Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans … · bilaga till ansökan 2010 om...

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: svenska som andraspråk

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 3

XXX111, Introduktionskurs i svenska som andraspråk Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Introductory course in Swedish as a Second Language 7,5 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den första kursen av 11

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll I delkursen ges grundläggande kunskaper om ämnet svenska som andraspråk och dess relation till andra språkämnen. Styrdokument, organisation samt innehåll i undervisningen presenteras och diskuteras och studenterna ges tillfälle att ta del av olika typer av andraspråks-undervisning. Lärarens behov av att känna till den enskilde inlärarens språkliga och kulturella bakgrund samt livssituation i Sverige ställs i centrum för undervisningen. Särskild vikt läggs vid att utveckla förståelse för kulturellt betingade skillnader i fråga om språklig socialisation och syn på lärande. Språkets sociala dimension och betydelse för den enskildes identitet, utveckling och möjlighet att inhämta kunskaper lyfts fram och de didaktiska konsekvenserna diskuteras. I

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

delkursen läses om och diskuteras vikten av insikt i den egna kulturen, kunskaper om andra kulturer och vad som händer i mötet mellan dem. Dessutom belyses samspelet mellan etnicitet och identitet samt synliggörande av egna och andras attityder och värderingar. Flyktingsituationen i världen, migrationsprocesser samt svensk integrations- och flyktingpolitik behandlas, såväl ur ett samhälleligt som ett individuellt perspektiv.

Koppling mellan ämne och ämnesdidaktik

Studenterna ges vid skolbesök tillfälle att ta del av olika typer av andraspråksundervisning och att därefter jämföra och diskutera sina didaktiska iakttagelser.

I kursen behandlas skönlitteratur ur ett etniskt och kulturellt migrationsperspektiv. Detta behandlas även i didaktiska moment i kursen.

Språkets sociala dimension och betydelse för den enskildes identitet, utveckling och möjlighet att inhämta kunskaper lyfts fram och de didaktiska konsekvenserna diskuteras.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad delkurs kunna:

• redogöra för aktuell migrationspolitik liksom för migrationsprocesser samt för

kulturbegreppet och de processer som påverkar värderingar av och attityd till människor från andra delar av världen.

• visa kunskaper om organisation och styrdokument i undervisning i svenska som andraspråk och modersmål.

• visa god förmåga att observera, dokumentera och analysera lärande, även med användning av digitala verktyg, samt utvärdera undervisning i svenska som andraspråk på olika stadier i den svenska skolan utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

• visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa god förmåga att reflektera över sin egen och andras språkanvändning.

• visa god förmåga att reflektera över olika etiska aspekter inom ämnesområdet ur ett jämlikhets- och internationaliseringsperspektiv samt att kunna anlägga dessa perspektiv i skolans verksamhet.

6. Former för bedömning Studenterna examineras på delkursen genom en kort skrivuppgift med referenser kopplade till kurslitteraturen, hemtentamen med referenser från kurslitteraturen och gruppdiskussioner med muntliga redovisningar.


Sidan 3 av 3

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt

XXX111, Introduktionskurs i svenska som andraspråk Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Introduktionskurs i svenska som andraspråk, 7,5 hp Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial (1999). Stockholm:

Skolverket. Hämta från www.skolverket.se 110 s.

Brune, Ylva (2000). Stereotyper i förvandling. Stockholm: Stockholm: Utrikesdeparte‐mentet. 40 s.

Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 192 s.

Franzén, Elsie C. (2001). Att bryta upp och byta land. Stockholm: Natur och Kultur. 178 s.

Gröning, Inger (red.) (1996). Att lära i samarbete – grupparbete i förskola och skola. Uppsala: Institutionen för lärarutbildning. 84 s.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2004). Förord. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 11‐22. 12 s.

Nygren-Junkin, Lilian (2006). Modersmål har vi allihopa, här me’ och där me’. Göteborgs universitet. Humanistiska fakultetsnämnden. 6 s.

Lindberg, Inger (2004). Andraspråksresan. Stockholm: Folkuniversitetet. 47 s.

Nashmil, Aram & Bildt, Carina (2004). Osynliga framtidsdrömmar? Nyinvandrade ungdomars möte med den svenska skolan. Arbetsliv i omvandling 2004:4. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. <www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer/> 25 s.

Otterup, Tore (2005). ”Jag är en helt gränslös person.” I: Grundskoletidningen 2005 (3). Sid. 24‐29. 6 s.

Tingbjörn, Gunnar (2004). Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv – en tillbakablick. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 743-761. 19 s.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

Wellros, Seija (2004). Språk och kultur i undervisning för vuxna invandrare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 645‐673. 29 s.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämta från www.skolverket.se C:a 100 s.

Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.

Skönlitteratur enligt lärares anvisning, ungefär 200 s.

Referenslitteratur: Andersson, Lars‐Gunnar (1985 el. senare). Fult språk. Stockholm: Carlssons förlag. 245 s.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att lära. Lund Studentlitteratur. 208 s.

Hyltenstam, Kenneth (1993). Om kunskapsfältet svenska som andraspråk, I: Svenska som andraspråk. Lärarbok 2. Stockholm: Utbildningsradion och Natur och Kultur. 12 s.

Sjögren, Annick (red.) (1996). En ”bra” svenska. Om språk, kultur och makt. Tumba: Mångkulturellt centrum. 112 s.

Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2000). Stockholm: Liber. 216 s.

Sidan 1 av 1

XXX111, Svenskans struktur i tvärspråklig belysning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Swedish Language in a Cross-Linguistic Perspective, 7,5 higher education credits

Grundnivå/ First Cycle




Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den andra kursen av 11

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att följande kurser genomgåtts.

• Introduktionskurs i svenska som andraspråk, 7,5 hp

4. Innehåll Kursen behandlar svenskans uppbyggnad på olika språkliga nivåer – fonologi, morfologi, syntax och lexikon - i ett jämförande och kontrastivt perspektiv. Sådana drag och företeelser i svenskan som brukar vålla problem vid inlärningen står i fokus. Delkursen innehåller vidare en orientering om språken i världen och språklig släktskap.

Olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion utgör underlag för performans- och bedömningsanalyser, som är examinerande. Underlag samlar studenterna själva in och under



Sidan 2 av 2

den processen använder de digitala resurser för språklig analys. Processen aktualiserar också frågor om vetenskapliga metoder.

Genom didaktiska inslag tränar studenterna på att självständigt utveckla metoder för språkinlärning och får kännedom om dessa metoders beroende av vilken språksyn en lärare omfattar.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad delkurs kunna:

• visa goda kunskaper om svenska språkets uppbyggnad i ett tvärspråkligt perspektiv

• visa god förmåga att se svenskan ur ett andraspråksperpektiv

• kunna genomföra språkliga analyser och bedömningar av elevers språkliga prestationer

• självständigt kunna planera och genomföra didaktiska moment för att främja elevers

• språkutveckling utifrån elevernas L1 och andra, huvudsakligen språkliga, förutsättningar och

redogöra för sambandet mellan språksyn och språkövningar • kunna genomföra insamling av språkligt material och enklare språkliga analyser med hjälp av

digitala verktyg

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift i samband med skolbesök samt en mindre gruppuppgift som redovisas muntligt och skriftligt.





10. Övrigt

XXX111, Svenskans struktur i tvärspråklig belysning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Svenskans struktur i tvärspråklig belysning, 7,5 hp Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.) (2005): Tankarna springer före – att

bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag. S.35-152. 117 sid.

Andersson, Lars-Gunnar (2201). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor. 75 s.

Ballardini, Kerstin, Stjärnlöf, Sune & Viberg, Åke (1986). Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. 183 s.

Ekerot, Lars-Johan. Ordföljd, tempus, bestämdhet. Malmö: Gleerups.

Ekberg, Lena (2004). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlittertur. S. 259-276. 17 s.

Enström, Ingegerd (2004) Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlittertur. S. 171 – 195. 25 s.

Holmegaard, Margareta & Källström, Roger (1993). Uttal och uttalsundervisning. I: Cerú, Eva (red.). Svenska som andraspråk, lärarbok 2. Stockholm: Utbildningsradtion och Natur och kultur. S. 201-224. 24 s.


XXX111, Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Second Language Acquisition and Assessment, 7,5 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den tredje kursen av 11.



• Svenskans struktur i tvärspråklig belysning, 7,5 hp

4. Innehåll I delkursen inhämtas kunskaper om hur andraspråket utvecklas under olika betingelser och i olika åldrar. Här uppmärksammas undervisningens roll liksom inflödets, utflödets och interaktionens betydelse för andraspråkets utveckling med koppling till didaktiska frågeställningar. Lämpliga digitala verktyg prövas och utvärderas i detta sammanhang. Vidare behandlas individuella och sociala faktorers inverkan på inlärningsprocessen. Ett viktigt inslag i delkursen utgörs dessutom av läs- och skrivutveckling på andraspråket i olika åldrar och kontexter och digitala resurser introduceras. Principer för olika skriftsystem och deras sociohistoriska utveckling samt tal- och skriftspråkets olika funktioner problematiseras. Dessutom behandlas hur skillnader i kunskaps- och inlärningssyn liksom


olika skoltraditioner får konsekvenser för skriftspråkstillägnandet och undervisningens innehåll. Delkursen ger en orientering om olika metoder för att bedöma och utvärdera andraspråksinlärares språkfärdighet på olika nivåer varvid olika sätt för kontinuerlig utvärdering av inlärarnas andraspråksutveckling belyses.


visa kunskaper om andraspråksinlärning/-utveckling under olika åldrar och förståelse för olika betingelser för undervisning i ämnet svenska som andraspråk

visa kunskap om läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivundervisning på ett andraspråk, även genom användning av digitala verktyg, samt om de förutsättningar som utmärker undervisning i mångkulturella miljöer och lärande på ett andraspråk vad gäller kunskapssyn och skoltradition

visa förmåga att använda befintliga utvärderingsinstrument samt känna till olika sätt att analysera, beskriva och bedöma andraspråksinlärares språkfärdighet för att främja deras språkutveckling

6. Former för bedömning

Delkursen examineras genom individuellt genomförda, skriftliga uppgifter som fokuserar på olika nivåer av andraspråksinlärning samt läs- och skrivutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv. Dessutom examineras delkursen genom en individuell skriftlig dokumentation av en språkbedömning som genomförts i praktiken.





10. Övrigt

XXX111, Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning, 7,5 hp Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth (2004). Mognadsbegränsningar och den kritiska

perioden för andraspråksinlärning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 221-258. 37 s.

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red) (2005). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS Förlag. S.7-34.

Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2001). Läs- och skrivprojektet Listiga räven – att läsa i skolan och lära för livet. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. Sid. 185-199. 15 s.

Axelsson, Monica (2001). Listiga räven ur Cummins perspektiv. I Nauclér, K. (red), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. Sid. 200-207. 8 s.

Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 503-537. 35 s

Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana 2005. Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk litteracitet och kunskap. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. S. 100-131. 32 s.

Franker, Qarin (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 675-713. 39 s.

Lightbown, Patsy M. & Spada, Nina (2006). How Languages are Learned. Oxford: Oxford University Press. 233 s.

Lindberg, Inger (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur. 250 s.


Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437-460. 24 s.

Skolverket (2007) Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/193/. Enligt lärares anvisningar.

Skolverket. Nationellt provsystem. Stockholm: Skolverket. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/170

Skolverket. Nya språket lyfter. Hämtas från www.skolverket.se/sb/d/2925/a/16487.

Skolverket. Språket på väg, del I och II. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/2926/a/16496

Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur.

Wrigstad, Thomas (2004). Sfi-provet som bedömningsinstrument – teoretiska och praktiska perspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 715-742. 28 s.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.


Referenslitteratur: Arvidsson, Gunnel m.fl. (1996). Basgrupp – för vem och hur? Om invandrarelever med otillräcklig

skolbakgrund. Göteborg: InvandrarPedagogiskt Centrum, IPC (stencil). 59 s.

Axelsson, Monica (2000). Framgång för alla. Från att inte kunna – till att inte kunna låta bli att läsa. I Åhl, H. (red), Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag. Sid. 9-23. 15 s.

Heath, Shirley Bryce (1986). What No Bedtimestories Means: Narrative Skills at Home and School. I Scheffelin, B. & Ochs, E. (red), Language Socialization across Cultures. New York: Cambridge University Press. S. 97-124. 28 s.

Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 461-499. 39 s.

Olofsson, M. (red.), Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS Förlag. 150 s.

Reichenberg Carlström, Monica (1998). Koherens, röst och läsning på ett andraspråk. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), ROSA, Rapporter Om Svenska som Andraspråk. 38 s. + bilagor.

Säljö, Roger (2000). Skriftspråk som medierande redskap. I Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. S. 157-185. 29 s.

Sidan 1 av 3

XXX111, Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, 7.5 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den fjärde kursen av 11.




• Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning, 7,5 hp

4. Innehåll Delkursen ger studenterna kunskap om de speciella förutsättningar som utmärker undervisning i mångkulturella miljöer och lärande på ett andraspråk i olika åldrar. I delkursen uppmärksammas klassrumsforskning och aktionsforskning med inriktning på andraspråksundervisning i vilka samtalets och interaktionens roll för språk- och kunskapsutveckling i samband med att olika undervisnings-aktiviteter betonas. Delkursen ger även en bred orientering om olika språk‐ och kunskapsutvecklande



Sidan 2 av 3

arbetssätt och fokuserar på språkfärdigheter av avgörande betydelse för skolans alla ämnen. Särskild tonvikt läggs vid ord- och begreppsinlärning. Olika typer av IKT-relaterade redskap introduceras och används. Vidare orienterar delkursen om olika utgångspunkter för bedömning och utvärdering.


Målet för kursen är att utveckla studentens förmåga att på olika sätt observera, analysera, planera, genomföra, bedöma och utvärdera språk- och kunskapsutvecklande undervisning på olika stadier och olika åldrar.


• visa god kunskap om de förutsättningar som utmärker undervisning i mångkulturella

miljöer och lärande på ett andraspråk samt visa god kunskap om de olika arbetssätt som befrämjar språk- och kunskapsutveckling

• visa god förmåga att med hjälp av digitala verktyg planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska som andraspråk på olika stadier i den svenska skolan utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

• visa god kunskap om ord och begreppsinlärningens viktiga roll för skolframgång för flerspråkiga elever samt visa god förmåga att använda denna kunskap i sin undervisning.

• visa god förmåga att kritiskt granska sin egen och andras språkanvändning, förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och av att utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet.

• redogöra för olika metoder för analys, bedömning och utvärdering av andraspråks-inlärares språkfärdighet. Visa god förmåga att använda resultatet för att främja elevers språkutveckling och för att kunna förändra och utveckling av undervisningen

• redogöra för olika metoder för analys, bedömning och utvärdering av andraspråks-inlärares språkfärdighet för att främja språkutveckling hos eleverna, och utveckling av undervisningen mot ett mer språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom en skriftlig uppgift med referenser till kurslitteraturen, en hemtentamen med angivande av referenser samt gruppdiskussion med redovisning.



Sidan 3 av 3




10. Övrigt

XXX111, Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, 7,5 hp Axelsson, Monica m.fl (2006) Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnes-

undervisningen. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Hämtas från http://www.rinkeby‐multiling.stockholm.se/Aktuellt/Amneochsprak.pdf. 149 s. (Enligt anvisning).

Gebhard, Jerry & Oprandy, Robert (1999). Language Teaching Awareness. New York: Cambridge University press. S. 59-73. 14 s.

Genesee, Fred & Hamayan, E. V. (1994). Classroom-based Assessment. I: Genesee, F. (ed.) Educating Second Language Children. New York: Cambridge University Press. S. 212-239. 28 s.

Gibbons, Pauline (2002). Stärk språket, stärk lärandet. Språk‐ och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren och Fallgren. 200 s.

Hajer, Maaike (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning – ett andraspråskperspektiv i alla ämnen. I Olofsson, M. (red), Symposium 2003. Arena andraspråk. Stockholm: HLS förlag. S. 44‐60. 17 s.

Laursen, Helle Pia (2006). Andetsprogsdimensionen i fagene – et forsknings‐ og udviklingsprojekt. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 207‐230. 23 s.

Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 461‐499. 39 s.

Lindberg, Inger (2006). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, M (red.), Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag. S 83-107. 25 s.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik. Hämtas från


http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/. 46 s.

Oliveira, Gunilla & Berggren, Maria (1996). PBL i språkundervisningen. Om problembaserat lärande i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur (Enligt anvisning).

Sellgren, Mariana (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering av språk och kunskap. I Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M., Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. S. 200‐294. 95 s.

Sjökvist, Lena (2004). Att arbeta med portfölj. . I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 627-644. s.

Short, Deborah J. (2006). Teaching and learning content through a second language . I Lindberg, I. & Sandwall, K.(red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 71‐91. 20 s.

Skolverket (1998). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Liber/Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se S. 75‐107. 34 s.

Wrigstad, Thomas (2004) Sfi-provet som bedömningsinstrument- teoretiska och praktiska perspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 715-742 28 s.


Oliveira, Gunilla & Berggren, Maria (1996). PBL i språkundervisningen. Om problembaserat lärande i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur (Enligt anvisning).

Sellgren, Mariana (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering av språk och kunskap. I Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M., Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. S. 200‐294. 95 s.

Sjökvist, Lena (2004). Att arbeta med portfölj. . I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 627-644. s.

Short, Deborah J. (2006). Teaching and learning content through a second language . I Lindberg, I. & Sandwall, K.(red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 71‐91. 20 s.

Skolverket (1998). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Liber/Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se S. 75‐107. 34 s.

Wrigstad, Thomas (2004) Sfi-provet som bedömningsinstrument- teoretiska och praktiska perspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 715-742 28 s.


Referenslitteratur: Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av

skolans språkpolicy. I: Nauclér, K. (red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. S. 86‐107. 22 s.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 264 s.

Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 539‐572. 34 s.

Hägerfelth, Gun (2006). Olika sätt att använda språket i naturkunskap. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 183‐206. 23 s.

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur

Norén, Eva (2006). Matematik, flerspråkiga elever och modersmål. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 231-248.

XXX111, Litteraturkurs I Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Literary Course I, 7,5 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan och utgör den femte kursen av 11





4. Innehåll Delkursen syftar till att ge kunskap om hur skönlitteratur kan användas, så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråksinlärare. Särskild vikt läggs vid didaktiska val vid undervisning med hjälp av skönlitteratur. Skönlitteraturens roll för identitetsutveckling och omvärldsförståelse behandlas också.



• redogöra för exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med skönlitteratur som utgångspunkt

• uppvisa förmåga att göra didaktiska val i förhållande till elevgrupp och relevanta styrdokument

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter som redovisas dels individuellt, dels i grupp.





10. Övrigt

XXX111, Litteraturkurs I Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Litteraturkurs I, 7,5 hp Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius Jan (1999). Skolan och de kulturella

förändringarna. Lund: Studentlitteratur. C:a 70 s. enligt anvisning.

Chambers, Aidan (2002). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Nordstedts förlag. 170 s.

Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Stockholm: Studentlitteraur. 264 s.

Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1997). Ordinlärning och litteraturläsning i svenska som andraspråk i gymnasieskolan. I Svenskans beskrivning 22. Lund University Series. Sid. 274-282. 9 s.

Czaplicka, Magdalena (2003). Vi och dom andra. Om invandrarungdom i ungdomsböcker. Barnboken 1/2003. Sid. 4-22. 19 s.

Forshage, Patrik (1998). Att arbeta med elevernas olika kulturer i en multikulturell klass. Lisetten 2/98. Sid. 10-15. 6 s.

Sjöqvist, Lena (2004). Att arbeta med portfölj. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 627-644. 18 s.

Wolf, Lars (2003). - och en fräck förgätmigej. Lund: Studentlitteratur . 100 s. enligt anvisning.

Enligt lärares anvisning läses: 2 diktantologier och sex romaner

Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Byréus, Katrin (1990). Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Utbildningsförlaget. 181 s.

Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1996). Dikt och verklighet. Stockholm: Natur


och Kultur. 240 s.

Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1996). Dikt och verklighet. Ordförrådet. Stockholm: Almquist och Wiksell. 160 s.

Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. 134 s.

Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur. 234 s.

Thorsson, Staffan (1996). Högläsning är inte bara högläsning. Svensklärarens årsskrift 1996. Sid. 249-271. 23 s.

Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 503-537. 35 s.

Axelsson, Monica & Lennartson-Hokkanen, Ingrid & Sellgren, Mariana (2002). Den röda tråden. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning – målområde språkutveckling och skolresultat. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby och Stockholms stad. ca 100 s. enligt anvisning.

Sidan 1 av 3

XXX111, Text och genre Grundkurs, 7,5 högskolepoäng






Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den sjätte kursen av 11.





• Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, 7,5 hp

• Litteraturkurs 1, 7,5 hp

4. Innehåll Denna delkurs behandlar de språkliga dimensionerna i elevers lärande, liksom skolans språk och textvärldar i synnerhet ur de flerspråkiga elevernas perspektiv. Grunden för elevers



Sidan 2 av 3

lärande i olika ämnen utgörs genom skolgången i ökande grad av det skrivna språket, vilket genom årskurserna blir mer komplext och specialiserat och i allt högre grad särskiljer sig från vardagligt språkbruk. Inom såväl pedagogisk som språkvetenskaplig forskning har man under de senaste decennierna intresserat sig för den betydelse språket har i lärande. I kursen behandlas språkvetenskaplig och pedagogisk forskning i frågan samt behandlas språk-vetenskapliga verktyg för konkretisering av relationen språk/lärande.

Lärandets och skolämnenas språkliga dimensioner behandlas i kursen ur tre perspektiv:

- de språkliga krav och utmaningar elever möter i skolan, representerat av kursplaner och läromedel,

- elevers skriftspråksutveckling,

- didaktik.

Inledningsvis analyseras olika styrdokument för att se vilka språkliga krav som ställs på eleverna inom olika ämnen. Analys av läromedelstexter från olika ämnen genomförs också inom delkursen varvid olika typer av komplexitet belyses också med ett longitudinellt perspektiv och med koppling till aktuell forskning inom området.

Vidare innehåller delkursen träning på att analysera och bedöma elevtexter för att kunna ge uppslag till fortsatt undervisning som gynnar elevernas språkliga utveckling.

Ett betydande inslag i delkursen utgörs av didaktiska kopplingar mellan språk, ämne och lärande. Hur bör undervisningen bäst utformas så att eleverna kan ta till sig och utveckla ett skolrelaterat språk och för att gynna flerspråkigas lärande? Frågan behandlas både rörande svenska som andraspråk och andra skolämnen.

Delkursen består också av träning av studenternas eget skrivande inom olika genrer som ett sätt att bli medveten om vad som utmärker de olika genrerna, men också för att utveckla eget skrivande, vilket också ger erfarenhet som kan utnyttjas i skrivundervisningen. Med en kritisk och analytisk grund tränas studenterna också att bedöma hir informationsteknik kan bidra till kunskapsinhämtning och lärande.


• diskutera språkutveckling och språkförmåga i förhållande till olika ämnen och till

kunskapsutveckling med särskilt fokus på flerspråkiga elever • använda språkvetenskapliga verktyg för att beskriva elevtexter och språkutveckling

ur olika perspektiv • reflektera över vilka språkliga krav skolan ställer på elever och redogöra för hur

undervisningen kan stödja språkutveckling • omsätta insikter om hur skolans språk skiljer sig från vardagligt språkbruk i lämplig

undervisning, i såväl svenska som andraspråk som andra ämnen


Sidan 3 av 3

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom egen textproduktion, textanalysuppgifter samt en hemtentamen.





10. Övrigt

XXX111, Text och genre Grundkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Text och genre, 7,5 hp af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd Jenny 2005. Verktygen som fångar texten. I:

Språkvård 2005/4. S. 22–28. af Geijerstam, Åsa 2006. Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala. S. 15–22

samt kap. 5 och 8; S. 110–118 läses bara översiktligt. Edling, Agnes 2006. Abstraction and authority in textbooks. The textual paths towards

specialized language. Uppsala: Univ. Gibbons, Pauline 2005. Mediating learning through talk – teacher-student interactions with

second language learners. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 7-26.

Hajer, Maaike 2004. Språkutvecklande ämnesundervisning – ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I: Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2003. Stockholm: Hls förlag. S. 44–60.

Holmberg, Per 2005. Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 129-148.

Hultman, Tor G. 1989. Skrivutveckling i ett pragmatiskt perspektiv. I: Sandqvist, C. & Teleman, U. (red.), Språkutveckling under skoltiden. Lund. S. 117–142.

Hägerfelth, Gun 2005. Olika sätt att använda språket i naturkunskap. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 183-206.

Karlsson, Anna-Malin 1998. Textnormer i och utanför skolan – att skriva insändare på riktigt och på låtsas. I: Svenskans beskrivning 22. S. 172–186.

Kramer-Dahl, Anneliese, Peter Teo & Alexius Chia 2007. Supporting knowledge construction and literate talk in Secondary Social Studies. I: Linguistics and Education 18. S. 167–199.

Kuyumcu, Eija 2004. Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 573–595.

Lindberg, Inger 2006. Med andra ord i bagaget. I: Bjar, L. (red.), Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. S. 57-91.


Macken-Horarik, Mary 2002. ”Something to Shoot For”: A Systemic Functional Approach to Teaching Genre in Secondary School Science. I: Johns, A. Genre in the Classroom: Multiple Perspectives. Mahwah. S. 17–42.

Nilsson, Nils-Erik 2002. Skriv med egna ord: en studie av läroprocesser när elever i grund-skolans senare år skriver ”forskningsrapporter”. Malmö: Malmö högskola. Lärarutbildningen. S. 11–15 (Inledning), kap. 5 & 10.

Short, Deborah J. 2005. Teaching and learning content through a second language. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 71-90.

Sidan 1 av 1

XXX111, Examensarbete i svenska som andraspråk Grundkurs, 15 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den sjunde kursen av 11







• Text och genre, 7,5 hp

4. Innehåll Kursen omfattar aktivt deltagande i arbetet inom en seminariegrupp, som behandlar teorier och metoder, samt en självständig undersökning där sådana teorier och metoder tillämpas på



Sidan 2 av 2

ett problem som är relevant för den framtida verksamheten som lärare i svenska som andraspråk. Resultaten av undersökningen skall redovisas i form av en vetenskaplig uppsats. Examensarbetet skall vara inriktat mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet och dess syfte är att ge ett mer vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Studenter som ligger nära gränsen för godkänd kan få möjlighet att komplettera uppsatsen och inom två veckor efter seminariet inlämna en reviderad version till examinator.


• identifiera och med handledares stöd avgränsa ett problem som är relevant för ämnet och för

den kommande yrkesverksamheten så att det blir hanterbart inom ramen för uppgiften

• självständigt och med handledares stöd söka litteratur som är relevant för problemområdet

• självständigt genomföra en undersökning av begränsad omfattning

• motivera metodval och teoretisk förankring med egna ord utifrån ämnesvalet, relaterade undersökningar och god vetenskaplig praxis

• redovisa undersökningen i en uppsats på svenska som uppfyller de innehållsliga och språkliga kraven inom ämnet

• självständigt sammanfatta och diskutera samt kritiskt förhålla sig till annat vetenskapligt arbete inom samma vetenskapsområde och på samma nivå

• på ett insiktsfullt sätt relatera arbetet och dess resultat till den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten

• aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner

• visa förmåga till kritisk bedömning och vetenskaplig argumentation.

6. Former för bedömning Kursen examineras genom en vetenskaplig uppsats





10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, Fördjupningsarbete i svenska som andraspråk Grundkurs, 15 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den sjunde kursen av 11








4. Innehåll Kursen omfattar aktivt deltagande i arbetet inom en seminariegrupp, som behandlar teorier och metoder, samt en självständig undersökning där sådana teorier och metoder tillämpas på



Sidan 2 av 2

ett problem som är relevant för den framtida verksamheten som lärare i svenska som andraspråk. Resultaten av undersökningen skall redovisas i form av en vetenskaplig uppsats. Fördjupningsarbetet skall vara inriktat mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet och dess syfte är att ge ett mer vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Studenter som ligger nära gränsen för godkänd kan få möjlighet att komplettera uppsatsen och inom två veckor efter seminariet inlämna en reviderad version för bedömning.


• identifiera och med handledares stöd avgränsa ett problem som är relevant för ämnet och för

den kommande yrkesverksamheten så att det blir hanterbart inom ramen för uppgiften

• självständigt och med handledares stöd söka litteratur som är relevant för problemområdet

• självständigt genomföra en undersökning av begränsad omfattning

• motivera metodval och teoretisk förankring med egna ord utifrån ämnesvalet, relaterade undersökningar och god vetenskaplig praxis

• redovisa undersökningen i en uppsats på svenska som uppfyller de innehållsliga och språkliga kraven inom ämnet

• självständigt sammanfatta och diskutera samt kritiskt förhålla sig till annat vetenskapligt arbete inom samma vetenskapsområde och på samma nivå

• på ett insiktsfullt sätt relatera arbetet och dess resultat till den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten

• aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner

• visa förmåga till kritisk bedömning och vetenskaplig argumentation.

6. Former för bedömning Kursen examineras genom en vetenskaplig uppsats




Lista över kurslitteratur skall skrivas i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt

XXX111, Fördjupningskurs i svenska som andraspråk Kurs på avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Exempelkurs, 15 hp Abrahamsson, Niclas 2009. Fonologiska spekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk.

I: Hyltenstam K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 79-116. 37 s.

Abrahamsson, Niclas 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. 300 s.

Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth 2004. Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 221-258. 37 s.

Dean Brown, James & Rodgers, Theodore S. 2002. Doing Second Language Research. Oxford: Oxford University Press. 307 s.

García, Ofelia, Skutnabb-Kangas, Tove & Torres-Guzmán, María (eds.) 2006. Imagining Multilingual Schools: Languages in Education and Glocalization. Clevedon: Multilingual Matters. 332 s.

Hammarberg, Björn 2004. Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 25-78. 53 s.

Matras, Yaron 2009. Language Contact. Cambridge: Cambridge University Press. 366 s.

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela 2007. Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur. 265 s.

Park, Hyeon-Sook 2004. Kodväxling som fenomen - exemplet svenska-koreanska. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 297-325. 28 s.

Viberg, Åke 2004. Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 197-220.


Sidan 1 av 1

XXX111, Flerspråkighet och språkvariation Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Multilingualism and Language Variation, 7,5 higher education credits

Avancerad nivå/Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet och utgör den åttonde kursen av 11.








• Examensarbete i svenska som andraspråk, 15 hp



Sidan 2 av 2

4. Innehåll

Delkursen ger grundläggande sociolingvistiska kunskaper, varvid i synnerhet flerspråkighet och språklig variation behandlas. Vidare diskuteras flerspråkighet ur samhällets, gruppens och individens perspektiv. Hur flerspråkigheten kan stimuleras i klassrummet, genom undervisning där även modersmålet kan utgöra en beståndsdel, är en viktig del av kursens innehåll liksom modersmålets roll i språkutvecklingen. Särskilt utrymme ägnas också åt språk som etnisk och social markör och åt attityder till olika språk och varieteter. Delkursen tar vidare upp ämnen som språkpolitik och språkplanering och i samband med detta belyses situationen för de officiella minoritetsspråken i Sverige.

5. Mål

Studenten skall efter avslutad kurs kunna:

redogöra för flerspråkighetens betydelse för såväl samhälle som individ och för språkets roll som etnisk och social markör, för attityder till olika språk och varieteter samt översiktligt kunna redogöra för språkpolitik och de officiella minoritetsspråkens situation i Sverige

visa förmåga att reflektera över olika etiska aspekter inom ämnesområdet också ur ett jämlikhets- och internationaliseringsperspektiv samt förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare

visa förmåga att kritiskt granska sin egen och andras språkanvändning, förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och av att utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet

6. Former för bedömning Examinationen av delkursen utgörs av en kortare individuell skriftlig rapport som innefattar en självständig problemformulering kring ett avgränsat område inom flerspråkighet och språkvariation. Denna uppgift presenteras även muntligt i gruppdiskussion





10. Övrigt

XXX111, Flerspråkighet och språkvariation Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Flerspråkighet och språkvariation, 7,5 hp Axelsson, Monica (1999). Skolframgång och minoritetsstatus. Skolan – en kraft att räkna med.

I Axelsson, M. (red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. Sid. 8-35. 28 s.

Cummins, (meddelas senare)

Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. 408 s.

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2004). Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 389-417. 29 s.

Haglund, Charlotte (2004). Flerspråkighet och identitet. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 359-387. 29 s.

Kotsinas. Ulla-Britt (1988). Rinkebysvenska – en dialekt? I Svenskans beskrivning 17. Linköping: Linköpings universitet. Sid. 264-278. 15 s.

Skolverket (2007) Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/193/. Sid. 45-71. 26 s.

Skolverket (2003). Flera språk – fler möjligheter. Stockholm: Liber/Skolverket. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/193/. C:a 20 s. enligt anvisning.

Sundgren, Eva (red.) 2007. Sociolingvistik. Stockholm: Liber. Valda delar. Ca 250 s.


Referenslitteratur: Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001). Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund:

Studentlitteratur. 129 s.

Hyltenstam, Kenneth (red) (1996). Tvåspråkighet med förhinder. Lund: Studentlitteratur. 285 s.


Hyltenstam, Kenneth (red) (1999). Sveriges sju inhemska språk. Lund: Studentlitteratur. Sid. 11-93. 83 s.

Stroud, Christopher (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 329-357. 29 s.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

XXX111, Litteraturkurs II Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Literary Course II, 7.5 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen i svenska som andraspråk och utgör den nionde kursen av 11









• Flerspråkighet och språkvariation, 7,5 hp


4. Innehåll Delkursen syftar till att ge fördjupad kunskap om hur skönlitteratur kan användas, så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråksinlärare på gymnasiet. Särskild vikt läggs vid förmågan att kunna knyta forskning i andraspråksinlärning till undervisningssituationer, för att motivera didaktiska val.


• uppvisa förmåga att själv värdera och använda sig av teoribildning inom andraspråksinlärning, för ett språk- och kunskapsutvecklande arbete med andraspråksinlärare på gymnasiet

• planera och utvärdera sitt och sina framtida elevers arbete utifrån uppsatta mål och styrdokument

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter som redovisas dels individuellt, dels i grupp. Ett utarbetat PM, för ett tänkbart framtida språkutvecklande utvecklingsprojekt utgör en förutsättning för att få godkänt på kursen.





10. Övrigt

XXX111, Litteraturkurs II Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Litteraturkurs II, 7,5 hp Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1997). Ordinlärning och litteraturläsning i

svenska som andraspråk i gymnasieskolan. I Svenskans beskrivning 22. Lund University Series. Sid. 274-282. 9 s.

Hertzberg, Frøydis 2001. Tusenbenets vakre dans. Om forholdet mellom formkunnskap og sjangerbeherskelse. I: Rhetorica Scandinavica, 18. S. 92-105.

Hultin, Eva 2006. Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie. Örebro: Örebro Studies in Education. 326 s.

Knudsen, Susanne og Aamotsbakken, Bente (red.) 2008: Tekst som flytter grenser. Om Staffan Selanders "pedagogiske tekster". Oslo: Novus forlag.

Lagercrantz, Olof 1985. Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 95 s.

Mazzarella, Merete 2003. Linjer mellan stjärnorna. Om identitet. Stockholm: Forum.

Olin-Scheller, Christina 2006. Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad: Karlstad universitet.

Palmér, Anne 2008. Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. Uppsala: Uppsala universitet.

Skjelbred, Dagrun, Knudsen, Susanne V. & Aamotsbakken, Bente (red.) (2007). Tekst i vekst: teoretiske, historiske og analytiske perspektiver på pedagogiske tekster. Oslo: Novus.

Enligt lärares anvisning läses: 2 diktantologier och sex romaner

Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Alsheimer, Leif 2004. Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning. Stockholm: Prisma. 312 s.


Sidan 1 av 5

XXX111, Valbar kurs Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng






Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet och utgör den tionde kursen av 11.












Sidan 2 av 5

• Litteraturkurs II, 7,5 hp

4. Innehåll En av följande delkurser kan väljas:

Vuxnas litteracitetsutveckling – alfabetisering i en mångspråkig kontext 7.5 hp

Kursen ger en bred orientering om alfabetisering och vuxnas (och ungdomars) utvecklande av litteracitet i en mångspråkig kontext. Delkursen ger kunskap om vuxna andraspråksinlärares sociala, kulturella och kognitiva förutsättningar och behov när det gäller utvecklandet av en fungerande skriftspråklig färdighet (litteracitet) på såväl modersmål som andraspråk. Alfabetiseringsundervisning undersöks såväl globalt som lokalt och didaktiska som metodiska konsekvenser av olika synsätt och förhållningssätt diskuteras. I kursen relateras såväl internationell som svensk och nordisk litteracitetsforskning till den svenska praktiken och teorier om läs- och skrivinlärning, strategier för lärande och olika hinder för lärande granskas i ett interkulturellt och mångspråkligt perspektiv. I kursen ingår analys av relevanta medel för lärande inte minst de multimodala och nätbaserade.

Insikt i vad det innebär kognitivt, socialt och kulturellt, att sakna eller ha en mycket begränsad litteracitet i ett litterat avancerat samhälle och den roll en litteracitetsutbildningen har i det avseendet är kursens kärna.


Den studerande ska erövra kunskap om olika teorier och metoder som fokuserar och stimulerar och underlättar vuxna andraspråksinlärares litteracitetsutveckling.

Målet för kursen är att den studerande utvecklar förståelse och beredskap för att kunna möta extremt kortutbildade vuxna andraspråksinlärarare i språkliga och grundläggande utbildningssituationer. Kursen ska utveckla den studerandes didaktiska förmåga att observera, analysera, planera, genomföra, bedöma och utvärdera grundläggande läs- och skrivundervisning för vuxna, alfabetiserings-undervisning.

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7,5 hp

Delkursen ger med utgångspunkt i aktuell forskning kunskaper om hur läs- och skrivutveckling på ett andraspråk går till och hur dessa kunskaper kan omsättas didaktiskt och metodiskt i andraspråks-undervisning. Digitala resurser belyses och prövas också ur ett kritiskt och analytiskt perspektiv i detta sammanhang. Särskilt behandlas hur skillnader i kunskaps- och inlärningssyn, språk- och socialisationsmönster liksom skoltraditioner får konsekvenser för skriftspråkstillägnandet och undervisningens innehåll. Tolkning av bilder och användning av lättläst litteratur diskuteras.

Språktypologi, 7,5 hp

Fördjupat studium av hur världens språk är uppbyggda och vilka kategorier som är universella eller gemensamma för många språk och sådana som kännetecknar språk som är aktuella som förstaspråk hos många andraspråksinlärare i Sverige. Delkursen innebär fördjupade studier av typologiska, areala och genetiska drag som är karakteristiska för svenskan. Jämförelser görs mellan sådana språk och svenska.


Sidan 3 av 5

Ordförråd och ordinlärning, 7,5 hp Inom delkursen behandlas svenska språkets ordförråd såväl utifrån ett lexikalt-semantiskt perspektiv som ur ett kontrastivt perspektiv. Delkursen behandlar ord och ordförbindelser samt användningen av olika strategier vid uppbyggandet av ett ordförråd i svenska som andraspråk. Även användning av ordböcker, och elektroniska textsamlingar samt läromedelstexter med avseende på ord- och begreppsförrådet behandlas.

5. Mål Vuxnas litteracitetsutveckling – alfabetisering i en mångspråkig kontext 7.5 hp

Studenten skall efter avslutad kurs kunna: • visa god förmåga att redogöra för centrala frågeställningar inom forskningsområdet

• visa god kunskap om de förutsättningar som utmärker alfabetiseringsundervisning och vuxnas eget lärande i mångkulturella miljöer

• visa insikt i hur vuxna på olika sätt utvecklar sin litteracitet och hur dessa processer kan stöttas inom utbildningen och i samverkan med andra aktörer

• utveckla och medvetet uttrycka sitt förhållningssätt och sina attityder till vuxna som saknar grundläggande litteracitet

• kunna redogöra för den grundläggande skriftspråksutvecklingen på ett första- respektive andra språk med fokus på det som är specifikt för ungdomar och vuxna

• visa god kunskap om olika arbetssätt som befrämjar språk- och litteracitetsutveckling för vuxna

• redogöra för olika metoder för analys, bedömning och utvärdering av vuxna andraspråksinlärares litteracitet och på ett tydligt sätt visa, analysera och bedöma en vuxen studerandes skriftspråkliga utveckling och

• visa god förmåga att med hjälp av bl.a. digitala verktyg planera, genomföra och utvärdera den grundläggande läs- och skrivundervisningen för vuxna invandrare (alfabetiseringsundervisning) utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

• visa god förmåga att använda och bedöma lämpligheten i visuella och textuella material för alfabetiseringsundervisning


Studenten förväntas efter avslutad delkurs kunna:

• visa kunskap om läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivundervisning på ett andraspråk,

även genom användning av digitala verktyg


Sidan 4 av 5

• visa kunskap om de förutsättningar som utmärker undervisning i mångkulturella miljöer och lärande på ett andraspråk i synnerhet vad gäller socialisationsmönster, kunskapssyn och skoltradition


Studenten skall efter avslutad kurs kunna: • ge en översiktlig beskrivning av hur världens språk kan klassificeras genetisk

• ge en översiktlig beskrivning av hur världens språk kan klassificeras med avseende på ett antal olika språkliga nivåer och företeelser

• redogöra för språkliga kategorier som är universella eller gemensamma för många språk

• visa viss insikt om hur språkkontakt påverkar språk

• visa vissa insikter om den teoretiska basen för genetiskt och typologiskt studium av språk samt för studiet av språkkontakt

• redogöra för svenska språkets karaktär – svenskans typologiska profil – i ett språkjämförande perspektiv samt reflektera över dess betydelse för andraspråksinlärares språkbruk

• göra jämförelser mellan svenskan och andra språk i samband med praktiska analysövningar.

Ordförråd och ordinlärning, 7,5 hp

Studenten skall efter avslutad kurs kunna:

• redovisa fördjupad kunskap om svenska språkets lexikala struktur, såväl vad gäller ordbildningslära som semantik

• redogöra för samt konkretisera sådana lexikala drag och företeelser i svenskan som ofta medför svårigheter vid inlärning av svenska som andraspråk

• beskriva strategier och arbetssätt som kan användas för att underlätta inlärningen av ord

• använda de verktyg som krävs för att kunna arbeta med ordförrådsutveckling på ett medvetet och systematiskt sätt

• visa god förtrogenhet med viktigare svenska ordböcker, däribland inlärningsordböcker, och viktigare elektroniska textsamlingar, särskilt Språkbanken, samt visa förmåga att omsätta dessa insikter i undervisningen

• aktivt och självständigt genomföra ordförrådsanalyser av inlärares produktion samt dra de didaktiska konsekvenserna därav

• göra en kritisk analys av aktuella läromedel på olika nivåer med avseende på ord- och begreppsförrådet.

6. Former för bedömning Vuxnas litteracitetsutveckling – alfabetisering i en mångspråkig kontext 7.5 hp

Delkursen examineras genom aktivt deltagande i seminariegrupp, gruppdiskussioner med muntliga


Sidan 5 av 5

och skriftliga redovisningar, individuell ppt-presentation, individuella skrivuppgifter med referenser samt didaktisk med anknytning till egen eller annans undervisning i alfabetiseringsklass.


Delkursen examineras genom individuellt genomförda, skriftliga uppgifter. Vidare innehåller delkursen examinerande presentationer och seminarier.


Delkursen examineras genom praktiska analyser i grupp och/eller enskilt som redovisas muntligt och/eller skriftligt.

Ordförråd och ordinlärning, 7,5 hp

Delkursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar.





10. Övrigt

Sidan 1 2010-06-21

1

XXX111, Valbar kurs Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Vuxnas litteracitetsutveckling – alfabetisering i en mångspråkig kontext 7.5 hp

Obligatorisk litteratur Alfaportföljen. Portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardelen. 2007.

Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitet http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/05/94/35/alfaLarardel.pdf

Alver V. & Lahaug V. 1999. Alfabetisering- mer enn å läre bokstavene. Metodisk veiledning for undervisning av voksne minoritetsspråklige. Oslo: Novus forlag

Barton, David. 2007. Literacy An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing

Bigelow, M and Tarone, E. 2004. The role of literacy level in SLA: Doesn’t who we study determine what we know? TESOL Quarterly, 38, 4: 689-700.

Carlson, M. 2002. Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen. Göteborg: Göteborg Studies in sociology nr 13. (del av)

Christensen,L och Kabaci, M. 2001. Billedet og samtalsvennen som felles utgangspunkt i andrasprogsundervisningen. I. Olofsson, M (red) Symposium 2003. Stockholm: HLS förlag. http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/06/43/82/2003_7_Christensen_Kabakci.pdf

Franker. Q. 2004. Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam och Lindberg (red). Svenska som andrspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Franker, Q. 2007. Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt. ROSA 9. Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. (ca 135 s) http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20514/1/gupea_2077_20514_1.pdf

Alt.


Sidan 2 2010-06-21

2

Franker, Q. 2010. Entydiga ledtrådar? Lärares bildval ur ett etnokognitivt och didaktiskt perspektiv I: Olofsson,M (red) Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Hämtas från www.andraspråk.su.se publikationer . (ca 25 s

Heath, S B 1986. What no bedtimestories Means: Narrative Skills at Home and School. I: Scheffelin, B &E, Ochs (eds) Language Socialization across Cultures. New York: Cambridgr University Press, s 97-124.

Kartläggning av alfabetisering i Norden (KAN). http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/05/94/39/kanprojektet.pdf

Kell, C. 1996. Literacy Practicies in an informal settlement in the Cape Peninsula. In: Prinsloo, M & Breier, M. 1996. The social uses of Literacy. Studies in written Language and Literacy 4. Sached books and J Benjamins publishing company.

Kurvers, J. , Hout, R, van Vallen ,T 2008. Print Awarenss of adult illiterate: a comparison of young pre-readers and low educated adult readers. Reading and Writing – an interdisciplinary Journal 2008 ( s.1-25)

Myndigheten för skolutveckling. 2003. Lexin- Bildteman. Stockholm: Liber distribution.

Rydén, Inga-Lena 2005. Litteracitet och sociala nätverk - ur ett andraspråksperspektiv. D-uppsats vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20513/1/gupea_2077_20513_1.pdf

Sachs, L. 1986. Alfabetisering - en fråga om kultur och tänkande. Tema Kommunikation SIC 12, Linköpings universitet. (del av enligt anvisning)

Skolverket. 2007. Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. U07:81. Hämtas från Skolverkets hemsida .Publikationer. Finns även som tryckt bok på Liber.

Skolverket. Kursplan för Svenska för invandrare 2009:02

Skolverket. Kursplan för grundläggande vuxenutbildning.

Street, BV. 2000. Literacy events and Literacy Practicies. In: Martin- Jones, M and Jones, K.(eds) 2000. Multilingual Literacies. Studies in written Language and literacy 10. Amsterdam/ Philadelphia: John Benjamins Publishing Company


Referenslitteratur: Bigelow, M and Tarone, E. 2005. Impact of literacy on oral language processing: Implications for

SLA research, Annual Review of Applied Linguistics 25, 77-97.

Freire, P 1970. Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons Kursiv.

Freire, P & Macedo, D 1987. Literacy: Reading the word and the world. London: Routledge.

Fugelsang, A 1982. About understanding: ideas and observations on cross-cultural communication. Uppsala: Dag Hammarskjöld foundation.

Sidan 3 2010-06-21

3

Iversen Kullbrandstad, L. 2002. Lesing i utvikling – teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fag bokforlaget.

Ong, W. [1982]1990: Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Göteborg: Antropos.

Sahlström, B. 1997 Bildtolkning inom och mellan kulturer. Uppsala: Hallgren och Fallgren.

Säljö, R. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Smith, F 1997. Läsning. Stockholm: Liber.

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2001). Läs‐ och skrivprojektet Listiga räven – att

läsa i skolan och lära för livet. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. Sid. 185‐199. 15 s.

Arvidsson, Gunnel m.fl. (1996). Basgrupp – för vem och hur? Om invandrarelever med otillräcklig skolbakgrund. Göteborg: InvandrarPedagogiskt Centrum, IPC (stencil). 59 s.

Axelsson, Monica (2000). Framgång för alla. Från att inte kunna – till att inte kunna låta bli att läsa. I Åhl, H. (red), Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag. Sid. 9‐23. 15 s.

Axelsson, Monica (2001). Listiga räven ur Cummins perspektiv. I Nauclér, K. (red), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. Sid. 200‐207. 8 s.

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. 166 s.

Crystal, David (1987). The medium of language: writing and reading. I The Cambridge Encyclopedia of Language. New York: Cambridge University Press. S. 177‐179. 3 s.

Franker, Qarin (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 675‐713. 39 s.

Gibbons, Pauline (2006). Att läsa på ett andraspråk . I Gibbons, Pauline, Stärk språket, stärk lärandet. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren och Fallgren. S. 111‐140. 29 s.

Heath, Shirley Bryce (1986). What No Bedtimestories Means: Narrative Skills at Home and School. I Scheffelin, B. & Ochs, E. (red), Language Socialization across Cultures. New York: Cambridge University Press. S. 97‐124. 28 s.

Myndigheten för skolutveckling (2003) Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Hämtas från www.skolutveckling.se S. 8‐70, 99‐ 120. 83 s.

Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437‐460. 24 s.

Obondo, Margaret & Benckert, Susanne (2001). Flerspråkiga barns läs‐ och skrift‐språks‐utveckling i förskolan – ett socialisationsperspektiv. I Nauclér, Kerstin

Sidan 4 2010-06-21

4

(red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum, Sigma förlag. S. 129‐157. 29 s.

Reichenberg Carlström, Monica (1998). Koherens, röst och läsning på ett andraspråk. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), ROSA, Rapporter Om Svenska som Andraspråk. 38 s. + bilagor.

Skolverket (2002). Språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för åren före skolår 6. Lärarhandledning. 27 s.

Lättläst fack‐ och skönlitteratur enligt lärares anvisning, högst 50 s.


Språktypologi, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Källström, Roger (under arbete). "Svenskan och 14 andra modersmål i Sverige". Lund:

Studentlitteratur. Ca 200 s.

Ordförråd och ordinlärning, 7,5 hp Obligatorisk litteratur

Berg, Sture, Louise, Holmer & Ann-Kristin Hult (under utg.). SAOL Plus – Svenska Akademiens ordlista i elektroniskt format. I: Acta Sueco-Polonica. 5 s.

Enström, Ingegerd 2004. Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 171-195.

Enström, Ingegerd 2010. Ordens värld. Svenska ord – strukrur och inlärning. Stockholm. Hallgren & Fallgren.

Gellerstam, Martin 1999. LEXIN – lexikon för invandrare. I: LexicoNordica 6. S. 3–17.

Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger 2004. Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K.& Lindberg, I. (red.), 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.539-572.

Nation, Paul. 2001. Learning vocabulary in another Language. Cambridge University Press.

OrdiL 2007. En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Red. I. Lindberg & S. Kokkinakis. Rapporter om svenska som andraspråk (ROSA) 8. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.

Lindberg, Inger 2003. Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, M. (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S.61-81.

Toporowska Gronostaj, Maria 2005. Elektroniska ordböcker i Sverige: nutid och framtid. I:

Sidan 5 2010-06-21

5

LexicoNordica 12. S. 87–107.

Viberg, Åke 2000. Svenskt OrdNät – Lexikon på dator som modell för ordförrådet i hjärnan hos infödda talare och andraspråkstalare. I: Åhl, H. (red.), Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Nationellt Centrum:HLS Förlag. S. 287-305.

Viberg, Åke 2004. Lexikal utveckling i ett andraspråk. . I: Hyltenstam, K.& Lindberg, I. (red.), 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.197-220.

Sidan 1 av 1

XXX111, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Research on Second Language Teaching and Learning, 7.5 higher education credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen i svenska som andraspråk med inriktning mot arbete i gymnasiet och utgör den elftekursen av 11.












Sidan 2 av 2

• Litteraturkurs II, 7,5 hp

• Valbar kurs, 7,5 hp

4. Innehåll

Delkursen behandlar forskning om undervisning i och på ett andraspråk. Undervisningssätt och undervisningsformer, undervisningsstilar och klassrumsinteraktion vid andraspråks-undervisning diskuteras, bl.a. i relation till olika elevkategorier. Aktuell forskningslitteratur, i synnerhet avhandlingar inom området, granskas, analyseras och diskuteras


• redogöra för klassrumsforskning som berör ämnesundervisning i och på

andraspråket • diskutera undervisningssätt och undervisningsformer, undervisningsstilar

och klassrumsinteraktion ur ett teoretiskt perspektiv • behandla och analysera avhandlingstexter med anknytning till klassrumsforskning • analysera och diskutera vetenskapliga problemställningar knutna till undervisning i och på

andraspråket • visa förmåga att redogöra för relevanta frågeställningar inom forskningsområdet.

6. Former för bedömning Delkursen examineras genom en mindre vetenskaplig uppsats och en gruppuppgift som redovisas skrivtligt och muntligt.





10. Övrigt

XXX111, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk Kurs på avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5 hp Cazden, Courtney 2001. Classroom discourse. The language of teaching. Portsmouth:

Heinemann. Gebhard, Jerry G. & Oprandy, Robert 1999. Language Teaching Awareness. A Guide to

Exploring Beliefs and Practices. Cambridge: Cambridge University Press. Gibbons, Pauline 2005. Mediating learning through talk – teacher-student interactions with

second language learners. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 7-26.

Haijer, Maaike 2005. Inspiring teachers to work with content-based language instruction – stages in professional development. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 27-45.

Hall, Joan Kelly & Walsh, Megan 2002. Teacher-student interaction and language learning. Annual Review of Applied Linguistics 22: 186-203. (E-tidskrift, UB).

Hägerfelth, Gun 2005. Olika sätt att använda språket i naturkunskap. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 183-206.

Laursen, Helle Pia 2005. Andetsprogsdimensionen i fagene – et forsknings- og udviklingsprojekt. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 207-229.

Lightbown, Patsy 2000. Classroom SLA Research and Second Language Teaching. Applied Linguistics 21/4: 431-462. (E-tidskrift, UB).

Short, Deborah J. 2005. Teaching and learning content through a second language. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 71-90.

En av följande avhandlingar: Carlson, Marie 2003. Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Lund: Studentlitteratur.


Gruber, Sabine 2007. Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Linköping Studies in Arts and Science No. 387. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. (Kan hämtas på nätet.)

Gustavsson, Hans-Olov 2007. ”Utan bok är det ingen riktig undervisning”: En studie av skolkulturella referensramar i sfi. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholms universitet.

Hagberg-Persson, Barbro 2007. Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan. Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk.

Hägerfelth, Gun 2004. Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. En studie av lärprocesser bland elever med olika förstaspråk. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Mattlar, Jörgen 2008. Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005). Uppsala universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Institutionen för didaktik.

Parszyk, Ing-Marie 1999. En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan. Studies in Educational Sciences 17. Stockholm: HLS förlag.

Runfors, Ann 2003. Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. Stockholm: Prisma.

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt.

I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan organiseras i mindre grupper. Studenternas självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten förväntas efter avslutad kurs: - visa en förmåga att självständigt formulera ett utbildningsvetenskaplig problem så att

komplexiteten i det valda problemet klart kommuniceras, och därvidlag kunna beakta och inbördes relatera etiska, vetenskapliga, kulturella, samhälleliga och individuella aspekter,

- visa en förmåga att självständigt motivera valt utbildningsvetenskapligt problemområde, teori(er),

metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den


Sidan 3 av 3

verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området, - visa fördjupad kunskap om centrala begrepp inom huvudområdet samt dessas relevans för den

verksamhet som examen avser, - visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera utbildningsvetenskapliga

begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat,

- kunna identifiera en kunskapsutveckling i relation till aktuell forskning på det valda

problemområdet, - kunna självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in

detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang, - kunna relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt

att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet, - visa god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap i syfte att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet, - kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring

sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete).

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.




10. Övrigt

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin



Sidan 2 av 2

lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans … · bilaga till ansökan 2010 om...

Documents