alla vinner nÄr du Återvinner - fti ab · 2019-08-19 · fti ägs av de fem materialbolagen rk...

ÅRSRAPPORT

ALLA VINNER NÄR DU ÅTERVINNER

2018

D E T H Ä R Ä R F T I

2 FTI ÅRSRAPPORT 2018

MED SIKTE PÅ EN HÅLLBAR FRAMTID

FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGS- INSAMLINGEN, FTI AB, har sedan 25 år näringslivets uppdrag att samla in förpackningar och tidningar så att de kan återvinnas. Den rikstäckande insamlingen sker idag dels via cirka 5 000 återvinningsstationer, dels hos ett stort antal fastigheter med totalt 1,8 miljoner hushåll.

Verksamheten finansieras av för-packningsavgifter som betalas av före-tag med producentansvar, medel från

pappersindustrin samt av intäkter från försäljning av insamlat och sorterat material. Ingen utdelning till ägarna får förekomma.

FTI ägs av de fem materialbolagen RK Returkartong AB, Svensk Plast- återvinning i Motala AB*, Svensk Glasåtervinning AB, Svenska Metall-kretsen AB och Pressretur AB. Mate-rialbolagen ägs i sin tur av branschor-ganisationer inom handel och industri samt av enskilda företag. Den gemen-

samma visionen är att alla vinner när du återvinner.

I den här rapporten kan du läsa mer om hur vi genom att erbjuda en enkel, tillgänglig och hållbar insam-ling uppnår största möjliga miljönytta tillsammans med våra intressenter.

Vi beskriver också vår strategi för hur dagens och framtidens FTI kan vara en katalysator och motor i ett cirku-lärt system, från insamling, via sorte-ring och bearbetning till försäljning.

FO

TO:

UL

F H

UE

TT

*Tidigare Plastkretsen (PK) AB


PRODUCENTANSVARETProducentansvaret infördes av regeringen 1994 och innebär att den som produ-cerar, för in eller importerar en förpackad vara, har ett miljöansvar och är skyldig att ta hand om förpackningen även efter konsumenternas slutanvändning. Sedan införandet har producentansvaret satts under lupp ett flertal gånger via ett stort antal regeringsutredningar. Den senaste utredningen mynnade ut i två nya förordningar vilka införs successivt med start 1 januari 2019. Läs mer om vad detta innebär på sidan 9.

851 MILJONER KRONOR

I OMSÄTTNING

9 200 ANSLUTNA

PRODUCENTER

5 000 ANTAL

ÅTERVINNINGS- STATIONER

64 KILO PER PERSON

OCH ÅR INSAMLAT


DET HÄR ÄR FTI Med sikte på en hållbar framtid.

ÅRET SOM GICK Tillbakablick på händelser 2018.

EN STABIL GRUND Bokslut för 7-punktsprogrammet.

MOT NYA MÅL Ny vd och nya förordningar.

ÅTERVINNING ÄR DET NYA GRÖNA FTI mitt i verkligheten.

VI HAR VALT VÄG Fyra viktiga strategiska steg.

MOT CIRKULÄRA SAMHÄLLEN Forskning som för oss framåt.

MATERIALISAR ERÖVRAR VÄRLDEN Vägen till mer återvinning går via barnen.

KLIMATEFFEKTIV UPPHANDLING Uppsala tog krafttag mot plasten.

SNART FOSSILFRITT HOS LÖFBERGS Allt fler klimatsmarta förpackningar.

HÅLLBARHETSRAPPORT I dialog med våra intressenter.

GEDIGEN ANALYS VISAR VÄGEN Våra fokusområden inom hållbarhet.

GRI-INDEX

FINANSIELL INFORMATION Så fördelar sig intäkterna och kostnaderna.

BOLAGSSTYRNING Styrelsen presenterar sig.

FÖRPACKNINGSAVGIFTER 2018

04

06

08

10

12

14

18

21

22

26

27

3536

42

43

02

I N N E H Å L L

HÅKAN OHLSSON ÄR NY VD I mars 2019 tillträdde Håkan Ohlsson som ny vd för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. Håkan har en bakgrund från ett flertal ledande befattningar inom näringslivet, bland annat Unilever, CityMail och senast Apoteksgruppen. Han efterträdde Eva Ellen-fors som varit interims-vd sedan oktober 2018 när Kent Carlsson slutade.

FRÅN ALMEDALEN TILL JÄRVAVECKAN Almedalen har under ett flertal år varit en given plats för FTI där seminarier, politiska hearings, debatter, en och annan workshop samt mängder av värdefulla möten och diskussioner har stått på programmet. Så också 2018, då även Järvaveckan blev en arena för FTI att möta och föra dialog med konsumenter.

FLER MANUALER FÖR SMARTA FÖRPACKNINGAR Under hösten lanserades FTI:s återvinningsmanual för pappersförpackningar riktad främst till produ-center. Sedan tidigare finns motsvarande manual för plastförpackningar och 2019 utökas floran med en för metallförpackningar. Manualerna är ett handfast verktyg för val av material som underlättar sortering och återvinning vid de anläggningar som FTI anlitar. Läs mer på sidan 12.

KORT OM 2018


H Ä N T 2 0 1 8

POSITIV MÄRKNING Nu kan de entreprenörer som FTI anlitar för städning och tömning av återvinningssta-tionerna märka sina bilar med FTI-dekaler. Därmed underlättas dialogen med dem som besöker stationerna. Läs mer på sidan 25.

MOTALA – MODERNAST I NORRA EUROPA I januari 2018 beslutade en av FTI:s ägare, Svensk Plaståtervinning, att bygga norra Eu-ropas modernaste anläggning för sortering av plastförpackningar. När Motala-anlägg-ningen är i full drift i juni 2019 blir Sverige i princip självförsörjande i flera år framåt och inga plastförpackningar behöver köras utri-kes för att sorteras. Läs mer på sidan 16.

ÅTERVINNINGSHJÄLTAR ERÖVRAR VÄRLDEN

I november gjorde materialisarna Flirp, Ploppa, Prasslis, Bånk, Klirr och Kras entré.

Då lanserades Materialvärlden, FTI:s pedagogiska material som ska lära nästa generation allt

om återvinning. Materialet riktar sig mot förskolan och gjorde

omedelbart succé.

NY SPELPLAN FÖR FRAMTIDENS INSAMLING OCH ÅTERVINNING Strax innan sommaren 2018 fattade regeringen beslut om ett nytt ram-verk för hur producentansvaret ska se ut framöver när det gäller insam-ling av förpackningar och tidningar. De nya förordningarna införs stegvis med start 1 januari 2019 och förberedelserna har pågått hela hösten. Den största förändringen är att från 2021 krävs tillstånd från Naturvårdsverket för att bedriva insamlingssystem. I slutet av 2018 sjösatte därför FTI det så kallade TIS-projektet med sikte på ansökan. Läs mer på sidan 9.

Insamlat: 7,5 kg plastförpackningar per person. 653 tusen ton förpack-ningar* och tidningar. Återvunnet:

42 % av alla plastförpackningar, 82% och 80% av alla metall- respektive

pappersförpackningar. Antal tömning-ar: 1,8 miljoner gånger. Antal städ-

ningar: 496 779 gånger.

2018 I SIFFROR

Det är jag som är Bånk. Läs mer om

mig och mina kompisar på sidan 18.

*Av

papp

er, p

last

, gla

s oc

h m

etal

l.

Vi vill lära för- skolebarnen allt

om insamling och återvinning.

B O K S LU T FÖ R 7- P U N K T S P R O G R A M M E T


GRUNDEN ÄR LAGDNU BLICKAR VI FRAMÅT

ÅRET VAR 2012, nästan ingen hade hört talas om cirkulär ekonomi, få fördjupade sig i hållbarhetsfrågor eller tillämpade en holistisk livssyn. De allra flesta svenskar förklarade sig hyggligt nöjda med insamlingssystemet, nio av tio källsorterade, trots att det fanns en viss osäkerhet om vad som händer med materialet. Går det till återvinning?

Vi tog oss plikttroget till återvin-ningsstationen med våra tömda pap-pers-, metall- och glasförpackning-ar. Kassen med tidningar fick också hänga med, men den blev allt lättare att bära, digitala nyheter var på väg

att bli allmängods. Alldeles för många uttjänta plastförpackningar hamnade i soporna, materialutnyttjandegraden låg och skvalpade runt 25 procent.

Då introducerar FTI 5-punktspro-grammet som sedermera utvecklades till ett 7-punktsprogram. Ett ramverk för framtiden med sikte på mer och bättre återvinning. Programmet sjö-sätts 2013 och ambitionerna är höga. Många av dem har uppnåtts, det är dags att göra bokslut. Och blicka fram-åt. Men först en kort sammanfattning av de sex år som lagt grunden för nya visioner, mål och strategier.

SIFFRORNA talar sitt tydliga språk. An-talet tömningar av landets återvinnings-stationer har ökat med drygt 50 procent och motsvarande siffra för städningar är närmare 20 procent. Nästan 5 000 gånger om dagen töms behållare på plast-, pap-pers- och metallförpackningar, att jäm-föra med 2012 års 3 000 gånger. Till detta kan läggas upprustning av behållare, flera lyckade aktiviteter mot nedskräpning och sopdumpning, nyetableringar och ett för-bättrat skylt- och dekalprogram.

UNDER DE SEX ÅR som gått sedan 5-punktsprogrammet lanserades har allt fler fått tillgång till fastighetsnära insam-ling, FNI. Bland flerfamiljshus är målet om 50 procent i princip uppnått. För villahushållen är talen lägre, men antalet har växt och fler och fler kommuner har fattat beslut om att införa just villa-FNI. Tack vare 7-punktsprogrammets målsat-ta aktiviteter finns idag en FNI att bygga vidare på för att nå den 60-procentiga utbyggnad som de nya förordningarna kräver från år 2021.

ÖKAD UPPRUSTNING AV ÅTER- VINNINGSSTATIONER INKLUSIVE

TÖMNING OCH STÄDNING

50 PROCENT HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING

1

2

5 000 tömningar – per dag

Allt fler får tillgång till FNI

MÅLET om samverkansavtal med Sveri-ges 290 kommuner visade sig kräva mer än sex år. Men vid 2018 års utgång var

SAMVERKANSAVTAL MED SVERIGES KOMMUNER

3

På god väg mot allt högre kvalitet


FTI BÖRJADE MÄTA konsumentnöjd-heten långt innan 7-punktsprogrammet introducerades. Mätningar som har visat på ett successivt ökat intresse för åter-vinning och inte minst, ett växande för-troende för insamlingssystemet. En po-sitiv trend som fortsatt under de senaste sex åren och mätningarna har därmed förfinats och fungerat väl som verktyg för kommande aktiviteter. Idag anger nio av tio svenskar att de återvinner och åtta av tio att de är nöjda eller mycket nöjda med sin närmaste återvinningsstation.

EFTER NÅGRA ÅR med 5-punktspro-grammet blev kostymen för trång. Två nya punkter lades till med målet att sluta cirkeln. Både bildligt och bokstav-ligt. Med återvinningsmanualerna har FTI:s ansvar växt och rollen vidgats till att idag också vara producenterna be-hjälpliga i deras arbete med att ta fram allt fler återvinningsbara förpackningar så att vi tillsammans kan nå högt ställda återvinningsmål.

ETT FLERTAL LYCKOSAMMA informa-tionskampanjer har genomförts under 7-punktsprogrammets flagg. Kända artister har återvunnit låtar och inspi-rerat oss andra till att låta gammalt bli nytt. Skolungdomar har dubbats som diplomerade återvinnare efter väl utförda test, radioreklam har ljudit och Facebook-kampanjer rullat. Plus en hel del annat, inte minst den populära förskoleaktiviteten Materialvärlden som lanserades under 2018.

Ett digert PR-arbete har bedrivits och den tidigare negativa exponering-en har sjunkit radikalt sedan 2013. Med andra ord, en stabil grund har lagts för framtida kommunikations- insatser med ett utökat och tydligt ansvar att förse gemene man med information om insamling och material- återvinning.

SAMTLIGA MATERIALBOLAG (FTI:s äga-re) strävar efter ökad materialåtervin-ning via bättre sortering, behandling och försäljning av återvunnet material. Alla fem materialslag når idag de av reger-ingen uppsatta återvinningsmålen och materialutnyttjandegraden är hög. Men mer kan samlas in och ännu mer kan materialåtervinnas. Ett viktigt steg för att detta ska vara möjligt är den nybygg-da hypermoderna Motala-anläggningen för sortering av plastförpackningar.

KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR SOM KVALITETSUPPFÖLJNING

MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR

INFORMATION TILL HUSHÅLL OM ÅTERVINNING

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING

4

65

7

Nöjdare för varje år

På väg mot det cirkulära

Kommunikation som gett resultat

Ännu mer ska återvinnas

103 avtal påskrivna och bland dem som insett fördelarna med en bättre struk-tur på samarbetet, återfinns flera större kommuner. Det betyder att 42 procent av Sveriges befolkning har fått en högre kvalitet på sin insamling och återvinning.

ÅTERVINNING 2013-2018

100%

80%

60%

40%

20%

0%

2013 2014 2015 2016 2017 2018

PAPPER PLAST METALL GLAS TIDNINGAR

”Efter några år med 5-punkts-programmet blev

kostymen för trång. Två nya punkter lades till

med målet att sluta cirkeln.”

V D H A R O R D E T


2018 BLEV ETT OMSTÄLLNINGENS ÅR FÖR FTI. I juni be-slutade regeringen om ett nytt ramverk för producentansvaret, två nya förordningar som har stor påverkan på FTI:s verksamhet. Kravet om tillståndsplikt för insamling av förpackningar och tidningar innebär att vi under de närmaste åren kommer att ta ytterligare ett stort ut-vecklingssteg. Jag har med andra ord fått förmånen att tillträda som vd mitt i en dynamisk och intressant tid för FTI. En tid då hållbarhetsfrågorna står högt på agendan, konsumenternas miljöarbete ökar liksom förtroendet för vår verksamhet och för återvinningen.

DAGENS INSAMLING och återvinning är internationellt ledande, men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Nya återvinningsmål och ökad förväntan ställer nya krav på nä-ringslivet. FTI har därför, tillsammans med sina ägare, under senare år dels lagt en grund för ett utvidgat producentansvar, dels successivt tagit ett större grepp om hela återvinnings-kedjan. Under 2018 vidareutvecklade vi vår tjänst som hjälper producenterna att välja mer återvinningsbara förpackningar, vi har infört differentierade avgifter för plastförpackningar och den nya moderna sorteringsanläggningen för plastför-packningar har tagits i bruk i Motala.

Med Materialvärlden, vårt populära förskolematerial, har vi påbörjat ett arbete där vi framöver kommer att rikta vår kommunikation mer direkt mot konsumenterna. Här har FTI nu ett tydligt uppdrag, vilket är både spännande och utma-nande för en verksamhet som befinner sig mitt i verklighe-ten. Alla svenskar har en relation till fenomenet återvinning och vi måste därför ha örat mot marken och tolka en om-värld i ständig förändring. Genom att försöka förstå rådande trender och dess drivkrafter kan vi utforma en återvinning som motsvarar konsumenternas önskemål och behov.

I ÅRETS RAPPORT SUMMERAR VI 2018 samtidigt som vi redovisar våra mål och vår strategi för framtidens in-samling och återvinning. På sidorna 26 – 35 presenterar vi FTI:s hållbarhetsredovisning, ett viktigt verktyg för att nå visionen om ett kretsloppsanpassat samhälle där det som idag betraktas som avfall kommer till nytta som ny resurs. Under 2018 påbörjade vi ett strukturerat arbete för att fastställa de hållbarhetsområden som är viktigast för oss och för våra intressenter. Ett arbete som fortsätter oför-trutet under 2019 med målsättningen om en verksamhet som uppfyller kraven på största möjliga miljönytta.

Håkan OhlssonVd, FTI

En dynamisk och spännande tid för FTI

Kravet om tillståndsplikt för insamling av förpackningar och tidningar innebär att vi kommer att ta ytterligare ett stort utvecklingssteg.


M E R ÅT E R V I N N I N G ÅT FO L K E T

EFTER DECENNIER AV UTREDNINGAR fattade regeringen i juni 2018 beslut om ett nytt ramverk för producentansvaret när det gäller insamling av förpackningar och tidningar. De nya förordning-arna införs stegvis med start den 1 januari 2019 då producentdefinitionen förtydligades och ett nytt förpackningsbegrepp, serviceförpackningar, infördes.

De nya förordningarna ska vara fullt ut imple-menterade 2025, men med flera viktiga hållpunk-ter längs vägen.

– En av de största förändringarna är kravet på tillståndspliktigt insamlingssystem från 2021, säger Henrik Nilsson. Redan 1 januari 2020 kan man ansöka om tillstånd hos Naturvårdsverket som regeringen utsett som tillståndsmyndighet.

Sedan 1994 då producentansvaret infördes, är den som sätter förpackningar och tidningar på den svenska marknaden, skyldig att samla in dem. Antingen genom att ansluta sig till ett in-samlingssystem eller organisera ett eget.

– Denna grundbult ligger fast, men nu krävs det alltså tillstånd, säger Henrik Nilsson.

Vilka krav ställs för att få tillstånd? – Systemet ska vara enkelt och insamling av

förpackningar av de vanligast förekommande materialslagen ska bedrivas över hela landet. Det ska dessutom vara lämpligt, med detta menas bland annat att minst 60 procent av landets bo-stadsfastigheter från 1 januari 2021, ska erbjudas kostnadsfri borttransport.

Hur påverkar förändringarna FTI:s verksamhet?– FTI ska vara det självklara valet som tillstånds-

pliktigt insamlingssystem. Redan under hösten ägnade vi mycket tid åt att analysera och tolka de nya förordningarna och deras konsekvenser.

TIS-projektet sjösattes den 1 december 2018 och för varje månad som går intensifieras arbe-tet. Ett stort antal samtal med ett flertal viktiga instanser har genomförts, en samverkansplatt-form har upprättats mellan Avfall Sverige, Sveri-

NYTT RAMVERK FRÅN REGERINGEN PÅ PLATS

FTI ska vara det självklara valet som tillståndspliktigt insamlingssystem, TIS. En tydlig målsättning som kommer att prägla verksamheten de närmaste

åren. Men vad innebär det, egentligen? Henrik Nilsson, ansvarig för FTI:s TIS-projekt, reder ut begreppen.

ges Kommuner och Landsting, SKL och FTI och dialogen med enskilda kommuner är igång.

Hur ska FTI möta kravet om lämplighet?– Som vi ser det kommer dagens fastighets-

nära insamling, FNI, att utgöra grunden till den kommande utbyggnaden med erbjudanden om bostadsnära insamling till 60 procent av bostads-fastigheterna från 2021.

Innebär en så pass kraftig utbyggnad av FNI att återvinningsstationerna försvinner på sikt?

– Nej, ÅVS-systemet kommer att finnas kvar om än i något modifierad form. Dels ställer förord-ningen krav på någon form av stationssystem, dels är konsumenterna nöjda med dagens system. Dessutom kommer det att vara svårt för de fast-ighetsnära systemen att fullt ut erbjuda kapacitet för allt material som hushållen sorterar ut, säger Henrik Nilsson. Här fyller ÅVS:er en viktig funktion liksom när det gäller insamling av tidningar och glasförpackningar där vi kan se att FNI inte ger samma miljönytta som för övriga materialslag.

För att Naturvårdsverket ska utfärda tillstånd måste insamlingssystemet förutom att uppfyl-la de formella kraven, också samråda med alla kommuner.

– Detta blir en diger uppgift under hösten 2019, ett visst mått av samordning krävs för att det ska vara möjligt att hinna med samtidigt som vi är angelägna om att uppfylla TIS krav.

Regeringens främsta mål med de nya förord-ningarna är ökad materialåtervinning och ökad tillgänglighet.

Vad gäller återvinningsmål så höjs dessa redan 2020. FTI har länge påtalat att en reglering med tillståndspliktiga insamlingssystem är en förutsätt-ning för att kunna nå höjda mål.

– När nu målen höjs innan regleringen är införd kommer de inte att nås 2020 för vissa materialslag. Vi ser att det behövs ytterligare några år för att nå de höjda målen när väl regleringen är på plats, avslutar Henrik Nilsson.

Henrik Nilsson.

TIS TIDSLINJEFörordningar

införs stegvis från januari 2019.

Tillståndspliktigt insamlingssystem

kan sökas från januari 2020.

Från januari 2021 måste man ha till-

stånd för att få driva insamlingssystem

och producenter ska registrera sig.

Från 2021 ska 60 procent av

landets bostads-fastigheter erbjudas

borttransport.

I slutet på 2021 ska en utvärdering ske

av Naturvårdsverket.

Från januari 2022 måste producenter och TIS rapportera

till Naturvårds- verket.

Från april 2025 ska 100 procent

av bostadsfastig-heterna erbjudas

borttransport.


M A R K N A D O C H T R E N D E R

1 E-handeln fortsätter öka 2018 blev ännu ett rekordår för e-handeln med en tillväxt på 15 procent där livsmedelsbranschen med sina 27 procent är årets riktiga vinnare. Två av tre svenskar handlar på nätet varje månad. Omsättningen för 2018 landade på 77 miljarder vilket motsvarar 10 procent av den totala detalj- handeln. Potentialen är med andra ord stor och tillväxten lär inte mattas av. Att konsum-tionsmönstren förändras innebär att fler och fler förpackningar samlas in och besöken till återvin-ningsstationen och den fastighetsnära insamling-en blir allt tätare. Insamlingen för alla mate-rialslag ökar stadigt, förutom för tidningar där digitaliseringen påverkar starkt.

DET HÄR GÖR FTI: Att det ska vara enkelt att källsortera och återvinna är en självklarhet och snygga och rena återvinningsstationer är högt prioriterat. Under 2018 städades stationerna cirka 55 000 fler gånger jämfört med 2014. Även antalet tömningar har ökat rejält. Alltfler kon-sumenter hör av sig med synpunkter eller tar kontakt med FTI av andra skäl, ett resultat av ett målmedvetet informationsarbete som kommer att intensifieras ytterligare. Idag har vi dessutom en mycket större beredskap inför perioder av utökad e-handel, till exempel veckorna innan jul.

2 Plasten i stormens öga 2018 har plasten stått i fokus. Nyhetsflödet har översvämmats av bilder på hav och stränder fulla med uttjänta plastprodukter. Kina har stängt sina gränser för import av återvunnet material och rapporterna om berg av plastavfall har dug-gat tätt. I Sverige vinner den förnybara plasten terräng, vi återanvänder allt fler av butikernas bärkassar och vi blir bättre på att lämna plastför-packningarna där de hör hemma, i återvinningen. Under 2018 ökade insamlingen av plastförpack-ningar, från 6,5 till 7,5 kilo per person.

DET HÄR GÖR FTI: FTI har genom ett av sina ägarbolag, Svensk Plaståtervinning investerat 256 miljoner kronor i norra Europas modernaste sorteringsanläggning för plastförpackningar som tas i drift våren 2019. Därmed blir Sverige i princip självförsörjande vad gäller sorteringskapacitet och fler plastförpackningar kan stanna i loopen. FTI har tagit fram en plastmanual riktad mot produ-center. Ett handfast verktyg med riktlinjer, infor-mation och förklaringar för val av material och design som underlättar sortering och återvinning. Dessutom införs differentierade förpacknings-avgifter under 2019. En plastförpackning som är enkel att återvinna ska kosta mindre att sätta på marknaden än den som är mer komplicerad.

ÅTERVINNING ÄR DET NYA GRÖNA

FTI:s verksamhet befinner sig mitt i verkligheten. Vi måste ständigt ha örat mot marken och tolka vår omvärld. Just nu påverkas vi av fyra starka trender.

Genom att försöka förstå dem och deras drivkrafter kan vi utforma en återvinning som motsvarar

konsumenternas önskemål och behov.

I Sverige vinner den förnybara plasten terräng, vi återanvänder allt fler av buti-kernas bär- kassar och vi blir allt bättre på att lämna plastförpack-ningarna där de hör hemma, i återvinningen.


3 Hållbarhet på agendan 2018 var ordet hållbarhet på allas läppar. Inte bara som ett modeord utan snarare som ett tydligt tecken på växande intresse för klimat och miljö. Klimatångesten spred sig och att tillämpa en ho-listisk livssyn blev allt vanligare. Det är med andra ord mycket som hänt sedan hållbarheten skrevs in i Sveriges grundlag år 2003. Enligt Nordens störs-ta marknadsundersökning om hållbarhet, Sustai-nable Brand Index, påverkas sju av tio svenskar av hållbarhetsfrågorna inför ett köpbeslut och allt fler tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringarna. För de flesta företag är hållbarhetsarbetet en konkurrensfördel, att mäta och redovisa sin strävan inom hållbarhetsområdet är numera kutym. Dessutom börjar aktieägarna ställa hållbarhetskrav. Trenden är tydlig och in-tresset och engagemanget lär knappast svalna.

DET HÄR GÖR FTI: Hållbarhet är grunden i FTI:s verksamhet. Källsortering och återvinning har slagit rot i den svenska folksjälen och material-utnyttjandegraderna stiger för varje år som går. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det är fortfarande alldeles för många förpack-ningar som hamnar i hushållssoporna. Och vi på FTI vill veta varför. Därför valde vi att under 2018 inte bara fråga svenska folket om de

återvinner eller inte, utan också djupdyka i de bakomliggande drivkrafterna. Ett insiktsarbete som utmynnade i rapporten ”Svenska folkets syn på återvinning”. Med den som utgångs-punkt har vi bland annat valt att utveckla ett helt nytt märkningssystem som ska göra det enklare att sortera rätt. Vi kommer som ett led i ett delvis förändrat uppdrag att intensifiera vår kommunikation mot konsumenter. En nog så viktig del för att åstadkomma de beteende-förändringar som krävs för att nå högsta möjliga miljönytta.

4 Producentansvaret i en ny verklighet

Producentansvaret för förpackningar och re-turpapper infördes av regeringen 1994. Sedan dess har näringslivet, genom FTI, byggt upp och utvecklat ett insamlingssystem som via energibe-sparingar och hushållande med råvaror bidrar till miljönytta och ett resurseffektivt samhälle. I juni 2018 beslutade regeringen om två nya förord-ningar för producentansvaret. De införs succes-sivt från 1 januari 2019. Precis som tidigare är den som sätter förpackningar och tidningar på den svenska marknaden skyldig att ansluta sig till ett insamlingssystem eller organisera ett eget. Men nu kommer det att krävas tillstånd från Naturvårdsverket och för att få detta måste sys-temet vara enkelt, rikstäckande och de vanligaste materialslagen ska samlas in. Det ska dessutom vara lämpligt vilket enligt de nya förordningar-na bland annat innebär att minst 60 procent av alla bostadsfastigheter i Sverige ska erbjudas kostnadsfri borttransport. Förutom de formella kraven måste ansökan föregås av samråd med dels andra aktörer som ansöker eller redan har fått tillstånd, dels med Sveriges kommuner.

DET HÄR GÖR FTI: FTI kommer att söka till-stånd för insamling av förpackningsavfall och returpapper med målsättning att vara det själv-klara valet som tillståndspliktigt insamlingssys-tem för alla producenter. De närmaste åren fram till 2021 då tillståndsplikten blir obligatorisk kommer FTI att arbeta hårt för att möta de krav som ställs. Ett arbete som har sin utgångspunkt i nuvarande system med i princip bibehållet antal återvinningsstationer, fortsatt fokus på under-håll och förbättrad drift. I slutet av 2018 tillsat-tes ett specifikt projekt som fokuserar enbart på arbetet med ansökan och allt vad det innebär.

KONKURRENSEN PRÖVAD TMR, en kon-kurrent till FTI, har genom avtal, under flera år haft tillgång till FTI:s rikstäckande insamlingssystem (ÅVS). Under 2017 valde FTI att säga upp avtalet, ett beslut som TMR valt att prova hos Konkurrensver-ket som i februari 2018 ålade FTI att återkalla uppsäg-ningen. FTI valde därefter att över-klaga till Patent- och marknadsdom-stolen som gick på Konkurrensverkets linje. Beslutet överklagades i sin tur av FTI, denna gång till Patent- och Marknadsöver- domstolen som meddelat prövnings- tillstånd.


S T R AT E G I FÖ R M E R ÅT E R V I N N I N G

KLIMAT OCH MILJÖ har klivit in i finrummet, få företag kan ducka för hållbarhetsfrågorna och det holistiska tänkesättet har blivit lönsamt. Avfall är inte längre bara avfall utan en resurs för både miljön och för näringslivet. Med 2014 års förpackningsförordning vidga-des dessutom producentansvaret från att endast anordna insamlingssystem till att även omfatta förpackningarna som blir till avfall. Idag fem år senare har FTI växt i sin betydligt större kostym.

Lättare att göra rätt med smarta förpackningarAllt fler förpackningar designas för att återvinnas. Ett ökat tryck från medvetna konsumenter och producenternas egna högt ställda hållbarhetsmål är några av skälen. Med FTI:s återvinningsmanualer har man dessutom fått handfasta verktyg som underlättar utvecklingen.

– Fler och fler producenter vänder sig till oss för att få hjälp att ta fram mer återvinningsbara förpackningar, säger marknadschef Anette Löhnn. Vi bistår med kunskap, riktlinjer och information för val av material och design som un-derlättar sortering och återvinning.

Återvinningsmanualen för plastför-packningar lanserades 2017 och ett år senare kom motsvarande manual för pappersförpackningar. Tidigt 2019 var det dags för metallmanualen.

VI HAR VALT VÄG

FO

TO:

GE

TT

Y IM

AG

ES

En återvinning som kliver närmare individen med hjälp av smarta förpackningar,

större förståelse för vilka drivkrafter som får oss att återvinna.

En investering i en hypermodern sorteringsanläggning för plastför-

packningar och medverkan i forskningsprojekt för framtidens

återvinning. Fyra viktiga strategiska steg för att möta och överträffa högt ställda

återvinningsmål.

– Nu kan vi erbjuda lättillgängliga, handfasta verktyg för alla tre materialslagen, säger Anette Löhnn.

Manualerna uppdateras kontinuerligt för att vara i fas med teknikutveckling och en omvärld i ständig förändring. Ett stort antal workshops och utbildnings-dagar har genomförts tillsammans med producenter från hela landet. Och fler lär det bli.

– Det finns ett stort sug efter att lära sig mer om hur vi tillsammans kan sätta fler smarta förpackningar på markna-den, förpackningar där återvinningsper-spektivet finns med redan från start, säger Anette Löhnn. Fler och fler produ-center tar steg i rätt riktning, men en hel del utmaningar kvarstår. Målet är givet-vis att öka återvinningen och för att det ska vara möjligt är designen avgörande, inte minst för att underlätta för kon-sumenterna. På sidorna 20 och 22 kan du läsa mer om hur några producenter arbetar med manualerna för att nå tuffa hållbarhetsmål för sina förpackningar.


SEDAN MÅNGA ÅR TILLBAKA har FTI låtit mäta konsumentnöjdheten regel-bundet. Mätningar som legat till grund för kommande aktiviteter.

– Under 2017 utvecklade vi mätningen och introducerade Återvinningsbarome-tern, berättar Veronica Foberg Gustafs-son. Den togs fram med stöd av viktig kunskap från Sveriges kommuner och hjälper oss att bli mer träffsäkra i våra insatser.

Återvinningsbarometern visade att åtta av tio svenskar var nöjda med sin närmas-te återvinningsstation. Tillgänglighet och nöjdhet är viktigt för att vi ska lämna våra förpackningar och tidningar till återvin-ning och det saknas kunskap om hur stor miljönytta återvinningen de facto gör. Dessutom efterlystes inspiration och tips på smarta förvaringslösningar i hemmet.

– När vi började analysera svaren be-stämde vi oss för att gräva lite djupare, vi ville få en större förståelse för de bak-omliggande drivkrafterna, varför man återvinner mycket eller lite, eller inte alls, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Under hösten 2018 genomfördes därför ett insiktsarbete som mynnade ut i rap-porten ”Svenskarnas syn på återvinning”.

– Rapporten blev en ögonöppnare även

Hur kan vi hjälpa dig att återvinna mer?

om den också befäster mycket av det vi ti-digare känt till, som att återvinning präg-las av positiva känslor. Upplevelsen är att man gör något konkret i vardagen för att minska sin egen miljö- och klimatpåver-kan, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Vad som driver oss att återvinna skiljer en del och vi svenskar kan lite enkelt delas in i fyra återvinnartyper; den plikt-trogna, den oroliga, den stolta och den praktiska återvinnaren. Flest hör hemma bland de oroliga, 39 procent, tätt följd av de stolta, 32 procent.

– Intressant nog visade det sig att oavsett drivkrafter så är hindren för att återvinna likartade, där bland annat platsbrist i hemmet upplevs som en av trösklarna, berättar Veronica Foberg Gustafsson. Men det som kanske förvå-nar mest är att både de som är oroliga för miljön och de som är mindre oroliga, återvinner i lika hög grad. Källsortering och återvinning tycks ha slagit rot i den svenska folksjälen.

Vad är då ”the tipping point” för att komma igång? Bland yngre tycks åter-vinning vara en självklar vardagsrutin, snarare än något man reflekterar över särdeles mycket.

– Fasta rutiner är en stark drivkraft

Nio av tio källsorterar, allt fler är nöjda med insamlingssystemet och materialutnyttjandegraderna stiger.– Ett fantastiskt kvitto på vårt arbete, men vi siktar högre. Ännu mer måste återvinnas. För att bättre förstå hur, frågade vi svenska folket, berättar Veronica Foberg Gustafsson, kom-munikationschef på FTI.

och det är inte ovanligt att barn i ens närhet på ett eller annat sätt påverkar i positiv riktning, säger Veronica Foberg Gustafsson. En insikt som vi har tagit fasta på och lanserat det pedagogiska förskolematerialet Materialvärlden.

Enligt Veronica Foberg Gustafsson har insiktsarbetet varit till stor nytta i de aktiveter som ligger i pipen för 2019. Utöver lanseringen av Materialvärlden är bland annat en helt ny märkning på väg att sjösättas.

– Framöver ska det inte finnas några tveksamheter om i vilken behållare en viss förpackning ska läggas. Som en tyd-lig vägledning kommer samma märk-ning att finnas både på förpackningen och på behållaren.

Den nya märkningen är en storsats-ning inom ramen för FTI:s delvis nya roll och uppdrag, att kommunicera direkt med konsumenter, bland annat genom att få producenterna att märka sina för-packningar.

– Vi har ett stort ansvar att sprida kunskap och skapa möjligheter till be-teendeförändringar. Det ska vara lika självklart att återvinna som att använda bältet när man kör bil, avslutar Veronica Foberg Gustafsson.

VI FRÅGADE SVENSKA FOLKET:



I BÖRJAN AV 2018 INTITIERADE Kungl. Ingen-jörsvetenskapsakademien, IVA, projektet Resurs- effektivitet och cirkulär ekonomi, ReCE, med målsättning att skapa en plattform för resursef-fektivitet och cirkulär ekonomi.

– Här finns ett stort intresse och det bedrivs kontinuerligt ett antal aktiviteter inom området, men det saknades en arena för möten mellan olika branscher där forskning, näringsliv och politiken kan samverka och driva utvecklingen framåt, säger Peter Stigson, gruppchef för hållbar samhälls- och näringslivsutveckling på PE och en av de ansvariga projektledarna.

ReCE är indelat i fem delprojekt; lokaler, mo-bilitet, textil, livsmedel och plast där FTI finns

FORSKNING FÖR EN

CIRKULÄR FRAMTID

DOREN

Genom sin medverkan i ett flertal forskningsprojekt är FTI med och utformar morgondagens cirkulära samhälle. Projekten behandlar allt från resurseffektivitet till On-The-Go-förpackningar, kemisk återvinning och hållbara plastför-packningar samt en hel del annat.


representerat tillsammans med övriga delar av värdekedjan.

– Genom producentansvaret och den mängd plastförpackningar som sätts på marknaden har FTI en central roll, säger Peter Stigson. De kan dessutom, tillsammans med Svensk Plaståter-vinning, bidra med ett stort kunnande, inte minst med tanke på Plastmanualen och investeringen i Motala-anläggningen.

Plastprojektets uppgift är framför allt att ana-lysera plastflöden med syfte att minska de värde-förluster som finns idag, samt att identifiera nya tekniklösningar och samarbeten.

– Ett flertal workshops har genomförts och de har behandlat såväl design som marknadsfrå-gor liksom framtida potential för de tre flödena, mekanisk respektive kemisk återvinning samt pant och inte minst eventuella affärsmöjligheter, säger Peter Stigson.

Bland de nyckelfrågor som identifierats inom plastprojektet menar Peter Stigson att den abso-lut viktigaste är marknadsutvecklingen.

– Om inte efterfrågan på återvunnen plast ökar finns det en risk att nödvändiga investeringar i kapacitetsökningar uteblir vilket i sin tur häm-mar lönsamheten. Här finns med andra ord en gordisk knut som måste lösas.

Utöver marknads- och kapacitetsfrågan har Sveriges roll på en global marknad diskuterats och analyserats liksom att man har fokuserat på ren kunskapsöverföring.

– Plasten har en viktig funktion i ett resursef-fektivt samhälle. Plast är inte dåligt per se, däre-mot kan design, användning och återvinning för-bättras, menar Peter Stigson. Vi behöver lära oss mer om plastens funktioner idag och i morgon, var den gör mest nytta och hur vi tar hand om den på bästa sätt, helt enkelt vad som krävs för att gå från ett linjärt till ett cirkulärt plastflöde.

Två referensgrupper har knutits till ReCE där samtliga riksdagspartier finns representerade i den ena och där den andra består av aktörer från den finansiella sektorn.

– Alla delprojekt har haft regelbundna avstäm-ningar och frågestunder med båda grupperna, säger Peter Stigson. Förutom givande och frukt-bara diskussioner finns det nu en betydligt större gemensam förståelse för vad som krävs för att det ska vara möjligt att behålla plasten i framti-dens återvinningsloop.

ReCE ❚ Projektet Resurs-

effektivitet och cirkulär

ekonomi, ReCE, pågår till

mars 2020.

❚ IVA är ansvariga för projektet med Jan Nordling och Caroline Ankar-

crona som huvud-projektledare.

❚ Finansiärer är Tillväxtverket, Vinnova, Svenskt

Näringsliv, Vasakronan,

Åforsk, Teknik- företagen

IKEM, Formas och Mistra.

RISE❚ RISE:s uppdrag

är att verka för hållbar tillväxt i Sverige genom

att stärka näringslivets

konkurrenskraft och förnyelse samt bidra till en innovativ

utveckling av samhället.

PLASTFÖRPACKNINGAR av polyetentereftalat, PET är mycket vanliga och populariteten tycks inte minska. De är billiga att tillverka och skyddar bra mot syre och fukt. Men de är svåra att återvinna.

– I Sverige återvinns plastförpackningar meka-niskt, en kostnadseffektiv metod, men den funkar inte för termoformade PET-förpackningar, säger FTI:s materialspecialist Einar Ahlström.

Att PET-förpackningar och polyesterspill från textilindustrin går till förbränning (PET och poly-ester är samma material men med olika namn) är inte hållbart i längden, varken för miljön eller för industrin. Därför har RISE IVF, tidigare Swerea, startat projektet ”Kemiskt återvunnen PET/Poly-ester som råmaterial för additiv och ny polymer” i syfte att ta fram en fungerande process för kemisk återvinning genom polymerisering.

– Kan vi tillföra en metod förbättras möjlighe-ten att öka materialåtervinningen, säger Einar Ahlström.

Projektet som startade i juni 2018 finansieras inom ramen för forskningsprogrammet RE:Source och projektleds av Karin Lindqvist, forskare på RISE. Hittills har resultaten varit positiva.

– Den process vi tagit fram för depolymerise-ring, som bryter ner plasten och textilierna till sina ursprungliga byggstenar, har visat sig vara stabil. Vi visste att svårigheterna låg i att ta hand om föroreningar som lim, etiketter, färgämne och främmande polymerer som följer med förpack-ningar och kläder, men även det har gått bra. Det återvunna materialet håller hög kvalitet, dock finns det fortsatt en del utmaningar för att av-lägsna vissa färgämnnen från textil.

Projektet avslutas i juni 2020 och nu pågår för-sök att tillverka polymer och nya polyesterfibrer av det återvunna materialet.

– Målsättningen är att kunna skala upp pro-cessen och att hitta en kommersiell aktör som är villig att investera i en pilotanläggning, säger Karin Lindqvist. När vi tillsammans med projektkonsor-tiet utvärderat och visat att återvunnen råvara kan användas för att tillverka nya material, kommer det förhoppningsvis att bidra till en god efterfrå-gan. Företagen får en möjlighet att minska sina CO2- avtryck och bidra till cirkulär ekonomi.

Peter Stigson. Karin Lindqvist.

GAMLA PET-TRÅG BLIR SOM NYA



NU ÄR DEN I DRIFT, norra Europas effektivaste fabrik för sortering av plast-förpackningar från hushåll. Med Mot-ala-anläggningen blir Sverige i princip självförsörjande vad gäller sorteringska-pacitet för många år framöver.

– Vi har fått en flygande start, men allt har gått bra, säger Mattias Philips-son, vd för Svensk Plaståtervinning. Bemötandet har varit fantastiskt. Kom-munen i Motala har gett oss fint stöd och vi har förmånen att bidra med nya arbetstillfällen till bygden.

Att Mattias Philipsson är stolt över anläggningen går inte att ta miste på, och konstigt vore det väl annars. Den är hypermodern och det mesta är auto-matiserat. Magneter sorterar ut metall som hamnat fel, optiska läsare sorterar förpackningarna efter plastmaterial, vind och roterande trummor skiljer hård- från mjukplast och smått från stort. Det tret-tiotal drifttekniker som arbetar i fabriken har en övervakande funktion.

– Det känns bra att det inte är någon manuell sortering och att arbetsmiljön är trygg.

Motala-anläggningen är en stor eko-nomisk satsning för Svensk Plaståter-vinning. I augusti 2018 var ledningsgrup-

Nu får plastförpackningarna nytt liv i Motala

pen på plats och rekryteringsarbetet tog fart på allvar. Prislappen hamnar på 256 miljoner kronor, men enligt Mattias Phi-lipsson håller man budgeten och likaså tidsplanen.

– Vi började provköra i januari och det har gått över förväntan. Kvaliteten är mycket viktig för oss, och det är fantas-tiskt att se hur anläggningen överträffar flera av de mycket hårt ställda kraven.

För Mattias Philipsson är det ingen tvekan om att anläggningen kommer att spela en stor roll framöver, inte bara för oss i Sverige, utan även utomlands.

– Intresset har varit enormt. Jag är övertygad om att Motala blir bransch-standard för övriga Europa, säger han och förklarar att det finns både utrymme och möjligheter att utveckla verksamheten.

– Anläggningen kan enkelt anpassas för att kunna sortera ännu fler fraktio-ner än idag och vi tittar på möjligheterna att utöka med tvätt och granulering.

Men även om potentialen är stor så menar Mattias Philipsson att allt inte går att lösa med teknik.

– Alla delar i värdekedjan är viktiga för att fler plastförpackningar ska kunna återvinnas, och förståelsen för vilka plas-ter som är återvinningsbara behöver bli

EUROPAS CENTRUM FÖR PLASTÅTER-VINNING HELA EUROPA lider brist på effektiva sorterings- och åter-vinningsanläggningar. Proble-met har accelererat i takt med höjda återvinningsmål och att Kina stängde sina gränser för materialimport. Med Motala blir Sverige i princip självförsörjan-de vad gäller sorteringskapaci-tet av plastförpackningar.

Motala-anläggningen är norra Europas modernaste. Den är belägen i Electrolux gamla fabriksfastighet. Tyska Sutco har levererat den toppmoderna utrustningen med NIR-teknik.

Cirka 50 personer jobbar treskift, 365 dagar om året.

Mattias Philipsson är vd för Svensk Plaståtervinning AB som investerat 256 miljoner kronor i Motala-anläggningen.

*Sve

nsk

Pla

ståt

ervi

nnin

g ä

r en

av

FTI:s

äga

re. S

e si

d 43

för

hela

äga

rbild

en.

bättre, säger Mattias Philipsson och hänvisar bland annat till Svensk Plast- återvinnings och FTI:s plastmanual (läs mer på sidan 12) som ett sätt att hjälpa till i processen vid formgivning, inköp och tillverkning av plastförpackningar.

Vi konsumenter måste också bidra mer för att färre plastförpackningar ska ramla ur loopen.

– Vi svenskar är duktiga på att källsor-tera och förra året samlades det in 7,5 kilo plastförpackningar per person, att jämföra med 2017 års 6,5 kilo. Men det är fortfarande alldeles för stor mängd som hamnar i hushållssoporna och går till förbränning. Det måste vi ändra på, avslutar Mattias Philipsson.

Mattias Philipsson.


DET ÄR FÖRMIDDAG I GAMLA STAN i Stockholm. Solen skiner in genom de stora fönstren på Pyss-lingens förskola Brinken. Vid miniatyrmöblerna mitt i rummet sitter Aaron, Elsa och Grace och målar av materialisarna Ploppa, Prasslis, Flirp, Bånk, Klirr och Kras, från Materialvärlden, FTI:s barnanpassa-de undervisningsmaterial om återvinning.

– Vi låter ofta barnen måla det vi pratar om, eftersom de minns det bättre då, förklarar för-skoleläraren Margaretha Harroch och visar väg-garna som är fulla med alster.

Förskolan Brinken är inga nybörjare när det kommer till miljö. Under året har de arbetat med temat ”Den hållbara generationen” och lärt sig om bland annat vattenrening och matsvinn. Med Materialvärlden har de fått gå till botten med återvinning och hur vi måste sortera våra

förpackningar för att spara på jordens resurser. Margaretha Harroch säger att utbildningsmateri-alet gett barnen mängder av ny kunskap och varit väl anpassat för dem.

– Figurerna både tydliggör och lockar till lek och uppdragen gör lärandet spännande och lustfyllt, konstaterar hon medan hon går in på förskolans dator och visar hur de arbetat och dokumenterat.

Även för pedagogerna har utbildningen varit nyttig, menar Margaretha Harroch och bjuder på ett generat skratt.

– Jag har till exempel lärt mig att man inte får slänga vanligt glas i glasåtervinningen. Det visste jag faktiskt inte innan.

Inte heller hade hon riktigt koll på vilka FTI var, erkänner hon. Det var ett av förskolebarnen som såg loggan på återvinningsstationens containrar

Materialvärlden, FTI:s nya pedagogiska material om åter-

vinning, ska ge nästa generation miljömedvetenhet från

start. Följ med till Pysslingens förskola Brinken i Gamla stan

i Stockholm, där barnen lär sig källsortera med hjälp av

materialisarna Ploppa, Prasslis, Flirp, Bånk, Klirr och Kras.

T E X T: H E L É N BJ U R B E R G B I L D: A N G E L I CA S Ö D E R B E R G

MATERIALISARNA

GÖR SUCCÉ

FAKTA OM MATERIAL-VÄRLDEN ❚ Materialvärlden

lanserades hösten 2018.

❚ Drygt 12 000 barn har genom-fört cirka 75 000 uppdrag.

❚ Nästan 350 förskolor över hela landet har engagerat sig.


V E R K S A M H E T – S Å S K A PA R V I VÄ R D E

och uppmärksammade henne på att det var sam-ma bokstäver som på Materialvärldens papper.

– Jag trodde som så många andra, att det var kommunerna som ansvarade för våra återvin-ningsstationer.

Margaretha Harroch upplever att barnen är mäkta stolta över den nyvunna kunskapen de fått genom projektet och att de gärna använder den för att lära vidare till den som inte kan.

– Föräldrar berättar att de numera blir noga påpassade när de slänger eller sorterar för att det inte ska bli fel, säger hon med ett skratt.

Att just det kunde bli en av de positiva effek-terna av projektet var inte helt oväntat, menar Veronica Foberg Gustafsson, kommunikations-chef på FTI.

– Förutom att vi kände att det var viktigt att få barnen att förstå att de kan vara delaktiga i att skapa en mer hållbar värld, så vet vi sedan tidi-gare att barn är fantastiskt duktiga på att påverka vuxna och leda dem i rätt riktning.

Idén väcktes när Veronica Foberg Gustafsson och hennes kollegor fick veta att det fanns ett stort intresse från förskolelärare att undervisa om återvinning, men att de inte visste riktigt hur.

– Vi ville hjälpa till och ge dem verktyg och

projektet har gått över förväntan. Hittills har över trehundra förskolor använt sig av materialet och det har börjat dyka upp förfrågningar även från grundskolor.

Men innan man går vidare vill Veronica Foberg Gustafsson ta emot utvärderingar från de pedago-ger som använt sig av utbildningsmaterialet och Margaretha Harroch, som ser utvecklingspotenti-alen, är glad att få dela med sig av sin erfarenhet. Till exempel föreslår hon att man kan ha sagor och sånger kopplade till materialisarna.

– Sen vore det fantastiskt om behållarna på återvinningsstationen var märkta med de olika fi-gurerna. Tänk så roligt för barnen att få mata dem med skräp på riktigt!

Vid det lilla bordet har Aaron, Elsa och Grace målat klart och det är dags för alla barnen att klä på sig och ta en tur till parken. Självklart passar de på att ta svängen förbi återvinningsstationen för att slänga veckans skörd av förpackningar och tidningar. När fröken Åsa frågar vart pappersför-packningen ska ner visar alla barnen stolt att de har koll. De fyller famnarna och hjälps åt att ösa i rätt behållare. Det går inte att ta miste på hur nöj-da de små återvinningshjältarna är över att de får vara med och rädda miljön.

ELSA, 5 ÅR:”Jag tycker mest

om Prasslis. Prasslis äter pap-per som tidningar

och teckningar, och har en kostym av gamla tidningar."

GRACE, 6 ÅR:”Jag gillar Bånk. Bånk äter metall, som till exempel

majsburkar."

KARL-JOHAN, 5 ÅR:

”Ploppa, som äter plast, är min

favorit. Plast finns runt mat och

ketchupflaskor är gjorda av plast. Ploppa har gjort

en rymdmössa av plast till sig själv."

Vilken är din favorit-

materialis?

SORTERINGSPROFFS När man väl lärt sig är det inte alls svårt att sortera, tycker barnen på förskolan Brinken.



LIVSMEDELSBRANSCHEN är sedan länge flitiga användare av svarta plastförpackningar. Inte minst för färska köttprodukter har det av aptitlighets-skäl varit mer eller mindre standard. Men som ett steg mot ökad återvinning väljer allt fler att gå över till material i andra färger, ofta transparent.

– För HKScan är det en naturlig del i vårt håll-barhetsarbete och ett viktigt steg för att nå våra mål, säger Maria Larsson, Director Quality & CR Sweden.

Som stor nordisk livsmedelsaktör har HKScan valt att ställa sig bakom Svensk Dagligvaruhan-dels färdplan för ett fossilfritt samhälle med målet att alla plastförpackningar ska vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara till år 2030.

– Vårt mål är att våra förpackningar ska vara materialåtervinningsbara redan år 2022, säger Maria Larsson. Att byta till andra färger än svart är bara en del i arbetet, därför har vi en väl strukturerad process för att fler av våra förpack-ningar ska kunna återvinnas.

Hittills har HKScan bara fått positiva reaktio-ner för sitt initiativ, såväl i media som från kon-sumenterna.Vilka produkter handlar det om än så länge?

– I Sverige har vi bland annat bytt till rullför-

De svarta plastförpackningarna blir allt färre i livsmedelsbutiken. På HKScan har man kommit

långt med att byta det svarta mot transparent.

PÅ VÄG MOT TRANSPARENT

packning på färssortimentet, vilket minskat CO2-utsläppen med 39 procent och förlängt hållbarheten. Vi har också en ny förpacknings-lösning för Mamma Scans köttbullar som mins-kar plastanvändning med 30 ton på årsbasis. I Finland testar vi att byta plasten i köttfärstrågen till kartong och i Estland har vi introducerat en helt ny förpackningstyp för marinerat kött. Vi har kommit igång bra, men utfasningen måste ske hållbart. Alla svarta förpackningar som finns i lager gör vi slut på. Inget får kastas eller brännas i onödan.Hur ser trenden ut vad gäller förpackningar och hållbarhet?

– Konsumenterna blir hela tiden mer påläs-ta, gör medvetna val och ställer därmed högre krav. Och det går fort, bara senaste året har det hänt mycket, bland annat tack vare de allmänna diskussionerna, konsumenterna börjar förstå att det är skillnad på plast och plast. Har den nya avgiftsstrukturen för plastför-packningarna haft någon påverkan?

– Med våra volymer så handlar det om stora summor på sikt så det har självklart betydelse. Lägre förpackningsavgifter är ytterligare ett inci-tament att välja återvinningsbara material.

VAD ÄR PROBLEMET MED SVARTA PLAST-FÖRPACKNINGAR? De har en nästan obefintlig åter-vinningsbarhet. Vid eftersortering används idag NIR-teknik – near infra red – och NIR-detektorn har svårt att identifiera förpackningar i mörka färger. Dessutom kan pig-ment ha en negativ effekt på åter-vinningsprocessen och efterfrågan är mycket begränsad vad gäller mörkt infärgat återvunnet material.

Maria Larsson på HK- Scan ser utfasningen

av svarta plastför-packningar som ett naturligt steg i håll-

barhetsarbetet.


Sveriges kommuner står för nästan 70 procent av de offentliga upphandlingarna. Men de ställer sällan några krav om återvunnet material. Det ändrade

Uppsala kommun på tack vare projektet Klimateffektiv plastupphandling.

KLIMATEFFEKTIV UPPHANDLING SUCCÉ I UPPSALA

DET BÖRJADE MED EN IDÉ inom ramen för Kli-matprotokollet, ett nätverk av 37 företag, offent-liga verksamheter, universitet och föreningar i Uppsala som samverkar och inspirerar varandra till att skapa en hållbar värld. En av medlemmar-na, Vattenfall Värme AB, larmade om att en stor del av det avfall som kom in till deras förbrän-ningsanläggning var fossil plast.

För Anna Hilding, projektledare för Klimat-effektiv plastupphandling, var det ingen nyhet. Hon hade under sitt examensarbete på miljö-teknikprogrammet på Högskolan i Gävle kart-lagt plastflödet i Uppsala och sett problemet. Att förbränningen av plastavfall i Uppsala bidrar med ett koldioxidutsläpp ungefär lika stort som personbilstrafiken i staden var ett faktum.

– Vi visste vad vi hade att utgå ifrån, nu började vi tillsammans titta på vad vi kunde göra åt det, säger hon och berättar att sju av medlemmarna inom Klimatprotokollet gick ihop för att driva det nya projektet.

I en projektansökan formulerades hur föränd-rade upphandlingskriterier skulle kunna påverka leverantörerna att utöka utbudet av återvunnen och förnybar plast och få dem att hitta alternativa produkter i andra material. De började med att kartlägga vilka plastprodukter som köptes in och användes i respektive verksamhet. Nästa steg var att komma på hur man skulle kunna minska eller ersätta dem.

– Till vår hjälp tog vi fram ett flertal verktyg, bland annat ett livscykelanalysverktyg, där upp-handlarna själva kan lägga in klimatfaktorer för specifika produkter och jämföra med liknande, exempelvis ett engångsförkläde i plast mot en flergångsvariant i tyg.

MEN PROJEKTET HAR INNEBURIT mer än upp-handlingskrav. En stor del av arbetet har varit att vägleda, föreläsa och utbilda de anställda, med målet att både minska plastanvändandet och öka sorteringen.

– Är det något vi förstått är viktigt så är det att alla är med på banan.

Under hela projektet menar Anna Hilding att hon och hennes team haft en nära dialog med FTI

som har peppat och stöttat, och svarat på frågor och funderingar.

– Det har varit mycket värdefullt att ha FTI med på resan.

Arbetet har pågått under två års tid och Anna Hilding menar att det gått över förväntan. Reak-tionerna har varit överväldigande. Utan att slå sig för bröstet hoppas hon nu att Uppsala kan inspi-rera andra att komma igång på liknande sätt.

– På samma sätt som vi gärna ser att andra drar nytta av våra framgångar, kommer vi förstås också att använda oss av andra projekt som nå-gon annan lyckats bra med.

Anna Hilding ser hoppfullt på framtiden. Inte nog med att plastupphandlingsprojektet varit en framgångssaga i sig, det har också gett ringar på vattnet som skapar idéer för nya miljöprojekt.

– Nu har Uppsala Klimatprotokoll skapat cirka trettio nya miljöutmaningar, däribland en som i korthet innebär att alla verksamheter ska ha fa-sat ut tre plastprodukter senast 2020, ha halverat sin klimatpåverkan från plastanvändning till 2023 och till 2030 ska ingen plast förutom återvunnen eller förnybar köpas in. Det är mycket jobb på kort tid, men det kommer att gå bra, för engage-manget finns!

FAKTA❚ Projektet Klimat- effektiv plastupp-handling drivs av sju medlemmar inom Uppsala

Klimatprotokoll; kommunen,

Vattenfall, Region Uppsala, SLU, Universitetet, pastoratet och

Fresenius-Kabi.

❚ Det har pågått mellan mars 2017

och februari 2019 med stöd av

Naturvårdsverkets satsning Klimat-

klivet.

Projektledaren Anna Hilding vill minska koldioxidutsläppen från förbränningen

av plastavfall i Uppsala.



MED SINA 10 MILJONER KOPPAR KAFFE om da-gen är Löfbergs en av Nordens största familjeägda kafferosterier. I mer än hundra år har man försett oss kaffeälskande svenskar med vår nationaldryck. Och redan från start 1906 har det varit en självklarhet att ta ansvar för människa och miljö. Sedan 1992 finns en miljöpolicy på plats och en tydlig målsättning för en resurseffektiv förpackningsutveckling.

– Vi var först i Europa när vi för 25 år sedan tog bort aluminiumet i laminatet till hårdvaksförpack-ningarna, berättar Madelene Breiling. Sen föll det sig naturligt att ta nästa steg och minska på plasten.

Treskiktslaminat blev till tvåskiktsdito och succes-sivt så tunn som det bara går utan att riskera kaffets kvalitet.

– Det är en stor utmaning att förpacka kaffe som är känsligt för både syre och ljus, säger Madelene Breil-ing. Om vi tar fram en ny förpackning där de skyd-

SNART HELT FOSSILFRITT HOS

LÖFBERGS Löfbergs påbörjade sin resa mot klimatsmarta förpackningar redan för 25 år sedan. Då var det aluminiumet som fasades ut. Idag är det den fossila plastens tur.– År 2030 ska alla våra förpackningar till-verkas av återvunnet eller förnybart material, säger utvecklingschef Supply Chain Madelene Breiling.


dande egenskaperna inte håller tillräcklig kvalitet ökar risken för matsvinn som är en betydligt stör-re belastning på klimatet än förpackningarna.

Att utveckla hållbara förpackningssystem för livsmedel är komplext, många hänsyn måste tas och ibland står de i motsatsförhållande till varandra.

– Det är inte bara att ta bort all plast eller byta till annat material, ibland är det inte alldeles uppenbart vad som är den mest klimatsmarta lösningen, säger Madelene Breiling.

Om lite drygt tio år ska alla Löfbergs förpack-ningar vara tillverkade av förnybar eller återvun-nen plast. Och resan dit påbörjades 2017.

– Då lanserade vi en förpackning som innehöll en stor andel polyeten från förnybar råvara. Nu, två år senare är omställningen igång på allvar i samband med att vi bytte material i våra vakuumförpackning-ar och planpåsar, säger Madelene Breiling.

Med nytt material i dessa förpackningar togs ett historiskt kliv, mer än 50 procent är förnybart i förpackningen och klimatpåverkan minskar med upp till 30 procent.

– Vårt nästa stora delmål är att under 2023 lansera vår första helt fossilfria förpackning, säger Madelene Breiling och påpekar att åter-vinningsperspektivet alltid finns med från start i produktionsprocessen.

– Våra förpackningar ska stanna kvar i loopen, i det cirkulära kretsloppet. Vi utvärderar alltid en ny förpackning genom hela värdekedjan, från materialtillverkning, vår egen produktion, genom logistikflödet, till handel, hemma hos konsument och slutligen återvinning.

Har FTI:s plastmanual varit till hjälp i ert utvecklingsarbete?

– Ja, den har gett oss en bättre förståelse för vad som krävs för att uppnå hög återvinningsbar-het. Via manualen blir det tydligt vilka gemen-samma utmaningar vi har framför oss för att vi ska nå vårt mål för 2030. Den har fungerat som en katalysator för viktiga diskussioner kring hur vi ska hantera och värdera komposit- och multi-laminat av förnybar råvara. Under 2019 införs differentierade förpack-ningsavgifter för plast, hur ser ni på det?

– Det är ett bra första steg för att styra utveck-lingen mot ökad återvinningsbarhet. På sikt ser vi fram emot att arbeta igenom kriterierna med branschrepresentanter för att tillsammans hitta bästa lösningen för ett hållbart plastkretslopp. Vad ser ni för utmaningar inom hållbarhetsom-rådet och då främst för förpackningar?

– Idag är det inte möjligt att använda 100 pro-cent återvunnen plast i våra kaffeförpackning-ar då man i nuläget inte kan garantera vilken kvalitet och renhet den återvunna plasten har. Men förhoppningsvis kommer det inom en snar framtid utvecklas metoder för att rena plasten så att det går att få fram fraktioner från återvunnen plast som kan användas i direktkontakt med alla kategorier av livsmedel. Och gemensamma stan-darder att gå efter.

– En annan stor utmaning är att få fram till-räckligt med råvara, när tillverkningen är igång måste vi vara helt säkra på att vi inte står utan material och tvingas backa flera steg och åter-igen bli beroende av ny fossil råvara.

Vårt nästa stora del-mål är att under 2023 lansera vår första helt fossilfria förpack-ning.MADELENE BREILING

Det städas oftare, behållarna töms med högre frekvens och det krävs allt större förberedelser inför storhelger och sommar- semestrar. Logistiken kring tömning, städning och snöröjning är pulsådern i FTI:s verksamhet. Tillsammans med våra entre- prenörer lägger vi grunden till en fungerande insamling och återvinning.

POSITIV START FÖR NYTT AVTAL Tömning och städning av FTI:s cirka 5 000 återvinningsstationer är ett maski-neri som bara måste fungera. 365 dagar om året. Rena, trygga och snygga stationer är grundläggande för en väl fungerande insamling och återvinning. Det ställer krav på de entreprenörer som utför uppgifter-na åt FTI. Och det ställer krav på FTI. Inte minst med tanke på att allt mer samlas in och återvinns. Under 2018 genomfördes cirka 50 000 fler tömningar jämfört med 2013. Avtalen med våra entreprenörer ses över regelbundet och i november trädde ett nytt entreprenörsavtal i kraft för ren-hållning och snöröjning. Upphandlingen omfattade cirka 80 procent av Sveriges kommuner och intresset visade sig vara stort. Infasningen av det nya avtalet har varit lyckosam, och nyheterna har välkom-nats, inte minst en tydligare ansvarsför-delning mellan FTI och entreprenören och ett större fokus på helheten. Det har också blivit enklare att rapportera störningar via handdator. Ytterligare ett uppskattat inslag är de dekaler som tagits fram där entre-prenörer får möjlighet att via sina fordon visa att de arbetar på uppdrag av FTI. Detta för att öppna upp en dialog med allmän-heten och tydligt visa vem som ansvarar för återvinningsstationerna.

RENT, SNYGGT OCH TRYGGT




MED FOKUS PÅ HÅLLBARA TRANSPORTER En av FTI:s hållbarhetsutmaningar är koldioxidutsläp-pen i transporter (se hållbarhetsredovisningen på sidan 33) och under 2019 kommer miljöarbetet i insamlings-ledet att intensifieras. Under våren 2019 hölls en första inspirationsdag för insamlingsentreprenörerna och ytter-ligare utbildningstillfällen är inplanerade under hösten.

PÅ ÅVS:EN BÖRJAR JULEN VID LUCIA Det förändrade köpbeteendet inför julen med en allt större e-handel led-de till ett trendbrott 2017. För första gången samlades det in fler pap-persförpackningar innan jul än efter. En av de erfarenheter som ledde till att julschemat för 2018 började gälla redan vid lucia och avslutades först efter trettonhelgen. Antalet tömning-ar utökades, fler behållare ställdes ut och antalet städtillfällen justerades liksom att mottagningsanläggningar skruvade upp kapaciteten för att kunna ta emot allt insamlat material. F

OTO

: G

ETT

Y IM

AG

ES


FTI:s hållbarhetsrapportFTI har näringslivets uppdrag att samla in för-packningar och tidningar så att de kan åter-vinnas. Hållbarhet är med andra ord kärnan i FTI:s verksamhet. Under 2018 genomfördes en strukturerad väsentlighetsanalys för att lägga grunden för det framtida hållbarhetsarbetet och för att identifiera områden som ska priori-teras i detta arbete. Analysen utmynnade i fyra fokusområden: Cirkulärt och återvinnings- barhet, Affärsetik och miljölagar, Arbetsmiljö och Växthusgaser.

01 FTI HÅLLBARHETSRAPPORT

INTRESSENT TOPP TRE PRIORITERADE HÅLLBARHETSOMRÅDEN

LEDNINGSGRUPP MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ÅTERVINNINGSBARHET

LEVERANTÖR KARTELLBILDNING, MILJÖLAGAR, ANTI-KORRUPTION

PERSONAL MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ANTI-KORRUPTION

PRODUCENT ANTI-KORRUPTION, MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT

STYRELSE MILJÖLAGAR, CIRKULÄRT, ANTI-KORRUPTION

EN KONTINUERLIG DIALOG med våra intressenter för ömsesidig förståelse och ett fungerande samarbete är grundläggande för FTI:s verksamhet. Under 2018 har vi genomfört en mer strukturerad dialog med våra huvudintressenter för att säkerställa fokus och leda vår ansats inom hållbarhetsområdet.

Intressentdialogen genomfördes i huvudsak som en online-enkät med fokus på 13 hållbarhetsområden längs med hela vår värdekedja. Områden som identi-fierats som relevanta för både FTI och våra intressen-ter. Enkäten skickades till all personal på FTI, FTI:s styrelse och ägare, utvalda producenter, leverantörer samt till Naturvårdsverket. Totalt deltog 138 respon-denter. Dessutom genomfördes ett flertal djupinter-vjuer med styrelseledamöter och producenter.


F T I H Å L L B A R H E T S R A P P O RT 02

Väsentlighetsanalys EN VÄSENTLIGHETSANALYS ge-nomfördes hösten 2018 baserad på resultatet av intressentdialogen och en bedömning av FTI:s inverkan på hållbarhetsfrågorna.

Sammantaget identifierades sju materiella fokusområden som grup-perats i fyra huvudområden i denna hållbarhetsredovisning. De väsentli-

ga områdena täcker anti-korruption och kartellbildning, arbetsmiljö, cirkulärt och återvinningsbarhet, miljölagar, respekt för mänskliga rättigheter och växthusgaser. Dessa materiella fokusområden kommer att utgöra basen för vidare utveck-ling av FTI:s hållbarhetsarbete, stra-tegi och mål under 2019.

BETYDELSE FÖR FTIVIKTIGT MYCKET VIKTIGT

BET

YDEL

SE F

ÖR

VÅ

RA

INTR

ESSE

NTE

RM

YCK

ET

VIK

TIG

T

❚ MILJÖLAGAR❚ CIRKULÄRT❚ ANTI-KORRUPTION❚ ÅTERVINNINGSBARHET❚ KARTELLBILDNING❚ ARBETSMILJÖ ❚ VÄXTHUSGASER

❚ MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET❚ LEVERANTÖRER – MILJÖ

❚ MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

❚ LEVERANTÖRER – SOCIALT❚ ENERGIEFFEKTIVITET❚ FORTBILDNING❚ SKAPA ARBETSTILLFÄLLEN

Med en strukturerad intressentdialog som utgångspunkt genomfördes en väsentlighetsanalys som utmynnade i sju materiella

fokusområden som grupperats i fyra huvudområden.



FTI:s fokusområden

FTI:s uppdrag är att se till att det finns ett rikstäck-ande insamlingssystem för förpackningar och tidning-ar så att de kan återföras i kretsloppet och bli till nya produkter. Därför är cirku-lärt och återvinningsbarhet självklara och prioriterade frågor för oss.

Att FTI har en god affärsetik och följer gällande miljö- lagar är helt avgörande. Vår verksamhet utgår från producentansvaret för förpack-ningar och tidningar. Vår framgång som organisation avgörs till stor del av att vi är ansvarstagande, trovärdiga och professionella.

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. Därför har vi under året påbörjat arbetet med att förtydli-ga, formalisera och bättre strukturera vårt hållbar-hetsarbete kring fokus- området arbetsmiljö. Ett arbete som fortsätter under 2019.

Vårt arbete inom detta fo-kusområde hjälper oss att nå vår miljövision att vara klimatneutrala i alla led. Under 2018 har vi börjat beräkna våra växtgasut-släpp inom Scope 1* och Scope 2, och inlett arbetet med att inkludera utsläp-pen från Scope 3.

FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL

Cirkulärt och återvinnings-

barhet

ArbetsmiljöAffärsetik och miljölagar

Växthusgaser

Verka för varaktig, inklu-derande och hållbar eko-nomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning

med anständiga arbetsvillkor för alla. FTI:S ROLL: Genom att kontinuer-ligt förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare ökar vi möjligheterna att nå högt ställda mål och förvänt-ningar från oss själva och från våra ägare, kunder och inte minst från samhället.

Säkerställa hållbara konsumtions- och pro-duktionsmönster. FTI:S ROLL: Cirkulärt

och återvinningsbarhet är själva grunden i FTI:s verksamhet genom att vi via vårt insamlingssystem gör det möjligt för alla Sveriges invånare att återvinna sina förpackningar och tidningar.

Vidta omedelbara åtgär-der för att bekämpa kli-matförändringarna och dess konsekvenser.

FTI:S ROLL: En milstolpe för FTI:s hållbarhetsarbete under året har varit att påbörja arbetet med att beräkna våra totala utsläpp av växt-husgaser för att kunna minska vår påverkan.

Främja fredliga och in-kluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång

till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institu-tioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.FTI:S ROLL: FTI:s verksamhet bedrivs på kommersiella villkor och helt utan vinstintresse. Det får inte förekomma någon eko-nomisk utdelning till ägarna. Vi för en kontinuerlig dialog med Naturvårdsverket, Sveriges kom-muner, branschorganisationer och näringslivet.

FTI:s hållbarhetsarbete tar avstamp i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. De globala hållbarhetsmål där

FTI ser störst möjlighet att påverka utifrån definierade fokusområden är nummer 8, 12, 13 och 16.

*Sco

pe fö

rkla

ras

på s

idan

33.



Cirkulärt och återvinningsbarhet är grunden i vår verksamhet. Vi finns till för att underlätta insamling och återvinning av förpackningar och tidningar.

Allt mer ska återvinnas

CIRKULÄRT OCH ÅTERVINNINGSBARHET

FTI:S UPPDRAG är att tillhandahålla ett rikstäckande insamlingssystem av förpackningar och tidningar så att dessa kan återföras i kretsloppet och bli till nya produkter. Cirkulärt och återvinnings-barhet är med andra ord grundläggande i vår verksamhet med visionen att alla vinner när du återvinner. Och under se-nare år har intresset för klimat och miljö växt kraftigt, både hos gemene man och i näringslivet. Hållbarhet och cirkularitet är därmed i högsta grad en realitet att förhålla sig till. Allt fler konsumenter har börjat ställa krav på att förpackningar ska vara enkla att återvinna och allt fler producenter ser valet av förpacknings-material som en naturlig del av proces-sen vid framtagandet av nya produkter. Vi svenskar är bland de bästa i världen på att källsortera och återvinna. Materialut-nyttjandegraderna fortsätter att öka, för 2018 landade de på 42 procent för plast-förpackningar, 80 procent för pappersför-packningar och 82 procent för metallför-packningar. Men målen är högt ställda, mer behöver samlas in och återvinnas.

DÄRFÖR ARBETAR FTI kontinuerligt med att underlätta hushållens källsortering och återvinning. Sedan flera år genomför vi konsumentundersökningar och under 2018 bedrev vi bland annat insiktsarbe-tet ”Svenskarnas syn på återvinning”. Vi lanserade också ett flertal aktiviteter, som

förskolematerialet ”Materialvärlden”. Målet är att allt material som samlas

in ska materialåtervinnas, vilket inte är möjligt idag då en viss del går till ener-giåtervinning. Några av de utmaningar vi brottas med är sorteringskvalitet, mäng-den material i återvinningsbehållarna som inte är förpackningar eller tidningar samt att det finns material som inte är tillräckligt miljöeffektiv att eftersortera.

VALET AV FÖRPACKNINGSMATERIAL och design har en stor betydelse för återvinningsbarheten, inte minst när det gäller plastförpackningar. Därför har vi bland annat tagit fram återvinningsma-nualer som guidar och informerar pro-ducenterna att välja material och design som underlättar sortering och återvin-ning vid de anläggningar som FTI anlitar idag. Manualen för plastförpackningar lanserades 2017 och har successivt upp-daterats. Under 2018 kom motsvarande manual för pappersförpackningar och i början av 2019 metallmanualen. Under 2018 presenterade vi också en ny avgifts-struktur för plastförpackningar. Från 1 april 2019 är det två nivåer som gäller, en högre och en lägre. En plastförpackning som är enkel att återvinna ska kosta min-dre att sätta på marknaden än den som är mer komplicerad.

Totalt samlades cirka 650 000 ton för-packningar och tidningar in till återvin-ning via FTI under 2018.

”Vi försöker utbilda och

påverka producen-

terna så att de utformar

förpack-ningar som

på ett enkeltsätt kan

återvinnas.”

MATERIALUTNYTTJANDEGRADERNA 2018

100%

80%

60%

40%

20%

0%

PAPPER80 %

PLAST 42 %

METALL 82 %



Det är helt avgörande för FTI att såväl kunder som samhället i stort uppfattar oss som trovärdiga och ansvarstagande, att vi följer gällande miljölagar.

för att bedriva insamlingssystem. Detta innebär att vi de närmaste åren kommer att arbeta intensivt med att förbereda oss för att möta de kommande kraven. I slutet av 2018 tillsattes ett specifikt projekt som enbart fokuserar på arbetet med förberedelser för vår kommande ansökan om tillstånd.

Under 2018 har FTI inte fått några be-tydande sanktioner, förelägganden eller böter för brott mot gällande miljölagar.

AFFÄRSETIK, KORRUPTION OCH KONKURRENS VI FRÄMJAR KONKURRENS och vår verksamhet drivs helt utan vinstintresse, vidare får ingen ekonomisk utdelning till ägarna förekomma. Detta för att kostna-den för insamlingen och återvinningen ska påverka priset på varorna så lite som möjligt.

Genom vår ägarbild, där flera av ägarna i vissa avseenden är konkurren-ter, lägger vi stor vikt vid att arbeta så transparent och sakligt som möjligt. Vi har konkurrensrättsliga riktlinjer för styrelsen som beskriver hur styrelsen och dess ledamöter ska uppträda för att inte riskera brott mot konkurrensrättslig lagstiftning. Prissättning, marknads-andelar, strategier, vinstmarginaler eller kommersiella villkor för bolagen kopplade till vår styrelse är exempel på sådant som inte får diskuteras. Alla dis-kussioner och informationsutbyten som genomförs inom styrelsen ska uteslu-tande beröra sådant som är nödvändigt för driften och ledningen av FTI.

I FTI:s uppförandekod för leveran-törer gör vi klart att ingen form av korruption, inklusive utpressning och bestickning får förekomma. Vi har iden-tifierat att kunskapen om vad som kan betraktas som korruption kan behöva höjas i organisationen. Under 2018 bör-jade vi därför att förtydliga och struk-turera vårt arbete och ställningstagan-de mot korruption. Vi har dessutom genomfört utbildningar med dem i vår organisation, som baserat på arbets-uppgifter, bedömts vara mest utsatta

FTI:S VERKSAMHET UTGÅR från det lagstadgade producentansvaret för för-packningar och tidningar. Det är därför helt avgörande att vi följer gällande miljölagar, att vi har en god affärsetik och att vi uppfattas som trovärdiga och ansvarstagande av såväl våra kunder som av samhället i stort. Ansvaret för vårt arbete med att upprätthålla en god affärsetik och se till att vi följer rådande miljölagstiftning ligger ytterst på FTI:s vd med stöd från chefsjuristen.

MILJÖLAGAR INOM OMRÅDET för miljölagar för vi en nära dialog och samarbetar med Naturvårdsverket, kommuner, bransch-organisationer och näringslivet. Det gäller såväl insamling och återvinning som produktion och utveckling. Därmed håller vi oss á jour och kan vara med och påverka framtida utveckling. De lagar och författningar som vi behöver förhålla oss till återfinns i huvudsak i miljöbal-ken kapitel 15. Några av de viktigaste inkluderar förordningen om producentansvar för förpackningar, avfallsförord-ningen samt Naturvårdsverkets före-skrifter om transport av avfall.

En viktig händelse under 2018 är att regeringen i juni beslutade om två nya förordningar för producentansvaret, som kommer att införas successivt från 1 ja-nuari 2019. Den viktigaste förändringen för vår verksamhet är att det från 2021 krävs tillstånd från Naturvårdsverket

Kärnan i FTI:s verksamhet

AFFÄRSETIK OCH MILJÖLAGAR

”Från 2021 krävs

tillstånd från Natur-vårdsverket

för att bedriva ett insam-

lingssystem likt det vi bedriver

idag.”

Under 2018 har FTI inte fått några

betydande sanktioner, förelägganden eller böter för brott mot

gällande miljölagar.



för olika former av korruptionsrisk. För 2019 planerar vi dels att hålla utbild-ningar för samtliga våra anställda inom området och dels lansera en separat policy för anti-korruptionsarbetet.

Under 2018 har inga kända fall av korruption kopplade till FTI eller dess direkt anställda rapporterats eller uppdagats.

AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I LEVERANTÖRSKEDJANEN STOR DEL AV vår verksamhet bedrivs av samarbetspartners, entreprenörer och leverantörer och vi lägger stor vikt vid att dessa agerar schysst och affärs- etiskt korrekt. FTI har ett ansvar gent-emot de människor som utför tjänster eller producerar varor åt oss. Vi måste se till att de vars arbete bidrar till vår framgång inte berövas sina mänskliga rättigheter eller skadas fysiskt eller psykiskt.

Därför har vi i den uppförandekod som ingår i samtliga våra avtal, krav på att våra leverantörer och deras under-leverantörer stödjer och respekterar internationella mänskliga rättigheter inkluderande säkra och hälsosamma arbetsförhållanden, samt att de inte medverkar i kränkningar av de mänsk-liga rättigheterna. Detta är ett icke-för-handlingsbart krav från vår sida.

Uppföljning sker genom att vi minst vart tredje år ska genomföra revision av varje avtalspart. Detta är något vi kommer att arbeta mer aktivt med un-der 2019 och framåt för att säkerställa efterlevnad av vår uppförandekod.

Under 2018 har inga kända fall av

korruption kopplade till FTI eller dess direkta anställda rapporterats

eller uppdagats.

PÅGÅENDE TVIST AVSEENDE ETT ÅLÄGGANDE ENLIGT 3 KAP. 1 § KONKURRENSLAGENFTI har sedan 2012 haft ett avtal med bolaget Tmresponsi-bility (TMR) avseende tillgång till FTI:s insamlingssystem. 2016 valde FTI att säga upp avtalet varefter TMR klagade hos Konkurrensverket. I början av 2018 ålade Konkurrensverket FTI att återkalla uppsägningen av avtalet vilket FTI gjorde. FTI har dock överklagat Konkurrensverkets beslut. Efter att Patent- och Marknadsdomstolen avslagit FTI:s överklagande ligger beslutet för närvarande hos Patent- och Marknadsö-verdomstolen som meddelade prövningstillstånd den 22 maj 2019. FTI delar inte Konkurrensverkets och Patent- och Mark-nadsdomstolens bedömning så här långt och anser att det finns flera viktiga frågor i detta ärende som måste tydliggöras. Domstolens beslut kommer att påverka hur olika tillstånds-pliktiga insamlingssystem för förpackningar ska förhålla sig till varandra och det får därför inte finnas några frågetecken. Därför har FTI valt att ta detta vidare.



För oss på FTI är våra medarbetare den viktigaste resursen vi har. För att nå vå-ra egna, våra ägares, våra kunders samt samhällets mål och förväntningar, krävs att vi har kunniga, inspirerade och friska medarbetare.

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs

ARBETSMILJÖ

FTI HAR UNDER SENARE ÅR haft en del utmaningar med förhållandevis höga sjukskrivningstal och hög personal- omsättning. Under 2018 uppgick den totala personalomsättningen till 22,76 procent och sjukfrånvaron till 2,91 pro-cent. Personalomsättningen fördelat på kön uppgick till 21,88 procent och 23,73 procent för kvinnor respektive män. Nyanställningarna under året, totalt 16 stycken, fördelades jämnt mellan män och kvinnor.

För att underlätta och inspirera till en god hälsa erbjuder vi bland annat frisk-vårdsbidrag och möjlighet till massage under ordinarie arbetstider. Vi har ett nära samarbete med företagshälsovår-den och alla anställda har möjlighet att genomföra regelbundna hälsoundersök-ningar. Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal.

UNDER 2018 HAR VI GENOMFÖRT ett flertal åtgärder med målsättning att förbättra arbetsmiljön – den största förändringen är att vi sedan maj har en dedikerad HR-chef med övergripande ansvar för frågor kopplade till personal och arbetsmiljö. HR-chefen ingår i led-ningsgruppen.

Vi har också flyttat till nya, större och fräschare lokaler.

Sedan många år genomförs en årlig medarbetarundersökning där alla an-ställda har möjlighet att delge sina syn-

punkter på ledarskapet i organisationen och på den psykosociala arbetsmiljön. Under 2019 kommer denna att förfinas och resultatet kommer att vara vägle-dande för upprättandet av handlingspla-ner för utvalda förbättringsområden.

Arbetet med dessa kommer sedan att kompletteras med mindre puls-mätningar som möjliggör kontinuerlig uppföljning och korrigering om vi ser att aktiviteterna inte ger önskad effekt.

”Under 2018 har vi genomfört flera åtgär-der för att förbättra arbets- miljön.”

SJUKFRÅNVARO TOTALT

Korttid (<14 dagar) 2,58 %

Långtid 0,33 %

Totalt: 2,91 %

NYANSTÄLLNINGAR PER KÖN OCH ÅLDER TOTALT

Under 30 år 30 ≤ 50 år Över 50 år

Kvinnor 2 4 2 8

Män 1 3 4 8

Totalt: 3 7 6 16

PERSONALOMSÄTTNING TOTALT OCH PER KÖN TOTALT

Kvinnor 21,88 %

Män 23,73 %

Totalt: 22,76 %



En av de största utmaningarna i vår tid är utsläppen av växthusgaser. För oss som företag inom återvinningsbranschen är det en högt prioriterad fråga som vi arbetar aktivt med.

Med målet att bli klimatneutrala

VÅRT ARBETE INOM DETTA område ska hjälpa oss att nå miljövisionen att vara klimatsmarta i alla led. Och det stärker vår legitimitet i våra relationer med våra intressenter, från FTI:s anställda till myndigheter och kunder samt entrepre-nörer och leverantörer.

Under 2018 har vi för första gången beräknat våra växthusgasutsläpp inom Scope 1 (direkta utsläpp i verksamheten)och Scope 2 (indirekta utsläpp från köpt el, ånga, värme och kyla för eget bruk) enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG-protokollet. Totalt uppgick utsläp-pen av CO2 till cirka 85 ton enligt den marknadsbaserade metoden inklusive biogena utsläpp. Merparten kommer från Scope 1, här ingår utsläpp från bränsleförbränningen i våra tjänstebi-lar. Växthusgasutsläppen inom Scope 2 avser utsläpp från energianvändningen i vårt nya kontor under perioden 15/3 2018 till årsskiftet. De marknadsbase-rade utsläppen är så pass låga jämfört med den platsbaserade metoden tack vare att vårt nya kontor har miljömärkt el, fjärrvärme och fjärrkyla.

Vi är medvetna om att vår största på-verkan finns inom Scope 3, som består av indirekta utsläpp i vår värdekedja, det vill säga från källor som vi inte har di-rekt kontroll över. Vi har påbörjat arbetet med att inkludera dessa utsläpp i vår redovisning och de kommer att presen-teras årligen från och med 2019.

I samband med att vi kartlägger våra totala utsläpp kommer vi också att arbeta

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Sedan 2012 är vi medlemmar i Q3

som är en förening som verkar för miljövänliga

och hållbara väg-transporter.

VÄXTHUSGASUTSLÄPP

SCOPE 1

SCOPE 2 (Marknadsbaserade)

SCOPE 2 (Platsbaserade)

82 523 kg CO2e

292 kg CO2e

4 877 kg CO2e

BIOGENA UTSLÄPP

1 834 kg CO2e

TOTALT (Marknadsbaserade)

84 650 kg CO2e



fram en handlingsplan som syftar till att vi på sikt ska bli klimatneutrala.

FTI är sedan 2012 medlem i Q3, en nationell förening med hundratatalet medlemmar, som verkar för miljövänliga och hållbara vägtransporter. Vår interna miljögrupp upprättar på årlig basis en miljöplan som presenteras för och god-känns av ledningsgruppen. 2018 var ett turbulent år med flytt till nytt kontor och förändringar i ledningsgruppen och inga större aktiviteter har därför genomförts under året. FTI:s primära fokus är att få beräkningen av vår totala klimatpå-verkan på plats och därefter presentera strategier och handlingsplaner för hur vi ska nå målet om klimatneutralitet.

REDOVISNINGSPRINCIPER FTI beräknar och rapporterar sina växt- husgasutsläpp i enlighet med GHG Protocol Corporate Standard. Scope 2 utsläppen beräknas i enlighet med GHG Protocol Scope 2 riktlinjer för marknads- och platsbaserade utsläpp.

Aktivitetsdata baseras på fakturauppgif-ter, uppgifter rapporterade av hyresvär-dar och leverantörer. Utsläppsfaktorer kommer från öppna databaser såsom International Energy Agency (2018), DEFRA (2018). De växthusgaser som ingår i rapporteringen är koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O). Biogena utsläpp av CO2 från förbränning av biobränslen och biomassa redovisas separat från övriga växthusgasutsläpp som Utanför Scope.

De GWP-värden (Global Warming Po-tential) som används vid beräkningen av CO2e baseras på IPCC:s fjärde utvärde-ringsrapport (AR4) över en 100-årig pe-riod. FTI tillämpar operationell kontroll som konsolideringsmetod för beräkning av växthusgaser. Utsläppsdata innehåll-er en viss inbyggd osäkerhet på grund av ofullständig vetenskaplig kunskap vid fastställandet av utsläppsfaktorer samt osäkerheter i mätmetoderna, med påföljande effekter på mätningar och uppskattningar.

”Vi kommer att arbeta

fram en hand-lingsplan som syftar till att vi på sikt ska

bli klimatneutrala.”



GRI ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR SIDA

102-1 Organisationens namn 36

102-2 Varumärken, produkter och tjänster 2, 6-7

102-3 Huvudkontorets lokalisering 44

102-4 Verksamhetsländer 2, 36

102-5 Ägarstruktur och bolagsform 2, 36, 37

102-6 Marknader där bolaget är verksamt 2,36

102-7 Bolagets storlek 3, 5, 39

102-8 Information om arbetsstyrkan 5, 39

102-9 Leverantörskedja 24-25

102-10 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 9, 36-37

102-11 Försiktighetsprincipens tillämpning 35

102-12 Externa initiativ 14-15, 20-21, 22-23

102-13 Medlemskap i organisationer 34

102-14 Uttalande från VD 8

102-16 Värderingar, principer, standarder och beteende 27, 28, 35

102-18 Styrningsstruktur 30, 42-43

102-40 Intressentgrupper 26

102-41 Kollektivavtal 32

102-42 Identifiering och urval av intressenter 26-27

102-43 Metod för intressentdialog 26-27

102-44 Områden som lyfts via kommunikation med intressenter 28

102-45 Enheter som ingår i redovisningen 35

102-46 Process för definition av redovisningens innehåll 26-28

102-47 Väsentliga fokusområden 28

102-48 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter *

102-49 Förändringar i rapporteringsomfattning eller avgränsningar *

102-50 Redovisningsperiod 35

102-51 Tidpunkt för senaste redovisningen *

102-52 Redovisningscykel 35

102-53 Kontaktperson för rapporten 35

102-54 Påståenden om rapportering i enlighet med GRI Standards 35

102-55 GRI index 35

102-56 Policy för extern granskning 35

AFFÄRSETIK & MILJÖLAGAR

205: Antikorruption

103-1 Förklaring till området och omfattning 30-31

103-2 Policy och styrning 30

103-3 Granskningsförfarande av hållbarhetsstyrning 30-31

205-3 Korruptionsincidenter 31

206: Konkurrensbegränsande beteende



103-3 Granskningsförfarande 30-31

206-1 Rättsliga påföljder av konkurrenbegränsande

beteende, anti-trust och monopolistiskt agerande 31

307: Miljölagar



103-3 Granskningsförfarande 29-34

307-1 Bristande efterlevnad av rådande

miljölagstiftning och -regleringar 30

ÅTERVINNINGSBARHET & CIRKULÄRT

Återvinningsbarhet & Cirkulärt

103-1 Förklaring till området och omfattning 29


103-3 Granskningsförfarande 29

EI-1 Återvinningsgrader

& Materialutnyttjande 29

VÄXTHUSGASER

305: Utsläpp till luft




305-1 Direkta (Scope 1) utsläpp av växthusgaser 33

305-2 Indirekta (Scope 2) utsläpp av växthusgaser 33

ARBETSMILJÖ

401: Anställning




401-1 Nyanställningar

och personalomsättning 32

Sjukfrånvaro




El-2 Sjukfrånvaro 32

GRI 103: MANAGEMENT APPROACH 2016






GRI 307: ENVIRONMENTAL COMPLIANCE

ÅTERVINNINGS-BARHET & CIRKULÄRT

GRI 305: EMISSIONS 2016

GRI 401: EMPLOYMENT 2016

SJUKFRÅNVARO

GRI 206: ANTI-COMPETITIVE BEHAVOIR 2016

VÄSENTLIGA FOKUSOMRÅDEN

GRI 205: ANTI-CORRUPTION 2016


GRI-INDEXDENNA HÅLLBARHETSREDOVISNING innefattar aktie- bolaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, och dess verksamhet 2018 (1 januari till 31 december). Rapporteringen sker i enlighet med det globala rappor-teringsverktyget Global Reporting Initiative, GRI, Stan-dards nivå Core. All information och nyckeltalsrapporte-ring avser verksamhetsåret 2018 om inte annat anges. Rapporten utgör FTI:s första hållbarhetsredovisning och kommer framöver att upprättas årligen. Inga väsentliga förändringar har skett i verksamheter under redovis-ningsperioden. Redovisningen har inte varit föremål för extern granskning. I GRI-indexet nedan anges var i håll-barhetsrapporten de olika upplysningarna återfinnsFör frågor gällande FTI:s hållbarhetsrapport kontakta Ylva Nykvist, chefsjurist FTI. Telefon: 070-55 69 768 e-post: [email protected]

*Ej tillämpligt ty första hållbarhetsrapport.


F I N A N S I E L L I N FO R M AT I O N

Styrelsen och verkställande direktören för Svenska Förpack-nings- och Tidningsinsamlingen AB, med säte i Solna, får här-med avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Årsredo-visningen är upprättad i svenska kronor, SEK.

INFORMATION OM VERKSAMHETENSvenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI) utvecklar och tillhandahåller samordnade system för insam-ling och materialåtervinning av förpackningar och tidningar åt företag med producentansvar. Verksamheten bedrivs på uppdrag av materialbolagen Plastkretsen (PK) AB, RK Retur-kartong AB, Svenska MetallKretsen AB, Pressretur AB och Svensk Glasåtervinning AB, och sker såväl i egen regi som genom entreprenörer. FTI erbjuder materialbolagen stöd i form av olika moduler som de kan välja att anlita FTI för, som alternativ till att utföra arbetet i egen regi. Övergripande mål som styrt verksamheten 2018 är att de av regeringen satta återvinningsmålen för 2020 nås eller överträffas.

MATERIALUTNYTTJANDEGRADEN (materialåtervinning) för 2017 som redovisades under året i enlighet med tillsynsmyndighetens, Naturvårdsverkets, defini-tion innebar att nuvarande mål överträffades.

UTFALL 2018 MÅL 2020

Pappersförpackningar 80 % (80%) 85 %

Plastförpackningar 42 % (40%) 50 %

Metallförpackningar 82 % (81%) 85 %

Glasförpackningar (93%) 90 %

Tidningar >90 %* 90 %

*Eftersom volymer som inte insamlats i Pressreturs insam-lingssystem kan redovisas saknar vi möjligheter att beräkna den nationella insamlingsgraden. Vi saknar på samma sätt möjlighet att redovisa hur många ton tidningar som satts på den svenska marknaden. En skattning med tillgängliga data indikerar en åter-vinningsgrad väl över 90 %.

Vårt arbete mot de höjda återvinningsmålen från år 2020 har fortgått med fortsatt fokus på att genomföra vårt 7-punktspro-gram. Detta slogs fast 2018 och har under året inneburit följande:

1. Ökad upprustning av återvinningsstationer, inklusive ökad tömning och städningVi ser en fortsatt positiv utveckling av systemet där vi genom-fört underhållsinsatser i ca 156 kommuner. I 3 kommuner har vi bytt tömningssystem och i fler än 257 har vi bytt behållare för ett eller flera materialslag. Jämfört med 2017 har städ-tillfällena ökat med ca 2,1 %. Under året har det nya profil-program påbörjats för våra behållare i Stockholms stad där vi tydliggjort FTI-stationen med syfte att förenkla hushållens utsortering.

2. 50 procent har fastighetsnära insamlingInförande av fastighetsnära insamling (FNI) i flerbostads-hus löper på enligt plan. Däremot trögare att införa villa-FNI än förväntad takt. Vi arbetar fortsatt med att förbättra vår FNI-produkt och kommunicera kring FNI för att stimulera

ytterligare tillväxt i antalet FNI-hushåll. Under 2018 anslöts ytterligare 86 122 hushåll och vid slutet av 2018 var 1 848 983 av landets cirka 4 000 000 hushåll anslutna.

3. Samverkansavtal med alla 290 kommunernaVi har under året tecknat ytterligare 12 samverkansavtal, vilka nu totalt omfattar 103 kommuner, med 42 % av Sveriges befolkning. Avtalen preciserar ansvar och roller mellan FTI och kommunen och skapar bättre förutsättningar att utveckla insamlingssystemen.

4. Konsumentundersökningar som kvalitetsuppföljningUnder året genomfördes konsumentenkäter i 17 kommu-ner för att på ett bättre sätt förstå hur vår insamling upplevs av konsumenter och hushåll. Enkätsvaren används som ett underlag för planering, effektivisering, uppföljning av våra åt-gärder och för dialog med respektive kommun hur insamling-en ska utvecklas. De genomförda enkäterna visar på en positiv inställning till och högt förtroende för insamling. Resultat har även använts proaktivt i kommunikation med lokalmedier.

5. Information till hushåll för mer återvinningUnder 2018 lanserades den nationella kampanjen Mate-rialvärlden, vilken riktar sig till förskolor i hela Sverige med syftet att via barnen öka kunskap och skapa intres-se för återvinning. Materialvärlden marknadsfördes via sociala medier och via direktkontakt med förskolor. Detta resulterade i 192 anmälda förskolor och 8162 deltagan-de barn. Materialvärlden har haft stor spridning i sociala medier och har även resulterat i ett antal artiklar. Det finns ett stort intresse bland kommuner och flera har valt att dela materialet i sina egna kanaler. Under 2018 gjordes även en nationell kampanj som riktade sig mot nyinflytta-de unga vuxna där man gjorde riktade utskick till 21 600 hushåll i åldrarna 27-32 år med syftet att öka kunskapen om hur och var tidningar och förpackningar ska lämnas samt skapa kännedom om FTI och vår verksamhet. Enligt utvärderingen var upplevelsen av utskicken positivt och genomsnittsbetyget var 4 på en skala från 1 till 5. Genom ett löpande PR-arbete har FTI:s synlighet ökat, vilket lett till legitimiteten ökar och vi får synlighet i större samman-hang, något som medverkan i SVTs konsumentmagasin Plus i december är ett kvitto på.

6. Återvinningsbara förpackningarVi vill ge verktyg för förpackningsutvecklare, inköpare och hållbarhetschefer att göra ännu smartare val av förpacknings-material.

7. MaterialåtervinningSamtliga materialbolag vill bidra till bättre materialåtervin-ning via bättre sortering, behandling och försäljning av åter-vunnet material.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRETArbetet med en ny modell för ett utökat producentansvar som bygger på att vi vill ta ett större ansvar har fortskridit. Nya för-ordningar om producentansvar för förpackningar och tidningar


trädde i kraft under sommaren 2018. De nya förordningarna kommer väsentligt att påverka FTI AB under kommande år dvs att 60% av bostadsfastigheterna skall erbjudas bortfor-sling av förpackningar och tidningar fr.o.m. 2021. En förutsätt-ning för att producentansvaret ska fungera fullt ut är emeller-tid att vi får långsiktiga spelregler och ett tydligt tillstånd att driva insamlingssystemet som kan ge ökad återvinning. Under året har VD lämnat sin post och en interims VD har tillsatts till dess att nya VD är på plats i början av 2019.

HÅLLBARHETSREDOVISNINGEn hållbarhetsrapport är under framtagande och kommer publiceras separat från årsredovisningen.

ÄGARFÖRHÅLLANDENÄGARE MED MER ÄN 10% AV ANTALET ANDELAR I FÖRETAGET:

Plastkretsen (PK) AB 20%

Pressretur AB 20%

RK Returkartong AB 20%

Svenska Metallkretsen AB 20%

Svensk GlasÅtervinning AB 20%

FLERÅRSÖVERSIKT (TKR)2018 2017 2016 2015

Nettoomsättning 851 560 725 282 676 645 650 076

Rörelseresultat 123 82 268 99

Balansomslutning 255 877 187 305 174 362 164 600

Soliditet (%) 0,2 0,3 0,3 0,3

Antal anställda 75 51 51 48

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITALAKTIE- KAPITAL

BALANSERAT RESULTAT

ÅRETS RESULTAT

TOTALT

Belopp vid årets ingång 100 000 492 907 21 239 614 146

Disposition enligt beslut av årets årsstämma

21 239 -21 239 0

Årets resultat 24 854 24 854

Belopp vid årets utgång 100 000 514 146 24 854 639 000

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITIONSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT TILL FÖRFOGANDE STÅENDE VINSTMEDEL (KRONOR):

Balanserad vinst 514 146

Årets vinst 24 854

539 000

Disponeras så att i ny räkning överföres 539 000

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassa- flödesanalys med tilläggsupplysningar.

RESULTATRÄKNINGNOT 2018-01-01

-2018-12-312017-01-01

-2017-12-31

Nettoomsättning 851 560 942 725 282 071

Övriga rörelseintäkter 10 554 6 602

851 571 496 725 288 673

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader 1,2 -790 498 744 -672 296 988

Personalkostnader 3 -58 416 435 -50 931 005

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

4 -2 532 757 -1 978 407

-851 447 936 -725 206 400

Rörelseresultat 123 560 82 273

Resultat från finansiella poster

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

8 35 416

Räntekostnader och liknande resultatposter

-5 690 -3 903

-5 682 31 513

Resultat efter finansiella poster

117 878 113 786

Resultat före skatt 117 878 113 786

Skatt på årets resultat 5 -93 024 -92 547


BALANSRÄKNINGTILLGÅNGAR NOT 2018-12-31 2017-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 4 6 769 964 5 417 953

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav

6 56 835 56 835

Summa anläggningstillgångar 6 826 799 5 474 788

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 93 102 898 63 774 497

Skattefordringar 1 162 023 0

Övriga fordringar 9 029 818 8 110 965

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7 84 910 145 58 562 698

188 204 884 130 448 160

Redovisningsmedel 8 9 118 184 8 385 812

Kassa och bank 51 726 910 42 996 374

Summa omsättningstillgångar 249 049 978 181 830 346

SUMMA TILLGÅNGAR 255 876 777 187 305 134



BALANSRÄKNINGEGET KAPITAL OCH SKULDER NOT 2018-12-31 2017-12-31

Eget kapital 9,10

Bundet eget kapital

Aktiekapital 100 000 100 000

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 514 146 492 907


539 000 514 146

Summa eget kapital 639 000 614 146

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 98 324 125 39 087 525

Skatteskulder 0 301 703

Övriga skulder 2 120 029 905 766

Avräkningsskulder 11 76 440 760 65 009 664

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

12 78 352 863 81 386 330

Summa kortfristiga skulder 255 237 777 186 690 988

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 255 876 777 187 305 134

KASSAFLÖDESANALYSNOT 2018-01-01

-2018-12-312017-01-01

-2017-12-31

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 117 878 113 786

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

13 2 532 757 1 975 307

Betald skatt -1 255 047 -28 959

Kassaflöde från den löpande verksam-heten före förändring av rörelsekapital

1 395 588 2 060 134

Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar -55 727 073 6 361 794

Förändring av kortfristiga skulder 66 946 789 6 462 193

Kassaflöde från den löpande verksamheten

12 615 304 14 884 121

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

-3 884 768 -3 273 034

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

0 3 100

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-3 884 768 -3 269 934

Årets kassaflöde 8 730 536 11 614 187

Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets början 42 996 374 31 382 187

Likvida medel vid årets slut 51 726 910 42 996 374

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPERAllmänna upplysningarÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovis-ningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning.

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaff-ningsvärden där inget annat anges.

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelsere-sultatet medan kursvinster och kursförluster på finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster.

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

INTÄKTSREDOVISNINGInkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget redovisar in-komsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs för lämnade rabatter.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARAnläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde mins-kat med ackumelerade avskrivningar och eventuella nedskriv-ningar.

Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förvän-tade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år.

LEASINGAVTALFöretaget redovisar samtliga leasingavtal som operationel-la leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.

INKOMSTSKATTERAktuell skattAktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskaps-år samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skat-tesats som gäller per balansdagen.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDAErsättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda.

Ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och ersättning efter avslutad anställ-ning (pension). Redovisning sker i takt med intjänandet.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNINGI företaget finns endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer där fastställda

Noter


avgifter betalas och det inte finns förpliktelser att betala något ytterligare, utöver dessa avgifter.

Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kost-nad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen.

NYCKELTALSDEFINITIONERNettoomsättning: Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kost-nader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.Rörelseresultat: Resultat efter avskrivningar och jämförelse-störande poster, men före finansiella intäkter och kostnader.Balansomslutning: Företagets samlade tillgångar.Soliditet (%): Justerat eget kapital (eget kapital och obeskat-tade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning.Antal anställda: Medelantal anställda under räkenskapsåret.

NOT 1 LEASINGAVTALÅrets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 4 450 690 kronor (4 091 227).Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingav-tal, förfaller till betalning enligt följande:

2018 2017

Inom ett år 4 387 523 3 986 328

Senare än ett år men inom 5 år 12 717 517 13 771 081

17 105 040 17 757 409

Företaget har ingått följande väsentliga leasingavtal vilka redovisas som operationella leasingavtal:ALD Automotive AB - personbilarFastighets AB Lysios - kontorslokaler

NOT 2 ARVODE TILL REVISORERMed revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktö-rens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

ERNST & YOUNG AB 2018 2017

Revisionsuppdrag 283 405 206 042

Övriga tjänster 319 376 13 654

602 781 219 696

NOT 3 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER2018 2017

Medelantalet anställda

Kvinnor 29 27

Män 31 24

60 51

Löner och andra ersättningar

Styrelse och verkställande direktör 4 487 643 2 104 970

Övriga anställda 31 558 123 30 076 840

36 045 766 32 181 810

Sociala kostnader

Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 496 656 542 081

Pensionskostnader för övriga anställda 5 545 285 4 594 227

Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 10 676 761 9 986 230

16 718 702 15 122 538

Totala löner, ersättningar, sociala kostnader ochpensionskostnader

52 764 468 47 304 348

Könsfördelning bland ledande befattningshavare

Andel kvinnor i styrelsen 12% 0%

Andel män i styrelsen 88% 100%

Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 46% 43%

Andel män bland övriga ledande befattningshavare 54% 57%

Avtal om avgångsvederlagAnställningavtal med VD gäller med 6 månaders uppsägnings-tid från den anställdes sida och 12 månader från bolagets sida. Lön utgår under uppsägningstiden som är tjänstgörings-pliktig om bolaget inte beslutar annat. Avtal finns om bonus för VD på maximalt 2 månadslöner om fastställda kriterier uppfylls.

NOT 4 INVENTARIER2018 2017

Ingående anskaffningsvärden 23 325 552 20 055 618

Inköp 3 884 768 3 273 034

Försäljningar/utrangeringar 0 -3 100

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27 210 320 23 325 552

Ingående avskrivningar -17 907 599 -15 932 292

Försäljningar/utrangeringar 0 3 100

Årets avskrivningar -2 532 757 -1 978 407

Utgående ackumulerade avskrivningar -20 440 356 -17 907 599

Utgående redovisat värde 6 769 964 5 417 953



NOT 5 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

2018 2017

PROCENT BELOPP PROCENT BELOPP

Aktuell skatt 93 024 92 547

Totalt redovisad skatt 93 024 92 547

AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT

Redovisat resultat före skatt 117 879 113 786

Skatt enligt gällande skattesats

22,0 -25 933 22,0 -25 033

Ej avdragsgilla kostnader -67 091 -67 740

Ej skattepliktiga intäkter 0 226

Redovisad effektiv skatt 78,91 -93 024 81,33 -92 547

NOT 6 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

2018-12-31 2017-12-31

Ingående anskaffningsvärden 56 835 56 835

Årets anskaffningar 0 0

Försäljningar/utrangeringar 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 56 835 56 835

Utgående redovisat värde 56 835 56 835

Avser andel i PRO Europe (BE0454.492.807)

NOT 7 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

2018-12-31 2017-12-31

Förutbetalda kostnader 1 476 036 1 689 722

Upplupna intäkter insamling 79 647 960 52 590 173

Upplupna årsavgifter 1 304 019 3 775 000

Övriga upplupna intäkter 2 482 130 507 803

84 910 145 58 562 698

NOT 8 REDOVISNINGSMEDEL2018-12-31 2017-12-31

Inbetalda förpackningsavgifter, ej överförda tillMaterialbolagen

9 118 184 8 385 812

9 118 184 8 385 812

NOT 9 ANTAL AKTIER OCH KVOTVÄRDENAMN ANTAL AKTIER KVOTVÄRDE

Antal A-Aktier 100 1 000

100

NOT 10 DISPOSITION AV VINST ELLER FÖRLUSTFÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2018-12-31

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel:

Balanserad vinst 514 146

Årets vinst 24 854

539 000

Disponeras så att i ny räkning överföres 539 000

NOT 11 AVRÄKNINGSSKULDER2018-12-31 2017-12-31

Skuld Materialbolagen avräkning förpackningsavgifter december. Ej inbetalda.

67 322 576 56 623 852

Skuld Materialbolagen avräkning förpacknings-avgifter december. Ej överfört.

9 118 184 8 385 812

76 440 760 65 009 664

NOT 12 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2018-12-31 2017-12-31

Upplupna kostnader insamling 66 638 965 74 060 217

Upplupna semesterlöner 5 629 613 5 691 275

Upplupna sociala avgifter 909 793 845 517

Upplupna sociala avgifter på pension 1 689 326 0

Övriga upplupna kostnader 3 485 167 789 321

78 352 864 81 386 330

NOT 13 JUSTERING FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

2018-12-31 2017-12-31

Avskrivningar 2 532 757 1 978 407

2 532 757 1 978 407

NOT 14 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS SLUTInga väsentliga händelser har inträffat efter bokslutsdatum.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 juni 2019

Ernst & Young AB

Andreas NybergAuktoriserad revisor

STOCKHOLM DEN 17 JUNI 2019

Gunnar Svensson Ordförande

Karin Brynell

Göran Holm

Johan Rabe

Håkan OhlssonVerkställande direktör

Erik Lindroth (suppleant)

Anders Fröberg

Rolf Johannesson

Per Sandberg

i


B O L AG SS T Y R N I N G

ANDERS FRÖBERGVD Borealis AB, Representerar

Svensk Plaståtervinning

GUNNAR SVENSSONOrdförande FTI AB

GÖRAN HOLMRepresentant Dagligvaruleverantörernas

förbund, Representerar Svenska Metallkretsen

FTI:S STYRELSE

HÅKAN OHLSSONVD FTI AB

ROLF JOHANNESSONExecutive Vice President SCA,

Representerar Pressretur

DANIEL JACOBSSONArbetstagarrepresentant,

Akademikerna FTI

KARIN BRYNELLVD Svensk Dagligvaruhandel,

Representerar Svenska Metallkretsen

JOHAN RABE Managing Director Tetra Pak Nordics, Representerar RK

Returkartong

i


AVGIFTER 2018FÖRPACKNINGAR AV PAPPER,

PLAST ELLER METALL

Producenter med förpackningar av papper, plast eller me-tall betalar en fast årsavgift på 1 500 kronor och en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackning-arnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan. Om tillverka-ren av förpackningar betalar avgiften rör det sig om en så kallad tillverkarförpackning. Pizzakartonger och bärkas-sar är exempel på tillverkarförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag.

FÖRPACKNINGAR AV GLAS

Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym. Dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk Glasåtervinning.

RETURPAPPER

Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin.

VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER

HUSHÅLLSFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 1.07 Plast 2.45Aluminium 2.00 Stålplåt 3.15

VERKSAMHETSFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 0.01 Plast 0.03 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.16 Plåtfat 0.04 Stålband och tråd 0.28

TILLVERKARFÖRPACKNINGAR kr/kg Papper 0.96Plast 2.21 Aluminium 1.80

VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER

FYLLNADSVOLYM Avgift Upp till 250 ml 7 öre251-500 ml 16 öre501-699 ml 20 öre Över 699 ml 30 öre

MATERIALBOLAGENS ÄGARE:DLF (Dagligvaruleverantörers Förbund),

Svensk Handel AB, Svensk Dagligvaruhandel, DS Smith Packaging AB, Elopak AB, Fiskeby Board AB,

Holmen AB, Korsnäs AB, SCA Obbola AB, Smurfit Kappa Kraftliner AB, Smurfit Holdings AB, Stora Enso Packaging AB, Stora Enso Skoghall AB,

Svenska Kartongförpackningsföreningen, Tetra Pak Sverige AB, PIR -Plastbranschens

InformationsRåd, Holmen Paper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso Hylte AB,

Ardagh Glass Limmared AB, Sprit & Vinleverantörs- föreningen, Sveriges Bryggerier

TRYCKT PÅ ARCTIC MUNKEN KRISTALL 220G/150G PRODUCERAT AV FSC-CERTIFIERADE (FOREST

STEWARDSHIP COUNCIL) ARCTIC PAPER PRODUKTION: DAXMEDIA OCH BLINK DESIGN, 2019

Trycksak3041 0091

SVANENMÄRKET

PER SANDBERGOrdförande i och representerar

Svensk Glasåtervinning

FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET:

Claes Bjäreholt, tidigare VD Smurfit Kappa Sverige

AB avgick i september 2018 och har vid reste-

rande styrelsemöten varit ersatt av supplant Erik

Linderoth, miljödirektör på TetraPak.

P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING

BOX 1176, 171 23 SOLNA | BESÖKSADRESS: SVETSARVÄGEN 10, 3 TR 08-566 144 00 | [email protected] | FTIAB.SE

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ FACEBOOK OCH TWITTER: @FTIAB

alla vinner nÄr du Återvinner - fti ab · 2019-08-19 · fti ägs av de fem materialbolagen rk...

Documents