a&s varför är det så svårt att gå upp?

Varför är det så svårt att gå upp Varför är det så svårt att gå upp på morgonen?på morgonen?

Varför ska vi egentligen stressa

iväg så tidigt på morgonen?

Är en kvällsmänniska mer lat än

en morgonmänniska?

Och vem ska anpassa sig

efter vem egentligen i ett

samhälle som alltmer har

öppet dygnet runt?

På ett gymnasium i Köpenhamn går

en klass (kallad B-klassen) som börjar

sina skoldagar först klockan halv ett.

• Dessa elever kallas för B-elever, inte

som ett skällsord utan för att de har en

genuppsättning som styr dem till att ha

svårt att komma upp på mornarna.

Elevernas uppfattning är att de

presterar mycket bättre när de får en

lugn morgon.

- Det finns ju ingen logik i

att allting ska hända

mellan klockan 8 och 17.

Vårt samhälle är idag ett

informationssamhälle -

öppet 24 timmar om

dagen. Vi behöver inte

säga till våra elever att de

ska gå på biblioteket före

klockan 17.

Informationssamhället är

ju öppet dygnet runt,

säger rektorn på skolan.

En förening för B-människor

• Något som kallas B-samfundet har i Danmark fått allt fler anhängare.

Även här i Sverige finns B-samfundet.

• Föreningen kämpar för att bryta det som de kallar A-människornas,

det vill säga morgonmänniskornas, dominans.

De anser att samhället ska anpassas även till människor med annan

dygnsrytm.

"Morgonidealet är en religion”

• Men trots att B-människan finns på riktigt enligt allt tydligare

vetenskapliga belägg, är normen i samhället fortfarande att den duktige

och flitige stiger upp tidigt på morgonen.

• Man kan likna morgonidealet vid en religion där det uppenbart är

bättre att stiga upp med tuppen än att vara effektiv

och kunna arbeta bättre på kvällen istället. Kanske

är det till och med ett samhällsproblem?

• Det är viktigt att strukturerna stöder

människorna och inte tvärtom.

En professor säger

-Man ser en tydligt trend under tonåren att ungdomar blir

tröttare och tröttare och det pågår faktiskt ända fram till 20-

årsåldern,

- sedan vänder detsedan vänder det,,

-så det är förstås inte alls bra att skolperioden som är så

viktig, tvingar så många till en dygnsrytm som inte är

biologisk!

Vår biologiska klocka

Vår dygnsrytm och därigenom vår förmåga att fungera och prestera

styrs av en inre biologisk klocka.

Våra biologiska klockor avgör inte bara om vi tycker bäst om morgnar

eller kvällar, de avgör också hur långt varje människas dygn är.

De flesta människor har en dygnsrytm på ungefär 24 timmar,18 timmar

om man blir helt avskuren från dagsljus och almanacka.

Konsekvenser för hälsan

Manipulerar man sin dygnsrytm under en längre tid kan det få riktigt allvarliga

konsekvenser för egna hälsan.

Det finns en rad vetenskapliga publikationer som visar att sömnbrist leder till

en oförmåga hos kroppen att reglera blodsockret och leder till typ 2-diabetes

det gör att kroppssammansättningen påverkas

vi blir mer benägna att lägga på fett på kroppen

och får mindre muskelmassa.

aptit och mättnadskänsla rubbas om vi stör dygnsrytmen

rubbas gör också kroppens förmåga att sänka sitt blodtryck och sänka

belastning på hjärta och kärl

och det kan i sin tur öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och kanske även

cancer. Andra saker som påverkas av för lite sömn är könshormon och

tillväxthormon.

Att följa sin egen dygnsrytm handlar även om säkerhet

Enligt de senaste forskningsrönen kan vår förmåga att fatta viktiga beslut

under olika tider på dygnet vara genetiskt styrd.

Experiment visar att en morgonmänniska som tvingas vara vaken länge har

svårare att koncentrera sig och fatta beslut än en kvällsmänniska.

I förlängningen kan man tänka sig att arbetsgivare vill gentesta sina anställda

för att se om de är lämpade för till exempel nattarbete som läkare på en

akutmottagning.

Skilda personligheter

• Kvälls- och morgonmänniskor tycks även till viss

del ha olika personlighetsdrag.

• Här finns inga tydliga omfattande forskningsresultat, men vissa tendenser är

ändå klart märkbara.

• Man menar att morgonmänniskor är mer beroende av fasta vanor och rutiner.

Kvällsmänniskor inte riktigt lika planerande och mer risktagande:

Ljuset ställer om vår klocka

• Dygnsrytmen styrs alltså av en inre klocka, men den klockan är lite ställbar:

den kan regleras och finjusteras utifrån - framförallt av ljuset.

• Medan danskarna försöker anpassa skolan och samhället till individen forskas

det i ett klassrum Tyresö utanför Stockholm på hur skoleleven kan anpassas till

samhället istället.

• Forskarna ta reda på om elever med genetisk kvällsrytm kunde bli mer

morgonpigga.

Vi kan inte ändra våra gener

Vi kan, genom exempelvis förändring av ljuset, medvetet påverka vår inre

biologiska klocka på olika sätt, men genetiskt är vi fortfarande olika.

En kvällsmänniska kan ta hjälp av olika yttre faktorer, som dagsljus, aktivitet,

måltidsrutiner med mera, för att tillfälligt klara av tidiga mornar bättre, men den

genetiska kvällsligheten består ändå.

Och även om många känner till att ljuset har betydelse för att vi ska orka upp

på morgonen lever vi inte alltid därefter - vi vistas allt mindre ute i dagsljus.

Kroppen blir förvirrad och vet inte vad den ska vara bra på vid olika tidpunkter

och det påverkar hela ämnesomsättningen.

Testa dig själv, är du en B-Testa dig själv, är du en B-människa?människa?

1. Tycker du om lugna mornar och aktiva eftermiddagar?

2. Är du som mest produktiv efter klockan 10?

3. Tycker du livet består av mer än trängsel på bussar, tåg och bilköer?

Svarar du ja på minst två av frågorna är du med stor sannolikhet en B-människa.