LLÄÄRRAARRUUTTBBIILLDDNNIINNGGEENN EExxaammeennssaarrbbeettee,, 1155 hhpp

”Man ser verkligen varje barn”

Pedagogers åsikter om individuella

utvecklingsplaner

AAnnssvvaarriigg iinnssttiittuuttiioonn:: Institutionen för pedagogik Författare: HHaannddlleeddaarree:: Eva Klinthäll Annika Ekberg GGOO22999933 IIddaa KKaarrllssssoonn VVTT 22000088

SAMMANFATTNING

Annika Ekberg & Ida Karlsson

”Man ser verkligen varje barn” Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplaner Engelsk titel Educationalists opinions about individual development plans

Antal sidor: 42

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika

kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur

dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och

utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av

enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen

följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med

individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se

att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella

utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för

barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och

vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella

utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på

barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande

ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då

den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det.

Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått

utbildning av något slag.

Innehåll 1. Inledning ........................................................................................................................ 1

1.1 Syfte .......................................................................................................................... 2 1.2 Frågeställningar ......................................................................................................... 2

2. Bakgrund ....................................................................................................................... 3

2.1 Vad är en IUP? .......................................................................................................... 3 2.2 Utvecklingssamtal ..................................................................................................... 5 2.3 IUP som verktyg ....................................................................................................... 6 2.4 Underlag till IUP ....................................................................................................... 8 2.5 Möjligheter och risker med IUP ............................................................................... 9 2.6 Framtidens IUP ....................................................................................................... 10

3. Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................ 12

3.1 Teorier kring lärande och social utveckling ............................................................ 12

4. Metod ........................................................................................................................... 15

4.1 Val av metod ........................................................................................................... 15 4.2 Insamling av data .................................................................................................... 15 4.3 Urval ....................................................................................................................... 16 4.4 Förberedelser och genomförande ............................................................................ 17 4.5 Bearbetning av samlad information ........................................................................ 18 4.6 Validitet ................................................................................................................... 18 4.7 Reliabilitet ............................................................................................................... 18 4.8 Etiska ställningstaganden ........................................................................................ 19 4.9 Metodkritik ............................................................................................................. 19

5. Resultat och analys ..................................................................................................... 20

5.1 Pedagogernas tankar och åsikter kring IUP ............................................................ 20 5.1.1 Positiva till IUP ............................................................................................................. 20 5.1.2 Tveksamma till IUP ...................................................................................................... 23 5.1.3 Negativa till IUP ........................................................................................................... 24 5.1.4 Hur uppfattar pedagogerna vårdnadshavarnas inställning till IUP ............................... 25 5.1.5 Betygsliknande omdömen ............................................................................................. 25

5.2 Arbetssätt med IUP ................................................................................................. 27 5.2.1 Förskola ........................................................................................................................ 27 5.5.2 Skola ............................................................................................................................. 29

5.3 Kompetens och utbildning gällande IUP ................................................................ 33 5.8 Sammanfattning av resultatet .................................................................................. 34

6. Diskussion .................................................................................................................... 36

6.1 IUP som arbetsverktyg ............................................................................................ 36 6.2 Kompetens och utbildning ...................................................................................... 38 6.4 Framtidens verktyg ................................................................................................. 39 6.5 Förslag på fortsatt forskning ................................................................................... 40

6. Referenser .................................................................................................................... 41

7. Bilagor ..............................................................................................................................

1

1. Inledning

Det händer hela tiden mycket i skolans värld. Genom tiderna har det funnits många

teoretiker som påverkat oss med olika kunskapssyner och syn på människans sätt att

inhämta kunskap. För att nämna några, så berörde Skinner och Piaget oss på 60,70 - och

80-talet. Vilken teoretiker lutar vi oss emot idag? Är det en blandning av dessa olika

teorier eller kan vi besluta oss för en? Svaret på frågan är det upp till varje pedagog att

reflektera över men den teoretiker som ligger bakom nuvarande läroplaner är Lev

Vygotskij. Läroplaner har under tidens gång bytts ut och idag används de som benämns

Lpo94, Lpf94 och Lpfö98.

Förändringen inom skolan och pedagogiken fortsätter. Hur ser vi idag på lärande? Hur

sker det och ännu mer intressant – på vilket sätt ser vi att barn/elever faktiskt inhämtar

kunskap? I yrket som pedagog finns mycket att leva upp till. Regeringen beslutar

nationellt vad som är obligatoriskt i landets verksamheter och pedagogen har en

skyldighet att utföra dessa uppgifter. Ett av dessa uppdrag är den individuella

utvecklingsplanen. I varje skola, i varje klass, ska varenda elev inneha en egen individuell

utvecklingsplan.

I det här arbetet vill vi undersöka hur lärare ser på de individuella utvecklingsplanerna,

något som blev en lag för den obligatoriska skolan från och med den förste januari 2006.

Vi vill ta reda på vad som händer ute i verksamheterna och hur pedagoger idag arbetar

med individuella utvecklingsplaner. En del förskolor arbetar också med detta trots att det

inte är lagstadgat, vi vill veta varför och vad som kan vara bra eller dåligt.

Förändringen inom skolväsendet fortsätter och i januari 2008 presenterade

regeringskansliet ett nytt förslag på att de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga

omdömen får vara betygsliknande och ska gälla elever från årskurs ett. Den första juli

2008 kommer detta att börja gälla.

2

Som två blivande pedagoger ser vi det mycket intressant att genom detta arbete få ta del

av andra pedagogers synpunkter gällande arbetsverktyget individuella utvecklingsplaner.

1.1 Syfte

Vår avsikt med studien är att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika

kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner samt betygsliknande

omdömen. Vi vill även genom denna studie ge ett litet bidrag till kunskap om individuella

utvecklingsplaner. Som blivande pedagoger kommer vi i vårt yrke arbeta med

individuella utvecklingsplaner och därför vill vi utveckla vår förståelse och kompetens

vad gäller detta arbetsverktyg i den pedagogiska praktiken.

1.2 Frågeställningar

Vad anser pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner om individuella

utvecklingsplaner och betygsliknande omdömen?

Hur arbetar dessa pedagoger med individuella utvecklingsplaner?

På vilket sätt får pedagogerna kunskap och utbildning om hur de ska arbeta med

individuella utvecklingsplaner?

3

2. Bakgrund

I detta avsnitt presenterar vi individuella utvecklingsplaners (fortsättningsvis med

benämningen IUP) införande i skolverksamheten. I bakgrunden vill vi också beskriva

IUP och utvecklingssamtal för att synliggöra sambandet mellan dessa. Vi hänvisar

samtidigt till artiklar och forskning kring individuella utvecklingsplaner för att ge läsaren

vidare förståelse i ämnet. Här lyfts också möjligheter och risker fram angående IUP.

Avslutningsvis redogör vi för framtidens IUP.

2.1 Vad är en IUP?

År 2001 fick regeringen ett förslag från en expertkommitté som ansåg att alla skolans

elever borde ha en IUP. Denna expertgrupp bestod av bland annat förskollärare,

grundskollärare, en rektor, universitetslektor, en specialpedagog, en student och två

representanter från Utbildningsdepartementet. De hade uppdraget att studera hur målen i

skolverksamheten uppfylldes för elever, dock med betoningen på dem som är i behov av

särskilt stöd. Fokus låg även på elevers resultat utifrån kursplaners och läroplanens mål

(Utbildningsdepartementet 2001). Den första januari 2006 infördes kravet på IUP för

grundskola, särskola, specialskola och sameskola (Myndigheten för skolutveckling).

IUP:n skrivs i samband med utvecklingssamtalet, det formuleras då vilka mål eleven ska

sträva mot eller uppnå. Tanken med att planen formuleras vid samtalet är att både

pedagog, elev och vårdnadshavare ska vara delaktiga i utformandet av IUP:n (Engström

2005). En IUP skall ta sin utgångspunkt i barnets/elevens starka sidor och dess intressen

(Skolverkets allmänna råd, 2005a). Syftet med IUP är att eleverna i skolan också ska få

inflytande över sitt eget lärande.

Genom att eleven ska vara delaktig part i både utvecklingssamtalet och i

upprättandet av sin individuella utvecklingsplan finns en förhoppning att

eleven även ska få ett ökat ansvar, ett ökat inflytande och genom detta en

större motivation för att öka sitt lärande. (Moreau 2006:36)

4

Ingela Elfström, forskare inom IUP och skolutvecklaren Karin Wennbo menar i en artikel

i Pedagogiska magasinet som är skriven av Horgby (2007), att ett starkt argument för att

IUP ska vara ett krav i pedagogers arbeten är att det underlättar elevers övergångar

mellan de olika skolformerna men även att tidigt hitta elever i behov av särskilt stöd.

Dock anser de att staten uttrycker ett missnöje gentemot skolans måluppfyllelse och att

staten genom IUP återtar en del av sin makt över skolan.

Krav på insyn och resultat medför att verksamheter idag måste synliggöra arbetet i större

utsträckning än tidigare. Verksamheterna och dess mål måste utvärderas. Förändringar i

samhället och genom skolans styrning har gjort att lärarens sätt att arbeta förändrats

(Forssell 2005). Elfström och Wennbo menar att IUP inte enbart är till för den enskilde

elevens skolgång utan också på ett mer omfattande sätt då staten genom IUP vill stärka

skolornas kvalitetssäkring (Horgby 2007).

Då IUP inte finns med i skolornas läroplaner eller genom något annat gemensamt

dokument för landets skolor, så är det upp till kommunerna och dess skolor att fritt

utforma sina IUP. Därför ser dessa olika ut i olika delar av vårt land (Elfström 2004).

Förskolan ingår ej i förordningen av IUP och kan därmed inte upprätta individuella

utvecklingsplaner om inte de har vårdnadshavarnas godkännande (Nordenstam m.fl.

2006). Wennbo som arbetar med skolutveckling inom Göteborgs kommun säger:

Jag tror inte på att göra upp utvecklingsplaner för barn, men anser att

verksamheter kan ha utvecklingsplaner… (Wennbo i Horgby 2007:57)

År 2007 gjorde Skolverket en utvärdering i hela landet och kom då fram till att 48 % av

förskolorna använde sig av IUP. Fem år tidigare var siffran för detta endast 10 %

(Nilsson 2008).

5

2.2 Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal ska ske minst en gång per termin. I samband med dessa upprättas

också de individuella utvecklingsplanerna inom de verksamheter där det är lagstadgat att

så ska ske (Grundskoleförordningen 1994). Detta sker även i förskolor då det finns

förskolor som jobbar med individuella utvecklingsplaner på samma sätt som i de

verksamheter där det är obligatoriskt (Elfström 2004). Vid ett utvecklingssamtal deltar

pedagog, barnet/eleven samt dess vårdnadshavare (Zetterström 2003).

Innan 1994 hette det kvartsamtal istället för utvecklingssamtal och Inger Öhlmér (2006),

filosofi magister i beteendevetenskap, menar att det kan höras på orden vad som ligger i

fokus. I kvartsamtalet var tiden angiven och på den stunden hann man inte säga så

mycket mer än hur situationen såg ut för eleven i skolan. Utvecklingssamtalet får oss att

tänka på just utveckling som är ett positivt laddat ord och samtalet innehåller mer än den

situationsbeskrivning om eleven som kvartsamtalet kunde innebära (a.a.). Här nedan

presenteras vad som kännetecknar utvecklingssamtal i förskola respektive skola.

• Förskola: Avsikten med utvecklingssamtalet i förskolan är att utväxla information

om barnets utveckling och lärande. Genom att samtala får parterna möjlighet att

komma fram till de sätt som förskolan kan medverka till att detta också kan ske

(Skolverkets allmänna råd 2005b).

• Skola: Avsikten med utvecklingssamtalet i skolan är att en dialog mellan

pedagogen, eleven och vårdnadshavaren ska föras om var eleven befinner sig

samt hur de ska fortsätta för att på bästa sätt stödja elevens fortsatta utveckling

och lärande (Skolverkets allmänna råd 2005a).

Hur utvecklingssamtalet läggs upp är viktigt att tänka på för läraren. Målen i läroplanerna

måste brytas ner och läraren måste för föräldrar och elever kunna beskriva delmål och

tillvägagångssätt för att nå målen. Detta för att målen ska förstås på rätt sätt och för att

föräldrar ska kunna vara insatta i sitt barns skolgång och kunna stötta i hemmet. Barn

idag lär sig träna på att hantera sitt eget lärande, sin egen utveckling och då är det förstås

6

värdefullt att läraren under samtalet beskriver mål och tillvägagångssätt på ett sätt och på

ett sådant språk att barnen lätt förstår (Öhlmér 2006).

Zetterström (2003) menar att utvecklingssamtalet är ett viktigt instrument i läraryrket och

om alla berörda parter, såsom lärare, barn/elev och vårdnadshavare är inblandade och

engagerade, kan ett bättre resultat nås.

Praktiska förberedelser för pedagogen är att avsätta tid till samtalen och strukturera upp

dessa tillsammans med vårdnadshavarnas möjligheter till möte. Pedagogen måste

överväga när samtalens ska ske, på dag- eller kvällstid eller kanske både och. Att ha

alltför många utvecklingssamtal per dag rekommenderas inte (Steen 2008-01-30).

2.3 IUP som verktyg

Ovanstående bild är hämtad på Internet: Myndigheten för skolutveckling

7

Målen i läroplaner och kursplaner visar vad det är som barnen/eleverna ska sträva mot

eller uppnå, men dock inte hur (Zetterström 2003). I Lpfö98 finns ej uppnåendemål för

varje individ, utan istället på själva verksamheten. I Lpo94 finns det däremot mål som

eleverna ska nå upp till. Genom undervisning och lärande, uppföljning och

dokumentation samt analys och bedömning samlas material in för underlag till

kommande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet, som tidigare nämnts, sker genom

deltagandet från pedagoger, barn/elever och vårdnadshavare. Både enskilt och i arbetslag

kommer man gemensamt fram till vad det är som bör förbättras och utvecklas. Det gäller

även att se vad nästa steg kan bli och vilket mål som då följer (Zetterström 2003).

I en artikel på Skolverkets hemsida skriver Nordenstam m.fl.(2006) att i skolan är det

obligatoriskt med IUP, det finns inga valmöjligheter. I förskolan är det inte obligatoriskt

men en IUP får upprättas, dock inte utan vårdnadshavares godkännande. Det är viktigt för

alla inblandade att veta att en IUP är en allmän handling och därför vara insatt i vad detta

innebär. En allmän handling betyder att man kan begära att får ta del av den oavsett vem

man är. Det är viktigt att tänka på att barnets/elevens integritet ska skyddas, så känsliga

upplysningar eller sådan information som kan uppfattas som detta bör uteslutas från den

individuella utvecklingsplanen.

Då IUP:n börjar i utvecklingssamtalet blir innehållet mycket från elevens intresse, vad

denna är duktig på samt vad han eller hon bör stärka sig i. Från dessa tre nämnda

hållpunkter finns barnens/elevens (beroende på dess ålder) synpunkter, förälderns

tyckande samt lärarens omdöme om elevens skolgång och det som hör därtill.

Gemensamt ska dessa tre parter komma fram till mål som kan nås på kort tid samt

långsiktiga mål för barnet/eleven. Detta gör att barnet/eleven får insikt i sitt eget lärande

och sin utveckling. Den individuella utvecklingsplanen, som skrivs tillsammans under

samtalet, skall beskriva de mål man kommit fram till. För att nå bästa resultat ska det

också stå hur, på vilket sätt, barnet/eleven kan nå dessa mål eller hur de kan påbörja resan

mot målet (Skolverkets allmänna råd, 2005a).

8

Zetterström (2006) uppmanar skolverksamheterna till att strukturera upp planerna för IUP

utifrån den arbetsplats man faktiskt arbetar på. Genom att försöka se hur det är i

verksamheten, vad de är för skolkultur som råder, vilken betydelse ekonomin har eller

hur kompetensen ser ut bland de anställda.

2.4 Underlag till IUP

Innan ett utvecklingssamtal kan hållas och en IUP kan skrivas måste pedagoger samla in

information inom olika områden gällande barnet/eleven som används som underlag

(Elfström 2004). För att kunna utföra ett utvecklingssamtal och en IUP krävs det att det

finns underlag för detta och att pedagogen har dokumenterat lärandet och var

barnet/eleven befinner sig (Zetterström 2006).

Olika insamlingsformer till underlag:

• Observationer: Att observera betyder att iaktta barnet/eleven i sådana situationer

som är vanligt förekommande, i det vardagliga, men även andra tänkvärda

situationer där pedagogen reflekterar över det som sker och/eller sägs. Direkt

antecknande av detta är att föredra. Observationen ska innehålla tankar kring

såväl barnet/eleven som miljön den befinner sig i (Elfström 2004).

• Dokumentation: Exempelvis portfolios med barnets/elevens skapade alsters,

fotografier, anteckningar som pedagogen har gjort vid stunder denne ansett vara

av vikt (Zetterström 2006).

• Intervjuer: Ibland sker det intervjuer med barnet/eleven. Det utförs mer som ett

samtal och pedagogen kan använda sig av bilder och text för att få fram om

barnet/eleven känner sig glad eller ledsen i förhållande till det samtalet handlar

om. Det blir ofta frågor om trivsel eller vad barnet/eleven tycker om/inte tycker

om (Elfström 2004).

9

• Undersökningar: Pedagogen kan utföra skriftliga undersökningar som underlag

såsom till exempel läs - och skrivövningar eller matematik. Kanske är denna

metod att föredra när barnet/eleven är lite äldre (Elfström 2004).

• Arbetslag: Det är av största intresse att få inblick i vad andra pedagoger ser kring

ett barn/en elev för att vidga sitt tänkande. Det en pedagog uppfattar kanske en

annan pedagog inte ser eller så kan situationer tolkas olika (Elfström 2004).

2.5 Möjligheter och risker med IUP IUP:n bidrar till en fokusering på vissa mål som eleven ska arbeta med, detta kan vara

både positivt och negativt. Positivt på det sättet att eleven är med och beslutar om de mål

som skrivs i IUP:n och genom detta sker ett lärande som även kan gynna eleven på annat

vis. En negativ synvinkel kan vara att det fokuseras för mycket på det som är skrivit i

IUP:n så att andra mål som inte nämns i elevens IUP kan riskeras att falla bort

(Zetterström 2006).

En av de möjligheter som Elfström (2004) hittat med IUP är att den kan fungera som en

”röd tråd” på det sätt att eleverna upplever hela skolsystemet sammanhängande ända från

förskolan till gymnasiet. En annan önskan är att IUP ska göra bytet mellan de olika

skolformerna samt årskurserna lättare. Det kan också vara en fördel med IUP då alla

barn/elever blir sedda och därmed ingen förbisedd. Vidare säger Elfström (2004) att

pedagoger genom en IUP kan hitta barn/elever med svårigheter i ett tidigt skede och på

detta sätt hjälpa dem att faktiskt kunna nå sina mål.

Elfström (2004) nämner även risker. IUP kan vara negativt för de yngsta barnen då

utvecklingen sker så olika och inte i samma takt. Ytterligare en risk kan vara att IUP:n är

en allmän handling och många pedagoger inte är medvetna om detta. På grund av att det

är en allmän handling måste pedagogen även tänka på vad som skrivs i barnets/elevens

IUP.

10

Många av de pedagoger som Elfström (2004) intervjuat tycker att deras yrkesprofession

stärks genom att de arbetar med IUP. Detta för att deras arbete blir mer synliggjort.

Gällande utbildning i IUP för pedagoger ligger detta på kommunnivå och kan alltså ske

på olika sätt. De pedagoger som får någon form av utbildning blir säkrare i sitt arbetssätt

och använder sig inte så mycket av färdigt material. Detta är bra då de färdiga materialen

kanske inte passar varje enskild verksamhet. I vissa kommuner sker utbildning endast

genom diskussioner med arbetslaget medan det i andra kommuner satsas mer på

utbildningen då föreläsare utifrån bjuds in (Skolverkets aktuella analyser 2007). Wretman

(2007:11) skriver:

Det som primärt krävs är fortbildning och kompetenstillväxt och inte

blankettsystem på papper eller i datorer.

I dag finns det överhuvudtaget ingen organiserad fortbildning gällande IUP som staten är

ansvarig för. Detta trots att det är staten genom riksdagen och regeringen som har beslutat

att alla pedagoger inom skolverksamheten ska använda IUP i sitt yrke. Det är dock inte

bristen på resurser som är orsaken till att pedagoger saknar denna kompetens.

Utvecklingen inom skolverksamheten ska styras politiskt, när då detta inte fungera är det

pedagogerna som får bära skulden för denna bristande kompetens (Wretman 2006).

2.6 Framtidens IUP

De individuella utvecklingsplanerna får i nuläget ej ha karaktären av betyg.

Utbildningsdepartementet utformade i januari 2008 en promemoria som innebär att de

individuella utvecklingsplanerna med skriftiga omdömen får vara betygsliknande. Under

våren 2008 gick förslaget igenom och detta kommer träda i kraft från och med 1 juli

2008. Förslaget innebär att de individuella utvecklingsplanerna inte enbart behöver vara

framåtsyftande utan också visa hur eleven ligger till i olika ämnen. Det skiljer mellan

vanliga betyg och det nya systemet med betygsliknande omdömen. Betyg är nationellt

fastställda medan de skriftliga omdömena får vara betygsliknande endast om rektor på

verksamheten bestämmer detta. Det är nämligen upp till rektorn i varje verksamhet att

11

bestämma hur utformningen för de individuella utvecklingsplanerna ska se ut samt

beslutar om det ska finnas ytterligare, andra upplysningar om eleven i planen. Den

betygsliknande informationen ska lämnas vid utvecklingssamtalet och skriftligen i IUP:n

samt påvisa information gällande elevens alla ämnen. Omdömena ska baseras på hur

elevens kunskaper och insatser visar sig gentemot mål som finns representerade i läroplan

och kursplan (Regeringskansliet 2008).

Utformningen av skriftliga omdömen i den individuella utvecklingsplanen

bör anpassas efter elevens ålder och förutsättningar.

(Regeringskansliet 2008:6)

12

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt vill vi redogöra för olika teorier kring lärande och social utveckling som

kan vara av intresse för vår studie om IUP.

3.1 Teorier kring lärande och social utveckling

I dagens läroplaner för både förskola och skola betonas det att verksamheterna ska lägga

grunden för barnens/elevers eget lärande och det påtalas i läroplanen för skolan att det

egna ansvaret hos eleven ska utvecklas. I förskolans läroplan betonas det att det inte är

det individuella barnet som ska utvärderas utan själva verksamheten och samtidigt säger

den läroplanen att det är förskolan som ska lägga grunden för barnets livslånga lärande. I

Lpfö98 finns det mål som pedagogerna ska hjälpa barnen att sträva mot, ett exempel är:

… utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga.

(Utbildningsdepartementet 1999:9)

För att kunna arbeta mot dessa mål måste pedagogen se till att barnen också kan förstå

och ha uppfattningar om sig själv. Detta fås genom samspel med andra människor

exempelvis genom lek. Psykoanalytikern Erik H. Erikson (1902-1994) ansåg att leken är

en viktig del i sen psykosociala utvecklingen. Genom lek och genom att hantera olika

situationer byggs barnets identitet upp. Under förskoleåldern händer viktiga saker, såsom

till exempel självkännedom och självkänsla. De barn som har utvecklat en stabil bild av

sig själva har lättare för det sociala samspelet och detta kan även kopplas ihop till den

kognitiva utvecklingen som betonar människans tankar (Hwang & Nilsson 2002).

Jean Piaget (1896-1980), representant för den kognitiva utvecklingspsykologin menade

att människan aktivt söker efter kunskap för att skapa en förnuftig bild av verkligheten.

Piaget ansåg att det finns fyra stadier i den kognitiva utvecklingen, dessa stadier är likt en

trappa där stegen är i beroende av varandra. Vidare menade Piaget att människor anpassar

sitt tänkande för att ta emot ny information och genom detta också ny kunskap (Hwang &

Nilsson 2002).

13

Sett till psykologen och forskaren Lev Vygotskijs (1896-1934) sociokulturella perspektiv,

sker barns utveckling genom ett samspel med andra och i skolans värld har läraren en

betydande roll för just detta. Tillsammans med andra tar människan till sig eller sorterar

bort hur den själv vill agera eller vara. Vygotskij menade att människor alltid söker efter

nytt, exempelvis hur vi ska tänka eller nya sätt att förstå vår omvärld. Vidare menade

Vygotskij att det är i skolvärlden som man kan möta samhället förr och nu och dess

utveckling eller sådana kunskaper som inte kan tillägnas någon annanstans. Denna

process kan också bli för vid och barnet kan ha svårt att tillägna sig kunskaper, därför är

samspelet mellan människor runt oss såsom till exempel barnets föräldrar samt dagens

pedagoger viktiga för barnet. Pedagogen måste kunna förmedla ny kunskap sett till

barnet/elevens förkunskaper eller erfarenheter, så att kunskapen är inom räckhåll för

barnet/eleven. Språket har en betydande roll då det på så sätt kan uppstå en

kommunikation mellan människor (Säljö 2005).

Vygotskij skapade begreppet den proximala utvecklingszonen vilket innebär varje

individs färdigheter, till exempel var barnet befinner sig, är på väg eller vilka kunskaper

som är inom räckhåll (Säljö 2005). Med hjälp av andra, mer erfarna människor, kan ett

barn utvecklas och sedan på egen hand lösa problem som uppstår. Inom pedagogiken är

detta ett viktigt moment då pedagoger behöver stimulera, aktivera och stödja barn/elever

för vidare utveckling av kunskaper. I denna utvecklingszon sker alltså ett samspel mellan

just lärande och utveckling. Med detta menade Vygotskij att utvecklingen kommer efter

själva undervisningen. Genom dessa läroprocesser sker också den psykologiska

utvecklingen. En pedagogs arbete ska alltså vara vinklat mot barnets/elevens utveckling,

enligt Vygotskij (Evenshaug & Hallen 2005).

Våra läroplaner för förskolan och skolan, Lpo94 samt Lpfö98, som pedagoger idag

använder sig av, intar perspektiv av ovan nämnda teorier. Båda läroplanerna betonar

demokratins grund, samhällslivet, människors lika värde och människans integritet.

Vidare beskriver läroplanerna att uppdraget är att främja lärandet så att barnet/eleven

stimuleras till vidare kunskapsutveckling. Den sociala gemenskapen beskriver Vygotskij

14

som en viktig del i den sociokulturella teorin och också i dagens läroplaner finns det med.

Det står att skolan är en kulturell och social mötesplats (Utbildningsdepartementet 1999).

Kunskapsbegreppet är brett och det definieras olika. En så kallad ”tyst kunskap” innebär

de erfarenheter som en människa har med sig i livet, genom allt den upplever och gör.

Den konstruktiva aspekten på kunskap är ett sätt att faktiskt göra världen begriplig,

komma underfund med saker och händelser. En annan aspekt på kunskap är den

kontextuella som är beroende av sitt sammanhang och en tredje aspekt är den funktionella

som gör kunskapen redo som ett redskap. Elever kan befinna sig på olika

utvecklingslägen och som pedagog kan man istället för att vänta in eleven, hjälpa denna

framåt (Skolverket 2003).

Inlärning är detsamma som utveckling. Ju mer eleven lär sig desto mer

utvecklas han/hon. (Skolverket 2003:36)

15

4. Metod

Här redogör vi för vald metod och vårt tillvägagångssätt för att få svar på våra

problemformuleringar. Vi beskriver även de etiska ställningstaganden som finns gällande

forskningskraven. Slutligen finns metodkritiken presenterad.

4.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av både enkäter och intervjuer i vår studie och därför blir vår

metod både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa forskningsstrategin lägger vikten

på kvantifieringen vid insamling och analys av data (Bryman 2002). Genom att vi även

använder oss av intervjuer i vår studie blir vår metod som nämnts tidigare även kvalitativ.

Den innebär enligt Bryman (2002) att forskningen är mer fokuserad på ord än på siffror

samt att den inriktar sig på den sociala verkligheten och hur de medverkande tolkar

denna. Sundberg (2008-01-28) menar även att den kvalitativa metoden innebär

möjligheter till att utforska för att få en vidare förståelse. Vidare anser Sundberg (2008-

01-28) att denna metod kräver engagemang för att kunna sätta sig in i andras perspektiv.

Bryman (2002) för en argumentation om att kombinera kvantitativ och kvalitativ

forskning och menar att en kombination av de två metoderna kan bidra till att en bättre

förståelse kan nås av det undersökta området.

Vi vill poängtera att vårt arbete omfattar en begränsad mängd data och att detta innebär

att resultatet inte avser alla pedagoger utan endast de som deltagit i vår studie.

4.2 Insamling av data

Då vi ville få flera pedagogers åsikter och tankar om individuella utvecklingsplaner ansåg

vi att enkäter skulle bli det effektivaste och resultatrikaste sättet att få detta på. Vi

sammanställde enkäten (bilaga 1) på det sätt som vi ansåg skulle ge oss bra och givande

svar som vi senare skulle kunna arbeta vidare med. Efter insamlingen och bearbetningen

av enkäterna valde vi att även göra ett antal intervjuer, detta för att få en djupare inblick i

16

hur arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ser ut ute i verksamheterna.

Intervjuformen som användes i vår undersökning lutar sig mot det som Bryman (2002)

benämner som semi-strukturerad intervju. Detta innebär att forskaren använder sig av en

utformad intervjuguide med allmänna frågeställningar där intervjupersonen fritt får svara

utan några svarsalternativ. Forskaren får även ställa följdfrågor utanför sin intervjuguide

om detta kan leda till något viktigt som kan vara intressant för studien. Våra intervjuer

har också inslag av fokuserade intervjuer då denna intervjuform handlar om en specifik

händelse där ett samband finns mellan intervjupersonen och det som ska undersökas

(Bryman 2002).

4.3 Urval

Vi valde att fördela enkäterna till pedagoger i två olika kommuner, bland annat för att se

hur det kan skilja sig i arbetssätt med individuella utvecklingsplaner från kommun till

kommun. Fördelningen av enkäterna har skett strategiskt då vi i förväg valde ut de

kommuner, förskolor, skolor som vi önskade skulle deltaga i vår studie. Anledningen till

att dessa skolor valdes är att vi tidigare haft kontakt och samarbete med dessa pedagoger.

Vi valde att distribuera enkäterna jämt mellan förskolan, förskoleklass, och årskurs ett

och två i skolan. Förskoleklassernas enkätsvar är sammanslagna med skolans då deras

arbetssätt är det samma och ingår under samma läroplan, Lpo94. Totalt delades 21

enkäter ut. I den ena kommunen var fördelningen följande, 5 enkäter till förskolan samt 7

enkäter till skolan. Då en enkät från förskolan är ofullständig och inte kan bearbetas i

denna studie har vi valt att benämna den som ett bortfall, detta är dock det enda bortfallet

i studien. I den andra kommunen delades det ut 5 enkäter till förskolan och 4 enkäter till

skolan. Utifrån enkätstudien valde vi ut fyra intervjupersoner, en förskollärare och en

lärare från den första kommunen samt en förskollärare och lärare från den andra

kommunen. Valet av intervjupersoner blev relativt okomplicerat då det till exempel

endast var en pedagog från skolan i den ena kommunen som lämnade namn och

telefonnummer, för medgivande till en intervju. I övrigt skedde urvalet slumpmässigt

utifrån de som lämnat sitt medgivande på enkätblanketten.

17

4.4 Förberedelser och genomförande

Eftersom vi ville ha både förskollärares och lärares syn på individuella utvecklingsplaner

utformades enkäten så att den skulle passa båda parterna. Detta gjordes genom att ha med

ett flertal öppna frågor som ansågs skulle passa både förskollärare och lärare. Vi var noga

med att frågorna inte skulle vara ledande men samtidigt försökte vi vara mycket tydliga

för att mångtydighet i frågorna skulle undvikas. Därmed hoppas vi att sättet som

enkäterna utarbetades på, inte skulle göra att det uppstod några svårigheter att

sammanställa dem senare.

För att svarsfrekvensen skulle bli så hög som möjligt, valdes att enligt Bryman (2002)

göra enkäten lockande och lätt att besvara. Enkäten valdes därför att göras så tunn som

möjligt och med varierande sätt att ställa frågorna på, det vill säga några öppna frågor och

några med svarsalternativ. Enkäterna överlämnades personligen till pedagogerna och

samlades in några dagar senare. Detta för att de skulle få tid på sig att verkligen tänka

igenom de svar de lämnade. Anledningen till personlig utdelning och insamling var för

att minimera risken för bortfall.

Utformningen av intervjuguiden (bilaga 2) genomfördes inte förrän efter insamlingen och

bearbetningen av materialet i enkäterna. Vi ville göra intervjuerna så effektiva som

möjligt och valde därför att genom enkäterna utforma intervjuguiden på ett sådant sätt att

vi skulle få svar på våra frågeställningar. Intervjufrågornas upplägg såg annorlunda ut

beroende på om pedagogen arbetar i skolan eller i förskolan eller om pedagogen i

förskolan inte alls använde sig av individuella utvecklingsplaner. Efter urvalet av

intervjupersoner tog vi kontakt med dessa och bestämde tid och plats. Intervjuerna valdes

att göras enskilt, då vi tror att det finns en risk att intervjupersonerna kan känna underläge

om två personer intervjuar. Intervjuerna tog cirka 30 minuter och ägde rum på ett ostört

ställe och där båda parterna kunde känna sig bekväma. Intervjuerna var mer av

samtalskaraktär, då det var ett avspänt klimat mellan oss och den intervjuade pedagogen.

Intervjuerna spelades inte in, då vi ansåg att vi hade bra möjligheter att anteckna allt som

sades gällande vår studie. Bryman (2002) menar att inspelning vid intervjun kan göra

18

intervjupersonerna oroliga samt att intervjun inte blir fulländad då intervjupersonerna kan

hålla tillbaka med information eftersom de är medvetna om att vartenda ord spelas in.

4.5 Bearbetning av samlad information

Efter insamlingen av enkäterna läste vi igenom dem och delade upp dem mellan

förskolan och skolan. Detta eftersom pedagoger i skolan som tidigare nämnts måste

arbeta med individuella utvecklingsplaner medan det är frivilligt för pedagoger i

förskolan, om det inte finns några bestämmelser på lokal nivå. Enkäterna från förskolan

delades upp mellan de som använder sig av individuella utvecklingsplaner och de som

inte gör det. Efter uppdelningen av enkäterna genomarbetades varje fråga och tillhörande

svar var för sig. Detta för att få en struktur på bearbetningen och för att inte riskera att

missa något viktigt och väsentligt, men även för att kunna jämföra svaren.

4.6 Validitet

Att undersöka det som ska undersökas och ingenting annat handlar validitet om. När

mätningen är relevant för undersökningens mål är validiteten hög (Thurén 1991). För att

få en god validitet i vårt arbete har vi varit noga med att enkätens och intervjuguidens

frågor stämmer överens med våra frågeställningar och berör det ämnesområde som

undersöks och inget annat.

4.7 Reliabilitet

När en undersökning sker på ett korrekt sätt och är trovärdig är reliabiliteten hög.

Reliabilitet innebär även att resultatet ska vara oberoende av vilka personer det är som

genomför undersökningen, det vill säga om andra personer gör en liknande undersökning

och använder likartade metoder ska de kunna få liknande svar utifrån samma insamlade

material (Thurén 1991). För att få en god reliabilitet var vi noga med att studiens valda

metod genomfördes på rätt sätt. Som tidigare nämnts valdes att i enlighet med Bryman

(2002) utforma enkäten på ett lockande och lätt besvarat sätt. Detta för att få en så hög

19

svarssekvens som möjligt samt för att minimera risken för missförstånd och felaktiga

svar. För att få en bra och hög kvalitet på intervjuerna använde vi oss av en välutformad

intervjuguide.

4.8 Etiska ställningstaganden

I vårt etiska ställningstagande har vi tagit vår utgångspunkt i Brymans (2002) fyra

forskningskrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Genom att informera pedagogerna både muntligt och skriftligt i

enkäterna vad vårt syfte var med studien, fullföljdes informationskravet efter det att vi

hade svarat på deras frågor och funderingar. Samtyckekravet uppnåddes då de

tillfrågande accepterade att vara med i vår studie och fyllde i enkäterna och återlämnade

dem till oss. Samtyckekravet gällde även vid intervjuerna då pedagogerna blev tillfrågade

och själva fick bestämma om de ville medverka i intervjun. De deltagande och dess svar i

vår undersökning behandlades efter konfidentialitetskravet då inga namn på pedagoger

eller på förskolor/skolor finns med i arbetet. Den information vi fick av våra enkäter samt

intervjuer har endast använts i forskningssyfte för denna studie, därmed följdes

nyttjandekravet.

4.9 Metodkritik

Efter genomförd enkätstudie märkte vi att benämningen föräldrar hade använts i enkäten

medan vi i det resterande arbetet ville använda oss av vårdnadshavare, detta för att det är

en mer genomgripande benämning och stämmer in på samtliga barn. Vi observerade

också att vi enbart hade skrivit elev i enkäten då vi även menade barn på förskolan.

Under arbetets gång har vi funderat på om det var positivt eller negativt att inte spela in

intervjuerna med de fyra pedagogerna. Vi har dock inte ångrat att vi valde detta

tillvägagångssätt då vi anser att vi fick in all den information vi var intresserade av och

behövde till denna studie. Ytterligare en positiv sida med detta tillvägagångssätt var att

det blev ett avslappnat klimat mellan oss och intervjupersonerna.

20

5. Resultat och analys

Här presenteras resultatet av vår studie. Här kommer vi även att ge en analys av vårt

resultat. Analysen görs både i förhållande till det som står i bakgrunden och till det som

står i teoriavsnittet. För helhetens skull är enkätundersökningen och intervjuerna

presenterade tillsammans.

De pedagoger i förskolan som medverkar i undersökningen har arbetat inom

verksamheten mellan 18-29 år och samtliga är utbildade förskollärare. De olika

utbildningar som de tillfrågade pedagogerna i skolan angivit att de har är förskollärare,

fritidspedagog, småskollärare, lågstadielärare, tidigarelärare samt grundskollärare.

Pedagogerna i skolan har arbetat mellan 2-40 år i skolan. Vi redovisar det framkomma

resultatet tematiserat och genom att belysa texten med de olika pedagogernas citat.

Resultatet har inte delats upp mellan förskola och skola förutom under ett kapitel där

deras arbetssätt med IUP presenteras. Vi väljer att redovisa resultatet sammanslaget för

att ge läsaren en helhetsbild av det som framkommit i studien.

Som tidigare nämnts är det krav på att alla pedagoger i grundskolan ska arbeta med IUP

(Engström 2005), därför görs också detta i skolorna i de kommuner som medverkar i vår

studie. I en av de två undersökningskommunerna arbetas det även aktivt med IUP i

förskolan medan det i den andra kommunens förskola inte gör det.

5.1 Pedagogernas tankar och åsikter kring IUP

I följande text presenteras resultatet som framkommit utifrån vår första frågeställning:

Vad anser pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner om individuella

utvecklingsplaner och betygsliknande omdömen?

5.1.1 Positiva till IUP

Lite mer än hälften av pedagogerna i studien ställer sig positiva till att arbeta med IUP.

21

Utvecklande och stärkande

Några pedagoger berättar att de anser att deras arbetssätt och förhållningssätt utvecklas

genom att arbeta med IUP. De menar att pedagoger kan se hur de kan stärka barnet

tydligare genom en IUP. Relaterat till Vygotskijs proximala utvecklingszon, synliggörs

individens färdigheter och var denna befinner sig (Säljö 2005). Andra pedagoger anger att

IUP är utvecklande för elever. Detta motiveras på olika sätt, såsom att IUP:n kan

tydliggöra de mål respektive barn/elev behöver ha, samt att målen blir tydligare för

barn/elev, pedagog och vårdnadshavare. Det nämns även att eleven genom sin IUP kan

följa sin egen utveckling och sätta upp nya relevanta mål. Detta stämmer med det Piaget

menade med att människan aktivt söker efter kunskap för att skapa sig en bild av

verkligheten (Hwang & Nilsson 2002). Det framkommer i undersökningen att man bör

väga orden som skrivs i en IUP, alla tolkar inte allting på samma sätt.

Vi ser varje barns enskilda behov och kan jobba direkt med deras mål.

(Pedagog, enkät)

Delaktighet

Enligt Öhlmér (2006) är det av stor vikt att föräldrar är medvetna och engagerade

gällande deras barns skolgång. Målen ska vara lättförståliga för att föräldrarna ska kunna

stödja sitt barn. Vidare berättar pedagogerna att de tycker det är positivt med IUP för att

målen tydliggörs, det blir konkret för barnen och pedagogerna poängterar också

delaktigheten.

Barnen utgår från sin nivå. Föräldrar och elever blir delaktiga i skolan på

ett bra sätt. (Pedagog, enkät)

En pedagog anser att i de kommuner där det arbetas med IUP bör vårdnadshavare få

föreläsningar i ämnet så de också kan sätta sig in i vad det handlar om. Som också

Zetterström (2003) säger är det viktigt att både lärare, barn/elev samt vårdnadshavarna

engageras för att det ska nås bra resultat genom en IUP.

22

Genom att barnen tillsammans med föräldrar och lärare gör en individuell

plan som är anpassad för det enskilda barnet, där det kan känna sig

delaktig. (Pedagog, enkät)

Lärandet blir synligt

Några av pedagogerna berättar att det som de anser är positivt med IUP är att man kan se

lärandet med nya ögon och att upplägget tillsammans med vårdnadshavarna samtidigt

ökar helhetssynen. Vygotskij menar att samspelet mellan människorna runt omkring

barnet påverkar och är viktiga för att barnet ska kunna tillägna sig nya kunskaper (Säljö

2005). Pedagogerna menar vidare att elevernas lärande blir synbart och tydligt och

vårdnadshavarna blir involverade och därigenom medvetna om vad som krävs.

Man ser verkligen varje barn. (Pedagog, enkät)

Citatet är något som Elfström (2004) bekräftar och tillägger även att inget barn blir

förbisett genom en IUP. Vidare menar Forssell (2005) att kravet på insyn och resultat

bidrar till att verksamheterna tvingas synliggöra sitt arbete mer nu än vad som gjordes

tidigare. Detta har uppstått genom förändringar i samhället men också genom skolans sätt

att styras, vilket har lett till att arbetssättet för dagens lärare har förändrats.

De har möjlighet att se sitt eget lärande. De ser tydligt vad de har för

kunskaper och vilka de ska förbättra. (Pedagog, enkät)

Föregående citat kan kopplas till det som Öhlmér (2006) menar med att barn idag tränas

till att hantera sitt eget lärande. Som pedagog är det viktigt att möta eleven där den

befinner sig, istället för att vänta på att eleven själv utvecklas framåt, eftersom alla

människor är i olika utvecklingsstadier, så kan pedagogen istället ingripa tidigare och

därifrån hjälpa eleven framåt (Skolverket 2003).

23

5.1.2 Tveksamma till IUP

Ett fåtal pedagoger i vår studie ställer sig tveksamma till IUP. En del pedagoger är inte

klara över om IUP är utvecklande för elever eller inte.

Det kan nog vara både utvecklande och hämmande. Det är kanske lätt att

stämpla en del av eleverna. Detta kanske de för med sig under hela sin

skoltid. IUP kan ju också föra något positivt med sig om det är de rätta

lärarna som arbetar med det och på så viss stötta sina elever. (Pedagog,

enkät)

Några pedagoger menar att det är svårt att bedöma barnet och att pedagogisk

dokumentation är viktigt men de är tveksamma till IUP. En pedagog berättar att precis

när de kommit in i arbetet med utvecklingssamtal, kom IUP:n och de var nu tvungna att

jobba med detta också. Pedagogen utvecklar vidare att de aldrig får lugn och ro utan att

arbetssättet alltid ska ändras. Öhlmér (2006) påpekar att för några år sedan hette det

istället kvartsamtal och då låg fokus på tiden, medan fokus i dagens utvecklingssamtal

ligger på just utvecklingen. En annan pedagog påpekar att det fortfarande är nytt för dem

men förhoppningsvis ska arbetet med IUP bli utvecklande för barnen/eleverna.

Det får inte överarbetas, vi får inte glömma tiden med barnen, hittar

vägar som spar tid. Låta det mogna fram, låt det ta tid, pröva olika

tillvägagångssätt. (Pedagog, enkät)

Det sistnämnda citatet överensstämmer med Zetterströms (2006) positiva och negativa

aspekter med IUP. Det positiva är att eleven är med och bestämmer sina mål medan det

negativa skulle kunna vara att det fokuseras så mycket på de nedskrivna IUP-målen att

andra mål glöms bort.

24

5.1.3 Negativa till IUP

En del pedagoger, lite mindre än hälften av de medverkande i vår undersökning, förhåller

sig negativa till IUP.

Svaga sidor

En pedagog menar att det kan bli en bedömning på det enskilda barnet och att det är svårt

att förhålla sig objektivt. En annan pedagog menar att fokus riskerar att hamna på elevens

svaga sidor och att det är svårt att undvika att det handlar om att upptäcka brister hos

barnet.

Jag förhåller mig kritisk till nyttan av den ökande mängden av

dokumentation och IUP. Vad innebär det att bli granskad och

dokumenterad i förskolan? Det är mig emot att reglera barndomen för

mycket. (Pedagog, enkät)

Ovanstående citat påvisar en tveksamhet till IUP:ns betydelse medan Elfström (2004)

anser att barn/elever med svårigheter tidigt kan upptäckas och få hjälp i tid med en IUP.

… vem är jag att döma ett barn, när de är i ständig utveckling som ändras

hela tiden. Behöver mer kompetens. (Pedagog, enkät)

Elfström (2004) beskriver att det kan vara en risk med IUP för yngre barn, då

utvecklingen sker så olika från individ till individ.

Arbetskrävande

Många av pedagogerna i vår studie anser att arbetet med IUP tar mycket tid. Det är

insamlingen av underlaget som är arbets- och tidskrävande. En pedagog tycker inte att

förskolan ska arbeta med IUP, då denna anser att det tar mycket tid och att insamling av

underlaget kräver mycket arbete. En annan pedagogs åsikt är att tiden dock är väl

investerad då man arbetar med IUP. Pedagogerna uppger även att det är svårt att variera

arbetet som rör de uppsatta målen, detta kan också ta tid och kräver arbete.

25

5.1.4 Pedagogernas uppfattning om vårdnadshavarnas inställning till IUP

Pedagogerna tillfrågades vad de tror att vårdnadshavarna anser om IUP och om de fått

några reaktioner. De svarade att det är nytt för vårdnadshavarna, men att det har betydelse

hur man som pedagog lägger fram det för dem.

Jag tror att för många kan det kännas lite skrämmande för att det finns

nedskrivet redan från förskolan och det här kan följa med eleven ända upp

till högstadiet. Jag har inte fått några reaktioner från föräldrar. (Pedagog,

enkät)

Några av vårdnadshavare som har sina barn i förskolan vill inte att det ska skrivas en IUP

gällande deras barn och då menar pedagogerna att de har rätt att säga nej, vilket även har

skett. En pedagog får inte upprätta en IUP utan vårdnadshavarnas godkännande

(Nordenstam m.fl. 2006). Pedagogen utvecklar med att berätta att de flesta

vårdnadshavare uttrycker att de vill att pedagogerna ser deras barn och låter de utvecklas

i sin egen takt. På en skola anger samtliga av de tillfrågade pedagogerna att de fått positiv

respons från vårdnadshavare gällande IUP. En pedagog vidareutvecklar detta med att

säga att barnen inte jämförs med något annat barn.

Det beror mycket på pedagogens inställning. Får föräldrarna helt klart för

sig att det inte är någon jämförelse mellan barnen ser de fördelarna.

(Pedagog, enkät)

Några pedagoger har dock fått några negativa reaktioner, exempelvis att det är många

frågor och mycket pappersarbete, ibland är det svårt att få fram mål för de elever som är

riktigt duktiga samt att vårdnadshavare påpekat att det kan vara för sanningsenligt för

barnen och att de inte klarar av att höra hur de är.

5.1.5 Betygsliknande omdömen

Då pedagogerna fick frågan gällande förslaget om de betygsliknade skriftliga omdömena,

var detta fortfarande ett förslag från regeringen. Under våren gick dock förslaget igenom.

26

Frågorna ställdes till pedagogerna på ett frågande sätt om vad de skulle tycka om

förslaget gick igenom. Det framkom många negativa reaktioner såsom att betygsliknande

omdömen inte hjälper elever det går dåligt för utan snarare tvärtom, det kan bli jobbigare

och tråkigare med skolan för dessa. Vidare nämndes det att elever kan komma att jämföra

med varandra och tycka att de inte duger. Det här kan återknytas till det som Eriksson

menar med att en del i den psykosociala utvecklingen är att kunna hantera olika

situationer för att bygga upp sin identitet som i sin tur kan påverka självkänslan. Eriksson

menar att de som har en stabil bild av sig själva får det lättare i sociala interaktioner

(Hwang & Nilsson 2002). En pedagog menar att de betygsliknande omdömena är som att

gå tillbaka i tiden, det som är skrivet på papper är hårdare än det som sagts muntligt dock

behövs det ändå någon sorts koll på vart barnet befinner sig. Skulle förslaget gå igenom,

så anser en pedagog att det blir ytterligare nya arbetsrutiner. Regeringskansliet (2008)

menar att informationen i det kommande systemet ska lämnas vid utvecklingssamtalet

och skrivas ner i IUP:n, som det också görs idag. Det som skiljer kommande arbetssätt

mot hur det är idag är att det ska gälla alla ämnena som eleven har samt att de får vara

betygsliknande. En pedagog som arbetar i skolan menar att de redan har börjat med något

liknande. Pedagogerna ska lämna uppgifter om varje elev till rektorn hur de ligger till

socialt, i matematik, svenska, idrott samt gällande deras arbetsförmåga. Detta kallas i hur

de ligger i nivå (N), där IN står för Icke Nivå och NÖ står för Nivå Övre. Pedagogen är

noga med att berätta om detta för eleverna så att de är medvetna om att det sker.

Pedagogen anser dock att betygsliknande omdömen inte bör träda i kraft förrän i årskurs

fem eller sex då de nationella proven börjar, men i så fall endast i matematik och svenska.

Regeringskansliet (2008) anser att de skriftliga omdömena ska anpassas efter ålder och

förutsättningar.

Jag är glad att jag inte har årskurs ett, skulle kännas tufft att ge omdöme

så pass tidigt. Självförtroendet kan få sig en knäck. (Pedagog, intervju)

Det framtida arbetssättet innebär alltså att IUP inte endast behöver vara framåtsyftande

utan också klargöra var eleven faktiskt befinner sig i skolans olika ämnen

(Regeringskansliet 2008).

27

5.2 Arbetssätt med IUP

Nedan presenteras resultatet som framkommit utifrån vår andra frågeställning: Hur

arbetar dessa pedagoger med individuella utvecklingsplaner? Vi redogör här förskolan

och skolan var för sig eftersom det är olika förutsättningar och regler för de två

verksamheterna när det gäller verktyget IUP. Förskolan har alltså ingen lag på att

upprätta IUP men får göra det om vårdnadshavare ger sitt godkännande. I

skolverksamheten är det obligatoriskt, det finns inga valmöjligheter. I de två

kommunerna som ingår i vår undersökning skiljer det sig också mellan

förskoleverksamheten, då en av förskolorna aktivt arbetar med IUP medan den andra

förskolan i den andra kommunen inte gör det.

5.2.1 Förskola

I detta avsnitt ges en beskrivning om varför respektive varför inte det arbetas med IUP.

Det redogörs även på vilket sätt arbetet med IUP sker och på vilket sätt det arbetas då

arbetsverktyget IUP inte används.

Därför arbetas det med IUP

I en kommun arbetade alla pedagoger aktivt med IUP i förskolan, några pedagoger

berättar att detta är ett beslutsfattande från kommunen. När vi undrar varför de arbetar

med IUP i förskolan svarar pedagogerna lite olika.

Denna kommunen har beslutat att vi ska jobba med IUP, det ingår i mitt

uppdrag. (Pedagog, enkät)

Ytterligare en pedagog menar att det är för att komma på vad barnet behöver för hjälp

som de arbetar med IUP. Lpfö98, som är förskolans läroplan betonar att det är

verksamheten som ska utvärderas och inte det enskilda barnet. Den tydliggör också att

det är förskolan som grundar lärandet för barnet. I läroplanen finns det strävansmål som

det ska arbetas mot. Under förskoleåldern grundas till exempel barnets självkänsla som

28

kan kopplas till den kognitiva utvecklingen menar Hwang & Nilsson (2002), som också

beskriver Piagets tankesätt med att människan aktivt söker efter kunskap för att förstå

omvärlden.

Arbetssätt

En pedagog berättar hur de planerar ett utvecklingssamtal samt IUP. Detta görs genom att

pedagogen samlar in barnens material, observerar och tittar på barnets tidigare IUP.

Elfström (2004) förklarar observation som ett sätt att få in underlag om barnet i olika

situationer, där pedagogen iakttar och antecknar. Pedagogen berättar vidare att

vårdnadshavarna ges liknande material och att de ibland vill titta på materialet men det

sker ej så ofta. Vårdnadshavarna fyller i samma IUP-underlag som pedagogen innan

utvecklingssamtalet, där de diskuterar runt detta och därefter skriver en gemensam IUP

(Bilaga 3).

Därför arbetas det inte med IUP

För att ge en komplett bild vill vi även visa och berätta hur det arbetas i en verksamhet

som ej använder sig av IUP. En pedagog i förskolan, i den andra kommunen, berättar att

de inte arbetar med IUP i sin verksamhet. Anledningen till varför de ej använder IUP är

att det i läroplanen för förskolan enbart finns strävansmål för barnen och inte mål att

uppnå och att det är själva verksamheten som ska utvärderas.

Det är verksamheten som ska bedömas och utvärderas, därför hör inte

IUP ihop med förskolan. (Pedagog, intervju)

Wennbos åsikt är att utvecklingsplaner endast borde finnas för verksamheter och inte för

barn (Horgby 2007). Pedagogen berättar därefter att i skolplanen för kommunen står det

dock att varje barn ska ha en IUP. Det finns en medvetenhet om att skolplanen gäller

även för förskolan, men misstankar om att de som skrivit den ej tänkt på förskolan i det

avseendet.

29

Arbetssätt utan IUP

Pedagogen säger att de har utvecklingssamtal men inte någon plan framåt. Istället för IUP

har de samtal med barnens föräldrar om barnens utveckling och trivsel. Underlag till

utvecklingssamtal får pedagogerna genom observationer och intervjuer med barnen. På

förskolan finns det småbarnsavdelningar och alla barnen har inte språket med sig än och

därför använder pedagogerna bilder/ kort i intervjuerna, när barnen får frågor kan de då

peka på bilderna/korten. Till exempel: - Vilka kompisar brukar du leka med? Då kan

barnen peka på korten av de andra barnen. Elfström (2004) beskriver intervjuer som ett

sätt att samla in underlag till utvecklingssamtal, dessa intervjuer har mer karaktären av ett

samtal där pedagogen kan använda sig av bilder i syfte att få kännedom om barnets

intressen och erfarenheter. Vygotskij menade att en pedagog måste kunna se barnets

erfarenheter och förkunskaper för att kunna förmedla ny kunskap (Säljö 2005). Även

vårdnadshavare får hem frågor om barnen som de ska fylla i hemma och sedan ta med till

utvecklingssamtalet.

Detta används som underlag i samtalet men har också funktionen att det

förbereder vårdnadshavare. (Pedagog, intervju)

Tidigare använde sig avdelningen av en slags mall där de kunde fylla i allt om barnets

motoriska, språkliga och sociala utveckling. Denna använder de sedan som underlag till

samtalet. I mallen skulle pedagogen kryssa i allt som barnen kunde, vilket var allt ifrån att

sitta på pottan till att kunna vika ett papper diagonalt. Pedagogerna tyckte dock att detta

inte var relevant eller väsentligt då detta är sådant som barnen ändå lär sig till slut. Denna

mall används även idag om de ser att något barn ligger efter i till exempel

språkutvecklingen och vill kolla upp om det är något mer som barnet ligger efter i.

5.5.2 Skola

Här presenteras det först hur arbetssättet med IUP ser ut i den ena skolan och sedan i den

andra. Uppdelningen görs kommunvis för att kunna se eventuella skillnader och likheter

mellan de två skolorna, vilket även görs avslutningsvis.

30

Arbetssätt med IUP i skolan i den första kommunen

Pedagogen i skolan i den ena kommunen beskriver hur de planerar ett

utvecklingssamtal/IUP. Inför första utvecklingssamtalet/IUP:n som pedagogen har när

barnet kommer från förskoleverksamheten används en testblankett, som innehåller siffror

och ord. Utifrån denna ser pedagogen var barnet befinner sig. Elfström (2004) menar att

när barnet/eleven är lite äldre är det en fördel att använda skriftliga övningar eller test

som underlag. Vidare beskriver Zetterström (2006) att det är viktigt inför ett

utvecklingssamtal/IUP att veta var barnet befinner sig. Pedagogen menar att med

utgångspunkt i testblanketten användes en målbok som är utarbetad för hela kommunen,

där pedagogen skriver om barnets kunskaper och sociala utveckling. Även

vårdnadshavarna tilldelas ett papper där de ska gå igenom punkter inför

utvecklingssamtalet, pedagogens synpunkter jämförs sedan med vårdnadshavarnas.

Det finns barn som tycker annorlunda hemma än i skolan. (Pedagog, intervju)

Vidare menar pedagogen att det har fungerat mycket bra och att alla vårdnadshavarna har

engagerat sig genom att fylla i samt sätta sig in i underlaget inför samtalet. Pedagogen

anser att samtalet bli mer givande då vårdnadshavarna också är insatta och tycker det är

viktigt.

Pedagogen menar att läroplansmålen nås lättare via IUP då de genom IUP tvingas

fokusera mer på läroplanen. En fråga i intervjuguiden var om det finns några riktlinjer

angående IUP:ns utformning på skolan. Svaret blev då att skolan har en speciell målbok

som är utformad av kommunen samt att det finns en mall (bilaga 4) för ifyllnad av

barnets IUP. Zetterström (2006) uppmanar till att utforma IUP-mallar så att det passar

just den egna skolverksamheten.

Arbetssätt med IUP i skolan i den andra kommunen

En pedagog i skolverksamheten i den andra kommunen, planerar ett

utvecklingssamtal/IUP med hjälp av ett ifyllnadsmaterial som lämnas till elevens

vårdnadshavare och som ska besvaras i hemmet tillsammans med barnet. Några frågor

31

ska dock vårdnadshavarna svara på själva, till exempel - Hur upplever du att ditt barn

trivs i skolan? Pedagogen vill ha in detta material några dagar före utvecklingssamtalet

för att hinna läsa igenom och sätta sig in i svaren för att på bästa sätt vara förberedd.

Pedagogen berättade att några vårdnadshavare tycker det är omständligt med

ifyllnadsmaterialet. Dock lämnar de flesta in materialet innan samtalet.

Det blir mer givande om föräldrarna och barnen har fyllt i underlagen.

(Pedagog, intervju)

Eleven får även själv fylla i ett trivselpapper i skolan innan samtalet. Innan samtalet har

också pedagogen ett enskilt samtal med eleven där de talar om hur han/hon trivs med

skolan och kompisarna, här talar de utifrån det trivselpapper som eleven tidigare fyllt i.

Själva utvecklingssamtalet tar cirka 30 minuter och pedagogen tycker det är smidigast att

ha många utvecklingssamtal samma dag. Steen (2008-01-30) menar däremot att det bör

undvikas att ha flera samtal på en dag. Pedagogen berättar vidare att vårdnadshavarna får

hem ett papper efter samtalet där de ombeds att fylla i hur de ansåg att samtalet var, detta

är frivilligt.

Skolans IUP-mall (bilaga 5) har olika färger för de olika terminerna, detta för att lättare

se skillnad mellan de olika terminerna. Barnets IUP finns i tre exemplar, där eleven har

ett i hemmet, ett i sin pärm i skolan och pedagogen ett. I IUP:n står mål för det sociala,

för arbetsförmågan och för olika ämnen. Språket i IUP:n är enkelt skrivet så att eleven

lätt ska kunna förstå. Detta kan hänvisas till det som Öhlmér (2006) menar med att

barnen ska kunna följa sin egen utveckling och då krävs det ett lättförståligt språk både i

utvecklingssamtalet samt i målbeskrivningen i IUP:n.

Underlag till IUP samlar pedagogen dels genom att studera målen i elevers tidigare IUP

för att se om dessa är uppnådda och genom att fördjupa sig i ifyllnadsmaterialet som

elever fyllt i hemma där det bland annat står vad de vill bli bättre på. Pedagogen berättade

vidare att underlag är även tester, som eleverna gör i exempelvis läsning där de testas hur

32

många ord som kan läsas på en minut. Innan utvecklingssamtalet skriver pedagogen löst

med blyerts på IUP-mallen vilka mål som anses vara aktuella, vårdnadshavarna och

eleven får sedan vara med och skriva de slutgiltiga målen på IUP:n. Pedagogen, eleven

samt vårdnadshavarna skriver sedan under.

Mål och IUP ska gå hand i hand, men det ska stå enklare på IUP:n.

(Pedagog, intervju)

De har även läroplansmål synliga genom att de är skrivna på ett stort papper och uppsatta

i klassrummet. Skolan har samma direktiv angående IUP:s utformande. Alla på skolan

har samma mallar att gå efter som de genom studiedagar har sammanställt tillsammans.

Detta liknar det som Elfström (2004) berättar gällande det fria utformandet av IUP, då

kommuner och skolor själva får utforma dessa. När pedagogen sedan avlutar årskurs tre

med eleverna lämnas deras IUP till rektorn, där de arkiveras.

Likheter och skillnader mellan skolorna

Båda skolorna i studien planerar ett utvecklingssamtal genom att lämna ut

ifyllnadsmaterial till vårdnadshavarna. Pedagogerna i de två skolorna tycker att

utvecklingssamtalet blir mer givande om detta material är ifyllt inför samtalet. En annan

likhet är att skolorna använder olika slags tester som underlag till IUP. Studien har också

visat att båda skolorna använder mallar (bilaga 4 & 5) som är specialutformade för deras

verksamheter. IUP- mallarna skiljer sig dock åt. I den första skolans mall står det enbart

mål medan det i den andra skolans mall står mål för det sociala, arbetsförmågan samt

ämnesmål. I den första skolans mall finns det däremot en punkt med hur målen ska

uppnås. Ytterligare en skillnad mellan skolorna är att eleverna i den ena skolan själva får

fylla i ett material innan utvecklingssamtalet och att pedagogen sedan har ett enskilt

samtal med eleven utifrån detta material innan utvecklingssamtalet.

33

5.3 Kompetens och utbildning gällande IUP

Nedan presenteras resultatet som framkommit utifrån vår tredje frågeställning: På vilket

sätt får pedagogerna kunskap och utbildning om hur de ska arbeta med individuella

utvecklingsplaner?

I frågan om pedagogerna anser sig vara insatta i arbetet med IUP delar sig gruppen i

nästan två lika delar med sina svar, hälften säger ja och den andra hälften nej.

Pedagogerna som blev tillfrågade i skolverksamheten anger att de fått utbildning genom

fortbildningsdagar, studiedagar, föreläsningar, grupparbete, arbetsgivaren, litteratur och

egna studier. En pedagog berättar att så fort deras rektor fick höra om IUP började de

göra en mall och fick studiedagar med information om IUP. Vidare berättar pedagogen

att rektorn är väldigt uppdaterad när det gäller nya arbetssätt och noga med att

pedagogerna på skolan ska få information.

I den kommun där de arbetar aktivt med IUP i förskolan säger pedagogerna att de är väl

insatta i arbetet med IUP. Alla har även fått utbildning i ämnet liknandes den utbildning

som getts i skolan. De berättar vidare att de har speciella IUP- grupper som har utarbetat

deras målbok och att de sedan har haft diskussioner i olika arbetsgrupper.

Vi visar att vi är professionella. Med vårt underlag ser vi till alla delar av

kunskap/utveckling... (Pedagog, enkät)

Föregående pedagogs uttryck kan sammankopplas med de studier som Elfström (2004)

genomfört, där det har framkommit att pedagoger anser att deras yrkesprofession blir

starkare när de arbetar med IUP.

I den andra kommunen där de ej arbetar med IUP i förskolan är det endast två pedagoger

som fått utbildning. Detta har skett genom föreläsningsserier på Växjö universitet, men

då enbart i utvecklingssamtal och dess struktur. En av pedagogerna tillägger att det dock

finns mer att lära. Då det inte finns någon statlig utbildning i IUP (Wretman 2006) är det

34

upp till varje kommun att själva utforma kompetensutvecklingen (Skolverkets aktuella

analyser 2007).

5.8 Sammanfattning av resultatet

Nedan presenteras en sammanfattning av de resultat som framkommit i vår undersökning.

Presentationen är uppdelad efter studiens tre frågeställningar.

Vad anser pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner om individuella

utvecklingsplaner och betygsliknande omdömen?

Lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna i denna studie ställer sig positiva till

arbetet med IUP. Det var relativt jämt mellan pedagogerna, endast ett fåtal färre var

negativt inställda. Det framkom från den positiva gruppen pedagoger att deras arbetssätt

utvecklas genom arbetet med IUP och även att det är utvecklande för barnen/eleverna.

Delaktigheten framhålls och pedagogerna menar då samarbetet som uppstår mellan

pedagog, barn/elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och IUP. Något som

flertalet av de positivt inställda pedagogerna påpekar är att målen synliggörs. De

pedagoger som är negativt inställda till IUP anser att fokus kan hamna på barnets/elevens

svaga sidor. De anser vidare att det är tidskrävande med insamling av underlag till en

IUP. Några pedagoger är tveksamma till IUP. De vet inte om det är utvecklande för

barn/elever eller inte. Det finns också åsikter såsom att det fortfarande är ett relativt nytt

arbetsverktyg och det finns ett missnöje att arbetssätten ändras hela tiden. Dessa

pedagoger anser att de inte hinner sätta sig in i det aktuella arbetssättet förrän något nytt

träder i kraft. Gällande de kommande betygsliknande omdömena framkom många

negativa reaktioner från pedagogerna. Deras åsikter är att sådana omdömen inte hjälper

barn/elever som det går dåligt för utan tvärtom och att det är som att gå tillbaka i tiden.

En pedagog berättar dock att de redan har ett liknande arbetssätt i deras skolverksamhet.

Hur arbetar dessa pedagoger med individuella utvecklingsplaner?

Pedagogerna arbetar lite olika med IUP. Detta är fullt förklarligt då det är upp till varje

kommun att fritt utforma sitt arbetssätt gällande detta samt att förskolan inte behöver

upprätta IUP, men får om de har vårdnadshavares godkännande. En av de undersökta

35

kommunerna har en förskola som arbetar aktivt med IUP. Pedagogen som arbetar där

planerar ett utvecklingssamtal och IUP genom att samla in barnets material, observerar

barnet och jämför med vad som står skrivet på tidigare skrivna IUP. I den andra

förskolan som inte arbetar med IUP berättar en pedagog att det förs ett utvecklingssamtal

med barnets vårdnadshavare om dess utveckling och trivsel. En annan pedagog som

arbetar i skolan berättar att med hjälp av exempelvis testblanketter kollar man av var

eleven befinner sig. Vårdnadshavarna får ett samtalsunderlag som de ska sätta sig in i

och vid utvecklingssamtalet skrivs sedan elevens IUP. I den andra kommunens

skolverksamhet berättar pedagogen att eleven också får fylla i ett samtalsunderlag,

liksom vårdnadshavarna, innan utvecklingssamtalet. I IUP:n skriver de sedan gemensamt

mål för det sociala, för arbetsförmågan och för olika ämnen.

På vilket sätt får pedagogerna kunskap och utbildning om hur de ska arbeta med

individuella utvecklingsplaner?

Gällande kompetensen i arbetsverktyget IUP svarar hälften av pedagogerna att de är

insatta i arbetet medan den andra hälften svarar att de inte är det. Pedagogerna från

skolverksamheten berättar att de bland annat fått utbildning genom fortbildningsdagar,

föreläsningar, grupparbete, litteratur och egna studier. I den kommunen där förskolan

arbetade aktivt med IUP svarar de likvärdigt som ovan nämnt gällande var de fått sin

kompetens ifrån. I den kommun där det inte arbetas med IUP i förskolan berättar de att de

fått utbildning i enbart utvecklingssamtal.

36

6. Diskussion

I diskussionen reflekterar vi kring studiens resultat i relation till våra frågeställningar. Vi

lägger även fram våra egna tankar och åsikter gällande undersökningen och dess resultat.

Vi diskuterar också framtidens IUP och avslutningsvis presenterar vi förslag på fortsatt

forskning.

6.1 IUP som arbetsverktyg

I följande text förs det en diskussion kring IUP utifrån våra två första frågeställningar,

resultatet som framkom av dessa samt våra egna tankar och åsikter. Vi nämner även

vårdnadshavarnas inställning då vi har fått mycket information om detta i studien.

Det är upp till varje kommun och verksamhet att bestämma hur det ska arbetas med IUP.

Det finns inte något gemensamt dokument på hur en IUP ska se ut (Elfström 2004). Detta

tror vi leder till svårigheter exempelvis när ett barn eller en elev flyttar från en kommun

till en annan. Barnet/elevens IUP kan bli svårtolkad då de kan se olika ut mellan

kommunerna. Vi tror också på det som Elfström (2004) beskriver som den ”röda tråden”

från förskole- till gymnasietiden. Hon menar och vi instämmer i att IUP:n kan göra bytet

mellan skolformerna smidigare och vi tror även att detta kan hjälpa barnet/eleven att se

sin egen utveckling. Vi menar även att bytet mellan skolor mellan olika kommuner skulle

kunna bli smidigare om det fanns ett gemensamt dokument för hela landet, både för

barnet/elevens bästa men också för pedagogens.

Om en IUP ska leda till något positivt bör den skrivas på ett lättskrivet språk så att

barnet/eleven själv kan förstå och se innebörden i det som står. Att barnet/eleven är insatt

i sin egen IUP anser vi är meningen med att ha en IUP, eftersom det är viktigt att

barnet/eleven själv är delaktig i sin utveckling och sitt lärande. I Lpo94 står det att eleven

ska utveckla sitt eget ansvar, vi menar då att med hjälp av en IUP kan detta också bli

möjligt.

37

Samtliga pedagoger i skolan i båda kommunerna i vår studie tycker att arbetet med IUP

är tidskrävande. Några vidareutvecklar att det är insamlingen av underlaget till IUP:n som

är mest tidskrävande. Detta är något som vi har förståelse för men vi anser dock att

arbetet med underlag skulle vara nödvändigt även om det inte arbetades med IUP, detta

eftersom pedagogen i sitt yrke ändå måste se vart barnet/eleven befinner sig i sin

utveckling.

Vi anser att pedagogens arbete så som insamling av underlag till utvecklingssamtal, inte

blir märkbart på samma sätt om det inte arbetas med IUP. Om pedagogen dock arbetar

med IUP och alla parter måste skriva under detta dokument blir pedagogens arbete i

verksamheten mer synliggjort. En pedagog i vår studie menar att deras yrkesprofession

har stärkts genom arbetet med IUP. Vi anser att pedagogernas professionella ställning har

försvagats på senare år och om då IUP kan bidra till att pedagogerna får tillbaka en del av

sin status ser vi detta som mycket positivt.

Några pedagoger berättar att de tycker att IUP kan vara utvecklande och stärkande för

barn/elever. Vi samtycker i detta och menar att genom IUP:n kan barnen/eleverna följa

sin egen utveckling och ser tydligt vilka mål som han/hon har att sträva mot. Vi anser att

pedagogen har en viktig uppgift som måste leda varje barn/elev mot rätt väg, det kräver

vilja och engagemang.

Man ser verkligen varje barn. (Pedagog, enkät)

Ovanstående positiva kommentar som vi fick var för oss en tankeställare. Vi undrar om

pedagoger inte ser alla barn om de inte arbetar med IUP?

Vi anser att delaktigheten som uppstår mellan pedagog, barn/elev och vårdnadshavare i

ett utvecklingssamtal där en IUP skrivs har stor betydelse. Genom att även

vårdnadshavarna måste skriva under barnets/elevens IUP engageras de i sitt barns

skolgång. Pedagogen måste också lyssna och ta till sig vårdnadshavarens och

barnets/elevens åsikter. Detta demokratiska tillvägagångssätt anser vi styrker det som

38

läroplanerna står för. Vi såg i vår studie att pedagogerna tycker att ett utvecklingssamtal

och sammanställandet av en IUP blir mer givande om vårdnadshavarna är delaktiga och

engagerade genom att ha fyllt i hemskickade material.

Många pedagoger i vår studie har fått positiva reaktioner från vårdnadshavare gällande

arbetet med IUP. Vi tror att det har stor betydelse för hur pedagogen presenterar

arbetssättet IUP för vårdnadshavarna. Är pedagogen positiv blir också mottagandet

positivt och tvärtom. Återigen menar vi att det är av stor vikt att pedagoger är insatta i

arbetet med IUP. När en pedagog som inte har tillräckligt med kompetens inom

arbetsverktyget IUP ska presentera det för vårdnadshavare kan den får svårigheter att

förklara utförligt. Är pedagogen också negativt inställd så speglar även detta av sig och

vårdnadshavaren kan uppfatta det som ett negativt arbetssätt som inte leder till något bra

för sitt barn.

6.2 Kompetens och utbildning

Här diskuterar vi resultatet som framkommit kring vår sista frågeställning samt våra egna

tankar och åsikter kring utbildning i IUP.

Pedagogerna i vår studie har sagt till oss att om det är de ”rätta” pedagogerna som arbetar

med IUP så blir det positivt och detta håller vi med om. Med de rätta pedagogerna menar

vi de som är insatta i IUP och arbetet runt omkring och som kan se vad det kan leda till.

Jämför man med de pedagoger som inte är insatta i IUP och ändå jobbar med det så tror

vi att det inte alltid leder till något bra. Detta kan bero på deras avsaknad av engagemang

som i sin tur kan bero på bristande kompetens inom området. Vi har sett i vår studie att de

pedagoger som inte har kunskap men tvingas arbeta med IUP ser det inte som en tillgång

utan mer som en arbetsbörda. En pedagog i vår undersökning uttrycker:

För att det ingår i vårt uppdrag, det har ersatt våra utvecklingssamtal.

(Pedagog, enkät)

39

Med tanke på ovanstående citat frågar vi oss hur mycket kompetens denna pedagog har i

IUP, då IUP verkligen inte har ersatt utvecklingssamtalet. De pedagogerna i vår studie

som är väl insatta i IUP arbetar gärna med det, ser möjligheterna och kan tycka att det är

ett bra arbetsverktyg.

Wretman (2006) beskriver att det idag inte finns någon statlig utbildning gällande IUP.

Skolverket menar att detta ligger på varje kommuns intresse, därför ser utbildningen olika

ut från kommun till kommun (Skolverkets aktuella analyser 2007). Då vi märker att de

som har kunskap i IUP tycker det är positivt och utvecklande anser vi att det borde finnas

en obligatorisk utbildning i IUP för alla pedagoger. En annan anledning till att vi tycker

att IUP borde ingå i en obligatorisk utbildning är att IUP är lagstadgat. Det finns inga

valmöjligheter kring arbetet med IUP i skolverksamheten, pedagogerna är tvingade att

arbeta med det. Detta stärker ytterligare våra åsikter om att det även borde vara lag på

utbildning i IUP. För hur ska pedagoger kunna arbeta med något som de inte vet

någonting om? Det skulle vara intressant att veta hur många pedagoger som skulle arbeta

med IUP om det var frivilligt.

6.4 Framtidens verktyg

Snart är det dags för en ny förändring i vår skolvärld. Hösten 2008 träder de

betygsliknande omdömena från årskurs ett i kraft. Vi är nyfikna på hur detta kommer att

fungera i skolan. Vi anser att detta arbetssätt kan vara både bra och dåligt. Positivt på så

sätt att vi tror att arbetsro kan återkomma till skolan och synliggöra det som krävs av en

elev. Det är bra att varje elev får klart för sig vad den ska sträva mot och vad eleven

behöver arbeta med för att utvecklas vidare. Vi anser också att många av dagens elever

saknar full respekt för sina lärare och genom skriftliga omdömen så kan prestationen och

elevansvaret höjas då eleven vet att den kommer få ett omdöme på sitt arbete. De

negativa aspekterna enligt oss är att alla elever inte kommer att kunna förstå och ta

omdömena på rätt sätt. De elever som får mindre bra omdömen kan få negativ syn på sitt

lärande och självförtroendet kan få sig en törn. Genom detta kan eleven riskera att förlora

intresset för vidare lärande. Pedagoger i vår undersökning har påstått att en IUP kan vara

40

för sanningsenlig för barnet/eleven och att de inte klarar av att höra hur de ligger till. Vi

menar då att om IUP redan nu kan vara för sanningsenligt, hur kommer det då bli med de

betygsliknande omdömena?

6.5 Förslag på fortsatt forskning

Våra tankar under denna undersökning har många gånger förts mot de betygsliknande

omdömena. Många frågor har väckts på vägen som även kan vara förslag på vidare

forskning. Här följer några exempel:

• Hur kommer pedagogerna att ställa sig till de betygsliknande omdömena?

• Hur kommer barn/elever ta emot de betygsliknande omdömena?

• Vad kommer vårdnadshavare att tycka om de betygsliknande omdömena?

• Kommer barn/elever som får betygsliknande omdömen skilja sig kunskapsmässigt

gentemot de som aldrig haft omdömen?

41

6. Referenser Litteratur: Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Elfström, Ingela (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? –en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Individ, omvärld och lärande / Forskning nr 26. Lärarhögskolan i Stockholm. Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2005). Barn – och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Horgby, Charlotte (2007). Den röda tråden från ett till nitton. Pedagogiska magasinet. Nr 3 2007. Hwang, Carl Philip & Björn, Nilsson (2005). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Moreau, Helena (2006). Elevinflytande, elevansvar och lärande. Individuella utvecklingsplaner och allmänna råden. Solna: Fortbildning Nilsson, Göran (2008). IUP gör barn till offentlig handling. Förskolan, tidningen för alla förskollärare. Nr 2 2008. Skolverket (2003). Bildning och kunskap. Stockholm: Fritzes. Säljö, Roger. ”L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär”. I Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB Utbildningsdepartementet (1999). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (1999). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Stockholm: Fritzes. Wretman, Steve (2006). IUP – risker och möjligheter. Individuella utvecklingsplaner och allmänna råden. Solna: Fortbildning. Wretman, Steve (2007). Vägen till IUP. IUP och utvecklingssamtal i praktiken. Solna: Fortbildning.

42

Zetterström, Agneta (2003). Att arbeta med IUP: pedagogisk dokumentation och individuella utvecklingsplaner för förskolan och skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Zetterström, Agneta (2006). IUP och skolutveckling: individuella utvecklingsplaner som verktyg för skolans och förskolans förbättringsarbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Öhlmér, Inger (2006). Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan: möjligheter till noggrann uppföljning genom skolan. Västerås: IÖ Respons. Internet: Engström, Annika (2005). Ökat inflytande med individuella utvecklingsplaner. (2008-02-18) http://www.skolverket.se/sb/d/866/a/3773 Grundskoleförordningen (1994:1194): Svensk författningssamling (SFS). (2008-04-09) http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19941194.HTM Myndigheten för skolutveckling. Individuella utvecklingsplaner. (2008-02-18) http://www.skolutveckling.se/innehall/kunskap_bedomning/individuella_utvecklingsplaner Nordenstam, Ulla, Ulveson, Eva & Åsén, Gunnar (2006). Individuella utvecklingsplaner i förskolan. (2008-04-04) http://www.skolverket.se/sb/d/467/a/6442 Regeringskansliet (2008). En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. (2008-04-17) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/95933 Skolverkets aktuella analyser (2007). Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandet av nya bestämmelser. (2008-04-09) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1723 Skolverkets allmänna råd (2005a). Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen. (2008-04-24) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1511 Skolverkets allmänna råd (2005b). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. (2008-04-24) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1397 Utbildningsdepartementet (2001). Elevens framgång – Skolans ansvar DS 2001:19. (2008-04-23) http://finans.regeringen.se/sb/d/108/a/2794 Muntliga: Steen, Vivi (2008). Muntl. Föreläsning. Utvecklingssamtal. (2008-01-30). Sundberg, Daniel (2008). Muntl. Föreläsning. Utbildningsvetenskapliga/pedagogiska forskningsmetoder. (2008-01-28).

43

7. Bilagor Bilaga 1 -Enkät

Frågeformulär om IUP- Individuell Utvecklingsplan

Vänligen fyll i/kryssa i nedanstående alternativ som passar just dig! Alla frågor vänder dig till oavsett om du arbetar med IUP eller inte, därför ber vi dig att svara på alla frågor. Syftet med denna enkät är att vi ska få insikt i hur lärare tänker, tycker och hur det arbetas

med IUP. Vi kommer endast använda svaren i vårt kommande examensarbete. Annika Ekberg & Ida Karlsson tel. XXX

Antal år i verksamheten:__________ Utbildning:______________

Jag arbetar i: Förskola Skola

Jag använder IUP i mitt yrke: Ja Nej

Om du arbetar i förskola: Varför arbetar ni med IUP?

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

Om du arbetar i förskola: Vem har tagit beslutet att använda sig av IUP i er

verksamhet?

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

Anser du dig vara väl insatt i IUP? Ja Nej

Har du fått utbildning i IUP av något slag? Ja Nej

Om svaret är ja, i så fall av vem?

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

44

Tycker du att det är svårt att sammanställa en IUP? Ja Nej Vet ej

Anser du att IUP är utvecklande för elever? Ja Nej

Motivera:________________________________________________________________

________________________________________________________________________

Vad är positivt med IUP?

________________________________________________________________________

Vad är negativt med IUP?

________________________________________________________________________

Vad tror du föräldrarna till eleverna anser om IUP? Vad har du fått för reaktioner?

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

Övrigt jag vill tillägga gällande IUP:

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

Stort tack för din medverkan! Vi kan ha följdfrågor till de svar som du lämnat i denna undersökning och om du tillåter att vi kontaktar dig för att ställa dessa, lämna gärna ditt namn och hur vi enklast ska nå dig för detta ändamål, här nedan. Exempelvis via telefon på vissa tider eller kanske hellre via mail! Vill du inte att vi kontaktar dig alls lämnar du nedanstående rader tomma! Namn:_____________________________ Kontakta mig via: Telefon:______________________ Säkrast kl.______________________________________ Mailadress:______________________________________________________________

45

Bilaga 2 -Intervjuguide För pedagoger i skolverksamheten (Del 1)

1. Hur planerar du ett utvecklingssamtal samt IUP? 2. Ges vårdnadshavare liknande material som du använder innan själva mötet?

– Om ja, hur fungerar det? Upplever du att samtalet blir mer givande om materialet är ifyllt av vårdnadshavare? På vilket sätt och varför tror du?

3. Hur samlar du underlag för utvecklingssamtal och IUP? 4. Har ditt arbetssätt förändrats sedan 2006 då IUP blev lagstadgat annat än att

du fyller i individuell utvecklingsplan för varje barn? – Vidareutveckla. 5. Tycker du att läroplansmålen nås lättare via IUP? – Om ja, på vilket sätt och

varför? 6. Finns det riktlinjer på skolan angående IUP: s utformande? Vilka riktlinjer

finns i så fall? 7. Vad anser du om betygsliknande omdöme för elever från åk 1, om detta skulle

träda i kraft?

För pedagoger i förskoleverksamhet som använder sig av IUP (Del 2)

1. Hur planerar du ett utvecklingssamtal samt IUP? 2. Ges vårdnadshavare liknande material som du använder innan själva mötet?

– Om ja, hur fungerar det? Upplever du att samtalet blir mer givande om materialet är ifyllt av vårdnadshavare? På vilket sätt och varför tror du?

3. Hur samlar du underlag för utvecklingssamtal och IUP? 4. Varför använder ni IUP i er verksamhet? 5. Anser ni att vårdnadshavare är positiva eller ställer sig frågande om barnens

IUP? – Vidareutveckla. 6. Tycker du att strävansmålen nås lättare med hjälp av en IUP? 7. Vad anser du om betygsliknade omdöme för elever från åk 1, om detta skulle

träda i kraft?

För pedagoger i förskoleverksamhet som inte använder sig av IUP (Del 3)

1. Varför använder ni er ej av IUP? 2. Vad gör ni istället? 3. Hur samlar du underlag för utvecklingssamtal? 4. Är vårdnadshavare delaktiga på något sätt? 5. Vad anser du om betygsliknande omdöme för elever från åk.1, om detta skulle

träda i kraft?

46

Bilaga 3

47

Bilaga 4

48

Bilaga 5