om särskilt tandvårdsstöd för
omsorgsberoende och funktionshindrade [48]. Systemet omfattar uppsökande, kostnadsfri
munhälsobedömning i hemmet och nödvändig tandvård för hälso-och sjukvårdsavgift samt
utbildning för vårdpersonalen. Tandhygienistprofessionen utför en stor del av dessa uppgifter och
tandhygienistprogrammen innehåller kurser i äldretandvård, ibland dock huvudsakligen inom
påbyggnadsprogrammen. Det finns behov av förbättringar. På tandläkarprogrammen ger hittills
endast Karolinska institutet en särskild kurs i ämnet. I Malmö tillämpas problembaserat lärande (PBL)
varför enskilda ämneskurser ej används.
Forskningen om implementering av nya forskningsresultat eller evidens inom hälso- och sjukvården
har ökat men implementering av ny kunskap inom äldres munhälsa och tandvård är ett nytt
forskningsområde som skulle kunna omfatta såväl tandvården som vård och omsorg samt hemtjänst.
Här saknas kunskap om effektiva åtgärder i överförande av ny kunskap. Ett nytt forskningsfält inom
tandvården är också att utvärdera modeller av personcentrerad vård för äldre personer och i
samarbete med vård och omsorg för de som erhåller stöd och hjälp från hemtjänst och i särskilda
boenden.
Ett mål för det särskilda tandvårdsstödet är en förbättrad nutritionsförmåga. Det är viktigt att besvär
från munhålan beaktas och åtgärdas innan anpassning av kostkonsistens eller måltidssituationen
görs, likaså att munhälsoeffekter av specialkoster eller kosttillägg uppmärksammas [49].
WHO rapporterar att nära 100 % av den vuxna befolkningen har erfarenhet av kariessjukdomen och
15-20 % har allvarlig parodontal sjukdom. Äldre personer, om de har naturliga tänder kvar, har ökad
risk för karies och parodontit även om parodontal sjukdom oftast debuterar i medelåldern. Peri-
24
implantit ökar hos de äldre. Trots att sjukdomarna är vanligt förekommande saknas kunskap om
effektiva behandlingsmetoder för äldre [50].
Enligt de lagar som styr vård och omsorg [51-53] ska patienters självbestämmande respekteras. Trots
detta saknas till stor del kunskap om hur främst omsorgsberoende äldre ser på munvård och
omvårdnad. En systematisk översikt som beskriver äldres uppfattning i måltidssituationer kunde
identifieras i sökningen, men inkluderades inte i resultatdelen på grund av låg kvalitet. De äldre
efterfrågar anpassad rådgivning om nutrition och stöd från omsorgspersonalen för att undvika
negativa erfarenheter och skamkänslor vid måltiderna [54]. Mer kunskap behöver inhämtas om de
äldres uppfattning om vård och omsorg relaterad till munhälsa och om äldres önskemål och
prioriteringar.
Det är många aktörer runt de äldre, med varierande utbildningar och erfarenhet. Helhetssyn är
viktigt, vilket innebär förståelse för olika aktörers insatser och förmåga att samarbeta [55].
Resultaten pekar på att patientcentrerad vård oftast leder till betydande förbättringar, även om
insatserna genomförs och resultaten mäts på olika sätt. Olika effekter av patientcentrerad vård har
undersökts såsom patienternas delaktighet, tillfredsställelse och livskvalitet, fysisk funktion, vårdtid,
och återinläggning till sjukhus [56]. När det gäller samordnad individuell plan, SIP (2 kap. 7 §
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f § hälso- och sjukvårdslagen, HSL) [51, 53] har munhälsan oftast
inte varit prioriterad men området får successivt ökad uppmärksamhet. Ett gott exempel på hur man
satt in munhälsan i ett större sammanhang, i gränssnittet mellan allmän och specifik omvårdnad, är
munbedömningsinstrumentet ROAG [8].
Metodologiska aspekter
Denna kartläggning bygger på systematiska översikter av medelhög eller hög kvalitet. Systematiska
översikter av låg kvalitet kan dock innehålla originalstudier av hög kvalitet. Överföring av
internationella forskningsresultat till svenska förhållanden måste också göras med försiktighet.
Förutom att giltigheten kan förändras över tid, kan även skillnader i demografi, levnadsstandard,
social struktur och kulturella skillnader spela roll. Hälsoläget varierar mellan länder och
befolkningsgrupper vilket innebär att förekomsten av munsjukdomar varierar i olika delar av världen.
Om sjukdomsförekomsten är hög i en population är effekten av interventionen mer uttalad.
Dessutom om den preventiva vården, inkluderande människors egenvård, är dåligt utbyggd är det
lättare att få effekt av en intervention. Det kan även föreligga skillnader när det gäller diagnostik,
behandlingsval och tolkning av behandlingsresultat.
9. Medverkande i rapporten
Sakkunniga
Anne-Marie Boström, Karolinska institutet
Thomas Davidson, hälsoekonom, Linköpings universitet och Malmö högskola
Pia Gabre, Folktandvården Uppsala och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Lars Gahnberg, Folktandvården Västra Götaland och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Gunilla Sandborgh Englund, Karolinska institutet
Pia Skott, Folktandvården Stockholms län AB och Karolinska institutet
Katri Ståhlnacke, Folktandvården Region Örebro län, Örebro universitet
Inger Wårdh, Karolinska institutet
25
HTA-O (metod)
Álfheidur Ástvaldsdóttir, Karolinska institutet
Mikael Nilsson, projektledare, Malmö högskola
Sofia Tranæus, Malmö högskola
Hanna Wilhelmsson, informationsspecialist, Malmö högskola
Pernilla Östlund, Malmö högskola
Externa granskare
Gunhild Strand, Universitetet i Bergen
Inger von Bültzingslöwen, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument
finns tillgängliga på HTA-O:s kansli. HTA-O har bedömt att de förhållanden som redovisas där är
förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Stort tack till Gert Helgesson, LIME, Karolinska institutet för ovärderlig hjälp med genomläsning av etiskt avsnitt.
Christina Stenervik och Daniel Bengmark, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola för skarp
korrekturläsning.
26
Bilagor
Bilaga 1. Sökstrategier
Äldretandvård PubMed 12 februari 2016
Sökord Antal träffar
Äldre
1. Äldre
("postmenopause"[MeSH Terms] OR "aged"[MeSH Terms] OR
"geriatric dentistry"[MeSH Terms] OR "geriatrics"[MeSH
Terms] OR "Long-Term Care"[Mesh] OR "Retirement"[Mesh]
OR "Housing for the Elderly"[Mesh] OR "Nursing
Homes"[Mesh] OR "Homes for the Aged"[Mesh] OR
senior*[Title/Abstract] OR geriatric*[Title/Abstract] OR
elder*[Title/Abstract] OR older adult*[Title/Abstract] OR
older patient*[Title/Abstract] OR care home*[Title/Abstract]
OR nursing home*[Title/Abstract] OR "post
menopausal"[Title/Abstract] OR "late life"[Title/Abstract] OR
pension*[Title/Abstract] OR retire*[Title/Abstract] OR older
population[Title/Abstract] OR older resident*[Title/Abstract]
OR older citizen*[Title/Abstract] OR
postmenopausal[Title/Abstract] OR oldest old[Title/Abstract]
OR older people[Title/Abstract] OR older
women[Title/Abstract] OR older men[Title/Abstract] OR older
person*[Title/Abstract])
2 693 460
Tandvård
2. Tandvård
("dental health services"[MeSH Terms] OR "oral
health"[MeSH Terms] OR "oral hygiene"[MeSH Terms] OR
"Dentistry"[Mesh] OR (hygiene[Title/Abstract] OR
healthcare[Title/Abstract] OR "health care"[Title/Abstract] OR
care[Title/Abstract]) AND (dental[Title/Abstract] OR
oral[Title/Abstract] OR mouth[Title/Abstract]))
393 102
3. Karies (caries[Title/Abstract] OR "dental caries"[MeSH Terms]) 49 923
4. Parodontit
("periodontal diseases"[MeSH Terms] OR
periodont*[Title/Abstract] OR gingivit*[Title/Abstract] OR
"tooth loss"[Title/Abstract])
100 583
5. Muntorrhet
("xerostomia"[MeSH Terms] OR xerostom*[Title/Abstract] OR
dry mouth*[Title/Abstract] OR "mouth
dryness"[Title/Abstract] OR hyposaliv*[Title/Abstract])
18 556
6. Halitosis (bad breath[Title/Abstract] OR oral malod*[Title/Abstract] OR
halitosis[Title/Abstract] OR "halitosis"[MeSH Terms]) 1 720
27
7. Slemhinnelesioner
(("mucositis"[MeSH Terms]) OR ulcer*[Title/Abstract] OR
candid*[Title/Abstract] OR mucositis[Title/Abstract]) AND
(dental[Title/Abstract] OR oral[Title/Abstract] OR
mouth[Title/Abstract])) OR "oral ulcer"[MeSH Terms] OR
"stomatitis"[MeSH Terms] OR "candidiasis, oral"[MeSH
Terms] OR "lichen planus, oral"[MeSH Terms] OR "oral lichen
planus"[Title/Abstract] OR "mouth mucosa/pathology"[MeSH
Terms]
50 677
8. TMJD
(tmjd[Title/Abstract] OR temporomandibular
disorder*[Title/Abstract] OR temporomandibular joint
disorder*[Title/Abstract] OR tmd[Title/Abstract] OR tmj
disorder*[Title/Abstract] OR "temporomandibular joint
disorders"[MeSH Terms])
17 553
9. Ospecifik smärta
("facial pain"[MeSH Terms] OR "facial neuralgia"[MeSH
Terms] OR "Burning Mouth Syndrome"[Mesh] OR "burning
mouth syndrome"[Title/Abstract]) OR ((facial[Title/Abstract]
OR jaw[Title/Abstract] OR orofacial[Title/Abstract] OR
craniofacial[Title/Abstract] OR trigem*[Title/Abstract] OR
oral[Title/Abstract]) AND (neuralg*[Title/Abstract] OR
pain[Title/Abstract])) OR toothache[Title/Abstract]
45 944
10.Kooperations-
problem
("dentist patient relations"[MeSH Terms] OR "dental
hygienists"[Title/Abstract] OR dentists[Title/Abstract] OR
"dentists"[MeSH Terms] OR "Dental Auxiliaries"[Mesh]
46 125
11. Oral motorik
("mastication"[MeSH Terms]) OR masticat*[Title/Abstract] OR
chewing[Title/Abstract] OR "deglutition"[MeSH Terms] OR
"deglutition disorders"[MeSH Terms] OR deglutition
disorder*[Title/Abstract] OR dysphag*[Title/Abstract] OR
swallow*[Title/Abstract] OR speech[MeSH Terms] OR "speech
disorders"[MeSH Terms] OR speech disorder*[Title/Abstract]
OR "malocclusion"[MeSH Terms] OR "bruxism"[MeSH Terms]
OR parafunction*[Title/Abstract] OR
malocclu*[Title/Abstract] OR teeth grind*[Title/Abstract] OR
bruxi*[Title/Abstract] OR "sialorrhea"[MeSH Terms] OR
sialorr*[Title/Abstract] OR drool*[Title/Abstract] OR
hypersaliv*[Title/Abstract]
175 088
12. Protetik
(denture*[Title/Abstract]) OR ((dental[Title/Abstract] AND
(prosthes*[Title/Abstract] OR implant*[Title/Abstract] OR
fixture*[Title/Abstract])) OR "Dental Prosthesis"[Mesh])
104 000
13. Övriga mun- och
tandsjukdomar
("cheilitis"[MeSH Terms] OR cheilit*[Title/Abstract] OR
"mouth neoplasms"[MeSH Terms] OR ((oral[Title/Abstract]
OR mouth[Title/Abstract]) AND (neoplasms[Title/Abstract] OR
113 077
28
cancer[Title/Abstract])) OR "tooth, nonvital"[MeSH Terms] OR
"pulpless teeth"[Title/Abstract] OR "pulpless
tooth"[Title/Abstract] OR "nonvital teeth"[Title/Abstract] OR
"nonvital tooth"[Title/Abstract] OR "focal infection,
dental"[MeSH Terms] OR dental focal
infection*[Title/Abstract] OR "tooth ankylosis"[MeSH Terms]
OR ((tooth[Title/Abstract] OR teeth[Title/Abstract] OR
dental[Title/Abstract]) AND ankylos*[Title/Abstract]) OR
tooth wear[MeSH Terms]) OR ((tooth[Title/Abstract] OR
teeth[Title/Abstract] OR dental[Title/Abstract] OR
occlusal[Title/Abstract]) AND (wear[Title/Abstract] OR
abrasion[Title/Abstract] OR erosion[Title/Abstract] OR
attrition[Title/Abstract])) OR "tongue diseases"[MeSH Terms]
OR glossiti*[Title/Abstract] OR "glossalgia"[Title/Abstract]
14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR
#11 OR #12 OR #13 803 677
Studiedesign
12. Systematiska
översikter systematic[sb] 275 017
Äldre och tandvård #1 AND #11 119 884
Äldre och tandvård och
systematiska översikter #1 AND #11 AND #12 1223
29
Äldretandvård Cinahl, 15 februari 2016
Sökord Antal träffar
Äldre
1. Äldre
"oldest old" OR "older population" OR "older citizen*" OR
"older resident*" OR "late life" OR (MH "Gerontologic
Care") OR "in old age" "long term care" OR geriatric* OR
pension* OR retire* OR "older men" OR "older women"
OR elder* OR senior* OR "older adult*" OR "older people"
OR "older person*" OR "older patient*" OR (MH "Aged+")
OR postmenopaus* OR "nursing home*" OR (MH "Nursing
Homes+") OR (MH "Housing for the Elderly")
433 952
Tandvård
2. Tandvård
((oral OR dental OR mouth) AND (care OR health* OR
hygiene)) OR (MH "Mouth Care+") OR (MH "Oral Health")
OR (MH "Dental Care for Aged") OR (MH "Dental Care")
OR (MH "Dental Health Services") OR (MH "Dentistry+")
67 477
3. Karies TI caries OR (MH "Dental Caries") 5 159
4. Parodontit "tooth loss" OR gingivit* OR periodont* OR (MH
"Periodontal Diseases+") 10 879
5. Muntorrhet (MH "Xerostomia+") OR xerostom* OR hyposaliv* OR
"mouth dryness" OR "dry mouth*" 2 496
6. Halitosis “bad breath” OR “oral malod*” OR halitosis 403
7. Slemhinnelesioner
((oral OR dental OR mouth) AND (ulcer* OR candid* OR
mucositis)) OR oral lichen planus OR (MH "Stomatitis+")
OR (MH "Candidiasis, Oral") OR (MH "Mouth Mucosa/PA")
5 196
8. TMJD
tmjd OR tmj disorder* OR tmd OR temporomandibular
joint disorder* OR temporomandibular disorder* OR (MH
"Temporomandibular Joint Diseases+")
3 074
9. Ospecifik smärta
burning mouth syndrome OR (facial OR jaw OR orofacial
OR craniofacial OR trigem* OR oral) AND (neuralg* OR
pain) OR toothache OR (MH "Trigeminal Nerve Diseases+")
8 128
10. Kooperationsproblem Dentists or “dental hygienists” 12 735
11. Oral motorik
(MH "Dental Occlusion+") OR (MH "Deglutition Disorders")
OR (MH "Deglutition") OR (MH "Bruxism") OR (MH
"Mastication") OR TI mastica* OR speech OR deglutition
OR swallow* OR dysphag* OR bruxi* OR parafunction* OR
"dental occlusion" OR malocclus*
15 277
30
12. Protetik denture* OR (dental AND (prosthes* OR implant* OR
fixture*)) OR (MH "Dental Prosthesis+") 9 314
13. Övriga mun- och
tandsjukdomar
glossit* OR (MH "Tongue Diseases+") OR ( (tooth or dental
or teeth or occlusal) ) AND ( (wear or abrasion or erosion
or attrition) ) OR (MH "Tooth Diseases+") OR tooth
ankylosis OR (dental or oral or mouth) N5 infect* OR
"nonvital tooth" OR "nonvital teeth" OR "pulpless tooth"
OR "pulpless teeth" OR (mouth or oral) N5 (cancer or
neoplasms) OR (MH "Mouth Neoplasms+")
22 726
14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10
OR #11 OR #12 OR #13 108 498
Studiedesign
15. Systematiska översikter
(söksträng från University of
Texas5)
(TI (systematic* n3 review*)) or (AB (systematic* n3
review*)) or (TI (systematic* n3 bibliographic*)) or (AB
(systematic* n3 bibliographic*)) or (TI (systematic* n3
literature)) or (AB (systematic* n3 literature)) or (TI
(comprehensive* n3 literature)) or (AB (comprehensive*
n3 literature)) or (TI (comprehensive* n3 bibliographic*))
or (AB (comprehensive* n3 bibliographic*)) or (TI
(integrative n3 review)) or (AB (integrative n3 review)) or
(JN “Cochrane Database of Systematic Reviews”) or (TI
(information n2 synthesis)) or (TI (data n2 synthesis)) or
(AB (information n2 synthesis)) or (AB (data n2 synthesis))
or (TI (data n2 extract*)) or (AB (data n2 extract*)) or (TI
(medline or pubmed or psyclit or cinahl or (psycinfo not
“psycinfo database”) or “web of science” or scopus or
embase)) or (AB (medline or pubmed or psyclit or cinahl or
(psycinfo not “psycinfo database”) or “web of science” or
scopus or embase)) or (MH “Systematic Review”) or (MH
“Meta Analysis”) or (TI (meta-analy* or metaanaly*)) or
(AB (meta-analy* or metaanaly*))
69 049
Äldre och tandvård #1 AND #14 16 911
Äldre och tandvård och
systematiska översikter #1 AND #14 AND #15 356
5 http://libguides.sph.uth.tmc.edu/cinahl_filters
31
Äldretandvård Cochrane 12 februari 2016
Sökord Antal träffar
Äldre
1. Äldre
MeSH descriptor: [Aged] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Geriatrics] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Postmenopause] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Long-Term Care] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Housing for the Elderly] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Nursing Homes] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Homes for the Aged] explode all trees OR
"older patients":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
senior*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
geriatric*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "older
adults":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
elder*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "care
home*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
"nursing home*":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
OR postmenopaus*:ti,ab,kw (Word variations have been searched)
OR "post menopaus*":ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR "late life":ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR pension*:ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR retire*:ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR "older population":ti,ab,kw (Word variations have
been searched) OR "older resident*":ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR "older citizen*":ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR "older people":ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR "older women":ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR "older men":ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR "older person*":ti,ab,kw (Word variations
have been searched)
46 763
Tandvård
2. Tandvård
MeSH descriptor: [Dental Health Services] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Oral Health] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Oral Hygiene] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Dentistry] OR
(dental or oral or mouth) and (hygiene or care or health*):ti,ab,kw
(Word variations have been searched)
44 090
3. Karies caries:ti (Word variations have been searched) OR
MeSH descriptor: [Dental Caries] explode all trees 2 615
32
4. Parodontit
MeSH descriptor: [Periodontal Diseases] explode all trees OR
periodont*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
gingivit*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "tooth
loss":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
7558
5. Muntorrhet
MeSH descriptor: [Xerostomia] explode all trees OR
xerostom*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "dry
mouth":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "mouth
dryness":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
3 734
6. Halitosis
MeSH descriptor: [Halitosis] explode all trees OR halitosis:ti,ab,kw
(Word variations have been searched) OR "oral malod*":ti,ab,kw
(Word variations have been searched) OR "bad breath":ti,ab,kw
(Word variations have been searched)
292
7. Slemhinnelesioner
MeSH descriptor: [Candidiasis, Oral] explode all trees OR MeSH
descriptor: [Stomatitis] explode all trees OR MeSH descriptor: [Oral
Ulcer] explode all trees OR MeSH descriptor: [Mouth Mucosa]
explode all trees OR MeSH descriptor: [Lichen Planus, Oral] explode
all trees OR (dental or oral or mouth) NEAR (mucositis or ulcer* OR
candid*):ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "oral
lichen planus":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
3036
8. TMJD
MeSH descriptor: [Temporomandibular Joint Disorders] explode all
trees OR tmjd:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
tmd:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "tmj
disorder*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
"temporomandibular disorder*":ti,ab,kw (Word variations have
been searched) OR "temporomandibular joint disorder*":ti,ab,kw
(Word variations have been searched)
831
9. Ospecifik smärta
MeSH descriptor: [Facial Pain] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Facial Neuralgia] explode all trees OR
"burning mouth syndrome":ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR (facial or jaw or orofacial or craniofacial or trigem* or
oral) NEAR (pain or neuralg*):ti,ab,kw (Word variations have been
searched)
3289
10. Kooperations-
problem
MeSH descriptor: [Dental Auxiliaries] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Dental Anxiety] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Dentist-Patient Relations] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Dentists] explode all trees OR
1444
33
dental and (fear or anxiety):ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR dentists:ti,ab,kw (Word variations have been
searched) OR "dental hygienists":ti,ab,kw (Word variations have
been searched)
11. Oral motorik
masticat*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
MeSH descriptor: [Deglutition Disorders] explode all trees OR
deglutition:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
dysphag*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
swallow*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
MeSH descriptor: [Speech] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Speech Disorders] explode all trees OR
speech:ti (Word variations have been searched) OR
MeSH descriptor: [Bruxism] explode all trees OR
MeSH descriptor: [Malocclusion] explode all trees OR
parafunction*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
malocclu*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "teeth
grind*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
bruxi*:ti,ab,kw (Word variations have been searched)
8297
12. Protetik
MeSH descriptor: [Dental Prosthesis] explode all trees OR
denture*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR dental
and (prosthes* or implant* or fixture*):ti,ab,kw (Word variations
have been searched)
4663
13. Övriga mun- och
tandsjukdomar
MeSH descriptor: [Mouth Neoplasms] explode all trees OR (mouth
or oral) NEAR (neoplasms or cancer):ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR
MeSH descriptor: [Tooth, Nonvital] explode all trees OR MeSH
descriptor: [Focal Infection, Dental] explode all trees OR "dental
focal infection":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR
(tooth or teeth or dental) and ankylos*:ti,ab,kw (Word variations
have been searched) OR
MeSH descriptor: [Tooth Wear] explode all trees OR (tooth or teeth
or dental or occlusal) and (wear or abrasion or attrition):ti,ab,kw
(Word variations have been searched) OR
MeSH descriptor: [Tongue Diseases] explode all trees
3131
14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 or #11 or
#12 or #13 63 853
Äldre och tandvård #1 AND #11
2861
CDSR: 75
DARE: 17
Central:
2746
CMR: 7
HTA: 3
NHS EED: 13
34
Bilaga 2. Remissinstanser
1. Svensk förening för orofacial medicin [email protected]
2. Svensk sjuksköterskeförening [email protected]
3. Alla ämnesföreningar (utom pedodonti och ortodonti)
a. Svensk bettfysiologisk förening [email protected]
b. Svensk parodontologförening [email protected]
c. Svensk förening för oral protetik [email protected]
d. Svensk förening för odontologisk radiologi [email protected]
e. Svenska endodontiföreningen [email protected]
f. Svensk käkkirurgisk förening [email protected]
g. Svensk förening för cariologi [email protected]
h. Svensk samhällsodontologisk förening [email protected]
i. Svensk geriatrisk förening [email protected]
4. Kunskapscentrum för äldretandvård Västernorrland [email protected]
5. Kunskapscentrum för äldretanvård i Värmland [email protected]
6. Nationella nätverket för äldretandvård [email protected]
7. Äldrecentrum [email protected]
8. Petteri Sjögren, [email protected]
9. Svensk Tandhygienistförening [email protected]
10. Svenska Tandläkare‐Sällskapet [email protected]
11. SKL:s beställarnätverk för tandvård [email protected]
12. Göran Friman [email protected].
13. Gunhild Strand, Bergen, [email protected]
14. Föreningen Sveriges socialtjänstchefer [email protected]
15. PRO [email protected]
16. SPF [email protected]
17. Gunilla Nordenram, [email protected]
35
Bilaga 3. Systematiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk of bias)
Referens Syfte Ålder Antal studier Antal
deltagare
Huvudresultat enligt
författarna
Skattad
evidensnivå
enligt
författarna
Risk för Bias
enligt HTA-O
Sjögren et al
2008
[19]
Sverige
Sammanfatta befintliga studier
om hur munhygien påverkar
pneumoni och
luftvägsinfektioner
≥ 65 år Totalt 15:
5 RCT
3 fall-koh
5 tvärsnitt
1 retro
1 SÖ
3545 Munvård minskar
risken för pneumoni
och
luftvägsinfektioner
(absolut
riskreduktion AAR:
6,6–11,7 %;
”numbers needed to
treat” NNT: 8,6–
15,3).
2 och 3 Medelhög
Van Lancker et al
2012
[21]
Holland
Att fastställa om ett samband
finns mellan oral hälsa och
undernäring hos
institutionaliserade äldre
> 80 år Totalt 16
tvärsnittsstudier
40 - 3088 Tentativ evidens
tyder på ett
oberoende samband
mellan oral hälsa och
undernäring hos
institutionaliserade
äldre. På grund av
metodologiska
begränsningar bör
resultaten tolkas
med försiktighet och
ytterligare studier
behövs för att
fastställa ett
eventuellt
orsakssamband
Ej angivet Medelhög
36
mellan oral hälsa och
undernäring.
van der Pols-
Vijlbrief et al
2014
[20]
Holland
Att ge en evidensbaserad
översikt av potentiella
determinanter för protein-energi
undernäring (PEM) hos
”kvarboende” äldre.
> 65 år Totalt 28:
10 longitudinella
18
tvärsnittsstudier
49 – 12 883 Man fann stark
evidens för en
association mellan
PEM och dålig aptit.
Moderat evidens
noterades för en
association mellan
PEM och;
sjukhusvistelse, dålig
självrapporterad
hälsa, avsaknad av
diabetes och
tandlöshet.
Ej angivet Medelhög
Brady MC et al
2006
[33]
Storbritannien
Jämföra effekten av
munvårdsinterventio-ner med
vanlig vård för att säkerställa
munhygienen på patienter som
haft en stroke
All ages 3 studier:
2 RCT
1 cluster RCT
(randomisering i
block)
615 pat En förbättring av
vårdpersonalens
kunskap och
attityder,
patienternas
proteshygien och
incidensen av
pneumonier kunde
ses, men inte av
hygiennivån på
naturliga tänder.
1-2 Medelhög
de Lugt-Lustig et
al
2014
[32]
Holland
Att göra en systematisk översikt
av litteratur om effekten av
utbildningsprogram i oral hälsa
till personal på vård- och
omsorgsboenden avseende
kunskap om och attityder till oral
>65
(Pat)
6 studier:
2 RCT
2 cross-sectional
1 quasi-
experimental
464 pat
470 personal
Viss evidens för att
utbildningsprogram i
oral hälsa till
personal på vård-
och
omsorgsboenden
1-2 Medelhög
37
hälsa samt praktiska färdigheter
att utföra munvård
1 longitudinal
experimental
kan ge bättre
kunskap och
attityder men ingen
förbättring av de
praktiska
färdigheterna att
utföra munvård
kunde ses.
Low et al
2015
[35]
Australien
Göra en systematisk översikt av
interventioner som syftar till att
förändra vårdpersonalens
beteende och därmed skapa
förbättringar för de boende på
vård- och omsorgsboenden
Framgår ej 63 studier, varav 3
relaterade till oral
hälsa:
1 RCT
1 cluster RCT
1 single-blind RCT
Fram-går ej Ingen enskild
intervention,
kombination eller
ökat antal av
komponenter ökade
sannolikheten för ett
positivt utfall.
Interventioner inom
specifika områden
såsom munvård, gav
oftare positivt utfall
än inom mer
generella, såsom
vårdfilosofi, likaså
studier där
interventionsteorier
använts. Det var
dock ofta oklart hur
och om intervention
och utfallsmått
hängde samman. Det
är möjligt att ändra
vårdpersonalens
rutiner men det är
2-3 Medelhög
38
komplext. Flera
studier beskrev
hinder hos
vårdpersonalen
(personalombyten,
högt vårdtryck,
attityder) eller
organisationen
(finansiering,
resurser, logistik).
Man måste beakta
hur varje ingående
komponents
försvårande och
underlättande
omständigheter kan
inverka på utfallet av
en intervention.
Wang et al
2015
[34]
Taiwan
Att utvärdera effekterna av
utbildning I oral hälsa till
vårdpersonal på oralt
hälsostatus hos äldre vårdtagare
>65
(pat)
5 studier:
1 RCT
4 pre-post
602 pat Begränsad evidens
för att utbildning i
oral hälsa till
vårdpersonal leder
till förbättrad oral
hälsa hos äldre
vårdtagare.
1-2 Medelhög
Weening-Verbree
et al
2013
[36]
Holland
Att utvärdera strategier för att
implementera aktiviteter som
förbättrar den orala hälsan hos
äldre på sjukhem från ett
beteendeförändringsperspektiv,
för att bestämma ett
strategiinnehåll på
Framgår ej 20 studier: Ca 2500 pat
Ca 5400
personal
Kunskap, self-
efficacy och
underlättande av ett
önskvärt beteende
är ofta använda
strategier. Ingen
enskild strategi kan
Ej angivet Medelhög
39
determinantnivå och dess
effektivitet
rekommenderas
framför någon annan
men man bör
noggrant studera
kontext och
målgrupp innan val
av strategi. Man bör
också pröva att träna
minnet, ge feedback
och mobilisera
sociala normer.
40
Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk of bias)
Reference No answer to AMSTAR
question number
Rejnefelt I, Andersson P, Renvert S. Oral health status in individuals with
dementia living in special facilities. Int J Dent Hyg. 2006 May;4(2):67-71
1,2,3,4,5,7,8,9,10,11
Faggion CM Jr. Critical appraisal of evidence supporting the placement of
dental implants in patients with neurodegenerative diseases.
Gerodontology. 2016 Mar;33(1):2-10
2,4,5,7,8,9,10
Kashbour WA, Rousseau NS, Ellis JS, Thomason JM. Patients' experiences of
dental implant treatment: A literature review of key qualitative studies. J
Dent. 2015 Jul;43(7):789-97
1,5,7,8,10,11
Bots-VantSpijker PC, Vanobbergen JN, Schols JM, Schaub RM, Bots CP, de
Baat C. Barriers of delivering oral health care to older people experienced
by dentists: a systematic literature review. Community Dent Oral
Epidemiol. 2014 Apr;42(2):113-21
1, 6,7,8,9,10,11
Coker E, Ploeg J, Kaasalainen S. The effect of programs to improve oral
hygiene outcomes for older residents in long-term care: a systematic
review. Res Gerontol Nurs. 2014 Mar-Apr;7(2):87-100
2,5,9,11
Gottschalck et al Assessment instrumente zur pflegerischen beurteilung des
mundes.
1,2,35,6,8,9,10,11
Alagiakrishnan K, Bhanji RA, Kurian M. Evaluation and management of
oropharyngeal dysphagia in different types of dementia: a systematic
review. Arch Gerontol Geriatr. 2013 Jan-Feb;56(1):1-9
2,4,5,7,8,9,10
Hirano Y, Onozuka M. Chewing and attention: a positive effect on sustained
attention. Biomed Res Int. 2015;2015:367026. doi: 10.1155/2015/367026.
Review
1,2,3,6,7,8,9,10,11
Ioannidis G, Paschalidis T, Petridis HP, Anastassiadou V. The influence of
age on tooth supported fixed prosthetic restoration longevity. A systematic
review. J Dent. 2010 Mar;38(3):173-81
1,8,10,11
Naka O, Anastassiadou V, Pissiotis A. Association between functional tooth
units and chewing ability in older adults: a systematic review.
Gerodontology. 2014 Sep;31(3):166-77
1,4,7,8,9,10,11
Passia N, Kern M. The single midline implant in the edentulous mandible: a
systematic review. Clin Oral Investig. 2014 Sep;18(7):1719-24
2,3,7,8,9,10,11
Shen T, Lv J, Wang L, Wang W, Zhang D. Association between tooth loss and
dementia among older people: a meta-analysis. Int J Geriatr Psychiatry.
2016 Aug;31(8):953-5
1,2,4,5,6,7,8,9
Larsen LK, Uhrenfeldt L. Patients' lived experiences of a reduced intake of
food and drinks during illness: a literature review. Scand J Caring Sci. 2013
Mar;27(1):184-94
1,2,4,7,8,10,11
Tôrres LH, Tellez M, Hilgert JB, Hugo FN, de Sousa MD, Ismail AI. Frailty,
Frailty Components, and Oral Health: A Systematic Review. J Am Geriatr
Soc. 2015 Dec;63(12):2555-2562
2,4,8,9,10
van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de
Baat C. Meta-analysis of dysphagia and aspiration pneumonia in frail elders.
J Dent Res. 2011 Dec;90(12):1398-404
2,4,5,7,8,9,10,11
41
van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de
Baat C. Oral health care and aspiration pneumonia in frail older people: a
systematic literature review. Gerodontology. 2013 Mar;30(1):3-9
2,4,7,8,9,10,11
van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de
Baat C. Risk factors for aspiration pneumonia in frail older people: a
systematic literature review. J Am Med Dir Assoc. 2011 Jun;12(5):344-54
2,5,7,8,10
42
Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter
Reference Reason for exclusion
(1998). "Periodontal implications: medically compromised
patients, older adults and anxiety." Journal of the American
Dental Association (1939) 129 Suppl: 19S-28S.
Not Systematic review
(2004). "Oral hygiene care for adults with dementia in
residential aged care facilities." Best Practice 8(4): 1-6 6p.
Not found
Weber 2012. "Survival and Complication Rates of Fixed Partial
Dentures Supported by a Combination of Teeth and
Implants." Journal of Evidence-Based Dental Practice 12: 215-
216 212p.
Wrong population
Thomason 2012. "The Use of Mandibular Implant-Retained
Overdentures Improve Patient Satisfaction and Quality of
Life." Journal of Evidence-Based Dental Practice 12: 182-184
183p.
Wrong population
(2013). "Proceedings of the National Coalition Consensus
Conference on Oral Health of Vulnerable Older Adults and
Persons with Disabilities." Special care in dentistry: official
publication of the American Association of Hospital Dentists,
the Academy of Dentistry for the Handicapped, and the
American Society for Geriatric Dentistry 33(4): 204-206.
Not Systematic review
(2016). "Oral Chlorhexidine Use to Prevent Ventilator-
Associated Pneumonia in Adults." Dimensions of Critical Care
Nursing 35(1): 25-36 12p.
Wrong population
Affoo, R. H., et al. (2015). "Meta-Analysis of Salivary Flow
Rates in Young and Older Adults." Journal of the American
Geriatrics Society 63(10): 2142-2151.
Wrong population
Affoo, R. H., et al. (2013). "Swallowing dysfunction and
autonomic nervous system dysfunction in Alzheimer's
disease: a scoping review of the evidence." Journal of the
American Geriatrics Society 61(12): 2203-2213.
Wrong population
Agha-Hosseini, F. and M. S. Moosavi (2013). "An evidence-
based review literature about risk indicators and
management of unknown-origin xerostomia." Journal of
dentistry (Tehran, Iran) 10(3): 273-282.
Wrong population
Alagl, A. S. and S. G. Bhat (2015). "Ascorbic acid: New role of
an age-old micronutrient in the management of periodontal
disease in older adults." Geriatrics & Gerontology
International 15(3): 241-254 214p.
Not Systematic review
Albrecht, M., et al. (2013). Oral health educational
interventions for nursing home staff and residents, John
Wiley & Sons, Ltd.
Protcol
Aliko, A., et al. (2015). "World Workshop on Oral Medicine VI:
clinical implications of medication-induced salivary gland
dysfunction." Oral surgery, oral medicine, oral pathology and
oral radiology 120(2): 185-206.
Wrong population
Altman, K. W., et al. (2010). "Consequence of dysphagia in the
hospitalized patient: impact on prognosis and hospital
resources." Archives of Otolaryngology--Head & Neck Surgery
136(8): 784-789.
Not Systematic review
Antunes, E. B. and N. Lunet (2012). "Effects of the head lift
exercise on the swallow function: a systematic review."
Gerodontology 29(4): 247-257.
Wrong population
43
Arpin, S. (2009). "Oral hygiene in elderly people in hospitals
and nursing homes." Evidence-based dentistry 10(2): 46.
Not Systematic review
Aselage, M. B. (2010). "Measuring mealtime difficulties:
eating, feeding and meal behaviours in older adults with
dementia." Journal of Clinical Nursing 19(5): 621-631 611p.
Not Systematic review
Ashford, J., et al. (2009). "Evidence-based systematic review:
Oropharyngeal dysphagia behavioral treatments. Part III --
Impact of dysphagia treatments on populations with
neurological disorders." Journal of Rehabilitation Research &
Development 46(2): 195-204 110p.
Wrong population
Assuncao, W. G., et al. (2010). "A comparison of patient
satisfaction between treatment with conventional complete
dentures and overdentures in the elderly: a literature
review." Gerodontology 27(2): 154-162.
Wrong population
Axelsson, S., et al. (2004). "Effect of combined caries-
preventive methods: a systematic review of controlled clinical
trials." Acta Odontologica Scandinavica 62(3): 163-169.
Wrong population
Azarpazhooh, A. and J. L. Leake (2006). "Systematic review of
the association between respiratory diseases and oral
health." Journal of periodontology 77(9): 1465-1482.
Wrong population
Bae, J.-H., et al. (2015). "Desensitizing toothpaste versus
placebo for dentin hypersensitivity: a systematic review and
meta-analysis." Journal of clinical periodontology 42(2): 131-
141 111p.
Not Systematic review
Barbato, P. R. and K. G. Peres (2015). "Contextual
socioeconomic determinants of tooth loss in adults and
elderly: a systematic review." Revista brasileira de
epidemiologia = Brazilian journal of epidemiology 18(2): 357-
371.
Wrong population
Barnes, C. M. (2014). "Dental Hygiene Intervention to Prevent
Nosocomial Pneumonias." Journal of Evidence-Based Dental
Practice 14: 103-114 112p.
Not Systematic review
Beck, A. M., et al. (2011). "A review of the effect of oral
nutritional interventions on both weight change and
functional outcomes in older nursing home residents
(Structured abstract)." e-SPEN 6(3): e101-e105.
Not found
Bell, C. L., et al. (2013). "Prevalence and measures of
nutritional compromise among nursing home patients:
weight loss, low body mass index, malnutrition, and feeding
dependency, a systematic review of the literature." Journal of
the American Medical Directors Association 14(2): 94-100.
Out of topic
Blanchet, P. J., et al. (2005). "Oral dyskinesia: a clinical
overview." International Journal of Prosthodontics 18(1): 10-
19 10p.
Not Systematic review
Boehm, T. K. and F. A. Scannapieco (2007). "The
epidemiology, consequences and management of periodontal
disease in older adults." Journal of the American Dental
Association (JADA) 138: 26S-33S 21p.
Not Systematic review
Boisvert, R., et al. (1990). "The dental health of
institutionalized elderly patients: from awareness to action."
Journal (Canadian Dental Association) 56(3): 223-224.
Not Systematic review
Brazzelli, M., et al. (2006). "Systematic review of the
effectiveness and cost-effectiveness of HealOzone for the
treatment of occlusal pit/fissure caries and root caries."
Wrong population
44
Health technology assessment (Winchester, England) 10(16):
iii-iv, ix-80.
British Society for, D. and G. Oral Health Working (2000). "The
development of standards for domiciliary dental care
services: guidelines and recommendations." Gerodontology
17(2): 119-122.
Not Systematic review
Brondani, M. A., et al. (2012). "A conventional microwave
oven for denture cleaning: a critical review." Gerodontology
29(2): e6-15.
Wrong population
Buchanan, J. A. and J. M. Zakrzewska (2010). "Burning mouth
syndrome." BMJ clinical evidence 2010: 1301.
Not Systematic review
Caines, B. (2010). "Evidence summary: why is access to dental
care for frail elderly people worse than for other groups?"
British dental journal 208(3): 119-122.
Not Systematic review
Candy, B., et al. (2009). "Enteral tube feeding in older people
with advanced dementia: findings from a Cochrane
systematic review." International journal of palliative nursing
15(8): 396-404.
Not Systematic review
Carson, S. J. (2013). "Limited evidence for existing caries
assessment systems." Evidence-based dentistry 14(1): 10-11.
Not Systematic review
Carson, S. J. and M. Edwards (2014). "Barriers to providing
dental care for older people." Evidence-based dentistry 15(1):
14-15.
Not Systematic review
Chalmers, J., et al. (2004). "Evidence-based protocol: oral
hygiene care for functionally dependent and cognitively
impaired older adults." Journal of gerontological nursing
30(11): 5-12.
Not Systematic review
Chalmers J, Pearson A. Oral hygiene care for residents with
dementia: a literature review. J Adv Nurs. 2005
Nov;52(4):410-9. Review
Not Systematic review
Chalmers, J. M. and A. Pearson (2005). "A systematic review
of oral health assessment by nurses and carers for residents
with dementia in residential care facilities." Special care in
dentistry: official publication of the American Association of
Hospital Dentists, the Academy of Dentistry for the
Handicapped, and the American Society for Geriatric
Dentistry 25(5): 227-233.
Wrong population
Chen, H., et al. (2013). "Smoking, radiotherapy, diabetes and
osteoporosis as risk factors for dental implant failure: a meta-
analysis." PloS one 8(8): e71955.
Wrong population
Chiappelli, F., et al. (2006). "Clinical evidence and evidence-
based dental treatment of special populations: patients with
Alzheimer's disease." Journal of the California Dental
Association 34(6): 439-447.
Not Systematic review
Clinical, C. D. A. C. o. and A. Scientific (2012). "Best practices
for aging adults in private dental practice." Dental assistant
(Chicago, Ill.: 1994) 81(1): 38, 40-31, 47.
Not found
Cobban, S. J. (2012). Improving Oral Health for Elderly
Residents of Long-Term Care Facilities, University of Alberta
(Canada). Dissertation/Thesis: 186 p-186 p 181p.
Not found
Coker, E., et al. (2013). "A concept analysis of oral hygiene
care in dependent older adults." Journal of advanced nursing
69(10): 2360-2371 2312p.
Not Systematic review
45
Coleman, P. (2002). "Improving oral health care for the frail
elderly: a review of widespread problems and best practices."
Geriatric nursing (New York, N.Y.) 23(4): 189-199.
Not Systematic review
Corcuera-Flores, J. R., et al. (2014). "Dental treatment for
handicapped patients; sedation vs general anesthesia and
update of dental treatment in patients with different
diseases." Medicina oral, patologia oral y cirugia bucal 19(2):
e170-176.
Wrong population
Creugers, N. H., et al. (1994). "A meta-analysis of durability
data on conventional fixed bridges." Community dentistry
and oral epidemiology 22(6): 448-452.
Wrong population
Cunha, M., et al. (2014). "Oral Health, Literacy and Quality of
Life in Elderly people - Systematic Literature Review." Revista
de Enfermagem Referência 4(1): 125-134 110p.
Not found
Cunha, M., et al. (2014). "Oral Health, Literacy and Quality of
Life in the Elderly – Systematic Literature Review." Revista de
Enfermagem Referência 4(1): 121-129 129p.
Not found
Curzio, J. and M. McCowan (2000). "Getting research into
practice: developing oral hygiene standards." British journal
of nursing (Mark Allen Publishing) 9(7): 434-438.
Not Systematic review
Daniels, B., et al. (2013). "Management of xerostomia in older
adults: a systematic review (Provisional abstract)." Journal of
Pharmacy Technology 29(1): 13-22.
Wrong population
Davies, R. M. (2003). "The prevention of dental caries and
periodontal disease from the cradle to the grave: what is the
best available evidence?" Dental update 30(4): 170-176, 178-
179.
Not Systematic review
Davies, R. M. (2004). "The rational use of oral care products in
the elderly." Clinical oral investigations 8(1): 2-5.
Not Systematic review
Dawson, T. (2012). "Barriers to effective communication with
elderly patients: an exploration of evidence-based practice
within the healthcare professions." Dental health 51(2): 6-9
4p.
Not found
de Freitas, R. F., et al. (2013). "Counselling and self-
management therapies for temporomandibular disorders: a
systematic review." Journal of oral rehabilitation 40(11): 864-
874.
Wrong population
De Kanter, R. J., et al. (1993). "Prevalence in the Dutch adult
population and a meta-analysis of signs and symptoms of
temporomandibular disorder." Journal of dental research
72(11): 1509-1518.
Wrong population
De Waal, Y. C. M., et al. (2013). "Differences in peri-implant
conditions between fully and partially edentulous subjects: a
systematic review." Journal of clinical periodontology 40(3):
266-286 221p.
Wrong population
De Visschere, L. M., et al. (2011). "An oral health care
guideline for institutionalised older people." Gerodontology
28(4): 307-310.
Not Systematic review
Dixon, D., et al. (2009). "Calcium and vitamin D use among
adults in periodontal disease maintenance programmes."
British dental journal 206(12): 627-631; discussion 617.
Not Systematic review
Doucette, C. (2009). "Review: enhanced oral hygiene prevents
respiratory infection in elderly people in hospitals and nursing
homes." Evidence Based Nursing 12(2): 55-55 51p.
Not Systematic review
46
Duane, B. (2011). "Limited evidence of the effect of
chlorhexidine varnish (CHX-V) on root caries." Evidence-based
dentistry 12(2): 39-40.
Not Systematic review
Ducasse, D., et al. (2013). "Burning mouth syndrome: current
clinical, physiopathologic, and therapeutic data." Regional
anesthesia and pain medicine 38(5): 380-390.
Wrong population
Edwards, B. J. and C. A. Migliorati (2008). "Osteoporosis and
its implications for dental patients." Journal of the American
Dental Association (JADA) 139(5): 545-552 548p.
Wrong population
Edwards, M. (2008). "Staff training improved oral hygiene in
patients following stroke." Evidence-based dentistry 9(3): 73.
Not Systematic review
Eisenstadt, E. S. (2010). "Dysphagia and aspiration pneumonia
in older adults." Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners 22(1): 17-22 16p.
Not Systematic review
El Solh, A. A. and R. Saliba (2007). "Pharmacologic prevention
of aspiration pneumonia: a systematic review." The American
journal of geriatric pharmacotherapy 5(4): 352-362.
Wrong population
El-Rabbany, M., et al. (2015). "Prophylactic oral health
procedures to prevent hospital-acquired and ventilator-
associated pneumonia: a systematic review." International
journal of nursing studies 52(1): 452-464.
Not Systematic review
El-Solh, A. A. (2011). "Association between pneumonia and
oral care in nursing home residents." Lung 189(3): 173-180.
Not Systematic review
Esposito, M., et al. (2013). Interventions for replacing missing
teeth: antibiotics at dental implant placement to prevent
complications, John Wiley & Sons, Ltd.
Wrong population
Esposito, M. and V. Worthington Helen (2013). Interventions
for replacing missing teeth: hyperbaric oxygen therapy for
irradiated patients who require dental implants, John Wiley &
Sons, Ltd.
Wrong population
Fallon, T., et al. (2006). "Implementation of oral health
recommendations into two residential aged care facilities in a
regional Australian city." International journal of evidence-
based healthcare 4(3): 162-179.
Not Systematic review
Farias Neto, A., et al. (2010). "Masticatory efficiency in
denture wearers with bilateral balanced occlusion and canine
guidance." Brazilian dental journal 21(2): 165-169.
Not Systematic review
Farias-Neto, A., et al. (2013). "Face-bow transfer in
prosthodontics: a systematic review of the literature." Journal
of oral rehabilitation 40(9): 686-692.
Wrong population
Farrell, J. J. and S. C. Petrik (2009). "Hydration and nosocomial
pneumonia: killing two birds with one stone (a toothbrush)."
Rehabilitation nursing: the official journal of the Association
of Rehabilitation Nurses 34(2): 47-50, 83.
Not Systematic review
Fedorowicz, Z., et al. (2013). Antibiotic use for irreversible
pulpitis, John Wiley & Sons, Ltd.
Wrong population
Forsell, M., et al. (2011). "An evidence-based oral hygiene
education program for nursing staff." Nurse education in
practice 11(4): 256-259.
Not Systematic review
Furness, S., et al. (2011). "Interventions for the management
of dry mouth: topical therapies." The Cochrane database of
systematic reviews (12):CD008934. doi (12): CD008934.
Wrong population
Georg, D. (2006). "Improving the oral health of older adults
with dementia/cognitive impairment living in a residential
Not Systematic review
47
aged care facility." International journal of evidence-based
healthcare 4(1): 54-61.
Ghezzi, E. M. (2014). "Developing pathways for oral care in
elders: evidence-based interventions for dental caries
prevention in dentate elders." Gerodontology 31 Suppl 1: 31-
36.
Not Systematic review
Gibson, G., et al. (2011). "Supplemental fluoride use for
moderate and high caries risk adults: a systematic review."
Journal of public health dentistry 71(3): 171-184.
Wrong population
Grytten, J. and D. Holst (2013). "Perspectives on providing
good access to dental services for elderly people: patient
selection, dentists' responsibility and budget management."
Gerodontology 30(2): 98-104.
Not Systematic review
Gunsolley JC. Clinical efficacy of antimicrobial mouthrinses. J
Dent. 2010 Jun;38 Suppl 1:S6-10. doi: 10.1016/S0300-
5712(10)70004-X. Review.
Out of topic
Han, P., P. Suarez-Durall and R. Mulligan (2015). "Dry mouth:
a critical topic for older adult patients." Journal of
prosthodontic research 59(1): 6-19.
Not Systematic review
Hansen, T., A. Kjaersgaard and J. Faber (2011). "Measuring
elderly dysphagic patients' performance in eating--a review."
Disability and rehabilitation 33(21-22): 1931-1940.
Out of topic
Harris R, Gamboa A, Dailey Y, Ashcroft A. One-to-one dietary
interventions undertaken in a dental setting to change dietary
behaviour. Cochrane Database
Wrong population
Hebling E, Pereira AC. Oral health-related quality of life: a
critical appraisal of assessment tools used in elderly people.
Gerodontology. 2007 Sep;24(3):151-61.
Out of topic
Heydecke, G., J. R. Penrod, Y. Takanashi, J. P. Lund, J. S. Feine
and J. M. Thomason (2005). "Cost-effectiveness of
mandibular two-implant overdentures and conventional
dentures in the edentulous elderly (Provisional abstract)."
Journal of dental research 84(9): 794-799.
Not Systematic review
Hodgkinson, B., D. Evans and J. Wood (2003). "Maintaining
oral hydration in older adults: a systematic review."
International journal of nursing practice 9(3): S19-28 11p.
Out of topic
Issa Y, Brunton PA, Glenny AM, Duxbury AJ. Healing of oral
lichenoid lesions after replacing amalgam restorations: a
systematic review. Oral Surg Oral Med
Oral Pathol Oral Radiol Endod. 2004 Nov;98(5):553-65
Out of topic
Javed F, Al-Hezaimi K, Almas K, Romanos GE. Is titanium
sensitivity associated with allergic reactions in patients with
dental implants? A systematic review. Clin Implant Dent Relat
Res. 2013 Feb;15(1):47-52.
Out of topic
Jerez-Roig, J., L. F. Medeiros, V. A. Silva, C. L. Bezerra, L. A.
Cavalcante, G. Piuvezam and D. L. Souza (2014). "Prevalence
of self-medication and associated factors in an elderly
population: a systematic review." Drugs & aging 31(12): 883-
896.
Out of topic
Kaneoka A, Pisegna JM, Miloro KV, Lo M, Saito H, Riquelme
LF, LaValley MP, Langmore SE. Prevention of Healthcare-
Associated Pneumonia with Oral Care in Individuals Without
Mechanical Ventilation: A Systematic Review and Meta-
Out of topic
48
Analysis of Randomized Controlled Trials. Infect Control Hosp
Epidemiol. 2015 Aug;36(8):899-906.
Karlsson, M. R., C. I. Diogo Lofgren and H. M. Jansson (2008).
"The effect of laser therapy as an adjunct to non-surgical
periodontal treatment in subjects with chronic periodontitis:
a systematic review." Journal of periodontology 79(11): 2021-
2028.
Out of topic
Kay E, Vascott D, Hocking A, Nield H, Dorr C, Barrett H. A
review of approaches for dental practice teams for promoting
oral health. Community Dent Oral Epidemiol. 2016
Aug;44(4):313-30
Wrong population
Kazemi S, Savabi G, Khazaei S, Savabi O, Esmaillzadeh A,
Keshteli AH, Adibi P. Association between food intake and
oral health in elderly: SEPAHAN systematic review no. 8. Dent
Res J (Isfahan). 2011 Dec;8(Suppl 1):S15-20.
Out of topic
Keukenmeester, R., D. Slot, M. Putt and G. Weijden (2013).
"The effect of sugar-free chewing gum on plaque and clinical
parameters of gingival inflammation: a systematic review."
International Journal of Dental Hygiene 11(1): 2-14 13p.
Out of topic
Keukenmeester, R., D. Slot, M. Putt and G. Weijden (2014).
"The effect of medicated, sugar-free chewing gum on plaque
and clinical parameters of gingival inflammation: a systematic
review." International Journal of Dental Hygiene 12(1): 2-16
15p.
Out of topic
Kuo, Y. W., M. Yen, S. Fetzer and J. D. Lee (2013).
"Toothbrushing versus toothbrushing plus tongue cleaning in
reducing halitosis and tongue coating: a systematic review
and meta-analysis." Nursing research 62(6): 422-429.
Out of topic
Lam OL, Zhang W, Samaranayake LP, Li LS, McGrath C. A
systematic review of the effectiveness of oral health
promotion activities among patients with cardiovascular
disease. Int J Cardiol. 2011 Sep 15;151(3):261-7
Out of topic
Levin, L. and M. Halperin-Sternfeld (2013). "Tooth
preservation or implant placement." Journal of the American
Dental Association (JADA) 144(10): 1119-1133 1115p.
Wrong population
Li, R., Y. Zhao and L. Ye (2014). "How to make choice of the
carious removal methods, Carisolv or traditional drilling? A
meta-analysis." Journal of oral rehabilitation 41(6): 432-442.
Wrong population
Liu, H. X., Q. J. Liang, P. Xiao, H. X. Jiao, Y. Gao and A.
Ahmetjiang (2012). "The effectiveness of cognitive-
behavioural therapy for temporomandibular disorders: a
systematic review." Journal of oral rehabilitation 39(1): 55-62.
Out of topic
Liu, W., E. Galik, M. Boltz, E. S. Nahm and B. Resnick (2015).
"Optimizing Eating Performance for Older Adults With
Dementia Living in Long-term Care: A Systematic Review."
Worldviews on evidence-based nursing / Sigma Theta Tau
International, Honor Society of Nursing 12(4): 228-235.
Out of topic
Liu W, Cheon J, Thomas SA. Interventions on mealtime
difficulties in older adults with dementia: a systematic review.
Int J Nurs Stud. 2014 Jan;51(1):14-27.
Out of topic
Marino, R. J., J. Fajardo, H. Calache and M. Morgan (2014).
"Cost-minimization analysis of a tailored oral health
intervention designed for immigrant older adults (Provisional
Not Systematic review
49
abstract)." Geriatrics and Gerontology International 14(2):
336-340.
Matear, D. W. and D. Clarke (1999). "Considerations for the
use of oral sedation in the institutionalized geriatric patient
during dental interventions: a review of the literature."
Special care in dentistry: official publication of the American
Association of Hospital Dentists, the Academy of Dentistry for
the Handicapped, and the American Society for Geriatric
Dentistry 19(2): 56-63.
Not Systematic review
Nieuwenhuizen, W. F., H. Weenen, P. Rigby and M. M.
Hetherington (2010). "Older adults and patients in need of
nutritional support: review of current treatment options and
factors influencing nutritional intake." Clinical Nutrition 29(2):
160-169 110p.
Not Systematic review
Watt, R. G. and V. C. Marinho (2005). "Does oral health
promotion improve oral hygiene and gingival health?"
Periodontol 2000 37: 35-47.
Complex SR
Referred reference included in the present SR
Nusair S, Rubinow A. The use of oral pilocarpine in xerostomia
and Sjogren's syndrome. Seminars in Arthritis & Rheumatism.
1999;28(6):360-7 8p.
Wrong population
Pace CC, McCullough GH. The association between oral
microorgansims and aspiration pneumonia in the
institutionalized elderly: review and recommendations.
Dysphagia. 2010;25(4):307-22.
Not Systematic review
Palència L, Espelt A, Cornejo-Ovalle M, Borrell C.
Socioeconomic inequalities in the use of dental care services
in Europe: what is the role of public coverage? Community
Dentistry & Oral Epidemiology. 2014;42(2):97-105 9p.
Not Systematic review
Pazianas M, Miller P, Blumentals WA, Bernal M, Kothawala P.
A review of the literature on osteonecrosis of the jaw in
patients with osteoporosis treated with oral
bisphosphonates: prevalence, risk factors, and clinical
characteristics. Clinical therapeutics. 2007;29(8):1548-58.
Wrong population
Pons-Fuster A, Jornet PL. Dental implants in patients with oral
lichen planus: A narrative review. Quintessence international.
2014;45(7):599-603 5p.
Not Systematic review
Ricketts D, Lamont T, Innes Nicola PT, Kidd E, Clarkson Jan E.
Operative caries management in adults and children. John
Wiley & Sons, Ltd, 2013 Contract No.: Report.
Wrong population
Ritter AV, Shugars DA, Bader JD. Root caries risk indicators: a
systematic review of risk models. Community dentistry and
oral epidemiology. 2010;38(5):383-97.
Wrong population
Rivinius C. Burning mouth syndrome: Identification, diagnosis,
and treatment. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners. 2009;21(8):423-9 7p.
Not Systematic review
Roberts-Thomson KF, Luzzi L, Brennan DS. Social inequality in
use of dental services: relief of pain and extractions.
Australian & New Zealand Journal of Public Health.
2008;32(5):444-9 6p.
Not Systematic review
Rutz da Silva F, Padilha EZ, Cândido VS, Cavassim R, Pereira
AC, Hebling E. Relationship between quality of root canal
obturation and periapical lesion in elderly patients: a
systematic review. Gerodontology. 2016 Sep;33(3):290-8.
Wrong population
50
Scannapieco FA, Bush RB, Paju S. Associations between
periodontal disease and risk for nosocomial bacterial
pneumonia and chronic obstructive pulmonary disease. A
systematic review. Annals of Periodontology / The American
Academy of Periodontology. 2003;8(1):54-69.
Wrong population
Schou S. Implant treatment in periodontitis-susceptible
patients: a systematic review. Journal of oral rehabilitation.
2008;35 Suppl 1:9-22.
Wrong population
Schwendicke F, Stolpe M. Direct pulp capping after a carious
exposure versus root canal treatment: a cost-effectiveness
analysis. Journal of endodontics. 2014;40(11):1764-70.
Not SR/ Wrong population
Seidel-Bittke D. Evidence-based dentistry. How to use it.
Dentistry today. 2003;22(3):50-5.
Not Systematic review
Senna P, Del Bel Cury A, Rosing C. Non-carious cervical lesions
and occlusion: a systematic review of clinical studies. Journal
of oral rehabilitation. 2012;39(6):450-62.
Poor quality
Sheiham A, James WP. A new understanding of the
relationship between sugars, dental caries and fluoride use:
implications for limits on sugars consumption. Public health
nutrition. 2014;17(10):2176-84.
Wrong population
Slot D, Berchier C, Addy M, Velden U, Weijden G. The efficacy
of chlorhexidine dentifrice or gel on plaque, clinical
parameters of gingival inflammation and tooth discoloration:
a systematic review. International Journal of Dental Hygiene.
2014;12(1):25-35 11p.
Wrong population
Slot DE, Jorritsma KH, Cobb CM, Weijden FA. The effect of the
thermal diode laser (wavelength 808-980 nm) in non-surgical
periodontal therapy: a systematic review and meta-analysis.
Journal of clinical periodontology. 2014;41(7):681-92 12p.
Wrong population
Slot DE, Vaandrager NC, Van Loveren C, Van Palenstein
Helderman WH, Van der Weijden GA. The effect of
chlorhexidine varnish on root caries: a systematic review.
Caries research. 2011;45(2):162-73.
Wrong population
Smith A, MacEntee MI, Beattie BL, Brondani M, Bryant R, Graf
P, et al. The influence of culture on the oral health-related
beliefs and behaviours of elderly chinese immigrants: a meta-
synthesis of the literature. Journal of Cross-Cultural
Gerontology. 2013;28(1):27-47.
Wrong population
Splieth CH, Tachou A. Epidemiology of dentin
hypersensitivity. Clinical oral investigations. 2013;17 Suppl
1:S3-8.
Not Systematic review
Srivastava R, Nongkynrih B, Mathur VP, Goswami A, Gupta SK.
High burden of dental caries in geriatric population of India: a
systematic review. Indian journal of public health.
2012;56(2):129-32.
Out of topic
Stein PS, Aalboe JA, Savage MW, Scott AM. Strategies for
communicating with older dental patients. Journal of the
American Dental Association (1939). 2014;145(2):159-64.
Not Systematic review
Tada A, Miura H. Systematic review of the association of
mastication with food and nutrient intake in the independent
elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics.
2014;59(3):497-505.
Wrong population
Tahmaseb A, Wismeijer D, Coucke W, Derksen W. Computer
technology applications in surgical implant dentistry: a
Wrong population
51
systematic review. The International journal of oral &
maxillofacial implants. 2014;29 Suppl:25-42.
Tantipong H, Morkchareonpong C, Jaiyindee S, Thamlikitkul V.
Randomized controlled trial and meta-analysis of oral
decontamination with 2 % chlorhexidine solution for the
prevention of ventilator-associated pneumonia. Infection
control and hospital epidemiology. 2008;29(2):131-6.
Out of topic
Tellez M, Gomez J, Pretty I, Ellwood R, Ismail AI. Evidence on
existing caries risk assessment systems: are they predictive of
future caries? Community dentistry and oral epidemiology.
2013;41(1):67-78.
Wrong population
Thomson WM. Dental caries experience in older people over
time: what can the large cohort studies tell us? British dental
journal. 2004;196(2):89-92; discussion 87.
Not Systematic review
Tian NF, Hu XQ, Wu LJ, Wu XL, Wu YS, Zhang XL, et al. Pooled
analysis of non-union, re-operation, infection, and approach
related complications after anterior odontoid screw fixation.
PloS one. 2014;9(7):e103065.
Wrong population
Tomasi C, Wennstrom JL, Berglundh T. Longevity of teeth and
implants - a systematic review. Journal of oral rehabilitation.
2008;35 Suppl 1:23-32.
Wrong population
Turner M, Jahangiri L, Ship JA. Hyposalivation, xerostomia and
the complete denture: a systematic review. Journal of the
American Dental Association (1939). 2008;139(2):146-50.
Not Systematic review
Twetman S, Petersson L, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK,
Kallestal C, et al. Caries-preventive effect of sodium fluoride
mouthrinses: a systematic review of controlled clinical trials.
Acta Odontologica Scandinavica. 2004;62(4):223-30.
Wrong population
Ukawa S, Tamakoshi A, Sakamoto A. A systematic review of
intervention programs for frail elderly people enrolled in the
Japanese social long-term care insurance system. [Nihon
koshu eisei zasshi] Japanese journal of public health.
2015;62(1):3-19.
In Japanese
van der Putten G, Vanobbergen J, Schols J, de Baat C. Authors'
response re: 'Association of some specific nutrient
deficiencies with periodontal disease in elderly people: a
systematic literature review'.
Not Systematic review
van der Putten GJ, Vanobbergen J, De Visschere L, Schols J, de
Baat C. Association of some specific nutrient deficiencies with
periodontal disease in elderly people: A systematic literature
review. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif).
2009;25(7-8):717-22.
Wrong population
Wanner L, Manegold-Brauer G, Ulrich Brauer H. Review of
unusual intraoperative and postoperative complications
associated with endosseous implant placement. Quintessence
international. 2013;44(10):773-81 9p.
Wrong population
Van't Spijker A, Rodriguez JM, Kreulen CM, Bronkhorst EM,
Bartlett DW, Creugers NH. Prevalence of tooth wear in adults.
The International journal of prosthodontics. 2009;22(1):35-
42.
Out of topic
Weber H, Zimering Y. Survival and complication rates of fixed
partial dentures supported by a combination of teeth and
implants. Journal of Evidence-Based Dental Practice.
2010;10(1):58-60 3p.
Not Systematic review (review of SR)
52
Weed HG. 2008 - Review: enhanced oral hygiene prevents
respiratory infection in older persons in hospitals and nursing
homes. ACP Journal Club. 2009;150(3):5- 1p.
Not Systematic review (review of SR)
Wierichs RJ, Meyer-Lueckel H. Systematic review on
noninvasive treatment of root caries lesions. Journal of dental
research. 2015;94(2):261-71.
Wrong population
Visvanathan V, Nix P. Managing the patient presenting with
xerostomia: a review. International journal of clinical practice.
2010;64(3):404-7.
Not Systematic review
Worthington Helen V, Clarkson Jan E, Bryan G, Beirne Paul V.
Routine scale and polish for periodontal health in adults. John
Wiley & Sons, Ltd, 2013 Contract No. Report.
Wrong population
Vouros ID, Kalpidis CDR, Horvath A, Petrie A, Donos N.
Systematic Assessment of Clinical Outcomes in Bone-Level
and Tissue-Level Endosseous Dental Implants. International
Journal of Oral & Maxillofacial Implants. 2012;27(6):1359-74
16p.
Wrong population
Yao J, Tang H, Gao XL, McGrath C, Mattheos N. Patients'
expectations to dental implant: a systematic review of the
literature. Health and quality of life outcomes. 2014;12:153-
014-0153-9.
Wrong population
Ya-Wen K, Yen M, Fetzer S, Jiann-Der L. Toothbrushing Versus
Toothbrushing Plus Tongue Cleaning in Reducing Halitosis and
Tongue Coating. Nursing research. 2013;62(6):422-9 8p.
Wrong population
Yip KH, Smales RJ. Root surface caries in elderly people in
residential care. Journal of Disability & Oral Health.
2004;5(2):70-6 7p.
Not Systematic review
Zakrzewska JM, Forssell H, Glenny A. Interventions for the
treatment of burning mouth syndrome: a systematic review.
Journal of orofacial pain. 2003;17(4):293-300 8p.
Wrong population
Zelig R, Chung M, Touger-Decker R, Byham-Gray L. The
Relationships between Missing Teeth and/or Dental
Prostheses and Indicators of Nutritional Status in Older
Adults: A Systematic Review...2014 Food & Nutrition
Conference & Expo, October 18-21, 2014, Atlanta, GA. Journal
of the Academy of Nutrition & Dietetics. 2014;114(9):A13-A
1p.
Not Systematic review
Zeng XT, Tu ML, Liu DY, Zheng D, Zhang J, Leng W. Periodontal
disease and risk of chronic obstructive pulmonary disease: a
meta-analysis of observational studies. PloS one.
2012;7(10):e46508.
Wrong population
Zimmermann H, Zimmermann N, Hagenfeld D, Veile A, Kim
TS, Becher H. Is frequency of tooth brushing a risk factor for
periodontitis? A systematic review and meta-analysis.
Community dentistry and oral epidemiology. 2015;43(2):116-
27.
Wrong population
Zitzmann NU, Hagmann E, Weiger R. What is the prevalence
of various types of prosthetic dental restorations in Europe?
Clinical oral implants research. 2007;18 Suppl 3:20-33.
Not Systematic review
53
Referenser 1. Hugoson, A., G. Koch, and S. Johansson. Konsensuskonferens Oral hälsa. in
Konsensuskonferens. 2003. Jönköping: Förlagshuset Gothia. 2. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för tandhälsa. 2016-12-05]; Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/tandhalsa. 3. Norderyd, O., et al., Oral health of individuals aged 3-80 years in Jonkoping, Sweden during
40 years (1973-2013). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J, 2015. 39(2): p. 69-86.
4. Tôrres, L., et al., Frailty, Frailty Components, and Oral Health: A Systematic Review. Journal of the American Geriatrics Society, 2015. 63(12): p. 2555-2562 8p.
5. Socialstyrelsen Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård. 2016. 2016-3-16.
6. Mehl, A.E., et al., Oral healthcare education of future nursing personnel and auxiliary nurses. Gerodontology, 2016. 33(2): p. 233-9.
7. Wardh, I., M. Jonsson, and M. Wikstrom, Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel--an area in need of improvement. Gerodontology, 2012. 29(2): p. e787-92.
8. Edvinsson, J., et al., Senior alert: a quality registry to support a standardized, structured, and systematic preventive care process for older adults. Qual Manag Health Care, 2015. 24(2): p. 96-101.
9. vårdanalys, M.f., Tandlösa tandvårdsstöd, in Vårdanalys rapporter, M.f. vårdanalys, Editor. 2015, Myndigheten för vårdanalys: Stockholm.
10. Clapton, J., D. Rutter, and N. Sharif. SCIE Research resource 03: SCIE Systematic mapping guidance. SCIE Research resource 2009 2016-12-05]; Available from: http://www.scie.org.uk/publications/researchresources/rr03.asp.
11. Shea, B.J., et al., Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol, 2007. 7: p. 10.
12. SBU, Behandling av luftvägsinfektioner hos barn med läkemedel och andra preparat – En kartläggning av systematiska översikter. , SBU, Editor. 2016, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Stockholm.
13. Whitlock, E.P., et al., Using existing systematic reviews in complex systematic reviews. Ann Intern Med, 2008. 148(10): p. 776-82.
14. Kassebaum, N.J., et al., Global burden of untreated caries: a systematic review and metaregression. J Dent Res, 2015. 94(5): p. 650-8.
15. Lang, N. and J. Lindhe, eds. Clinical periodontology and implant dentistry. Sixth ed. 2015, John Wiley & sons, Ltd: Chicester, UK.
16. Osterberg, T. and G.E. Carlsson, Dental state, prosthodontic treatment and chewing ability - a study of five cohorts of 70-year-old subjects. J Oral Rehabil, 2007. 34(8): p. 553-9.
17. Johansson, A.K., et al., Self-reported dry mouth in Swedish population samples aged 50, 65 and 75 years. Gerodontology, 2012. 29(2): p. e107-15.
18. Nalcaci, R. and I. Baran, Factors associated with self-reported halitosis (SRH) and perceived taste disturbance (PTD) in elderly. Arch Gerontol Geriatr, 2008. 46(3): p. 307-16.
19. Sjogren, P., et al., A systematic review of the preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in elderly people in hospitals and nursing homes: effect estimates and methodological quality of randomized controlled trials. Journal of the American Geriatrics Society, 2008. 56(11): p. 2124-2130.
20. van der Pols-Vijlbrief, R., et al., Determinants of protein-energy malnutrition in community-dwelling older adults: a systematic review of observational studies. Ageing research reviews, 2014. 18: p. 112-131.
54
21. Van Lancker, A., et al., The association between malnutrition and oral health status in elderly in long-term care facilities: a systematic review. International journal of nursing studies, 2012. 49(12): p. 1568-1581.
22. Gibson, S.J. and D. Lussier, Prevalence and relevance of pain in older persons. Pain Med, 2012. 13 Suppl 2: p. S23-6.
23. Pohjola, V., et al., Age-specific associations between dental fear and dental condition among adults in Finland. Acta Odontol Scand, 2008. 66(5): p. 278-85.
24. Hofer, S. and D. Alwin, eds. Handbook of Cognitive Ageing, Interdisciplinary Perspectives. 2008, SAGE Publications, Inc.
25. Gabre, P. and I. Wårdh, eds. Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning – barn, vuxna och äldre. Konsensusarbete för effektivare munhälsobefrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. . 2011, Mun-H-Centers förlag: Göteborg.
26. Walls, A., Developing pathways for oral care in elders: challenges in care for the dentate the subject? Gerodontology, 2014. 31 Suppl 1: p. 25-30.
27. Dahl, K., N. Wang, and D. Holst, Oral health-related quality of life among adults 68-77 years old in Nord-Trøndelag, Norway. Int J Dent Hyg, 2011. 9(1): p. 87-92.
28. Beauchamp, T. and J. Childress, Principles of biomedical ethics. 6th ed. 2009, New York: Oxford University Press. 417.
29. Eckerblad, J., et al., Symptom burden in community-dwelling older people with multimorbidity: a cross-sectional study. BMC Geriatr, 2015. 15: p. 1.
30. Gronbeck-Linden, I., et al., Discontinued dental attendance among elderly people in Sweden. J Int Soc Prev Community Dent, 2016. 6(3): p. 224-9.
31. Stromberg, E., et al., Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community Dent Oral Epidemiol, 2012. 40(3): p. 221-9.
32. de Lugt-Lustig, K.H., et al., Effect of oral healthcare education on knowledge, attitude and skills of care home nurses: a systematic literature review. Community dentistry and oral epidemiology, 2014. 42(1): p. 88-96.
33. Brady, M., et al., Staff-led interventions for improving oral hygiene in patients following stroke. The Cochrane database of systematic reviews, 2006. (4)(4): p. CD003864.
34. Wang, T.F., et al., Effect of oral health education programs for caregivers on oral hygiene of the elderly: A systemic review and meta-analysis. International journal of nursing studies, 2015. 52(6): p. 1090-1096.
35. Low, L.F., et al., A Systematic Review of Interventions to Change Staff Care Practices in Order to Improve Resident Outcomes in Nursing Homes. PloS one, 2015. 10(11): p. e0140711.
36. Weening-Verbree, L., et al., Oral health care in older people in long term care facilities: a systematic review of implementation strategies. International journal of nursing studies, 2013. 50(4): p. 569-582.
37. SBU, Tandförluster. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 204. 2010, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.
38. Nickel, P.J., Vulnerable populations in research: the case of the seriously ill. Theor Med Bioeth, 2006. 27(3): p. 245-64.
39. SBU, Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 161. 2002, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.
40. Norberg, A., Performing research with people who are not capable of giving their informed consent to research is sometimes justified. Nurs Ethics, 2004(11): p. 225-226.
41. SBU, Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 203. 2010, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.
42. Anderson, R., Systematic reviews of economic evaluations: utility or futility? Health Econ, 2010. 19(3): p. 350-364.
43. Cleves, A., et al. Oral health for adults in care homes: economic report. 2016. 44. NICE, Oral health for adults in care homes. 2016: https://www.nice.org.uk/guidance/ng48.
55
45. Frenkel, H., I. Harvey, and R.G. Newcombe, Improving oral health in institutionalised elderly people by educating caregivers: a randomised controlled trial (Structured abstract). Community dentistry and oral epidemiology, 2001. 29(4): p. 289-297.
46. Lundqvist, M., et al., Health economic analyses of domiciliary dental care and care at fixed clinics for elderly nursing home residents in Sweden. Community Dent Health, 2015. 32(1): p. 39-43.
47. Marino, R.J., et al., Cost-minimization analysis of a tailored oral health intervention designed for immigrant older adults (Provisional abstract). Geriatrics and Gerontology International, 2014. 14(2): p. 336-340.
48. Tandvårdsförordning, in 1998:1338, Socialdepartementet, Editor. 1998, Socialdepartementet: Stockholm.
49. Moreira, N.C., et al., Risk Factors for Malnutrition in Older Adults: A Systematic Review of the Literature Based on Longitudinal Data. Adv Nutr, 2016. 7(3): p. 507-22.
50. Gibson, G., et al., Supplemental fluoride use for moderate and high caries risk adults: a systematic review. Journal of public health dentistry, 2011. 71(3): p. 171-184.
51. författningssamling, S., Socialtjänstlag, in 2001:453, Socialdepartementet, Editor. 2001, Socialdepartementet.
52. författningssamling, S., Tandvårdslag, in 1985:12, Socialdepartementet, Editor. 1985. 53. författningssamling, S., Hälso- och sjukvårdslag in 1982:763, Socialdepartementet, Editor.
1982: Stockholm. 54. Larsen, L.K. and L. Uhrenfeldt, Patients' lived experiences of a reduced intake of food and
drinks during illness: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2013. 27(1): p. 184-194 11p.
55. Arai, H., et al., Toward the realization of a better aged society: messages from gerontology and geriatrics. Geriatr Gerontol Int, 2012. 12(1): p. 16-22.
56. Olsson, L.E., et al., Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. J Clin Nurs, 2013. 22(3-4): p. 456-65.