ostnad.uu.s bi-lagan e!...liten stund droppar renat vatten ned i den undre flaskan. (obs! drick inte...
Post on 23-Jul-2020
8 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Bi-lagan EN TIDNING FÖR SKOLANS PEDAGOGER OM UNDERVISNING OCH LÄRANDE • BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2009
Prenumerera utan kostnad
på www.bioresurs.uu.se!
Läsårskalender Tema: Vatten
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
VarförFrån trollslända till trollslända
olika livsformer •
nyfikenhetinfördetlevande•
Trollsländor är skickliga flygare ochman ser demoftastinärhetenavvatten.Trollsländorhörtilldeinsekter somharofullständig förvandling.Desak-nar puppstadiet och utvecklas från ägg, via larvtill fullbildad insekt.Hos trollsländorna sker larv-utvecklingen i vatten. Både larver och fullbildadetrollsländorärrovdjur.
Larver Under larvstadiet, somvarar från enmå-nadtillsexår,ökarlarvenistorlekochväxerursittlarvskinnupptill15gånger.Larvernafångarsittbytemedfångstmasken,en”arm”medtång,somsitterin-viktframtillpåundersidan.Närdetärdagsförom-vandlingentillvuxensländasynsvinganlagentydligt.Larventarsigupppånågonvattenväxtellerenstenochkryperlångsamtuturlarvhuden(sebildpåtomlarvhudnedantillvänster).
Parning Iblandkanmansetvåtrollsländorsomflygersammankopplade.Hanensomäröversthållerihonanshuvud med sina ben. Han böjer fram sin bakkroppochtartagihonanmedsinbakkroppstång,samtidigtsomhanfyllerspermafrånbakkroppeninisädesblå-sanlängrefram.Sedansläpperhanbenenomhonanshuvudochdeflyger vidaremedhonan fasthållen avtången.Påbilden ses två rödaflicksländor,Pyrrosoma
nymphula,mittiparningsakten.
Äggläggning Direkt efter parning-enläggerhonanäggen.Iblandflygerhonivägensam,iblandhållerhanenkvargrep-petmed tången.Vissa arter lägger äggen ivatten.Då flyger honan nära vattenytan ochböjerhastigtnerbakkroppenivattnet,flygervi-dareochdopparnerbakkroppenigen.Andraar-terläggersinaäggivattenväxter.
Livscykelstudier
Foto: Ulf Bjelke
Foto: Ulf Bjelke
Augusti 2009
v. 31
v. 32
v. 33
v. 34
v. 35
Drottningens namnsdag
vinjettbild: groda
Surströmmingspremiär
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
INFO
RM
AT
ION
Arvid, Vidar
28 29 30 31 1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30 31
Anmälan och information på www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.
Lärarfortbildning 2009
Favoriter i repris!
Höstens Nationalnyckelkurser :Mosskurs, Sollentuna 29-30 september. • Mångfotingar och andra marklevande djur, Hunneberg 27-28 oktober.•
Anmälan och information på www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.
Annons_NN_kurser_ej_klar.indd 1 2009-06-24 13:52:50
Per Karin, Kajsa
Tage Arne, Arnold Ulrik, Alrik Alfons, Inez Dennis, Denise Silvia, Sylvia Roland
Lars Susanna Klara Kaj Uno Stella, Estelle Brynolf
Verner, Valter Ellen, Lena Magnus, Måns Bernhard, Bernt Jon, Jonna Henrietta, Henrika Signe, Signhild
Bartolomeus Lovisa, Louise Östen Rolf, Raoul Gurli, Leila Hans, Hampus Albert, Albertina
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
VarförKompost
Gör en minikompostSkäravenPET-flaska2-3cmunder”axlarna”såattdetåterståren1.underdelmedrakasidor.
SkäravenannanPET-flaska2-3cmovanför”axlarna”.Skärävenav2.bottenpåflaskan.Görsnittetnedanföravsmalningen.
Pådentredjeflaskanskärsocksåbottenavmenlitehögreuppsåatt3.cylindernblirrak.Görettlitethålikorkenmedtillexempelensyl.
Monteraihopminikompostenenligtskissentillhögerochgörsmå4.lufthållängssidorna.
5.Fyllkompostentillcirkaentredjedelmedlöv,småkvistar,gräsklipp,köksavfallochjord,gärnafrånenkompostsåattettantalnedbrytareföljermed.
6.Placerasensorntillendigitaltermometerinutikompostenochställdenmörktellergörenpapperscylinderattträruntom.
Förattnedbrytningenskakommaigångbehöverkompostenvarafuk-tig,ungefärsomenurkramadtvättsvamp.Förmycketvattenledertillsyrebrist och förruttnelsemedan för lite vatten torkarut kompostenochnedbrytningenstannarav.
Uppgifter:Följkompostensutvecklinggenomattregelbundetläsaavtempe-•raturenochiakttadeförändringarsomsker.
Tittapådetuppsamladevattnet imikroskop.Kanskegårdetatt•studeranågraavdemikroorganismersomleverikomposten.
Görfleraminikomposterdärtillexempelinnehållelleromgivningens•temperaturvarieras.Jämförnedbrytningenideolikakomposterna.
Kompostering
nedbrytare•
näringskedjor•
Bakterier,smådjur,svamparochmaskar,detbehövsenhelarméavorganismerförattfåenkompostattfungera.Ofta inlederbakterierochsvamparnedbrytningen.Däreftertarväxtätarevid.Ikompostenfinnsocksåolikarovdjur.Djurenikompos-tentarbarauppendelavnäringenifödan,restenpasserarigenomochkommerutmedavföringensomisinturbrytsnerytterligare.
Vid nedbrytningen bildas lakvatten och för att bibehålla balansen i komposten leds det bort.
Vid nedbrytning (cellandning) förbrukas syremedankoldioxidochvattenbildas.Koldioxidenavgårtillluften.Mineralämnensomfrigörsvidnedbrytningenblir liksomvattnet kvar i kom-posten.Ienfungerandekompostökartempera-tureneftersomävenvärmefrigörs.
2.
D
1.
A
B
3.
C
A
B
C
D4.
Vad händer i komposten?
Gråsugga, daggmask och hoppstjärt är några av nedbrytarna man kan träffa på i komposten.
Efter en idé från www.bottlebiology.org
September 2009
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 36
v. 37
v. 38
v. 39
v. 40
vinjettbild: stolt fjällskivling
31 1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 1 2 3 4
Samuel Justus, Justina Alfhild, Alva Gisela Adela, Heidi Lilian, Lilly
Regina, Roy Alma, Hulda Anita, Annette Tord, Turid Dagny, Helny Åsa, Åslög Sture
Ida Sigrid, Siri Dag, Daga Hildegard, Magnhild Orvar Fredrika Elise, Lisa
Matteus Maurits, Moritz Tekla, Tea Gerhard, Gert Tryggve Enar, Einar Dagmar, Rigmor
Lennart, Leonard Mikael, Mikaela Helge
Höstdagjämningen
INFO
RM
AT
ION Välkomna till Bioresursdagar i Uppsala!
16 - 17 november: För gymnasielärare med laborationer och föreläsningar om medicinsk genetik och proteinteknik.
18 november: För grundskolelärare 7-9 om laborationeroch bedömning.
Info och anmälan: www.bioresurs.uu.se
Bioresurs dagar 2009
Bioresursdagar.indd 1 2009-06-17 16:14:29
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Rent vatten Varför
ISverigeärdetensjälvklarhetattvridapåvattenkranennärviärtörstiga.Utströmmarrentochoftagottdricksvatten.
Gör ett enkelt vatttenreningsverkUtrustning: Två PET-flaskor, naturmaterial (sand, mossa,stenar),vattenblandatmedlitejord,kraftigtejp,kniv/såg.
SkärbortövredelenavdenenaPET-flaskan.1.
Görhålibådaflaskkorkarnamedenupphettadknivel-2.lersylochtejpaihopflaskornaskorkarmotvarandra.
Packa olika sorters naturmaterial i3.lager i den översta bottenlösa flas-kan.Läggmossanunderst, däreftersmåsten och överst ett lager medfinkorningrentvättadsand.
Hällliteavdetjordblandadevattnet4.nedidenövrePET-flaskan.Efterenlitenstunddropparrenatvattennedidenundreflaskan.(Obs!Drickinteavvattnet.)
Jämför färg, lukt och grumlighet•föreochefterreningen.
Jämförreningenmeddensomsker•med regnvatten i naturen när detsipprar ner genom marken och såsmåningombildargrundvatten.Lik-heter?Skillnader?
miljövårdsfrågor•
kretsloppinaturen•
Rena vatten
Kommunaltvattenklassassomlivsmedelochgenomgårreningochkontrolloavsettomdetkommerfrångrundvattenellerfrånytvatten,detvillsägavattenfrånsjöarochvatten-drag.Vattnetfiltreras,desinficerasoch justeras tillpH8,5,alltsånågotbasisktförattminskarostangrepppårören.
Oktober 2009
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 40
v. 41
v. 42
v. 43
v. 44
vinjettbild: höstlöv
28 29 30 1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
Ragnar, Ragna Ludvig, Love Evald, Osvald Frans, Frank
Bror Jenny, Jennifer Birgitta, Britta Nils Ingrid, Inger Harry, Harriet Erling, Jarl
Valfrid, Manfred Berit, Birgit Stellan Hedvig, Hillevi Finn Antonia, Toini Lukas
Tore, Tor Sibylla Ursula, Yrsa Marika, Marita Severin, Sören Evert, Eilert Inga, Inga-Lill
Amanda, Rasmus Sabina Simon, Simone Viola Elsa, Isabelle Edit, Edgat
Sista ansökningsdagen till vårens kurser på universitet och högskolor
FN-dagen
Kemins dag, www.keminsdag.com Kemins dag, www.keminsdag.com
Sommartid slutar
1
Kanelbullens dag
MK2009
SKYDDADE NATUROMRÅDEN
Mångfaldskonferensen 2009, 7–8 okt på Naturhistoriska riksmuseet
» Naturvård i skogen » » » Kommunal naturvård
Alla helgons dag
Internationella barndagen
AN
NO
NS
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Nederbörd VarförVäder
systematiskaobservationer•mätningar•Igenomsnittfallerdet623mmnederbördperåriSverige.
Fördelatpå årets alladagar innebärdet1, 8mmperdag.Variationernaärstora.VissaplatseriLapplandochJämtlandharenårsmedelnederbördpåöver2000mmperår.Detärmeränivissaregnskogsområden.Enregnskogfårminst1500mmnederbördperår.
Nederbördmätsimillimeter.Med1mmregnmenasattdetskullebildasett1mmtjocktvattenskiktpåmarkenomintevattnettogsuppavjordenellerrannbort.Närdetsnöarmåstesnönförstsmältasinnandenmäts.Entumregelärattencmnysnömotsvararenmmnederbördismältform.
Uppgifter:Det faller en mm nederbörd. Hur•storvolymvattenmotsvarardetpåenkvadratmeter?
På många regnmätare motsvarar en•mm nederbörd oftamer än enmmmellan strecken på skalan.Varför ärdetså?
Enkaffekoppmedoregel-•bundenformharståttut-omhusiregnundernatten.Hur kan man med hjälpav vattnet i koppen tareda på hur mångammregndetfallit?
Tillverka en regnmätareUtrustning:PET-flaska,linjal,småsten,kniv/såg.
Skär av övre delen av en1.PET-flaska. Fyll flaskan medsmåstenupp tillnågracenti-metershöjd.Stenarnagörattmätaren inte blåser omkull.Häll på vatten upp till denparallella delen av flaskan.Markera utanpå flaskan varvattennivånär(nollpunkten).
Sättdenövredelenavflaskan2.uppochnedidenundrede-lensomentratt.Trattensövrediametermåstevaralikastorsom flaskans diameter vidnollpunkten. Tratten gör attavdunstningenminskar.
Ställutregnmätarenpåenöppenplats,gärna i lä.Läsav regnmäta-ren regelbundet gärnavid sammatidpunktpådagen.Mätmedlinjalfrånnollpunkten.
November 2009
v. 44
v. 45
v. 46
v. 47
v. 48
vinjettbild: vass
26 27 28 29 30 31 1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
Allhelgonadagen
Tobias Hubert, Hugo Sverker Eugen, Eugenia Gustav Adolf Ingegerd, Ingela Vendela
Teodor, Teodora Martin, Martina Mårten Konrad, Kurt Kristian, Krister Emil, Emilia Leopold
Vibeke, Viveka Naemi, Naima Lillemor, Moa Elisabet, Lisbet Pontus, Marina Helga, Olga Cecilia, Sissela
Klemens Gudrun, Rune Katarina, Katja Linus Astrid, Asta Malte Sune
1:a advent
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
INFO
RM
AT
ION
Nästa nummer kommer i slutet av november.
Försäkra dig om ditt eget exemplar av Bi-lagan!
Prenumerera kostnadsfritt på www.bioresurs.uu.se (välj Prenumerera).
30Andreas, Anders
Gustav Adolfsdagen
Bioresursdagar Bioresursdagar Bioresursdagar
Mårtensafton
Fars dag
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Påvinternnärträdeninteharnågralövkandetvarasvårare
attsevilketträdsomärvilket.Tahjälpavutseendetpåstammarna.Spelamemoryochlärartkunska-persamtidigt.Skrivutflerexem-plaravdethäruppslagetfrånvårhemsida (www.bioresurs.uu.se).Klistra upp sidan med memo-rybilderna på styvt papper ellerlaminera med plast i en lamine-ringsapparat.
ASP
BJÖRK
GRAN
TALL
Artkunskapbiologiskmångfald•
vinternochväxterna•
Varför
Känn igen träden på stammen!
Undervinternharmångaväxtersvårtattöverleva.Utmaningenäratt inte torkaut.Under somma-rennärsolenskinerpåväxtenav-dunstarvattenochdensugeruppnytt vatten med rötterna. Ävenunder vintern avdunstar vattenfrånväxternapågrundavsolel-lervind.Mendåkanväxtenintesuga upp nytt vatten för att er-sättadetsomavdunstateftersommarkenärfrusen.
Växterharolikastrategierförattklara sig ifrånuttorkningun-der vintern.Vissa träd fäller tillexempelsinalöv.Andraträdharbladsomärsmåochöverdragnamed ett vaxskikt som t.ex. tal-lensbarr,dettaminskarocksåav-dunstningen.
December 2009
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 49
v. 50
v. 51
v. 52
v. 53
Nobeldagen
30 1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31 1 2 3
AN
NO
NS
Sven Nikolaus, Niklas
Angela, Angelika Virginia Anna Malin, Malena Daniel, Daniela Alexander, Alexis Lucia
Sten, Sixten Gottfrid Assar Stig Abraham Isak Israel, Moses
Tomas Natanael, Jonatan Adam Eva Juldagen Stefan, Staffan Johannes, Johan
Benjamin Natalia, Natalie Abel, Set Sylvester
Oskar, Ossian Beata, Beatrice Lydia Barbara, Barbro
2:a advent
3:e advent
4:e advent
Drottningens födelsedag Julafton Juldagen Annandag jul
Luciadagen
Värnlösa barns dag Nyårsafton
Vintersolståndet
vinjettbild: halmekorre
LärarlyftetVi har kurser på olika nivåer för dig som vill vidareutbilda dig eller bara prova på biologi eller natur-vetenskap. Några exempel: Läs mer på
www.ibg.uu.se/lararlyftet
Ekologiska effekter av klimat-förändringar 10 hp kvällskurs (33%) vårterminen
Biologisk bildningskurs 10 hpkvällskurs (33%), höst- & vårterminen
Kemikalier, strålning, människan & miljö 10 hp distanskurs med helgträffar (33%), vårterminen
Mark & miljö 10 hp distanskurs med helgträffar (33%) vårterminen
Fysiologi, kost och hälsa 5 hpkvällskurs (33%) höst- &
vårterminen
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Vatten i marken VarförMarken och vattnet
Jämför vattenuppsugning i olika jordarUtrustning: OH-film/glasrör, tejp, gasväv, gummisnoddar, olikajordarter(torra),lågskål.
TillverkatrerörgenomattrullaOH-film,cirkatvåcentimeteri1.diameter,ochfästihopmedtejp.Fästgasvävruntdenenaöppningenpårören.2.Fyll på med olika jordarter, till exempel lerjord, sandjord och3.blomjord.Knackapårörensåattinnehålletpackarsig.Ställrörensamtidigtienlågskålmedvatten.4.
Iakttagvattenuppsugningenomedelbartochvidolikatidpunkter.•Utnyttjaresultatetiförsöketmedobjektglasenförattdraslut-•satserkringhurvattnetstigerideolikajordarna.Resonerakringvadsomkänneteckarväxtersomtrivsiolikajordar.•
Hur högt stiger vattnet? Tejpaihopobjektglasmedvarandratvåochtvå.Låtdetförsta1.paretsittatättihopochsättolikastoradistansermellandeandrasåattdufårenuppsättningmedökandemellanrummellangla-sen.Elleranvändglasrör(kapillärrör)medolikadimension.Sätt ned objektglasen samtidigt i en genomskinligmugg eller2.burkmedlitevattenpåbotten.Iakttahursnabbtochhurhögtvattnetstigerideolikaparen.3.
Markenbeståravfastmaterialochmarkporer. Iporernafinns luftochvattenivarierandemängd.Enblandningavbådeluftfylldaochvattenfylldaporerärdetmestidealaförväxternasrötter.
KapillärkraftI mycket smala glasrör stiger vattenytanpå grund av kraftenmellanmolekylernai vätskan och glaset. Samma sak händeri jord där det finns smala gångarmellanpartiklarna.Där spelar kapillärkraften enviktigrolleftersomdensugeruppvattengenommarkentillväxternasrötter.precissomnärmanvattnarenkrukväxtenbartpå fatet sugs vattnet upp i jorden medhjälpavkappillärkraften.
förståsammanhang•
observationer•
Julrosen kan blomma mitt i vintern trots att vattnet i marken är fruset. Släktet Helleborus bildar täta underjordiska stammar (rhizom) varifrån skott, blad och rötter utvecklas. Rötterna som är tjocka och kraftiga växer djupt ner i jorden och gör plantorna motståndskraftiga för torka.
Jordar som består av en blandning av mull och stora och små mineralkorn har en varierad struktur. Där finns både stora och små hålrum. I de små hålrummen hålls vatten kvar och i de stora finns ofta luft. Växternas rötter som är beroende av både luft och vatten trivs bra i sådana jordar.
blomjord lerjord sandjord
luft
vatten
rot rothår
Nyårsdagen
Januari 2010
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 53
v. 1
v. 2
v. 3
v. 4
vinjettbild: vinterkvist
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
INFO
RM
AT
ION
Svea Alfred, Alfrida
Rut Hanna, Hannele Kasper, Melker, Baltsar August, Augusta Erland Gunnar, Gunder Sigurd, Sigbritt
Jan, Jannike Frideborg, Fridolf Knut Felix, Felicia Laura, Lorentz Hjalmar, Helmer Anton, Tony
Hilda, Hildur Henrik Fabian, Sebastian Agnes, Agneta Vincent, Viktor Frej, Freja Erika
Paul, Pål Bodil, Boel Göte, Göta Karl, Karla Diana Gunilla, Gunhild Ivar, Joar
Trettondedagsafton Trettondedag jul
Konungens namnsdag
Tjugondedag jul
liv i vatten är temat för årets utmaning som riktar sig till förskolor och klasser upp till skolår 5.
Delta i 2010 års
utmaning!
1 2 3
Hur tänker ni i planeringen av ett vattentema?•
Hur organiserar och genomför ni temat? •
Hur blev det (om ni hunnit genomföra temat)?•
Redovisa med ord och bild eller i andra former.
Läs mer om 2010 års utmaning på www.bioresurs.uu.se, välj förskola, gr 1 - 5.
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
VarförFrön och vatten
Odla krassefrönUtrustning:Krassefrön, läsk-ellergråpapper,plastskivor,plastkärl.Detärenfördelomfleraelevgruppergörlikadanaförsök.
Klipptillcirka8x10cmstorabitaravpapperet.Klipptillplast-1.skivorisammastorlek.Locketfrånengodisburkfungerarbra.
Fuktapapperetochläggdetpåplastskivan.Placera4-5frönpå2.papperet.Hälllitevattenibottenpåettgenomskinligtkärlochställnedskivanivattnet,ganskaupprätt.(Sebildtillhöger.)
Följrotensochskottetsutvecklingochgöriakttagelserdagligen3.undercirkaenvecka.
Närrotenvuxitentilltvåcentimetervridshälftenavskivorna4.90°ochställsnedivattnetigen.Följdenfortsattautvecklingen.
Mer att göra: Hurmångaprocentavklassenssamtligafrönagror?•
Undersökhurlängefröetsnäringräcker.Placerahälftenavför-•söksburkarnamörktsåattfotosyntesenhindras.Ingenytterligarenäringbildasochtillväxtenavstannarnärfröetsmatsäckärslut.
Gårutvecklingen långsammare vid lägre temperatur?Under-•sökgenomattplacerahälftenavförsöksburkarnailägretem-peraturmenvidsammaljusförhållanden.
laborativaundersökningar•
iakttagelser•
Odlingsförsök
Först utvecklas ett frö med hjälp av näring lagrad i frövita eller hjärtblad. När skottet kommit upp i ljuset startar fotosyntesen och växten kan fortsätta att försörja sig själv.
Ett frö leverochandasmycket långsamt.Dettaruppsyreochavgerkoldioxid.Förattbrytafrövilanochsti-muleragroningbehövsvattenochvärme.
Närfröettaruppvatten,ökarenzymaktivitetenochupp-lagsnäringenbrytsnertillenklareföreningarsomtransporterastillfröetstillväxtpunkter.Förstbörjarrotenutvecklas.Denpåverkasavjordensdragningskraftochväxernedåt.Därnästutvecklasskottetsomväxeriraktmotsattriktning.Närskottspetsenkommeruppurjordenpåverkarljusettillväxtriktningen.
Februari 2010
v. 5
v. 6
v. 7
v. 8
vinjettbild: frUsna rönnbär
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
FÖR
SÖK
Max, Maximilian Kyndelsmässodagen Disa, Hjördis Ansgar, Anshelm Agata, Agda Dorotea, Doris Rickard, Dick
Fanny, Franciska Iris Yngve, Inge Evelina, Evy Agne, Ove Valentin
Julia, Julius Alexandra, Sandra Frida, Fritiof Gabriella, Ella Vivianne Hilding
Torsten, Torun Mattias, Mats Sigvard, Sivert Torgny, Torkel Lage Maria
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Alla hjärtans dag
Fettisdagen
Berta, Bert
Sigfrid
Pia
Ur NatureN Lärobok för foLkskoLaN 1929Hur frön gro.Försök. a) Vi fylla ett smalt glaskärl till hälften med ärter (eller bönor) och litet rågkorn samt hälla vatten därutöver upp till brädden av kärlet. Undersök ett dygn därefter, hur högt fröna nå och hur högt vattnet står i kärlet! Fröna har alltså tagit upp vatten och därav har de svält.b) Väg ett antal (t. ex. 100) ärter eller bönor och anteckna vikten, lägg fröna i vatten, tag upp dem efter två dygn, torka av dem och väg dem! Hur mycket vatten ha de upptagit?
Samernas nationaldag
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Odla en vassvippa
Varför
VassVass,somärNordenshögstagräs,kantauppnäringbådefrånbottnenochdirektfrånvattnetochfung-erarsomettfilterochenbehållareförpartiklarochlösta ämnen. Näringsupptaget från vattnet sker ge-nomspecialiserade”vattenrötter”, somiblandbildaren tät rotfilt. Upptaget via vattnet kan ibland varastörreänupptagetviabottnen.
Vassförökarsiggenomrotskottmenävengenomfrö.Detkanduföljagenomattlåtaenhelvippagro.Envassvippainnehållermängdermedfrön.
Plockaenvippapåvinternellertidigtpåvårenoch•läggden i enkrukamed jord.Täckövermedetttuntlagerjordochvattna.
Träengenomskinligplastpåsemednågrahåliöver•krukansåhållssåddenfuktig.
Efter en tid tränger de späda ljusgröna skotten uppgenomjordlagret.Prövagärnamedfröställningarfrånandragräsarter,tillexempelhavreellervete.
Vinterståndare
Tätväxandevassfungerarbrasomeneffektivfällaförkväveochfosfor,specielltundertillväxtperioden,maj-september.
Vassen blommar i augusti - september. Vippan som är stor och yvig är först brunlila för att senare övergå i glänsande silverfärg.
förökning•
undersökandearbetssätt•
Mars 2010
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 9
v. 10
v. 11
v. 12
v. 13
vinjettbild: kardborre
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
AN
NO
NS
Albin, Elvira Ernst, Erna Gunborg, Gunvor Adrian, Adriana Tora, Tove Ebba, Ebbe Camilla
Torbjörn, Torleif Edla, Ada Edvin, Egon Viktoria Greger Matilda, Maud
Herbert, Gilbert Gertrud Edvard, Edmund Josef, Josefina Joakim, Kim Bengt
Gerda, Gerd Gabriel, Rafael Marie bebådelsedag Emanuel Rudolf, Ralf Malkolm, Morgan
30 31 1 2 3 4
Kronprinsessans namnsdag
Internationella Biologiolympiaden Svenska uttagningen
Holger, Holmfrid Ester
Internationella kvinnodagen
Sista ansökningsdag till sommarkurser på universitet och högskolor Vårdagjämningen
Lär dig mer om vatten!Vi har både långa och korta kurser.
Läs mer på www.ibg.uu.se
Akvatisk ekologi - från sjö till hav5 hp distanskurs (20%) med helg-träffar, höstterminen
Östersjöns miljö 10 hpWebb-baserad distanskurs (25%), höstterminen
Vattenvård 10 hpWebb-baserad distanskurs (25%), höstterminen
Limnologi (läran om sötvatten)15 hp (100%) höstterminen
Siv
Kristoffer, Christel
Kennet, Kent
Jonas, Jens
Våffeldagen Sommartid börjar
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
BilderpåandmatiolkaflaskorBilderpåandmatiolkaflaskor
VarförOdla i vattenIstillaståendevattenfrämstisödraochmellerstaSverigefinnsoftadenlillavattenväxtenandmat.Stamochbladärsammansmältatillettrundatskottsomärnågramillimeteridiameter.Ovanifrånserdetutsomettblad.Rotenhängerfrittivattnetutanattnåbottnen.
Tillväxtförsök
Hos andmat är blad och stam sammansmälta till ett rundat skott, ett par millimeter långt. Från varje skott utgår en rot.
Odla andmat i olika vattenSamlainandmatochfördelasammaantalskott(bladlikaskivor)iburkarmedolikavatten.Förattrottrådarnafrånandmatenskaflyta frittbörman fyllakärlet till cirka femcentimetershöjd.Startamedtioskott ivarjeburk.Ettstörreantalskottgörattavläsningenblirsvåromtillväxtenärstor.Medhjälpavenliten”håv”(enmetalltrådsöglamedcirka5mmidiameter)kandulyftauppplantornaenochen.Förslagtillolikaodlingsförsök:
Användursprungsvattnetfrånsjöndärandmatenhämtades.•Läggsammaantalskottitvåolikaburkar.Placeraenburkljustirumstemperatur,enburkmörktirumstemperatur.
Hämta vatten från tre olika sjöar i närområdet, inklusive•dendärandmatenhämtadesifrån.Fördelaandmatiburkarmeddeolikasjövattnen.Låtburkarnaståisammaljusochtemperatur.
Jämför tillväxten i ursprungsvattnet med kranvatten och•kranvattenmedtillskottavennormaldosväxtgödning.
Läsavresultatenveckaförveckagenomatträknaantaletskotti varje burk eller genom att uppskatta tillväxten i de olikaburkarna.
Titta på andmat i luppStuderaandmatilupp.Försöksevarifrånutväxtenavnyaskottsker.Tittauppifrån,detärlättastomskottenfårflytafrittienlitenskålmedvatten.
Plockaocksåuppnågraskott,placerademuppochnedpåettpapper.Detkanvaralättareattsehurnyaochgamlaskotthängerihopochvarifrånutväxtenstartarommantittarpåundersidan.
Hittar du inte andmat i din region? Hör av dig till Bioresurs så skickar vi ett rör med lite andmat under vår eller höst.
Förökningenskeroftakönslöst.Nyaskottväxerutfrånun-dersidan på växten från den för ögat osynliga gränsenmellanstamochbladnäraroten.Oftahängerfleraskottihop.Ienmiljödärandmattrivsförökardensigsnabbtochkanefterentidfyllaupphelaytan.Vidmaximaltillväxtfördubblasantaletindividervarannandag.
genomföraundersökningar•
sökasvarochlösningar•
April 2010
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 13
v. 14
v. 15
v. 16
v. 17
vinjettbild: blåsippor
29 30 31 1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 1 2
Harald, Hervor Gudmund, Ingemund Ferdinand, Nanna Marianne, Marlene
Irene, Irja Vilhelm, Helmi Irma, Iremlin Nadja, Tanja Otto, Ottilia Ingvar, Ingvor Ulf, Ylva
Liv Artur, Douglas Tiburtius Olivia, Oliver Patrik, Patricia Elias, Elis Valdemar, Volmar
Olaus, Ola Amalia, Amelie Anneli, Annika Allan, Glenn Georg, Göran Vega Markus
Teresia, Terese Engelbrekt Ture, Tyra Tyko Mariana
Valborgsmässoafton Konungens födelsedag
Skärtorsdagen Långfredagen Påskafton
Annandag påsk
Påskdagen
Sista ansökningsdag till höstens kurser på universitet och högskolor
VÅ
R I
SV
ERIG
E
Romernas nationaldag
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
MygglarverVattenrika trakter är tillhåll förmygg.Myggor lägger sina äggistillaståendevattenochdär leverävenderas larverochpup-por.Stickmygganslarversaknarbenochtumlarruntivattnetgenomattsvängapåbakkroppen.Dehängeroftavidvattenytanmedhuvudetnedåtochbakkroppenuppåt.Detärförattkunnaandasinluftgenomettandningsröribakkroppen.Efterfemtillsexveckorbildasenpuppaochefterytterligarenågradagarärdenvuxnainsektenfärdig.Defullbildademyggornaandaslik-somallainsektergenomsmåandningshålpåkroppen.
Varför
Stickmyggors larver andas med andningsröret på bakkrop-pen. De livnär sig på alger.
Stickmygga fotograferad i svepelektronmikroskop vid 500 x förstoring. Här syns ena facettögat och övre delen av sugsnabeln.
Myggor har två vingar och tillhör gruppen tvåvingar. Honor av stickmyggor suger blod medan hanarna lever av nektar.
Studera mygglarver
Foto: Malin PlantingFoto: Urban Emanuelsson
Foto: Börge Pettersson
Foto: Börge Pettersson
Odla mygglarverSamlauppvattenmedmygglarveritillexempelenplastburk.Täckövermedenglasskivaellerplastfilmochföljdagfördaglarvernasutveckling.Tomma larvskinnvidbottenochvidvattenytanvisarattlarvernautvecklas.Dukansnartsedehästskoformigtkröktapuppornamedsinatvåandningsrörikroppensbakreände.Puppornasimmarlivligtomkringellerhängervidvattenytan.Näromvandlingentillfärdigmyggaäravslutadsprickerpupphudenochinsektenkanflygaiväg.
UndersökTagenvår-ellersommardaguppettglasvattenurettdikeellerenvattenpöldärdetfinnsmygglarver.Iakttagochbeskrivmygg-larvernasutseendeochrörelser.Hurbetersiglarvernadåglasetstårorört?Dådugerglasetenlitenknäpp?
delaktighetinaturenskretslopp•studeraochbeskriva•
mundelar
reducerade, kan ej sticka
sugsnabel
vingar
täcker bakkroppspetsen täcker ej bakkroppsspetsen
STICKMYGGA, hona FJÄDERMYGGA, hona
Maj 2010
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 17
v. 18
v. 19
v. 20
v. 21
Första maj
vinjettbild: koltrast
26 27 28 29 30 1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
AN
NO
NS
Valborg Filip, Filippa
John, Jane Monika, Mona Gotthard, Erhard Marit, Rita Carina, Carita Åke Reidar, Reidun
Esbjörn, Styrbjörn Märta, Märit Charlotta, Lotta Linnea, Linn Halvard, Halvar Sofia, Sonja Ronald, Ronny
Rebecka, Ruben Erik Maj, Majken Karolina, Carola Konstantin, Conny Hemming, Henning Desideria, Desirée
Ivan, Vanja Urban Vilhelmina, Vilma Beda, Blenda Ingeborg, Borghild Yvonne, Jeanette Vera, Veronika
Kristi himmelsfärdsdag
Pingstdagen
Mors dag31Petronella, Pernilla
Annandag pingst
Biologilärarnas förening – för lärare i grundskola och gymnasium
Som medlem får du:
fyra nummer av tidningen Biologen per år.
träffa andra biologiintresserade lärare genom att delta i de program som ordnas av lokala kretsar på olika håll i landet.
Medlem blir du genom att sätta in 130 kr på PlusGiro 56720-6, Biologilärarnas förening.
BIOLOGILÄRARNAS FÖRENI
NG
www.biologilararna.nu
M B . Å
BIOLOGILÄRARNAS FÖRENIN
G
Uttern på väg tillbaka!
Dagbok från Linnédagarna
Darwin idag
EUSO–rapport
Årsmöte på Hamburgö
Nr2_2009_5.indd 1
2009-06-17 09:03:23
Kurser och BF.indd 2 2009-06-17 09:15:50
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se
Under ytan finns i de flesta växtrika sjöar enmyllrandemångfaldavorganismerattutforska.Vilkaartersomfinnsberorpåmiljöniochruntvattendraget.Ennäringsriksjöhar ofta lövträd och odlademarker i omgivningen.Denstörstamångfalden finns i områdenmedmjuka ler- ochdybottnar.
Finns i sjön!
Gör en enkel sjöundersökningUtrustning:Vattenhåv eller hushållssil, plastbalja (gärnalåg)ochnågrasmåburkarattsorterai.
Samlaindjurgenomattdranågrakraftigatagmedhåven/silenframochtillbakablandväxternaistrandkanten.Dåvirvlardjursomsuttitgömdaupp.Hällfångsteniplastbal-jansomfylltsmedvattenupptillnågracentimetershöjd.Efterenlitenstundbörjardjurenrörasigochdetblirlättattstuderadem.
Iakttag och beskriv • ettdjuritaget.Storlekochfärg.Hurserögonochmunut?Hurärdeplacerade?Hurtardjuretsigfram?Snabbtellerlångsamt?Rörsigdju-retpåbottnenellervidytan?
Resonera • vidare.Djurartersomleveridagharformatsavevolutionen.Derasform,färgochfunktionäralltsåbraföröverlevnadimiljöndeleveri.Vilkaolikaan-passningarhardjurenfrånsjönsomgörattdeklararfortplantningochöverlevnad?Resoneraochjämförde
insamladedjuren.
Släpptillbakadjurenivattnetnärundersök-ningenärklar.
Flicksländelarven (t.v.) och dykarbaggen (t.h.) är rov-djur. De rör sig fort, har stor mun och stora ögon. Vattengråsuggan (mitten) som är växtätare rör sig långsamt och har liten mun och små ögon.
Utrustning: en vanlig plasthink, enlitemindrehinkochenpinne,kniv
Skär ett ut ett hål i botten1.på den stora hinken, lagomstort såattdetgårattköradenlillahinkenmedbottenförstgenomhålet.Denlillahinkenskafastnaihålet.
Skär bort bottnen på den lilla2.hinken. Hålet ska passa motansiktet i höjd med ögonen.Gör ett hål på vardera sidanavdenstorahinken.Stoppaidenlillahinkenochdrapin-nen genom hålen så att denlillahinkenvilarmotpinnen.
Hållipinnenmedbådahänder-3.na,sättöppningenmotansikteochkikanedunderytan.
Varför
biologiskmångfald•
bservationerifält•
Sjöundersökning
Tillverka en vattenkikare
Foto: Börge Pettersson
Juni 2010
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
v. 22
v. 23
v. 24
v. 25
v. 26
Sveriges Nationaldag
vinjettbild: strandskata med Unge
31 1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 1 2 3 4
AN
NO
NS
Gun, Gunnel Rutger, Roger Ingemar, Gudmar Solbritt, Solveig Bo Gustav, Gösta Karin, Kajsa Tage
Robert, Robin Eivor, Majvor Börje, Birger Svante, Boris Bertil, Berthold Eskil Aina, Aino
Håkan, Hakon Margit, Margot Axel, Axelina Torborg, Torvald Björn, Bjarne Germund, Görel Linda
Alf, Alvar Paulina, Paula Adolf, Alice Johannes Döparens dag David, Salomon Rakel, Lea Selma, Fingal
Leo Peter, Petra Elof, Leif
Ny studiehandbok ute! Nio avsnitt om biologiska resurser där du bor.
Rek pris: 140 kr
www.naptek.se
Livsviktig kunskap glöms bortTusentals år av naturbruk har lärt oss att hushålla med naturresurser långsiktigt. Vi får inte överge den kunskapsbasen!Naptek arbetar med traditioner om att ta tillvara biologisk mångfald.
MidsommardagenMidsommaraftonSommarsolståndet
Vatten är temat för årets Idékalender. Som och pedagog och lärare är det lätt att lyfta fram vatten som ett centralt ämne. Vatten finns med på många sätt i de flesta försök och under-sökningar med koppling till NO och biologi. Levande organismer och vatten är också intimt kopplade till varandra. Utan vatten inget liv.
EvolutionEn kursdag på temat Evolution för lärare i gymnasiet och senare delen av grundsko-lan. Program: Funderingar kring temat ”Vad är liv?”. Diskussion utifrån utställningen ”Vetenskapelsen”. Praktiska och konkreta undervisningsidéer för skolan i form av övningar, spel och laborationer
2 september, naturum Dalarna, Siljansnäs. Kursen är kostnadsfri.
NationalnyckelkurserDeltagarna betalar kost och logi själva men ingen kursavgift uttages.
Mosskurs, Sollentuna 29-30 september. • Mångfotingar och andra marklevande • djur, Hunneberg 27-28 oktober.
Bioresursdagar 2009Tre dagar fyllda med laborationer, praktiska övningar, föreläsningar och diskussioner:
16-17 november för gymnasielärare, • kursavgift 800 kr.
18 november för lärare i grundskola, • 7-9, kursavgift 400 kr.
Plats: Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala
KursanmälningarFör alla kurser gäller mer information och anmälan på resurscentrums hemsida www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.
E-brev för skolledareNu kan även skolledare prenumerera på information från resurscentrum. Tipsa din skolledare att anmäla sig på www.bioresurs.uu.se, klicka på nyhetsbrev i vänstermarigi-nalen.
BPorto betalt
Sverige
Avsändare:Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Box 592, 751 24 Uppsala
Till läsaren! Kalendarium
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan 2 augusti 2009 • www.bioresurs.uu.se
Önskar du fler exemplar av Bi-lagan? Skriv till oss på info@bioresurs.uu.se!
Malin PlantingRedaktör för Bi-lagan malin.planting@bioresurs.uu.se018-471 64 07
Christina Polgren Föreståndare. Inriktning förskola, skola och vuxenutbildning.christina.polgren@bioresurs.uu.se018-471 50 65
Britt-Marie LidestenInriktning gymnasium. britt-marie.lidesten@bioresurs.uu.se018-471 50 66
Det är vi som jobbar på Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik:
Tidningen Bi-laganBi-lagan ges ut av Nationellt resurscen-trum för biologi och bioteknik. Tidningen utkommer med tre nummer per år och riktar sig till alla som arbetar med uteverksamhet, naturorienterande ämnen och biologi, från förskola till gymnasium.
Ansvarig utgivare: Christina PolgrenRedaktör, layout: Malin PlantingFoto: redaktionen (där inget annat anges).Upplaga: 19 000 exTryck; Davidsons tryckeri ABProduktionen av tidningen är Svanen- och FSC-märkt.
Förutom att alla idéuppslag har vatten som en central del har varje uppslag också en ruta med Varför? Rutan knyter an till förskolans/skolans läroplaner och kursplaner och ger exem-pel på sammanhang där uppslagets innehåll kan passa in. Varje försök eller praktiskt inslag i un-dervisningen är ju en pusselbit i ett större sam-manhang. Att i undervisningen synliggöra olika samband är en av utmaningarna för pedagogen
Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik söker förskolor för ett utvecklings-projekt som startar under hösten. Syftet är att förstärka NO i den egna förskolan samt höja ämneskunskapen hos barnskötare och förskol-lärare. Vi erbjuder stöd och fortbildning vid planering och genomförande av NO-tema med koppling till årets idékalender.
Är din förskola intresserad? Skicka ett mail till info@bioresurs.uu.se. Vi ser fram emot att höra av er!
Trevligt läsår önskar vi på resurscentrum!
top related