ett långt brev
Post on 24-Jan-2018
3.014 Views
Preview:
TRANSCRIPT
4
OmförfattarenBosseElmgrenärmedmerän60årsomaktivsocialdemokratenavarbetarrörelsensveteraner.Medkortareerfarenheteravskogs-ochindustri-arbeteharhanägnatstörredelenavsittyrkeslivsomjournalistochfunktionäridetsocialdemokratiskapartiet,bl.a.påpartistyrelsenskansliochsompolitisksekreterareförfullmäktigegruppeniGöteborg.Tankeverksam-hetengav2010utrapportenArbetsförsäkringåtalla!avhonomtillsammansmedLarsAg,HelmuthFöll,SuneGidgårdochStigLahti.NumerabosattiSödertälje,därhantidigareiårfickABF:sprissomåretsfolkbildareförinsatseridetlokalaarbetet.
FörfattarnasvararsjälvaförframlagdauppfattningarochslutsatseriTankeverksamhetensskrifter.Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.seredaktion@tankeverksamheten.seISBN978-91-87077-49-4Göteborg2015
5
Innehåll
Kapitel1Tillsammanskanvigörasåmycket 6
Kapitel2Viharbaraettjordklot 23
Kapitel3Angelägnaarbetsuppgifter 39
Kapitel4Enallmänarbetsförsäkring 48
Kapitel5Rivsegregationensmurar 66
Kapitel6Schystavillkorijobbet 72
Kapitel7Sjukvårdsförsäkring–någotattsättaintändernai 79
Kapitel8Ettnyttmiljonprogram 83
Kapitel9MednattågtillSevilla 91
Kapitel10Vibehövermeraskog 102
Kapitel11Tavarapåsolen 106
Kapitel12Exporteradenfackligakampen 110
Kapitel13Hurkanvirättatillalltdetta? 115
Enefterskrift 124
Bilaga(tabell) 128
6
Kapitel1
Tillsammanskanvigörasåmycket
Hej,Dusomläserdethärlångabrevet!
JagharenallvarligfrågatillDig.VillDulevaiettsamhälleochenvärld:
…sominteäruppbyggdapåsamhällsklasserutanavjämlikar,påallamänniskorslikavärde,
...därutvecklingenbestämsfrämstgenomdemokratiskabesluteftertankeutbytemellanmänniskor,inteiförstahandavaffärsuppgörelser,privatavinstintressenelleren”utveckling”somvityckerossståmakt-lösainför,
…därdetråderdemokratipåallaområden,politiskt,socialt,kulturelltochekonomiskt,
…därallaklimathotochhotmotmänsklighetensöverlevnadharun-danröjts,
...därmänniskornaleverifredochtrygghetochmedgodalevnads-villkor,därlivetsgodaärrättvistfördelatochdärvarochenkanutveck-laseftersinabästastämningarslängtan,
…därdetråderyttrande-och informationsfrihet,därolikauppfatt-ningarbrytsmotvarandraiengenerösanda,
...därallahartillgångtillrenluft,rentvattenochenbramiljöiövrigt,
…därviallafårkännaattvibehövs,därdetfinnsarbeteåtallamedgodaarbetsvillkor,
...därvimänniskorställeruppförvarandraochförsökerbidramedattgöravårtbästa,därviförsökertavarapåvarjemänniskasviljaochförmåga,
…sompräglasavgemenskapochgottkamratskap?
Dettaärendröm,envisionsomtill viktigadelarhar funnitsmed i
7
arbetarrörelsensedandessbarndom.Mensomocksåharvuxitsigstarkinomochtackvaremiljörörelsenocholikafreds-ochsolidaritetsrörel-ser.
OmDusvararjapåminfrågasåtyckerjagattviskaarbetatillsam-mansförattdenvisionenocksåskapräglamänsklighetensframtid.JagtrorattviiSverigeärflerahundratusensomställerupppådetta.EnstordelröstaripolitiskavalmedSocialdemokraterna,Miljöpartiet,Vänster-partietellerFeministisktInitiativ.Mångaärmedlemmarinågotavdehärpartierna,mångafackligtaktiva,mångaverksammaiandrafolkrö-relser.Detfinnsocksåandrasomäruppfylldaavidéeravdethärslaget–endelsomkanskerentavbrukarröstapånågotborgerligtparti.
Antaletärintesånoga,menviärintesåfå.
FörDigsominteställerupppådeidéersomjagförsöktbeskrivahärkanbrevetkanskegeanledningtillenellerannanfundering.
*
Tillsammanskanvimänniskoråstadkommamycket.
Ganskasjälvklartegentligen,menviglömmerdetsålätt.
Viinserdetbättrenärviharettmålframföross,etthandfastochkon-kretmål,någotsomvigärnavilluppnåochdärdetäruppenbartattvimåstehjälpasåtförattkommadit.Enpraktisktgripbarvision.Enmöjligdröm.
Dengemensammadrömmenkanförvandlatillochmedettantalkve-rulanter och gnällspikar till en gruppmed framtidstro, kanske rentaventusiaster.Denkaninspireraossalla.
Redandetärisigettstyckegodlivskvalitet.
Tilldettaskamanläggaalldenlivskvalitetsomkommerunderarbe-tetsgångochnärmåletäruppnått.
Gemensammamålattarbetaförkanblitillenoemotståndligkraftförossmänniskor.
8
*
Arbetarrörelsen växte fram av att en undertryckt samhällsklass villeförbättrasinavillkor.Gemensammamålattarbeta förvarallmänochlika rösträtt,bättre löner,kortarearbetstid,mindreolycksrisker.Menocksåattnåtrygghetvidsjukdomocharbetslöshet,bättreskolgångförbarnen,kulturochfritid,lokalerförmöten.Alltdettavarpraktiskavi-sioner,drömmarmöjligaattförverkliga.Detgavframtidstroochhand-lingskraft.
ErnstWigforss,Sverigesfinansminister1932-49,kalladedettaprovi-soriskautopier.Provisoriskadärföratthanvillevisaattdet intefinnsnågotslutmåliformavettidealsamhälle.Denkampförettbättresam-hälle och enbättre värld somhandeltog i såg han somen enda långprocess, en ständig samhällsförändring,uppburenavenandaav jäm-likhet, solidaritet, demokrati. Provisoriskautopier görmålen levande,konkretaochfattningsbaraföralla.Efterhandsomdeförverkligasmås-te de ersättas av nya. Samhället blir aldrig färdigbyggt, det var hansfilosofi–ettsättatttänkasomprägladeheladenreformistiskaarbetar-rörelsen.
*
Miljörörelsen,nykterhetsrörelsenochandrafolkrörelserharallabyggtpå att de har sina konkreta mål att arbeta för. Alla har sina möjligadrömmar, levandevisioner,provisoriskautopier.Annarshadede inteblivitfolkrörelser.Ingastörreskarormänniskorlåtersigentusiasmerasavabstraktamål.
Mångaavdehärlevandemålen,visionerna,harvuxitframurhotochrisker,ursvårasamhällsproblem.Hotommiljö-ochklimatkatastroferellerallmändryckenskapsomvållarnöd,dethargettmiljörörelsenochnykterhetsrörelsenutgångspunkterförderaslevandemål.
Iandrafallhardelevandemålengåttutpåattskapanyamöjligheter.Idrottsrörelsen, föratttaettexempel,harkommittill förattmedlem-marnavillskaffasigmöjlighettillidrottochmotion.
9
Jagminns frånmin ungdom, då jag en tid bodde i Svärtinge invidNorrköping,hurettgängungasomvillespelafotbollbildadeSvärtingeSKförattordnaenfotbollsplan,skaffautrustningochvaramediserie-spel.Detvarderaspraktiskavision,grundenförmångatimmarsgemen-samtarbetepåideellgrund.Ochdelyckades,bådemedattfixafotbolls-planenochettlagsombörjadespelaiöstgötaserierna.
Kanske har en grupp invånare i en stadsdel ellermindre ort varitintresseradeavträdgårdsodlingochbildatenkoloniträdgårdsföreningsomlyckatsskaffamarkochdärdekunnatodla.Varochenpåsinlott,menmöjligheternahardefåttgenomattslutasigsamman,samarbetaförsittgemensammabästa.
Dethadealdriggåttutanengemensamdrömomattkunnaodlaegnablommor,bär, fruktochgrönsakerochmedvetandetomattdet fannsmedmänniskormedsammaintressesommankundesamverkamed.
Samverkan i demokratiska former för gemensammaoch angelägnamålärenmäktigdrivkraftförmänskligutveckling.
Ettheltannatslagsdrivkraftärsträvanefterekonomiskvinningföregendel.Dendrivkraftenärnäraförbundenmedmarknadenskrafter.Vadskaavgörasavaffärstransaktioner?Ochvadskaavgörasgenomde-mokratiska beslut?Den avvägningenbestämmer i hög grad vad slagssamhälleviskaha.
*
Jagsomskriverdethärlångabrevetärengammalsocialdemokrat.JaggickmediSSU,detsocialdemokratiskaungdomsförbundet,1948,fem-tonårgammal.DetvarunderTageErlandersallraförstavalrörelsesompartiledareochstatsminister.Ipartietharjagvaritmedlemi60årutanavbrott.Närjagskriverdettaärjag82.Undermittyrkeslivharjagvaritjournalist,arbetatkortaperioderiskogen,entidsomgodsmottagareiindustrin,enannankorttidsomfolkhögskollärareochkursledare.Meni sammanlagt tjugo år var jag anställd som funktionär i det social-demokratiskapartiet,bådepåcentralnivåochlokalnivå.PlustreårsompolitisksekreterareåtSocialdemokraternasgruppiGöteborgskommun.
10
På1960-och70-talenjobbadejagcentraltåtdensocialdemokratiskapartistyrelsen,Sveavägen68 iStockholm.DetvarunderStenAnders-sons tid som partisekreterare och i den period då Sverige sommestintensivt reformerades under socialdemokratisk ledning. Vi som job-badei68:anvaruppfylldaavstortengagemangidenhärprocessen,vårtarbetevarkrävandemenentusiasmerande.Påsåsättkomjagattföljarikspolitikenpåmycketnärahåll,såattsägainifrån,underenmycketviktigperiodiSverigesmodernahistoria.
JagharbottpåenradorteriSverige:OlikaplatseriminhemprovinsÖstergötland, i Söderhamn,Karlskoga,Norrbotten, i Stockholmsområ-det,BoråsochGöteborg.NumeraärjagpensionärochboriSödertälje.
Nuvetninågotomvemdetärsomskrivertiller.
*
Vadvilljagdåerallaläsare,meddettalångabrev?Jo,jaghartvåären-den:
Delsvilljagattviskahjälpasåtförattställauppnyamålförattföränd-rasamhälletochhelavärlden i riktningmot jämlikhetochdemokrati.Praktiska, angelägna och fattbara mål som kan väcka entusiasm hosmångaochbrettfolkligtstöd.Möjligadrömmarsommänniskorkännerattdekanförverkligasomvihjälpsåt.Allteftersomdeförverkligasskaviställauppnyamålattarbetaför,påsammasätt.OchmeddettaskapaframtidstroiställetförpessimismomutvecklingeniSverigeochvärl-den.
Jagvillstartaendebattomvilkadessaentusiasmerandemålskavara.Idethärbrevettillerläggerjagframendelidéerochuppslag.Mestföratt åskådliggöra vad jagmenar. Jag tror givetvis själv att det är godaidéer.Menallakommernoginteattvinnastortstöd.Andrakommersä-kertistället.Vilkaskavaravårapraktiskamål?Våraprovisoriskauto-pier?
Delsvilljagspridainsiktenomattviidenrikadelenavvärldensnartmåsteslutaökavårmateriellakonsumtionförattiställetbörjaminskaden.
11
Ivårdelavvärldenförbrukarvinutre-fyragångersåmycketsomjor-denskulletålaomallalevdesomvi.Detkanviintehållapåmediläng-den,särskiltinteomviskafåenrättvisfördelningavjordensnaturtill-gångar.Denekonomiskatillväxtenmåstefåheltannatinnehållänhit-tills.Dennaturtillgångsomvikanochböranvändameravärmänniskorsvilja och förmåga till arbete. Och snabba vetenskapliga framsteg. Deflestavetattnaturensättergränser förvadvikantauturvårplanet.Menfåharinsetthelaviddenavdetta.Mänsklighetenkommerattställasinföroerhörtstoraförändringarnärhelahushållningenpåjordenmåsteställasom.
Bådadehäruppgifternakräverattvimänniskorsamverkarochut-vecklarjämlikasamhällenochenjämlikvärld.Tarvarapånyamöjlig-heter.Vikanhjälpasåtattövertygamedmänniskorsåattomställning-arnakanskepådemokratiskvägochsåattdeefterhandkan leda tillbättreochrikarelivföralla.Trotsattmångaavjordensinvånaremåstedranerpåsittmateriellavälstånd.
*
Underfleraårtionden,tillochmed1980-talet,skeddeengradvisutjäm-ningavlevnadsförhållandenamellanmerochmindrevälbeställdagrup-periSverige.Desämreställdaochmellanskiktenfickdetstegvisbetyd-ligtbättreochnärmadesigdebästställdagrupperna i levnadsvillkor.Detvarettresultat inteminstavdenlångvarigaochmålmedvetnare-formpolitiken under socialdemokratisk ledning och av fackförenings-rörelsensstyrkaocharbeteförattförbättrasinamedlemmarsvillkor.
Deprovisoriskautopiernavarmånga,ochdeavlöstevarandra.
Efter valnederlaget 1976 som ledde till den första borgerliga rege-ringeniSverigepå44årharSocialdemokraternakommitpådefensivenisvenskpolitik.Nästaningaprovisoriskautopierellerlevandeochgrip-baramålförattförändrasamhälletharsedandessförtsframavarbetar-rörelsen.Iställethardetpåfleraområdenblivitenanpassningefterbor-gerligkritik.
Ochsedantjugofemårtillbakaharutvecklingenbyttriktning,utjäm-ningen av levnadsvillkor mellan samhällsklasser vänts i sin motsats.
12
Klyftornamellangrupperisamhälletvidgasnuåter,bådevadgällerin-komsterochpåandrasätt.
Detsenasteårtiondetharocksåväljarstödetminskat,intebaraförSo-cialdemokraterna,utanallmäntfördepartieriSverigesomstårtillväns-terpådenpolitiskaskalan.Trotsenvissåterhämtningviddetsenastevalet,2014.
Resultatenfrånsenareårsriksdagsvalillustrerardetta(setabellibi-lagaislutetavrapporten).
Detfannsdrygt600000flerröstberättigade2014äntolvårtidigare.Dessutomvarvalskolkarna300000färre.Detvaralltsåöver900000flersomröstadeiriksdagsvalet2014än2002.
Avdettatillskotttogpartiernatillhöger(Alliansen+SD)sammanlagthandommerän800000,partiernatillvänster(S,Mp,VochFi)bara100000.
Visserligengårdetväljarströmmaråtolikahåll.Mendethärärnetto-effekten.Dethar skett enklar kantring åt höger i valenhittills under2000-talet.
VisserligengickregeringsansvaretiSverigeiochmedvalet2014övertillSocialdemokraternaochMiljöpartiet,medstödfrånVänsterpartiet.
Mendepartiersomvilldrivapolitikenåthögerficksammanlagt52procentavrösterna,partiernatillvänsterknappt47.Regeringenärenminoritetsregering som kan fällas av Alliansen plus Sverigedemokra-ternanärdessahamnarpå samma linje i viktigaomröstningar i riks-dagen.
Dethärmåstevimedallkraftförsökavändapå,iopinionenochikom-mandeval,visomfinnerdetviktigtmedettsamhällesomärhållbartochsompräglasavjämlikhet,omsorgommiljön,solidaritetochdemokrati.Ochvimåstehjälpasåt, vi somsympatiserarmedoch imånga fall ärengageradeiolikarörelserochpartiersomistortsetthardenhärvärde-grundenochihuvudsakomfattardeidéersomjagharförsöktbeskriva.
Utfallet av riksdagsvalen det senaste årtiondet visar att det finnsmycketstoraväljargruppersomgersittstödåtpolitiksomgåråtheltandrahåll.Ändåärjagövertygadomattförutsättningarnaärgodaföratthosmångaavdessaväljarevinnastödförenpolitiksomgårienhelt
13
annanriktningändensomborgerligapartierstårför.EttexempelpådettaärattenväxandeandelavinvånarnaiSverigeärbereddaattbetalaskatttillviktigagemensammaändamål.VälfärdsforskarenStefanSvall-forsvidUmeåuniversitetvisadegenomenintervjuundersökning2010attmellan50och75procentavdetillfrågadevorebereddaattbetalaökadeskatterunder förutsättningattpengarnaskullegå till sjukvård,äldreomsorg, bättre pensioner, utbildning, sysselsättningspolitiska in-satserrespektivestödtillbarnfamiljer.Ochförsamtligadessaändamålhadeberedskapenattbetalahöjdaskatterökatjämförtmedmotsvaran-deundersökningarsomgjorts1997och2002.
Dengrundläggandesträvan ideborgerligaspolitik, i regeringsåvälsomiopposition,harvaritatt iställetsänkaskatterna,minskaersätt-ningarnaisocialförsäkringarnaochläggaövermeravkostnadernaochansvaretförvälfärdenfråndetgemensammatillindividerna.
Enligtfleraundersökningarharocksåenklarfolkmajoritettagitställ-ningemotattföretagskakunnadelautvinsttillsinaägaresomdegjortgenomattutföratjänsterinomvälfärdellerutbildning,betaldaavskat-temedel.Därharpartiernatillvänster,särskiltvänsterpartiet,visattyd-ligviljaattbegränsaellerrentavstoppaprivata företagsmöjlighetattgöravinster.
Hela tankenattvälfärd,utbildning, sysselsättningochävenomsorgommiljönäruppgiftersomvimänniskorframföralltbörförsökalösagemensamtochinteindividuellt,denharstödlångtinneideborgerligapartiernasväljargrupper.Omviallasomaktivtverkarförgemensammaoch solidariska lösningar avdessa samhällsfrågor tydligt står upp förvåraidéerharvistoramöjligheterattövertygafler.
Delsdärförattocksådesompåkortsiktskulleförlorapåenpolitikförekonomiskutjämningimångafallärbereddaattställaupppådensolidaritetsomenpolitikavdeninriktningeninnebär.DenmedfaktavälunderbyggdaargumentationsomutvecklasibokenJämlikhetsandenavKatePickettochRichardWilkinsonbordekunnaövertygamånga:Jäm-likasamhällenblirbättresamhällenänojämlika.
Delsocksåförattävenmänniskorsomhardetgottställtkanråkautför svårigheter som de får svårt att klara på egen hand. Sjukdomar,olyckor,arbetslöshet,detkandrabbavarochenavoss,hurhögainkom-sterviänharidag.Dåkanvemsomhelstbliberoendeavattsamhälletkanställaupp.
14
Många gånger under de allra senaste årtiondena har socialdemo-krateriansvarigställningfallitundanförborgerligargumentation,tillexempelförlägreskatterellerattlåtaprivataentreprenörerutförasam-hälletstjänster.
Manhargjortdetmedsyfteattintestötabortmedelklassväljare,sär-skiltistorstadsområdena.Förmentamarginalväljaresommanansågan-narsskullelockasattröstaborgerligtförattinteförlorapåsocialdemo-kratiskpolitik.Menvarjegångmanfallitundansåharmanjuocksågettväljarnaettkvittopåattmotståndarnahafträtt.
Ommansådanagångeriställetståruppförsinavärderingar,förvadmananservararätt,förvadmananserledertillettbättresamhälle,dåvinnermanrespekt.Hosbådeanhängareochmotståndare.Motsatsenlederintetillröstvinster,endasttillattanhängaresvikereftersomdessainteuppleverattmanriktigttrorpåsinsak.
Vi måste våga tilltro våra medmänniskor förmågan att tänka ochhandlaenligtsundaprinciperomrättvisaochinteenbarttänkapåsigsjälvaochsinaallranärmaste.Ochtrodemomattocksåkunnahadetgemensammabästaförögonen,intebarahandlasjälviskt.Vifårinteun-dervärderaväljarna.
IbokenLyckligaiallasinadagarberättarförfattarenNinaBjörkenhistoriaomenmorfarsomberättarförsittbarnbarnomatthanharettgrälinomsig:
”Hansägerattkonfliktenstårmellantvåvargar.Denenavargenärfullavgirighet,högmod,lögner,egoism,bitterhetochdenandravargenavglädje,kärlek,ärlighet,medkännande,generositet,sanning.Barnetfrå-garhonomvilkenvargsomkommerattvinna.Morfadernsvarar:´Denvargjagmatar´”.
Människan är kapabel att efterlikna båda de här vargarna. Sammapersonkanomväxlandevaraänsomdenena,änsomdenandra,änsomnågontingdäremellan.
Hurviutvecklaspåverkasintebaraaveninrestrididenegnasjälenutanocksåavomgivningen,avdemsomstårossallranärmastochavhela det samhälle som vi lever i. Präglas omgivningen av solidaritet,omtanke ommedmänniskor och omdet gemensammabästa, då ökarocksåförutsättningarnaförattdeenskildaindividernaskautvecklaspåliknandesätt. I samhällensomärbyggda i enandaav jämlikhet, soli-
15
daritetochgemenskapdärväxerocksåtillitenmellanmänniskorna.Isintur blir detta en god förutsättning för att människor ska kunna hasamhällsintressetsomettviktigtmålochintebarasnävtsetillsittegetbästa.
Det kommer att bli nödvändigt att låta solidariteten och jäm-likhetstankenstyranärmänsklighetenpåriktigtallvarmåstebörjahus-hållamednaturensresurser.Annarsväntaroerhörtlidandeförmiljar-dermänniskoroch fruktansvärdakonfliktermellandemsomharochdemsomintehar.
*
Viharnumera iSverige fyraskäligensocialdemokratiskapartier,somefterhandharnärmatsigvarandramerochmer:Socialdemokraterna,Miljöpartiet,VänsterpartietochFeministisktInitiativ,förattnämnademistorleksordning.
Attdetreavdessasomärrepresenteradeiriksdagenochsomlängegåttundersamlingsbeteckningen”rödgröna”istoradragharengemen-sam agenda blev tydligt inte minst inför det senaste allmänna valet,2014.SjälvminnsjagsärskiltGustavFridolins(Mp)engageradeinläggidenallrasistaTV-debattenförevaletmedkravpåjämlikhetochrättvisaochkritikmotprivataaktörersoskäligavinsteravvälfärdstjänster.Detinläggetskullelikagärnakunnatkommafrånenövertygadsocialist.
Visserligenskylldesvalförlusten2010pådetnärarödgrönasamarbe-tetdå,mendenförklaringenfinnsstarkaskälattifrågasätta.NuregerarSochMptillsammans,ihuvudsakmedstödavV.
VänsterpartietharhaftmångaståndpunktergemensammamedMil-jöpartiet,blandannatnärdetgällermiljöochkärnkraftsmotstånd,flyk-tinginvandrares rättigheter i Sverige och frågor som gäller personligintegritet.StåndpunktersomSefterhand,omänmedenvisströghet,haranammatellernärmatsig.
Vänsterpartietharefterhandutvecklatstillettsocialistisktreformis-tisktpartisomstårmycketlångtifråndengamlakommunismen,imitttyckeiprincipsocialdemokratiskt.Vadsomfattasärentydliguppgörel-
16
semedpartietsgamlakommunistiskaförflutna–ettofficielltreningsbadfrånnågontingsomidagheltsaknarbetydelseförpartietspraktiskapo-litik.
Oftaslungasut,särskiltfrånborgerligthåll,allmänthållnapåståendenomattVskullevaraekonomisktansvarslöstochkommamedlångtgåen-deförslagsomsaknarfinansieringipartietsbudgetförslag.Mennumeraärdettajustbaraallmänthållnapåståenden,somocksåsaknartäckning.Särskilt under Jonas Sjöstedts tid som partiledare har Vänsterpartietvaritnogamedattföreslåfinansieringavdeförslagpartietläggerfram.
Det är dags att häva den traditionella ”peststämpeln” av Vänster-partietsombådeodemokratisktochekonomisktansvarslöst.Självtskul-lepartietkunnapåskyndadenprocessengenomatttydligtochengångförallagörauppmedsittkommunistiskasedanlängeförflutna.
Socialdemokraterna har imiljöfrågorna varit betydligtmera aktivaochframsyntaänsittrykte.Strandskyddetochutbyggnadenavrenings-verkpå1950-och60-talensamtinitiativettill1972årsstoraFN-kon-ferensommiljönsomhöllsiStockholmärviktigaexempelpåtidigareaktiviteterimiljöpolitiken,liksominrättandetavNaturvårdsverketochenfördentidenmodernmiljöskyddslagstiftningvidövergångenmellan1960-och1970-talen.
Menpartietharvarittrögtimångamiljöfrågor,ochdetharberottpåtvehågsenhetoch inresplittring.Attarbeta förhögekonomisktillväxtochallthögremateriellstandardharlängevaritsjälvklartförbådepar-tietochfackföreningsrörelsen.Attbekämpafattigdomochhöjalevnads-standarden för folkflertalet harmer ellermindre krävt att industrinsproduktionavvarorständigtharökat.Dettaharisinturgåtthandihandmedenpositivinställningtillbilismochallthögreenergiproduktionochenergianvändning.
Detdärärnågotsompartietalltjämtsitteralltförfasti,medtankepåde enormaekologiska fotavtryck somvimänniskor i den ekonomisktmestvälbeställdadelenavvärlden sätterochmed tankepåhotetomframtidamiljö-ochklimatkatastrofer.Vimåsteläraossvartillväxtensgränsergår.Mentilldetskajagåterkommainästakapitel.
Å andra sidan är Socialdemokraterna till exempel traditionellt an-hängareavattbyggautkollektivtrafiken.IdensynenförenasS,Mp,VochävenFi.
17
Socialdemokratiskgrundsyninnebärattvälfärdstjänsterochutbild-ningskabetalasgenomskatterochattmanmåstetauttillräckligaskat-terförattgaranteraengodförsörjningpådehärområdena.Dettarim-marvälmedkravetpåomsorgommiljönochattbekämpaklimathoten.Densynen innebärenklar skillnadmotborgerlig skattesänkarpolitik,somgynnardenprivatakonsumtionen,vilkenihöggradärmateriell.
Härråderennaturligåsiktsgemenskapmellanderödgrönapartierna.OchdåbörmantilldemocksåräknaFeministisktInitiativ,Fi.Fördettaganskanyapartiärutbyggdavälfärdstjänsterengrundbultiideologin.
PåpunktefterpunktärFi:skravvälförenligameddeövrigarödgrönapartiernasidéer.DetharocksåvisatsignaturligtförSorayaPost,Fi:sny-valda representant i EU-parlamentet, att ansluta sig till parlamentetssocialdemokratiskagrupp.
Utbyggdgemensamvälfärdärenavdeviktigaste förutsättningarnaförattförbättrakvinnornasmöjligheterisamhället,utjämnalöneskill-nader,förbättraslitsammaarbetsmiljöer,skapaflerarbetstillfällenochöppnafleravägartillansvarsfullaochledandeuppgifteriarbetslivet.Ut-byggnadenavbarnomsorgenharspelatenavgöranderollförkvinnor-nasfrigörelse.Individualiseringavföräldraförsäkringenmedverkartillattmännenstegförstegtarsinrättmätigadelavansvaretförbarnochfamilj.Iskolanochpåandrasättmåstepojkarssynpräglasavattjäm-ställdhetmellankönenskavaranågontingsjälvklartilivetsallaskiften.
Merahögreutbildninggerframföralltkvinnornanyaochökademöj-ligheter.
Numeraärdeflestasomstuderarpåhögskolenivåkvinnor.Påfleraområdenärkvinnornasdominansstor,ochkvinnornaärmångaävenivissatraditionellt”manliga”utbildningar.Detkommerattfåstorbety-delseimorgondagensarbetsliv.
Fråganäromintekvinnornaikraftavattdeärbättreutbildadeefterhandkankommaatt taöverdendomineranderoll sommännenhaft,vilketgivetvisintehellerdettavorenågotidealtillstånd.
Det finns, särskilt internationellt,mycket kvar att göra för att hävakvinnorsunderordning,stoppamänsvåldmotkvinnorochundanröjarent förtryck. I kampen för ett samhälle och en värld sompräglas avjämställdhetmellankvinnorochmänharFiochderödgrönapartierna,ivissutsträckningävenandra,gemensammaintressen.
18
Förattsammanfatta:DetärsåmycketsomförenarS,Mp,VochFiiderasgrundsynattpartiernabörhjälpasåtattförverkligaenradviktigamål. Både jämlikheten ochmiljön kräver betydande samhällsinsatserochsamarbetemänniskoremellan.Deborgerligapartiernavilliställetiprinciphasålitesamhällsinsatserochsålågaskattersommöjligt.Detärenviktigskiljelinje.
EttlångsiktigtsamarbetemellanS,Mp,VochFipåviktigaområdenledernaturligentillettgotttankeutbyte,somisinturkanledatillalltstörresamsynmellandessafolkrörelseinriktadepartier.Vimåstehjäl-pasåtförattskaffaettbrettfolkligtstödfördeideervihargemensamt.Detbehövsförattmotverkadekommersiellakraftersomskaparettallt-merojämliktsamhälleochsomyttersthotarmänsklighetensöverlevnadpåvårplanet.Ochvibordegivetvisallaverkaförenliknandepolitiskutvecklinginternationellt.
Omettfruktbartsamarbeteochengivandegemensamdebattnågongångiframtidenskulleledatillattdetkännsnaturligtattpartiernaväxersammanochblirettnyttochstörrefolkligtpartisomengagerarochen-tusiasmerarmångasåskajagabsolutinteprotestera.
*
Förattgå i riktningmotett ”grönt folkhem”enligtde idéer jag inled-ningsvishar försöktbeskrivaoch förattbådaupp tillräckligt stöd föridéernabehövervitydligamålattsträvaefter,visionersomkanlevan-degöras för våra medmänniskor, entusiasmera. Provisoriska utopier.Någontingattröstaför.Intebararöstaemotnågotsomvivillslippa.
JagminnsATP-striden.Kampenförtjänstepensionåtalla,oavsettvarmanarbetade.1957och1958.Förstfolkomröstning,sedanettextraval.En rättvisereform somvi lyckadesdriva igenom, trotshårt borgerligtmotstånd.
Ävenommycketharurholkatsochdöptsomsåfinnsettviktigtresul-tatalltjämtkvar:Allasomförvärvsarbetatharenallmäntilläggspension.
Resultatet avATP-striden levde också vidare på ett annat sätt.Detstärktemänniskors tilltro tillpolitikenochdemokratin.Tronpåattvi
19
tillsammanskanförändrasamhällettilldetbättre.Ettpraktisktåskåd-ningsexempelsomväcktemångatillmedvetande.
1960vannsocialdemokraternariksdagsvaletbl.a.medettförslagomhöjdaskatter.Enallmänomsättningsskattinfördes.Detgavenförutsätt-ningförattviskullekunnabörjabyggautskola,sjukvård,äldreomsorgochbarnomsorg, enutbyggnad som sedan fortsatteundermer än ettårtionde.
Människorkändeattdetmankundeköpaochbetaladirekturdenegnaportmonnäninteräcktetillförattviskullekunnalevaetthyggligtliviettgottsamhälle.Välfärdvarsåmycketmer.Ochmaninsågattdetmåstebetalas.Därförröstademantillochmedförökadeskatter.Enbraskolaförallabarn,enbrasjukvårdochgodomsorgpåålderdomen,detvarenannanpraktiskvisionsommänniskorupplevdevarbådemöjligochangelägen.
Sammaårsomjagsjälvbörjademittarbetefördensocialdemokra-tiskapartistyrelsen,1964,ladepartietframprogrammetResultatochre-former,enhelkatalogmedreformförslagsomslutligenantogsvidparti-kongressenpåförsommaren.Ivalrörelseninförriksdagsvaletiseptem-bersammaårvarhuvudbudskapetpåSocialdemokraternasvalaffischer”Motnya,djärvamål”.
Ochvisionernavar tydligaomhurdenya stegen i samhällsföränd-ringenbordeseut.
Ettavdenyadjärvamålenvar”miljonprogrammet”.Sverigehadedra-gitsmedenbesvärandebostadsbristunderhelatidenefterandravärlds-kriget.
DethadeblivithögkonjunkturnärEuropaskullebyggasuppigenefteratttillstoradelarhaslagitsispillrorunderkrigsåren.Dessutomförderegeringenenmedvetenpolitikföratthållauppeefterfråganiekonominoch allmänt verka för full sysselsättning. Det var lätt att få jobb ocharbetslöshetenvarlåg.Människorfickmerapengariplånbokenochrådatthyrabättrebostäder.Mångamåsteflyttatillnyaorterföratttadenya jobben,somiregelvarbättrebetaldaäntidigarearbetendehaft.Medhyresregleringbromsademanhyreshöjningarsomannarshadebli-vitstörre.Mensamtidigtframkalladedessafaktorerenbostadsbristsomutveckladestillettsvårtsamhällsproblem,trotsettganskahögtnybyg-gande.
20
IanslutningtillATPbyggdesuppfondersomblandannatkundean-vändasförattlånautpengartillbostadsbyggandet.Detvarenavfleraviktigaförutsättningarförattförverkligadetsåkallademiljonprogram-met.Drygt enmiljonnyabostäderbyggdes1965-74.Denbostadsnödochtrångboddhetsomännuvarkvarbyggdesbort.Detblevlättattfåbrabostadtillrimligkostnad.
BostadspolitikenblevenprovisoriskutopiiWigforss´mening.
Numeraärdetmångasomläggerinennegativbetydelseiordet”mil-jonprogrammet”.Menjagärstoltöverattvaramediettpartisomlycka-dessetillattdetbyggdesenmiljonnyabrabostäderpåtioår.
Grundskolereformenpå1950-taletvarenstorreformsomgavbarnurallasamhällsklassermöjlighetattstudera.Gymnasietbyggdesut,alltflerkundeläsavidareviduniversitetochhögskolor.
Enradandravälfärdsreformergenomfördesockså.
TageErlander,somvarsocialdemokratiskpartiledareochstatsminis-terunderenmycketstordelavdennareformperiod,skrevsocialdemo-kratisk ideologiskargumentationframföralltgenomdereformersomhansregeringargenomförde.
Ochväljarnagavsittstöd.Under25årstid,frånochmed1960tillochmed1985, inio riksdagsval å rad, fickdet socialdemokratiskapartietstödfrånomkringellerrentavöver40procentavallaröstberättigade.(Räknatiandelavallagiltigaröster,detvanligasättetatträknaprocent-andelarvidval,fickSocialdemokraterna45-50procentialladessaval).Detvarett internationelltalldelesunikt folkligtstödförettparti. Inteensvidförlustvalen1976och1979,somresulteradeiborgerligarege-ringar, gick partiets andel av alla röstberättigade under 39 procent.(2014blevdet26.)
1968-1969 stod näringspolitiken och jämlikhetsfrågorna i centrumförreformverksamheten,ibörjanav1970-taletkomflerabetydandere-former somgällde förhållandena i arbetslivet: anställningstryggheten,arbetsmiljönochlöntagarnasmedinflytandeiföretagen.
Slutpunktenireformeranblevettstortförsökatttaettstegmotde-mokrati i det ekonomiska livet – tankenpå löntagarfonder, som förstfördesframavLOochsenareienmildarevariantavdetsocialdemokra-tiskapartiet.
21
Heladenhärreformperioden-istortsettallade44årsomförflötfråndetattPerAlbinHanssonsregeringtogöver1932framtilldetborgerligaregeringstillträdet1976–sattesinprägelpåmänniskorstänkande.Attsamhälletskullegeallaengodsocialtrygghetblevensjälvklarhet,lik-somattallahaderätt tillenbrautbildning,arbeteochengodbostad.Väljarna insågattkollektiva insatser fördettaävenskullevidgamän-niskorsindividuellafrihet.Attviallamåstebidratilldettamedattbetalaskattefterförmåga–rentavganskahögaskatter–accepteradesavenmajoritetsomengrundläggandeförutsättning.Dehärinsikternavannstöd långt in i deborgerligapartierna, somofta rentav försökte tävlamedsocialdemokraternaireformviljaförattvinnaväljarnasgunst.Ochdenna opinion är fortfarande stark i den svenska väljarkåren, ocksåblandmångasomröstarborgerligt.
*
Reformernapåarbetslivetsområdeochtankarnapåekonomiskdemo-krativäckteemellertidettvåldsamtmotståndfrånnäringslivetsochdeborgerligapartiernassida.Desågssometthotmotdetprivataägandetochdefriheterochrättighetersomansågsrättmätigenförbundnameddetta.Dettamotstånd,bitvismyckethätskt,varenhuvudanledningtillatt regeringsmakten gick förlorad 1976. Näringslivets intensiva kam-panjleddetillenmobiliseringavborgerligaväljaresomaldrigtidigare.
Efterdettanederlagifrågorsomgälldeförhållandenaiarbetslivochnäringslivvardetsomomarbetarrörelsensreformiverochsträvanattförändrasamhälletslocknade.Detvarslutmeddeprovisoriskautopier-na,medmålensomhadegettframtidstroochhögtväljarstöd.Medettparundantag–maxtaxanibarnomsorgenochidénomdet”grönafolk-hemmet”underGöranPerssonstidsomstatsminister-haringatankarpå stora och samhällsförändrande reformer tagits upp, trots ett parlängre socialdemokratiska regeringsperioder.Fastbehovenav sådanareformer är och har varit stora under de snart 40 år som gått sedanförlustvalet1976.
Viärnu,2015,iensamhällssituationsomimycketliknardensomvibefannossiinför1960årsval.Minslutsatsärattvimåsteställauppnya,förväljarnaangelägna,konkretfattbaraochengagerandereformersom
22
vikanvinnabrettstödföriväljarkåren.Bådeförattreformernaärange-lägnaochförattväckapositivtstödochväljarnastropåmöjligheterna.Nyaprovisoriskautopier.Nya,djärvamål.
Jagskaförsökabidramednågrauppslag.
Menförstnågratankarkringenförutsättningsomviblivitmerochmermedvetnaompåsenareår.Begränsningarsomgernyaförutsätt-ningarochnyautgångspunkterförpolitiken:
• De ”ekologiska fotavtryck” som vi människor sätter på vårtjordklot.Viförbrukarmycketmeränvadjordentål.
• Ochklimathotet.
23
Kapitel2
Viharbaraettjordklot
Vivetomdetsedanganskalänge.Menvilåtsasliksominteomattvivet.Dettaattvimänniskorheltenkeltinteharrådattlevasomvigör.Ivarjefallintevisomleveridenrikadelenavvärldenochsomintetillhördeallrafattigasteochmestutsattagruppernaidessaländer.
Jagmenarnuinte”haråd”ibetydelsenatthapengar,finansiellatill-gångar.Utanifrågaomvaddetjordklottålsomvileverpå.
Alltjämthävdasdetganskakritiklöstiekonomiskochpolitiskdebattvärldenöverattekonomisktillväxtärnyckelntillalltgottochtillallaframsteg.Utannågrastörrefunderingaromvadtillväxteninnehållerochhurdeninriktas.
OmallamänniskorpåjordenigenomsnittskullehasammamateriellakonsumtionsomviiSverigeskulledetbehövas3,7jordklotförattklaraförsörjningenilängden.Såstoraärde”ekologiskafotavtryck”visätterpåvårjord,enligtGlobalFootprintNetworkochVärldsnaturfonden.
IUSAärkonsumtionenännuhögre,trotsenutbreddfattigdomsomärbetydligtvärreändenvikanse iSverige.OmplanetenssjumiljarderinvånareskullehasammagenomsnittligakonsumtionsomdeniUSAsåskulledetbehövas3,9jordklot.Änvärreblirdetomvijämförmedvissarika oljestater. Kuwait och Qatar toppar listan. Där hamnar sammajämförelsepåfemjordklot.
All världens befolkning tillsammans förbrukar nu såmycketmate-riellatingochenergisomdetkrävsettochetthalvtjordklotförattåstad-komma,uthålligt.Trotsattnästanhalvaantaletländerkonsumerarmin-dreänsinandelavjordenslångsiktigaproduktionsförmåga.
Såhärkandetintefortsätta.Vimåstebörjaorienteraossienannanriktning.Snartmåsteutvecklingenvändanärdetgällerdenmateriellakonsumtioneniderikaländerna.Gränserkantänjasnågotmenfårabso-lutintesprängas.
24
Storaochfolkrikaländersomhittillsharkunnatbetecknassomfattigakannuökasinmateriellalevnadsstandardochgårstegförsteginimass-konsumtionssamhället. Folken i dessa länder har naturligtvis sammarättsomviandraattlevapåenhyggligkonsumtionsnivå.
Menjordensnaturresurserkaninteräckahurlångtsomhelst.Viktigamineraltillgångarkantaslut.Växtlighetiformavskogar,grödorsomblirmattillmänniskorochdjurkanökas,menintehurmycketsomhelst.
Världshavenkanfiskasut.Friskluftochrentdricksvattenärocksåna-turtillgångarsomvimåstehushållanogamedsåattderäckeråtalla.Allamedsammarätt.
Allutvecklingfrånfattigdomtillrelativtvälståndärvälkommen.Menbegränsningarnaavnaturensresurserochmiljöpåverkanavavfallochutsläpptvingarframnyahållbarasystemförmänsklighetensmateriellaförsörjning:mat-,dricksvatten-ochenergiförsörjning,kretslopp,stads-byggnad,transporteretc.Detärenanpassningsomintekanskegenomindividuellakonsumtionsvalellermarknadenskrafter.Detkrävsstoraoffentligainvesteringarinyasystem,vilkaisinturkräverattviutvecklarochtillämparnyteknik.Insatsermåstegörassnabbt.Tidenhållerpåattrinnaut.
Återvinningsindustrinkommerattbehövablienväxandenäringsgrennärmänsklighetenpåettheltannatsättänhittillstvingashushållamednaturresurserna.Soporochannatavfallkommerattbliviktigaråvaru-källor, högar av slaggvarp vid gruvor och anrikningsverk bli till nyagruvor för att utvinnameramineralermed hjälp av ny teknik. Varormåstetillverkaspåsådanasättattdeblirmerahållbara,fårlängrelivs-längd.Detfårblislutpåallslit-och-släng-kultur.
Ävenomviutvecklarnyasättochnyteknikförattklaradenmate-riellaförsörjningenförjordensbefolkningsågårdetinteattundvikaattvi idenrikaredelenavvärldenmåstebegränsaochbörjaminskavårmateriella konsumtion. För rättvisans skull, för att allamänniskor påjordenskakunnafåendrägligförsörjningmedmatochandramateriellating.
Vibordeätabetydligtmindreköttochiställetmeravegetariskföda.Produktion av kött, särskilt nötkött, vållar påtagligt större utsläpp avväxthusgaseränannanmatproduktion.Visomboririkaländerskullebehövahalveravårtköttätandeomviskaklaraklimatmålenochsam-
25
tidigtgestörrekonsumtionsutrymmeförfattigaredelaravvärldsbefolk-ningen.Detskullebetydaattvigicktillbakatilldenköttkonsumtionsomvihadepå1970-talet.Detskullevikunnaståutmed,ellerhur?
Konsumtionenochlevnadsstandardenfåriställetiväxandegradbe-stå av tjänster. I hög grad välfärdstjänster, utbildning och kultur. Detbordekunnablienspännandedebattomvilkaverkningardeändradekonsumtionsmönstrenkankommaattfå.
Den viktigaste faktorn som sätter en gräns för mänsklighetensmateriellaförbrukningär”växthuseffekten”.
Koldioxid(CO2)ochandras.k.växthusgasersomozon,dikväveoxid(lustgas),metanm.fl. i föreningmedvattenånga i jordensatmosfäravkväveochsyrehindrarvärmesomstrålar in frånsolen frånattstrålatillbakautidenomgivanderymden.Alltförhögahalteravväxthusgaseriatmosfärenledertillatttemperaturenpåjordenstiger.Omutsläppenfårfortsättasomhittillsblirdetvarmareklimatpåjorden,inlandsisarochglaciärersmälter,världshavensytastigerochöversvämmarländerochområdensomärtättbefolkadeidag.
*
Enutvikning:
Koldioxid bildas framför allt genom förbränning eller förmultning,somledertillattkolförenasmedsyre.
Rakamotsatsenskeriväxtligheten.Växternabyggsistorutsträckninguppavkol,somhämtasurkoldioxidvilkenfinnsiluften.
Fossilabränslensomfinnsiunderjorden–olja,naturgasochstenkol–ärresultatavväxtlighetsomägderumförmångamiljonerårsedan.Enormaförrådavkolharbyggtsuppundermarken,vilketgettförutsätt-ningarförmänniskorochdjurattlevapåjorden.
Nuhållervipåattförbrukastoradelaravdettaförråd,brännauppdetpåolikasättochdethotarattfåallvarligaföljdergenomdenkoldioxidsomåterbildasgenomförbränningen.
Detärvälkäntattvimåstebegränsavårförbrukningavfossilabräns-
26
lenföratthaltenavkoldioxidilufteninteskabliförhög.Oftasägsdetattviiställetböranvändaolikaslagsbiobränslen.
Mendettaärsantbaraunderenförutsättning:attvisamtidigtökarväxtlighetenochväxtprocessenlikamycketsomvibrännerbiobränsle.Alltbiobränsle–tillexempelbrännved–ingårocksåivärldensförrådavkol. Om vi bränner trävirke som annars skulle ha funnits kvar sommaterialitillexempelbyggnaderellermöblerellerlegatkvariskogenefteravverkningsåfårdetprecissammaeffektpåkoldioxidhaltenivåratmosfär som om vi bränt olja eller stenkol. Förbränning som för-bränning. Men om vi ersätter det förbrända med ny växtlighet, ökarväxtprocessenimotsvarandegrad,dåmotverkarviklimatförstöringengenomattanvändabiobränsle.Annarsinte.
*
Tundrorna i Ryssland ochKanada, där det hittills har varit evig tjäle,tinarupp,vilketledertillattmetangasbörjarläckauppurmarkenochspäder på mängden av växthusgaser i atomsfären ytterligare. Upp-värmningentilltarpåettsättsomivärstafallintegårattstoppa,klimatetkanbörja”löpaamok”.Extremvärmemedsvårtorkaivissaområdenochkraftignederbördmedöversvämningskatastrofer iandrariskerarattgöradelaravjordenobeboelig.
Klimatförändringarna ger grogrund för svältkatastrofer och svårakonfliktermellanfolkgrupperochländer.
Dethärhänderinteidettaårtionde,ochintehellerinästa.Ävenomvibörjarmärkaavvissatecken.Deriktigtsvårakonsekvensernaberäk-nas inträffa om ett par generationer,mot slutet av detta århundrade.Men vändningenmåste komma snart, annars kan utvecklingen börjaskenaivägsåattkatastrofernaintegårattstoppa.
Desenaste40årenharmänsklighetensutsläppavväxthusgaservaritlikastorasomunderden222årlångaperioden1750-1972.Ökadbefolk-ningochsnabbareekonomisktillväxtärorsakertilldettaenligtFN:skli-matpanel.
Dessbättregörsenheldelföratt intealltskafortsättasomhittills.
27
Motorerblir,ochharblivit,effektivareliksomenergianvändningiandrasammanhang,vind-ochsolkraftharbyggtsut,byggnaderisolerats,spill-värmeutnyttjats.Detärnågraexempel.
FN:sklimatpanel,där tusentalsexperterochvetenskaparemedver-kat,hararbetatifleraårförattkartläggariskernasommänsklighetenlöper.Förkorttidsedankompanelensslutrapport,sompresenteradesvid avslutningsmötet i Köpenhamn i november 2014. Där redovisasbåderiskernaochsådantsomkangörasförattundvikadem.
Klimatpanelen vill begränsa ökningen av jordensmedeltemperaturtilltvågraderCelsiusår2100jämförtmedlägetföreindustrialismensgenombrottpå1800-talet.År2012hademedeltemperaturenstigitmednästan1grad(0,85+/-0,2)jämförtmedår1880.Menutvecklingengårsnabbtvidare.Perioden1983-2012varpånorrahalvklotettroligendenvarmaste30-årsperiodenpå1400år.
SålångtFN:sklimatpanel.
Man skanaturligtvis vara skeptiskmot larmrapporter, ävenomdekommerfrånexpertersomarbetarpåFN:suppdrag.Eninvändningsomharkommitärattårsmedeltemperaturenpåjordeninteskullehaökatsedandet senaste sekelskiftet, trots attmängdenkoldioxidochandraväxthusgaserfortsattattstiga.Mendeniakttagelsenärensanningmedmodifikation.År2014blevdetvarmasteårethittillspåvårplanetsedanmätningarbörjadegörasochca0,2gradervarmareänår2000.Avdetioårenmedhögstglobalmedeltemperaturharniointräffatunder2000-talet.Det tiondevar1998, somprägladesavenstark s.k.elnino - ettfenomenmedstarktuppvärmdaytvattenströmmarsomdåochdå in-träffarutanförSydamerikaskusterlängsStillaHavet,vilkaharstorin-verkanpåvärldensklimat.
Till detta kommer att jordens medeltemperatur sedan början av1900-taletistoradragharökatsprångvis,medintervallpåca30år:enkraftigökningframtillomkring1940,därefterstagnationochrentavenliten tillbakagångtillomkring1970,därpåenänkraftigareökningtillomkringår2000.Manskavaraobservantpåutvecklingendenärmasteårtiondena, om ökningen långsiktigt avtar eller om den tvärtom fort-sätter.
Viskahelatidenvaraöppnaförattnyafaktakangenyaperspektiv.Menföregendeluppleverjagattvibörberedaosspåattuppvärmningen
28
fortsätterommänsklighetenintegörmålmedvetnainsatserförattbrytautvecklingengenomattdrastisktminskautsläppenavväxthusgaser.Ominteannat försäkerhetsskull.Och jagkonstaterar,somsagt,att2014blevvarmasteårethittills sedanmätningarnabörjadeochatt jordensmedeltemperaturnuallmänt är cirka engradhögre än förhundra årsedan.
Många insatserhargjorts imånga länder för attmotverkadenhärökningen,ochalltjämtfinnsenrimligchansattklaramålet.
Ekonomisktillväxtärvisserligenenhuvudorsaktillklimathotenochtillattvimänniskorleveröverdetillgångarsomvårplanetger.Menallekonomisktillväxtskaparinteproblemavdethärslaget.Detärmaterielltillväxt somskaparproblem,ökningavdenmateriellakonsumtionen.Ochdåsådanmateriellkonsumtionsominnebärförbrukningavnatur-tillgångar–råvarorförtillverkningavvarorochförproduktionavener-gi.
Produktionochkonsumtionsominnebärattmanåteranvänderråva-ror skapar givetvis långtmindre problem än närman förbrukar ickeförnybararåvarorsomhämtasurjordensreserver.Fastiproduktions-processerförattåteranvändagårdetåtenergi,detskamaninteglömma.
Det gerheller inte alls sammaproblemsommateriell produktion istörstaallmänhetnärproduktioneninnebärattmanvidareförädlarva-ror,gördembättre,gerdemnyakvaliteter,gördemhållbarare.
Produktionochanvändningavtjänster innebär iprincipheller intenågon belastning på vår planets produktionsförmåga.Då använder videnstoranaturtillgångsomvihariformavmänniskorsviljaochförmå-gatillarbete.
Resorochandratransporttjänsterbliråandrasidanenstorbelast-ningpåvårtjordklot,eftersomresorochtransporterförbrukarenergi.
Materiellkonsumtionochresor,sombelastarmiljönochökarklimat-riskerna,ärnästanalltidprivatkonsumtion,sådantsomvibetalardirekturegenficka.
Offentlig konsumtionbestår till allra största delen av tjänster, sombelastar miljön och inverkar på klimatriskerna betydligt mindre änmateriellkonsumtionochresor.
29
Enslutsatsfördenekonomiskapolitikenbordevaraattmanskavaramycketåterhållsammedattstimuleraprivatkonsumtionnärmanvillökaaktiviteteniekonominförattökaantaletarbetstillfällenochbekäm-paarbetslöshet.Attdäremottillexempelökasamhälletsaktivitetförattnå ökad konsumtion av välfärds- och utbildningstjänster, betalda avskattemedel,ärmerariskfritt.
Både den hotande klimatkrisen och det faktum att jordens fysiskaresurser är begränsade blir ett grundskott mot hela det ekonomiskasystemochdeekonomiskateoriersomhittillsvarithögstavisdomochsomdomineratdenekonomiskapolitikenöverhelavärlden.Sättetatttänka och handla måste bli ett helt annat än hittills på ekonominsområde.
Kapitalismenochihöggradmarknadshushållningengårigrundenutpåattökadenprivatakonsumtionensåattdetledertillvinstersomkaninvesterasiännueffektivareochstörreproduktion,vilkenmåstesäljasochkonsumerasmedännumeravinsteriföretagensomresultat.Ochsåvidare,ienhäxdanssomgårialltsnabbaretakt.
Dethållerintelängre.
*
NärmanisvenskTViettnyhetsprogramfårsehurvaruhusetGeKåsiUllaredordnarcharterflygfrånSkellefteåförattmänniskorskafåshop-palossinförjulen,jadåundrarmanvartvimänniskorärpåväg.ITV-reportagetinovember2014kundemansehurdeltagarnairesanhand-latpåsigsådanamängdervarorattdeintekundestängabakluckanpåbilennärdeskullekörahemfråncharterflyget.
Förstalladessaprylartillhemochsläkterdärdetkanskeinteallssak-nasprylar.Tilldettaenflygfärdsomsläpperuthundratalskilokoldioxidiluftenförvarjepassagerare,plusbilresortillochfrånflyget,tiotalsmilperperson.
Ochintebaraettcharterplan,utanenmängdturerfrånolikadelaravlandet,medtusentalsköplystna.
Jagärövertygadomattdettaärenutomordentligaffärsidéförföreta-
30
getGeKåsiUllared.MenförosspåplanetenTelluslederdetettstyckenärmaredetrenafördärvet.
Änvärreärdenoerhördakonsumtionsomdeallramestvälbeställdagruppernaägnarsigåt,demedmyckethögainkomster.Deharblivitflerochfler,samtidigtsominkomstskillnadernaharökatbådeiSverigeochdeflestaandraländer.
Attskaffasigkostsamutrustningochandradyraprylarharblivitettledienstatustävlansommångadeltari,liksomförattmarkeraenhögpositionpåsamhällsstegen.Juojämlikaresamhälle,destostörrebehovkännermänniskoravattdeltaidennastatustävlan,detkanmanläsaomframför allt i boken Jämlikhetsanden av Pickett &Wilkinson, som jagnämndeomiförstakapitlet.Dennastatuskonsumtionkännslindrigtta-latumbärlig.
Förlåtmigomjagkännssomenglädjedödaresomskriverdetta!Jaggördetinteavmissunnsamhetmotallavärldensshoppingcharterflyg-resenärer.Utandärförattjaginserattvimänniskoridenrikaredelenavvärldenhållerpåattsågaavdengrenvisjälvasitterpå.Tillsammansmedallasämrelottadefolk,somiminstlikahöggradfårtakonsekven-sernaomvifortsätterattsåga.
Vikan intehållapåsåhär i längden.Katastrofernakommervisser-ligenintenuellerensundernästaårtionde.Utanomfleraårtionden,ochin på nästa århundrade, om vi fortsätter så här.Men vimåste vändasnart.
Vileversomomdetfunnestreochetthalvtjordklot.Mendetfinnsbaraett.
Dåkaninteshoppandetfåvaraenlivsstil.
Detfinnsannatsomdetvorebetydligtangelägnareattläggaresurserochmänskligtarbetepåänenallmäntökadmateriellkonsumtion.
*
IåttaårförsökteiSverigedenborgerligaAlliansendrivaen”arbetslinje”och”jobbpolitik”somistorutsträckninggickutpåattsänkaskatter.Dels
31
skulle skattesänkningarna locka fler att arbetamermen samtidigt gemöjlighetertillökadprivatkonsumtionochdärmedflerarbetstillfällenmedproduktion,distributionochförsäljning.Vilketskulleledatillnyavinsteriföretagenförattinvesterasiännumerautbyggdproduktion.
Dettaärocksåenklassiskpolitiksomdrivitsimångaländer,världenöver. Allt enligt läroböckerna i ekonomisk liberalism och även i godöverensstämmelsemedJohnMaynardKeynes´idéer.
En äventyrlig politik om vi ska rädda vår planet undanmiljö- ochklimathot.
Detbordeståheltklartattdenmateriellakonsumtionsomviharidenrikadelenavvärldenmåstebegränsasochidetlångaloppetminska.
Detärheltorimligtattdennadelavvärldendåharettekonomisktsystemochenekonomiskpolitiksomihöggradgårutpåattmänniskorskaköpaochförbrukamerochmer.Sänktaskatterochökadmateriellkonsumtion kan inte längre få vara ett betydelsefullt medel motarbetslöshet.Borgerligpolitikäroanvändbarunderdeförutsättningarsomvinuharattarbeta.
*
Sjumiljarderhuvudenpåsjumiljardermänniskorivärlden.Detärvårallrastörstanaturtillgång.Inklusivemänniskornasviljaochförmågatillarbete.
Omvi ska varamera återhållsammamedmateriell produktionochkonsumtionänvivarithittills,hurskavidåsamtidigttavarapådennaoerhört stora naturtillgång?Det gäller ju att hushållamed vår planetmensamtidigtsålångtmöjligtökaantaletarbetstillfällenochbekämpaarbetslöshetsamtidigtsomvigersjumiljarderinvånarelikagodalev-nadsvillkorochmöjligheterilivet.
Istoradelaravvärldenmåstenaturligtvisocksådenmateriellalev-nadsstandardenförbättras.Miljarderkanintefålevaifattigdom.Många,mångamåstegivetvisarbetamedattbekämpamateriellnöd.Ochjustisådanasammanhangmåstedenmateriellaproduktionenochkonsum-tionenfåväxa.Bådeavmatochandrakonsumtionsvaror.
32
Detärblanddematerielltvälbeställdaochframföralltiderikarelän-dernapåjordensombegränsningarnamåsteske.
Nuärbehovenstoraattgemeraresursertillbådeutbildningochväl-färd.
Viböranvändanaturtillgångenmänniskornatillattpåolikasättgöralivetrikareförvarandra.Genomutbildning,kultur,vård,omsorg,ochsåvidare–sådantsomintekostarstoramateriellaresurser.Detfårblidetnyasättetattskapalevnadsstandard.
Samtidigtbehövervigörastorainvesteringarförenhållbarsamhälls-utveckling,inteminstförjärnvägstrafikenochproduktionenavförnyel-sebarenergi.Ochlåtamångafleränidagarbetaidetvikallaråtervin-ningsindustrin.
Tillväxtenmåste inriktas på detta. Ökningar av privat konsumtionmåsteståtillbaka.Därfinnsengodochnaturliggrundförsamsynmellanarbetarrörelsen och miljörörelsen. Borgerlig skattesänkningspolitikmåste avvisas. I stället bör den andel av våra resurser som användsgemensamt, via stat, landsting och kommuner, öka så att den i förstahandåternårupptilldennivådenhadeinnandenbörjadetrappasnerfrånca50procenttillca45.
Detta ger också fler arbetstillfällen. Betydligt fler än om sammapengaranvändspådetklassisktborgerligasättet,tillskattesänkningarförattallmäntgeutrymmeförmeraprivatkonsumtion.Miljö-ochrätt-visepolitikbörgåhandihand.
Dealltmerslimmadearbetsorganisationersomblirenföljdavenalltstarkare kostnadsjakt borde också kunna förändras så att det blirmindreslitagepåmänniskor,bådepsykisktochfysiskt.Påmångahållfinns i själva verket behov av mer personal just för att uppnå meramänskligaförhållandeniarbetslivet,därmänniskorfårbättrechanserattgöraettbrajobb,nåbättrearbetstillfredsställelseochlöpamindrehälso-ochskaderisker.Härbordedetkunnaöppnasmånganyaarbets-tillfällen.
Vilkadrivkraftersomskaanvändasförattåstadkommadettabörbliföremålföråtskilligtfunderandeochomfattandedebatt.Vimåstepåoli-ka sätt kunna ifrågasättade lönsamhetskravochdenganska ensidigakostnadsjaktsomviharsetthittills.
33
Jagåterkommer tilldethärämnet idetkapitel somhandlaromenallmänarbetsförsäkring.
*
Denekonomiskatillväxtenochdessinnehållkommersannoliktattblienavdestorapolitiskastridsfrågornadenärmasteårtiondena.Deborger-liga allianspartierna i Sverige tycksockså få stöd av Sverigedemokra-ternaisinsträvanefteratthögstamöjligaekonomiskatillväxtskavaraettövergripandemålförpolitikenutanattmanförnågonnärmaredis-kussionominnehållet.
IbokenPartiledarensomklevinikylan(2014)berättarDanielSuho-nenomdetuppdragsomPR-byrånPrimehade,somyttersthadeutde-lats av Svenskt Näringsliv och som beskrevs i byråns arbetsmaterialAngreppssättsocialdemokratin,(dateratjuni2010).SuhonenciterarurPrime-materialet:
”Underentidharenalltmertillväxtkritiskströmningvuxit fram.Nä-ringen till denna tillväxtkritik kommer från klimatdebattens rop påradikalalösningar.Alltflerrösterhöjsnuförattstoppadenpåstådda´konsumtionshets´sommananserråderisamhället.Tillväxtkritikernasgrundläggandeverklighetsbildärattjordenstillgångarärändligaochattständigtillväxtdärförinteärfysisktmöjlig.Dennatillväxtkritikärväletableradiviktigadelaravsamhälletochinteminstinomochnärasocialdemokratin.”
EnligtSuhonenvardetnuenviktiguppgiftförPrimeochandraaktö-rerikontaktmednäringslivsintressenaattsetillattsocialdemokratinskullehaekonomisktillväxtsomettavsinahuvudsakligamål.BandenbordeklippasmedMiljöpartietochVänsterpartietochekonomisktill-växtskullesäkravälfärdensframtidafinansiering.
Ettfärsktexempelpåhurladdadfråganomdenekonomiskatillväxtenär:
Inovember2014sattesigdeborgerligapartiernaiAlliansentillenbörjanemotattMiljöpartietskullekommamediPensionsarbetsgrup-pentillsammansmedSocialdemokraternaochdefyraallianspartierna.
34
MotivetvarMiljöpartietshållningtilldenekonomiskatillväxten,vilkenansågshotanivånpåframtidenspensioner.
Starkakommersiellaintressen–tillexempelinomolje-ochbilindu-strin-pläderarnaturligtvisföratttonanedklimathotenochderiskersomenurskiljningslösekonomisktillväxtförmedsig.Därärdeigottsällskapmedbådet.ex”klimatskeptikerna”ilobbygruppenStockholms-initiativetochgrupperframföralltiUSA,sompåreligiösagrunderstö-dersigpåSkapelseberättelsen.
Bådaägnarstorkraftåtattförnekadenvetenskapligagrundenförattmänsklig verksamhet skulle orsaka stora miljö- och klimatrisker. År2010 tilldelades Stockholmsinitiativet priset ”Årets förvillare” av säll-skapetVetenskapochFolkbildning.
Att ha en tillväxtkritiskhållningbehöver intebetyda att vara emotekonomisktillväxtöverhuvudtaget.Jagvillocksåhaekonomisktillväxt.Mendenmåstefåandrainriktningaränhittills.Inriktningarsomintetärpå jordens ändliga tillgångar, som inte hotar klimatet och mänsk-lighetensöverlevnad.Ochfördelningenavlevnadsstandardochvälfärdmåsteblirättvis.
DetinnebärattdeflestasomboriSverigeochandrarikaländermåstedämpa sinmateriella konsumtion.Om temperaturökningenpå jordeninteskablimerän1,5graderövernivån1880måstevårautsläppavväxthusgaserminskamed 70-95 procent till år 2050 jämförtmed år2010.
Attökningenskastannavid1,5graderansesiochförsigönskvärt,ävenommanhargränsvärdettvågradersomskaklarasiförstahand.Redanvidengradsökning(avvilketsomredannämnts0,85graderre-danharinträffat)riskerarGrönlandsinlandsisattbörjakollapsavilketskulleriskeraatthöjahavsnivånmedsjumeterpåtusenår.
Detärbråttommedverkningsfullaåtgärdermotklimathotet.
*
DetdärmedattviiSverigegöravmeddrygttreochenhalvgångersåmycketsomjordentålbehöverförklaraslitenärmare.
35
DetärGlobalFootprintNetwork,GFN,somharräknatutattmänsklig-hetenssamlademateriellaanspråksedan1980haröverskriditnaturensförmågatillförnyelse.GFNärenorganisationochtankesmedja,baseradiUSA,BelgienochSchweizsomsamarbetarmedenradnationer,forsk-are och ideella organisationer världen över. Beräkningarna, som skerfortlöpande, grundaspå statistik frånFN, insamladavFN:smedlems-länder.
”Viskullenubehöva1,5jordklotförattresurserskaåterskapasisam-ma takt somvi använderekosystemtjänsterna”, kanman läsa iLivingPlanetReport2014underrubriken”Detekologiskafotavtrycket”.Rap-portengesutvartannatåravVärldsnaturfonden,WWFochbyggspåberäkningarnafrånGFN.
Enligt samma beräkning skulle det krävas 3,7 jordklot om helajordensbefolkningskulletaianspråklikamycketavnaturensresursersomvinugöriSverigeförattviintelångsiktigtskulleöverskridanatu-rensförmågatillförnyelse.
JagciterarvidareurLivingPlanetReport2014:”Detekologiska fot-avtrycketärettsättattsummeraekosystemtjänstersommänsklighetenutnyttjarochsomkräverutrymme.Fotavtrycket innefattardenbiolo-giskt produktiva yta, biokapacitet, som tas i anspråk för odling, bete,bebyggelse, fiskeochskogsbruk.Det inkluderarocksåskogsmarksombehövsföratttauppökadeutsläppavkoldioxidsominteabsorberasavhaven.Bådebiokapacitetenochdetekologiskafotavtrycketuttrycksiengemensamenhetsomkallasglobalahektar(gha)”.
År2010beräknadesattjordenstotalabiokapacitetvartolvmiljarderglobala hektar – det är den areal som för närvarande beräknas varabiologisktproduktiv.Detär23procentavjordenshelayta.Jordensytaär ca51miljarderhektar, varav15miljarderhektar landoch36mil-jarderhektarvatten.Mendettotalaekologiskafotavtrycksommänsk-lighetengör(förbrukningenavbiokapacitet)beräknadesår2010vara18,1miljarderglobalahektar.Alltsådrygtenochenhalvgångsåmycketsomjordentål.
• Jordens totala biokapacitet har ökat från knappt tio till ca tolvmiljarderglobalahektarpå50år.Dettatackvaretekniskafram-steg,bevattningmm.
36
• Jordensbefolkninghar fördubblats under samma tid, till ca sjumiljarder.Viharalltsåidetlångaloppetca1,7globalahektarperpersonattförfogaöver.
• Mendetkrävs2,6globalahektarperperson förattuthålligtgejordens befolkning den materiella försörjning den har i dag. ISverige är vårmateriella förbrukning så hög att det skulle be-hövas6,3globalahektarperperson.
Det är givetvismöjligt att öka jordensbiokapacitet ytterligare.Ochteknikenkommerattgeossgodamöjligheterattgöradet.Men:
• Jordensbefolkningberäknasökafråncasjumiljardertillcaelvamiljarderår2100.
• Medsammaekologiska fotavtrycksomidagkrävsdetalltsåenbiokapacitet hos jorden av nära 29miljarder globala hektar år2100förattdetskablibalans.Gottochväldubbeltsåmycketsomfinnsidag.
• OchmedsammaavtryckförhelajordensbefolkningsomvigöriSverige i dag skulle det krävas 70miljarder globala hektar. 19miljardermerändetfinnshektarpåhelajordensyta.Världshavochpolarisarinräknat.
Detärdelsdenväntade folkökningenpå jorden,delsdet självklararättvisekravet att alla människor i hela världen har rätt till sammamateriella levnadsstandard som framför allt ställer problemen på sinspets.Ävenomman skulle fåbort allautsläppavkoldioxid samtidigtsomallamänniskorskullekommauppisammavarukonsumtionsomvinuhariSverigesåskulledetår2100taianspråkåtskilligtmerändenbiologiskaproduktionsförmågasomvårplanetharidag.
Dettasägerattkonsumtionsnivånidenrikadelenavvärlden(idagmedensjundedelavjordensbefolkning)ilängdenärheltorimlig.
Givetvisskavitropåteknikensmöjligheterochvisasundskepsisin-fördiverselarmrapporter.Menförmigverkardetminstsagtäventyrligtattbarafortsättaisammastilsomhittills,medständigtökandeförbruk-ningavjordensresurseriettlägenärvimedbredmarginalharpasseratgränsenförvadplanetenlångsiktigttål.
37
DetärattmärkaattGFN:sberäkningarintegällermetallerochandramineralsominteärberördaavdenekologiskaprocessen.Idessaberäk-ningarhandlardetinteomhurlänget.ex.malmeravolikaslagräcker,hurlängedekanbrytasinnangruvornaärtomma.Detärettheltannatproblem.
Rentdricksvattenärdetbristpåistoradelaravvärlden.Tillgångenpåfärskvatteningårvisserligenintehelleriberäkningarnaom”ekolo-giska fotavtryck”.Men vatten ingår i naturens allmänna kretslopp, såfrågorna hänger ihop. Förbrukat vatten kan emellertid komma igen.Utveckladsolenergi-teknikbörtillexempelilängdenkunnahjälpaossatt avsalta havsvatten i tillräckligamängder för att alla ska få vaddebehöver.Fastinnanvinårditkommerdetattvarasvårvattenbristpåmångahåll.
Jordens biologiska kapacitet måste fås att räcka till oss alla. Mat,kläder,taköverhuvudet,fredochrentvattenåtalla,detmåstekommaallraförst.Därefterfårvisehurlångtjordklotetskapaciteträcker.Medenrättvisfördelning,villsäga.
Omdetskakunnablirättvisaivärldenmåsteviidenrikavästvärldenställainosspåattökningenavvårmateriellaförbrukningsnartmåsteupphöraförattiställetbörjatrappasnerochersättasavandraslagavkonsumtion, andra kvaliteter i vår levnadsstandard. Det tycker jagverkaruppenbart.Manbehöverintevarautvecklingspessimistförattbliövertygadomdetta.
Jagharnaturligtvisintetänktutdettasjälv.JagharbaralästvadGFNhar kommit fram till och Världsnaturfonden återger och sedan draslutsatseromvadkonsekvensernablir.
Harjagräknatfel?HarjaggåttpåenbluffochärGFN:sochWWF:sresonemangochslutsatserbarahumbug?Nej,detärjagövertygadomattjagintehargjort.Allvarligtengageradeochkunnigamänniskorharforskatochsammanställt,gettsinaresultatenpedagogiskochbegripligframställning.OchjagharintesettattnågraseriösaforskareskullehavederlagtGFN:sochWWF:sslutsatserochresultat.Såvibörstannauppsåsnartdetärmöjligtochbegrundavilkapraktiskaslutsatservikandra.
Rättamigomjagskullehafel!
38
*
Efter den här bakgrundsteckningen vill jag komma in på de nya pro-visoriskautopierna–någraexempelpåkonkretareformidéersombådeärangelägnaochförhoppningsvisskullekunnabliengagerandereform-uppgifterförossaktivaochväljareattarbetaför.
Detblirbaranågraexempel.Exempelsomjaghoppasskaprovoceraer läsare tillendebattomvadsombordegöras iSverige,Europaochrestenavvärlden.Menocksålokalt.Endebattsomkangeuppslagtillnyaprovisoriskautopiersomvikanarbetaförattförverkliga.Tillsam-mans.
För provisoriska utopier, sådana behöver vi om det demokratiskaarbetssättetskalevavidare.
39
Kapitel3
Angelägnaarbetsuppgifter
Viböranvändavårviktigastenaturtillgång,människorna,osssjälva,tillattgöralivetgottochriktförvarandra.
Andra naturtillgångarmåste vi vara betydligtmera återhållsammamedattutnyttja.Jordensresurserärändliga.Mineraler,jordbruksmark,havoch sjöar, atmosfärochklimat, allthar engräns.Det försökte jagbeskrivaredaniförrakapitlet.Närdetgällermateriellkonsumtionmås-tevivändaomochsnartbörjatrappaner.Särskiltvisomleveriderikaländersomhittillshardominerattekniskutveckling,världshandelochpolitik.
Samtidigtärarbetslöshetenettgisselochöverallt ivärldenenkällatillfattigdomochelände,tillojämlikhetochavgrundsdjupaskillnaderilevnadsvillkormellanmänniskor.Arbetslösheteninnebärocksåettoer-hörtslöserimedbegåvningsreservochmänskligskaparkraft.
Detärensvårekvationattlösa.Lösningenkanabsolutintevaraattflerochflerskaarbetamedatttillverka,distribueraochsäljavaroravolikaslagnärdenmateriellakonsumtionenbegränsas.Särskiltintesomvaruproduktionenblirallteffektivaresåattmerochmertillverkaspermänskligarbetstimme.
Arbetemedtjänsterinomtillexempelvälfärd,utbildning,miljövårdoch kollektivtrafik bör däremot kunna sysselsätta betydligt fler utanökaderiskerförattnaturensresurseröverutnyttjasellermiljönhotas.Ochhärärbehovenstora.Menvimåstesetillatttillräckligtmångakanochvillutbildasföralladessauppgiftersåattdekanutförasmedgodkvalitet.
Omman kan tillgodose alla de rimliga behov som finns på de härområdenasåökarlivskvaliténavsevärtförossalla.Envisionvälvärdattkämpaför.
Det skulle samtidigt gemånga,många arbetstillfällen, bekämpa ar-
40
betslöshetenochtavälvarapåmänniskorsviljaochförmåga.Viböral-drigaccepteraattSverigeharåttaprocentsarbetslöshet,aldrigensenbråkdel av detta. Hög sysselsättning är den viktigaste drivkraften förjämlikhet.Detvisadebl.a.denstatligaLåginkomstutredningenpå1970-talet.
*
-Förnågraårsedantogdebortfyratjänsterhär,sedandessärviordent-ligtunderbemannade.Förrhadevimöjlighetatttautdeäldreochtillochmedåkapåenutflyktdåochdå,låtademkännadoftenavgräsochblom-mor.Nuhinnervipåsinhöjdrullautdempåaltanenenstund.
SåberättarenmedlemiKommunalarbetareförbundet,anställd iäl-dreomsorgeniTimråkommun,förförbundetsordförandeAnneliNord-ström.Anneliåtergavdettapåsinhemsidaidecember2014.
Doftenavgräsochblommor…
90 000 pensionärer - ålderspensionärer och handikappade - bor ivård-ochomsorgsboendenruntomiSverige.Attfåmat,ensängattsovaiochhjälpmedtoalettbestyrärabsolutintenog.Debörfåutmycketmerän så av livet. Promenader, utflykter,möjligheter till fritidsaktiviteterochkulturupplevelser,chansattdeltaisamhällslivet,kontaktmedbarn,barnbarnochandraanhöriga,möjlighetattsjälvabestämmaöversinalivsålångtdetärmöjligt.Förmångaärdetviktigtmedenpratstunddåochdåmednågonsomsitternerhosenpåsängkanten.Mångabehöverhjälpmed träning för attöka sin rörelseförmågaochdärmed livskva-litetenochävenminskafallolyckorna.
Alltdettakräverpersonal.Personalkanintesvaraförallt,detärsant.Mendetbehövstusentals,kansketiotusentalsfleranställdaänidag.Detsaknasfleratusensjuksköterskorochundersköterskoriäldreomsorgen,fördetförsta.Denrödgrönaregeringenläggerframförslagompersonal-förstärkningarpådethärområdet i sinvårbudget2015.Fast ledsamtnoglåtermandetmestaavsatsningenbetalasavandraanslagtillkom-munernasäldreomsorgsomtasbort.Härkommerattkrävasåtskilligtmeraresurser,framföralltmerapersonal.Engagerademänniskorsompåolikasättkangöralivetriktfördemsomleveridessaboenden.
41
Detfinnsocksåmångaflerände90000somskullebehövaplatsiettäldreboende.Detökarbehovetavpersonalytterligare.Ochdetärdoku-menteratattmänniskorivård-ochomsorgsboendenmårochtrivsbätt-reimindreboendenänistörre.Ommanbyggerstoraenheterisyfteattsparapersonalfårdetoftanegativaföljder.
Underbemanningvållarhögarbetsbelastningsomsliterpådemänni-skorsomarbetarivårdenochdessutomledertillhögpersonalomsätt-ning.Tillräckligtmedpersonalochlågpersonalomsättninggerkvalitetivård och omsorg. Det är viktigt attman så långtmöjligt får hjälp avsammapersonersommanärvanvidochsommanlärtkänna.Ochdetgynnarpersonalenshälsa,välbefinnandeochengagemangiarbetetnärbemanningenärgod.
Hemtjänstenärenannanstordelaväldreomsorgen.2012hadeiSve-rigemerän160000personeröver65århemtjänst,beviljadefterbi-ståndsbedömning.Iendelkommunerkanpersoneröverenvissålderbeviljashemtjänstettvisstantaltimmarperårgenomsåkalladförenk-ladbiståndsbedömning,ipraktikenbarakontrollavpersonuppgifter.
Så borde det kunna vara i hela landet. Och timkostnaden för dettabordevaralåg.Tillexempel75timmaromåretför75kronoritimmenutanbiståndsbedömning förallasomfyllt75år:75-75-75.Efteregenbegäran. En rättighet för alla. Ochmed rätt för pensionären att självbestämma, inom vissa angivna ramar, vad hjälpen skulle bestå i. Tillexempelstorstädning.Ellerfönstertvätt.Ellersällskapvidpromenader,vilketkanvaraviktigtfördensominteharegetkontaktnätochoftakän-nerensamhet.
Medensådanreformskullemanocksåundvikamycketavingåendebiståndsbedömning, som avmånga kan upplevas somnågonting när-gångetochkränkandeförderaspersonligaintegritet.Ochdenskullegemångaökadbestämmanderättöversittegetliv.Byråkratinskullemin-ska,dessutom.Mendetskulleändåbehövasmerpersonalihemtjänsten.Ochmerautbildningavpersonalen.
Iförskolanärbarngruppernaoftabetydligtstörreände15barnsomSkolverketframtill2013rekommenderadesommaximigräns.2012vardetmindre än40procent av barngrupperna sombestod av högst 15barn.18procentbestodavmerän20barn.Framtillbörjanav1990-taletgickdetdrygtfyrabarnperanställdiförskola/daghem,2012vardetdrygtfem.Över90000personerarbetariförskolan,53procentav
42
dem är utbildade förskollärare. Det skulle säkert kunna bli betydligtbättreverksamhetmedytterligare10.000anställda,rättanvända,ilan-detsförskolor.
Ifritidshemmenharantaletgrundskoleeleverpergruppökatkraftigt.Nuärdetca40eleverpergrupp,vilketansesvara långtövervaddetborde vara. Enligt Skolverket (pressmeddelande 31/3 2011) var det19908,3barnifritidshemperårsarbetare.Nuärdetöver20.Jagtrordetvorevälmotiveratomdagensca20000årsarbetareifritidshemmenskullevara10000fler.
Jagtalarmederfarnaskolledareochlärareomvilkarimligaochvälmotiveradebehovsomfinnsavmerpersonaliskolan.Jagfårtillsvarattdetväxlarstarktfrånkommuntillkommunochfrånskolatillskola.Påvissahållskulledetintegöranågonnyttaallsmedfleralärare,somdetiregelärfrågaom.Påandrahållärbehovendestostörre,särskiltavutbil-dadepedagoger-lärare,speciallärare,specialpedagogerosv.Inteminstmedtankepåeleversombehöversärskiltstöd.
Tvåläraresamtidigtiklassrummetkanfåenoerhörtstorbetydelseförstudieresultaten,sägerettparavminagodavännermedlångerfa-renhetsomläraresomjagtalatmed.Attarbetaiarbetslagärocksåvik-tigt,sägerde.
Omdetskavaravettigtattanställaflermåstedetblifrågaomvälin-riktadeinsatser.Menenrimligbedömningärnogattmedsådanainsat-serbordeantaletanställdalärareochandrapedagogerökamedcirka20procent totalt i hela Sverige.Dagens120000 lärare i grundskola ochgymnasiumbordekanskevara25000fler.
Änmerauttalatärbehovetavfleraskolledare.Ocksålärarebehövergodarbetsledningochstödisittarbete.
Denpersonalsomskaarbetamedelevhälsanärmycketunderdimen-sioneradimångakommuner,skolsköterskort.ex.Specialpedagogerochpersonersomarbetarmedstudie-ochyrkesvägledningskulledetbehö-vasbetydligtflerav.
Utbildadekockariskolmåltidsköken.Bättrestädningimångaskolor.Enochannanskolvaktmästareytterligarekanförbättraunderhålletavskolorna.Alltdettaskulleförbättratrivselochhälsaförbådeeleverochpersonal.
43
Fortbildningochannanutbildningavpersonaliskolanmåsteöka.Ochvarjekommunbordehatillgångtillenspecialfunktionsomansvararfördetpedagogiskautvecklingsarbetetiskolorna,därskulledetförmodli-genvaravälmotiveratmednågrahundraduktigaskolutvecklareöverhelalandet.
Lärarutbildningenbehöverbyggasut.Detfickmanytterligarebeläggförifebruari2015närLärarförbundetochStatistiskaCentralbyrångavfaktaunderlag för attdetbehöver anställas65000nya läraredenär-mastefemtonåren.Detblirförövrigtviktigtnärdetgällerökadperso-nalstyrkapå område efter område: Innanmankanutbilda flermåstemanförstutbildautbildare!
Sammanfattningsvistrorjagattdetiskolor,förskolorochutbildningavpedagogeridagfinnasstarkamotivföratthaåtminstone50000fleranställda,rättplaceradeochrättanvända.Kanskeännufler.Detskullekunnaledatillettlyftiverksamhetensomgervårabarnochungdomarenbetydligtmerastimulerandeochlärorikuppväxt.Ochkunnaledatillattallagessammagodachanserilivet.
Detfinnsocksåfleraandraområdendärökadgemensamkonsumtionavtjänsterbordekunnaledatillstigandevälfärd,kunskapochbildning,tillattlivetblirbättreattlevaförossmänniskor.Sjukvården.Kulturlivet.Den högre utbildningen. Fritidsgårdar och samlingslokaler i alla bo-stadsområden.Merafrilufts-ochnaturområdenochgodskötselavdem,friluftsgårdarochmotionsanläggningar.Enbetydligtbättretandvårds-försäkring fördemångasomdragit sig fördyra tandläkarbesök–detkrävermerpersonal i tandvård.Bättregaturenhållningochskötselavparkerochandragrönområden.
Alltdettainnebärbehovavmerapersonalförattförbättrastandardeniverksamhetersomvibetalartillsammans,genomvåraskatter.
Dessutommåsteviökapersonalenit.ex.äldreomsorgendärförattdetbliralltflerpensionärer,särskiltäldrepensionärermedstörrebehovavvårdochomsorg.Härärdetalltså intefrågaomnågotsomförbättrarkvalitetenutanbarahindrarattdenblirsämre.Därtillmåstetiotusen-talsnyanställasförattkompenseraförattalltflerasomhittillsvaritan-ställdagåripension.
Ialloffentligverksamhetdärdetserverasmåltiderbehövsmerakun-nigpersonal.Jagsnuddadeviddettatidigareidethärkapitlet,iavsnittet
44
omskolan.Utbildadekockar,kostexperterochannanpersonalsomkangörabåderåvaruinköpenochtillagningenhälsosammareochmiljörikti-gareochmatenmeravälsmakande.Plusminskadetiblandalltförstoramatsvinnet.
*
Jagharhärförsöktgeenradexempelpåförbättringaravgemensammaverksamheter.Förbättringarsomisinturkanledatillbättre levnads-nivåförossalla,göralivetbättreiettskedeavmänsklighetensutveck-lingdåvimåstebegränsadetmateriellavälståndetochsåsmåningomminskadetpåtagligt.
Alltblirgivetvisintesomjagskisserat,ävenomjaghoppasattganskamycketblirverklighet.Menminavsiktärattväckadiskussion.Endis-kussionomvilkavägarviskagånärvitvingasattställaomvårkonsum-tionochhelaekonomin.
*
Vidmittenav1990-taletgälldedetförSverigeattsanerastatensekono-mi sedanvi underborgerligt styrehadedragitpåoss enmycket storstatsskuldsomkostadeenormabeloppiräntorsommåstebetalasavossgemensamt,avvåraskattemedel.
Dendåvarande socialdemokratiska regeringenmedGöranPersson,förstsomfinansministersedansomstatsminister,gjordesvåraochplåg-samma nedskärningar i statens verksamhet. Skolan, sociala ändamål,sjukvård,barn-ochäldreomsorgfickmakaåtsignäranslagentillkom-munerochlandstingstramadesåtförattstatensaffärerskullefåsattgåihopochdärtillgeettvisstöverskottsåattmankundebetalaavpåstats-skulden. Detta trots att det fanns rimliga behov att i stället bygga utverksamhetenvidare.
Kringår2000hadestatensaffärerbringatsunderkontroll.Menfölj-dernaavåtstramningarnahängdekvar.Alltförknapptmedpersonal i
45
skolangicksåsmåningomutöverskolresultatenpåettsättsomdetänidagintehargåttattkommatillrättamed.Ochnedskärningarivårdenhargåttutöverpatienterna.Mångaoffentliganställdahardrabbatsavhårdarbetsbelastningsomvållat stressocharbetsskador, framföralltpsykiskohälsa.
Besparingarnasattedjupaspåriutbildningochvälfärd.Spårsomallt-jämtsitteri.Ommanhadevaltattlösaendelavproblemenmedobalansistatensaffärergenomhöjdaskatter,framföralltfördemsomtidigarehadeberikatsigpåolikaformeravspekulation,såhadeskadornablivitåtskilligtmindre.
Nuärdettillenbörjanviktigtattrepareraskadornaochdeföljdverk-ningarsomdefått.RegeringenPersson(S)gjordemycketbegränsadeinsatseridenriktningeninnandenröstadesbortivalet2006,ochdenborgerligaregeringenReinfeldtsatsadeframföralltpåattsänkaskatter-na,vilketstoppademöjligheternaattförbättraochutveckladegemen-sammaverksamheterna.
Mellan1999och2012ökadededisponiblainkomsternaperperson,efterkorrigeringförprisstegringar,med45procent.Undersammatidsteg samhällets inkomster av skatter och avgiftermedmindre än sjuprocent.Deträckteinteenstillkompensationförlöneökningarideverk-samhetersomskabetalasmeddessaskatterochavgifter.
Denhärobalansenär endirekt följd avde sänkningar av inkomst-skattensomregeringenReinfeldtmålmedvetetgenomförde2006-2014.I fem olika steg beviljades alla förvärvsarbetande ett s.k. jobbskatte-avdrag.Detkostarnumerastatskassannärmare100miljarderkronorperåriskattebortfall.Dessutomhardetletttillenskatteklyftagentemotpensionärernasomupplevssomupprörandeorättvis.
Skattesänkningarna gjorde att den privata konsumtionen steg, inteminstdenmateriella.Menökningenblevojämn.Dentiondelavbefolk-ningensomhadedelägstainkomsternaökadesinadisponiblainkomster(alltså:efterskatt),mättifastapriser,med13procentperioden1999-2012.Tiondelenmeddehögstainkomsternaökadesamtidigtsindispo-niblainkomstmed88procent.
Socialdemokraternahar,liksomdeandrarödgrönapartierna,röstatemotvarjegångdeborgerligakommitmednyaförslagomjobbskatte-avdrag.Menpartiethariefterhandsagtsigaccepterasänkningarnaoch
46
attman inte tänker försöka ändra besluten. Detta för att väljare ochskattebetalarebättreskakunnabedömapåhurderasprivataekonomikommerattutvecklas.
Jagtyckerdethäräralldelesfelslutsats.Ommanärigrundenöver-tygadomatt resurserna i samhälletbordeanvändaspåettheltannatsätt,dåmåstemanocksåkunnaståfördetta,argumenterafördetgente-mot väljarna så länge man har övertygelsen kvar. Med att accepterasänkningarnaavinkomstskattenbindermanjuipraktikenuppsigpåettsådantsättattmanfårsvårtattgenomföradenpolitiksommanannarsskulleviljaföranärdetgällervälfärdochutbildning.Manbegränsarsinaegnahandlingsmöjligheternärmanäriregeringsställning.
Skattersesoftasomnågontingnegativtfördeenskildamedborgarnasomskabetaladem.Menmankanprecislikagärnaseskatternasomnå-gotpositivt förmedborgarna: Skatterbetyderhandlingskraft. Förallatillsammans.
Detfinnsocksåandraskatteräninkomstskattersomkanhöjasförattöka statens inkomsterochdärigenom förbättra samhälletshandlings-kraftattgöraangelägnareformer.Eftersomvipålängresiktmåstebe-gränsadenprivatakonsumtionenliggerdetkanskenärmasttillhandsatthöjaskatterpåutgifter,framföralltmervärdesskatten,momsen.
En tänkbar förändring somkunde ge bättre utrymme för reformervoreattinföraenenhetligmoms,25procentöverhelalinjen.Detskullegeåtskilligamiljarderiinkomsterförsamhälletsamtidigtsomdetskulleminskamöjligheternaförmomsfusk.Möjligheternaattdribblamedolikamomssatserutnyttjasavmånga förattkommaundanskatt, samtidigtsomdetkräverstörrekontrollapparat.Fördyringgenomhöjdmomspåmatskullekunnalindrast.ex.genomhöjdabarnbidrag,fördyringgenomkulturmomsmedökatstatligtstödtillkulturlivet.
Fastighetsskatten skulle kunna återinföras.Det är en formav skattsomdetärsvårareattsmitafrånänandraskatter.Husochtomtmarkärsvåra att flytta utomlands.När eget kapital ger ränta på banken elleravkastningpåvärdepapperbetalarmanskattpådessainkomster.Mendenavkastningmanfåravegetkapitalienfastighetdärmanborärbe-friadfrånskattochbelastasbaramedenkommunalfastighetsavgift,oftabetydligtlägreänfastighetsskattenskullevara.Detärologisktochorätt-vist.
47
Detfinnsmångaolikaslagsskatter,mångaolikavägarsommankanvälja för att öka den andel av våra inkomster som ska gå till gemen-sammaändamål.Föregendelvilljaghållaöppetvilkaavdessavägarviskavälja,ävenomjaglutaråtattviiförstahandbörökabeskattningenavdenprivatakonsumtionen.
Vimåste,somjagskrevidetförstakapitlet,tropåattvikanövertygamänniskoromattskattenivåernabörhöjashögstväsentligt,delsförattbegränsadenprivatakonsumtionen,somihöggradärmateriell,delsförattbyggautdengemensammavälfärden,utbildningenochannat.DetärettvalsombådeviiSverigeochmänskligheteniövrigtharattgöraförattkunnafortsättaattlevapådennajord–ochgöradetsåattallakanfåettgottliv.
*
Välfärdstjänster,utbildningochkulturärområdenditvisomboridenrikaredelenavvärldenframföralltbordeinriktaframtidaförbättringaravkonsumtionochlevnadsstandard.Ochdärärdetnaturligtochfördeflestaensjälvklarhetattverksamheternaskafinansierasmedallmännamedel.Detärinterättvistattsådantskafördelaseftertjocklekenpådenprivataplånboken.
Följdenavdettablirattdetallramestaavdevärdenviskaparmåstegåtillgemensammaändamål.Enmindredeltillprivatkonsumtion.Detgörmänsklighetenrikare.Ochökarfrihetenfördeflesta.
Detinnebärisinturattalltflerkommerattkunnafåjobbpådessaområden.Dessautgörlångtifrånhelaarbetsmarknadenmenenalltvik-tigare och allt störredel av den.Alla kommer att kunnabehövas ochkännasigbehövda.
48
Kapitel4
Enallmänarbetsförsäkring
Allaharnågontingattkommamed.Varendaenavossharnågontingattbidramed.Tillvårtgemensammabästa,tillsinegenglädjeochförsörj-ning.
Varnågonstans i arbetslivet skulleDubästkomma tillDin rätt?PåvilketjobbskulleDukännastörstengagemangochtillfredsställelse,kän-naattDukanvaramedochgöranytta?
Justdenfråganskullejagviljahaomjagvorearbetslösochiaktivål-der.Denbordeställastillallasomärutanarbete.Ja,egentligenbordedenocksåställastillmångasomharettjobbsomdeintetrivsmycketbramed.
Fråganbordeställasavnågonsomhadetillarbetsuppgiftattlotsamigtilldetbästatänkbarapassandejobbetjustförmig.Enkunnigvägledaresominteskaordnaframjobbetmenhjälpamigsjälvattfixadet.Ochatthjälpatillmedattfinnadetstödsombehövsförattkommadit.
Allakommerattbehövas.Förutsättningenärbaraattviorganiserararbetslivetpårättsättochgertillräckligtochrättutformatstödtillvarochenattkommapårättplats.
Allamåstekunnafåvaramed.Detskavaraenmedborgerligrättighet.
*
DrygtfemmiljonermänniskoringåriarbetskrafteniSverigeislutetav2014.Avdemärca380000öppetarbetslösa,dvsarbetssökande.Resten–mellan4,8och4,9miljonermänniskor–harettjobb;deräknassomsysselsatta.
Mentilldeöppetarbetslösafårmanläggaöverhundratusensomär
49
latentarbetslösa.Dehadekunnatochvelatarbetaomdetfunnitslämp-ligtjobb,mendeharinteansettdetvaraidéattsökaarbetetillräckligtaktivtförattkunnaräknassomöppetarbetslösa.Summaenhalvmiljonarbetsvilliga.
Ungefärtvåmiljoneriålder15-74årstårheltutanförarbetskraften.Nästanenmiljonavdessaärålderspensionärerochdrygt300000hel-tidsstuderande.Kvarstårca600000somvarkenärålderspensionärerellerstuderande.
Av dessa 600 000 är alltsåmer än 100 000 latent arbetslösa somegentligenskulleviljahaarbete.Menocksååtskilligaavdeandracirka500.000skulletroligenviljaochkunnahaettjobbomdebarakundetroattdetvarmöjligt,t.exomdeerbjödsbrarehabilitering,anpassningavarbetsplatser,arbetsuppgifterellerarbetstider,lämpligutbildningellerpraktike.d.Sådantbrukarvisasigitidernärdetärmeragottomarbete.Dåökarocksåmänniskorsinsiktomattdetvoremöjligtattfåjobbävenfördem.Dåtarmångaantingenstegetattbörjasökaefterarbeteelleråtminstonesvaraomdeblirtillfrågadeattdekantänkasigarbeta.
Ommansummeraralltdetta,somframgåravStatistiskaCentralby-rånsarbetskraftsundersökningar,insermanattdetfinnsmellanenhalvochenmiljonmänniskorivårt landsomärutanjobbmensomskullekunnahaförvärvsarbete.ÄndåharSverigeredanhögsysselsättning,in-ternationellt.
Läggdärtill300000somharjobb,fastbarapådeltid,mensombe-traktarsigsjälvasomundersysselsatta–deskulleviljajobbamerändegöridag.
Tänk, vilken outnyttjad förmåga! Vad skulle alla dessa människorkunnauträttaomdefingerättchanser?
*
En allvarlig fundering: Hur kunde svensk arbetarrörelse låta en stor,doldarbetslöshetväxafram,vidsidanavdenöppna?FastvihadeLåg-inkomstutredningensresultatihändernaredanvidbörjanav1970-ta-let?
50
Dennautredning,beställdavdensocialdemokratiskaregeringenefterdenomfattandejämlikhetsdebattenislutetav60-taletochleddavLO:sledandeekonomRudolfMeidner,hadejuslagitfastgenomsinadelrap-porter,attfullsysselsättningärdenallraviktigastefaktornommanvillåstadkomma ett jämlikare samhälle. I en av delrapporterna, Syssel-sättning,arbetslöshetochförvärvshinder författadavavIngridSjöbergochKentLundqvist,vilkeningickiutredningenslevnadsnivåundersök-ningar,hademanocksåvisathurdetfannsenbetydandearbetslöshetsominteavspegladesidenvanligastatistiken.
Förändringar i arbetslivetgjordeattmånga inte längreplatsadepåjobben. Arbetsuppgifter försvann, tempot i jobbet skruvades upp, ar-betsorganisationer slimmades i den allmänna kostnadsjakten.Männi-skorblevslitnaavsinaarbeten,fysiskt,psykisktellerkanskebådeoch.
Detgjordeslovvärdaförsökmedrehabilitering.Fackenkämpadeförattförbättraarbetsmiljöerochförsökaanpassaarbetettillmänniskornaiställetförtvärtom.Ochmångaarbetsgivareställdeuppochsamarbe-tadeomdetta.
Anpassningsgrupper verkade på många arbetsplatser för att bådesökaanpassaarbetsplatser,medverka tillutbildningochhittanyaar-betsuppgifterfördeanställdasomintelängrekundefortsättamedsinagamla. I anpassningsgrupperna ingick folk från både facket, arbets-givarnaocharbetsförmedlingenmedsyftetattförebyggaarbetslöshet.
Menändå,flerochflerställdesvidsidan.Efterhandbörjademanan-vända förtidspensioneringsomenutväg förde liteäldreanställdaattklara sin försörjning. Förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl.Mångaavdelångtidssjukskrivnavarisjälvaverketarbetslösa.Arbets-linjenkomiskymundan.Tillsistblevkampenmotinflationenuttryck-ligen viktigare än sysselsättningen – i en svårsmält motsättning motarbetarrörelsenstradition.Inflationsbekämpningensattessomöverord-natmålförallpolitik.Ocksådenöppnaarbetslöshetenblevhög.
OchLåginkomstutredningenladesner.
Jagvillhävdaattbetydligtstörreinsatserbordehagjortsförattföre-byggaarbetslösheten,bådedenöppnaochdendolda.Förattökaantaletarbetstillfällen.Menocksårehabiliteraochförkovraiställetförattbarase till att människor fick en viss inkomst. Särskilt tragiskt var attanpassningsgruppernaavolikaskälupphördepå1990-talet.
51
Jaghördetilldeganskamångainomarbetarrörelsensomidebattenförsöktepekapådendoldaarbetslöshetenochföraframidéeromnyainsatser.Mendetblevistortsettverkningslöst.Andrauppgifteripoliti-ken gick före.Ochdessutomminskades insatserna i arbetsmarknads-politiken.
Detgickframtilldeförstaårenpå2000-taletinnandeborgerligafickögonenpådethögaantaletförtidspensioneradeochlångtidssjukskriv-na.Detvar i sammavevasomdebildadeAlliansen.Rasktblev ”utan-förskapet”namnetpådendoldaarbetslösheten.Deborgerligatogöverarbetslinjenfrånarbetarrörelsen.
Utanförskapet fanns. Talespersoner från arbetarrörelsen förnekadeellerbagatelliseradedet.MenAlliansenåandrasidan,framföralltmode-raterna,blåsteuppdettillorimligaproportioner.Deräknadeditsnartsagtallasomintehadeförvärvsarbete.Taladegärnaomdemsom”bi-dragstagare”.
AttSverigeändåhadevärldenshögstasysselsättningsgrad,detkomibakgrunden. Ivalrörelsen2006lätdetsomattvårt landvarettavdemestarbetslöshetsdrabbadeihelavärlden.Såvardetjuintealls,snararetvärtom.Menmycketfannskvarattgöraförattnåännulängre,detvaralldelessant.
Socialdemokratiskadebattörer i valrörelsenhade tafattaochdåligasvar.Deborgerligavannvaletochregeringsmakten.Debörjademedattförsämraa-kassanochsjukförsäkringenochrustanerarbetsmarknads-politiken,somändåinågonmånbidrogtillatthållanerarbetslösheten.Nu skulle ”trösklarna sänkas” till arbetsmarknaden och arbetsovilligalockasochförmåsattsökajobbiställetförattlyftabidrag.
Detvarenuselpolitiksomdeborgerligaförde.Denblevistortsettverkningslösmotarbetslösheten.Mendeborgerligabjödspåensitua-tionsomdeutnyttjadetillåttaårsregeringsinnehavochtillattgenom-föramycketstoraskattesänkningarsomtogbortmycketavsamhälletshandlingskraft.
*
52
Viharalltså storagruppersombordegesmöjlighetattvaramedochmedsittarbetebidratillettbättresamhälleochenbättrevärld.
Vilkauppgifterharviframföross?Vilkabehovfinnsavökadeinsatseravmänskligt arbete? I förrakapitlet försökte jaggeendel exempel: iäldreomsorgen,barnomsorgen,skolanochsjukvårdenfinnsstorabehovavmerapersonalförattgeverksamheternabättrekvalitet.
Dessutomkommerantaletäldrepensionärerattökakraftigtdenär-masteårtiondena.Detställerytterligarekravpåbådeäldreomsorgochsjukvård.Samtidigtkommerstoragrupperavanställdaivårdochom-sorgattsjälvagåipension,vilketökarrekryteringsbehovetänmer.
Vibehövergörastorainvesteringarisåkalladinfrastrukturiensnarframtid. Inteminst förattställaomsamhälletsåattdetblirmerakli-matsmart. Vi måste börja omställningen utan dröjsmål för att vridautvecklingenåträtthåll.Utbyggnadochunderhållavjärnvägsnätetochproduktionavförnybarenergiärviktigaexempel,energieffektiviseringavbostäderettannat.
Vibehöverocksåökabostadsbyggandetkraftigtochgekulturenettrejälthandtag.Samtidigtkandetbehövasenarbetstidsförkortningförattdetskablimindreförslitningavmänniskor.
Angelägnauppgifterisamhälletfinnsdetövernogav.Ochförattklaradembehövsmångaflerhuvudenocharmaränsomdeltarivårtarbetslividag.
I Sverige kommer antalet invånare i demest arbetsaktiva åldrarna(20-65år)attökamedungefärenkvartsmiljondenärmastetjugoåren.Detta enligt de befolkningsframskrivningar som SCB (Statistiska Cen-tralbyrån)gör.
Men befolkningen i övriga åldrar (barn och pensionärer), där för-värvsarbeteinteärsåvanligt,kommersamtidigtattökamednästanenhelmiljon.
2014gårdetpå100personeriålder20-65år72personersoman-tingenärunder20elleröver65.2034kommermotsvarandetalattvaranästan86.Försörjningsbördankommeralltsåattökafördemsomärideåldrarsomiförstahandskasvaraförförvärvsarbetet.
53
Utaninvandringenskulleförsörjningsbördanvaraännustörreförål-dersgruppen20-65år,bådenuochännumerautpräglatomtjugoår.
Avbefolkningen idemest förvärvsaktivaåldrarna,dvs20-64år,ärdetidag81procentsomharettjobb.Medtankepådenåldersfördelningbefolkningenkommeratthaomfemton-tjugoårkundedenandelengotthöjastillca85.Detskullebetydaytterligarecatrehundratusenperso-nersomharettjobb.Iåldernöver65kommerdettroligenattvaracahundratusenfleränidagsomväljeratthaettjobbomdekanfå.Ochdetskulleändåfinnasbehovavflerinvandrarepåarbetsmarknadenänvadprognoserna har räknat med. Av ungdomarna, ålder 15-19, kommertroligenenhögreandelattstudera,såderasdeltagandeiarbetslivetkankommaattminska.
Sammanfattningsvis:Detvore inte felomytterligareenhalvmiljonmänniskorkundedeltaiarbetslivetiSverigeomfemton-tjugoår.Bådemedtankepåangelägnaarbetsuppgiftersombordegörasochdemänsk-ligaresurservikommerattkunnahaförattklarauppgifterna.
Detkommermeddethärperspektivetattblistoraomställningarpåarbetsmarknaden.Mångaskabytafrånvaruproduktiontilltjänsteyrkenochmånganyaskainiarbetslivet.Mendethärkommerinteattgåavsigsjälvt.Detärintebaraattförmedlafolktillnyaarbetenochlåtademgåöverfrånettjobbdirekttillettannat.Detkrävsattmangermänniskorrejälachanserattskaffasignyakompetensersombehövsidenyajobben
*
Vimåstetavälvarapåalla.BådedemsomfinnshäriSverigeochdemsomkommerhit.
Ochallamåstegesordentligamöjligheterattvaramediarbetslivet.Detskavaraenmänskligrättighet.
*
54
VarnågonstansiarbetslivetskulleDubästkommatillDinrätt?
Dendärfråganbordeledatillattjagfickettingåendesamtalmedminvägledareförattgrundligtgåigenomminamöjligheter–mittkunnandepå olika områden, min fallenhet för olika slags jobb, min erfarenhet,minaintressen,vadjagskulletrivasmedochkanskekännaengagemangför.Kortsagtalltsomskullekunnahabetydelseförmittvalavarbete.Kanske skulle studiebesök, anlagstest eller arbetsprövning vara tillhjälp? Och inom vilket område är utsikterna bäst att få ett jobbmednågotsomjagtyckerskullepassamig?Tillsammansbordevi,vägledarenoch jag, efter flera diskussioner kunna komma fram till ett eller fleraintressantajobbalternativ.
Nästafråga:Vadärdetsomhindrarmigfrånattkunnafånågotavdeintressanta jobben? Och hur kanman övervinna hindren? Utbildningsom behövs? Praktik? Arbetsträning? Anpassning av arbetsplats? Re-habilitering?Bordejagkanskeflyttatillenannanort?Mankantänkasigenradolikainsatser,beroendepåminegensituation.
Vadavdettaärnågorlundarimligt,medhänsyntillolikaomständig-hetersommöjligheternaattfåjobbinomönskatområde,kostnaderochutbildningstid?
Underdehärdiskussionernabordeväxaframenhandlingsplansomjagsjälvochvägledarenkommeröverensom.Engenomarbetadhand-lingsplan, värd namnet. Och jag borde kunna få stödåtgärderna sombehövsbekostade,liksomstödavvägledarenunderhelaresanframtilldetnyajobbet.Jagskasjälvrivahindrenochdäreftersökaarbete.Menvägledarenskavisavägentilldeinsatsersombehövs,varjobbkansökasochgemigrådnärdetbehövs.Vara”bollplank”ochgehjälpattorien-tera.
Dethärstödetbörvarochenharätttillgenomenallmänarbetsför-säkring. Liksomenbra ersättning för sin egen försörjningunderhelavägenframtilldetnyajobbet.
*
55
En liten fundering: Visst vore det intressant att få en grundlig inven-teringavvadallasomgårutanjobbellerärundersysselsattaskullekun-naåstadkomma,ellerhur?Vilkaidéertillverksamhetersomkundegörasamhälletochlivetlitebättreskulleviintekunnafåavensådangenom-gång?Ettslagssummeringavallapersonligahandlingsplaner, fastav-personifierad,förstås,detvoreingenomöjlighet,någotviskullekunnafå”påköpet”.Någontingatttänkapå.
*
Detsägsoftaattmanbör”sänkatrösklarna”tillarbetsmarknaden.BådepartiernaidenborgerligaAlliansen,SvensktNäringslivochandraföre-trädarefördetprivatanäringslivettalarsigvarmafördetta.NärAllian-senvillminskadets.k.”utanförskapet”iarbetslivetsåvilldeåstadkom-madettaframföralltgenom”sänktatrösklar”såattflerkanfåjobb.
Derasmetodattfåinflermänniskorpåarbetsmarknadeninnebärattdet skapas en stor låglönesektor, där stora grupper ska arbeta meddåligavillkoriotryggajobb.Härärnågraavreceptenförderas”jobb-politik”,uttrycktaistarksammanfattning:
• Sänktaarbetsgivaravgifterförföretagennärdeharungaanställda• Lågaingångslöner• Mindre krav på utbildning för ungdomar som inte är särskilt
studiemotiverade• Störremöjligheterförarbetsgivareatthalångaprovanställningar
ocholikaformeravtillfälligaanställningar• Skyldighet för arbetslösa att ta jobb framför att få t.ex. arbets-
marknadsutbildning.Arbetsförmedlingskaenligtdettasynsättgåutpåattläraochförmåarbetslösaattsökajobb,nästanvilketsomhelst. Inteatt stödjaarbetslösaattgörasig rustade föratt sökajobbsomkräverandrakompetenserändeharidag.
• Rut-avdrag fördiverses.k.hushållsnära tjänsterochbidrag tillföretagförattsysselsättaarbetslösamedenklarearbeten.
Borgerlig”jobbpolitik”gårutpåattförmåmänniskorattsökaarbete,
vilketsomhelst,utanegentligtankepåhurarbetetpassarfördemochtarvarapåderasmöjligheter.Ersättningarnavidarbetslöshetskavara
56
låga,villdeborgerliga;dearbetslösaskafåsatthellretajobbmeddåligavillkoränunderenövergångstidlevapåersättningarfrånsamhälleellersocialförsäkringar,vilkadärförbörhållassåknappasommöjligt.
Menersättningarfråna-kassorharaldrigvaritsåhögaattdeutgjortlockande alternativ till lön från förvärvsarbete. Den som tror att folkbörjarsökaarbetedärföratta-kasseersättningenblirännulägre,annatänienstakaundantagsfall,denharsäkerligenaldrigupplevthurdetärattvaraarbetslös.
Apropåatt”sänkatrösklar”ochökasysselsättningenijobbmeddåligavillkor:”Detfinnsingadåligajobb”,sägeroftadesompläderarför”trös-kelsänkningarna”.Menvarförskadådessajobbbetalassämreänandra?Ochvadärdet för idéattbekämpaarbetslöshetmedatt försöka få inmänniskorilåglönejobbnärdetärsådanasomihöggradkommerattrationaliserasbort?
Bättremåstevaraattgemänniskormöjligheterattväxa,såattvarochenkanklivaöverallatrösklartillbraochpassandejobb,somgergodaarbetsvillkor.
Allamåste fåmöjlighet att växa.Och vi bör ta till varamänniskorsförmågaochmöjlighetersåvälsommöjligt.
*
Tankenmeddenklassiskasocialdemokratiskaarbetsmarknadspolitik-en,sådandenutveckladesfrånslutetav1950-taletochframåt,uttryck-tessåhäravGöstaRehn,LO-ekonomensomvardennapolitiksfrämsteinspiratör:"Attgeåtvarjemänniskarättenattbliherreöversittegetöde."
Arbetsmarknadspolitiken var en stor frihetsreform. Och den hadegrundläggandebetydelseförsträvanmotfullsysselsättning,somsvenskarbetarrörelsedrevframgångsriktunderårtionden.
*
57
EnköpingsochSödertäljearbetarekommunermotioneradetilldenso-cialdemokratiskapartikongressen2013omenallmänarbetsförsäkring.
Motionenföreslogattpartietunderkongressperioden2013-2017skaprövaomensådanförsäkringskullevaraenanvändbarvägiarbetetförfullsysselsättningochdetgodaarbetet.
Jagvarenav fempartimedlemmarsomväcktemotionen:LarsAgochSuneGidgård iStockholm,HelmuthFöll iEnköpingochStigLahtioch jag i Södertälje. Vi ville – och vill fortfarande - genom en allmänarbetsförsäkringåterupprättadengodaarbetsmarknadspolitiken.Ochvivillvidareutveckladen,tillännuhögrekvalitetochomfattningännärdenvarsombäst.
VivillbortfråndensituationsomvihariSverigeidag,närmångajobbintekantillsättasdådetintefinnssökandesomarbetsgivarenvillha,samtidigtsomhundratusentalsärarbetslösa.Arbetsmarknadspolitikskarustamänniskorföratttadejobbsombehövergöras.Jobbsomdeharförutsättningarochintresseför.
Vivillbortfråndensituationdärmångaharresigneratoch,meddetsätt som arbetsförmedlingen nu kommit att fungera, finner sökandetefterjobbmeningslöst.Hosdemvillviväckanyfikenhetenpådeegnamöjligheterna.
Arbetsförmedlandetskahaenheltannanutgångspunkt,ettnyttar-betssätt,intesåmycketpiskorochmorötter.Detkräverstoraochoftahittillsoprövadeinsatserförutbildning,rehabilitering,praktik,arbets-prövning,vägledningochmycket,mycketannat.
Detkostarpengar.Mycketpengar,tillattbörjamed.Menbetydligtmindreefterhand,närsamhälletkanfålägrekostnaderförarbetslöshetochskatterfrånväxandearbetsinkomster.
Ettskältillattviföreslogenallmänförsäkringfördetta,betaladavenlikaallmänarbetsgivareavgift,ärattdetskagåattbådaupptillräck-ligtmedresurserförverkligtgodarbetsmarknadspolitik.
Detskavaraenlagfästmedborgerligrättattfådettastödattkommainiarbetslivet.Antingenmannuharförloratsittjobbellersökerjobbförallraförstagången.Detärettannatviktigtskäl.Detskaaldrigblisom2006-2007,närdeborgerligaeftersinvalsegerisinförstabudgetströkbortstoradelaravdearbetsmarknadsåtgärdersomfanns.Såenkeltska
58
deintekunnaförsvinna.Dethärskavaraenlagfästrättfördenenskilde,ekonomisktgaranteradiensocialförsäkring.
Ett tredje skäl att bygga samman arbetslöshetsförsäkring, arbets-marknadspolitik,rehabiliteringochgärnasjukpenningförsäkringvisasav självanamnetarbetsförsäkring.Alltså intearbetslöshetsförsäkring.Detärviktigtattintebaraförsäkrainkomstenmotbortfall,utanattför-säkramöjligheterna att få jobb,möjligheterna till en framtid.Det harsagtsoma-kassanattdenskavaraenomställningsförsäkring.Mengördendåtillenomställningsförsäkring,ensomverkligenledertillomställ-ning!
Ettfjärdeskäl:Starkareställningförfacketilönepolitiken.Entredje-del av arbetskraften i Sverige (ålder 16-64 år) står i dag utanför a-kassorna.Menavdemsomverkligenblivitarbetslösaär,grovträknat,tvåtredjedelaroförsäkrade.Detärettoerhörtsvårthinderfördetfack-ligaarbetetattsäkraanständigalönerochgodaarbetsvillkoriövrigt.
Mellan100.000och200.000arbetslösasomleverpådets.k.grund-beloppet(320krperdag,knappt7.000permånad)ellerännumindre-delockasvarjedagatttaarbetetilldåligavillkor,oftasämreänvillkoreni alla kollektivavtal. Det skapar en underbudskonkurrens om arbets-villkorensomgårpåtvärsmotalltfackligtarbete.Dethindret,hotet,villvitabort.Allaharrätttillanständigalevnadsvillkorochfacketsomför-sökerupprätthålladettaskadåintemotarbetasavlönedumpning!
Ettfemteskäl:Möjlighetertillförebyggandeåtgärdersomminskarutslagningurarbetslivet.Vårtankeärattenallmänarbetsförsäkringskakunnaskötasgemensamtavarbetsmarknadensparterpådedelaravar-betsmarknadendär de träffar kollektivavtal omdetta. Så kallade om-ställningsavtal.Sådanaavtalfinnsredanidagpåenradområden,ochikraft av dessa arbetar Trygghetsfonden (för LO/Svenskt Näringsliv),Trygghetsrådet(PTK/SvensktNäringsliv),Trygghetsstiftelsen(fördenstatligasektorn)ochnusenastOmställningsfonden(pådetkommunalaområdet).Medflera-totaltfinnsetttiotal.
Dehärorganenförparternahjälpermänniskorsomblivituppsagdaavettellerannatskälattfinnanyajobb.Framföralltgerdepersonligvägledningtilldemsomblivitutanjobb,ochdetharfungeratbetydligtbättre än arbetsförmedlingensmotsvarande verksamhet på senare år(s.k.”coacher”t.ex).
59
Alliansregeringensinitiativmedattlåtaarbetsförmedlingenhyrain”coacher”,”etableringslotsar”etc.harinneburitattenigrundengodidémedpersonligavägledareharförfuskats.”Coacher”och”lotsar”harintekommitattarbetapåettseriöstochgenomtänktsättsommanskullehakunnatgöra.
Dehäromställningsorganenmeduppdragfrånarbetstagare-ochar-betsgivarparternaharbegränsadeegnaresurserattt.ex.bekostautbild-ning.Ienallmänförsäkringskulledefåtillgångtillallatänkbaraarbets-marknadspolitiskamedel.Påsåsättskullemanfåenkombinationavgodpersonligvägledningochverkningsfullaåtgärderförattgemänniskornykompetens.
Menomställningsavtalenkannåett styckevidare:Dekan initieraochbliettstödförförebyggandeinsatserpåarbetsplatserna,såattmansålångtmöjligtförhindrarmänskligförslitning-fysiskellerpsykisk-iarbetet och på så sätt motverkar utslagning ur arbetslivet. Anpass-ningsgrupperna,sommedstorframgångverkadepåmångaarbetsplat-serpå1970-och80-talen,medrepresentanterförfacken,arbetsgivarnaocharbetsförmedlingen,börkunnaåteruppståinågonform.
Ettsjätteskäl:Inflytandeförarbetstagarna.Förebyggandearbetepåarbetsplatsernaöppnarmöjlighetertillökatinflytandefördeanställdaochförfacketöverarbetsplatsersocharbetsprocessersutformningochöverarbetsorganisationen.
Ettsjunde:Rättvisan.Enstorochväxandedelavarbetsmarknadenbestårnuavtillfälligajobb,deltidsjobb,"inhopp"medkortvarseljustdåarbetsgivarenbehöver,ochsåvidare.Därfinnsmångasomkommeratthamycketsvårtattensarbetaihoptillettarbetsvillkorförattkunnafåersättningfråna-kassa.
Hurbramanängörnuvarandea-kassaochävenomåtskilligasomlämnata-kassan2007ochsenarekommerattkommatillbakasommed-lemmar,såkommerändåmångaattståutanföromkassanärfrivilligochdelvisbetaldmedegenavgifter.Vikaninteförmenastoragrupperrättentillhyggligersättningomdeblirarbetslösa.Allrahelst intesomdetärfrågaomgruppermedsärskilthögaarbetslöshetsrisker.
Ettåttonde:Bättreriskspridning.Enobligatoriskförsäkringspriderriskernaöverettstort försäkringskollektiv,vilketärenstyrkaförallaallmänna socialförsäkringar.Mankan ge försäkringsskydd åt grupper
60
medstoraarbetslöshetsrisker,somannarsaldrigskullekunnaförsäkrastillrimligaavgifter.Avgifterbörbetalasinföralla,solidarisktöverhelaarbetsmarknaden.
Ettnionde:Sysselsättningen.Enallmänarbetsförsäkringskulleföraoss en god bit på vägenmot full sysselsättning.Många,många av deledigajobbsomstårvakanta(50.000islutetav2014,enbarthosArbets-förmedlingen)skullekunnafyllasavpersonersomidagärarbetslösa,omdetgavsbättremöjligheteränidagfördessaarbetslösaattstärkasinkompetens.Fullsysselsättningärdefackligaorganisationernasbästastödikampenförbättrearbetsvillkor.
Etttiondeskäl,slutligen:Attharådattvaramed.Detbörvaralättareatt värvamedlemmar till facketomman slipper egenavgifterna till a-kassan.Dåfinnsstörremöjlighetattfårådmedavgiftentillfacket.
Detdärsistabrukarväckainvändningarhosmångafackligtaktiva,somanser attdet är lättare att få folk attblimedlemmar i facketomfacketocksåharhandoma-kassan.Deärräddaförattdenfackligaorga-nisationsgradenskullesjunkaallvarligtomförsäkringenvidarbetslös-hetskullebliobligatoriskochdenkopplingmellanfackocha-kassasomfinns-denärnumeramestsymbolisk-därmedskulleupphöra.
Dennafrågahartillstoradelarblockeratheladiskussionenomenallmänarbetsförsäkring.Mångaharundvikitattöverhuvudtagetdisku-teravåridé,avrädslaförattfråganomettobligatoriumskullekommaupp.
Detärsantattdenhistoriskakopplingenmellanfackocha-kassorharspelatenstorrollföratthöjaochupprätthålladenfackligaorganisa-tionsgraden.
Menmyckettalarförattdetsambandetblirsvagareochsvagare.All-rahelstsomdetnumeraråderenidetnärmastetotalboskillnadmellanfackförbundocha-kassor;deharheltolikapersonal,mankanvaramedifacketutanatttillhöraa-kassanochviceversa,a-kassornasverksam-hetkontrollerashårtavstaten,somocksåbestämmervillkorenförderasverksamhet.
Detfinnsmångaandraochbättreargumentförattvärvamedlem-martillfacket,argumentsomharmeddagensverklighetattgöra.Attdenfrivilliga a-kassan skulle vara skäl förmånga att gåmed i facket, detargumentetbordevägalättjämförtmeddenstarkareställningsomen
61
allmänarbetsförsäkringkangedefackligaorganisationerna.Bådelöne-politisktochimöjlighetertillinflytandepåarbetsplatserna.
Detvoreverkligenskadaomdennatveksamhetomdenuvarandea-kassornasanknytningtillfacketskullehindraengrundligdebattomheladenna reformidé och demånga andra aspekter och frågor som finnskringden.
Ikortadraginnebärvåridé:
• Att var och en som är arbetslös och söker jobb ska ha rätt tillvägledningavenpersonligvägledare.Tillsammansmedvägleda-renskamangöraenvälgenomarbetadpersonlighandlingsplanförarbetssökande,praktik,utbildning,rehabilitering,anlags-ocharbetsprövning,bostadsanskaffningpåennyortellervaddetnukanbli frågaom.Handlingsplanenskagivetviskunnareviderasefterhand,allteftersomnyaomständigheterkommertill.
• Atthandlingsplanenskautgåfrånvarsochenspersonligaförut-sättningar, intresse och engagemang, somunderdet att planenutarbetasskaprövasochvägasmotdenfaktiskaverkligheten:Vil-kaärderealistiskaförutsättningarnaförattfåettbrajobb,medrimligainsatseravutbildning,rehabiliteringetc,ochmedhänsyntillefterfråganpåarbetsmarknaden?
• Attvägledarenskavara"vägenin"iförsäkringenfördenenskil-desökande-honellerhanskaintebehövairraomkringtillolikainstanserförattsökahjälpochstödavolikaslag,intehamna"mel-lanstolarna"någonstans.Vägledarenskagivetvis intesvara föralltingmenhelatidenvisavägentillutbildningar,expertersombehöveranlitasetc.Ochgerådochuppmuntran!
• Attvarjevägledaresamtidigtinteskavägledaflerpersoneränatthon/han kan ägna var och en tillräckligt med tid och engage-mang.Erfarenhetsmässigtintemerän15-20personersamtidigt.
• Att förslaget till handlingsplan sedan ska godkännas av försäk-ringeninnandenbörjarsättasiverket.
• Att den sökande, så länge man arbetar med att upprätta ochdärefterföljahandlingsplanen,harersättningfrånförsäkringen,
62
enersättningsomdetgårattlevadrägligtpåochsomstårirela-tiontilltidigareinkomstfördemsomhaftsådan.Ommaninteföl-jerplanenupphörersättningen.Tidensommanfårersättningkanvarierafrånfalltillfall,beroendepåomständigheternaförvarochen.Ersättningsnivå,"golv"och"tak"skagivetvisvaraklartbättreänidagensa-kassor.
• Att kostnaden för försäkringen ska betalas av arbetsgivareav-gifter.Ingaegenavgifter.
• Attförsäkringenskakunnaskötasavarbetsmarknadensparterpådelaravarbetsmarknadendärparternasluterkollektivavtal(om-ställningsavtal)omdetta.Avtalsomparternagivetviskanbyggapå, t.ex.med uppgörelser om förebyggande insatser på arbets-platserna.
• Attstatenskaansvaraförförsäkringenpåövrigaområden,t.ex.förnytillträdandepåarbetsmarknaden.
• Attman ska överväga att slå samman Arbetsförmedlingen ochFörsäkringskassantillenendamyndighet("Trygghetsverket"?).Dettaförattminskariskenförattfolk"bollas"mellanolikainstan-ser.
• Attmansamtidigtskaövervägaattslåsammansjukpenningochersättningvidarbetslöshettillenendasortsersättning.Dettabl.a.förattreglerochersättningarskabliprecisdesamma,vadänan-ledningenärtillattmanärförhindradattförvärvsarbeta.
Hurstorakostnadernaochavgifternaskullebliochhuravgifternabörkonstruerasmåsteutredasnärmare.Förattgeenallmänuppfattningomstorleksordningarkannämnasattdenallmännaarbetsmarknadsavgiftom2,64procentpålönesummansomtasutgersammanlagtca40mil-jarderkronor.Totaltkostararbetsmarknadspolitiken(inklusivearbets-löshetsförsäkringen)2015ca70miljarderkronor förstaten,avvilketalltsånettoca30miljarder(ca70-40)betalasdirekturstatskassan.
Enstordelavdessa30miljarderbetaladesåandrasidanavmedlem-marna i a-kassorna. Deras egenavgifter har höjts kraftigt, ochmångamedlemmar har därför lämnat kassorna. Efter hand har avgifternasänktsnågotigen,ochkassornatagitigenendelavminskningen.
63
Omarbetsmarknadsavgiftenhöjstillfemprocentavlönesummangerdetca75miljarderkronor,etttillskottmedca35miljarderkronorsomkananvändasförenambitionshöjninginomdentänktaramenförenall-mänarbetsförsäkring,inklusiveattmanheltskulleavskaffadeenskildasmedlemsavgifter(idagtotaltcaåttamiljarderkronorperår).
Detärangelägetattåterställavillkoreninuvarandearbetslöshetsför-säkring tillvaddevar innandeborgerliga försämradedeneftervalet2006samtatt inkomsttakethöjsväsentligt.Något somocksådennyaS/Mp-regeringen föreslog i sin vårändringsbudget 2015 och som närdettabrevläsesocksåharbeslutatsavriksdagen.Menilängdenkommerdetta inteattvara tillräckligtmeddeambitionersomarbetarrörelsenbörhanärdetgällerförhållandenaiarbetslivet.
Vihararbetatmeddenhäridénsedan2006.VibörjadestraxefterattSocialdemokraternahadeförloratvaletpåfråganomjobben.
Alltflergerossrättnärdetgällerolikainslagivåridéomenallmänarbetsförsäkring.
PartiordförandenStefanLöfvénharisinkritikavarbetsförmedlingenavidagsagtattdetvorebramedolikaaktörernärdetgällerarbetsför-medling,aktörersomkanfåansvaret förvissaavsnittavarbetsmark-naden.Ochhanharsagtattarbetsförmedlingenmåstejobbapåettbe-tydligtmeraktivtsätt.
De gemensamma organ som parterna på arbetsmarknaden harinrättatföratthanteradeomställningsavtalsomträffatsförolikadelarav arbetsmarknaden är, somvi ser det, utmärkta exempel på aktörersom skulle kunna få ökat ansvar. Samt få större resurser att sätta indirektaåtgärdersomstödförmänniskorsombehöverkommatillbakainiarbetslivet.Ivårmotionföreslogviattdeskakunnafåjustensådanroll.Samtettbetydligtaktivaresättattarbetamedarbetsförmedlingänvadviseridag.
TomasEneroth,viddentidenSocialdemokraternas talespersonnärdetgällersocialförsäkringar,saenligtDagensNyheter28/112012attarbetslöshetsförsäkringenocksåbordekunnainnefattaaktivaåtgärderförattgöradetlättarefördenarbetslöseattkommainpåarbetsmark-naden.Justdenidésomärenbärandetankebakomvårmotion:Arbets-marknadspolitik,rehabiliteringocharbetslöshetsförsäkringbörbyggasihoptillettfungerandehelt.
64
Ocksåfackligaorganisationerbörjarsällasigtilldemsomkantänkasigenobligatoriskförsäkringsåattintealltförmångaskaståutanför..EttviktigtexempelpådettaärByggnadsarbetareförbundetsavdelningStockholm-Gotland("Bygg-Ettan")sommotioneradeomdettatillLO-kongressen2012.
Menvikännerocksåattdetfinnsoklarheteriidén,punkterdärviärtveksammaomhurdenbörutformas,viärbereddapåattdetkanfinnasstötestenarsomivärstafallinnebärattmanmåsteväljaandravägarändennaförattförnyaarbetsmarknadspolitikochsocialförsäkringar.Menvitrorändåpådengrundläggandeidénbakomenallmänarbetsförsäk-ring.
Tillexempelärviosäkrapåvadsomärbästautformningenav för-säkringennärdetgälleravgränsningenmotdenallmännautbildningenochmotstudiemedelssystemet.Varskaskolansansvarslutaocharbets-försäkringens ansvar börja? Hur ska studier vid universitet och hög-skolorsamordnasmedarbetsförsäkringen?Vilkenåldersgränsellervil-ka åldersgränser ska vi ha för när försäkringen ska börja respektiveupphöraattgälla?
Socialdemokraterna har också fört fram idén om en ”kompetens-försäkring”somskullegaranteraattalla fickrätt tillenvisspersonal-utbildningellerliknandeförattökaochaktualiserasinakunskaperochsinkompetensidetegnaarbetet.Möjligheternatillsådanutbildningharhittillsvaritmycketojämntfördelade.Allabordefådelavsådanamöjlig-heter.Detlivslångalärandetbordejuocksåpräglahelavårtutbildnings-väsenochvaraenavgrundernaförsamhällsutvecklingen.Rättenatttastudieledigtbörkombinerasmedenrimligersättningförinkomstbort-fall.Kanävendehäruppgifternaarbetasinienallmänarbetsförsäkring?Ellervoredetattbyggainförmångauppgifteriförsäkringen?Börmaniställetsökaandravägaratttillgodosedemycketangelägnabehovenavlivslångtlärande?
Detfinnsännumerattdiskuterainnanmantarställning.Våratankarfårbetraktassomen idéskissattutgå ifrån,ävenomdennapåendelpunkterärganskadetaljeradförattviskakunnabeskrivaidénsåkon-kretsommöjligt.Menförutomattvisjälvahelhjärtat trorpådestoradragenivåridéärviövertygadeomtvåsaker:
Idénärsåpassgodattdenförtjänarattgenomlysaspåallvaravenarbetsgruppsombeståravpersonersåvälmedförankringipartietsom
65
ifackligaorganisationer.Sålångttrorviattallabordekunnavaraensemedoss,alldelesutanattmanbehöverhatagitställningtillsjälvaidén.
Vikundeinteövertygapartikongressen2012omattundersökavåridénärmare.Mendenharpåingetsättblivitinaktuellgenomdetta.Ochdenkommerattvaraaktuell länge.Vikommeratt taupp frågan igen,övertygadeomattdentillsistskatasupptilldiskussionpåallvar.
Vibehöverframåtsyftandereformerattslåssför.Reformersomkanengageraochentusiasmera,intebaraaktivaipartierutanstoraskarorväljare.Enallmänarbetsförsäkringtrorvimycketvälkanbliensådan.Deborgerligamåföreslåenobligatorisk,statligarbetslöshetsförsäkring.Mentankensomviväcktärnågotmycketmer.Enfrihets-ochtrygghets-reform.Enallmänarbetsförsäkring.
66
Kapitel5
Rivsegregationensmurar
SverigedemokraternaharpekatutinvandringentillSverigesomdetalltannatöverskuggande samhällsproblemet.Riskenär stor att de lyckasövertygastoradelaravsvenskafolketomattdettaskullevarasant.
AttinvandringentillSverigejustnuärstorställerossnaturligtvisin-förproblem.Menproblemenärhanterligaochabsolutintedeendavihar.VikanjujämförameddeproblemsomgrannländernatillSyrienochIrakharmedatttahandomsinaflyktingströmmarochdeproblemsomflyktingarnasjälvahariflyktinglägervidgränsernadär.
Vigörkloktiattavdramatiserafråganochjobbaintensivtmedinte-grationenavdenytillkomnasvenskarnaivårtsamhälle.Detkanvibliganskaduktigapå,baraviläggermankentill.Ochlyckasvibrakommerviocksåatthatjänaträttsåmycket,viiSverige,påatthafåttettganskaungt befolkningstillskott somhar enhelmassa användbart kunnandemedsigibagaget.
Tänkbara:Ensextonåringsomharvuxitupphärilandetharkostatsina föräldrar och samhället fleramiljoner under uppväxttiden imat,kläder, bostad, skolaochmycket annat.När enperson i tonårenellernågotäldrekommertillSverigefrånettannatland,såharvidettanästanalldelesgratis.Ifallmannuintevärderardetihumanitetutanipengar.Omdetkostarnågrahundra tusen i atthjälpavederbörande in i vårtsamhälleochvårtarbetsliv,såblirdetlängdenenmycketgodaffär.
Dethärärnågotsomviabsolutmåstelyckasmed.Detärbåderättvistochekonomisktbra.Detärocksåenförutsättningförattviskamotverkaattfrämlingsfientlighetochtrångsynthetbrederutsig.
*
67
EnbraarbetsmarknadspolitikidenandasommedframgångbedrevsiSverigeunderenstordelav1900-taletskulleöppnanyamöjligheterförnyanlända invandrare. Särskiltomdennapolitik ingår i enallmänar-betsförsäkringsomjagbeskreviförrakapitlet.Denyanländaskullemedsådantstödlättarekommainiarbetslivetochidetsvenskasamhälletutanonödigadröjsmål.
UtlandsföddahararbeteiklartmindregradänpersonerföddaiSve-rige.TillendelberordettapåattmångaharvaritganskakorttidiSveri-ge.Menspråksvårigheter,bristandekontaktnätochävenfördomarhosarbetsgivareharbetydelse.
Flyktingarochanhörigatilldemharallrasvårastattkommainpåar-betsmarknaden.TvåflyktingaravtreharjobbeftertioåriSverigevisarenundersökningavdemsomkomtillSverigeåren1997-1999.Detärbramycketmindreändetbordevara.
Hurstabildennasysselsättningärärosäkert.IDagensNyheter4mars2015kundemanläsaattflyktingarsomkomtillSverige2004eftertioårinteharhögremedianinkomstän11.000kronorpermånadochattmångaärberoendeavförsörjningsstödfrånkommunen.
Arbetslöshetenblanddeutlandsföddaäröver17procent(uppgifterfrånandrakvartalet2014).Blandinrikesföddaärdenknapptsjupro-cent.Detärocksåhögtmenblanddeutlandsföddaärdenalltsåmerän10procentenheterhögre.Skillnadenmotsvararmerän100.000perso-nersomskullehaett jobbomdenöppnaarbetslöshetenblanddeut-landsföddaskullegåned till sammanivåsom fördemsomär födda iSverige.
Detärenutmaningförpolitikenattsetillattmänniskorsomkommerhitfrånandraländerocksåkommeriniarbetslivetisammautsträckningsomandra.
Detärsärskiltviktigtmedsnabbainsatser.SåsnartdetöverhuvudtagetärmöjligtefterankomstentillSverigebördesomkommerhitfåstödochhjälpattkommaiarbete.Julängretidengårinnandess,destosvårareblirdet.
Allramestberoendeavsnabba insatser förattkomma i jobbärdemånga flyktingar som kommit hit de allra senaste åren. Ökningen avflyktingströmmenskärperkravenpåpolitiken.
68
Denstoraflyktinginvandringenställervårtsamhälle införuppgifterdär en allmän arbetsförsäkring skulle vara en alldeles särskild styrkaochgestoramöjligheterattfåinnyanländaidetsvenskasamhälletpåettpositivtsätt.
Redankorttidefterankomstenkandådennyanländabörjadiskus-sionermedenpersonligvägledareomenhandlingsplan.
Processenmåstebörjamedattnoga ta redapåvaddennyanländapersonenkanochharförkvalifikationermenocksåvadhonellerhanärintresseradavochhelstavalltskulleviljaarbetamed.Detsomkallasför”validering”, det vill säga värdering av tidigare betyg och av kompe-tenserpåolikaområdenbliravstorbetydelse förhurdenpersonligahandlingsplanenskautformas.Ochintebarameritersomfinnspåpap-perbörvärderasutanocksåandrakunskaperochfärdigheter.Detkanblitidskrävande,menmanmåstesatsanogmedtidochresurserpådettaförattkunnagörarättbedömning.
Frånförstastundskanaturligtvisdennyanländabörjalärasigsven-ska språket. Så snart det går ska undervisningen kompletteras medspråkpraktik på arbetsplatser där svenska är det normala samtals-språket.Alltså:endelavutbildningenpåskolbänken,varvatmedvissadagarpåenarbetsplats.
Parallelltmedutbildningenigrundläggandesvenskaskaförberedel-sernafortsättaförattdennyanländaskakommainiarbetslivetpåettbrasätt.Närden”skräddarsydda”handlingsplanenärklarskamanbörjadenkompletterandeutbildningochdeandra förberedelser somstår iden.
Deproblemsomuppstårisambandmedhögflyktinginvandringkanvisserligenvarastoraibland.Menintevärreänattdegåratthantera.Ettviktigt medel för detta är en genomtänkt arbetsmarknadspolitik därmanliksomförrärbereddatttatillokonventionellamedel,omdetskullebehövas.
Denborgerliga regeringen tänkteändåganska rättnärden införde”etableringslotsar”ochindividuellahandlingsplanerförnyanlända.
Mengenomförandetblevhafsigtochkomattmotverkasittsyfte.Detförstördeengodidé.Detskullehabehövtsbetydligtmeraresurserförvägledning än de i all hast anskaffade ”lotsarna”. De var ofta inte ut-bildadeförsinauppgifterochjobbadeimångafallförlycksökande”ak-
69
törer”påen”marknad” för integration.Måletvarattsnabbastmöjligtplaceradennyanländaiett jobb,utannärmaretankeomvilkamöjlig-hetersomfannsatttavarapåhospersonenochihennes/hanskompe-tensochengagemang.
Arbetsförmedlingensnya ledningavskaffademedrättaetablerings-lotsarna i början av 2015 för att börja ersätta demmed vägledare iarbetsförmedlingensegenregi.Medenverksamhetuppbyggdpåenall-mänarbetsförsäkringochgrundidénbakomdenkanman få ett ännubättreverktygförattgenyanländagodplatsidetsvenskaarbetslivet.Detkangebraintegration.
*
Bostadspolitiken måste också användas medvetet som ett verktyg iintegrationen avnyanlända till Sverige, i nära samspelmed skol- ocharbetsmarknadspolitik.
Dethärbörmanbetonaalldelessärskilt:Inärasamspelmedannanpolitik.Detärabsolutnödvändigtpåallamöjligasamhällslivetsområ-den,attolikaverksamhetersamverkarförattdetskablisåeffektivtsommöjligtochförattåtgärdernaskastödjaochinteriskeraattmotverkavarandra.
Denökadeinvandringen,bådeavflyktingarochandra,ställergivetviskravpåflerbostäderistörstaallmänhet.Detharocksåblivitenomfat-tande trångboddhet i vissa stadsdelar där det bor särskiltmånga ny-anlända.
Densåkalladeebo-lageninnebärenrättförflyktingarattiställetförattboiMigrationsverketsflyktingboendenkanväljaannanbostadsomdeharskaffatsjälva.Dendelavbidragettillderasförsörjningsoman-narsdragitsavsomhyrakandåanvändasförhyraavdenbostaddesjäl-valetatupp.
Dettaharmedverkattillattdetärmycketvanligtattintebaraensam-ståendepersonerutanhelafamiljerborinneboendehoslägenhetsinne-havaresomursprungligenkommerfrånsammalandsomdesjälva.Intesåsällanbordehossläktingarellerpersonersomkommerfrånsamma
70
trakt.Påsammalägenhetsdörrkandet intesåsällansittaenradpap-perslapparmedolikanamnpåpersonersomborilägenheten.
Detkangivetvisoftavarabraförnyanländasmöjlighetattorienterasigidetsvenskasamhälletochfåenförstahjälptillenbrastartomdekanstödjasigpåsläktingar,gamlavännerochandralandsmänsomvarithär en tid.Ochenkänsla avotrygghet av att annars vara ensam i ettfrämmandelandkanförhindrasavattmanärinärasläktingarssällskap,den betydelsen ska inte underskattas.Men detta går ofta alldeles förlångtsåattdet ledertillattgrupperisolerarsig.Enisoleringsombörbrytas.
Attbyggabostäderikommunersomhittillshartagitemotfåinvand-rareärsjälvklartviktigtförattfördelningenmellanolikakommunerskabli rimligare.Menockså ikommunermedhögandel invandrare,kon-centreradetillvissabostadsområden,ärdetimångafallangelägetmedetthögtbostadsbyggande,bådeförattbrytagruppersisolering,lindrasegregationenochminskatrångboddhetochallmänbostadsbrist.
Ommanbyggeriandraområdenänderedaninvandrartätaharmanennymöjlighetattnåenallsidigsammansättningavbefolkningen.Ungamänniskor,bådeensamståendeochfamiljersomhetteftertraktarennybostad,äldresomsökerenmindre lägenhet, flyktingfamiljersomintelängrebehöverboinneboende,allakanfåenchansattetablerasigdär.Kontakter med grannar och skolkamrater hjälper till att utveckla deutlandsföddasochderasbarnsförmågaatttalasvenska,ochsåvidare.
IntesåsällanharjaghörtfamiljersominvandrattillSverigeochboriettområdesomnästanheltbefolkasav invandrareklaga: ”Härbor juingasvenskar.Jagvillhakontakterochbliendelavdetsvenskasamhäl-let.Menidethärområdetborbarafolksomkommithitfrånandralän-der.Mångafrånsammalandsomjagsjälv.”
Bostadspolitikenäravcentralbetydelseommanvillhaengodinte-gration av nyanlända till Sverige. Denmåste gå hand i handmed an-strängningarnaförattdeskakommainiarbetslivetochutvecklasven-skaspråket.Ännuettskälförenframsyntbostadspolitik.(Sevidarekap.8”Ettnyttmiljonprogram”!)
*
71
Manbordesättastorafrågeteckenförsystemetmedfriskolor,skolpengoch fritt skolval i sambandmed integrationen.Det systemet germöj-ligheterförfamiljermedmera”svensk”bakgrundattlåtasinabarnläm-na skolor därmångabarn från invandrarfamiljer bor. Följdenblir attvissaskolordominerasavbarnmedandramodersmålänsvenska.Manmissardåattfärdigheternaiattuttryckasigpåsvenskautvecklas,intebara på lektionstid utan också under raster, fritid och samvaro medskolkamrater.Såävenkunskapenomkulturellaochsociala”koder”ochomdetsvenskasamhället.
Dethärärensvåravvägningsfråga.Detfriaskolvaletharocksåsinafördelar.Ävenförintegrationen.Tillexempelnärbarnfråninvandrar-familjerväljerattgåiskolordärelevsammansättningenärmeranormalochdärframföralltspråkutvecklingenisvenskablirbättre.Mankanskefårfunderaytterligareettvarvinnanmanföreslårattdetfriaskolvaletskaslopas.Kanskekandetbegränsaspånågot intelligentsätt, jagvetinteriktigt.Ochdeallraflestaskolbarnochderasföräldrarväljerjuävenidagattgåidenkommunalaskolasomliggernärmastdärdebor.
Men:
• omarbetsmarknadspolitikenbyggsut,helstiformavenallmänarbetsförsäkring,
• ombostadspolitikenkanmedverkatillattsammansättningenavbefolkningenblirmeraallsidigibostadsområdena,
• om skolans resurser fördelas bättre mellan olika skolor medhänsyntillderasverkligabehovoch
• omskolornaskontaktermedarbetslivetkangeelevernakontaktmedocherfarenheterav förhållandenapåbraarbetsplatser,dåtrorjagvikankommatillrättameddensegregationsomfinnspåmångahållidag.
Viärallavärldsmedborgare,föddamedsammarätttilletthyggligtliv.
72
Kapitel6
Schystavillkorijobbet
I slitsammaoch otrygga jobbbetalar de arbetande endel av produk-tionskostnaderna med minskat välbefinnande och försämrad hälsa.Kroppsligenellerpsykiskt,intesåsällanbådadera.Kostnadersomaldrigkommeruppsomposteriresultat-ellerbalansräkningar.Företagmedmåletattgestörstamöjligavinst,uttrycktipengar,noterarintesådant.Derassträvandenärattundvikakostnaderochkravsomkommerfråndemsomutförarbetet,kravpåattdearbetandeskafåsindelavpro-duktionsresultatetochslippabetalamedendelavsigsjälva.
Fackligt arbete, kollektivavtal, politisk kamp, lagar och regler kanskyddadearbetande.Företagsomdrivsivinstintressedäremotvillhaarbetskraftsomkanvara”flexibel”ochanpassasigtillvillkorsomderasverksamhetställerupp.
*
Attståtillförfogandepådetidersomföretagetbehöver,ochingentingannat, det är en egenskaphos arbetskraften sommånga arbetsgivaregärnavillse.
En ny och mycket otrygg arbetsmarknad har vuxit fram de allrasenaste årtiondena. En utkantsarbetsmarknad,med sämre och otryg-garevillkoränpådenövrigaarbetsmarknadendärfastaanställningar-tillsvidareanställningar-ärnormen.
2014hadeimedeltal746000människoriSverigetidsbegränsadan-ställningenligtSCB:sarbetskraftsundersökningar.Över80000fleräntvåårtidigare.
Av alla tidsbegränsade anställningar utgjordes enligt en artikel iTiden,april2012avLinneaBjörnstamochUlrikaVedin("Medungasom
73
murbräcka") 68 procent av s.k. "allmän visstidsanställning". I dagenslägeskulledetbetydaenhalvmiljonmänniskormed”allmänvisstids-anställning,ungefärtioprocentavhelaarbetsmarknaden.Ensådanan-ställning kan enkelt avslutas av arbetsgivaren så snart en ”visstids-period”hargåttut.Detgerarbetsgivarenenpraktiskttagetoinskränktmakt.
Störredelenavallamed"allmänvisstidsanställning"harantingen"behovsanställning" eller "timanställningmed schema", vilket kanbe-traktassomdeosäkrasteformernaavtidsbegränsadanställning.
Detfinnsfleragruppersomharsvagelleringenanknytningtilldenreguljäraarbetsmarknaden.Dithörgivetvispraktiskt taget allaöppetarbetslösa.Framföralltdesomintekanfånågoninkomstrelaterader-sättning fråna-kassa,ochdetärdeallra flesta.Så finnsenstorgrupplatentarbetslösa,somskullesökajobbomdekundefinnaettpassandearbetesomdeansågsighachansattfå.Andraärundersysselsatta,enligtarbetskraftsundersökningarna–deharjobbmenskulleviljaarbetamer.Mångaärensamföretagareellerfriayrkesutövarebaradärförattdeintefunnitnågonacceptabelanställningochharenotryggoftamycketknappförsörjning.
Totalt ärminst enmiljonmänniskor på eller strax utanför dennamycketotryggaarbetsmarknad.Oftaväxlardemellankortarejobbocharbetslöshet.Deärenreservarmésomihöggradstårtillarbetsgivarnasförfogandesåattdekananlitasprecispådetidersomarbetsgivarnabe-höver.Inteannars.Men”justintime”,somdetkallas
De flesta i reservarmén kommer aldrig i kontaktmed vare sig a-kassor,fackföreningarellerkollektivavtal.
• Många fastnar i ständig rundgång mellan tillfälliga arbeten,perioderavarbetslöshet,ofrivilligdeltidosv.
• Många har blivitmoderna tiders "daglönare", som ständigt gårochväntarpåettsmsfrånenarbetsgivaresomkanerbjudanågratimmarsellernågradagars"påhugg".
• Andrahararbetsschemansomgeralldelesförfåtimmariveckan,och/ellerinnebärarbetepåobekvämatider.
• Imångafallärpersonalenanställdavettbemanningsföretag,somharattökaellerminskaverksamhetenså snartdetbeställandeföretagetsåbegär.Såkanföretagkommaförbilagarochavtalsomäravseddaattgepersonalenenrimliganställningstrygghet.
74
Alltdettamedverkartillattmänniskortvingasanpassasigtill före-tagens krav att bara betala för personal just de timmar och dagar dåföretagensjälvabehöverinsatseravpersonal,inteannars.”Flexibilitet”kallarföretagendetta.Mendetärmänniskornasomskavara”flexibla”ochstå till förfogande, inte företagenellerproduktionen,enligtdennatanke.
*
Ett allt större antalmedborgare i andra länder arbetar för utländskaentreprenadföretag från EU-länder till villkor betydligt sämre än vadsomföreskrivsisvenskakollektivavtal.Dennuvarandelagen–dens.k.Laval-lagen–förbjudersvenskafackligaorganisationerattgåikonfliktförattfåtillståndsvenskaavtalpådessaarbetsplatseriSverige.Lagenstiftades under regeringen Reinfeldt medmotiveringen att inte sättaEU:skonkurrensreglerurspel.Attmanmeddettamedverkadetillorätt-viskonkurrensmedsvenskaföretag,bundnaavsvenskakollektivavtal,detbortsågalliansregeringenifrån.
Laval-lagenbetyderatt fackligaorganisationer iSverige intekan fåinsynidenverksamhetsomdessaEU-baseradeföretagdriverivårtlandoch inte bevaka de anställdas rättigheter, till exempel vad gällerarbetsmiljönochåtgärder för atthindraarbetsplatsolyckor. Fördettaskullekrävasattföretagentecknarsvenskakollektivavtal,ochdetmot-verkasavLaval-lagen.
I åkerinäringen är problemet med utländsk underbudskonkurrenssärskiltstort.Transportermedlångtradarefrånvissaandraländerkanbli betydligt billigare än med svenska bilar, eftersom de utländskachaufförernasarbetsvillkoridessafallärmycketsämreänvadsomstårisvenskakollektivavtal,skatter lägreochsäkerhetskrav lindrigare förde utländska fordonen. Detta bör mötas bland annat med den väg-slitageavgift som den svenska regeringen nu utreder och som skullekunna göra kostnadsbelastningen mera rättvis mellan svenska ochutländskafordon.
FörattfåkommaocharbetaiSverigefrånettlandutanförEUräckerdetattmanharetterbjudandeomjobbfrånenarbetsgivaretillarbets-villkorsomminstmotsvararvadsomärbranschpraxisiSverige.Facket
75
skagesmöjligheterattyttrasigövererbjudandet,menerbjudandetärinte juridiskt bindande. De verkliga arbetsvillkoren kan bli betydligtsämre.Facketharinterättellermöjlighetattgåinochgranskadetta.
Reglernaskärptesvisserligensommaren2014såattMigrationsver-ketfickrättsligtstödattgöraefterkontrollerförattseomarbetstagarenbörjat sitt arbete och om de erbjudna arbetsvillkoren uppfylls, i syn-nerhet lönen.MenMigrationsverkets resurserattbevakamedger inteannatänstickprovskontroller,sådearbetandefåroftaarbetatillmycketdåligavillkor.Dekanställasisvårasituationeromderåkarutföroseri-ösaarbetsgivare.
Kollektivavtaletsställningiarbetslivetäravcentralbetydelse,fram-föralltförattskyddadeanställdasintressenmenocksåförattmotverkaatt seriösa arbetsgivareutsätts för orättvis konkurrens av andra somförsökerkonkurreragenomattgesämrevillkor försinaanställda.Avflera skäl är det viktigt att de fackliga organisationerna ges rätt ochmöjlighetattarbetaaktivtförkollektivavtalpåallaslagsarbetsställen.
Omdetintefinnskollektivavtalpåenarbetsplatsocharbetsgivareninte klarar av eller struntar i att betala in socialförsäkringsavgifter,lagstadgadeellerprivata,kandeanställdaförsättasimycketsvåralägen.Dekantillexempelförlorarätttillsjukpenningellerpension.
Enanställdharhellerinterättattfåvetaomsocialförsäkringsavgifter-naharbetalatsinförhennesellerhansräkning.Mankaninteensattkon-trolleraattarbetsgivarensköteromdetdärsomgällerensegenperson-ligatrygghet.
Dessutom:Denbristandeöppenhetenkangemöjlighettillskattefuskochekonomiskbrottslighet.Precissomdenomständighetenattdetärbelagtmedsekretessvilkaföretagsomtaremotstödiolikaformerfrånarbetsförmedlingen.DetharvifåtttydligaexempeliSödertälje,därjagbor.Tvåstorahärvoraveko-brottharrullatsupphärochletttillom-fattande åtal och långvariga rättegångar. Den ena gäller fusk medpersonligaassistenter,denandramedhemtjänst.Ibådafallenverksam-heter som betalas av skattepengar, i båda fallen stora belopp sombetalatsförtjänstersomaldrigutförtsellerförverksamhetersomintebordehablivitav.
*
76
Atthindraattmänniskor slits och skadas i arbetet är viktigare änattförsöka lindraoch lappaihopskadornaefteråt.Detskrev jagomidetförrakapitlet,detsomhandlaromenallmänarbetsförsäkring.
Iallatiderhardetvaritarbetsgivarnasombestämthurarbetetskaorganiseras och som inrättar arbetsplatserna så att man når högstamöjliga effektivitet. Såväl i privata näringslivet som i statlig ochkommunalverksamhet.Fackligtarbete,avtalochlagstiftninghargjortattmantagitmerochmerhänsyntillmänniskaniarbetsmiljön.Vilketdessutomisinturoftaharletttillännueffektivarearbete.Mångaarbets-givareharnuocksåinsettattarbetsresultatetblirbättrejumerdearbe-tandekanpåverkasinegenarbetssituationochutvecklaegnaidéeromhurjobbetskaläggasupp.
Arbetsgivareharockså,stegförsteg,blivitmerochmermedvetnaomhurviktigtdetäratttavarapåpersonalenochförhindraförslitningocholyckor.Påmångaarbetsställenläggsnerstoraresurserpåergonomi,påattutformaarbetsmiljönochanpassaarbetetmedhänsyntilldemsomskautföradet.
Tackvaremedbestämmandelagen,sominfördespå1970-talet,hardelokala fackliga organisationerna fått möjlighet att förhandla medarbetsgivarenomfrågorsomdessa.Dekandärigenomdrivapåutveck-lingen iriktningmotanpassningavarbetet tillmänniskan istället förtvärtom.Arbetstagarnakan fåstörremöjligheterattpåverkasinegenarbetsplats och arbetssituation och dessutom hela arbetsorganisatio-nen.
Anpassningsgrupper,därdetlokalafacket,arbetsgivarenocharbets-förmedlingensamverkade,variverksamhetpåmångaarbetsplatserpå1970-och80-talen.Anpassningsgruppernamedverkadetillattmångasomintekundefortsättajobbaprecissomförutantingenfickarbetsplatsochkanskearbetsuppgifterbättreanpassadetilldemsjälvaellertillattdekundeomplacerastillandrajobbiställetförattbliarbetslösa.Menpå1990-talettogsförutsättningarnaföranpassningsgruppernabort,vil-ketleddetillattmångaslogsutfrånarbetslivet.
*
77
Förattstärkadenenskildesochfacketsrättigheterochmöjligheterattbevakaattanställdainteutnyttjasbehöverettheltknippeangelägnare-formergenomförassomgällerarbetslivet:
• Anställningsformen ”allmän visstidsanställning” ska avskaffas.Tillsvidareanställningskavarahuvudregeln, tidsbegränsadean-ställningarskabaraförekommadådetfinnsendirektanledningtilldetta,t.exvikariatförnågonsomärsjukellertjänstledigellerattmananställsförettvisstprojekt.
• Laval-lagenmåsteslopas.Facketmåstekunnaageraförkollektiv-avtalgentemotutländskaentreprenörerprecissommankangen-temotsvenskafirmor.
• ArbetserbjudandensomgesförtillinvandrandearbetstagareförattdeskafåtillståndattarbetaiSverigeskaliksomhittillstydligtinnehållauppgifteromerbjudenlönochandraarbetsvillkormenmåstegörasjuridisktbindande.Facketskaharättattbevakaattdeangivnavillkorenföljs.
• Varochensomanställsförettjobbskaharättattinnananställ-ningenbörjarfåettanställningsbevisavarbetsgivaren.Ettbevissomärrättsligtbindandeochdärarbetsvillkorenangestydligt.
• Pålönebeskedsomarbetsgivaregersinaanställdaskadetvaraenobligatoriskuppgifthurmycketsom fördenanställdesräkningunder avlöningsperioden betalats in i preliminärskatt och i av-gifter förolikasocialförsäkringar, lagstadgadesåvälsomavtals-bundna.Lönebeskedet ska juridisktbetraktas somettkvittopådetta.
• Etthuvudentreprenörsansvarmåsteinföraspåallaarbetsställendär inhyrdaentreprenörerellerbemanningsföretagverkar.Hu-vudentreprenören ska ha övergripande ansvar för t.ex. arbets-miljönochförattdeinhyrdaföretagenskötersinalagligaåliggan-dengentemotsamhälletochsinpersonal.
• Arbetsmarknadensparterbörslutaettnytthuvudavtalomföre-byggandeåtgärdermotarbetsskadorochmedbestämmandefördeanställdavadgällerarbetsorganisationochanpassningavar-betsplatsertilldemsomutförarbetet.
• Anpassningsgruppernaböråterinförasinågonformochsamord-nasmedenallmänarbetsförsäkring.
• Lagenomuthyrningavarbetskraftmåsteändrassåattdetblirförbjudetattpersonalhyrsutochhyrs in förstadigvarandear-betskraftsbehov.Det ska intevaramöjligt attkringgå lagenom
79
Kapitel7
Sjukvårdsförsäkring–någotattsättaintändernai
En avmina goda vänner, en kvinna som blev pensionär för några årsedan, har tillsammansmed sinmande senaste sju årenmåst betalaetthundrafemtiotusenkronoruregnaplånböckerpåattbådaskullefåordningpåsinatänder.Heltnödvändigaoperationerförattkunnaätaordentligt,prataochumgåsobehindratmedandra.
Detbörjadeförungefär50årsedan.Mingodavänföddeenson.Honhade järnbristundergraviditetenochdet fickåterverkningarpåbådehennesegnatänderochsonens.
1978satteentandläkareenbryggaihennesöverkäke.
Denhöllifjortonår.1992vardetdagsförnästastoraingreppimun-nen.Mensenareskulledetvisasigattdettaingreppblevettfuskjobb.Tandläkarengjordeinteordentligtrentiunderlagetfördennyabrygganochenrotfyllningiunderkäkengickinteändaneritandensrötter.
2008hölldetintelängre.Mingodavänochhennesmanflyttadetill-bakatillSödertälje,därocksåjagborochdärviharblivitbekantamedvarandraunderlokaltföreningsarbete.Ennytandläkareivårstadfick”städaupp”efterfuskjobbet.Tandeftertandiöverkäkenfickrensasbortochdärblevslutresultatetenprotessomvarsvårattfåattpassaordent-ligt.Iunderkäkenfannsegnatänderatträdda,menjobbetblevomfat-tande,medtitanskruvar,stifttandochmycketannat.Förstiår,2015,blirhelarenoveringenklar.
Makenhadeockså storaproblemmedsina tänder.Operationerna ihansmunhålapågåralltjämtnärjagskriverdetta,såmanvetännuintevadalltsammansslutarmed,varkenvadgällerplågornaellernotan.
-Tändernahörväländåtillkroppen,sägermingodavännärhonharberättatomvadhonsjälvochhennesmanhargåttigenom,bådemedbehandlingarochkostnader.
80
-Detbordevälvaranogmedattdetärplågsamt,bådeatthaont itändernaochattsittahostandläkare.Attmandessutomskablinästanruineradpåkuppenärorättvist.Allrahelstomfuskjobbav tandläkarehargjortproblemenettervärre.Närdetgällerannansjukvårdochmedi-cin finns ju högkostnadsskydd –max 1 100 respektive 1 800 kronorunderentolvmånadersperiod–ochdetbordevälkunnavarapåsammasättmedtänderna.
-Ommanintehartändernaiordningblirmanlättdåligimagen,somallavet.Alltsammansgällerjuvårhälsa!
Tandvårdsförsäkringen ersätter 50 procent av alla kostnader över3000kronorunderettåroch85procentavallakostnadersomöver-skrider15000.Såaventandläkarkostnadpå10000kronorbetalarpa-tientensjälvförst3000,sedanhälftenavåterstående7000,dvs3500.Total kostnad för patienten 6 500 kronor, för tandvårdsförsäkringen3500.
Ungdomarunder20årharkostnadsfritandvård.
Personer20-29årellersomfyllt75fåren”gratischeck”på300kronoromåretsomkananvändasantingennärmanskaundersökasinatänderellerocksåsomdelbetalningförnågonbehandling.Övrigaharenlikadancheckfastbarapå150kronorperår.
*
NioprocentavSverigesvuxnabefolkninghardåligtandhälsa.DetkanmanläsaiSocialstyrelsensstatistik.
Problemen är mera uttalade i åldersgrupperna över 45 år än i deyngreåldrarnaochvanligareblandmänänblandkvinnor.
Menallramestärproblemenenfrågaomdenegnaprivataekonomin.Manskötersinatänderommanharråd.Ommaninteharrådsålåtermanbli.Detärentydligtendenssomframträdernärmanläserresul-tatenavSocialstyrelsensenkätundersökningar:Blandpersonersomharenviss”kontantmarginal”föroförutseddautgifterharsjuprocentdåligtandhälsa.
81
Avdemsomsaknarsådankontantmarginalhartjugotvåprocentdåligtandhälsa–detäralltsåmeräntregångersåvanligtidengruppen.Idengruppsomuppgersigvarai”ekonomiskkris”ärdetännunågotstörreandelsomhardåligtandhälsa,tjugosexprocent.
Sammatendensgårigenisvarenpåundersökarnasfrågoromvilkasomintebesökttandläkarenågongångunderdesenastetvååren.Ocksådettaärmärkbartmycketvanligareblanddemsom”saknarkontantmar-ginal”ellersägersigvarai”ekonomiskkris”änblandandragrupper.
Tandhälsa är enklassfråga.Arbetarehade2014merändubbelt såoftadåligtandhälsasomtjänstemänihögellermellanhögposition.Per-sonermedlåginkomstellerutangymnasieutbildningharocksåbetyd-ligtoftaredåligtandhälsaängruppermedhögreinkomsterochhögreutbildning.Sammaärförhållandetmedutlandsföddapersoner,särskiltpersoner födda utanför Europa; det är vanligaremed dålig tandhälsablanddemänandragrupper.
*
Dettamedtandläkareochtandhälsaäralltsåimyckethöggradenfrågaommanharegnapengarattbetalamedellerej.Alldelesuppenbarligenhörtandvårdentillsådantsommangärnaprioriterarbortommanharontompengar.
Detfårstorakonsekvenserförsvenskafolketstandhälsa.Vilketisinturfåråterverkningarpåbefolkningensallmännahälsotillstånd.DetärtillexempelsåsommingodavänihemstadenSödertäljesäger:Ommaninteharordningpåtändernablirmanoftastdåligimagen.
Tandvårdenbordeingåisjukvårdsförsäkringen,tillsammansmedöv-rigasjukvårdenochläkemedlen.Ochhasammahögkostnadsskydd,sombordekunnavaragemensamtföralladessasidoravförsäkringen.
Naturligtvisskulleensådanreformgöraattdetkrävdesmeratand-vård,flertandläkare,tandsköterskor,ochsåvidare.Ochutbildningenfördessayrkesgrupper.Detskullekostapengar–änsendå?Viskullejufåbättre tandhälsa och bättre folkhälsa över huvud taget. Vi skulle måbättre.Vadskulleintedetvaravärt?
82
Maximaltbordevibetaladeförsta3000kronornasjälva,sammanta-get förallslagsvårdochförmedicinpårecept.Kostnaderöver3000undersammatolvmånadersperiodbordetäckasheltochhålletavsjuk-vårdsförsäkringen.
Voreinteensådanreformvärdattkämpaför?
83
Kapitel8
Ettnyttmiljonprogram
Härärenvisionsomframförallthandlaromungamänniskorslängtanefterfrihetochsjälvständighet.
Vibehövergenomföraettnyttmiljonprogram.Kanskeintebyggaenmiljonnyabostäderpå tio år som1965-74.Menvarför intepåhögstfemton?Tillår2030.Ochavdettadrygt400.000denärmasteåren,somBoverketkrävt.
-Boendetharpånyttblivit enklassfrågaochdessutomengenera-tionsfråga,sägerAndersLago,somtidigarevarvälkändsomkommunal-rådiSödertälje.NuärhanordförandeförHSBRiksförbundochenprofilibostadsdebatten.Viharträffatsförettsamtalombostadsfrågorna,ochhansägerrentut:
-Marknadenklararinteavdethär.Statenmåstegåinochpånytttaökatansvarförbostadsförsörjningen.
Andersträffaroftaungamänniskorsombekymrasavattdeharsvårtattfåenegenbostadtillöverkomligtpris.Detgällerocksåtonårsföräld-rar och tonåringarnas far- ochmorföräldrar.Deuttrycker sammabe-kymmer.Ungavuxnaetablerarsigalltsenarepåbostadsmarknadenef-tersomdeharsvårtattfålägenhetihyresrätt.Detvisarundersökning-arsomHyresgästföreningenhargjort.
TedLindqvist, teknologie licentiat i fastighetsekonomividTekniskaHögskolaniStockholm,beskriveriantologinSåökarvibostadsbyggan-detsituationenförmångaungavuxna:
”Bostadsmarknadenharförsettsmed”dubblalås”fördennagrupp–desaknaregetkapitalföratttasiginpåbostadsrättsmarknadenochdesaknarkötidföratttasiginpåhyresrättsmarknaden.”
Alltflerungavuxnakaninteallskommainiettreguljärtegetboendeutan hänvisas till andrahandsboende, till att bo kvar hos föräldrarna
84
ellertillstudentbostadinågonform.Detmedverkargivetvisocksåtillattdebildarfamiljsenare,tillattfödelsetalengårned.
36procentavalla20-25-åringarboddekvariföräldrahemmet2011,läserjagiUngdomarsboende–lägesrapport2013frånBoverket.
JagsökervidarepånätetochräknarframurStatistiskaCentralbyrånsstatistikattsjuprocentav25-30-åringarnaochmeräntreprocentav30-35-åringarnaocksåborkvarhosföräldrar.Jagserocksåentendenstillattdenandelenökarnågot,årfrånår.
Den30mars2015kundejagseinyhetsprogrammeniTVattHyres-gästföreningenrapporteratatt150000ungavuxna”mambos”motsinegenönskanborkvarhemmahossinaföräldrarförattdeintekanskaffasigenegenbostad.Och imajberättarHyresgästföreningen, iännuenrapport,omstorbristpåhyreslägenheter.
Såhärvardetinteförcirka40årsedan,när”miljonprogrammet”varklartochdetdessutomfannsgottomjobb.Dåflyttadeungdomartillegetboendebetydligttidigare.Varfriareochsjälvständigare.Bildadefamiljvidyngreår.
VisstkanmantyckaattungavuxnaiSverigeändåihöggradskaffaregenbostad tidigt,omman jämförmedandra länder. I SlovenienochSlovakien,föratttaettparexempel,bor70procentavungavuxnakvarhosföräldrarna.Ochvisstbetyderdetganskamycketattdetblivitalltvanligaremedlångvarigastudier.Mångaväljerattväntamedattskaffaegenbostadochmedattbildafamiljtillsdeärklaramedsinutbildning.Därförblirdetenskillnadmot1960-och1970-talen.
Menändå,detmåsteblibättremöjligheterfördemsomärungaochvill ”öppnaeget” förattdefinitivt tastegetut ivuxenlivet.Deska intebehövahindrasfråndettaavattdeintekanfinnaenegenbostad.Mensåhardetnublivit,föralldelesförmånga.
*
BostadsbyggandetiSverigeharvaritlågtdesenastetjugoåren.Sedan1995hartotaltungefär400000 lägenheterbyggts färdiga.(SamtidigtökadeSverigesfolkmängdmedöverenmiljon.)Tjugoårsperiodennär-
85
mastdessförinnan,1975-94,byggdesmerän900.000lägenheter(me-danfolkökningenvardrygt600000).
Under”miljonprogrammet”,1965-74blevöverenmiljonnyalägen-heterfärdigapåbaratioår.
Inte bara i jämförelse med tidigare år utan också jämförbart medandraländerärdetsvenskabostadsbyggandetlågt.Efterrasetpå1990-taletvardetsvenskabostadsbyggandetår2000lägstiEUmedendast1,4 lägenheterper tusen invånare, långtunderEU-snittetpårunt fem(EuropeanHousingStatistics2001).Produktionenharvisserligenökatnågotsedandessmenärfortsattlågjämförtmedvåragrannländer.Ävenunderåren2006-2008,dådetsvenskabostadsbyggandetnåddedenhit-tillshögstanivånunder2000-talet,intogSverigejumboplatseniNorden.DetkanmanläsaienartikelavStatistiskaCentralbyrån:”Bostadsbyg-gandetlågtunderlångtid”(SCB:shemsida2012:92),byggdpåBover-ketsrapportBostadsmarknaden2012-2013.
Iartikelnstårocksåatt65procentavlandetsbefolkningborikommu-nermedbostadsbrist.Och:
”Ävenblanddekommunersomharbalanselleröverskottavbostäderfinns det brist på hyreslägenheter, framför allt små lägenheter somungamänniskorsomskaflyttahemifrånoftaefterfrågar.”
Också för sysselsättningen och kampen mot arbetslösheten är bo-stadsbristenetthinder.Möjligheternaatt flytta tillorterdärdet finnsarbetebegränsasliksomarbetsgivaresmöjligheterattanställadenper-sonaldebehöver.
*
Bostäderharblivitenhandelsvara.Detharskettitaktmedattstatenharfrånträttansvaretförbostadsförsörjningenochöverlåtitdettillmark-naden.
AndersLagotillhördemsomanserattstatennubörtatillbakaenstordelavansvaretförattfinansierabostadsbyggandet.Detskullegöraattsamhället ihöggrad tog tillbaka initiativetnärdetgällerbostadsbyg-gandet.
86
- Regeringens förslag från våren 2015 om investeringsstöd för attbyggamindre hyresrätter kan säkert öka produktionen av smålägen-hetersomdeungakanefterfråga,sägerhan.Menskadetbliriktigfartpåproduktionenskulledetbehövasandraåtgärder,översynavskatte-systemetellerattstatengårinochminskarriskernafördemsombygger,när det riskerar att ha osålda eller outhyrda bostäder, säger AndersLago.
Foregendel arjagovertygadomattmankanbyggabilligarehyres-ratteranidag.EttprojektmedlagrekostnaderiStockholmskommun,kallat”Stockholmshuset”ochframdrivetavdennyarodgronrosamajori-teten(S+Mp+V+Fi)ar2015pavagattforverkligas.”Kombo-husen”,ettprojekt for billigare hyresratter i regi av SABO (de allmannyttiga bo-stadsforetagensriksorganisation)arredanverklighetinagrakommuner.Deharexemplenpekarpaattdetarmojligt.Okonventionellabyggmate-rial, hushallning med utrymmen, aterhallsamhet med utrustning.standardisering, samordnad upphandling av komponenter, rationellabyggmetoder.Detarnagrarecept.
*
Byggandetmaste bli alltmeraklimatsmart. I detta ingar intebara attgorahusenenergisnalaattanvanda.Ocksahelabyggprocessenkangorasbetydligtenergisnalare,detarnagotsomAndersLagoarovertygadom.
-Detborocksabli likvardigaekonomiskavillkor for agdabostader,t.ex.villor,forkooperativabostader,t.exbostadsratter,ochforhyresla-genheter.IdagraderenomvandRobinHood-politik,darmantarfrandefattigaochgeratderika.Forbostadsratterochhyreslagenheterkanmaninte utnyttja avdragsratten for rantor vid beskattning, som villaagarekan.Paliknandesattardetmedmojligheternatillrotavdrag,sagerhan.
-Statenborocksakunnatadirektansvarforattbyggabostaderilagendardetbehovsochingenannantarinitiativet.Tillexempelgenomenny,statlig allmannytta. Den kommunala allmannyttanmaste ocksa byggamer,menimangakommunerorkarintedekommunalaforetagenmeddettautanbehoverkompletterasmedettstatligtagtallmannyttigtfore-tag.DetfinnsredanenborjantilldettagenomRikshem,somjuagsavAP-fonderna.
87
TillgangenpabyggbarmarkochdealldelesforhogamarkprisernaarocksanagotsomAndersLagogarnavillattsamhalletskataitumed.Harharmangakommunerborjatdrivauppmarkprisernanardet i stalletbordevaratvartom.Hanvillocksaattdetbyggsi langreserierforattpressakostnader.
HSBbyggerintebarabostadsratterutanocksaganskamangahyres-ratter,detpapekarAndersLagogarna.Detborjufinnasbostaderocksafordensomannuintehaftmojlighetattsparaihoptillennumeramesta-delshogkontantinsatsienbostadsratt,t.ex.forungamanniskor.
Jagtankervidarepavadhansager.HSBarjuenkooperativorganisa-tion.Ensomgarutpaattdet ardeboendesjalvasomidemokratiskaformergemensamtskaaga,forvaltaochbestammaoverbostaderna.Ochsatankerjagpahurdetharblivitnarsamangabostadsratterharblivitsvindlandedyraattkopa.Brukarsaljasformiljoner.Harblivitobjektforkapitalplacering och spekulation. En handelsvara. Tvart emot vad desannakooperatorermenadesomengangstartadeHSB.
OcksaAndersLagoogillardetta,jagvet.
Mendetfinnsnagotsomkallaskooperativhyresratt.Detharutveck-lats mest i Stockholm, i SKB, vilket betyder Stockholms KooperativaBostadsforening.SKBhar85000medlemmarochagerbostadshusmedsammanlagt7500lagenheteriStockholmmedgrannkommuner.Lagen-heternahyrsut tillmedlemmar,sombetalarenbegransad insats.Denboendearalltsahyresgasthossinforening.MedlemsinflytandetutovasgenommedlemskapetiSKB.Allaoverlatelseravlagenhetergargenomforeningen,sadetbliraldrignagrarealisationsvinsterfordemsomlam-narenlagenhet,aldrigspekulation.
HSBochavendeallmannyttigakommunalaforetagenskullemycketvalkunnagoraavknoppningariformavlokalakooperativahyresratts-foreningarochoverlatahyreshusdebyggttilldessaforeningar.Detskul-legeettspekulationsfrittboende,styrtavmedlemmarna.
Ettproblemsommastelosasarfinansieringenvidovertagandet.Denyaforeningarnaharjuvidsinstartintehunnitbyggauppnagotegetka-pital. Ivilkenutstrackningdettaskaskegenominsatserfranmedlem-marna,engrundplatsomsamhalletskjutertill,lanellerpanagotannatsatt,detmastediskuteras.Menombaraviljanfinnsarjagovertygadomattmankanfinnaenrimligkombination.
88
Enfordelskullebliattmedlemmarnatillsammansochdemokratisktansvarar for forvaltningochskotsel.Eftersomenbraskotselger lagreboendekostnad, alternativt battre boendekvalitet, sa finns en inbyggddrivkrafttilldetta.VerksamheteninomSKBgerbelaggfordet.
*
Denborgerligaalliansendrevunder sina regeringsar igenomen lag–den s.k. allbolagen - som gor att de kommunalagda bostadsforetagenfranochmed1januari2011masteupptradapasammasattsomvilkaandrabostadsforetagsomhelst.Deskaarbetaefteraffarsmassigaprinci-perochgesinaagareenmarknadsmassigavkastning.Idefalldeharlanmedkommunalborgenmastedebetalaenborgensavgifttillkommunenfordetta.Motivettilldessaolikakravarattdeinteskahakonkurrens-fordelargentemotprivatabostadsforetagavattvarasamhallsagda.Deskahellerintelangrevarahyresledande.
Mankansagaattkommunernasbostadsforetagintelangrearallman-nyttiga.
Allbolagen har tagit bortmycket av handlingskraften fran de kom-munagdabostadsforetagenochlamslaristorutstrackningkommuner-nasmojligheterattdrivaenaktivpolitikforengodbostadsforsorjning.DenborgerligaalliansregeringenmotiveradelagenmedattEU:sreglerkraverdettaforattgarantera”konkurrensneutraliteten”.
MenibokenKanvälfärdenräddas?avSorenHaggrothochLarsM.An-dersson(Premissforlag)pekarforfattarnapaenmojligvagattdrivaenaktiv kommunal bostadspolitik och samtidigt folja EU:s regelverk. Deskriver:
”Vianserattmanbordeutnyttjadeeuropeiskareglernaför´tjänsteravallmänt ekonomiskt intresse´, vilket skulle undvika den, för flertalet isamhället,omotiverade´marknadsanpassningen´.”
Detbordealltsavara,somjagserdet, fulltmojligtattavskaffaellerandraallbolagensaattdekommunalabolagenfartillbakasintidigarerollsomettgottverktygforkommunalbostadspolitikutanattdetkrock-armedEU:sbestammelserochdirektiv.Engodbostadsforsorjning,som
89
ger tillgang till lagenheter till overkomligapriser, vore sannerligenen´tjanstavallmantekonomisktintresse´!Ettstatligtstodtillbostadsfor-sorjningen kan da kanaliseras via allmannyttiga foretag och ge kom-munernaokadhandlingskraftpadetharsaviktigaomradet.
*
Varademokratisktvaldaorgan,istat,regionerochkommuner,borkunnatainitiativsominnebarattdetfinnsnogmedbostader,saattallakanbobratillrimligkostnad.Bostadenskaintevarahandelsvarautanensocialrattighet.
Statenbortatillbakahuvudansvaretforattfinansierabostadsbyggan-detoch avengedirekt investeringsstod for attbyggahyreslagenheter.LiksomforattrenoverabostadernaiallaomradenfranMiljonprogram-metsdagar–dearnu40-50argamla–ochgorademenergisnalaochklimatsmarta.Villkorenborblilikvardigaforhyresratter,bostadsratteroch egenagda bostader vad galler avdragsratt for rantor vid beskatt-ningenochforROT-avdrag.
Kommunernaborkunnadrivapabostadsbyggandetgenommarkan-visningarsominnebarattmanupplatermarkmedtomtratttillrimligaavgifter.Ochmojligheternamasteblistorreforkommunernaatttvangs-inlosamarksombehovsforbostadsbyggandet.
Markkostnadernadrivernu,sarskiltistorstaderna,uppkostnadernafornyabostaderalldelesformycket.Detartrangtochbristpamarkiin-nerstadernaochmojligheternaattdarbyggamerarbegransade.
Allamasteinteboistorstadernasinnerstader.
Battrekommunikationerarettutmarktmedelforattoppnanyabo-stadsomraden. Med battre sparforbindelser borde till exempel Stock-holmsregionenkunnastrackasignastantiomilfranStockholmochandafungeravalsomarbetsmarknad.Detaringenutopiattinom45minutermedtagnaStockholmfranNykoping,Flen,EskilstunaochVasterasochmellanliggande orter. Trosa/Vagnharad, Holo. Jarna, Gnesta, Molnbo,Strangnas och Enkoping bor alla kunna vara val fungerande delar avStockholmsregionen.Ochman bor inte vara frammande for att bygga
90
heltnyabosattningarlangspendeltagslinjeriregionen.Alltdettakom-merattdampamarkpriserna.
Mendetkraverbetydandeinvesteringarisparkommunikationer.
PaliknandesattbordemankunnaplaneraiGoteborgsomradet,iSka-neochkringandrastorrestader.
Detarextremtviktigtattsamplanerabostadsbyggandeochkommuni-kationer.Nyabostadsomraden ska intebyggas sa attman absolut be-hoverbilen–helstavalltskadetvaragangavstandfranbostadentillbrasparkommunikationerochivarjefalltillbusshallplatsmedtataavgang-ar.Detspararmiljoochsankermarkkostnaderdamerbyggbarmarkblirtillganglig.
Soporochannatavfallfranhushallenkommerattblienviktigdelavvararavarorientidnarvimanniskormastehushallabattremedjordensbegransaderesurser.Detharredanstalltnyakravbadepautformningenavbostadshusenochpastadsbyggandet.Detmastebadeblilattareattsopsorterailagenheterna,bekvamareattbliavmedolikaslagsavfallochbattremojligheterattsamlainavfalletsallafraktionersaattdetmestamojligakanatervinnas.Detarenfragabadeomutformningavbebygg-elsenochomorganisation.
Nyabostadsomradenmastebyggassomfullstandigaboendemiljoer,sa att det redan fran borjan finns skolor, barn- och aldreomsorg ochannan bade kommunal och kommersiell service liksom arbetsplatser.Kopcentrautanforbostadsomradenasomkraverattkundernaharbilforattkommaditochhem igenborundvikasochbutikernaplaneras in ibostadsbebyggelsen.
Att bostadspolitiken maste anvandas medvetet som ett verktyg iintegrationenavnyanlandatillSverigeharjagredanskrivitomikapitelfem,”Rivsegregationensmurar”.Liksomattdettamasteskeigottsam-spelmedandrapolitikomraden.
DethararviktigakravjagtyckermanbordestallapavartnastaMil-jonprogramfortidenframtill2030.Detkangeossfrihetochmedinfly-tandeiboendetsamtidigtsomSverigesbefolkningvaxersnabbt.
91
Kapitel9
MednattågtillSevilla
EttSJ-tag(X2000medupptill300passagerare)mellanStockholmochGoteborgvallarutslappavbarafyrahektokoldioxid(CO2).Enpersonbilpasammastracka(ochettfatalpassagerare)slapperut44,5kilo,etttra-fikflygplannarasexton.
Flygslapperalltsautnastan15000gangersamycketvaxthusgassomtag.
Detfarmanvetaommanlaserpasidan25ienskriftavsvenskaBan-verket2010: Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen – inriktnings-underlag2010-2019.Underlagsrapportmiljöbedömning.
Detta arvisserligenensanningmedmodifikation.Manharhar interaknatmedattdenenergisomgaratforattdrivaframtagetvallarnagrautslappavkoldioxid.Tagendrivsjuelektrisktochdensvenskajarnvagenanvanderihuvudsakvattenkraftmedett litet inslagavvindkraft.Mendenstromtagetanvanderpaverkargivetvishelaenergiforbrukningenisamhalletochbidrardarmedindirekttillandrautslappavkoldioxid.
Az venommantarmeddettaiberakningenaremellertidjarnvagstra-fiken overlagsen andra transportslag vad galler inverkan pa klimatet.EnergiatgangenperpersonkilometerijarnvagstrafikiSverigearmycketlitenijamforelsemedbiltrafikochframforalltflygtrafik.
AttfraktaenvissmangdgodspalastbilkraverfemgangersamycketenergisomfraktpajarnvagenligtBanverketsskrift.Vidflygfraktgardetat60gangersamycketenergisomvidfraktmedgodstag.
Stalhjulparalsrullarlatt,detarforklaringentilldeharskillnaderna.
*
92
Varjearresermiljonersvenskartill”varmen”.Forattkopplaavochhadetskontisolen.Sarskiltundertiderpaaretnardetarkalltochruggigt..
Naturligtvisgorsdeallraflestaresornamedflyg.2012gjordesvens-karnasammanlagt13miljonersemesterresortillutlandet(dagsresortillvaragrannlanderutanovernattningoraknade).Tvatredjedelarvarflyg-resor.Varfemtionderesagickmedtag.
Avde13miljonernaresorgickungefarfemmiljonertillsydeurope-iskalander.Daravatminstonetremiljonermedflyg.
EngenomsnittligflygresaturochreturmellanStockholmochlander-nakringMedelhavetinnebarettutslappavminstetttonkoldioxidperperson.
Merantremegaton(miljonerton)koldioxidperarslappsalltsautiatmosfarenbaragenomsvenskaturisterssemesterresortillsydeurope-iskalander.
Omdetvoremojligtattgoradessaresormedtagmedenrimligrestidsaskulleutslappenstannavidettparhundraton.
Entankestallare.
Harkommerentankestallaretill:
JagkoriblandbillangsE4:anmellanSodertaljeochNorrkoping.Tolvmilskorningpaentimmeochtjugominuter.Underfardenkorjagsakertom tjugofem langtradare. Flertalet fran Tyskland, Danmark, Holland,Polenochandraeuropeiskalander,uppenbarligenpavaghemat.Nagrafaarsvenskregistrerade.Ocksadetycksoftastvarapavagtillavlagsnadestinationer,atminstonetillSkaneellerGoteborg.
TillbadeEuropaochGoteborggarjarnvagar,somskullekunnafraktadetallramestaavdetgodssomharkorslangsE4:an.Detskullekunnalastasicontainrarsomnaraslutmaletlastasoverpalastbilarochdistri-bueras lokalt. Och jarnvagarna skulle kunnabyggas ut och svaljamertrafik.
VarjeargorsungefarenmiljontransportermedlastbilavgodsfranSverigetillutlandet.OchungefarlikamangatransportermedgodsfranutlandettillSverige.Oz ver80procentavtransporternaskermedutlands-registrerade bilar.Det kanman finna ut av statistik franTrafikanalys,somarenstatligmyndighet.
93
Varje lastbilstransport mellan Sverige och utlandet ar ungefar 550kilometerlangochfraktarcatiotongods.
Inomlandetgorscasexmiljonerlastbilstransportervarjear,detmes-taavakerier,enmindredelmedfirmabilar.Transporternainomlandetarnaturligtvisbetydligtkortare,mellan80och90kilometer igenom-snitt.
Detargivetvissvartattvetahurmangaavalladessalastbilskilomet-rar och ton som skulle kunna flyttas over till jarnvagstransporter ommanskulleforaenbeslutsampolitikidetsyftet.Menjagtyckerintedetskullevaraomojligtattforaovertrefjardedelaravutlandstrafikenochhalftenavinrikestrafikentilljarnvag,medlastningicontainers.
Detskullebetydaattovertusenmiljonerkilometermedlastadelang-tradareskullekunnaersattasavjarnvagstransporter.
• Enkilometermedlastadlangtradarebetyderutslappavettochettkvartskilokoldioxid(CO2).
• Detbetyderatt1.250miljonerkilo (=1,25megaton)utslappavkoldioxid varje ar skulle kunnaminskas till en femtedel vid enovergangtillgodstagistalletforlastbil.Minskning:ettmegaton.
Summan av effekterna av de har bada overflyttningarna av svenskflyg- och lastbilstrafik till jarnvag skulle alltsa bli att de arliga CO2-utslappenskulleminskamed over fyramegaton.Visserligenbara fyramiljondelaravdenmarginal,dettotalaglobalautrymmeforutslappavCO2 som aterstar om jordens temperaturokning ska kunna halla sigunder den kritiska gransen tva grader Celsius sedanmitten av 1800-talet.Mendettaenbartgenomattforaoverstorredelenavdesvenskasemesterresornamedflygochgodstransporternamedlastbiltilljarnvag.
Dettakravergivetvismycketstorainvesteringarijarnvagar,rullandematerielochomlastningsterminalersamtstoraorganisatoriskaforand-ringarav jarnvagstrafiken.Detkraver isin turenstorpolitiskviljean-strangningiEuropaochenskildalander.
DetharbordeSverigeta initiativ till inomEUochderodgronapar-tiernabordetauppdetisinagrupperiEU-parlamentet.Denpolitiskaviljanbordekunnamobiliserasforvarjestegsomkravsomviskamotariskernaforattvitommerutjordensandligaresurserochgorstoradelaravvarldenobeboelig.
94
Nattagetmedturister tillSpanienssolkust lamnarStockholmsCentralklockan17enmarsdagislutetav2020-talet.EfterkortauppehalliSo-dertalje,NorrkopingochLinkopingfortsattertagetvid18-tiden.NumeragardenviktigastestambanansoderutviaJonkoping,somblivitstorjarn-vagsknut dar Gotalandsbananmot Goteborg grenar av sig fran stam-bananmotkontinenten.VarttaglamnarJonkopingungefarhalvsju.
Marschhastighetenardrygt250kilometeritimmen,maxhastigheten300.Passagerarnaatermiddag,serveringengartillungefarsompafly-get.Fastflygetharblivitmycketdyrtattresamednu,tillfoljdavhogaav-gifterforkoldioxidutslapp,sanastanallavaljertaget.
NastauppehallarHelsingborg,darefterMalmo,ungefarenkvartiatta,ochsaKopenhamn.
KopenhamnblirendauppehalletiDanmark.TunnelnunderFehmarnBaltmellanDanmarkochTysklandblevklarar2021ochforkortaderes-vagenavsevartmellanSkandinavienochovrigaEuropa.
Kopenhamn-Hamburg,forbibl.a.Lubeck,340kilometerpaenochenhalvtimme.ViduppehalletiHamburgkommerpersonalombord,goriordningallabaddarfornattenochstigeraviHannover.Tagetfortsattergenomdeneuropeiskanatten.
VidettidenpanattenstannartagettillifranskaLyon.Isvinottankom-merdettillBarcelona.Narsolengaruppkordetpaspanskahoglandet,goruppehalliMadridstraxforesju.EfteravgangfranMadridserveraspassagerarnafrukost.
KlockanniorullartagetinpastationeniSevilla,sextontimmarefteravgangenfranStockholmsCentralochtrehundraattiomilsresa.
DetarnagrafasvenskamiltillturistorternavidSolkusten,menpassa-gerarnahinnerandatillsinahotellitidforattatalunchochtaettdoppiMedelhavetundereftermiddagen.
KanarieoarnaochMallorcaarlitesvarareattnanunardetintelangrearsabilligtattflyga.Menmedbatkanmannaditpanagratimmarfranspanskaellerportugisiskahamnar.
EttnatavhoghastighetsbanoriEuropagorattdeflestakanresatillnastanallastoraresmalpanagrafatimmar.NattresorfranSkandinavientillsodraSpanienhortilldelangre.
95
• Godstransporternagartillallrastorstadelenicontainers.Contai-nersharstandardmattsomgorattdekanpassa foromlastningmellanallatankbaratransportmedel.Hogaavgifterhargjortdetdyrtattkoralangtradarepamangaavdestoravagarna.
• Detharbyggtsettnatavomlastningsterminaler,dar containerskanlyftasoverfranlastbiltill jarnvagsvagnarnaraavsandnings-ortenochlastasfrangodsvagnartilllastbilarforlokaldistributionfranankomststationerna.
• Liksomjarnvagstrafikenarsjofartenmycketeffektivochenergi-snaliforhallandetillmangdenfraktatgods.Containertrafikpas-sarocksautmarkt for sjotrafik, sarskiltombord i specialbyggdacontainerfartyg.DetnyajarnvagsnatetiEuropaargivetvisutbyggttillvarjehamnsomkananlopasavhandelsfartyg,ochivarjesadanhamnfinnsenterminalforomlastningavcontainersmellanbat,godstagochlastbil.
• Dethararenframtidsvisionmedliteandraperspektivandagens.Detblirglesaremellanflygplatserna,ochmanbehoverintebyggasamanganyamotorvagar.Mendetblir trangtpasparennarensvallandegodstrafikskasamsasmedvaxandeochsnabbareper-sontrafik.Detkravermycketstorainvesteringaribadespar(flerantvasparpastarkttrafikeradelinjer),vagnar,lok,stromforsorj-ningochdessutomsignalsystemsommedgertataretrafik–kor-taretidsavstandmellantagenutanattmanminskarpasakerhe-ten.
• Dessutom kraver det nagot som troligen blir allra svarast attastadkomma: En politisk vilja och aven politisk samsynmellanlanderforattgoradennamycketstorasatsningformiljoochkli-mat.
• Kanske ar det att hoppas for mycket att verkligheten ska bliungefarsomidenharfantasinomframtidenom10-15ar.Menvibordeatminstonegoraettallvarligtmenatforsokattomsattasamycketsommojligtavdenipraktiken.Detkanbliganskabety-delsefulltforforsokenattraddaoverlevnadsmojligheternaharpajordensamtidigtsomvibevararmanniskorsmojligheterattresa.Intebaraforrekreationvidsoligakusterutanocksaforattfadeberikandeintryckochkontaktermedandramanniskorsomresoroftastger.
96
”WennjemandeineReisetutsokannerwaserzählen”-Narnagongorenresasakanhanberattanagot.Dessaord,somblivitbevingade,skrevdentyskefolkskaldenMatthiasClaudius(1740-1815).
Enskarpkontrasttillframtidsvisionen:
Az nsalangeardetsvartattanvandatagetommanskaresaiEuropa.Detfinnssnabbtag,liteharochvar.Tagsomgarihastigheterupptill300kilometeritimmenpaspecialbyggdaspar.Menmellansnabbtagsstrack-ornatardetlangretidattakaochgenomgaendetrafikmellanolikadelaravEuropakanblitidskravande.Detarintealltidsaatttidtabellernaaranpassadetillvarandravidgransovergangarmellanlander.
Att akatagmellangrannlandernaSverigeochNorgehartidvisvaritganskasvart.TagenmellanOsloochStockholmhadeentidheltupphortmenharaterupptagits.Tvasnabbtagsforbindelserochtreandraforbin-delserfinnsvarjedagivarderariktningen.Kortasterestidardrygtfyraochenhalvtimmepadenca570kilometerlangastrackan.
MellanOsloochGoteborgharforbindelsernahelatidenvaritbra.MenvagenoverGoteborgarjuOslosvagutiEuropa,detarviktigforklaring.
Oz verStorlientillTrondheimardetvarreattkommafram.SJ:staggarinte anda framtillgransstationenStorlienutanvander iDuved.EnligtnorskaNSB:stidtabellgardetattakatagmellanTrondheimochOz ster-sundtvagangerperdag,medtagbyteiStorlien.MendentidtabellenharantingenblivitinaktuellellerocksamorkarSJdenisintidtabell.
LangsMalmbananmellanLuleaochNarvikfinnstvadagligaforbin-delserivarjeriktning.
Oz verlagardetnaturligtvissnabbaremenocksabilligareattflygamel-lanplatseriEuropa.Betydligtbilligare.EnflygresaStockholm-Pariskanmanfaformellan1000och1500krmedreguljarflyg.EttreportageiSvenskaDagbladet,sommanfaruppommangooglarpaInternet,berat-tarattdettotaltkostarcirka6700kronormedtag.Det”officiella”prisetarsvartattfaredapa.PaSJ:shemsidakanmanintefavetanagontingallsomresorutanforSverige.SJharforovrigtslutatattsaljabiljettertilltagutanforlandetsgranser.Hanvisartillresebyraer,somgivetvistarrejalaavgifterfortjansten.
Ett samordnat system for biljettbokning till tagresor i Europa voregivetvisengivenuppgift forEU,men icke...Nagon formaveuropeiskt
97
biljettbokningssystem larvarapaganggenomsamarbetemellan jarn-vagsbolagen,okantnardetkanbliverklighet.Tackaforatttagresandetinteutvecklasnardettillochmedarsvartattfakopabiljett!
Prisernaarenskandal,setturmiljo-ochklimatperspektiv.Detbordevarabetydligtbilligareattakataganflyg,mendetarprecistvartom.Detgallerihoggradaveninrikestrafik.
Paeninternet-sidaforettreseforetaglaserjagreklamfor”sjuktbilligaflygresor”.Ja,detarprecispapricken.Detarsjuktattdetskavarasabil-ligt!
Narjordenhotasavenklimatkatastrofomvifortsatterattspyutkol-dioxid och andra vaxthusgaser fran forbranda fossila kolreserver, dabordemaninseattenergislukandeflygresorbordeblibetydligtdyrareanidag.Ochattdetmycketenergisnalatagresandetbordeblibetydligtbilligare. Subventioneras. Bland annat genom avgifter som betalas avflygetochdessresenarer.
Hurangripervidetta,vilkapolitiskaochandraatgarderskavitatill?Detrackerintemedattbyggaspar,signalsystem,omlastningsterminaler,tagsattochstationer.Trafikenmasteorganiserasocksa.Jattestoraupp-gifterattlosa.
Attdefossilalagrenavkoliolikaformerfarstannaijorden,detarsjal-vaforutsattningenforlivpajorden.Detfarviinteglomma.
*
Az ven om vi gor stora investeringar for att forbattra transportmojlig-heternamed jarnvag och sjofart bor vi se till att inte transportera enmassaionodan.Fraktkostnaderna,sarskiltforvag-ochflygtransporter,arpatokforlagaforattdetskabliengodhushallningmedmiljon.Mangavarorproducerasilanderlangtifrandardeforbrukas,landermedlagaarbetskostnaderochsamrevillkorfordemsomjobbariproduktionen.Nar ocksa transporterna ar billiga blir det lonsamt att frakta varornaovermycket langaavstand,menenergiforbrukningenblirhogochpa-frestningenpamiljonstor.
En internationellt vedertagen avgift pa transporter ar ett angelaget
98
mal.Detarsvartattsagahurdenskullevarautformad,menettsystemmed avgifter pa fossila branslen som pumpas upp eller bryts ar entankbarmodell.Darblirgivetvisdetstoraproblemetatt fa landerochforetagmed stora fyndigheter av olja, naturgas och kol att accepteradetta.Forattnaresultat i rimlig tidmastemantroligensokasig framefterandravagar.
Ide landersom framtillnuharbrukatkallas ”industrilander”mensompasenaretidharavindustrialiseratsmerochmerbordevipaolikasattkunnastallasomvillkorforattimporteravarorfranandradelaravvarlden att de anstallda i produktionen av dessa importvaror arbetarunderrimligavillkornardetgallerloner,arbetsmiljo,fackligarattigheterosv.Ochdeninternationellafriafackforeningsrorelsenkansakertastad-kommamycketgenomatt annumer an idagstodja fackligaorganisa-tionsstravandenochannatfackligtarbeteilaglonelander.
Det fackligaarbetet overallanationsgranser(Sekapitel12,”Expor-teradenfackligakampen!”)blirenoerhortviktiguppgiftframoveromviskafadragligaforhallandenformanniskornapajorden.Denkommerattstotapasvartmotstandoverallt, inteminstfranallastoraforetagsomgor jattevinsterpaattproducerabilligt i laglonelanderochsaljadestodyrareilandermedkopstarkbefolkning.
Oz verforingenavindustriproduktionfranrikarelandertilllaglonelan-derarinteheltochhalletfel.Detarjurimligtvisidessalandersomocksakonsumtionenavindustrivarormastetillatasokaiframtiden.Mendyra-re transporter och battre arbetsvillkor i stora delar av varlden skulleandainnebaraattdetmestaavproduktionenavvarorsomskaforbrukaside”gamla”industrilandernaocksakantillverkasdar.Isafallgaranterasenindustriproduktionochsysselsattningocksaide”gamla”industrilan-derna.
*
Storainvesteringaritransportsystemsomjagharfortpatalharskaparmanganyaarbetstillfallenochkanbliettverksamtmedelmotarbetslos-het.
NaomiKleinberattarisinbokThischangeseverythingomenplansom
99
lagtsframavUSBlueGreenAlliance,enorganisationiUSAmed14miljo-nermedlemmar,bildadavfackforeningarochmiljoorganisationer.
I denplanenberaknas att 40miljarder dollar (drygt 300miljardersvenskakronor)iarligainvesteringarundersexarstidikollektivtrtafikochhoghastighetsjarnvagarskullegearbeteat3,7miljonermanniskorunderdennatid.Ochenstudie2011avenorganisationsomkallarsigSmartGrowthAmericaharfunnitattsadanainvesteringarger31procentflerarbetstillfallenperdollaraninvesteringarinyavagarochbroar.
*
ISverigeharviettjarnvagsnatsomskaombesorjabadelokaltrafikochannantrafikinomlandet.Ochsommastefatahandomalltstorreandelavtrafikarbetet,badegods-ochpersontransporter.Merochmeravvadsomfraktasmedflygochbilborforasovertillsparbundentrafik.Fram-foralltforatttransporterameraenergisnalt.
Nu planeras nya snabba jarnvagskommunikationer mellan flera avvarastorrestaderiSverige.IforstahandGotalandsbanansomskageenny,snabbforbindelsemellanStockholmochGoteborgsoderomVatternistalletfornorromsomidag.DennyabananskagaviastorrestadersomNorrkoping, Linkoping, Jonkoping och Boras och restiden Stock-holm-Goteborgskabarablicirkatvatimmar.Forstadelenavden,Ost-lankenStockholm-Linkoping,beraknasvaraitrafikar2028.Ennystam-banaskagafranJonkopingtillHelsingborgsomgermojlighettillennyforbindelsemedkontinenten,ommanbyggerjarnvagstunnelunderOz re-sundtillHelsingor.
Redannu finnsSvealandsbananpabadasidorMalaren, somknytersammanStockholmmedVasteras,EskilstunaochOz rebro.TillUmeaviaUppsala, Gavle och Sundsvall finns en ny snabb forbindelse som kankommaattforlangasvidarenorruttillLuleaochtilldenfinskagransenvidHaparanda.
De har jarnvagarna kan forbattras ytterligare och ytterligare nagralinjer som finns i dag byggas ut for trafikmed hogre hastigheter. TillexempelfranStockholmtillKarlstad-OsloochFalun-Borlangeochlinjer-natillVaxjo,Kalmar,KarlskronaochHalmstad.
100
Meddesnabbatagforbindelsersomfinns,somplanerasellerborderustasuppskadetenligtvad jag tycker intebehovas inrikesflyg inomSyd-ochMellansverigeoverhuvudtaget.Ochbiltrafikenbordekunnare-ducerasavsevartommansatsarbeslutsamtpasnabbaochbilligatagfor-bindelser.
Omlokaltrafikenpajarnvag–pendeltagen–harjagskrivitikapitel7somhandlarombostadspolitiken.Detforstarkergivetviskravenpaut-byggnaderavspar,signalerosv.
Forgodstrafikenfinnsdetocksaplanerforattkapacitetenskakunnaoka samtidigt som trafiken ska trangasmed en vaxande persontrafik.Sparutbyggnader,signalsystemsomarsakrareochmedgertataretrafikoch investeringar forattgodstagenskakunnakorasnabbare arnagraexempel. Dubbelspar hela strackan Mjolby-Oz rebro-Krylbo-Storvik art.ex.angelagetommanvillhabortenbesvarligflaskhalsidensvenskagodstagstrafiken, sarskilt formanga industrier i norr. De har investe-ringsplanernaborutvidgasochmanborsetillattdetartillrackligttattmellan de terminaler som behovs for omlastning av t.ex. containersmellanjarnvag,sjofartochbiltrafik.
Jarvagsinvesteringarnaborgivetvisgenomforassasnartdetoverhu-vudtagetgar.Detgermanga,manganyaarbetstillfallen.Flermanniskorbehoverkommaiarbeteochdetarenkapplopningmedtidenattstallaom tillmera ”snal” hushallningmednaturresurserna.Detbordehelstintedrojatill2028medattOstlanken,forstadelenavGotalandsbanan,tasitrafik,tillexempel.
Principenatt”varjetrafikslagskabarasinakostnader”masteompro-vas,liksomocksaidenattdeolikatrafikslagenskakonkurreramedvar-andrasaattmananvanderdetsomar”mesteffektivt”.Ibegreppen”kost-nader”och”effektivitet”masteraknasinnaturenskostnadermedhan-syntillmiljo,forbrukningavnaturresurserochutslappavvaxthusgaser.
Ommanraknarpadetsattetkommermanframtillattmansklighetenborhaettklartintresseavattmestamojligaavdettransportarbetesombehovergorasskaskemedjarnvagochsjofart.Ochprissattningenmasteblidarefter:Detskavaraklartbilligareatt akataganatt akabussochframforalltbil.Allradyrastskadetvaraattresamedflyg.
Enkombinationavflygskatt,vagavgifterfortungtrafikpavissastorrevagar (Socialdemokraternas forslag om en vagslitageavgift i Sverige,
101
t.ex.)ochsubventionavjarnvagstaxornabordekommatillforattastad-kommadeharandringarnaiprissattningen.
Underhalletavjarnvagenmasteocksa favasentligtmycketmerare-surser.Detharvariteftersattiartionden.Felpaspar,vaxlarochkontakt-ledningaruppdagas forvarjeveckasomgar.Det leder till forseningar,tillbudocholyckor.Sarskiltvintertidardetvanligtattfolkintekommeritidtilljobbettillfoljdavtagforseningar,opalitliggodstrafikstallertillstoraproblemfornaringslivetochbadeforetagochpersonertvingasattistalletanvandavagtrafikforattfatryggatransporter.
Ansvaretfor jarnvagsunderhalletharsedannagraaristorutstrack-ninglagtsoverpaprivataentreprenorer.Detharletttillosakraansvars-forhallanden,daligsamordningochtillattforetagmedbristandekompe-tens skott underhallet. Battre vore att lata underhallet skotas direkt iTrafikverketsregi.
*
Mankandiskuteralangehurdeharstoraframtidssatsningarnaskabe-talas.Genomattstatenlanar,tarutskatterellersaljerstatsobligationertilldenegnaRiksbanken.Menviharradattgoradem,itaktmedattvikanbadaupptillrackligtmedkompetentpersonalforattklarautbygg-naderna.Detkraverenhelmassautbildningochplanering,detarsant.Detarderealaresursernasomsattergranser.Menviharinteradattintegorasatsningarna.
102
Kapitel10
Vibehövermeraskog
JaggarmedettjarnspettochenkartongmedgranplantorpaengammalinagavidmitttorpnaraFinspang.Jagkornerspettetendrygdecimeter,vidgarhaletlite,slappernerenplantaochtrampartillruntom.
Enochenhalvmetermellanvarjeplanta,drygtfyrahundraplantorskautpadennaangsomengangtidigarevaritskog,brutitsuppunderenormt slit aven torparepa1800-taletoch tjanat somslatterangochkreatursbeteikanskehundrafemtioar.Mennufinnsintelangrenagrahusdjursomskabetadar.Tusenkvadratmetersomjagskabeskoga.
Jagsattermedvetetplantornalitetatareansomrekommenderas.Jagharhortattvirkesproduktioneniforhallandetillarealenskakunnablihogregenomtatarebestand.
Virkesproduktionen, skogens tillvaxt, arviktig forklimatet. Iveden,barkenochbarrenlagraskolsomgranarnataruppavluftenskoldioxid,somarensakalladvaxthusgas.Restenavkoldioxidenarsyre,ochdetslappergranarnatillbakautiluftensaattvimanniskorkanandaslattare.Grasetsomvaxerpainagantaruppmycketlitekoldioxid,jamfortmedbarrtraden,ochdetmestaavdetsomtasuppgergrasetifransigigennardetmultnar.
Minanyagranplantorkommerandaattspelaenynkligtlitenrollforklimatet.Menattdetblirskogpaannarstradlosmarkarbetydelsefullt.Likasa om det kan bli okad tillvaxt i den skog som finns. I en skogs-tidskrift laser jagenartikelmedrubriken"Skogsvard arbastaklimat-atgarden".KennethSahlen som ardocentvidLantbruksuniversitetet iUmeasagerienintervjuattdensvenskaskogenstillvaxtkanvaralagtraknat25procentstorreom40aromviskoterdenforstandigt.Blandannatgenomtataretradbestand.Dentillvaxtokningengerenokadupp-tagningavkoldioxidmed26miljonertonperar.Meranheladensvenskatransportsektornsutslapp.
103
Barrtradarlangteffektivareiattlagrakolanlovtrad.Lovtradenfallersinabladvarjehostochbladenmultnarsnabbt.Granbarrbliromkringsjuargamlainnandefallerav,tallbarrfyra.Dessutomlagraskoliskogs-markenshumuslager,sombrytsnerlangsamt.
NarjagsatterminagranplantorochtankerpaintervjunmedKennethSahlenkannerjagattjagandagoreninsatsforklimatetpajorden,omanmycketliten.Minatvahektarproduktivskogsmarkarenhalvmiljarddelavallaskogarihelavarlden.Menbackarsma…
Virkesforradetidensvenskaskogenharokatiganskajamntaktandasedan1920ocharnumeraungefardubbeltsastortsomda.SkogeniSve-rige vaxer varje ar med 110-120 miljoner kubikmeter (raknat i s.k.skogskubikmeter).Denarligaavverkningenplusvissannanavgangarca30miljonerkubikmeterlagre.Detinnebarattvirkesforradetokarjustsamycket.
Redandennuvarande okningenavvirkesforradet innebar alltsa atthelatransportsektornsutslappavvaxthusgaserabsorberasavdensven-skaskogen.Mendetkansomsagtbliannustorreupptagningavkoldi-oxidmedbattreskogsskotsel,avenomocksaavverkningenokar.
Vanderviblickenutoveromvarldenblirbildenenannan.
Detfinnsfyramiljarder(=4000miljoner)hektarskogivarlden.Denarealenminskademedoverfemmiljonerhektarvarjearunderperioden2000-2010.ItropiskaskogariSydamerika,Afrika,ochAsien,inklusiveStillaHavetsovarld,skerfortfarandeomfattandeskogsskovlingnarkal-huggenskogsmarkantingenlamnasatsittodeelleromvandlastillplan-tagersomlagrarmycketlitekol.Ochpaandrahallfarskogarnalamnaplatsforstadsbebyggelseellerstoratrafikleder.
Mentakteniavskogningenharandaavtagit:aren1990-2000minska-de skogsarealenmed attamiljoner hektar per armotnuvarande fem.Skogsplanteringistorskalaharbidragittillattminskningenavskogs-arealenintearlikasnabbsompa1990-talet.MestharmanplanteratiKinaochIndien.
Manuppskattarattvarldensskogarnuharettvirkesforradomca527miljarderkubikmeter.Ungefarhalftenavdetta arkol,somomdetfor-brandesskulleblitill500gigaton(miljarderton)koldioxidiatmosfaren.Likamycketsomhelavarldenslapperutpafemtonar.Menannumerkolfinnslagratiskogsmarken-minsttregangersamycketsomitraden.Sa
104
varldensskogar arenviktig"kolsanka",dvsdebinderkolsomannarsskulleblienormamangdervaxthusgas.
Nagotattvararaddom.
Vimanniskorbordeokadenharlagringenavkolgenomattanlagganyskogsomkundetakoldioxiduratmosfaren,frigorasyreochbindakolivaxtlighetochmark.
BarahariSverigeharvi600000hektarmarksomantingenarhyggensomharlegatimerantvaarutanattdetblivitnyskogpademellerocksagamlainagorsomnumeraraknassomskogsmark.600000hektar-detarenkvadratmedensidaavnastanattasvenskamil.
Alltdettabornoginteplanteras-detarskontmedenochannanglan-taiskogen.Menlatsagaattviplanteradeskogpahalftenavytan.Etttio-talmiljonerplantorskulledetgaat.Gran,tall,bjorkochkanskeensmulaadlalovtrad.
Efter tio-femton ar skulle vihapraktigungskogpadennaareal.Enungskog som vid det laget skulle inleda sin verkligt snabba tillvaxt-period.Enatvamiljonerkubikmeteromaretkundedetbli.Meranenprocentsokningavvartlandssamladeskogstillvaxt.Ettgottbidragtillkampenmotvaxthusgasernaunderjustdeartiondendavimastestallaomvarproduktion,konsumtion,ekonomi.
Jaghar ingenklaruppfattningomvilkapolitiskaverktygvi skaan-vandaforattastadkommadetta.Baraattvimasteborjamedattokaod-lingenavskogsplantor,utbildaochrekryterapersonal.Detarjuintebaraattknappamedfingrarnaochsattaigang,mangaforutsattningarforjob-betmasteklarasforst.Menlatossdiskuterahurdetskagatill!
LatossocksadiskuteravadSverigekangorainternationelltpadetharomradet!Meddetskogligakunnandesomfinnsivart landochvettigabistandsinsatserskullevikunnabidrapaettverksamtsatt tilldetdarsomarpagangsarskiltiKinaochIndien-omfattandeplanteringavnyskog.
Detbehoverintealltidvarastorasammanhangandeskogarsomplan-teras.Mankanlikagarnaarbetaefterdenmodellsomdensvenskako-operationenharutvecklatiAfrikameddensakallade"Vi-Skogen".Detinnebar attmanmed insamlademedel ser till att familjer i Tanzania,KenyaochUgandakanplanteraettantaltradvidsinasmagardar.Gardar
105
dardettidigareharvaritganskadaligaforutsattningarforodling, inteminstpagrundavtorka.Denyatradenarsnabbvaxande.Degerskugga,bransle,frukt,byggnadsmaterial.Deforbattrarocksaklimatetsomintebehoverblilikatorrtsomforut.Detgarlattareattodla.Familjernafardetbattre.
Modellensom"Vi-Skogen","Lakareutangranser"ochandraarbetarefterarbadeeffektivkampmotvarldensfattigdomochmotklimathotet,formiljon.
Detborocksabli internationella insatser for att satta stopp for all-skonsmiljobovarsomiegetekonomisktintressedriverskovlingitropis-kaskogar,oftastheltolagligt.
Vibortauppocksadettatilldiskussion,badevadSverigeskullekunnagoraochvadviskullekunnahjalpatillattovertygaandraom-genomFN,EUochandra internationellaorgan.Lat oss arbeta for attutvidgavarldensskogar!
106
Kapitel11
Tavarapåsolen!
Den lilla jordbruksfastigheten Skogen,medbeteckningenRisingeErs-torp2:5iFinspangskommunavOz stergotlandslan,omfattarnastanfemhektar–49815kvadratmeter,narmarebestamt.Oz vervarochenavdes-sakvadratmetrarstralarsolenvarjearenligtSMHIenergisomigenom-snittmotsvararcirka1.000kilowattimmar.
Itorpstugansomstarpadettastyckemarkforbrukarjagigenomsnitt3000kilowattimmarelektriskstromperar.Tillmatlagning,belysningochuppvarmningnarjaginteeldarmedved.
Detarlikamycketenergisomtasuppfransolenavynkatrekvadrat-metraravmina49815.
Torpstuganarbyggdfore1780,eftervadengodvansomarbygde-historikerharberattatformig.Taketlutarpaenasidanungefarmotsyd-ost,fastmednagondragningatsoder.Taklutningenar40grader.
Idealisktforattmonterapanelermedsolceller.
Jagtankerbestallaett"paket"medsolcellerpaungefar20kvadratme-teravmitttak.Detkange2700kilowattimmarpaettarharnagonrak-natut.Alltsanastanhelaminarsforbrukning.
Jagbehoverintebekymramigforattbehovalagrastrom.I"paketet"ingarattalldenstromsomjaginteanvanderskagautdirektpaelnatetochkopasavminleverantor.Ochnarjagbehovermerastromanminasolcellergersakoperistalletjagavleverantorenpadetvanligasattet.Stromkostnadennettoblirungefarnoll.Jagbehoverbarabetaladefastaabonnemangsavgifterna.
Investeringenblirungefar60000kronorochjagkanfa20procentiinvesteringsbidragavstaten,somavklimatskaluppmuntrarelproduk-tionavdetharslaget. Jag farenhygglig aterbaringavmin investeringeftersomelrakningarnablirmindre.
107
Omvi iSverigekunde tavarapa litemer anen tusendelavalldenenergisomsolenstralarinovervartnordligtbelagnalandsaskulledetrackaforattklarahelavarenergiforsorjning.Helaenergiforsorjningenalltsa.Intebaraelstrommen,utanbostadsuppvarmning,transporter,in-dustrinsbehov,allt!Ochdaharviandavattenkraftenochenheldelvind-kraft,savibordeintebehovavarkenolja,kolellerkarnkraft.
Alltsa:Tusenkilowattimmarperarigenomsnittpavarochenavde449000000000kvadratmetrarsombildarSverigesyta.Attkunnatavarapaenendaavdessatusenkilowattimmarperkvadratmeterlaterjuintesomnagontekniskellerekonomiskorimlighet,eller...?
Nagontingatttankapa.
*
Narminasolcellersitterpastugtaket2016eller2017sakommerdebaraattsvaraforungefarenhalvmiljarddelavSverigesenergibehov.
Mendetfinnsjumangaandrataksomliggerdarochbarablirbestra-ladeavsolen,tillnastaningennytta.Genomdirektstralningochindirekt.
Statenbordeintebegransasigtillattbetalainvesteringsbidragochpaannatsattuppmuntraforetagochprivatpersonerattbyggaanlaggningarforattfaframfornybarenergi.Vikundejudessutomdemokratisktbeslu-taattanvandavaraegnastatliga,kommunalaochlandstingsagdahusforattmonterasolfangarepatakenochframstallabadeelochvarmvatten.
Kommunalhus.Skolor.Idrottshallar.Militarakaserner.Tingshus.Sjuk-hus.Az ldreboenden.
Tyvarrharmangaavdestatligaochkommunalabyggnadernaplattatak,sominte arhelt idealiska forattbekladasmedsolceller.Men intealla.Ochavenpaplattatakbormankunnaplacerasolfangareommanreserdemuppsaattdestaribravinkelmotsolen.
Saharviallakyrktak.Endelarkulturhistorisktsarskiltvardefullaochdarfor statsagda genom Riksantikvarieambetet. Och Svenska Kyrkanbordeintevaraomojligattovertygaomatthargoraeninsatsforman-niskornaslivsmiljo.
108
Nastanallakyrkorharkoretmotoster,ochdafinnsdetalltidentak-sidasomlutarmotsoder.Mycketeffektivtnarmanskafangasolstralar.Detfinnsfleratusenkyrkorilandet.Forattintetalaomallabostadshus.OchFolketsHusochBygdegardar.
Detarnagraexempelpavadsombordegaattfattademokratiskabe-slutom.
*
Isolstektaokenomradensomliggernarahavetpamangahallivarldenbordesolenerginkunnaanvandasistorskalaforattdrivaavsaltnings-anlaggningar.Mankundefaframsotvattenattanvandasbadetillbevatt-ningochtilldricksvatten,mankundefaframelektricitettillpumparforbevattningen och till hushallsel for befolkningen. Det skulle kunna faoerhortstorbetydelseforklimatochmatforsorjningivarldenommanfingeigangeninternationellaktionfordetta,kanskeleddavFNochdessolikaunderorgan,inteminstFAO(FoodandAgriculturalOrganisation).
Enfascinerandetanke.VarforskulleinteSverigekunnagaibraschenforensadanaktion?Detvorevartattforsoka,ellerhur?
*
Landersomliggerpabreddgradernagorlundanaraekvatorn–mellanellerstraxutanforvandkretsarna–kankommaattblistoraproducenteravsolenergi.Detskullet.ex.kunnaersattabortfallavdenexportavoljaochgassomenradlanderharidag.
Harkundeutvecklasennyindustrisomexporterarenergiiolikafor-mer.Forskningpagart.ex.omhurmanskullekunnaframstallabranslemedhjalpavsolenergiutanattblandainforeningaravkoliprocessen.
Ochannanindustrisomarstarktenergikravande.Kanskeivissafallforintermittentdriftmedproduktionjustnarsolengersommestenergi.
Ochvarforintematproduktionfranodlingarsombevattnasmedav-
109
saltat havsvatten? Eller utveckling och tillverkning av utrustning forenergiproduktion,bevattningsanlaggningaretc?
Mangamojligheter oppnasgenomtekniskaochvetenskapliga fram-stegsommankanskeintevetsamycketomidag.Solenerginborutnytt-jasbetydligtmer,precissommanniskorsviljaochformagatillarbete.Detkommersakertattvaraendelavlosningennardetblirsvartattfamatenattrackatillforjordenshelabefolkningochbristpamangaandranatur-resurser.
Sakertkandentekniskautvecklingenforatttavarapameravsolensenergiocksaminskakravenpaattvisombebordennaplanetskaredu-ceravarmateriellakonsumtion.Fraganarbarahurlangt.
110
Kapitel12
Exporteradenfackligakampen
EnadagentraffadeStefanLofvenKinaspresidentochberattadeatthanhadediskuteratommanskligarattighetermeddenkinesiskeledaren.EnavdefragorsomLofvendahadetagituppvarfraganomfackligarattig-heter.Mojligheten for fackliga organisationer att arbeta fritt, utan attvaraunderstalldastaten.
NastadagtaladeStefanLofveniFN,iNewYork.Ettavhansviktigastetemanvarfackligarattigheterochmojligheternatillettslagsinternatio-nelltavtalmellanfackligaorganisationerocharbetsgivarorganisationer,ettavtalsomskullekunnagedearbetandeenvissgarantiforanstandigaarbetsvillkor.
SvenskaLOgartillsammansmedFotbollsforbundet(SvFF)inforattsattapresspaQatar,somskaordnafotbolls-VM2022.KravetsomriktasmotmakthavarnaiQatararattgedragligavillkorochsakerhetijobbetatallamigrantarbetaresomjustnubyggernya fotbollsarenor i landetinforVM.Jobbetarlivsfarligt,overtusenmanharforolyckatshittillspagrundavuseltarbetarskydd.
Migrantarbetarna–dekommeroftastfranIndien,Nepalochgrann-landertilldessa–jobbarmedbyggen,pahotell,ifamiljero.s.v.Enstorandelavdemtas ifransinapassnardekommertillsinaarbetsgivare.Darfor kande inte resahemomde skulle varamissnojda, inte forranefterkontraktstidensslut.Mangafarintedenlondeblivitutlovadeavdefirmorsomvarvatdem,mangafarintehellerutlonenitid.Dettamoder-naslaverigaririkaoljelanderkringPersiskavikenundernamnetKafala.
GrundidenisamarbetetmellanfacketochidrotteniSverigearattfadeninternationellaidrottsrorelsenattstallakravpalanderochforetag.Lander som vill anordna internationella masterskap i olika idrotter.Foretagsombyggeranlaggningarellerlevererarutrustninginfordessamasterskap.Villkoretforattlandernaskafabliarrangorerochattfore-tagenskafalevereraskavaraattdetslutsschystaavtalombraarbets-
111
forhallanden.Badefordemsombyggerarenor,jobbarpahotellochres-tauranger, i fabriker som tillverkar sportklader och annan utrustning,ochsavidare.
Detarnagranyateckenimars2015tillnagotsomborjarskeglobalt,ochsommasteske:Desomarbetarskakunnagoradetutanstorariskerforlivochhalsaochundermanskligaarbetsvillkor.
*
Denfackligakampenvarldenovermasteforasmednyamedel.
IRenaSpel,entidningsomLOgavutimars2015,laserjagattdetfinns232miljonermigrantarbetare i hela varlden.Var trettiondemanniskasomleverpajorden.Antaletharokatmed50procentsedan1990.
53miljonerarbetarsomtjanstefolkiandramanniskorshemochhus-hall.Varannanhar intebegransadarbetstidpervecka.45procentharinteratttillenvilodagiveckan.
Varstardetforde25miljonersomjobbarifamiljeriettannatlandansitt hemland. For de flesta ar det Kafala-systemet som galler, dvs. attuppehalls-ocharbetstillstandarknutettilldenenskildearbetsgivarenochbaragallersalangedennearbereddattvara”sponsor”.
Numerafinnsenglobalfackligorganisationforhushallsarbetarna.Se-dan2013finnsIDWF,bildatavett40-talnationellafackforeningarmedstodavbl.a.FN:sarbetsorganisationILO.ElizabethTangfranHongkongargeneralsekreterare.
-Jagarfaktisktfostradavsvenskarbetarrorelse,sagerhoniLO-tid-ningenRenaSpel.
Iborjanav1990-taletfickhonlivsmedelsarbetarinternationalenIUL:suppdragattorganiseraarbetarnavidCocaColasfabrikiHongkongmedstodavLO-TCO:sbistandsnamnd.
-Degavmigenbokomstudiecirkelmetoden.Vilketbraochdemokra-tisktsattattarbetapa!Sadetharjagfortsattmed,sagerhon.Sverigeharocksasomendalandengageratsigimigrantarbetarnassituation,ochdetharbetyttmycketfoross.
112
IDWF satsar pa att stodja uppbyggnaden av nationella fackforbundruntomivarlden.Dennanyainternationalharocksautbildningavfack-ligaledareochspriderkunskapomILO:skonvention189omvillkorenforhusligtanstallda.
Konventionentraddeikraft2013ochinnebarettstortgenombrottforvarldenshushallsarbetare.Hittillsharbarasextonlanderratificeratden,blandannatFinlandochTyskland.MenannuinteSverige.
IDWF:s nya hemsida startade i december 2014med stod av blandandrasvenskaPalmecentret.Darfinnsfaktaomhushallsarbetaresrat-tigheter, utbildningsmaterial ochmojlighet formedlemmarna att delaberattelseromsinaegnajobb.Syftetarattgemedlemmarvarldenoverstod,kunskapochhjalp,sagerElizabethTang.
-Mangasaknarmojlighetattgapamotenellerkurser,mendekanfakunskapervianatet.Az venomfahartillgangtilldatorfinnsdetalltidnag-rasomkanhamtaochspridainformationen.
IUL och Bygg- och Traarbetarinternationalen BTI har tillsammansmed andra fackliga organisationer och manniskorattsorganisationergjortpatryckningarsomresulteratiattQatarharlovatattinforaennyarbetslagstiftningunder2015.Detarettteckenpaattfackligtarbetekanlonasigocksailandersominteardemokratiska.FastdetaterstarforstasattsevadQatarsnyaarbetslagarkommerattinnehalla.
Enschweizisk fackligorganisationhar fatt rattatt iQatar foretradapapperslosa arbetare i bade arbetsdomstolen och infor arbetsgivarnaoch har kunnat driva igenom avtalsenliga loner och villkor. Ett annatteckenpaattfacketkanpaverka.
Hotell-ochrestauranganstalldaharoftaosakraarbetsvillkorochenstordelavdemarmigranter–manniskorsomarbetariettannatlandanhemlandet.IULarbetarmycketmedattfadestorahotell-ochrestau-rangkedjornaatt inseattschystaarbetsvillkor aren overlevnadsfraga.Turistbranscheninserefterhandattkundernakanskesvikerdemsominterespekterarfackligaochandramanskligarattigheter.
Atttahjalpavkundernaforattfaforetagenattgesinaanstalldaschys-tavillkorarettsattforpaverkansomfackligaorganisationeranvantsigavmerochmerpasenarear.
113
-Foretagmedkandavarumarkenkanintelangrestruntaideanstall-dasarbetsmiljoochvillkor.Riskenarforstorattmanfarkundernaemotsig, sagerAndersFerbe, forbundsordforande i IFMetall i en intervju itidningenRentSpel.
Textilindustrin ar ett av IFMetalls avtalsomraden, och tillsammansmedsinfackligainternationalindustriALLGlobalharforbundetdrivitpaforattforandrauslaarbetsforhallandenibranschen.
-Viarintenojda,mendetgaratratthall,sagerAndersFerbe.
HanberattarocksaiintervjunattdetglobalafacketIFSsamtalarmedILO, varldshandelsorganisationen WTO och FN om genomtankta ochsamordnade insatser mot det grova utnyttjandet av anstallda i storadelar av varlden. Det behovs overenskommelser pa global niva omarbetsmiljo,arbetstiderochandraviktigafragor.Omettenskiltlandt.ex.hojerminimilonenkandetannarsledatillattdetlandetsforetagslasutavmindrenograknadekonkurrenter.
*
ISverige,deovriganordiskalanderna,Tysklandochendelandralanderardenfackligaorganisationsgradenganskahog.Menimangaandralan-derardenistalletbedrovligtlag,vilketgerarbetsgivarnaenopropor-tionerligtstormakt.Tillexempel iUSA,Frankrikeochenrad osteuro-peiskalander.
AttfackforeningsrorelsenilandersomSverigelaggernerstorenergipakontakterforattstodjaarbetetmedattorganiseradearbetandeilan-dermedlagorganisationsgradaroerhortviktigt.
Stora insatser har gjorts fran svensk fackforeningsrorelse for attstodjauppbyggnadenavfriafackforeningarit.ex.Oz steuropa.Darhardenfackligatankenkommitivanrykteefterallaarmedkommunistisktstyre,dafackforeningarnaidessalanderunderstalldesstaten.Detaretthartarbeteattfabuktmeddennamisstanksamhet,menframsteggors.
SuneGidgardarennaravantillmig,enavforslagsstallarnatillenall-manarbetsforsakringochaktiviByggnads.EfterPinochet-regimensfallgastadehanpasittforbundsuppdragunderfleraarregelbundetChile
114
foratthallafackligakurser.Deltagareikursernavarbyggnadsarbetareisodradelenav landet.Kursernahandladeomhurmanbyggeruppenlokalfackligverksamhet.Detarettannatexempelpavadsomkangoras.
*
Detarenoerhortlangvagkvarattgainnanmannattentillrackligtstarkfackligaktivitetsommotvikttillalladekraftersomhartillytterstamalatttjanagrovapengarpaattutnyttjafolksomarbetar.Mendetgarattnaresultat.
Latosspaallasattvikanokadeharanstrangningarnaochstodjadetinternationella fackligaarbetet,exporteraden fackligakampen!Precissomviborexporteravargamlagodaideomfolkbildning–folkbildningkanoveralltgegodaforutsattningarforfackligtochavenpolitisktarbete.Ocksa de fackliga rattigheterna och friheterna ar en del av de grund-laggandemanskligafri-ochrattigheterna.Framforalltbehovsdetfack-ligainternationellaarbetetvidgasforattbekampafattigdomochmed-verkatilljamlikhetochrattvisaivarlden.
Och,etttipstilldensvenskaregeringen:RatificeraILO:skonvention189,saattocksaSverigearettavdelandersomtankersetillattdetargodavillkorforallademsomharsindagligaarbetsplatsiandramanni-skorshem!
115
Kapitel13
Hurkanvirättatillalltdetta?
OljelandetQatarhar2,3miljonerinvanare.Menbaraenhalvmiljonarqatariskamedborgare.Deovrigaarmigrantarbetare.
Qatar arenhalvosomstickerut iPersiskavikenfranSaudiarabien.LandytanarbaralitestorreanSkanes.Landetharenormatillgangaravoljaochnaturgas.DetstyrspraktiskttagetenvaldigtavfamiljenAlThani.TamimbinHamidAlThaniaremir(monark)ochstatschef.Allmannavalharaldrighallits.Politiskapartierarforbjudna.
Qatarharvarldenshogstabruttonationalprodukt(BNP)perinvanare:102000dollar(2011).TvaakommerLuxemburgmed80000.Sverigehadesammaar40000,USA48000.KongoKinshasa348.
BNPperinvanarearalltsanara300gangerhogreiQataraniKongoKinshasa.
DetardramatiskaskillnaderiinkomstmellanmigrantarbetarnaochmedborgarnaistatenQatar.Enmigrantarbetaresomarbetarunderdets.k.Kafala-systemettjanarigenomsnitt170dollarimanaden.DeavQa-tars egna medborgare som forvarvsarbetar har en snittinkomst pa37000dollarimanaden.AlltenligtsvenskaLO:sordforandeKarl-PetterTorvaldsson, som ocksa ar bitradande ordforande i Varldsfacket. HanuttaladedetiLO:stidningRenaSpelimars2015.
37000dollarimanadenjamfortmed170.Merantvahundragangersamycket.Enfruktansvardskillnad.
OchdetartusengangersamycketsomBNPperinvanareiKongoKin-shasa.
Qatarexporterargivetvisdetallramestaavdenoljaochnaturgassompumpasuppilandet.MeninvanarnagorandaavmednastanlikamycketenergisomSverigefastSverigeharfyragangersamangainvanare.
116
InvanarnaiQatargorsastoraekologiskafotavtryckattdetskullebe-hovas fem jordklot foratt forsorjavarldensbefolkningomallakonsu-meradesomfolketiQatar.Trotsatt80procentavbefolkningenarfattigamigrantarbetare,somintebidrarsarskiltmyckettillkonsumtionenochfotavtrycken. Bakom de har sifferuppgifterna ligger naturligtvis enofantliglyxkonsumtionhosnagrahundratusenmedborgareiQatar.
Alltpagrundavdenhogaforbrukningenavfossilabranslenidenrikadelenavvarlden.
NaomiKlein,kanadensiskforfattareochjournalist,hartidigaregettutdeengagerandedebattbockernaNoLogoochChockdoktrinen,badamedbitandekritikavdetkapitalistiskaekonomiskasystemet.
NuharhonskrivitbokenThischangeseverything,somhartillutgangs-punktklimatfraganochhotetmotmansklighetensmojligheteratt levavidarepajorden.Honskriverblandannatsahar:
”I ett oljebolags perspektiv är detta att hämta upp ur jorden dessahögrisk-reserveravfossiltkolintenågontingdekanväljabort.Attgörasåärbolagetsansvarsfullaförtroendeuppdraggentemotaktieägarna,vilka insisterarpåatttjänasammamega-profiternästaårochnästasomdegjortdettaårochåretdessförinnan.Attfullföljadettaansvars-fullaförtroendeuppdragärfaktisktdetsammasomattfåvårplanetattkoka...Attuppfyllavetenskapligtgrundademålbetyderattmanmåsteförmånågraavvärldensmestvinstgivandeföretagattavståfrånmil-jarderdollariframtidavinstergenomattlämnadenheltövervägandedelenavallakändafossilareserverkvarijorden.”
Och:
”Att (somdestoraenergibolagennugör)pumpautmestamöjligaurjordenmedny,allteffektivareteknik–detärinteinnovation,detärga-lenskap!”
*
117
Hurskavikommatillrattamedalltdetta?
Dehisnandekontrasternainationersochmanniskorslevnadsvillkor.
Vartendajordklotsominterackertill.
Hotetomenklimatkatastrof.
OchvartbehovavdrommaromhurviskagoraSverigeochvarldenbattreattlevaiochnagotsommanniskornakanentusiasmerasav.
?
Viharnagraartiondenpaoss.ISverigeharviredanborjatenomstall-ningavvarenergihushallningsomgettuppmuntranderesultat,menvimastefortsatta.Viskakunnaklaraossutanfossilabranslenochkarn-kraft.Om20-30ar,detborvarafulltmojligt.
VimasteocksaanvandakommandeklimatmoteninomFNforattdrivaparestenavvarldenisammariktning.BlandannatgenomattverkaforatthelaEUdriversammalinje,saattlandersomUSA,KinaochRysslandstallerupppaettbraklimatavtal.Dafinnsforutsattningarforattavtaletkanomfattaallalander.
Mendetarnodvandigtattvidessutomnupaallvarborjarstallainosspaattvigradvisskatrappanervarmateriellakonsumtionochlatavarekonomiskatillvaxttasigandrauttryck.Detborblislutpaattanvandaskattesankningarochallmannastimulanseravprivatkonsumtionforattbekampaarbetsloshetochokaantaletarbetstillfallen.Skattesankningarsompolitiskdrivkraftforsamhallsutvecklingenharnattvagsande.
SomjagredanharnamntgorviiSverigeavmedmateriellaresursersomskullekravaattdetfunnesdrygttreochetthalvtjordklotomallaskulle leva somvi.Ochallamanniskorpa jordenmaste ju iprincip fasammarattidenfordelningen.Enstordelavjordensbefolkningmastedarforefterhandminskasinforbrukning.Viharlangvagattga.Az venomvipaolikasattochmedteknikenshjalpfinnervagaratttanjagransernaendelsakommerdettabaraattlosaendelavekvationen.
Dengemensammavalfarden,investeringarikollektivtrafik,iproduk-tionavrenenergiochi atervinningsindustrinaromradenditresurserborstyras.Viborgorastorasatsningariutbildning,kulturochmiljovard,liksomibostadsbyggandet.
118
Odlingenmasteoka,framforalltidetglobalaperspektivet.Delsforattokatillgangenpabadelivsmedelochindustriravaror,delsforattdampahaltenavvaxthusgaseriatmosfaren.
Omstallningen kommer som namnts att krava att skattenivan hojs,framforalltkonsumtionsbeskattningentrorjag.Detmasteskevarldenover.
Nagot kan landerna finansiera genom att lana i sina egna central-banker.Detkanmangorasalangemanvetattdetivarekonomifinnstillrackligtmedrealaresurser,framforalltiarbetskraft,rattutbildadochtillganglig, men ocksa naturresurser, for att svaramot den okning avefterfragansomsadanalanskulleinnebara.Menvikanintegalangreidettaanattdetfinnsledigaresurseratttillga,fordakandetledatillensvarkontrolleradinflation.
Allmantmastedet bli hogre skatteniva ochmindreprivatmateriellkonsumtion, mera sparsmakad knapphet och medveten hushallning,omsorgomgrejorsaattdehallerlangre,satsningpadetgemensamma,paoffentligtfinansieradetjanster.
Det blir en omstallning som innebar slutet pa sedvanlig borgerligekonomiskpolitik.Isolidaritetensnamn.Ochforattviskakunnautveck-la nya livsstilar och konsumtionsmonster som mera bygger pa med-mansklighet,omtankeomvarandraochkulturellutveckling.
Hurdessanyamonstermeraprecistkommerattseutbehoverviinteraknautnu.Menvibordeborjaenkonstruktivdebattomdet.
Sjalvarjagovertygadomattdetkanblienspannandeframtid.
*
Perspektivavdethar slagetkanskapa forutsattningar foratt enbredmajoritetavbefolkningenblirovertygadomattpolitikenochsamhalls-utvecklingenmastedrivasmeraatdethallsomviidagkallarvansterochatdet”grona”hallet.
Detbetyderattsamhalletmerochmerborjargrundaspagemenskap,omtankeochsolidaritet.Attdetekonomiskavinstintressetganskamyck-
119
etfartradaibakgrundensomdrivkraftformanniskorsstravanden,attflerochfleravgorandenistalletfarlovatttraffasgenomgemensammademokratiskabeslut.
Alltdettabordekunnageokadefterfraganpademokrati.Enordningdarmanniskorsomarberordaavettvisstbeslutocksakanfadelavdeninformation som kravs som underlag for beslutet, ha tankeutbyte omsakenunderomsesidigrespektochdarefterkommatillettbeslutsomsamangasommojligtkanvaranojdamed.
Jumervikanutvecklavadjagvillkallaforendeltagandedemokrati,dessbattre.Alltsanagotsomintebarainnebarattmangarochrostarvart fjarde ar, utan attman ocksa lagger sig i, forsoker varamed ochforma beslut som paverkar var gemensamma tillvaro. Att sa mangamanniskorsommojligtdeltaridiskussionersomlederframtillbeslutochtyckerattdettaarstimulerandeochintressant.
Detblirenutmaningforbadepolitiskapartierochannatforeningslivattutvecklasadanaarbetsformerattdetinbjudertilldeltagande,attgemaktatmedlemmarna.Intebaraiattreagerapaforslagfranledningen,utanocksaattkommamedegnaideerochinitiativ.
Partier far inte vara som stora firmor som ska ”salja” sitt budskap.Medlemmarochvaljareskaintebaravaraderas”kunder”eller”suppor-ters”utanvaravalkomnasommedskapareipolitiken.Ocksaforenings-livetiovrigtbortankaisammabanor.Detarintebarapolitiskapartiersom paverkar samhallsutvecklingen. Om vi kan skapamojligheter fordemokratiocksa idetekonomiska livet oppnasnyaomradensomkanengagera.
Kommerviattkunnatautendelavframtidastandardhojningariformav arbetstidsforkortning nar vi inte kan gora det imateriell konsum-tionsokning?
Kandettaskapautrymmeformanniskorattbattrehinnaengagerasigi gemensammaangelagenheter?Datorteknikoch internet–enganskarenteknik,settfranmiljosynpunkt–germanniskorfantastiskamojlig-heter att skaffa information som kan bli beslutsunderlag at manga idemokratiskaprocesser.Mankanocksahatankeutbyteochgoradiskus-sionsinlaggutanattmanbehovertraffas.Detfinnsmanganyavagarforsamtal,studierochdiskussionerdarmangakanvaramed.
120
Jaginbillarmiginteettogonblickattdetmeddettakommerattvaraslutpaallt somkallasmarknadsekonomiochaffarsmassighet.Mansk-lighetenskullealdrighatidattvaramedochfattademokratiskabeslutomprecisallting,vimastehamarknadsekonomiavrentpraktiskaskal.Menmarknadstankandetfartydligtunderordnasigdemokratin.Demo-kratiskabeslutskaavgoraviktigafragorsalangtdetarpraktisktmojligtochrimligt.
Ingenkanvetameraprecisthurdettakommerattutvecklas.Mendetblirenintressantutveckling,ennyochmerahumanistiskkulturkanvaxafram,mindrebyggdpakonkurrens,tavlanochsjalviskhet,merapaom-tankeomdetgemensammabasta,paattbeslutasakertillsammansmedandra,pasamarbeteochsolidaritetmellanmanniskor.Ochmeraanidagpajamlikhet.
Vi som trorungefar saharmastehjalpas at att overtygavaramed-manniskoromvartsynsatt.Genomsakargumentochtankeutbyte.Viborborjautandrojsmal,saskavinoghinnavandapastekeninnandetbliralldelesforsent.Ochlatossanvandaprovisoriskautopierforattentu-siasmeraochovertyga.Desomjagharnamntharellerandra.Formod-ligenbadeoch.Visaattvimanniskorkangorasamyckettillsammans,baravibestammeross.
*
MendetgallersannerligenmeranosshariSverige.Manskaintehaover-tropavadviivartlillalandkanastadkommasomharaterverkningarirestenavvarlden.Menendelanvandbaraochbraexempelkanvijubidramed.Ochforsokaspridakunskapomdemsagottdetgar.
Iandralanderfinnsdetandrasomtanker, likaklokatankarsomvi,medsinaegnavarianter.Viborsetillattdetbliretttankeutbyteocksainternationellt,attvilaravvarandra.Idettankeutbytetharviatthavdavara ideer om demokrati, humanism och jamlikhet, dar jamstalldhetmellan kvinnor ochman blir ett mal som kraver sarskilt mycket tal-modigtarbeteattnailanderochmiljoersombeharskasavmotspanstigamanligamaktstrukturer.
121
Inteminstmastedetblieninternationellfackligkampforattskaparattvisaivarlden.Ochdeglobalafackligaorganisationernamastelierasigmedmiljororelser,fredsrorelserochorganisationersomarbetarformanskligarattigheter.Dettaforattblienmotvikttilldekapitalintressenvilkasstravandenkantaenandemedforskrackelseformanskligheten.
Pa det viset kan forutsattningar vaxa fram for politiskt arbete sombekamparorattvisor,sakrarengodmiljoochgodalevnadsforutsattning-arivarlden.
*
Detkapitalsomihoggradstyrutvecklingenivarldenborjarfasvartattfinnavettiganvandning,nunardenekonomiskautvecklingenalltmerainriktaspatjansterochIT-verksamhet.Detbehovsintelangresamycketavkapitaltungainvesteringaristoraproduktionsanlaggningar.Detledertillattdetblirsvarareatthallahogsysselsattningochlagarbetsloshetpadettraditionellaviset.
Istallethardetblivitsaattdetkapitalsomsysselsattsochinvesteraskraverdestostorreavkastning–jaktenpavinsterblirintensivare.Detaren utveckling sommaste brytas. Kraven och forvantningarna om hogavkastningpakapitalaroftasanslosthogaochmastepressasner.Menhur?
Alltmeravkapitaletardessutomopersonligt.Detagsihogreochhog-regradavstorainstitutioner,inteminstavpensionsfonder.Deperson-ligaagarna,deklassiskakapitalisterna,harfattavstamakt.
I stallethar tjansteman i finansvarldenalltmeratt saga till om.Dearbetarmedattplaceraandraspengar.Somdrivkraftisittarbetehardeattdekanskaffasigjattehogabonusar,gorasigsjalvarika.
Depengarsomdearbetarmedarmycketoftaigrundochbottenlon-tagarnas,eftersomkapitaletaravsattforlontagarnaspensioner.Lonta-garnaharavstattfranatttautpengarnailon.Pengarnaaruppskjutenlon.SaardetiSverige,saardetistoradelaravvarlden.Ochdetgallerofantligabelopp.
122
Varforskadessavalbetaldafinanstjanarebestammaoverdearbetan-despensionspengar?
Detardagsattlontagarnatarmaktenoversinaegnapengar.Hurdetpraktisktskaga tillhar jag ingakonkreta ideerom. Jagvetbaraattvimasteborjadiskuterapaallvarhurviskanadit.
JagvarsjalvmedomattskrivaenmotiontillLO-kongressen2004somforeslogettforsokmedenfondifackensochFolksamsregidarlontagaresomsaonskadekundevaljaattplaceraPPM-pengarochavtalspensions-premierochdareftervaramedochstyra fondendemokratiskt.Dennafondskullekunnaupptradasomensocialtansvarsfullagareavaktierinaringslivet.AndersSundstrom,somdavarFolksam-chef,sadesigvarabereddattstartaensadanfondombaraLOvillehaden.ForslagetvanntyvarringetstodvidLO-kongressen,annarshadevikunnatfaupplevaettkreativtexperiment.
Narstoradelaravkapitaletsomstyrvarldenstallsunderlontagarnasdemokratiska kontroll, da skapas forutsattningar for okad ekonomiskdemokrati.Ochforattpengarnakananvandasfornuftigareanidag.
Intetillinvesteringariattutvinnafossilabranslen,tillexempel.Utantill investeringarifornybarenergi.Tillattbrytadestoraolje-ochkol-utvinningsjattarnasmakt,somNaomiKleinharargumenteratfor.
Ochintetillvapentillverkningochkrigsforberedelser.Utantillattska-pahyggligalivsvillkorformiljardermanniskorsomidagleveriarmod.
Intehellerskapengarnatillvarjeprisinvesterassaattdegerstorstamojligadirektavkastning.Ettgivetmalarattframjaengodmiljopavartjordklot.Nagontingattpensioneraoss till.Ettannat ar full sysselsatt-ning.Juflersomarbetar,farlonochbetalarskatterochpensionsavgifter,destobattreforlontagarnaspensioner.
Latossborjaendebattomdetta!Endebattsombordegaoverhelavarlden och som visar pa de praktiska vagarna att fa lontagarna att igemensammaformerbestammaoversinaegnapengar.
*
123
Harhemmakanviborjadiskuteravilkasomskavaradeprovisoriskautopiersomvigriperossanmedallraforst.Ochmedhjalpavvilkaviskaentusiasmeramanga,mangasaattvikanvridapolitiken atvanster, atmiljo-ochjamlikhetshallet.
Sodertaljeimaj2015
Medvanligahalsningartillerallasomlast
BosseElmgren
124
Enefterskrift
Narjagjobbatpadetharlangabrevethardetblivitanmerklartformigatt manniskor kommer att utsattas for oerhort stora omstallningarunderdethar arhundradet.Bade idetdagliga livet, i arbetslivetoch iekonomin.Dettanarvi tvingas taossurdet storaberoendetav fossilenergiochnarenstordelavjordensbefolkningmastestallaomtillenlagre materiell konsumtion an den vi tillatit oss de allra senasteartiondena.Samtidigt somdendelav jordensbefolkningsomalltjamtleverifattigdommastefasinrattmatigadelavdetmateriellavalstandet.
Langeharforandringarnavaritbadestoraochsnabba,menjagtrorattvadsomsnartforestarkommerattvarautantidigaremotstyckeochgalangreanvadviiallmanhetharforestalltoss.
Bilismenkommersannoliktattreduceraskraftigtavenomdentilldelskommerattrullavidarepabiobranslenochannanfornybarenergi.
Massoravmanniskorsomidagarbetarmedverksamhetersomharattgoramedbilismochflygtrafikellermedutvinning,vidareforadlingochdistributionavolja,naturgasochkolkommerattbehova faandraarbetsuppgifter.Debordekunnafakannatrygghetiforandringen.
Storaforetagochkoncerner,maktigaoljebolagblandannat,somnuaruppbyggdakringdefossilaravarorna,kommerattforaenhardstridforattfafortsattamenmastetillsiststallaomtillandraverksamheterellerupphora.Vilkafinanskriserkandetinteblinardetgaruppforvarldenattderaskandaoljereserverkommerattblivardelosasnart?
Landersomidagleverpaattpumpauppoljaochnaturgasmastefinnaheltnyaforsorjningskallor.Saudiarabien,Iran,Qatarochandrasomidagarrikaoljelanderkommerattfinnaattguldetblirtillsand.Ryssland,somredannu ar i trangt ekonomiskt lage, kommeratt skakasomnardenhuvudsakliga kallan till exportinkomster stryps efterhand.Norge somnattettmyckethogtmaterielltvalstandtill foljdavnordsjooljanarettannatexempelpalandersomkommerattberorasstarkt.
125
Omstallningenkanintevantatillsvihargjortslutpaoljan,gasenochkolet. Later vi det ga sa langt sa kommer, som Naomi Klein skriver,”varldenattkoka”.Detallramestaav”reserverna”avfossiltkolmastefablikvarunderjorden.Detarenforutsattningforsjalvalivetpajorden.
Visomlevermedenmateriellforbrukningtre-fyragangersahogsomjordental,hurkommerlivetattgestaltasigdendagvinojerossmeddenandelsomarvarskaliga?IUSA,Kanada,Europa, Japan,Australien?Vihariallmanhetinteensgjortossenforestallningomviddenavdennaomstallningochhurdetdagligalivetkommeratttesigfoross.
Vilkavagarskagetillvaxtsomvageruppdenmateriellaaterhallsam-heten? Pa vilka omraden kan vi forbattra var levnadsstandard nar vitrapparnerpaandra?
Hur gar det med industrin nar produktionsvolymen blir mindresamtidigtsomteknikengordetmojligtattproduceramedalltmindreinsatseravmanskligtarbete?
Hur kan minskningen av materiell produktion och konsumtionmotverkas av okad odling, okad biologisk produktion som ger nyaravarukallor?Denindustri,dennaringsomskahanteraavfallochdrivaatervinningavenganganvantmaterialmastevaxaochblienavjordensallramestbetydande.Menhurlangtkanmankommamedden?Kandennaringsgrenen kompensera det mesta av den ravaruforsorjning somfallerbortnarmanniskankantautalltmindreavmangamineralerochavfossilaravarorsomfinnsunderjorden?
Fragornakanstaplaspavarandra,de flesta arochkommerattvarasvara att svara pa. Vi har nagra fa artionden pa oss innan helaomstallningenmastevaragenomford.
Den innebar inte bara problemoch hot, utan ocksamojligheter tillrikare liv.Omvi tar varapa var viktigastenaturtillgang:manniskornasjalva och allas formaga och vilja till ett gott arbete. Sju miljarderhuvuden och vad de kan tanka ut, bara de kan fas att samspelanagorlundaval.Marknadskrafternakaninteklaraavdetta.
Mankantvivlaommojligheternaattfastater,storforetagochandrakrafterattblinagorlundaoverensomtagen.Detkansedystertutmedtankepaallakonflikterviserivarldenidagochsvarigheternaforlanderattsamarbeta.
126
Menmojligheternafinnsommedvetenhetenochinsiktensprids.Delsomviddenavomstallningenochdessfoljder,delsomvadsommasteskeochomhurmycketvikanutrattatillsammans.
Miljoorganisationer, fackforeningar, solidaritetsrorelser kan hjalpasat,vackaopinionerochtryckapastaterochmakthavarevarldenoverforattovertyga.
Sverigekantainitiativ,iEU,FNetc,visabraexempel.Fackligaorgani-sationervarldenoverharennyjatteuppgift:attsamverkaforatthundra-talsmiljonerarbetandeskakunnagesnagorlundatrygghetiforandring-arna,mojlighetertillnyforsorjningistalletforgammalsomforsvinner.Dettafarblienkompletteringtillvadjagskrevikapitel12.
Varochenavosskanpaverkaochmedverkagenomattagerainompartierochandraorganisationerdarviarmedlemmar.
EnnarliggandeprovostenblirklimatmotetiParissenareunder2015,daettnyttklimatavtalskafaststallas.EttavtalsomforhoppningsvisfarmedocksaKina,USAochdeandrabetydelsefullalandersomhittillsstattutanfor.Ettavtaldarhelavarldenarmedochtargemensammatagforattminskautslappenavvaxthusgaser.
Ettviktigtsteg,mendetmasteblifler.Ochintebaraiklimatfragan.
Jag hoppas att forutsattningarna okar for en varld med mindrekonflikterochmerademokratinarmanniskoralltmerfarklartforsigattvimasteforvaltavarplanetgemensamtomviskakunnalevavidarepadenpaettbrasatt.
*
Jaglovarattsjalvforsokaandraminalevnadsvanorgradvisforattbadeanpassamigtillmorgondagensmateriellavillkorformansklighetenochforattinagonlitenmanbidratillenklokarehushallningmedvarplanetsresurser.Tillexempeloftareakatag,bussochcykelistalletforattkorabilnarjagfranSodertaljeresertilltorpetvidFinspang.Allakanvihjalpatillenliten,litensmulaocksapadetpersonligaplanet.
127
Jaghoppasattmittbrevskaledatilldebattochsamtalmellanmed-manniskor.
Delsomvadsomskavaravaranya“provisoriskautopier”,denyaupp-giftersomviskataossantillsammansochvackaengagemanginfor.Jaghargettnagraexempelikapitlen3-12.Dettaforattfaigangdebatten,faerallasomlaserbrevetattfundera:Az rdettadeviktigasteuppgifternafoross,ellerfinnsdetandrasomarmeraangelagna?
Delsocksaomhurni trorattvara levnadsmonster forandrasnarvibegransarvarmateriellakonsumtion.Ochvilkanyamojlighetersomkanfinnasforossmanniskorattforbattralevnadsstandardochlivskvalitetpaandrasattanvihittillsharvaritvanavid.
Skickamiggarnasynpunkterochreaktionerpavadjagskrivit!Dukannamighar:
Postadress:VastraKanalgatan3,15171Sodertalje
e-post:bosse@elmgren.org
*
PS. Sedan jag skrev fardigt ”Ett langtbrev”harenheldelhant ibadeSverigeochvarlden.Blandannatendramatiskokningavflyktingstrom-men till Europa och Sverige.Men det andrar intemin overtygelse: vibehoverkonkretaochfantasieggandemal forpolitiken,numer anna-gonsin!D.S.12/112015.
129
Samtliga tidigare utgivna rapporter av Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg kan kostnadsfritt laddas ner i pdf-format från:
www.tankeverksamheten.se
Sänd oss din epostadress till redaktion@tankeverksamheten.se så får du alla kommande rapporter gratis i din brevlåda!
130
Med 60 års aktivt medlemsskap i det socialdemokratiska partiet är Bosse Elmgren en av arbetarrörelsens veteraner. Med kortare erfarenheter av skogs- och industriarbete har hans främsta gärning varit som journalist och partifunktionär. I ”Ett långt brev” blickar han inte
bakåt utan ser framåt på hur socialdemokratin ska kunna tackla dagens utmaningar.
Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN978-91-87077-49-4
top related