albert einstein - myndigheten för tillgängliga medier...albert einstein – det modiga geniet...
TRANSCRIPT
Albert Einstein – det modiga geniet
Funderingsfrågor, skoldiskussion och skrivövning
Ämne: Svenska, SVA,Årskurs: 7-9, gymn, vuxLektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövningLektionsåtgång: 2-5
IntroduktionTitta på bokens omslag och kanske några andra bilder av Einstein.Det finns fler bilder på Einstein i slutet av lektionen.
Känner eleverna igen Einsteins namn?Känner de igen några av bilderna på honom?Vet de vad Einstein var känd för?Hur tycker de att han ser ut, verkar han vara en person de skulle vilja träffa?
FunderingsfrågorFrågorna kan användas som en kontroll av att man har förstått det man läst. För många frågor kan störa läsningen, en del frågor passar bra ensamma som en mer fördjupande uppgift. Använd dem efter eget huvud och lust.
Det sägs att han sade sina första orden kväll vid middagen när han var tre eller fyra år.• Vet du när du började prata?
Han skulle aldrig ha gått med på att marscherabara för att någon sade åt honom att göra det.• Brukar du göra saker som du tycker är onödiga, och som du inte gillar?
Lärarrummet för lättlästlattlast.se/larare
BENGT FREDRIKSON
DET MODIGA GENIET
Albert Einstein var världens mest berömda vetenskapsman.Kanske var han också en av de modigaste.Albert var aldrig rädd att säga vad han tyckte.Han sa emot sina lärare och de gamla vetenskapsmännen.Därför fick han ibland problem i skolan.
Albert levde under två världskrig på 1900-talet.Han pratade hela tiden för fredoch han tyckte att människor borde vägra bli soldater.Ändå var det Alberts uträkningar som gjorde det möjligtför USA att bli det första landet som sprängde en atombomb.
Det här är historien om Albert Einsteins liv.Om hans forskning, hans familj, hans arbete för fredoch hur han flyttade mellan olika länder för att få vara fri.Hans vetenskap struntade i alla gränser.
– Vetenskapen tillhör alla länder.Jag tycker inte att man ska prata omsvensk, tysk, fransk eller engelsk vetenskap.
Bengt Fredrikson har tidigare skrivit lättlästa böcker om till exempel uppfinnaren Alfred Nobel och första och andra världskriget.
DET MODIGA GENIET
BENG
T FRED
RIK
SON
D
ET MO
DIG
A G
ENIET
N
S
V
O
7 8 9 170 5 3 52 5 39
ISBN 978-91-7053-525-3
Men det räcker inte. Det går för dåligt i de andra ämnena.Albert blir inte godkänd.• Hur tror du Albert känner sig då?
Kläder ska vara lagom varma och bekväma• Håller du med?
Einstein skolkade från Tekniska högskolan och hade inte klarat sig om inte Marcel Grossmann hjälpt honom.• Vad tycker du om Einsteins sätt att sköta sina studier?
Det händer att han skriver brev till en professor för att be om jobboch samtidigt passar han på att berätta om fel han hittati professorns artiklar.• Vad tycker du om Einsteins sätt att söka jobb?
Men sanningen är att Albert har fått sitt drömjobb.Jobbet gör det möjligt för honom att förändra världen.• Varför var jobbet ett drömjobb för Einstein?
Mileva har inte tänkt sig ett liv som hemmafru.Hon vill syssla med forskning och vetenskap.• Hur tycker du att Milevas liv har blivit?
Under ett år skriver Albert fem artiklar som förändrar världen.Men Albert lugnar oss med att ingen i sitt vanliga livkommer att märka något av hans upptäckter.• Hur tror du att menar att han lugnar oss?
När du hade läst första hälften av boken och kommer till På universitetet blir hans föreläsningar populära.Albert är rolig, han förklarar braoch är noga med att alla ska förstå.• Trodde du att Albert skulle vara en bra lärare? Varför?
– Det är ofattbart hur folk förändras,folk som varit kloka och sunda.Det är som en hemsk sjukdom,• Kan man beskriva krig som en sjukdom?
Einstiein blir världskändis för något som väldigt få förstår.Man tror att det delvis beror på att Einstien ser ”rätt” ut. En rolig, snäll farbror i skrynkliga kläder som ärsmartast i hela världen.• Hur tror du det hade varit om Einstein hade varit ful och elak, men lika smart?
• Hur tror du att de tänker som säger att Eisteins forskning bara var en massa uträkningar och inte någon riktig forskning.De kallade det för värdelös judisk forskning.
Albert har inget emot att folk skojar om honom.Ibland överdriver han för att det ska bli extra roligt.• Varför tror du att Einstein gör så?
Albert är förtvivlad.Han känner att bomben delvis är hans fel.• Vilket ansvar tycker du att Einstein hade för atombomben?
Einstein och skolanEinstein har sagt en saker om skolan.
• Gå igenom dem och fundera på om det är så idag eller om det har förändrats. Och vad du tycker.
Eleverna skulle bara vara tysta och lyssna.
Bara lärarna får ställa frågor
Eleverna lär sig saker utantill utan att tänka,
De flesta lärare slösar bort sin tid med att försöka avslöja vad eleverna inte kan.
Lärarna borde fråga eleverna vad de kaneller vad de vill lära sig,
Lärarens jobb måste vara att få eleverna nyfikna och intresserade.
En skola där eleverna är fria och får ta ansvar
• Låt eleverna fylla i formuläret enskilt och ha sedan en gemensam genomgång där klassens åsikter sammanställs
SkrivövningTänk dig att du är student på Princeton universitetet 1936. Du har just haft en föreläsning med Albert Einstein. Det vill du skriva hem till dina föräldrar och berätta om. Skriv brevet!
Är det så i din skola Är det bra att det är så
Mera bilder på Einstein
Nedan ser vi en bild Albert och hans kusin Elsa (som Albert senare gifte sig med) Längst till vänster Elsas dotter Ilse och längst till höger hennes andra dotter Margot. De är på semster på den tyska ön Rügen år 1915.
Överst till vänster på nästa sida ser vi Albert Einstien som student vid Tekniska högskolan i Zürich.
Överst till höger på nästa sida Albert vid bokhyllan Nederst till höger på nästa sida ser vi Albert spela fiol. Albert sade ”Om jag inte var fysiker skulle jag nog vara musiker. Jag tänker ofta i musik, jag dagdrömmer i musik. Jag ser hela mitt liv som musik. Den största glädjen i livet får jag av min fiol”
Övert ser vi Albert tillsammans med Indiens premiärminister Nehru när Nehru besöker Alberts hemi Princeton 1947.
Stora delar av sitt liv var Albert en kändis. Pressen rapporterade om vad han gjorde och vilka kläder han hade på sig. Tidningssidan är från 1954 och Albert har varit på bröllop. Han har på sig ”en piffig mörkblå, stickad sjömansmössa, en nästan tjugo år gammal överrock och en rätt sliten mörk kostym”
Det här numret av tidskriften Time gavs ut 31 december 1999 och man utnämnde Albert till århundradets person.
Mr. Brainwash har gjort den här väggmålningen av Albert i New York. Korsningen 15th Street and Washington Street, the High Line till höger.
utdrag ur Albert Einstein - det modiga geniet –© LL-förlaget 2015
2021
PÅ V
ÄG M
OT
FRIH
ETEN
ITA
LIEN
OC
H S
CH
WEI
Z 18
95–1
900
Alb
ert t
rivs
i It
alie
n. Jä
mfö
rt m
ed T
yskl
and
tyck
er h
an
att b
åde
land
et o
ch m
änni
skor
na ä
r fri
are
och
mer
avs
lapp
nade
. D
et k
änns
som
om
han
var
it in
stän
gd o
ch ä
ntlig
en ä
r fri
oc
h ka
n an
das i
gen.
Han
s för
äldr
ar b
lev
natu
rlig
tvis
förv
ånad
e nä
r han
kna
ckad
e på
der
as h
us i
Ital
ien.
M
en d
e fö
rsök
te in
te tv
inga
hon
om a
tt re
sa ti
llbak
a.
Her
man
n oc
h P
aulin
e lit
ade
på a
tt A
lber
t gjo
rde
rätt
.
På
daga
rna
hjäl
per A
lber
t oft
a til
l i si
n fa
rs o
ch fa
rbro
rs
verk
stad
i P
avia
.H
an lä
r sig
mer
om
el,
mag
nete
r, ge
nera
tore
r, el
ektr
iska
spol
ar
och
allt
anna
t de
arbe
tar m
ed.
Han
kan
reda
n ga
nska
myc
ket.
I Mün
chen
bod
de fa
milj
en n
ära
den
stor
a ve
rkst
aden
oc
h A
lber
t var
oft
a dä
r på
nyfik
na b
esök
.
Fysik
på f
ritid
en
När
Alb
ert ä
r led
ig g
ör h
an lå
nga
vand
ring
ar u
pp i
berg
en,
ofta
tills
amm
ans m
ed sy
ster
n M
aja.
Han
tyck
er o
m a
tt v
ara
ute
och
röra
på
sig.
På
kväl
larn
a si
tter
han
och
läse
r i fy
sikb
öcke
rna.
Han
är b
ara
16 å
r gam
mal
när
han
skri
ver s
in fö
rsta
upp
sats
i fy
sik
och
en v
eten
skap
lig ti
dnin
g tr
ycke
r den
.
Art
ikel
n ha
ndla
r bla
nd a
nnat
om
mag
netis
ka fä
lt.
Nu
vet A
lber
t att
det
är j
orde
ns m
agne
tiska
fält
som
får k
ompa
ssen
s nål
att
pek
a m
ot n
orr.
Han
tyck
er fo
rtfa
rand
e de
t är l
ika
spän
nand
e.
Und
er v
andr
inga
rna
i ber
gen
prat
ar h
an o
ch M
aja
om fr
amtid
en.
För A
lber
ts d
el ä
r det
inte
så m
ycke
t att
dis
kute
ra.
Han
har
reda
n be
stäm
t sig
. H
an v
ill ti
ll Z
üric
h i S
chw
eiz
och
läsa
på
Tekn
iska
hög
skol
an
för a
tt b
li lä
rare
i fy
sik
och
mat
emat
ik.
Alb
ert h
ar m
ånga
tank
ar o
m h
ur e
n br
a lä
rare
bor
de v
ara.
M
ålet
kan
inte
var
a at
t bar
a ta
la o
m v
ad e
leve
rna
ska
lära
sig,
lä
rare
ns jo
bb m
åste
var
a at
t få
elev
erna
nyfi
kna
och
intr
esse
rade
.
Han
tror
att
Sch
wei
z ka
n va
ra e
tt la
nd so
m p
assa
r hon
om.
Språ
ket b
lir in
get p
robl
em. A
lla ta
lar t
yska
i Z
üric
h.
Allt
ser b
ra u
t. D
et ä
r bar
a en
sak
Alb
ert å
ngra
r m
ed si
n sn
abba
flyk
t frå
n sk
olan
i T
yskl
and.
H
an h
ar in
gen
färd
ig u
tbild
ning
, ing
en e
xam
en.
Där
för f
år h
an e
gent
ligen
inte
bör
ja p
å Te
knis
ka h
ögsk
olan
i Z
üric
h.
2223
Han
mås
te g
öra
ett p
rov
och
visa
att
han
kan
tillr
äckl
igt
för a
tt k
lara
skol
an.
I okt
ober
189
5 ta
r Alb
ert t
åget
till
Zür
ich
för a
tt g
öra
prov
et.
Som
mar
ens p
lugg
ande
har
gåt
t bra
. H
an k
lara
r lät
t alla
fråg
or so
m h
andl
ar o
m
natu
rvet
ensk
ap o
ch m
atem
atik
. M
en d
et rä
cker
inte
. Det
går
för d
ålig
t i d
e an
dra
ämne
na.
Alb
ert b
lir in
te g
odkä
nd.
Skol
ans l
ärar
e i f
ysik
fråg
ar o
m h
an v
ill st
anna
i Z
üric
h än
dåoc
h gå
på
hans
lekt
ione
r. H
an fö
rstå
r att
Alb
ert k
an b
li en
fa
ntas
tisk
elev
i fy
sik.
Men
Her
man
n oc
h P
aulin
e ha
r and
ra p
lane
r. T
illsa
mm
ans m
ed re
ktor
n fö
r hög
skol
an h
ittar
de
en a
nnan
skol
a dä
r Alb
ert k
an b
li bä
ttre
i de
äm
nen
han
mis
sat.
Skol
an li
gger
i st
aden
Aar
au n
ågra
mil
utan
för Z
üric
h.A
lber
t tyc
ker i
nte
att d
et lå
ter s
å sp
änna
nde
men
åre
t i A
arau
blir
ett
av
hans
bäs
ta.
En sk
ola
med
frih
etO
m d
en ty
ska
skol
an v
arit
ett h
elve
te så
kän
ns A
arau
som
him
len.
I Aar
au st
år in
te lä
rarn
a oc
h pr
atar
tim
me
efte
r tim
me.
Sk
olan
prö
var n
ya sä
tt a
tt u
nder
visa
. D
är ä
r det
men
inge
n at
t ele
vern
a sk
a tä
nka
själ
va,
stäl
la fr
ågor
och
dis
kute
ra.
Lär
arna
är d
är fö
r att
hjä
lpa
dem
.
– E
n sk
ola
där e
leve
rna
är fr
ia o
ch få
r ta
ansv
ar
är m
ycke
t bät
tre
än e
n sk
ola
där l
ärar
na b
estä
mm
er a
llt,
sade
Alb
ert s
enar
e.
Alb
ert b
or h
emm
a ho
s en
av lä
rarn
a, Jo
st W
inte
ler.
Jost
gill
ar a
tt si
tta
och
disk
uter
a m
ed A
lber
t på
kväl
larn
a.
De
är ö
vere
ns o
m m
ycke
t.
Pre
cis s
om A
lber
t tyc
ker J
ost i
lla o
m m
ilitä
rer,
gam
mal
dags
und
ervi
snin
g oc
h na
tiona
lism
.Jo
st ty
cker
det
är f
el a
tt d
ela
upp
värl
den
i län
der,
hela
vär
lden
bor
de v
ara
ett e
nda
land
. D
å sk
ulle
man
slip
pa m
ånga
kri
g oc
h or
ättv
isor
.
Alb
ert l
yssn
ar n
oga.
Jost
s åsi
kter
är v
iktig
a fö
r hon
om.
Det
finn
s änn
u en
anl
edni
ng ti
ll at
t Alb
ert t
rivs
. Jo
st W
inte
ler h
ar e
n do
tter
som
het
er M
arie
. H
on b
lir A
lber
ts fö
rsta
flic
kvän
.
Mar
ie b
lir fö
räls
kad
trot
s att
hon
är 1
8 år
, tv
å år
äld
re ä
n A
lber
t.A
lber
t har
bliv
it en
snyg
g to
nåri
ng m
ed lo
ckig
t mör
kt h
år.
Mar
ie ä
r den
förs
ta a
v m
ånga
kvi
nnor
som
blir
kär
i ho
nom
.
När
Alb
ert ä
r på
besö
k ho
s sin
a fö
räld
rar i
Ital
ien
skic
kar h
an si
tt fö
rsta
kär
leks
brev
till
henn
e.–
Du
bety
der m
er fö
r min
själ
än
vad
hela
vär
lden
gjo
rde
föru
t, sk
rive
r han
.
Alb
ert f
örän
dras
und
er ti
den
i Aar
au.
Han
blir
gla
dare
och
vän
ligar
e.
Han
tyck
er fo
rtfa
rand
e bä
st o
m a
tt v
ara
ensa
m
men
han
bör
jar t
ycka
om
att
ha
sälls
kap
ocks
å.
utdrag ur Albert Einstein - det modiga geniet –© LL-förlaget 2015
2425
Äntli
gen
fri f
rån
Tysk
land
I jan
uari
189
6 bl
ir A
lber
t av
med
sitt
tysk
a m
edbo
rgar
skap
. D
et k
änns
som
en
befr
iels
e.
Nu
är h
an o
ckså
hel
t säk
er p
å at
t slip
pa
utbi
lda
sig
till m
ilitä
r i T
yskl
and.
D
et tv
inga
s de
flest
a un
ga m
än g
öra.
A
lber
t kan
inte
tänk
a si
g nå
got v
ärre
.
Her
man
n ha
r hjä
lpt h
onom
med
alla
pap
per
och
Jost
har
stöt
tat h
onom
. A
lber
t är i
nte
läng
re ty
sk. H
an ä
r int
e m
edbo
rgar
e i n
ågot
land
. M
en h
an h
ar re
dan
best
ämt s
ig fö
r att
bli
schw
eiza
re.
Han
tyck
er o
m b
åde
land
et o
ch fo
lket
.
Och
Zür
ich
verk
ar v
ara
en fa
ntas
tisk
stad
dä
r män
nisk
or fr
ån m
ånga
länd
er b
or.
Män
nisk
or so
m tä
nker
nya
tank
ar.
I Zür
ich
sam
las k
onst
näre
r, re
volu
tionä
rer o
ch fr
edsv
änne
r. L
ufte
n kä
nns l
ätta
re a
tt a
ndas
jäm
fört
med
den
tung
a ty
ska.
Alb
ert k
omm
er ti
ll Z
üric
h m
ed h
öga
bety
g fr
ån A
arau
, ha
n va
r näs
t bäs
t i k
lass
en.
Pro
vet t
ill T
ekni
ska
högs
kola
n gå
r uta
n pr
oble
m d
en h
är g
ånge
n.
Alb
ert ä
r bäs
t av
alla
.
Upp
gift
en i
fran
ska
är a
tt sk
riva
en
upps
ats
och
Alb
ert v
älje
r att
skri
va o
m si
na p
lane
r för
fram
tiden
. H
an sk
rive
r att
han
ska
läsa
mat
emat
ik o
ch fy
sik.
– Ja
g tr
or a
tt ja
g bl
ir lä
rare
i de
ssa
ämne
n.
Men
jag
lock
as o
ckså
av
den
frih
et so
m fo
rska
re h
ar, s
kriv
er h
an.
I okt
ober
189
6 fly
ttar
han
in i
sitt
lilla
stud
entr
um.
Någ
ra sl
äktin
gar h
jälp
er h
onom
med
pen
gar u
nder
utb
ildni
ngen
.P
enga
rna
räck
er k
napp
t till
det
nöd
vänd
igas
te.
Änd
å ly
ckas
Alb
ert l
ägga
und
an li
te p
enga
r var
je m
ånad
.H
an m
åste
spar
a fö
r att
kun
na b
etal
a av
gift
enfö
r att
bli
schw
eizi
sk m
edbo
rgar
e.
Alb
ert s
nåla
r in
på a
nnat
i st
älle
t, kl
äder
till
exem
pel.
Han
går
hel
st i
sina
slitn
a kl
äder
. A
tt e
n de
l tyc
ker a
tt h
an se
r sla
rvig
ut b
ryr h
an si
g in
te o
m.
Klä
der s
ka v
ara
lago
m v
arm
a oc
h be
kväm
a,
någo
t ann
at in
tres
sera
r hon
om in
te.
Alb
ert t
rivs
i Z
üric
h, h
an få
r god
a vä
nner
där
. H
ans fl
ickv
än M
arie
är k
var b
orta
i A
arau
. A
lber
t har
inte
rikt
igt t
id fö
r hen
ne lä
ngre
. M
en tv
ätte
n få
r hon
fort
sätt
a at
t ta
hand
om
. A
lber
t ski
ckar
sina
smut
siga
klä
der t
ill h
enne
oc
h ho
n sk
icka
r till
baka
dem
rena
och
stru
kna.
Albe
rt h
amna
r gen
ast i
brå
k
Alb
ert s
er fr
am m
ot u
nder
visn
inge
n.
Änt
ligen
ska
han
få ä
gna
sig
åt d
et so
m h
an ty
cker
om
mes
t, fy
sik
och
mat
emat
ik.
Men
reda
n ef
ter e
tt p
ar v
ecko
r bör
jar A
lber
t bli
irri
tera
d.
På
nytt
har
han
ham
nat i
en
skol
a so
m in
te p
assa
r hon
om.
Fysi
klär
aren
Hei
nric
h W
eber
, so
m b
eröm
t hon
om så
myc
ket å
ret i
nnan
, är
inte
den
lära
re A
lber
t har
drö
mt o
m.
utdrag ur Albert Einstein - det modiga geniet –© LL-förlaget 2015
2627
Alb
ert h
ar rä
knat
med
att
lära
rna
på e
n hö
gsko
la i
Schw
eiz
ska
vara
nyfi
kna
och
mod
iga.
Alb
ert v
ill v
eta
allt
om d
en n
ya fo
rskn
inge
n.
Han
vet
att
fysi
kern
a ha
r pro
blem
. D
et b
lir a
llt ty
dlig
are
att d
e ga
mla
fysi
ska
laga
rna
inte
stäm
mer
. Fo
rska
rna
jaga
r eft
er lö
snin
gar p
å pr
oble
men
. D
et ä
r kla
rt a
tt e
n un
g fy
sike
r vill
vet
a va
d so
m h
ände
r.
Men
Web
er p
rata
r mes
t om
gam
la u
pptä
ckte
r oc
h fy
sike
ns h
isto
ria.
Han
ber
ätta
r om
New
ton
och
Gal
ilei
som
levd
e fö
r fler
a hu
ndra
år s
edan
.
– H
ans l
ektio
ner k
omm
er 5
0 år
för s
ent,
mut
trar
Alb
ert
och
tala
r om
att
han
tyck
er a
tt W
eber
s lek
tione
r är m
enin
gslö
sa.
Web
er b
lir su
r på
den
uppk
äftig
e el
even
. D
et ä
r han
som
är l
ärar
e oc
h ve
t vad
ele
vern
a be
höve
r vet
a fö
r att
bli
bra
fysi
ker.
– N
i är e
n vä
ldig
t beg
åvad
poj
ke E
inst
ein.
M
en n
i har
ett
stor
t fel
, ni l
åter
ald
rig
någo
n be
rätt
a fö
r er
hur s
aker
och
ting
är,
säge
r Web
er ti
ll ho
nom
.
Alb
ert f
örst
år a
tt d
et in
te k
omm
er a
tt b
li nå
gra
förä
ndri
ngar
. H
an v
ill in
te sl
ösa
bort
sin
tid.
Där
för s
kolk
ar h
an o
fta
från
Web
ers l
ektio
ner.
I stä
llet g
år h
an ti
ll bi
blio
teke
t och
läse
r sjä
lv
om d
en n
yast
e fo
rskn
inge
n.
Vänn
er i s
tälle
t för
lära
reT
illsa
mm
ans m
ed si
na v
änne
r stu
dera
r Alb
ert p
å eg
en h
and
allt
det h
an ty
cker
att
de
bord
e lä
ra si
g på
lekt
ione
rna.
Alb
ert t
ycke
r om
att
sitt
a på
kaf
é m
ed si
na v
änne
r, dr
icka
kaf
fe o
ch rö
ka p
ipa.
K
lass
kam
rate
n M
arce
l Gro
ssm
ann
gör o
fta
Alb
ert s
älls
kap.
D
e tv
å bl
ir g
oda
vänn
er.
Mar
cel h
ålle
r sam
s med
lära
rna.
H
an g
år p
å al
la le
ktio
ner o
ch a
ntec
knar
fliti
gt.
Tack
var
e de
n vä
nska
pen
kan
Alb
ert t
a si
g ig
enom
skol
an.
– N
är d
et v
ar d
ags f
ör p
rov
låna
de M
arce
l ut
sina
ant
eckn
ings
böck
er ti
ll m
ig,
och
de b
lev
min
rädd
ning
. Ja
g vi
ll in
te tä
nka
på h
ur d
et sk
ulle
ha
gått
på
prov
en a
nnar
s,
berä
ttad
e A
lber
t sen
are.
Mar
cel f
örst
år a
tt d
et ä
r någ
ot sä
rski
lt m
ed A
lber
t.
– E
inst
ein
kom
mer
en
dag
att b
li en
stor
man
, sä
ger M
arce
l till
sina
förä
ldra
r.
Det
är fl
er lä
rare
som
har
pro
blem
med
Alb
ert.
Skol
ans a
ndre
fysi
klär
are
Jean
Per
net g
illar
inte
hel
ler A
lber
ts st
il.
På
en a
v P
erne
ts le
ktio
ner s
ka e
leve
rna
göra
ett
exp
erim
ent.
Alla
får e
tt p
appe
r där
det
står
hur
de
ska
göra
. A
lber
t slä
nger
gen
ast p
appr
et o
ch g
ör a
llt p
å si
tt e
get s
ätt.
Per
net b
lir a
rg o
ch fö
rsök
er få
sin
assi
sten
t att
säga
till
Alb
ert.
– Jo
det
stäm
mer
att
Ein
stei
n st
runt
ar i
vad
vi sä
ger t
ill h
onom
, sv
arar
ass
iste
nten
. –
Men
han
s lös
ning
ar ä
r allt
id rä
tt o
ch h
ans s
ätt a
tt lö
sa p
robl
emen
är
allt
id in
tres
sant
a, fo
rtsä
tter
han
.
Per
net b
lir ä
ndå
så ir
rite
rad
att h
an g
er A
lber
t de
t säm
sta
bety
get p
å up
pgift
en.
utdrag ur Albert Einstein - det modiga geniet –© LL-förlaget 2015