Alla lärare är språklärare!

Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Stockholms universitet

Nationellt centrum för svenska som andraspråk – en länk mellan forskning, skola och samhälle i frågor som rör flerspråkiga elever, deras språkutveckling och lärande i alla skolformer

Kurser, seminarier, konferenser

Symposium vart 3:e år

Uppdrag från kommuner, skolor och andra aktörer Nätverk

www.andrasprak.su.se

Vardagsspråk Skolspråk

Muntligt Skriftligt

Vardagsrelaterat ordförråd Ämnesspecifikt ordförråd

Informellt Formellt

Subjektivt Objektivt

Konkret Abstrakt

Skolspråket

Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas

Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband

Kunna värdera och granska kritiskt

Caroline Liberg

Skolspråket bygger broar till tänkandet

KONKRET TÄNKANDE

ABSTRAKT TÄNKANDE

Foto: Bradley Gordon (CC BY 2.0)

Foto: Bradley Gordon (CC BY 2.0)

”Skogsavverkning”

KONKRET TÄNKANDE ABSTRAKT TÄNKANDE

”Människor hugger ned skog”

Hur uttrycker sig en naturvetare, en historiker och en poet?

Foto: Frankie Fouganthin Foto: Kerem Tapani Gültekin

Albert Einstein Herman Lindqvist Karin Boye

Olika syften …

Naturvetenskapernas funktion är att beskriva, kategorisera och förklara människan och hennes omvärld. Ett annat syfte är att teoretisera erfarenheter.

I ämnet historia handlar det ofta om att tolka texter och föremål från förgången tid och nutid, att jämföra och värdera dem för att förstå varför människor handlar på ett visst sätt i en viss kultur och varför samhällen ser ut som de gör under en viss tidsepok.

Syftet med poesi är att med språket som verktyg skapa ett verk av estetiskt syfte och värde. Kanske vill poeten förmedla ett budskap, väcka känslor, drömmar eller idéer.

… kräver olika språk

Språket är objektivt, tekniskt och abstrakt. Modeller och teorier betonas, liksom begrepp som kräver förtrogenhet. Man definierar, klassificerar, skapar taxonomier av olika slag, rapporter och förklaringar.

Språket är redogörande och man förväntas bl.a. beskriva, analysera, tolka och värdera strukturer och fenomen i samhället samt människors erfarenheter, handlingar och relationer till andra människor i tid och rum

Språket är målande, med bildspråk, symbolspråk, metaforer och liknelser. Man använder ett personligt, känsloladdat språk med poetiska stilgrepp.

Läser man på samma sätt i alla ämnen?

Ett lästal i matematiken

Johan och Eva sprang ikapp hundra meter. Eva sprang över

mållinjen när Johan passerade märket för 95 meter, så hon

vann loppet. Vid en ny kapplöpning startade Eva fem meter

bakom startlinjen. Johan fick alltså ett försprång på precis

de fem meter som han kom efter. Om nu båda springer lika

snabbt hela vägen och med samma hastighet som i det

föregående loppet, vem vinner då i det andra loppet?

Ex från föreläsning av Eva Norén, nmd, SU som hänvisar till Wistedt, 1992

Några elevers svar

● Det beror ju på, vad som händer under loppet. ● Eva är trött, hon har redan vunnit ett lopp. ● Mycket kan hända under ett lopp. ● Båda är trötta nu.

Ex från föreläsning av Eva Norén, nmd, SU som hänvisar till Wistedt, 1992

Vad skulle man kunna göra för att underlätta skrivandet så att

det blev lättare att skriva en riktigt bra lab-rapport?

Prata gemensamt på

lektionerna.

Få se fler elevexempel och få

tydligare betygskriterier. Sen

att vi skriver en labb på lektionen.

Lära oss hur man skriver en bra LAB-rapport. / Förklara för oss detaljerat vad som krävs för att få den riktigt bra.

Axelsson, Monica (2006). Ämne och språk: språkliga dimensioner i ämnesundervisningen

Skriver man på samma sätt i alla ämnen?

Stöttning av labbrapport

Ex från Hässelbygårdsskolan

Matematik använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Bild

Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa

Svenska, sva

formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Historia använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem- och konsumentkunskap

Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning

Biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Musik analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Religionskunskap resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp

Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Kemi Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

Fysik använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

Lgr11

Minskar antal svåra ord

Förkortar texter

Lösryckta fakta

Textreproduktion

Minskad interaktion

Utan fokus på och stöttning av

skolspråket är det lätt att hamna i en

nedåtgående spiral

Minskat lärande

Alla lärare är språklärare eftersom språk, kunskap och tänkande är sammanflätat i

alla ämnen. Om eleverna ska bli förtrogna med ämnesinnehållet måste de också

behärska ämnesspråket.

Litteratur

● Axelsson, Monica (2006). Ämne och språk: språkliga dimensioner i

ämnesundervisningen. Stockholm: Kompetensfonden, Stockholms stad

● Sjöqvist, Lena i: Vestlin, Lena (red.) (2013). Kunskap, språk och identitet:

att undervisa flerspråkiga elever i F-6. Stockholm: Lärarförbundets förlag

● Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2011).

Stockholm: Skolverket

● Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. 1. uppl. Stockholm:

Liber

Kontaktuppgifter

Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Maria Bjerregaard maria.bjerregaard@andrasprak.su.se

073 270 10 70