Åldrande befolkning---

en fördelningsfråga

Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF

Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se

Diskussionsfrågor

• De flesta går igenom livets alla stadier. Vad ska man då mena med rättvisa mellan generationer?

• Framtidens generationer är väldigt många och hur framtiden kommer att te sig om 100 år omöjligt att förutsäga. Hur ska då sådan rättvisa åstadkommas?

Disposition

• Lägesbeskrivning Sveriges åldrande– Fakta och möjligheter

• Demografi och ekonomi jämviktssystem– Hur påverkar demografi ekonomin

• Demografi och framtiden– Prognoser och globala perspektiv

”Understanding how to adjust economic policy with respect to future demographic change will be a crucial question for policy makers in the aging industrial countries”

Alvin Hansen AER 1939, presidential address at AEA.

Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande

Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter

Befolkningsandel 65+ (FN WPP)

10

15

20

25

30

1980 1990 2000 2010 2020 2030

EUROPEFranceGermanyGreeceIrelandItalyPolandSpainSwedenUnited Kingdom

Summa av Population age 65+

Year

Major area, region, country or area *

Sverige

Europa

Italien

Beroendekvoter (0-19+65+/20-64), skattningar och projektioner (FN WPP)

Spain

Germany

Sweden

Italy

30.0

40.0

50.0

60.0

70.0

80.0

90.0

100.0

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

EUROPEPolandIrelandUnited KingdomSpainFranceGermanySwedenItaly

Svenska åldersgrupper (SCB)2005 2015

80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100+

kvinnor män

80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105+

kvinnor män

Generationsväxlingen

Nuvarande krisen?• Risk scenario• Upptagenhet med att hålla

statsskulden låg medför minskande investeringar i ”offentlig konsumtion” och överföringar mellan generationer.

• Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna.

• Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen

• Möjligheter• Offensiva investeringar inom

offentlig sektor …• …för att förbättra och

expandera utbildningssektorn• …för att snabba upp

arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster

Intergenerationella överföringar

• Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion

• Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper

• Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet– Oavsett om familjebaserat, individualiserat (lån och

sparande) eller offentligt förmedlat

• Därför måste politiken variera med demografin• Normpolitik suboptimal

Vad är NTA?Konsumtion – arbetsinkomst = netto off o priv överföringar + + kapitalinkomster - sparande Livscykelunderskott: överföringar och

kapitalbaserade omfördelningar (köp och försäljningar av kapitaltillgångar, lån och utlåning, kapitalinkomster och sparande).

Förmedlat genom privata eller offentliga institutioner, t ex familj, stat, landsting och kommuner, finansiella institutioner och välgörenhet.

-1

-0.5

0

0.5

1

1.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90+

Age

Nor

mal

iser

ad m

ed g

enom

snitt

tlig

arb

etsi

nkom

st 3

0-49

Österrike (2000) Sverige (2003) USA (2003)

Sverige: sen självförsörjning, sent beroendeÖsterrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende

Livscykelunderskott per capita

Källa: NTA projektet 2007

Källa:

Robson & Kaplan (2003)

Mäns bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtionLängst ner samma för schimpanshanar

Kvinnors bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtionLängst ner samma för schimpanshonor

Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat

National Transfer Accounts hemsida http://www.ntaccounts.org/

-1

-0.5

0

0.5

1

1.5

2

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD

-0.8

-0.6

-0.4

-0.2

0

0.2

0.4

0.6

0.8

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD

Offentliga transfereringarUt: skatt, soc avg In: off kons o transfereringar

KapitalmarknadsomfördelningInflöden: Krediter, kapitalinkomst, arv

Privata transfereringarInom o mellan hushåll

Investeringar i framtida humankapital

• Avgörande för hållbarheten i de äldres välfärd. • Humankapitalets livscykel varierar mellan länder.• Takten i åldrandet varierar mellan länder• De ekonomiska och sociala konsekvenserna

varierar också.• Demografiska förändringar förändrar de ekonomiska

jämvikterna.• Politiska åtgärder har mycket olika tidshorisonter.• Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna

avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in.

Tre valbara scenarion:• Öka den effektiva arbetsstyrkan

– Arbeta längre: • bättre hälsa, snabbare utbildning

– Arbeta mera: • öka arbetstid, minska semester

– Utbildning:• effektivare, konkurrenskraftig arbetsmarknadsanpassning

• Invandring– Arbetsmarknadsintegration:

• inslussning, utbildningsanpassning• Öka barnafödandet.

– Familjepolitik:• bättre barnomsorg, föräldraanpassat arbetsliv och utbildning

5-15 årDirekt10-50 år5-25 år

25-60 år

Ekonomiska konsekvenser av åldrandet i Sverige närmaste decenniet• Sparandet går ner• Budgetbalansen försämras• Inflationstrycket ökar• Tillväxten stagnerar• Handels- och bytesbalans

försämras• Ökat beroende av den

globala ekonomin• Regionala obalanser

förvärras• Ökad omfördelning

nödvändig

• Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre)

• Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare

Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat

National Transfer Accounts hemsida http://www.schemearts.com/proj/nta/

-1

-0.5

0

0.5

1

1.5

2

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD

-0.8

-0.6

-0.4

-0.2

0

0.2

0.4

0.6

0.8

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD

Offentliga transfereringar

Kapitalmarknadsomfördelning

Privata transfereringar

Demografin och ekonomin

Ett jämviktssystem

Barn

Vuxna

Gamla

Varför är åldersfördelning viktigt?

1. Åldersfördelningen varierar kraftigt2. Den går att förutsäga relativt väl3. Förändringar i åldersfördelningen är

korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar

4. Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden

Två observationer

1. De flesta makroekonomiska modeller antar en stabil demografi

2. Den demografiska transitionen implicerar att industrialiserade ekonomier inte kommer i närheten av en stabil befolkningsfördelning detta århundrade

De makrodata vi observerar är från ekonomier i demografisk ojämvikt.

Praktisk ekonometri

Enkel OLS:

y S u Barn 0-14 Unga vuxna 15-29

Mogna vuxna 30-49 Medelålders 50-64

Unga pensionärer 65-74 Äldre äldre 75+

Demografiskt baserade makroprognoser

Inflation rate, CPI

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Gross investment rate

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Investment rate Predinv

Government financial saving rate

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Current account/GDP

-10.0%

-5.0%

0.0%

5.0%

10.0%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

GDP growth rate

-5%

0%

5%

10%

15%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

National saving rate

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

National saving rate Predsav

National saving rate

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

National saving rate Predsav

Vad åldersmodeller inte kan förklara 1

Government financial saving rate

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Vad åldersmodeller inte kan förklara 2

Current account/GDP

-10.0%

-5.0%

0.0%

5.0%

10.0%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Extern balanspolitik?

Credit squeeze

Devaluation 82

Float 92

Investeringar

Gross investment rate

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Investment rate Predinv

Inflation Inflation rate, CPI

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Tillväxt

GDP growth rate

-5%

0%

5%

10%

15%

1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Åldersprofiler för olika makroekonomiska variablerNational saving rate

-2

-1

0

1

2

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

GDP growth rate

-2

-1

0

1

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

Gross investment rate

-3

-2

-1

0

1

2

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

Current account/GDP

-3

-2

-1

0

1

2

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

Inflation

-2

-1

0

1

2

3

4

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

Government financial saving, rate of GDP

-2

-1

0

1

2

0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+

Tillväxt i sysselsättning

-7%

-6%

-5%

-4%

-3%

-2%

-1%

0%

1%

2%

3%

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

old dataforecastestimatenew dataestimate with dummy 93forecast (dummy93)

Demografi och framtiden

Befolkningen bär samhällets minne

Prognoser• Åldersstruktur speciellt i den äldre

befolkningen har stor tröghet– Oberoende projektioner relativt tillförlitliga– Mätfel i Sverige relativt små och variationen i

åldersstruktur stor• Korrelationer relativt stabila

– Men det finns gott om skattningsproblem– Lågfrekvent variation och persistens kräver

långa serier

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07

0.08

0.09

0.1

0.11

0.12

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Residential investments as share of GDP Pure age model ENS National Accounts data

1998 prognos för byggnadsinvesteringar

-0.05

0

0.05

0.1

0.15

1949 1954 1959 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019

Pure age model 1950-2004 Forecast 2004 Residential investment/GDP Forecast 1997

Uppdaterad prognos av byggnadsinvesteringar

OBS. NRs officiella årssifror finns bara till 2008, kvartalssiffrorna skiljer sig kraftigt

Svensk BNP/cap tillväxtuppdatering maj 2010

Konjunkturinstitutets prognos 2010-2011 (april-

2010)

-7%

-6%

-5%

-4%

-3%

-2%

-1%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

1995 2000 2005 2010 2015 2020

Från global panelmodell111 länder 1950-1998IJoF 2007

Svensk tidsseriemodell 1950-2003 JoF 2004

KI Mars 2009

KI Dec 2010

KI nov 2011

-6%

-5%

-4%

-3%

-2%

-1%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

1995 2000 2005 2010 2015 2020

111 länder 1950-1998IJoF 2007

Tidsseriemodell

1950-2003 JoF 2004

Svensk BNP/cap tillväxtuppdatering nov 2011

Backcast of global model 1820-1950

100

1000

10000

100000

1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

maddison*pwt backcast +95% -95%

Tre frågeställningar: Nr 1

• 1. Bytesbalans och sparande?– Bytesbalansen (och handelsbalansen)

försämras närmaste decenniet– Hushållssparande ingen robust korrelation

med demografin– Variation i nationella sparkvoten

huvudsakligen offentligt sparande

-2

-1.5

-1

-0.5

0

0.5

1

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Age

Coe

ffici

ents

Investment, only age Investment, with controls Investment, with lagSaving, only age Saving, with controls Saving, with lag

OECD gmsn investeringar och sparande

Tre frågeställningar: Nr 2• Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat.

– Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat– Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på

politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster

– En yngre arbetskraft bör medföra mer churning och lägre produktivitetstillväxt

– Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska

– Regional mismatch av behov och arbetskraft kommer att öka

– Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.

Offentlig sektor åldersstigenbehöver nyrekrytera

Åldersfördelning 2008

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

0.3

16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 65+ år

And

el

Offentlig sektor Privat sektor

Regionala skillnader kommer att bli stora

Hultsfred 2007

150 100 50 0 50 100 1501

11

21

31

41

51

61

71

81

91

101

kvinnor män

Uppsala 2007

2000 1500 1000 500 0 500 1000 1500 20001

11

21

31

41

51

61

71

81

91

101

kvinnor män

Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart

Tre frågeställningar: Nr 3

• Den offentliga sektorns finansiering. – Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör

intergenerationella transfereringar– Det går inte att belägga något entydigt

samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen

– Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning

– Vi blir också mer beroende av omvärlden

Organisation av omfördelning• Vilket är effektivast?:

– Offentlig sektor och beskattning (Sverige)• Skattekilar, skalfördelar och försäkring

– Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA)• Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad

kapitalstock– Dynastisk omfördelning och obetalt

hushållsarbete (Japan)• Könsjämlikhet och fruktsamhet

Andelar i äldreöverföringar

Offentlig

Familj

Kapital

1920

1940

1960

1900

1980

2000

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110+

Det svenska åldrandet under förra seklet

FNs befolkningsprognos 2015Antal 1000-tal individer i 5-årsklasser

AFRIKA

ASIEN

LATINAMERIKA

NORDAMERIKA0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

0-4 5-9 10-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-9495-99 100+

Afrika Asien Europa Latinamerika Nordamerika

EUROPA

Bakgrundsmaterial 1• Sustainable Policies in an Ageing Europe. A human capital

response. Society and the Future Research Report Series no 3, Institute for Futures Studies, 2006.

• The impact of ageing on innovation and productivity growth in Europe, Research Report No. 28, Vienna Institute of Demography, 2006

• The Relationship Between Demographic Change and Economic Growth in the EU, Research Report No. 32, Vienna Institute of Demography, Austrian Academy of Sciences. 2007 http://www.oeaw.ac.at/vid/download/FB32.pdf

• Sverige i en åldrande värld - framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport 13, Globaliseringsrådet, Ministry of Education. 2008 http://www.regeringen.se/download/9d851a65.pdf?major=1&minor=106433&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

• …some other research.

Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se

Bakgrundsmaterial 2• 2009 Lindh, T and Malmberg, B: EU Economic Growth and the Age Structure of the

Population. Economic Change and Restructuring, 42(3), 159-187. http://dx.doi.org/10.1007/s10644-008-9057-1

• 2009 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Demographic Change and Economic Growth in Sweden: 1750-2050, Journal of Macroeconomics 31(1), March, Special Issue: Advances in Historical Macroeconomics. 132-148. http://dx.doi.org/10.1016/j.jmacro.2007.08.014

• 2008 Lindh T, B Malmberg, Demography and housing demand–What can we learn from residential construction data?, Journal of Population Economics 21(3), 521-539. http://dx.doi.org/10.1007/s00148-006-0064-0

• 2008 Lindh T, Urban Lundberg: Predicaments in the futures of aging democracies, Futures 40(3), April, 203-217. http://dx.doi.org/10.1016/j.futures.2007.08.020

• 2008 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Swedish Economic Growth and Education Since 1800. Canadian Journal of Economics 41(1), February, 166-185. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2966.2008.00459.x

• 2008, Malmberg, B, Lindh, T and M Halvarsson, Productivity consequences of workforce ageing - Stagnation or a Horndal effect? Population and Development Review, Supplement to vol. 34, Population Aging, Human Capital, Accumulation and Productivity Growth, 238-256.

• 2007 Lindh T and B Malmberg, Demographically based global income forecasts up to the year 2050. International Journal of Forecasting Volume 23, Issue 4, October-December 2007, Pages 553-567. Online August 2007 http://dx.doi.org/10.1016/j.ijforecast.2007.07.005

• 2005, Lindh T, B Malmberg and J Palme, Generations at War or Sustainable Social Policy in Aging Societies, Journal of Political Philosophy 13(4), 470–489. (Swedish translation: 2006, Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen? Tidskrift för politisk filosofi, 10(3), 19-62.)

Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se

Bakgrundsmaterial 3

• 2010, Dominique Anxo och Thomas Lindh. Vägen ur arbetslösheten (’the way out of unemployment) Konjunkturrådets rapport 2010: Råd till en finansminister, SNS Förlag. 11-26

• 2009, The Future Needs for Social Investment: Sweden as a Pilot Case. In: N Morel, B Palier and J Palme (eds), What Future for Social Investment? Institute for Futures Studies Research Report 2009/2, chap 8, 131-143. http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20091022$140156$fil$L14XjdAIt31VUstBnU0K.pdf

• 2007, Lindh, Thomas and Malmberg, Bo “Age structure effects on investment, saving and trade”. Chapter 7 in: Population aging, intergenerational transfers and the macroeconomy, Robert Clark, Naohiro Ogawa and Andrew Mason (eds). Northampton, USA: Edward Elgar Publishing, 163-191.

Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se

Bakgrundsmaterial 4

• 2011. Thomas Lindh: Social Investment in the Ageing Populations of Europe. Chapter 10 in Towards a social investment welfare state? Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds). Policy Press, Bristol. 261-284

• 2011, Ronald Lee , Andrew Mason (eds), Population Aging And The Generational Economy—A Global Perspective. Edward Elgar Publishing

• 2011, Lindh, Thomas, Long-Horizon Growth Forecasting and Demography. Chap 21 in Hendry, David F. and Clements, Michael, Oxford Handbook of Economic Forecasting. Oxford University Press. 585-606

Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se