bedömning för lärande - malmö högskola · 2013-03-13 · resultat • förändring i elevernas...
Post on 12-Jul-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Bedömning för lärande
Andreia Balan
2012
Dagens föreläsning
• 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas
prestationer
• 2. Bedömning för lärande
• 3. En fallstudie i matematik
Finns det andra faktorer som är viktigare?
Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och
social bakgrund.
Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?
Rangordna följande faktorer
• Individualisering
• Frekventa prov
• Socioekonomiskt status
• Lärarens tydlighet
• Utmanande mål
• Öppna vs. traditionella klasser
• Klasstorlek
Från Hattie (2009): Visible learning
Rangordna följande faktorer
• Lärarens tydlighet 0.75
• Utmanande mål 0.66
• Socioekonomiskt status 0.57
• Frekventa prov 0.34
• Klasstorlek 0.21
• Individualisering 0.20
• Öppna vs. traditionella klasser 0.00
Från Hattie (2009): Visible learning
Effekter
REVERSE
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
0
0,15
0,40
Från Hattie (2009): Visible learning
Nivågruppering = 0,12
REVERSE
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
0
0,15
0,40
0,12
VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING?
Från Hattie (2009): Visible learning
Lärarens förväntningar = 0,43
REVERSE
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
0
0,15
0,40 0,43
VILKA EFFEKTER GER LÄXOR?
Från Hattie (2009): Visible learning
… och vinnarna Rank Faktor Antal studier Effekt
1 Självbedömning 209 1.44
2 Klassrumsbeteenden 160 0.80
3 Undervisningens kvalitet 141 0.77
4 Ömsesidig undervisning 38 0.74
5 Tidigare prestationer 3387 0.73
6 Relationen lärare-elev 229 0.72
7 Feedback 1276 0.72
8 Formativ bedömning till lärarna 21 0.70
9 Kreativitetshöjande program 658 0.70
10 Metakognitiva strategier 43 0.69
Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV
BEDÖMNING?
REVERSE
Formativ bedömning = 0,4 – 0,7
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
REVERSE
0,70
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
Bedömning för lärande Vart eleven är på
väg
Var eleven befinner
sig nu
Hur eleven kommer
vidare
Lärare
Elevens
kamrater
Elev
(Wiliam & Thompson, 2007)
Förtydliga och förstå mål och kriterier
Organisera
aktiviteter som
visar var eleverna
befinner sig i
lärandeprocessen
Ge nyancerad och
framåtriktad
respons
Aktivera eleverna som resurser för varandra
Aktivera eleverna som ägare av den egna
lärandeprocessen
Beakta elevernas syn på och föreställningar om skola, undervisning och skolarbete
Strategi 1 - förtydliga mål och
kriterier
• Grundtanke:
att skapa en gemensam referensram och ett
gemensamt språk
att göra tydligt skillnaden i kvalitéer
• Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens
grundtankar och struktur
Strategi 1 - förtydliga mål och
kriterier Tekniker
• Förklara mål och kriterier i början av varje moment
• Ge konkreta exempel
• Formulera mål i handling
• Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med
eleverna
• Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen
av sina egna prov/bedömningsinstrument
• Skapa bedömningsmatriser
Bedömningsmatriser
• Effekter
1. Ökar transparensen (mål och kriterier blir tydligare)
2. Underlättar feedback
3. Underlättar självbedömning
4. Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare
och elever
5. Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för
elever
men…
Förutsättningar
• Praktisera användningen
• Engagera eleverna i matriskonstruktionen
• Avsätta tid
• Integrera i undervisningen
• Kombinera med andra formativa verktyg
Relationen mål - resultat
• Utmanande mål ger mer effekt på elevprestationer
än ”gör ditt bästa”
Effekt 0.66
• Utmanande mål är viktigare än elevernas
engagemang (undantag elever med
specialundervisning)
Effekt 0.41
Motivation: orsak eller effekt?
competence
challenge
Flow
apathy boredom
relaxation
arousal
anxiety
worry control
high
low
low high
(Csikszentmihalyi, 1990)
Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt
• Grundtanke:
att stimulera elevers lärande
att få syn på mångfalden i elevers tänkande
att förse läraren med information i syfte att förändra
sin undervisning eller få stöd för det som redan görs
• Har ett nära samband till klassrumskultur och
ämnesdidaktik
Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt
Tekniker
• Problemlösning effekt 0.61
• Utmanande uppgifter
• Rika uppgifter
• Diskussioner i klassrummet effekt 0.46 o Nyckel frågor
• Alla ska svara på
• Lätt att samla in och bedöma
o Öppna frågor
• Stimulerar kreativa tänkandet
• Ger information till läraren
Övningar som gör lärandet synligt
Vilket tal är minst? a) 1
6, b)
2
3, c)
1
3, d)
1
2.
Rätt svar 88%
Vilket tal är störst?
Rätt svar 46%; 39% valde (b)
a) 4
5, b)
3
4, c)
5
8, d)
7
10.
[Vinner, PME conference, Lahti, Finland, 1997]
Rita en triangel uppochner
B C D A
I vilka av dessa figurer är en ¼ del av arean
skuggad?
Strategi 3- Feedback
• Grundtanke:
att stimulera reflektion
att ge information om lärandeprocessen och
undervisningens effekter
• Elevernas uppfattningar påverkar deras sätt att
reagera på feedback
Formativ feedback
• Ofta förekommande feedback behöver inte vara formativ
• Feedback som leder till förbättring behöver inte vara formativ
• Feedback är formativ om de används för att göra förbättringar
• Feedback är formativ om den innehåller anvisningar för kommande handlingar
Feedback
uppgiftsnivå
processnivå
metakgnitivnivå
individnivå
Vart är jag på väg? – mål
Var befinner jag mig i
förhållande till målet?
Hur går jag vidare?
Feedback på olika nivåer • Uppgiftsnivå t.ex. faktafel – effekt 0.43
• Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift– effekt
0.53
• Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får –
förbättrar självbedömningsförmågan, skapar intern feedback
• Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm- effekt 0.09-0.34
Olika typer av feedback • Svag feedback 0.16
o Poäng
• Feedback 0.23 o + korrekt svar eller tydliga mål
• Svag formativ bedömning 0.30 o + förklaring
• Medel formativ bedömning 0.33 o + indikation på förbättring
• Stark formativ bedömning 0.51 o + förslag på åtgärder som kan minka gapet
Nyquist, 2003
(Butler, 1988)
Vad händer när elever får både poäng och kommentarer?
A. Vinst: 30%; Attityd: alla positiva B. Vinst: 30%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa C. Vinst: 0%; Attityd: alla positiva D. Vinst: 0%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa E. Något annat
Prestation Attityd
Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv
Låga poäng: negativ
Kommentarer 30% vinst Hög presterande :
positiv
Låg presterande:
positiv
Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra
• Grundtanke:
att stödja elevers lärande genom kollaborativ lärande
• Sociala och kognitiva aspekter
• Tekniker:
Ömsesidig undervisning
Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp)
Kamratfeedback
Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra
• Effekter av kamratfeedback
1. Underlättar för elever att ha en aktiv roll
2. Är direkt och individualiserad
3. Hjälper elever att vara objektiva i förhållande till
bedömningskriterierna
4. Synliggör andra strategier och sätt att tänka
5. Hjälper eleverna att få insikt i
bedömningsprocessen
6. Utvidgar lärandeprocessen till en gemensam
domän
(Nicol & MacFarlane-Dick, 2006; Topping, 2009)
Kamratfeedback
• Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än
att få feedback
• Genom att lära sig söka, hantera och agera på
kamratfeedback blir elever bättre på att hantera
lärarfeedback
(Nicol, 2010)
Vad ska kamratfeedback innehålla? • Vilket är mest effektivt av:
omformuleringar
förslag
motivering
lämplighet
specificering
(Gielen et al., 2010)
Olika typer av feedback
• En expert (E) enkla ändringar
• En kamrat (EK) 3 gånger mindre generella kommentarer än FK
• Flera kamrater (FK) effekt 1.23
komplexa ändringar
(Cho & MacArthur, 2007, 2010)
Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen
• Grundtanke:
att stödja lärandeprocessen genom ökad
metakognition
• Tekniker:
Självbedömning
Sambedömning (lärare och elever tillsammans)
Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar
Strategi 5 – eleverna som ägare av lärandeprocessen
• Effekter av självbedömning
1. Ökat självförtroende
2. Ökad medvetenhet om olika kvalitéer
3. Utveckling av strategier för lärande
4. Djupare inlärning
5. Ökad meningsfulhet
(Topping, 2003, Dochy et al., 1999)
Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen
Prestationer
Självuppfattning om ens förmåga
Mål Ansträngning Känslomässig attityd
Självbedömning
Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion
Självbedömning
• Självbedömning är en förmåga som är
kontextberoende
• Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till
nya områden.
• Kamratbedömning och sambedömning kan
användas för att träna förmåga till självbedömning
Vad handlar denna studie om?
Implementeringen av de senaste
forskningsresultaten inom fältet formativ bedömning
och matematikdidaktik.
Metod
• Studien genomfördes som en kvasistudie med för-
och efter-test, interventionsgrupp (21 elever) och
kontrollgrupp (24 elever).
• Eleverna gick första året på gymnasiet och läste
kursen Matematik A och B.
• Studien pågick under två ternminer.
Interventionens särdrag • En ökad transparensen genom göra kriterier tydliga för eleverna.
Interventionens särdrag
• Ersättning av poäng med minimatriser
Resultatsammanställning
Namn Kriterier Gr uppg Akilles Linjär funk
Max Akilles
Gr uppg Broar Funk
Max Broar Andra
Prov 1 Algebra Andra
gr funk
Max Prov 1
Prov 2 Geo Sann
Max Prov
2
Lösa G1 1 1 1 1 7 7 8 8 problem V1 1 1 1 1 6 6 6 8 V5 0 1 1 1 3 3 4 5 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Resonera G2 1 1 1 1 7 7 8 8 V2 1 1 1 1 6 7 6 8 M3 1 1 0 0 2 3 2 4
Redovisa G3 1 1 1 1 7 7 8 8 V4 0 1 1 1 5 7 7 8 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Tolka G4 1 1 1 1 7 7 8 8 V3 1 1 0 1 6 7 6 8 M2 1 1 0 0 2 3 1 2 M4 0 0 0 0 2 3 0 1
Namn: Läxtest
Algebra
Prov 1
Algebra
Prov 2
Funktioner
Prov 3
Geometri
Prov 4
Statistik
Betyg
9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G
Då
Nu
Interventiones särdarag
Gruppuppgift
Introduktion
Grupperna arbetar med uppgiften
Kamratbedömning
Par av grupper bedömer varandra
med hjälp av matrisen
Grupperna får muntlig feedback
från varandra
Sambedömning
Helklassdiskussion
Läraren ger feedback till varje
grupp
• Kamratbedömning i grupp samt sambedömning
Exempel
Data insamling
A Enkät B Problemlösningsuppgifter C Intervjuer D Nationellt prov
Vad säger läraren i studien • Att arbeta på detta nya sätt tycker jag har varit
väldigt stimulerande och lärorikt
• det har till viss del ökat arbetsbelastningen men jag
tycker att vinsten i arbetssättet väger upp den tid
det tar.
• Det har varit nyttigt och man har fått en annan syn
på både undervisningen och på hur man kan göra
matematiken stimulerande för eleverna.
• …och jag känner att jag har en annan koll på hur
eleverna verkligen tänker.
Vad säger eleverna i studien • Det har hjälpt, vad jag ska tänka på, vad jag
gör när jag löser uppgifter.
• Det är lättare att se de olika stegen i en uppgift.
• Maten har blivit svårare och roligare. Det är svårare för jag är inte van vid denna sort att
lära in. Men jag lär mig mycket mer. Och när
jag förstår någonting då blir det roligare. För om jag sitter där och vet ingenting då blir det
tråkigt. Det har varit svårare men det blir lättare
och så roligare.
Resultat • Förbättrade prestationer i problemlösning
- tolka ett problem och använda lämpliga
matematiska metoder
- matematiska resonemang
- presentera en matematisk lösning och använda
ett matematiskt språk
• Störst förbättring visade elever med låga resultat
Kamratbedömning + matris = 1,43
REVERSE
ZONE OF
DESIRED
EFFECTS
0
0,15
0,40
1,43
VILKA EFFEKTER GER KAMRATFEEDBACK?
”Zone of extreme effects”
Resultat
• Förändring i elevernas matematikrelaterade
föreställningar, i riktning mot mer produktiva
föreställningar som stödjer lärande i matematik.
- om vad matematisk förståelse är
- om vad det innebär att arbeta
matematiskt
- om nyttan av matematik kunskaper
Från Hattie (2009): Visible learning
top related