Volvo CE Eskilstuna

Akademin fr Innovation, Design och Teknik

Kartlggning av ergonomin i en produktionscell

- Med utformningsfrslag fr en ergonomisk arbetsplats

En fallstudie p Volvo CE, Eskilstuna

Examensarbete

Grundlggande niv, 15 HP

Produkt- och processutveckling

2016

Sofia Abdelkarim

Hazhwan Hawre

Handledare, fretag: Morgan Nordstrm & Patrick Holm, Volvo CE, Eskilstuna

Handledare, Mlardalens hgskola: Antti Salonen

Examinator: Antti Salonen

ABSTRACT

Purpose: The aim of the work is to map the ergonomics in a production cell and propose and

compare the solutions to identified problems. In order to identify the problem and come up

with some solutions, these questions have been answered.

What factors lead to operations that are harmful to the body?

How can a production cell be designed to be more ergonomic for employees?

What are the advantages / disadvantages of ergonomics in a production company?

Method: To perform the study and achieve the purpose of the work, the authors used a case

study company where observations were made in parallel with a literature review mainly on

ergonomics variety of analysis and quality. The case study company has been used as the basis

for the case study where ergonomics are mapped by means of observations, interviews and data

that were analyzed by means of literature study done in parallel.

Study results: The study resulted in a survey of ergonomics in a production cell at the case

study company and 5 different suggestions for improvement. The production cell on the case

study company is a red cell today, which means that the production cell is in a non-accepted

position and in need for urgent changes in ergonomics. Factors leading to bad ergonomics and

a non-accepted position as Volvo's requirements have been identified. Many heavy lifting and

many torque is what has the highest negative impact on the working environment and

ergonomics. Lack of adequate lifting tools have led to those not used in the production cell

today. This leads to repetitive work and encumbrance at the case study company. Further, also

the working height of the paths contributed to an increased workload as operators are in an

unnatural posture. All of these factors are the basis of the 5 suggestions for improvement as the

study also resulted in. New custom lifting tools, job rotation, reverse the order of the court, new

packaging and pallet to the gears and the robot turn. All these proposed solutions lead to

reduced stress and improved ergonomics in the production cell as manual lifting and twists are

reduced. The solutions also leads to the production cell shifting from a non-accepted position

with demands of urgent change to a yellow production cell that requires an action plan for the

future.

Implications: The aim of this study was to map the ergonomics in a production cell. With the study in hand, a conclusion is drawn that the aim has been achieved when all three of the

questions have been addressed. Factors leading to poor ergonomics are identified. As well the

advantages and disadvantages of investing in ergonomics identified and how production cells

should be formed. With this information in mind, a number of proposed solutions have been

developed.

Recommendations: Further studies on the subject are recommended to increase knowledge and interest. It may be appropriate to carry out more case studies at more industries to

strengthen the studys results and generalizability. Furthermore, studies are recommended

where the entire work environment is studied and not only physical ergonomics. By studying

the whole working environment and the many factors that interact it can lead to a greater force

being created for higher efficiency and quality in production.

Keywords: Ergonomics, Ergonomics, Work, Volvo CE, Load, Lifting Tools, Body Injury,

Advantages, Improvements, Quality

SAMMANFATTNING

Syftet: Arbetets syfte r att kartlgga ergonomin i en produktionscell samt fresl och jmfra

lsningar p identifierade problem. Fr att kunna identifiera problemet och komma fram till

ngra lsningar har dessa problemfrgor besvarats:

Vilka faktorer leder till arbetsmoment som r skadliga fr kroppen?

Hur kan en produktionscell utformas fr att bli mer ergonomisk fr medarbetare?

Vad r frdelarna/ nackdelar med god ergonomi i ett producerande fretag?

Metod: Fr att genomfra studien och uppn syftet med arbetet har frfattarna anvnt ett

fallstudiefretag dr observationer gjorts parallellt med en litteraturstudie, frmst om ergonomi

och olika analysverktyg samt kvalitet. Fallstudiefretaget har anvnts som bas till fallstudien

dr ergonomin kartlagts med hjlp av observationer, intervjuer och data som analyserats med

hjlp av litteraturstudien som gjorts parallellt.

Studiens resultat: Studien resulterade i en kartlggning av ergonomin i en produktionscell p

ett fallstudiefretag samt fem olika frbttringsfrslag. Produktionscellen p fallstudiefretaget

r en rd cell idag vilket innebr ett icke accepterat lge och att det behvs akuta frndringar

inom ergonomin. Faktorer som leder till dlig ergonomi och icke accepterat lge enligt Volvos

krav har identifierats. Mnga tunga lyft och mnga vndmoment r vad som har hgst negativ

inverkan p arbetsmiljn och ergonomin. Brist p lmpliga lyftverktyg har lett till att de inte

anvnds i produktionscellen idag. Detta leder i sin tur till mycket repetitivt och belastat arbete

p fallstudiefretaget. Vidare bidrog ven de hga svarvbanorna till en frhjd arbetsbelastning

d operatrer str i en onaturlig hllning. Alla dessa faktorer r en grund till de fem

frbttringsfrslag som studien ven resulterat i. Nya anpassade lyftverktyg, arbetsrotation,

vndanordning p banan, nytt emballage och pall till kugghjul samt robotvndning. Alla dessa

lsningsfrslag leder till reducerad belastning och bttre ergonomi i produktionscellen d

manuella lyft och vndningar reduceras. Lsningarna leder ven till att produktionscellen gr

frn ett icke accepterat lge med krav p akut frndring till en gul produktionscell som krver

en handlingsplan infr framtiden.

Implikationer: Syftet med denna studie har varit att underska hur ergonomin kan optimeras i

en produktionscell. Fr att uppn detta syfte stlldes tre olika frgestllningar fr att f fram

den information som krvdes. Med hela studien i hand kan en slutsats dras av att syftet har

uppntts d alla dessa tre frgestllningar har behandlats. Faktorer som leder till dlig ergonomi

har identifierats. Likavl har frdelar och nackdelar med att satsa p ergonomin identifierats

samt hur ergonomiska produktionsceller skall utformas. Med denna information i tanke har ett

antal lsningsfrslag tagits fram.

Rekommendationer: Vidare studier inom mnet rekommenderas fr att ka kunskapen och

intresset av mnet. Det kan det vara lmpligt att utfra fler fallstudier p fler fretag fr att

strka studiens resultat och generaliserbarhet. Vidare r ven ytterligare studier

rekommenderade dr hela arbetsmiljn studeras och inte endast fysisk ergonomi. Genom att

studera hela arbetsmiljn och flera faktorer som samverkar kan en strre kraft skapas fr hgre

effektivitet och kvalitet i produktionen.

Nyckelord: Ergonomi, Ergonomics, Arbetsmilj, Volvo CE, Belastning, Lyftverktyg,

Kroppskador, Frdelar, Frbttringar, Kvalitet

FRORD

Vi vill uttrycka vr uppskattning till alla de mnniskor som har gjort det mjligt fr oss att

utfra och avsluta detta examensarbete.

Frst skulle vi vilja tacka vr handledare Morgan Nordstrm, OD-Consultant och

skerhetsansvarig p Volvo CE i Eskilstuna fr den tid, energi och vgledning som han givit

oss. Vi r ven tacksamma fr alla frgor och tankestllare under arbetets gng som har

bidragit till studien.

Vi skulle ven vilja tacka Patrik Holm, produktionsledare p Volvo CE Eskilstuna, fr hans tid

och engagemang.

Vidare vill vi tacka vr handledare Antti Salonen p Mlardalens hgskola fr den hjlp vi har

ftt under arbetets gng. Vi r tacksamma fr din kunskap, dina rd och tid du har lagt ner p

att lsa och kommentera examensarbetet.

Slutligen vill vi tacka alla medarbetare i cell 17 p Volvo CE i Eskilstuna fr deras kunskap

och erfarenheter som har bidragit till detta examensarbete.

Eskilstuna, juni 2016

Sofia Abdelkarim & Hazhwan Hawre

INNEHLLSFRTECKNING

1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 1

BAKGRUND ................................................................................................................................. 1 PROBLEMFORMULERING............................................................................................................. 1 SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR ............................................................................................... 2 AVGRNSNINGAR ....................................................................................................................... 2 RAPPORTENS DISPOSITION .......................................................................................................... 4

2. ANSATS OCH METOD ................................................................................................................................ 5

ANSATS OCH TILLVGAGNGSSTT .......................................................................................... 5 2.1.1. Ansats .............................................................................................................................................. 5

KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD .................................................................................... 6 FORSKNINGSSTRATEGI ............................................................................................................... 6

2.3.1 Datainsamlingsmetoder ........................................................................................................................... 6

2.3.2 Litteraturstudie ....................................................................................................................................... 8

2.3.3 Processkartlggning ................................................................................................................................. 9

TROVRDIGHET .......................................................................................................................... 9 ANALYS AV DATA ..................................................................................................................... 10

3. TEORETISK REFERENSRAM ................................................................................................................. 11

ERGONOMI ................................................................................................................................ 11 HANDGREPPSERGONOMI .......................................................................................................... 13 ANTROPOMETRI ........................................................................................................................ 14 ARBETSMILJVERKETS MILJRIKTLINJER ................................................................................ 14 MNNISKA, TEKNIK OCH ORGANISATION(MTO)-PERSPEKTIV ................................................ 16 VAR FINNS DE BELASTNINGSERGONOMISKA RISKERNA? ......................................................... 16

3.6.1. Bedmning av risknivn ....................................................................................................................... 17

BELASTNINGSANALYS .............................................................................................................. 18 VRDEFLDESANALYS ............................................................................................................. 18

3.8.1. Ergonomisk vrdefldesanalys ............................................................................................................. 19

SAMBAND MELLAN BELASTNINGSERGONOMI OCH KVALITET ................................................. 19 PDCA ....................................................................................................................................... 20 KRAVSPECIFIKATION ................................................................................................................ 20

4. FALLSTUDIE- FRETAGSPRESENTATION ....................................................................................... 21

VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT I VRLDEN ..................................................................... 21 VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT I SVERIGE ...................................................................... 21

4.2.1. Volvo Construction Equipment Eskilstuna .................................................................................... 21

VOLVOS MILJKRAV ................................................................................................................ 21 FALLSTUDIEAVSNITT ................................................................................................................ 28

4.4.1. Komponenter ................................................................................................................................. 28

4.4.2. Renhet ............................................................................................................................................ 29

5. PROCESSKARTLGGNINGENS RESULTAT ...................................................................................... 30

GENERELL UTFORMNING AV VRDEFLDET I PRODUKTIONSCELLEN ...................................... 30 PROCESSFLDET I PRODUKTIONSCELL 17 ................................................................................ 30 SAMMANSTLLNING AV RESULTAT FR FLDET ..................................................................... 35

5.3.1. Vndningar .................................................................................................................................... 35

5.3.2. Ergonomi ....................................................................................................................................... 35

5.3.3. Enkt .............................................................................................................................................. 40

6. ANALYS AV PROCESSKARTLGGNINGEN ...................................................................................... 42

IDENTIFIERADE SKADLIGA ARBETSMOMENT- FRGESTLLNING 1 ......................................... 42 6.1.1. Tid, Kraft och hllning ................................................................................................................... 42

6.1.2. Olika perspektiv p ergonomi ........................................................................................................ 43

6.1.3. Sammanfattning av frgestllning 1 .............................................................................................. 43

UTFORMNING AV EN ERGONOMISK PRODUKTIONSCELL - FRGESTLLNING 2 ....................... 43 6.2.1. Hjlpmedel ..................................................................................................................................... 44

6.2.2. Arbetshjd ...................................................................................................................................... 44

6.2.3. Arbetsrotation ................................................................................................................................ 44

MOTIVATIONSFAKTORER - FRGESTLLNING 3 ...................................................................... 44 6.3.1. Frdelar med att satsa p ergonomi ............................................................................................... 44

6.3.2. Nackdelar med att satsa p ergonomi ............................................................................................ 45

UTFORMNING AV LSNINGAR INFR EN FRAMTIDA MER ERGONOMISK PRODUKTIONSCELL .. 45 6.4.1. Jmfrelse ...................................................................................................................................... 48

SAMMANSTLLNING AV RESULTAT.......................................................................................... 51 HANDLINGSPLAN FR PRODUKTIONSCELL 17 .......................................................................... 52

7. DISKUSSION, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .......................................................... 53

IDENTIFIERADE SKADLIGA ARBETSMOMENT- FRGESTLLNING 1 ......................................... 53 UTFORMNING AV EN ERGONOMISK PRODUKTIONSCELL - FRGESTLLNING 2 ....................... 53 MOTIVATIONSFAKTORER - FRGESTLLNING 3 ...................................................................... 54 IMPLIKATIONER ........................................................................................................................ 54 METODDISKUSSION .................................................................................................................. 55 REKOMMENDATIONER FR VIDARE STUDIER ........................................................................... 56

8. KLLFRTECKNING ............................................................................................................................... 58

LITTERATUR ............................................................................................................................. 58 TIDSKRIFTER ............................................................................................................................. 59 MUNTLIGA KLLOR .................................................................................................................. 60 ELEKTRONISKA KLLOR ........................................................................................................... 60

BILAGOR

BILAGA A - ARTIKELLISTA PRODUKTIONSCELL 17 .................................................................................I

BILAGA B VNDNINGSSCHEMA KOMPLETT .......................................................................................... II

BILAGA B VNDNINGSSCHEMA KOMPLETT DEL 2 ............................................................................ III

BILAGA C ENKT TILL OPERATRER I PRODUKTIONSCELL 17, VOLVO CE ............................ IV

BILAGA D- BESTLLNINGSFORMULR ...................................................................................................... V

BILAGA E- LSNINGAR .................................................................................................................................... VI

FIGURFRTECKNING

Figur 1. Layout av produktionscell 17 ........................................................................................ 3

Figur 2. Samband mellan tid-Kraft- hllning, (Forsman, et al., 1999) ....................................... 12

Figur 3. PATH-modellen (Arbetsmiljverket, 2012) ................................................................. 15

Figur 4. Belastningsergonomiska riskerna, (Jarebrant & Garmer , 2011) ................................. 16

Figur 5. Frgskala av bedmningssystem, (Jarebrant & Garmer , 2011) .................................. 18

Figur 6. Riskbedmning till handlingsplan, (Jarebrant & Garmer , 2011) ................................ 18

Figur 7. Ergonomi enligt Volvo Standard, (Volvo, 2009) ......................................................... 26

Figur 8. Fortsttning, Ergonomi enligt Volvo standard, (Volvo, 2009) ..................................... 26

Figur 9. Layout av produktionscell 17 ...................................................................................... 30

Figur 10. Frsta ankommer kugghjulen till produktionscellen vnda nedt i pallen. .............. 30

Figur 11. Sedan lyfts kugghjulen upp p svarven 19135 t samma hll ................................... 30

Figur 12. Nr maskinen processat klart delarna vnds dem fr att f den fina ytan uppt. .........

.................................................................................................................................................... 31

Figur 13. Efter att kugghjulen vnts lggs de ned i en pall med sidan uppt ............................ 31

Figur 14. Pallen flyttas sedan till Lasersvetsen 65201 dr ett kugghjul lggs p bandet med

sidan uppt .................................................................................................................................. 31

Figur 15. Ett nav lyfts ur ytterligare en pall som kommer frn ett sidolager. .......................... 31

Figur 16. Denne placeras p ett band intill kugghjulet p lasersvetsen .................................... 32

Figur 17. Efter svetsningen kommer ett komplett kugghjul ut p bandet .................................. 32

Figur 18. Denna lyfts och snurras fr att kontrollera svetsningen ............................................. 32

Figur 19. Det kompletta kugghjulet lggs sedan ner i pallen t samma hll. ............................ 32

Figur 20. Pallen flyttas sedan till svarv/slip 19136. .................................................................. 33

Figur 21. Det kompletta kugghjulet lyfts efter processen ned t samma hll i en pall .............. 33

Figur 22. Pallen flyttas till nsta maskin som r tvtten 81138 ................................................. 33

Figur 23. Det kompletta kugghjulet lggs t samma hll p banden till tvtten ........................ 33

Figur 24. Efter tvtten lggs det kompletta kugghjulet ned i en pall som flyttas till nsta station.

Det sker en vndning .................................................................................................................. 34

Figur 25. Sista stationen r avsyning 01322. De kompletta kugghjulet lyfts p t andra hllet

fr att kontrolleras ..................................................................................................................... 34

Figur 26. Slutligen lyfts de kompletta kugghjulet ned i en pall som flyttas till frdiglagret inne i

produktionscellen ....................................................................................................................... 34

Figur 27. Bild p lyftexempel 1 ................................................................................................. 46

Figur 28 . Bild 1 p lyftexempel 2 ............................................................................................. 46

Figur 29. Bild 2 p lyftexempel 2 .............................................................................................. 47

Figur 30. Bild 1 p ny pallfunktion ............................................................................................ 48

Figur 31. Bild 2 p ny pallfunktion ............................................................................................ 48

TABELLFRTECKNING Tabell 1 RAPPORTENS DISPOSITION .................................................................................... 4 Tabell 2 Tvfaktorteorin, (Furnham & Eracleous, 2009) ........................................................... 13 Tabell 3 Arbetsstllningar & Arbetsrrelser- Mlniv, (Volvo, 2009) ...................................... 22 Tabell 4 Arbetsstllningar & Arbetsrrelser- Riskniv, (Volvo, 2009) .................................... 23 Tabell 5 Lyftarbeten- Mlniv ................................................................................................... 24

Tabell 6 MANUELLT LYFT OCH BRANDE- MLNIV, (Volvo, 2009) ........................ 25 Tabell 7 Vndningschema ver detaljer som startar i 19135 ..................................................... 35 Tabell 8 Bedmning av ergonomin i produktionscellen ............................................................ 36 Tabell 9 Sammanstllning av svar till enkt .............................................................................. 40 Tabell 10 Orsaker- Verkan ......................................................................................................... 43

Tabell 11Jmfrelse av lsningar ............................................................................................... 49 Tabell 12 Orsaker- Verkan ......................................................................................................... 51 Tabell 13 Handlingsplan fr produktionscell 17 ........................................................................ 52

file://///n-studhome-2/HOME/Exjobb/Examensarbete-%20Ergonomi-%20Volvo%20CE%20-%20Eskilstuna.docx%23_Toc453231666

1

1. INLEDNING

I detta kapitel introduceras bakgrunden till problemformuleringen och examensarbetet. Vidare

presenteras ven syfte, frgestllningar och avgrnsningar av examensarbetet.

Bakgrund Arbetsmilj r ett mne som pverkas av flera olika faktorer vilka i sin tur gemensamt berr

medarbetaren som vistas i miljn. Eftersom att medarbetaren befinner sig i miljn i flera

timmar dagligen r det av intresse att underska hur personal pverkas. Detta intresse fr bland

annat ergonomi och fysisk arbetsmilj har kat under senare r (Lachterman & Meir, 2014).

Resultatet av hur en medarbetare pverkas tolkas av olika fretag p olika stt. Det som

forskning dock har visat r att ett gott resultat r ett gott resultat av fretagets framgng. Detta

d personal inte sjukskriver eller sger upp sig om de r friska och inte pverkas negativt av

arbetsmiljn. Vidare visas ven att en bra arbetsmilj stimulerar tankar och utveckling bland

medarbetare vilket r positivt fr fretag (Lachterman & Meir, 2014). Arbetsplatser som

innefattar tunga arbetsuppgifter med belastade arbetsstllningar kommer oftast att resultera i en

stor risk fr belastningsbesvr fr medarbetarna p en lngre sikt (Corlett & Bishop, 1976). Det

r drfr viktigt fr fretag att inse att bttre arbetsmilj och ergonomi minskar sjukfrnvaro

och drmed reducerar kostnaden fr sjuk personal (Jarebrant & jmertz, 2006) .

Forskare har funnit olika resultat vid analyser av fysisk milj och vad den har fr effekt p

anstllda. Vissa forskare har funnit direkta lnkar mellan arbetsmilj och produktivitet medan

andra forskare har haft svrt att binda samman dessa faktorer (Kamarulzaman, et al., 2011).

Som ovan nmnt har mnet ftt vara mer centralt d det idag talas om att bra arbetsmilj kar

chansen till konkurrenskraft och tillvxt inom fretag. Det r dock nnu svrt att mta exakt

hur lnsamt frndringar och frbttringar inom arbetsmiljn r. Det svra ligger i att urskilja

vad som ger vilken effekt och vad den effekten r vrd i pengar. Det som dock r klart r att

frisk personal levererar bttre n sjuk personal (Abrahamsson & Johansson, 2013).

Vad som anses vara en positiv arbetsmilj kan skilja sig bland olika personal utefter vad de har

fr erfarenheter och ven personligheter. Medan vissa bryr sig mer om den kanske vissa inte

alls berr sig s mycket av den fysiska arbetsmiljn. Detta medfr att forskning inom detta

omrde r komplext vid vissa tillfllen (Lachterman & Meir, 2014). ven Abrahamsson &

Johansson, (2013) menar ocks att arbetsmiljn pverkar alla mnniskor p olika stt och det

drfr inte r ltt att utforma en arbetsplats som r optimal fr alla. Det de ven talar om r att

det inte gr att skilja p fysisk och psykisk arbetsmilj d miljn alltid uppfattas som en helhet.

Problemformulering Det finns mnga olika fretag som misslyckats med att skapa en bra arbetsmilj bland annat

med avseende p ergonomi. Det ligger olika orsaker bakom misslyckandet men ofta beror det

p att fretag ser p arbetsmilj och ergonomi som en ondigt dyr investering. Drmed kanske

fretag investerar frst nr en olycka skett eller nr arbetsmiljn r i botten (Eklund, 1997).

En annan aspekt r att fretag saknar kunskap vid utveckling av nya arbetsplatser och bygger

drfr inte arbetsplatserna efter det verkliga behovet d dem inte kan se detta. Redskap med

mera hnger inte med i utvecklingen och str drfr oanvnda (Eklund, 2000).

2

Ofta r det ven inte de som arbetar med hjlpmedel med mera som ansvarar fr ekonomin och

som frstr vikten av det fr en bra arbetsmilj Drfr kan det vara svrt f ett godknnande

frn ledningen fr en satsning p nya hjlpmedel. En utmaning blir drfr att kunna influera

och motivera ledningen till varfr de skall satsa p denna typ av investering (Eklund, 2001).

Syfte och frgestllningar Baserat p bakgrunden till problemet dr det framgr att ergonomi ofta inte prioriteras p grund

av hga kostnader samt att ergonomi kan pverka personal och fretagets effektivitet negativt

r syftet med detta examensarbete:

Att kartlgga ergonomin i en produktionscell samt fresl och jmfra lsningar p

identifierade problem.

Fr att kunna utfra en studie som besvarar syftet med examensarbetet stlls nedan ett antal

frgestllningar som skall besvaras i syfte av att f fram viktig information.

Vilka faktorer leder till arbetsmoment som r skadliga fr kroppen?

Hur kan en produktionscell utformas fr att bli mer ergonomisk fr medarbetare?

Vad r frdelarna/ nackdelar med god ergonomi i ett producerande fretag?

Avgrnsningar Examensarbetet utfrs under 20 veckor med sista leveransdag 27 Maj 2016 vilket kommer

medfr att ett antal avgrnsningar kommer vara centrala fr att begrnsa arbetet till dess mest

vsentliga och gra det genomfrbart.

Studien centreras kring ergonomi i en produktionscell p ett industrifretag. Fr att begrnsa ett

omrde som r vldigt stort och egentligen svetsas samman till ett ord- arbetsmilj, har

frfattarna valt att begrnsa sig till den fysiska delen av ergonomi och drfr inte behandla

andra aspekter som t.ex. belysning och ljud mm.

P fallstudiefretaget har avgrnsningar gjorts och skalat ner fokusomrdet till produktionscell

17 med ytterligare fokus p ett flde mellan svarven 19135 till avsyningen som r det sista

momentet fr kugghjulen.

Figur 1 visar det avgrnsade omrdet i produktionscell 17 som kommer behandlas i

examensarbetet. Omrdet visas inom den streckade linjen.

3

Figur 10 Layout av produktionscell 17

Studien skall resultera i en nulgesanalys av ergonomin i en produktionscell samt resultera i

eventuella frbttringsfrslag som leder till frbttrad ergonomi. Frbttringsfrslagen kommer

endast vara framtida rekommendationer och kommer drmed inte att implementeras under

studiens gng. Det kommer inte ske ngon noggrann ekonomisk underskning fr att

underska vinning av frbttringsfrslagen.

4

Rapportens disposition Tabell 1 RAPPORTENS DISPOSITION

Kapitel 1 Inledning

Bakgrunden till studien och dess syfte

presenteras i detta kapitel. Vidare

presenteras intresset fr omrdet samt

varfr det r intressant. I kapitlet lyfts ven

direktiv, avgrnsningar och en guide till att

lsa examensarbetet.

Kapitel 2 Ansats och metod

Beskriver vilken ansats och vilka metoder

som anvnds samt hur examensarbetet har

framkommer genom de val.

Kapitel 3 Teoretisk referensram

Hr presenteras tidigare forskning inom

mnet ergonomi i form av lyft, olika

statiska rrelser och andra belastningar p

kroppen.

Kapitel 4 Fallstudieavsnitt

Presenterar fallstudiefretaget verlag

samt processen i det specifika

fallstudieomrdet.

Kapitel 5 Processkartlggningens

resultat

I detta kapitel framgr resultatet av den

nulgesanalys som gjorts p

fallstudiefretaget.

Kapitel 6 Analys

Resultatet av fallstudien analyseras. Vidare

diskuteras olika mjligheter till frbttring

inom omrdet. Analysen r kopplad till

den teoretiska referensramen samt

fallstudien.

Kapitel 7 Diskussion, slutsats och

rekommendationer

Diskussion och slutsats diskuteras baserat

p de resultat som framkommit i studien.

Vidare enas frfattarna om

rekommendationer till framtida studier och

frbttringsfrslag.

Kapitel 8 Kllfrteckning

Utfrlig listning av alla kllor som anvnds

i examensarbetet.

5

2. ANSATS OCH METOD

I detta kapitel presenteras tillvgagngssttet fr examensarbetet samt vilka metoder som

anvnds och metodkritik.

Ansats och tillvgagngsstt Detta examensarbete grundar sig i ett uppdrag som frfattarna till examensarbetet fick

tilldelade sig av ett industrifretag. Efter godknnande och verenskommelse med bde

handledare p hgskolan och p fretaget pbrjades arbetet. Frst pbrjades en

litteraturstudie fr att samla information som kunde anvndas i fallstudien som gjordes

parallellt med litteraturstudien. Fallstudien gjordes i syfte av att f en nulgesbeskrivning ver

ergonomin p ett industrifretag. Fallstudien mjliggjordes med hjlp av besk, observationer,

intervjuer och data av personal p fallstudiefretaget.

Patel & Davidsson B, (2011) menar att de forskningsmetoder som anvnds i forskningssyfte

kan vara deskriptiv, explanativ eller explorativ. Att en metod vljs i brjan tyder inte heller p

att det r den som anvnds i slutet av en studie, utan den kan komma att ndras efter behov.

Den deskriptiva metoden anvnds ofta vid brjan av en bred studie fr att f en grundlig och

klar bild med information som kan anvndas i vidare studier. Metoden utgr sig ge en mycket

klargrande studie och kan med frdel anvndas som grund till en explorativ studie. Den

explorativa metoden fr studier r en mycket flexibel metod som ger stor klarhet vid problem

och situationer. Information kan samlas in via litteraturstudier, intervjuer eller enkter.

Slutligen kan den explanativa studien anvndas vid underskning av variablers samband

(Saunders, et al., 2009).

I detta examensarbete var forskningssyftet att underska hur ergonomin kan kartlggas i en

produktionscell, samt fresl och jmfra lsningar p identifierade problem. Drfr valdes till

en brjan en deskriptiv metod fr att finna klarhet om mnet och underska metoder som finns

att arbete med. Detta skedde med hjlp av en litteraturstudie. Vidare anvndes den explorativa

metoden dr intervjuer gjordes p ett fallstudiefretag fr att finna klarhet i ett problem som

exciterar p en verklig arbetsplats.

Grovt kan hela examensarbetet delas in i tre olika led. (Senare kommer dessa delar beskrivas

ytterligare):

1. Datainsamling med hjlp av litteraturstudier samt fallstudien som innefattade intervjuer, egna observationer, material av fretaget mm.

2. Nulgesbeskrivning som framkommit med hjlp av datainsamlingen och som anvnds som underlag vid nsta och sista steget.

3. Slutsats, diskussion i form av analys av nulgesbeskrivningen men ven en slutsats i form av frbttringsfrslag och analys av dem.

2.1.1. Ansats

Vid utfrande av en studie finns tv olika forskningsstrategier som kan anvndas vid

genomfrande av en teoretisk och empirisk studie: (Saunders, et al., 2009)

Induktiv

deduktiv ansat

Det som skiljer de olika strategierna t r huruvida man anvnder exciterande teorier, vilka

anvnds i den empiriska studien(deduktiv) eller om nya metoder och teorier skapas baserad p

6

den empiriska studien(induktiv). Det br noteras att vid en induktiv studie krvs en enorm

frkunskap inom mnet som skall studeras.

I detta examensarbete har en deduktiv studie gjorts dr information om teorier och metoder

samlats in med hjlp av litteraturstudie samt intervjuer, vilka senare anvnts vid

processkartlggning och ergonomisk kartlggning.

Kvalitativ och kvantitativ metod Det finna olika stt att bearbeta information p och vid granskning av data r det bra att innan

underska de olika metoderna. Tv metoder som finns och som anvnts i examensarbetet r

kvalitativ och kvantitativ metod. Generellt kan en beskrivning ges som att kvantitativ metod

ombildar information till siffor och mngder och att en kvalitativ metod handlar om att ombilda

den information som samlas in till ord (Solvang & Solvang, 1997).

Svensson , (1987) har en annan beskrivning av de bda metoderna. Han menar att kvalitativ

metod r information i form av mjuk data som inte kan mtas i siffror och som ofta r svrt att

mta verlag. I examensarbetet har metoden anvnts i form av intervjuer, enkt, litteraturstudie

mm.

Till skillnad frn mjuk data s beskrivs istllet kvantitativ metod som hrddata som siffror som

kan visas i tabeller och diagram som kan mtas och beskrivas i statistisk bemrkelse (Svensson

, 1987). I examensarbetet har metoden anvnts vid mtningar av tid vid olika moment, rkna

antal lyft mm.

Forskningsstrategi Fr att skapa ett bra och komplett examensarbete behvs en bra forskningsstrategi. Vid

definiering av forskningsstrategi behver val av inkluderade mnniskor i arbetet ske. Samt

vilken insamlingsteknik som skall ske och inom vilket tidsperspektiv. Vilken strategi som vljs

beror p vad som skall studeras. Likavl vljs omfattning samt vilka kunskaper som innehas

sedan tidigare (Saunders, et al., 2009).

En fallstudie r en underskning som fokuserar p endast ett mindre omrde. Det kan vara en

viss grupp mnniskor, ett fretag eller en viss bransch. Fallstudien gr ut p att samla

information fr att skapa en snabb och heltckande bild av fokusomrdet genom intervjuer,

deltagande eller iakttagelser (Davidsson & Patel , 2003).

Under detta examensarbete har ett antal metoder anvnts fr att samla all information som

krvs fr att komma fram till ett slutresultat. En allmn granskning av ett omrde har gjorts

men ven en fallstudie har utfrts fr att utforska och granska ett omrde ytterligare.

Davidsson & Patel , (2003) styrker att en fallstudie r bra att anvnda fr att underska ett visst

frlopp i ett fretag. Genom att gra detta blir arbetet mer verklighetsfrankrat. Vidare

beskriver Olsson & Srensen , (2011) att en fallstudie innefattar olika metoder som gemensamt

samlar den information som behvs fr att underska och flja en process.

2.3.1 Datainsamlingsmetoder

Primr och sekundr data

Den data som samlas in med hjlp av olika forskningsstrategier kan delas in i tv olika fack:

Primr data- r den data som ges vid frsta tillfllet av observationer eller intervjuer fr att f en snabb och vergripande bild av en situation (Saunders, et al., 2009).

7

Sekundr data- r den data som redan existerar sedan tidigare forskning. Denna data kan anvndas fr att sttas i sammanhang med primr data. Vid anvndning av

sekundr data r det mycket viktigt att noggrant underska kllor fr att skra att

informationen r korrekt och uppdaterad (Davidsson & Patel , 2003).

I detta examensarbete har bde primr och sekundr data anvnts. Den primra informationen

har samlats in via en survey-underskning och observationer p fallstudiefretaget, medan den

sekundra informationen har samlats in via en litteraturstudie.

Den sekundra informationen har innan anvndning kontrollerats noggrant och jmfrts mot de

riktlinjer som givits fr att finna bra och skra kllor till ett examensarbete. Bland annat har

frtroendet fr en viss data strkts genom att flera olika vetenskapliga artiklar styrker varandra.

Data som givits av fallstudiefretaget har granskats p plats tillsammans med handledare och

andra operatrer fr att skerhetsstlla att informationen r korrekt.

Tekniker fr datainsamling

Datainsamlingsmetoder innefattar alla de metoder som anvnds fr att samla in hrd och mjuk

data fr att underska ett visst omrde. Det finns inga regler fr hur och vilka metoder som

skall anvndas men de mest effektiva och de vanligaste r som ovan nmnt: (Svensson , 1987)

1. Intervjuer 2. Observationer 3. Litteraturstudie

De olika metoderna anvnds baserat p vad som underskt, tidstgng och vad som vntas som

resultat. Alla dessa tre metoder har anvnts effektivt under examensarbetets gng och med

positiva resultat beskrivs de lpande i examensarbetet.

Intervjuer

Intervjuer r ett stt att samla information via personlig kontakt och samtal. Genom att

intervjua mnniskor stlls frgor som granskaren vill ha svar p. Det r ett mste att

frberedelsen av intervjun r noggrann och komplett. Det krver drfr mycket tid vid

frberedelse eftersom det ven tar mycket tid att intervjua mnniskor. Eftersom att intervjuerna

r s tidskrvande och komplexa i vissa fall r det viktigt att bde personen som intervjuar och

mnniskan som intervjuas r vl avsiktliga om varfr intervjun grs (Svensson , 1987).

En intervju kan utfras p olika stt och de kan ha olika grader av strukturering och

standardisering. Vid strukturerade intervjuer r det standardiserade frgor som anvnds fr att

f en s strukturerad intervju som mjligt. Genom att anvnda samma frgor till olika

mnniskor som verkar inom ett visst omrde kan kvantitativ data samlas in i syfte av att

frska f en strre bild av en situation. Strukturerade intervjuer anvnds med frdel vid

skildrande och explanativa forskningar. Semistrukturerade intervjuer r intervjuer med frgor

som sammanstlls innan varje mte och efter individ och situation. Frgor kan tillkomma, tas

bort eller ndras under intervjuns gng baserat p relevans. Slutligen finns det ostrukturerade

intervjuer som anvnds nr det inte skall sttas ngra grnser p tankar, ider och sikter.

Intervjuer utfrs utan ngra frgor och individen fr sjlvmant bertta och prata om det som

denne finner intressant (Saunders, et al., 2009).

I denna studie har intervjuer skett p fallstudiefretaget mellan tv frfattare som intervjuar och

en operatr som besvarar. Intervjuerna har skett ostrukturerat d en survey-underskning

utfrdes fr att operatrerna skall f tid att fundera ver sina svar i en lugn milj. Under

8

intervjuerna kom frgor upp p plats samt fick operatrer prata ppet om det som de fann

intressant. Denna data skrevs ned fr vidare diskussion samt sammanstllning i senare skede.

Observationer

Olsson & Srensen , (2011) beskriver att observationer r en bra metod fr att f en bild av en

process. Det ger snabbt information vid en nulgesanalys. Observationstekniken kan anvndas

som huvudteknik eller som supplement till andra insamlingsmetoder beroende p situation.

Enligt Olsson & Srensen , (2011) finns det olika typer av observationer vilka alla anvnts

under processen av examensarbetet och dessa r:

1. Direkt observation- r det som sker direkt framfr ett ga i nutid och som avlses och uppfattas direkt.

2. Indirekt observation- r saker som inte sker i nutid och direkt framfr gonen utan mer vid avlsning av mtningar. Ett exempel p detta r EKG dr den indirekta

observationen grs av personen som lser av en graf medan den direkta observationen

grs av EKG-maskinen.

3. Deltagande observation- vid denna typ av observation r personen som observerar vldigt viktig och likas momentet eller processen som observeras. Det r i dessa

situationer som den observerande personen inte har ngra bakomliggande frdomar

utan endast befinner sig i situationen och nuet.

I denna studie anvndes direkt observation under alla besk p fallstudiefretaget. Indirekt

information har skett vid information som givits av handledare p fallstudiefretaget. Slutligen

har deltagande observation anvnts vid utfrande av det fysiska arbetet fr att knna av

belastningen p arbetsplatsen fr senare analyser.

2.3.2 Litteraturstudie

Enligt Olsson & Srensen , (2011) r en litteraturstudie en metod som r mycket vanlig i

mnga sammanhang dr plitlig information skall samlas in. Ofta grs en litteraturstudie vid

skolarbeten av hgre grad och ven examensarbeten fr att f en vetenskaplig grund. De

centrala delarna i en litteraturstudie r:

1. Bakgrund till litteraturstudien 2. Syfte med litteraturstudien 3. Frgestllningar som besvarar syftet till litteraturstudien 4. Insamlingsmetoder 5. Plitlighet av kllor m.m. fr att granska hur plitlig informationen r.

Alla dessa delar tillsammans utgr plitlig och vetenskaplig fakta.

I detta examensarbete har databaserna Google Scholar och Discovery anvnts fr att finna

relevant information till litteraturstudien. Fr att endast f kunskap om relevant data och slla

bort ytterligare information har ett antal skord anvnts vilka nmns nedan:

ERGONOMI, ERGONOMICS, ARBETSMILJ, VOLVO CE, BELASTNING,

LYFTVERKTYG, KROPPSKADOR, FRDELAR, FRBTTRING

Strukturen p litteraturstudien i detta examensarbete r lagt p det stt att frst ges en bred

introduktion till mnet fr att skapa en vergripande bild fr att sedan mer specifikt fokusera p

olika omrden inom mnet.

9

2.3.3 Processkartlggning

Vid en processkartlggning skall det ges en detaljerad bild ver hur en process gr till och alla

moment som tillsammans skapar processen. Fr att kunna utfra en processkartlggning krvs

god frstelse, kunnighet och information om nulget. Det r frst nr god kunskap och

frstelse fr en process finns som en process kan frbttras. Syftet med processkartlggningen

r inte endast att ge en bild av nulget utan att frst vilka moment i kartlggningen som ger

vrde och vilka som r en slseri (Petersson , et al., 2011).

I detta arbete har processen kartlagts i detalj med hjlp av bilder p varje moment fr att ge

lsaren en detaljerad och vergripande bild av processen som studerats.

Trovrdighet Olsson & Srensen , (2011) talar om att det ibland r svrt att faststlla huruvida en klla till

information r kta och plitlig eller inte. Fr att skerhetsstlla att studien uppnr en

vetenskaplig hjd r det mycket viktigt att se till att all information i studien r trovrdig.

Skerhetsstllningen sker genom att kritiskt granska insamlad data, resultat, test och metoder

(Ejvegrd, 2009). Fr att reda ut om en klla r plitlig samt objektiv eller inte anvnds tre

olika ord som reder ut frgorna kring tillfrlitlighet:

1. Reliabilitet r ett ord som str fr rangen av sammantrffningar som uppstr nr information granskas. Vid hg rang av sammantrffningar anses reliabiliteten vara hg.

Fr att den skall rknas hg krvs ven att underskningen av reliabiliteten utfrs med

mycket noggrannhet och vl systematiskt (Olsson & Srensen , 2011).

Ejvegrd, (2009) beskriver reliabilitet som ett mtt som kopplas till hur vl en studies

metoder och insamling av data har medfr plitliga resultat. Vidare nmner Ejvegrd,

(2009) att det r mycket viktigt att noggrant granska de instrument som anvnts vid

insamling av data samt att tid fr insamling av data r mycket viktig att ta i beaktning.

En annan aspekt som kan minska en studies reliabilitet r frfattarnas egen kunskap och

frdomar vilka leder till olika tolkningar av resultat.

Detta arbete grundar sig p observationer och intervjuer vilka svaren och fakta har

analyserats av frfattarna. Arbetet har ven skett under en begrnsad tid vilket lett till

att vissa fakta och metoder hade kunnat analyseras ytterligare om det gavs tid. Detta

pverkar drfr examensarbetes reliabilitet. Den valda forskningsstrategin har dock

valts och formats efter att f hgsta mjligt reliabilitet.

2. Validitet- r ngot som mter ett visst mtinstruments mjlighet att kunna mta rangen av sammantrffningar och drmed ven reliabiliteten. Fr att ha hg reliabilitet krvs

drfr ven hg validitet (Olsson & Srensen , 2011). Vid optimal validitet krvs att

god kunskap inom mtt fr att under studiens gng kunna jmfra det mot insamlad

fakta (Ejvegrd, 2009).

Validiteten i arbetet har testats baserat p den data som samlats in via intervjuer och

observationer. Data som anvnts i processkartlggningen har givits av

fallstudiefretagen under ett antal besk fr att under senare skede sammanstllas. Fr

att ka validiteten har all data skrivits ned fr att minska risker fr glmska eller

omtolkning efter en viss tid.

10

3. Objektivitet- Ejvegrd, (2009) menar att en trovrdig studie skall strva efter att vara objektiv. Genom att vara objektiv avstr studien frn egna sikter och tankar som kan

rikta arbetet t olika hll. Det kan dock i mnga fall frekomma tolkningar som

omedvetet inte r objektiva och som kan komma att pverka det slutgiltiga resultatet.

Fr att upprtthlla objektiviteten i en studie r det mycket viktigt att inte bara granska

metoder och data utan ven resultatet (Saunders, et al., 2009).

Fr att behlla objektiviteten i examensarbetet har mycket vikt lagts p diskussion om

metoder, resultat mm. Under arbetets gng har fokus varit p att inte stlla riktade

frgor under intervjuer utan vara med ostrukturerade.

Analys av data Analysen av data och insamling av information i ett projekt kan fortg under hela arbetets

gng. Det finns oftast alltid mer information att hmta, och mer att observera. Det r viktigt att

kunna veta nr man ska sluta samla in information och istllet brja med en intensivanalys av

den funna informationen. Hur lng insamlingsfaser r beror p olika faktorer som till exempel

tid och pengar (Merriam, 1994).

Desto mer insamling och analys man har kan g in djupare i omrdet och kunna ytterligare

detaljera sig. Men det r viktigt att kunna plocka fram all material p ett strukturerat stt fr att

f fram informationen i fallstudiet som grs pallaret med teorin (Merriam, 1994).

Merriam, (1994) har stllt upp fyra riktlinjer dr man kan avsluta fasen av

informationssamling:

Nr det inte lngre finns kllor med ny eller givande information

Nr kategorierna som funnits r mttade med information

Nr regelbundenheter brjar visa sig i data som samlats in

Nr verfldig information brjats samla in

I denna studie har analys pgtt parallellt med insamling av data. Insamlingsperioden har skett

tills det stadie dr kllor brjat ta slut samt tills vissa regelbundenheter har visat sig i

informationen som samlats. Vid det stadie dr ett mnster har visat sig har en slutsats kunnat

dras och mer informationssamlande eller analyserande har inte krvts.

Som tidigare nmnts har analys av informationen skett samtidigt som data samlats in fr att

underltta sammanstllningsfasen. Rdata som samlats in har strukturerats efter relevans,

anteckningar och olika mnesomrden. Informationen har ven strukturerats efter tidsfaser fr

att samla den ndvndiga informationen i olika fack att g tillbaka till och ltt finna. I en

senare fas har ven informationen i de olika kategorierna kopplats samman fr att finna

gemensamma lnkar.

11

3. TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel terges all den teori som krvs fr att kunna frst mnet som behandlas samt de

metoder som anvnt fr att komma fram till ett resultat.

Ergonomi Ergonomi rknas till omrdet arbetsplatsdesign och enligt tidigare forskning r ergonomi

relaterat till skerhet och hlsa (Schell, et al., 2011). Vad ergonomi har fr betydelse fr bde

anstllda p fretag och fr fretaget sjlv har diskuterats. Enligt Makhbul , (2013) pverkar

bde ergonomi och andra fysiska omliggande faktorer medarbetare och drmed ven

produktiviteten i ett fretag. Brister i ergonomin med mera pverkar bde den fysiska och

psykiska hlsan vilket i sin tur minskar produktiviteten och hindrar ider. Vidare kan dlig

arbetsmiljn leda till psykisk ohlsa, depression och minskad tillfredstllelse av tillvaron p

arbetet. Gemensamt med fysiska besvr som huvudverk, led och muskelvrk leder problemet

till frnvaro och ven kostsamma sjukskrivningar. Problemet r stort och r som en ond cirkel

som hmmar utveckling av fretag och personalens kompetens.

En ergonomisk arbetsplats skall vara utformad p ett stt s att den r en tillgng fr den

anstllda och uppmuntrar denna till att utfra ett bra och s effektivt arbete som mjlighet.

Arbetsplatsen skall vara vrdehjande. Genom att skapa en effektiv arbetsplats skapas en

balans mellan den anstlldas egenskaper och vad uppgiften krver. Denna balans skall

ptvinga ett s effektivt arbete som mjligt. Det r drfr viktigt att fr att kunna tillmpa en

ergonomisk arbetsplats ha kunskap och frstelse fr den mnskliga kroppen, dess utformning

och rrelsemnster. Alla anstllda r utformade p olika stt i olika storlekar, lngd, styrka och

rrelsemnster. Drfr r detta en del av alla faktorer som behver beaktas fr att kunna skapa

en s ergonomisk arbetsplats som mjligt som passar alla mnniskor. Dessa anpassningar och

personliga utformningar r ngot som ofta kostar pengar men jmfrt med den minskade

effektiviteten och sjukskrivningen kan det ses som en investering av tid och pengar som

kommer lta fretaget utvecklas i framtiden (Makhbul , 2013).

Tid, kraft och hllning skapar tillsammans en enhet som benmns som fysisk ergonomi och

som kan gestaltas som en kub. (Se figur 2) Faktorerna har ingen betydelse enskilda men

gemensamt skapar de den ergonomiska situationen (Forsman, et al., 1999) (Laring, et al.,

2002).

12

Figur 11 Samband mellan tid-Kraft- hllning, (Forsman, et al., 1999)

Tid- tid r en viktig aspekt vid ergonomi. Om en mycket pfrestande aktivitet utfrs under ngra f sekunder en gng i mnaden r aktiviteten troligtvis inte skadlig, men

om den utfr under en lng stund samma dag skulle denna aktivitet orsaka stor skada p

en kropp. Slutligen skulle kroppen vara s frstrd att den inte lngre kan utfra

aktiviteten(Bohgard, et al., 2008).

En kropp som utfrt pfrestande arbete behver f terhmtningstid fr att terhmta

kroppen och sedan kunna utva aktiviteten igen. Det behver finnas lika mycket

terhmtningstid som tid vid utfrd aktivitet. Om denna terhmtningsaktivitet inte ges

fr kroppen ingen mjlighet till att terhmta sig och den kan i fortsttningen inte utfra

arbetet. Upprepning av en uppgift r inte skadligt om tid fr terhmtning ges emellan

varven men om detta inte r mjligt kan det ta ratal att terhmta sig av de skador som

uppkommer (Bohgard, et al., 2008).

Kraft- kraft och belastning r en annan faktor som kan skapa frdande skador p kroppen eftersom kroppen inte kan hantera fr stora krafter. Vid stora kraften med

omedelbar frstrelse p kroppen r tidsfaktorn inte relevant men vid kraften under

denna grns r det tiden som bestmmer hur lnge kroppen orkar utstta sig fr kraften

och belastningen (Bohgard, et al., 2008).

Hllning- placering av kroppen vid arbeten har ens stor inverkan p styrka och uthllighet i musklerna. Arbeten som kan vara ltta att utfra i en hllning kan vara

mycket svra i en annan. Samt kan hllningen leda till mycket statisk belastning p

kroppen som kan leda till skador. Statisk belastning r mycket skadlig eftersom det r

mycket svr och ibland omjligt att bli terstlld (Bohgard, et al., 2008).

Att anstllda r utformade p olika stt och drmed skapar olika frutsttningar fr en

arbetsplats med god ergonomi r inte det enda som behver fokus, utan vad personalen har fr

tidigare erfarenheter r ven en stor faktor till hur personal uppfattar den nuvarande

arbetsplatsen. En mnniska med samma fysiska utformning kan ha mycket stora skillnader i

uppfattning och tycke om en arbetsplats. Om en person tidigare arbetat i mycket dliga

arbetsfrhllanden kan en arbetsplats med lite bttre frhllande knnas mycket mer positiv.

Detta i och med att det r en frndring, gentemot den andra anstllda som tidigare arbetat p

13

en mycket mer ergonomisk arbetsplats. Detta problem har gjort det svrt att forska inom

omrdet samt stta standarder vid denna typ av arbete och frbttringar (Lachterman & Meir,

2004).

Tillgodosedd personal kan ses som ett kvitto p ett framgngsrikt fretag eller organisation

drfr kapaciteten anses positiv. Detta resonemang grundar sig i tanken av att glad och frisk

personal inte sjukanmler sig eller avslutar sin anstllning samt att de arbetar mer effektivt och

blir mer engagerade i sitt arbete och tnk (Lachterman & Meir, 2004).

En vl utformad och ergonomisk arbetsplats r inte det enda som krvs fr att f framgngsrik

personal utan det finns ytterligare faktorer som frst mste vara tillfredsstllda. Det r fem

stycken behov som mnniskan har: (Kaufmann & Kaufmann, 2010)

1. Grundlggande behov som mat och klder 2. Trygghet 3. Krlek 4. Uppskattning 5. Sjlvfrverkligande

Enligt Kaufmann & Kaufmann, (2010) r det frst nr de frsta behoven uppfyllts som

personalen kommer knna sig trygg och ska tillfredstllelse och drmed vilja utvecklas i

arbetet. Enligt teorin krvs det att de frsta grundlggande behoven r tckta fr att kunna f

personal som utvecklas, gynnas av en ergonomisk arbetsplats och drmed kan bidra till ett

positivt resultat till fretaget eller organisationen.

Vidare forskning har gjorts fr att underska vad som fr anstllda motiverade till att utvecklas

och vad fretag kan gra fr att pverka dennes motivation. Ofta kan positiva och negativa

upplevelser ses som tv motpoler men hr menar Furnham & Eracleous, (2009) att det r tv

olika fack som r baserade p helt olika faktorer. Teorin benmns som tvfaktorteorin och

denna bestr av hygienfaktorer och motivationsfaktorer.

Tabell 2 Tvfaktorteorin, (Furnham & Eracleous, 2009)

Hygienfaktorer r det som bidrar till

missnje bland anstllda och detta kan vara

faktorer som:

Motivationsfaktorer r ngot som istllet r

ngot som r kopplat direkt till arbetet och

bestr av faktorer som:

Administration

Kontroll

Relationer med arbetskollegor

Ln

Fysisk arbetsmilj ssom ergonomi

Prestation

Ansvar

Motivation

Erknnande

Fr att f personal som r glada, friska och engagerade kan verordnad antingen fokusera p att

ka motivationsfaktorer och fre dem mer positiva eller fokusera p hygienfaktorer och minska

missnjet, alternativt skapa en balans mellan bda delarna som ger ett positivt resultat

(Furnham & Eracleous, 2009).

Handgreppsergonomi Ett arbetande moment med ett handgrepp kan nmnas som gripande eller icke gripande

beroende p vad det r fr handgrepp. Det finns olika grepp som en frisk mnniska kan arbeta

med. Kraften av dessa grep beror p olika fysiska aspekter som kn, lder, livsstil med mera.

14

Ett gripande grepp r det grepp d handen griper tag om till exempel ett freml. Ett icke

gripande grepp r till exempel tryck eller slag med styrkan i handen (Ericson & Odenrick,

1994).

Mlet med ett handtag r att kunna ta ett freml med kraften frn muskeltrdarna till

fremlet. Fr att kunna optimera handtagen gller det att optimera kraftverfringen frn

musklerna till greppet av fremlet. Utvecklingskraften som verfrs i handtaget blir mer

effektiv i form av en kompressionskraft istllet fr en skjuvkraft (Ericson & Odenrick, 1994).

Handgreppet med skarpa kanter r viktigt att undvika eftersom det kan skapa hgt tryck i

handen. Fr att f s optimalt handtag som mjligt r det viktigt att utforma handtaget med

cirkulrt tvrsnitt. Mellan handen och handtaget br det vara en hg friktion och utrymmet i

handen ska finnas fr ppning och stngning (Ericson & Odenrick, 1994).

Antropometri Ordet antropometri kommer frn det grekiska sprket och betyder mnniska, mtt och verktyg

att mta med (Nationalencyklopedin, 2016).

Nutida beskrivning av ordet r att antropometri r en vetenskap av studerande av en mnniskas

kroppsmtt. Antropometriska mtt kan delas in i tv olika mtt- strukturella (statiska) mtt och

funktionella (dynamiska) mtt. Numera r det mycket vanligt att mnniskan arbetar med en

stark frbindelse till teknisk utrustning och det begrnsar antal skiftande stllningar i

arbetstillfllet. Fr att f mest optimalt resultat br tekniken formas med avsikt p brukarens

bekvmlighet (Kungliga tekniska hgskolan, 2015).

Tillmpad antropometri r ett begrepp med tillhrande villkor som r grundlggande: (Ericson

& Odenrick, 1994)

Rrelseutrymme

Nr en arbetsplats ska utformas r det ndvndigt att det finns mttligt med utrymme

fr alla olika kroppsdelar.

Rckvidd Rckviddsmtten avgr strsta mjliga avstnd och storlek fr placering.

Kroppsstllning Ett exempel kan vara vilken hjd det ska vara p arbetsbordet vid stende arbetsstlle.

Muskelstyrka Villkoret r ytterst viktigt fr att bestmma ndvndig kraft vid rrelse av manverdon

och andra manuella rrelser som t.ex. lyft. Fr det mesta r det ett grnsvillkor men det

kan ocks vara tv grnser beroende p tyngdkraften som pverkar kroppsdelarna.

Arbetsmiljverkets miljriktlinjer Nr en process ska utformas r det viktigt att redan i brjan tnka p god ergonomi. Enligt

arbetsmiljverkets ergonomiska perspektiv ska arbetsplatsen vara utformad p ett ergonomiskt

vis fr bda knen (Arbetsmiljverket, 2015).

AFS 2012:2 r lagen om att frhindra hlsofarliga arbetsmoment samt belastningar fr leder,

muskler och skelettet. I kapitel 4 som handlar om belastningsergonomi str det att

bedmningen utgrs utifrn hur tempot p arbetet frhller sig till lyften. Belastningsbesvr

frkommer oftast i samband med tunga lyft och obekvma arbetsrrelser (Arbetsmiljverket,

2015).

15

Dessa riktlinjer har arbetsmiljverket fr arbetsstllning och belastning: (Arbetsmiljverket,

2015)

- Handtrycken i rrelse br inte verstiga 150 Newton

- lyft av brdor under 7 kg inom underarmsavstnd och under 3 kg inom trekvarts armavstnd r acceptabelt under bra frhllanden

- lyft av brdor mellan 7 kg och 25 kg inom underarmsavstnd ska utredas nrmare. Samma frhllanden gller fr vikter mellan 3 kg och 15 kg inom ett trekvarts

armavstnd

- Vid tunga lyft ska arbetarna undvika manuella lyft. Tekniska hjlpmedel ska finnas fr att underltta lyftet.

Arbetsmiljlagen syftar att n upp till en bra arbetsmilj genom att frhindra olycksfall och

andra aspekter som pverkar mnniskan i arbetet. Teknik samt arbetsvolymen och arbetsplats

skall utformas p efter anstllda och anpassas p grund av psykiska och fysiska belastningar.

Med hgt arbetstempo och stress kan belastningsbesvr bli mer vanligt. Arbetsgivaren har

ansvaret fr att utforma arbetet p ett skonsamt stt fr att minska den fysiska belastningen som

kroppen regerar p och som pverkar hlsan negativt (Tgtstrm, 2015).

PATH-Modellen

Regeringen och arbetsmiljverket ville r 2012 i en rapport kartlgga alla omrden som enskilt

och gemensamt bidrar till arbetsmiljn. Med denna rapport och kartlggning av alla olika

omrden har en modell skapats fr att frtydliga och enkelt visa vilka faktorer som berr

omrdet. Genom att beakta alla olika punkter skall en balans av dessa skapa harmoni och bsta

mjliga arbetsmilj (Arbetsmiljverket, 2012).

Figur 12 PATH-modellen (Arbetsmiljverket, 2012)

Figur 3 visar PATH-modellen och denna modell skall vara som riktlinjer fr olika arbetsplatser

fr att kunna utveckla en bra och gynnande arbetsmilj. Som ovan nmnt r studien utlagd i en

rapport och r skapad efter forskning som gjort inom omrdet. Det finns dock ingen vidare

forskning p huruvida modellen ger ngon effekt och om den r positiv. Enligt forskarna Falk

och Ottosson som har skapat denna modell leder hlsofrmjande arbetsinsatser p fretag till

att anstllda fr ett bttre vlbefinnande och i sin tur leder detta till organisatoriska frbttringar

som t.ex. mindre frnvaro, arbetsskador och hgre produktivitet (Arbetsmiljverket, 2012).

Hl

sofr

mja

nd

e ar

bet

spla

tsin

sats

er Hlsa och skerhet

Arbete-livsbalans

Kompetensutveckling

Erknnande

Inflytande och delaktighet

An

stl

ldas

vl

bef

inn

and

e Fysisk hlsa

Psykisk hlsa

Stress

Motivation

Engagemang

Arbetstillfredsstllelse

Arbetsmoral

Arbetsklimat

Org

anis

ato

risk

a f

rbt

trin

gar Konkurrensfrdelar

Produktivitet

Frnvaro

Personalomsttningar

Arbetsolyckor och skador

Kostnader

Anstllningsprecision

Kvalitet

Kundnjdhet

16

Mnniska, teknik och organisation(MTO)-perspektiv Nr det sker utveckling av tekniska verktyg r det bra att tnka p en totalbild av metoden med

avseende p hur mnniska, teknik och organisation r sammankopplade och hur de verkar p

varandra. Genom att anvnda sig av ett system dr det finns en bra syn p arbetsmiljn och

skerheten byggs det ltt enkla rutiner som mnniska kan ta till sig tillsammans med

anvndning av tekniken (Rollenhagen, 1995).

En stor och viktig del i MTO-perspektivet r att administrativa system ska skrivas som ett std

fr mnniskan i organisationen. Fretaget ska kunna dela sina tillgngar fr att mnniskan ska

vara lyhrd och kunna signalera till andra runt om krig i fretaget om ngot uppstr

(Rollenhagen, 1995).

Det finns en mngd olika system i en organisation och varje system har ett eller flera ml beroende

p vad det r som ska stadkommas. Varje system kan vara mer eller mindre flexibla i sin

mlstyrning. Rollenhagen, (1995) baserar systemperspektivet och konstaterar att samspelet mellan

delsystemen Mnniska, Teknik, och organisation r det faktorn som r avgrande sjlvfrtroendet.

Var finns de belastningsergonomiska riskerna? Industrin vxer fr varje r som gr och riskerna med belastningen av ergonomi kar eftersom

mnniskan arbetar i en milj som krver mycket fysiskt arbete. Nr det sker en bedmning av

belastningsergonomisk risk gller det att kunna se helheten av ingende delar. P detta viss kan

riskkllorna bestmmas och identifiera riskerna som kan uppst. Riskerna till exempel

sannolikheten fr en skada som kan ske samt hur allvarlighetsgraden r p den troliga skadan

(Jarebrant & Garmer , 2011).

Med hjlp av fem aspekter kan helheten beskrivas. Dessa aspekter visas i figur 4 nedan. I varje

aspekt kan belastningsergonomin pverkas och riskerna finns vid varje moment: (Jarebrant &

Garmer , 2011)

Figur 13 Belastningsergonomiska riskerna, (Jarebrant & Garmer , 2011)

17

Produkt (Aspekt 1)

Det r viktigt att redan vid start av tillverkning ta hnsyn till hur produkten ska se ut och vilka

villkor behver uppn som till exempel behandling och montering. Arbetsmiljfrhllandena

ska vara anpassade till mnniskan och produkten fr att undvika ergonomiska belastningar.

Process (Aspekt 2)

Utformning av processen ska ske med avseende p de arbetsmetoder som anvnds och den

hjlputrustningen finns. Detta r grunden i processen till en ergonomisk arbetsplats som r

tillmpad fr arbetarna. Olika processer samt cykeltider pverkar arbetsmiljn. Med en kort

cykeltid blir belastningen hgre d rrelserna sker mer frekvent. Detta pverkar arbetet

eftersom det blir samma repetition och mjligheten fr terhmning blir mindre. Med en lngre

cykeltid ger det tillflle fr bde terhmtning och skerstllning av arbetet.

Arbetsorganisation (Aspekt 3)

Beroende p hur arbetet r organiserat pverkas ergonomin olika. Av de totala

arbetsuppgifterna frdelade p tid och medarbetare skapar det ett arbetsinnehll fr varje

individ. Genom att rotera arbetsplatserna fr arbetarna skapar det en variation och belastningen

kan minska. Det r chefen och arbetsledarens uppgift att utforma organisationen p det bsta

mjliga stt fr att uppn s minsta mjliga belastning.

Arbetsplats (Aspekt 4)

Arbetsplatsen ska vara ergonomiskt utformad fr varje individ som arbetar p arbetsplatsen.

Utformning av platsen grs baserat p de villkor det finns. Villkoren brukar vara arbetsavstnd,

belysning, arbetshjd, klimat, kraft, lyft och syn. Alla dessa villkor pverkar ergonomin, men

det som i hg grad pverkar ergonomin r arbetsstllning, arbetstyngd och arbetsrrelse.

Medarbetare (Aspekt 5)

Alla medarbetare har varierande kompetens och frmga det vill sga fysik och mentalitet fr

att utfra ett arbete. Detta pverkar hur individerna uppfattar belastningen av arbetet. Som

medarbetare r det viktigt att utfra arbetet p ett relevant stt utifrn de frutsttningar som

finns. Det r viktigt att ta del av medarbetarnas sikter, eftersom det r deras samverkan som

stter produktionen i rrelse. I Sverige finns idag en lag om att arbetsmiljn ska vara anpassad

till medarbetarna med frutsttningar av bde fysiskt och psykiskt avseende.

3.6.1. Bedmning av risknivn

Bedmning av risknivn p en arbetsplats grs fr att identifiera risker, riskniver samt se hur

allvarliga dem r. Bedmningen av riskerna blir en grund som anvnds fr att kunna prioritera

tgrder. Riskerna kan variera frn att vara allvarliga till mindre allvarliga. Det gller att

prioritera riskerna utifrn allvarlighetsgraden. Utifrn riskerna bedms dem ifall dem r

acceptabla eller inte genom att dela upp dem i tre olika frger: grn, gul och rd. I det grna

frgsystemet betyder det att belastningsbesvret r mycket litet eller ingenting och risken fr en

hndelse r vldigt minimalt. Med gult innebr det att antal risker kan uppst och ett antal

drabbas av belastningsbesvr. Fr att bedma detta behvs det gras underskningar fr att

hitta tgrder. Rtt innebr att mnga kommer drabbas av belastningsbesvr och tgrder mste

ske s fort som mjligt.( De olika frgsystemen visas i figur 5 nedan) (Jarebrant & Garmer ,

2011).

18

Figur 14 Frgskala av bedmningssystem, (Jarebrant & Garmer , 2011)

Handlingsplan

Nr en arbetsplats har ftt sin riskbedmning och blivit klassad till den frg den stadkommer

r det dags att ta fram frslag p tgrder och vilka saker som r viktiga att prioritera i frsta

hand. D r det viktigt att ta fram en handlingsplan dr alla medarbetarna ska kunna se ver

den och vara involverade i arbetet. Handlingsplanen ska utvrdera frndringarna och ta fram

lsningar som ska fungera i praktiken. Desto mer lsningsfrslag och ider som kommer upp i

handlingsplanen desto lttare blir det att hitta en lsning till arbetsuppgiften. Det kan ven

frekomma att vissa risker inte kan frndras inom produktionen utan det mste ske strre

bedmningar och analyser av vad som ska gras och hur resultaten kan pverka produktionen. I

figur 6 nedan visas ett exempel p en handlingsplan (Jarebrant & Garmer , 2011).

Figur 15 Riskbedmning till handlingsplan, (Jarebrant & Garmer , 2011)

Belastningsanalys Det finns en mngd olika metoder fr underska och bedma ergonomin p. Ngra av dem

vanligaste metoderna som fretag anvnder sig av r enktunderskningar, olika former av

mtningar, subjektiv bedmning och video inspelning. Anmrkning via datainsamling r

vanliga och kan frekomma p vanliga kroppshllningar som beror p kraft och andra

arbetsfrhllanden. En av dem stora riskerna med kroppshllning r att det kan pverka

muskulr styrka och det skiljer sig frn individ beroende p arbetet (Chaikuman, 2005).

En metod som har blivit mer vanligare idag inom industrin r att forskaren sjlv tar en roll i

arbetet fr att kunna identifiera och f ett eget perspektiv av ergonomiska riskfaktorer. Metoden

r vanligast vid implementering av nya delar och vid design av ergonomiska lsningar (Noro &

Imad , 1991).

Vrdefldesanalys Vrdefldesanalys r ett verktyg som analyserar utvalda flden fr att identifiera

vrdeskapande aktiviteter och icke vrdeskapande aktiviteter. Metoden anvnds i syfte av att

eliminera ondiga slserier och optimera flden. Fr att kunna identifiera alla slserier br en

kartlggning av fldet gras det vill sga en vrdefldesanalys. Srqvist, (2013) Syftet med

metoden r att analysera det befintliga fldet och med hjlp av analysen kunna f fram icke

skapande aktiviteter som kan frbttras (Modig & hlstrm, 2012).

19

Det finns olika anledningar till att gra en vrdefldesanalys. Ett av de vanligaste r fr att f

en helhetsbild utav hela fldet. Metoden r ven anvndbar vid olika frbttringsarbeten frn

en enskild process till att inkludera alla processer. Fr att f en grund till planering av

materialflden eller andra aspekter kring en process kan en man enkelt med en

vrdefldesanalys analysera och f fram vrdefull information (Liker, 2009).

Rother & John, (2002) Talar om att en vrdefldesanalys kan gras i tre olika steg. En i

nulget, en frbttrings vrdefldesanalys och en framtida vrdefldesanalys. Beroende p

flden eller process kan dessa tre spela roll. Ibland kan ett flde bli s optimalt som mjligt

bara det finns tillrckligt med resurser medan det ibland r svrt att optimera fldet.

3.8.1. Ergonomisk vrdefldesanalys

Vrdefldesanalys r en metod som anvnds fr att flja en produkt genom fldet. Detta grs

fr att se vart det sker vrdeskapande moment och vart slserier sker, dvs. dr det sker moment

som inte har ngot vrde fr slutprodukten. Ergonova str fr ergonomisk vrdefldesanaly och

r ocks en metod fr att kartlgga ett flde men ur en belastningsergonomisk aspekt (Jarebrant

& jmertz, 2006).

Ergonova undersker varje arbetsprocess i fldet dr produkt gr frbi. Sjlva bedmningen

grs utifrn tre huvuddelar: arbetsuppgiftniv, fldesniv och bedmningen p jobbniv. Dessa

kommer att sedan delas upp i fem olika bedmningsmallar fr att kunna kategorisera dem och

pongstta arbetsuppgiftens niv. Bedmningsmallarna r enligt arbetsstllning, vikt/kraft,

ergonomisk potential, porositet och variation i arbeten. Genom att bedma arbetet utifrn

sittande, stende, gende, och eventuell hantering med hnsyn till fldes maxtid visas

arbetsnivn (Jarebrant & jmertz, 2006).

Bttre ergonomi och arbetsmilj leder det frre sjukfrnvaro som minskar stora kostnader fr

ett fretag. Det r viktigt att frst tanken med frndringsarbetet och hur konsekvenserna blir

belastningsergonomiskt (Jarebrant & jmertz, 2006).

Samband mellan belastningsergonomi och kvalitet Forskning inom ergonomi har tidigt visat att arbetsplatser med bra arbetsfrhllande och

arbetsstllningar pverkar mnniskans potential att utgra jobbet med hg precision och

skerhet (Granjean, 1988). Arbeten som r utformade och konstruerade efter ett ergonomiskt

perspektiv med hnsyn till en prestationsfrmga hos varje person kommer att pverka

organisationens produktivitet, effektivitet och kvalitet (Corlett & Bishop, 1976).

Det finns flera empiriska studier som visar sambandet mellan belastningsergonomi och kvalitet.

En av dem r RULA-metoden som indelar arbetsstllningar. Det visade sig att kvalitbristerna

fr en dlig arbetsstllning var 10 gnger hgre fr arbetarna jmfrt med den bsta

arbetsstllningarna (Axelsson, 2000). Mnga andra studier har visat att 30-50 procent av alla

kvalitetsarbete r relaterade till brister i ergonomi och arbetsmilj. Det flesta av bristerna

kommer frn belastningsergonomiska arbeten (Falck, et al., 2010).

Att kunna problemlsa delar av arbetsstllningar genom att stndig frbttra sm aspekter inom

produktionen leder till att kvalitet och ergonomin utvecklas och skapar nya mjligheter fr

organisationen. Det r en viktig del i arbetssyftet att stndigt kunna skapa ergonomiska

frbttringar fr att skapa ett bttre resultat i arbetet. Mnga studier har bevisat att stndiga

20

frbttringar som drivs som en kvalitetsfrbttringsstrategi har varit en del av dem tgrder

som pvisat av bttre ergonomi och arbetsmilj (Axelsson, 2000) (Falck, et al., 2010).

PDCA Plan, do, check, act (PDCA) r en metod som idag anvnds fr att underltta

frbttringsarbeten. (Lmai, 1991) Denna metod kan frestllas som ett hjul som alltid snurrar

och det representerar att fretaget ska stndigt gra frbttringar. Verktyget r som ett hjul som

fungerar iterativt och som kan anvnds om och om igen flera gnger (Bergman & Klefsj,

2006).

Plan-do-check-act r uppdelad i fyra olika faser: (Bicheno, 2007)

Plan (planera)

I frsta fasen s identifieras problemet fr att ta fram viktiga aspekter kring problemets orsak.

Det gller att hitta definitionen p problemet fr att kunna analysera vad som behvs att gra.

Do (gr)

Om fas ett r genomfrt och problemet har identifierats s r fas tv inte lika svr att utfra. I

den hr fasen gller det att testa och utveckla frbttringar som finns kring problemet. En viktig

del av arbetet r att ha en bra kommunikation s att alla kan vara involverade i processen.

Check (kontrollera)

Fas tre som kanske r den viktigaste fasen men som oftast brukar missas av mnga fretag. Det

r viktigt att avstta tid fr att kunna utvrdera och analysera projektet. Genom att gra det r

det ltt att f en helhetsbild av projektet och hur det ligger till i processen.

Act (standardisera)

Ifall projektet visar sg vara effektiv eller lnsamt fr fretaget ska fas fyra tas tillvara p. Det

r ven viktigt hr att alla som r involverade i projektet ska kunna kommunicera med varandra

fr att frbttra och standardisera. Hr avslutas hjulet och det gller att frst budskapet som

har lyfts fram.

Kravspecifikation En kravspecifikation grs fr att sammanstlla all information kring en slutprodukt som

beskriver vad den ska uppfylla. Kraven p produkten kan vara allt frn utformningen till hur

anvndningen. Kraven grs utifrn bestllarens nskeml och produkten ska kunna uppfylla

dem kraven. Senare i processens gng kommer det framtagna konceptet att jmfrs med

kravspecifikationen fr att skerstlla att kraven (sterlin, 2010) .

Nr en kravspecifikation ska skrivas r det viktigt att varje person som kommer i kontakt med

produkten fr vara involverad fr att kraven ska skerstllas. En kravspecifikation ska ven

kunna anvndas som ett mldokument fr att sedan utvrdera i slutfrt projekt och se

utvecklingsmjligheter. Det r ytterst viktigt att f fram s konkreta krav som mjligt fr att

kunna mta dem och se vilka mjligheter det finns (Ullman, 2010).

21

4. FALLSTUDIE- FRETAGSPRESENTATION

I detta kapitel presenteras fallstudiefretaget Volvo Construction Equipment (VCE) samt

produktionscell 17 och de olika komponenter som de tillverkar.

Volvo Construction Equipment i vrlden Volvo Construction Equipment r vrldsledande inom tillverkning av grvmaskiner, kompakt

och vganlggningsmaskiner. Deras produkter och tjnster r globala och erbjuds i mer n 200

lnder (Volvo group, 2016).

Med produktionsanlggning i tio lnder och ver 150 produktmodeller kan Volvo Construction

Equipment tillfredsstlla behoven fr alla kunder omkring i vrlden (Volvo group, 2016).

Volvo Construction Equipment i Sverige I Sverige finns det ungefr 4200 anstllda. Anlggningar finns i Arvika, Bras, Hallsberg och

Eskilstuna. I varje stad tillverkas det olika komponenter som sedan skickas vidare till

montering runt om i vrlden (Volvo group, 2016).

4.2.1. Volvo Construction Equipment Eskilstuna

Eskilstuna har cirka 1900 anstllda, ungefr 800 av dem jobbar p produktionsanlggningen. I

produktionen hanteras maskinbearbetning, hrdning, svarvning, montering och mlning. Volvo

Construction Equipment r det ldsta industrifretaget som n idag r aktiv inom

anlggningsmaskiner. Allt brjade i Eskilstuna fr cirka 180r sedan och idag ligger ven

huvudkontoret fr Volvo Construction Equipment i Eskilstuna (Volvo CE, Eskilstuna, 2016).

Volvos miljkrav Volvo mste sjlvklart ta del av de olika regler och krav som miljverket har men de har ven

en egen standard som fljer gllande lagstiftning och som skall anvndas av Volvo i Sverige

vid planering av ny arbetsplats eller analys av ldre. Denna standard r till fr att undvika

stress, arbetsskador och andra arbetsrelaterade sjukdomar (Volvo, 2009).

Vid utformning av nya arbetsplatser skall tekniska och mnskliga krav tas i beaktning fr att

utforma bsta mjliga helhetslsning. Det skall dock tas hnsyn till vad som r ekonomiskt och

tekniskt frsvarbart (Volvo, 2009).

Alla anstllda r olika byggda och i olika ldrar och drfr mste hnsyn tas till allas olika

frutsttningar, fr att kunna utforma en arbetsplats som passar s mnga som mjligt (Volvo,

2009).

Fr att kunna skapa en ergonomisk arbetsplats krvs ven att utformningen av produkten

anpassas fr att kunna skapa en s ergonomisk tillverkningsprocess som mjligt (Volvo, 2009).

22

Nedan fljer de olika krav som finns med i Volvo standard:

Tabell 3 Arbetsstllningar & Arbetsrrelser- Mlniv, (Volvo, 2009)

ARBETSSTLLNINGAR MLNIV ARBETSRRELSER MLNIV

GOD ARBETSSTLLNING R NR

KROPPENS LEDER OCH

MUSKLER BELASTAS NRA SINA

NEUTRALA POSITIONER

AVSLAPPNAD UTGNGSSTLLNING,

STENDE RAKT UPP.

Bra arbetsrrelser r nr kroppens leder och

muskler

tillts fria rrelser med mjlighet till

variation och

terhmtningspauser.

VID MANUELL HANTERING MED EN

HAND FR BRDAN VGA

MAX 0,5 KG VID VERHANDSGREPP

OCH 5 KG VID

UNDERHANDSGREPP.

Ensidiga, hgrepetitiva, stora eller hastiga

rrelser ska ej frekomma.

< 20 FRAMTBJNING, < 15

VRIDNING, < 15

SIDOBJNING AV RYGGEN

Manuell hantering av tunga och/eller trga

freml ska avlastas med hjlpmedel.

< 15 FRAMTBJNING, < 15

VRIDNING, < 15

SIDOBJNING, 0 BAKTBJNING AV

NACKEN

Upprepade kraftiga kraftgrepp > 10 procent

MVC (maximal viljemssig kontraktion) (ca

25 N) ska ej frekomma lngre stunder eller

ofta.

< 30 VINKEL MELLAN VERARM

OCH KROPP

Kraftiga handledsrrelser (rd sektor) uppt

nedt och i sidled ska inte frekomma

lngre stunder eller ofta.

ARMBGE OCH UNDERARM I

MEDELLGE

Kraftiga vridningar av underarmen ska inte

frekomma lngre stunder eller ofta.

HANDLEDEN NRA SIN

FUNKTIONELLA

UTGNGSSTLLNING,

< 30 UPPTBJD, < 20 SIDOBJD

MOT LILLFINGERSIDAN.

Arbetsvxling till olikartat arbete ska ske

efter varje

2-timmarspass eller oftare.

23

Tabell 4 Arbetsstllningar & Arbetsrrelser- Riskniv, (Volvo, 2009)

ARBETSSTLLNINGAR RISKNIV ARBETSRRELSER RISKNIV

FIXERAD ARBETSSTLLNING

LNGRE STUNDER ELLER OFTA

hgrepetitiva och/eller ensidiga

rrelsemnster,

lngre stunder

GRIP- OCH ELLER ARBETSAVSTND

UTANFR ARMLNGD

statiskt muskelarbete lngre stunder

LNGVARIGA MTTLIGA

BJNINGAR ELLER VRIDNINGAR AV

RYGGEN ELLER NACKEN ENLIGT

FLJANDE:

RYGG >20 FRAMTBJD, >15

ROTERAD

NACKE >15 FRAMTBJD,

SIDOBJD, ROTERAD ELLER

>0 BAKTBJD

KRAFTIGT FRAMTBJD,

FRAMTLUTAD, SIDOBJD ELLER

VRIDEN RYGG OCH/ELLER NACKE,

OFTA

RYGG >60 FRAMTBD UTAN

STD, >45 ROTERAD

NACKE >30 FRAMTBJD,

SIDOBJD, ROTERAD ELLER

>5 BAKTBJD

bundet arbete, f naturliga mikropauser,

liten

mjlighet till terhmtningspauser

EN VINKEL MELLAN VERARM OCH

KROPP >60, LNGRE

STUNDER ELLER OFTA

brist p variation (arbetsvxling,

arbetsutvidgning) under arbetsdagen

ENHANDSLYFT MED

VERHANDSGREPP >0,5 KG OCH

UNDERHANDSGREPP > 5 KG LNGRE

STUNDER ELLER OFTA

hantering av tunga och/eller trga freml

ARBETE MED HNDERNA I/NRA

YTTERLGEN, LNGRE

STUNDER ELLER OFTA

upprepade kraftgrepp > 10 procent MVC

(ca 25 N),

lngre stunder eller ofta

VIBRATIONER I KOMBINATION MED

DLIG ARBETSSTLLNING

kraftiga vridningar av underarmen, lngre

stunder eller ofta

frflyttningar p ojmnt, sluttande, halt

eller stumt

underlag eller i trappor, lngre stunder eller

ofta.

stora krav p precision och/eller kraft

24

Arbetshjd

P arbetsplatsen mste en individuell anpassning ske som tar hnsyn till: (Volvo, 2009)

Kroppslngd

Arbetsuppgiftens art

Arbetsobjektets omfng

Arbetstyngd (fysiologisk belastning)

Arbetstyngden skall vara p den niv att vilken mnniska som helst skall oavsett kn och

kroppsbyggnad skall kunna befinna sig i arbetsmiljn och utfra arbetet utan att skada sig

(Volvo, 2009).

Frebyggande arbete borde rikta sig mot att undvika hga belastningshjder samt lngvariga

statiska belastningar. Vid tunga lyft skall lyften kunna ske i rtt och bra arbetsstllningar fr att

undvika arbetsskador (Volvo, 2009).

Tabell 5 Lyftarbeten- Mlniv

FREKOMST AV DLIGA ARBETSSTLLNINGAR P G A ARBETSOBJEKTETETS

FORM, GRIPBARHET ELLER KONSISTENS

ARBETSOBJEKTETS TYNGDPUNKTSLGE

FREKOMST AV ACCELERATIONSKRAFTER (HASTIGA LYFT, HASTIGA

INBROMSNINGAR)

HG INTENSITET (T.EX. UPPARBETNING)

TIDEN FR VARJE LYFT OCH BRANDE, T. EX. LNGA GNGVGAR

FREKOMST AV STATISKT MUSKELARBETE I SAMBAND MED LYFTET OCH

FREKOMST AV TERHMTNINGSPAUSER

DEN TOTALA MNGDEN LYFT GODS UNDER DAGEN

25

Tabell 6 MANUELLT LYFT OCH BRANDE- MLNIV, (Volvo, 2009)

SKJUTA OCH DRA- ARBETE

Kraft(N) Rd Gul Grn

Start >300 (approx. 30 kp) 300-150 200 200-100 50 (approx. 5 kp) 50-40 40 40-30

26

Nedan fljer ytterligare exempel p rrelser som r lmpade fr ergonomiska frhllanden

enligt Volvos standard: (Volvo, 2009)

Figur 16 Ergonomi enligt Volvo Standard, (Volvo, 2009)

Figur 17 Fortsttning, Ergonomi enligt Volvo standard, (Volvo, 2009)

27

Emballage

Emballage r en stor och viktig det att anpassa fr att utforma en ergonomisk arbetsplats.

Nedan fljer riktlinjer som skall frmja ergonomiskt arbete: (Volvo, 2009)

Manuell plockhjd skall ligga