anders borgs presentation 20140527 till finanspolitiska rådet
Post on 14-Jun-2015
112 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Kommentarer till finanspolitiska
rådets rapport
Finansminister Anders Borg
27 maj 2014
Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på
finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd
finanspolitik
2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter
har varit tidsmässigt träffsäker
3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen,
bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och
den aktiva stabiliseringspolitiken
4. Överskottmålet bör kvarstå
– Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från
överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet
– Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla
förtroendet för finanspolitiska ramverket
Sverige har stark position
Genomsnittligt finansiellt sparande 2006-2014 Procent av BNP
0,0 -0,1 -1,1
-2,4 -2,5 -2,7 -3,2 -4,6
-5,7 -6,0 -6,3
-9,1 -9,2
Sver
ige
Fin
lan
d
Dan
mar
k
Tysk
lan
d
Öst
err
ike
Ne
der
län
der
na
Be
lgie
n
Ita
lien
Fran
krik
e
Po
rtu
gal
Span
ien
Sto
rbri
tan
nie
n
Irla
nd
Gre
klan
d
0,3
-0,8 -1,0 -2,2 -2,2 -2,8 -3,2 -3,5 -3,7
-5,1 -5,9
-6,9 -8,5 -8,8
-12,7
Sver
ige
Fin
lan
d
Dan
mar
k
Tysk
lan
d
Öst
err
ike
Ne
der
län
der
na
Be
lgie
n
Ita
lien
Fran
krik
e
Po
rtu
gal
Span
ien
Sto
rbri
tan
nie
n
Irla
nd
Gre
klan
d
Genomsnittligt finansiellt sparande 2010-2014 Procent av BNP
Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
12,6 10,9 9,6 9,0
6,8 4,7 4,1 4,0 3,5
0,4
-1,1 -1,3 -1,5
-3,3 -6,5 -20,5
Sver
ige
USA
Tysk
lan
d
Öst
erri
ke
Bel
gien
Sto
rbri
tan
nie
n
Jap
an
Fran
krik
e
Ne
der
län
der
na
Fin
lan
d
Dan
mar
k
Irla
nd
Span
ien
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Ackumulerad BNP-tillväxt 2006-2014
EU14 samt USA och Japan. Procent
9,7 8,4
6,4 5,9 5,9 4,1 3,8 3,4 3,3 2,7
0,6 0,0
-1,7 -3,2 -4,6
-16,4
USA
Sve
rige
Tysk
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Öst
err
ike
Jap
an
Irla
nd
Be
lgie
n
Fran
krik
e
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Ne
de
rlän
de
rna
Span
ien
Ita
lien
Po
rtu
gal
Gre
klan
d
Ackumulerad BNP-tillväxt 2010-2014
EU14 samt USA och Japan. Procent
65,9 65,7 64,3 64,1 63,9 63,5 60,1 56,8 56,7 56,4 54,6 48,5 48,4
43,2
Sve
rige
Ned
erlä
nder
na
Tysk
land
Sto
rbri
tann
ien
Öst
erri
ke
Dan
mar
k
Finl
and
Fran
krik
e*
Irla
nd
Por
tuga
l
Bel
gien
Ital
ien
Spa
nien
Gre
klan
d
7,4 6,7
6,0 5,5
5,0 4,3
3,6 3,4 3,4
1,3 0,9 0,7 -1,6 -3,7
Sv
eri
ge
Belg
ien
Ös
terr
ike
Sto
rbri
tan
nie
n
Sp
an
ien
Ned
erl
än
de
rna
Ita
lie
n
Fra
nkri
ke
Ty
sk
lan
d
Gre
kla
nd
Fin
lan
d
Irla
nd
Dan
ma
rk
Po
rtu
gal
8,8
6,1 6,1 5,3 3,7
2,5 0,7
-0,1 -2,9
-4,6
-7,3
-12,0
-15,5
-19,4
Ty
sk
lan
d
Sv
eri
ge
Belg
ien
Ös
terr
ike
Sto
rbri
tan
nie
n
Fra
nkri
ke
Ned
erl
än
de
rna
Fin
lan
d
Ita
lie
n
Dan
ma
rk
Irla
nd
Po
rtu
gal
Sp
an
ien
Gre
kla
nd
Källa: OECD
Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012
19,1
11,5
6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1
1,7 0,3 -1,3
-4,2 -8,3
-24,6
Sv
eri
ge
Fin
lan
d
Belg
ien
Fra
nkri
ke
Dan
ma
rk
Ty
sk
lan
d
UK
Ös
terr
ike
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ned
erl
än
de
rna
Sp
an
ien
Ita
lie
n
Gre
kla
nd
Källa: OECD Källa: Eurostat
Arbetskraften, 15−74 år Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv4 (s.j.)
Sysselsatta, 15−74 år Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv4 (s.j.)
Sysselsättningsgrad 15-74 år, Q4 2013 Procent
Källa: Eurostat
4,3 5,0 5,4 5,7 5,9 5,9 6,5 7,1 8,8
10,3 11,6
14,8
24,0 25,2
Öste
rrik
e
Tys
kla
nd
Sto
rbri
tan
nie
n
Sveri
ge
Da
nm
ark
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Fin
lan
d
Be
lgie
n
Fra
nkri
ke
Itali
en
Irla
nd
Po
rtu
gal
Sp
an
ien
Gre
kla
nd
7,9 9,2 11,0 13,0 19,9 20,5 23,4 23,7 24,8 26,8
37,7 40,0
55,7 58,6
Tys
kla
nd
Öste
rrik
e
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Da
nm
ark
Fin
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Sveri
ge
Be
lgie
n
Fra
nkri
ke
Irla
nd
Po
rtu
gal
Itali
en
Sp
an
ien
Gre
kla
nd
Svensk arbetsmarknad hur utvecklats förhållandevis väl
Andel inaktiva unga* 2013 Procent av befolkningen 18-24 år
Förändring, andel inaktiva unga, 2006-2013 Procentenheter
Arbetslöshet 25-74 år 2013
Procent
6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 12,6
14,6 16,0 17,3 18,8 20,5
24,0
28,6 29,3
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Da
nm
ark
Ös
terr
ike
Ty
skla
nd
Sv
eri
ge
Fin
lan
d
Fra
nkri
ke
Be
lgie
n
Sto
rbri
tan
nie
n
Po
rtu
ga
l
Irla
nd
Sp
an
ien
Gre
kla
nd
Ita
lien
12,5 10,4
8,7 8,7
6,8 6,4
3,5 1,9 1,4 1,3
-0,1
-0,6 -2,4 -5,0
Gre
klan
d
Span
ien
Irla
nd
Ital
ien
Sto
rbri
tan
nie
n
Po
rtu
gal
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Bel
gien
Ne
de
rlän
der
na
Fran
krik
e
Öst
err
ike
Sver
ige
Tysk
lan
d
Arbetslöshet 15-24 år 2013
Procent
*) Unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET)
Källa: Eurostat
Rådets slutsatser om
inkomstfördelning
• Trendmässig ökning av inkomstskillnader från
1995 till 2006
• Marginell ökning av inkomstspridningen efter 2006
– Ginikoefficienten för disponibla inkomster ökade från ca 0,23
till 0,29 1995-2012, i stort sett hela ökningen ägde rum
1995-2006
– Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades 1995-2012, 85
procent av ökningen ägde rum 1995-2006
– Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl
• Högsta och lägsta inkomsterna har ökat
långsammare än inkomsterna i mitten
Jobbskatteavdragets långsiktiga
fördelningseffekter
Rådets slutsatser:
• De långt ner i inkomstfördelningen före jobbskatteavdrag
får på längre sikt den största inkomstökningen
• De samlade inkomstskillnaderna (mätt med
Gini-koefficienten) minskar något – Avståndet ökar något mellan medianinkomsten och de lägre inkomsterna
och minskar mellan de högre inkomsterna och medianinkomsten
Kommentar:
• Resultaten överensstämmer med de bedömningar som
regeringen gör
• Fördelningseffekten av att gå från utanförskap till egen
försörjning handlar om mer än bara disponibelinkomst
Utanförskapet minskar från höga nivåer Andel av befolkningen 20-64 år som får sin huvudsakliga försörjning från
transfereringssystemen för arbetslöshet och ohälsa eller ekonomiskt bistånd 1990-2018
0
5
10
15
20
25
30
35
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Utanförskapet som andel av befolkningen 20-64 år
Andel av befolkningen FiDep
Andel av befolkningen SCB
Prognos
2006: 20% (FiDep)
2006: 19% (SCB)
Såväl Finansdepartementet som SCB publicerar statistik avseende utanförskapet och måtten skiljer sig något. För att ge en rättvisande bild uttrycker både FiDep och
SCB utanförskapet i termer av helårsekvivalenter, dvs tider i utanförskap som är kortare en ett år slås ihop så att exempelvis två personer som befinner sig i
utanförskap under ett halvt år vardera motsvarar en helårsekvivelent. SCB inkluderar inte sjuklönedagar och etableringsersättning (ca 71 000 helårsekv. 2013) eller
individer i utanförskap som är under 20 år eller över 64 år (4 400 helårsekv. 2013).
Gini-koefficient, inkomstår 2011 Exklusive kapitalvinster
Källa: Eurostat
Låg materiell standard Andel med svår materiell deprivation 2012. Procent.
Källa: Eurostat
Förändring andel med låg materiell
standard 2006-2012 Medelvärde per år, procent.
Källa: Eurostat
24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3 29,8 30,5
31,9 32,8 34,3 34,5 35
Sveri
ge
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Fin
lan
d
Be
lgie
n
Öste
rrik
e
Da
nm
ark
Tys
kla
nd
Irla
nd
Fra
nkri
ke
Itali
en
Sto
rbri
tan
nie
n
Gre
kla
nd
Po
rtu
gal
Sp
an
ien
1,3 2,3 2,8 2,9
4 4,9 5,3 5,8 6,5
7,8 7,8 8,6
14,5
19,5
Sveri
ge
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Da
nm
ark
Fin
lan
d
Öste
rrik
e
Tys
kla
nd
Fra
nkri
ke
Sp
an
ien
Be
lgie
n
Irla
nd
Sto
rbri
tan
nie
n
Po
rtu
gal
Itali
en
Gre
kla
nd
-7,7
-2,1 -1,7 -0,9 -0,7
0,0 0,3 1,0
1,8
6,0
8,4 9,2 9,6
14,9
Sveri
ge
Fin
lan
d
Da
nm
ark
Po
rtu
gal
Tys
kla
nd
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Be
lgie
n
Fra
nkri
ke
Öste
rrik
e
Sp
an
ien
Irla
nd
Gre
kla
nd
Sto
rbri
tan
nie
n
Itali
en
Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2006-2012
19,1
11,5
6,5 5,5 4,9 4,7
3,5 3,1 1,7
0,3 -1,3
-4,2 -8,3
-24,6
Sv
eri
ge
Fin
lan
d
Belg
ien
Fra
nkri
ke
Dan
ma
rk
Ty
sk
lan
d
UK
Ös
terr
ike
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ned
erl
än
de
rna
Sp
an
ien
Ita
lie
n
Gre
kla
nd
Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna
Finanspolitikens inriktning Rådets slutsatser:
• Inriktningen för BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik givet
konjunkturbilden i höstas
• Avvikelse från mål om 1 procents överskott över
konjunkturcykeln motiverat sett till lång och djup lågkonjunktur
• Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet
för finanspolitiska ramverket
Kommentar:
• Regeringen delar bedömningen att finanspolitiken ska stötta
ekonomin vid lågt resursutnyttjande
– Långsiktigt riktiga åtgärder för jobb och tillväxt bör prioriteras
– Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt inte undergräva återhämtning
– Inriktning för BP14: Stötta återhämtning och varaktigt förbättra
ekonomins funktionssätt
• Skyddsvallarna ska stärkas när konjunkturläget normaliseras
– Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016
Överskottsmålet
Rådets slutsats:
• Överskottsmålet bör ligga fast
– Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig
lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till
stabilitets- och tillväxtpaktens krav
– Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet
Kommentar:
• Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör
ligga fast
• Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor
banksektor behöver skyddsvallar
• Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme
för aktiv stabiliseringspolitik
Överskottsmålet
• Det finansiella sparandet är förenligt
med överskottsmålet
• Överskottsmålet innebär att sparandet
ska variera med konjunkturläget
• Samlad bedömning beaktar osäkerhet i
bedömningen, riskbilden och vad som är
en väl avvägd finanspolitik ur ett
stabiliseringspolitiskt perspektiv
Hur ska överskottsmålet förstås?
• Överskottsmålet används främst
framåtblickande
– Att kompensera tidigare avvikelser riskerar att
destabilisera ekonomin
• En väl balanserad finanspolitik hänger
samman med måluppfyllelse
– Måste vara trovärdigt att sparandet återvänder till
målsatt nivå när resursutnyttjandet går mot balans
– Takten måste dock anpassas efter konjunkturläget
– Gäller vid såväl högt som lågt resursutnyttjande
Exempel: Budgetarbetet hösten 2007
• Högt resursutnyttjande
• Betydande utrymme för ofinansierade reformer – gängse
indikatorer visade på ett sparande väl över 1 procent
• Regeringens bedömning i BP08:
– Olämpligt riskera obalanser med starkt expansiv budget
– Behov av säkerhetsmarginaler för framtiden
→ Ofinansierade reformer endast ca 0,1 % av BNP i BP08
BNP-gap Finansiellt
sparande
Genomsnitt
sedan 2000
7-års
indikatorn
Strukturellt
sparande
% av BNP 0,9 2,8 1,5 2,3 2,0
Strukturellt sparande
Rådets slutsats om strukturellt sparande:
• Centralt beslutsunderlag för finanspolitiken
• Svårbedömt men beräkningarna kan förbättras
Kommentar:
• Bedömningar av strukturellt sparande alltid
kringgärdade av mycket stor osäkerhet
• Finanspolitiska beslut måste bygga på ett bredare
beslutsunderlag
• Viktigt ändå bilda sig en uppfattning om strukturellt
sparande och löpande se över beräkningsmetoder
Stor osäkerhet i bedömningarna av
resursutnyttjandet
-7
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Anm. Diagrammet visar de olika bedömningar av BNP-gap som publicerats för åren 2000-2014, för de år där kommissionen
publicerar ett utfall för BNP och det finansiella sparandet. Källa: EU-kommissionens höst- och vårprognoser.
Sveriges BNP-gap i EU-kommissionens tillbakablickande
bedömningar. Procent
Sammanfattning
• Överskottsmålet bör ligga fast
• Viktigt att finanspolitiken stärker svensk
ekonomi och varaktigt ökar
sysselsättningen
• Finanspolitiken väl avvägd under krisen
top related