ordbildning & morfologi - idatddc89/info/fo4-6-ht11.pdf1 ordbildning & morfologi...
Post on 04-Jan-2020
14 Views
Preview:
TRANSCRIPT
1
Ordbildning & morfologi
Föreläsning (Bolander kapitel 4)Magnus Merkel
2011-09-13
2
Morfologi
Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser
3
Morfem, allomorf
Morfem - språkets minsta betydelsebärande
enhet, består av ett eller flera fonem (med
undantag av noll-morfemet Ø)
Allomorf = variant av ett morfem
substantivens pluralmorfem:
flicka flickor
pojke pojkar
hus husØ
4
Rotmorfem (lexikala morfem) uttrycker ett
självständigt betydelseinnehåll
substantiv, verb, adjektiv
penna, lunka, hes
Grammatiska morfem har mer funktion än
betydelse
att, en, i, -s, -ig, -het
apan, pappas, solig, närhet
Olika typer av morfem
5
Fria och bundna morfem
Fria morfem: självständiga ord
Bundna morfem: binds till ord
Rotmorfem Grammatiska
Fria innehållsord funktionsord
Bundna restmorfem (körs- i
körsbär)
böjnings- och
avledningsän-delser
(suffix), prefix
6
Grammatiska bundna morfem
Böjningssuffix: ger olika former av samma ord, det nya textordet
tillhör samma ordklass som innan suffixet lades till (sol - solen)
Avledningssuffix: ger ”nya ord”, det nya ordet kan tillhöra en annan
ordklass eller ha en annan betydelse (sol - solig).
Avledningsprefix: förändrar betydelsen men inte ordklassen (sund –
osund).
7
Rötter och stammar
Rot:
ett morfem som har så mycket betydelse att det kan fungera
som självständigt ord
Stam:
”det man lägger ändelser till”, innehåller ett eller flera morfem
(minst ett rotmorfem)
fot - 1 morfem - 1 rot - 1 stam
fotboll - 2 morfem - 2 rötter - 1 stam
fotbollsplan - 4 morfem - 3 rötter - 1 stam
fotbollsplanhalva - 5 morfem - 4 rötter - 1 stam
8
Ordbildning
Ett språks ordförråd förändras ständigt
Vissa ord används inte längre
Nya ord kommer till
lånord
nybildning
Vissa ord återkommer
t.ex: kognition
9
Nya ord för nya behov?
bikini 46 tågluffa 73
jeans 47 returpapper 75
sudden death 76 vindsurfa 78
singel 61 ekobrott 80
checka in 62 syntpop 82
2002:
kostymrasist, mms, nätdeklarant, snippa, vinterkräksjuka, härgjord, distansbatong
(Språkvård 2003:1)
10
Nyord 2010
app program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter
engelskan, av application]
askbränd skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från
vulkanutbrottet på Island
askstoppad stoppad av askmolnet från vulkanutbrottet på Island
asktåg extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter
vulkanutbrottet på Island
askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling person som
väntar på att en inaskad make skall komma hem
bjästa ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret [efter en
händelse i Bjästa, där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och
mobbade offret]
bloppa sälja på bloppis [av blogg + loppis]
bloppis försäljning av saker man tröttnat på via en blogg
bästsäljerism inriktning hos förlag och medier på bästsäljare
cykelbarometer en apparat som registrerar hur många cyklar som
passerar en viss punkt
11
Att bilda nya ord
Sammansättning kyl-skåp, själv-deklarera
Avledningar o-smart, pre-fabricera. mittfält-are, ändamåls-enlig
Förkortningar rea(lisation), (automo)bil
Lånord webb, pizza, sombrero, hytta
Konstruerade ord data + or = dator (Börje Langefors?), fickla (Wiktor Nilsson)
12
Sammansättningar (sms)
Det vanligaste sättet att bilda ord på
Består av en tvådelad kombination av stammar
(förledet och efterledet)
Sambandet mellan för- och efterledet ges av
kunskap om världen
Bara lexikaliserade sms finns med i ordböcker
Sms får accent 2 (grav)
13
Sammansättningar som komprimering
en vägg som man klättrar på klättervägg
en målning som gjordes av Rembrandt
Rembrandtmålning
en märkning som talar om att en vara är miljövänlig
miljömärkning
Men?
avgiften som betalas för att man ska försäkra sig om ett
skydd om man blir arbetslös
arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift
14
Ogenomskinliga sammansättningar
(lexikala sammansättningar)
störtsäker
teflonpolitiker
stressfälla
sammetsrevolution
Kan inte förstås utifrån delarna utan måste läras
in som nya lexikonord.
15
Vad uttrycker förledet?
Substantiv:
material/innehåll (guldsmycke, nötkött), användningsområde
(kaffegrädde), helhet där efterledet ingår (tavelram, fiskben),
mm
Adjektiv:
sätt (ljusblå), mått (milsvid, timslång), jämförelse (iskall,
bajsbrun), förstärkning (jättestor), mm
Verb:
objekt (dammsuga), partikel (uppsöka), preposition (frånta),
adverbial (snabbläsa)
16
Fast och lös verbpartikel
formell vs ledig stil
uppräkna - räkna upp
utställa - ställa ut
utfråga - fråga ut
ändring i betydelse
avgå - gå av
inställa – ställa in
uppleva - leva upp
17
Sammansättning och särskrivning
Sms har annan tolkning än en fras med samma ord
en brun hårig flicka satt och små pratade med en sjuk gymnast
kort kund fick rabatt av ljus skygg företagare.
han stod bred vid dörren.
Rök fritt!
Kassa terminaler
Förledet i grundform
”finskor” - ”fina skor”
”ental” – ”ett tal”
18
Mellan för- och efterled
Fogemorfem (fm)
s-inskott (om förledet är en sammansättning eller en avledning)
barnmatsburk
reservdelskullager
betalningsanmärkning
vokalförändringar (gamla genitivändelser) eller vokalförsvagningar (ae)
gatukök
kyrkorum
kronofogde
speleman
ärelysten
oljefärg
19
Rita strukturer för följande
sammansättningar
solskensdag
universitetssjukhus
grönsakswok
älgköttsfrossa
gatuköksmuseum
20
Nya ord kan bildas genom att lägga till ett avledningsmorfem till en stam Avledningsmorfem är grammatiska och bundna
Efter stammen: avledningssuffix avgör ordklassen för det nya ordet
-ig (adjektiv), -are (substantiv), -era (verb)
Före stammen: ett avledningsprefix påverkar inte ordets ordklass, bara dess betydelse
vilja/ovilja (substantiv), ändra/förändra (verb)
Avledningar består också av för- och efterled
Avledningar
21
Avledningar
Avledningar är ej förutsägbara
mörkna, gulna, gråna *grönna,
läkare, diktare, *studerare, *ekonomare
märklig, märkbar
Oregelbundna bildningar
svår - svårighet *svårhet
längd, höjd, bredd även höghet
Kan ha lexikaliserad betydelse
22
Suffixavledning
Produktiva suffix: levande, används idag för
nybildning
Suffix bestämmer ordklass
substantiv:-het, -(n)ing, -eri, -are,
-ist, -(t)ör, -tion, -eri, -skap, -itet.
adjektiv: -(l)ig, -sam, -aktig, -iv, -bar,
-abel, -isk, -ad
verb: -era, -na, -a, -(i)fiera, -isera
adverb: -ligen, -stans, -an, -om
23
Ordgruppsavledningar = avledda
sammansättningar
Förled eller efterled med ordgrupp som
inte fungerar självständigt:
ljushårig, brunögd, motsträvig, långbent,
makthavare, sjuttioåring
Orden hårig, ögd, strävig, bent, havare, åring
har en annan betydelse som självständiga.
24
Prefix
Prefix är inte ordklassförändrande
Prefix har betydelse
Nekande: o-, im/in/ir-
Nedvärderande: o-, van-, miss-
Förstärkande: super-, hyper-, ur-, ärke-
Motstånd-/fientlighet: anti-, kontra-, gen-
Transitiverande: be, an
...
25
Utelämning av en del av ordet:
dricks(pengar), bio(graf), (automo)bil,
mo(torho)tell, korn(bloms)blå, kem(isk)tvätt.
Initialförkortningar (akronymer):
bh, TV, UD
Kortavledning
spill, åk, flås, lyft
Retrogradering (tillbakabildning)
miljömärka, nyckelhålsmärka
Förkortningar
26
Lånord
Översättningslån
lärrolig (edutainment), öppet hus, skyskrapa
Direktlån
tejp, kex, fåtölj, siesta, kebab, tjej
web (webb, vebb)
27
Sammansättningar & avledningar
Sammansättning och avledning är rekursiva
processer
Strukturen kan åskådligöras med hjälp av
träddiagram
28
Sammansättningar & Avledningar
Sammansättningar och avledningar består av för-och efterled
förled efterled Typ
trött het (avl)
gris aktig (avl)
o viss (avl)
potatis mos (sms)
tand borste (sms)
snö gubbe (sms)
29
Kyrkofriden
5. BÖJ
4. SMS
3. rot rot böj
2. kyrka + frid + en
1. kyrkofriden
Träduppdelning
30
Träduppdela följande ord
ordbildning
björkvedsbrasor
övningshäftet
luftrörskatarrens
bakhjulspunkteringarna
användarhandboks
Träduppdelning
31
Ordklasser
Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5)Magnus Merkel
32
Morfologi
Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre
struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser
33
Varför ordklasser?
Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ”ser ut” eller ”uppför sig” på ett liknande sätt.
Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket.
Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk.
34
Klassificeringsprinciper
Orden delas in i olika ordklasser
En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras
med
funktion: ordens funktion i satsen
betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på
underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen
35
Ordklasser
Öppna/slutna
Öppna klasser
nya ord tillkommer ofta och enkelt
Slutna klasser
har fasta medlemmar, förändras sällan
Innehåll/form
Innehållsord (ung. de öppna klasserna)
ord med självständig betydelse
Formord (ung. de slutna klasserna)
huvudsakligen grammatisk funktion
36
Ordklasser
Interjektioner
Substantiv
Verb
Adjektiv
Adverb
Preposition
Räkneord
Pronomen
Konjunktioner,
Subjunktioner
•Infinitivmärket att
•Artiklarna en, ett, den, det
•Partiklar som brinna ned, leta upp
37
1. Interjektioner
Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande
Böjs inte
Öppen
Utgör egna satser
Aj! Jäklar! Pst!
Ja/nej.
38
Vad kan vi säga nu?
- Fy!
- Nej! Pang!
- Pst!
- Nej!
- Jo!
- Kras!
- Ojoj! hihi!
39
2. Substantiv
Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller
abstrakta fenomen
Öppen klass, böjs
Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen
Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja
uttrycka grammatiskt?
40
Egenskaper
Böjningskategorier:
singular/plural (numerus)
bestämd/obestämd (species)
grundform/genitiv (kasus)
Har den morfologiska egenskapen:
utrum (en)/neutrum (ett) (genus)
deklination/oregelbunden böjning
41
Singular och plural
7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen):
1. -or flicka – flickor (utrum)
2. -ar pojke – pojkar (utrum)
3. -er sång – sånger (ofta utrum)
4. -r sko – skor (oftast utrum)
5. -n äpple – äpplen (neutrum)
6. -Ø träd – trädØ (neutrum + vissa avl)
7. -s hit – hits (utrum, inlån)
42
Bestämd och obestämd
Neutrum Utrum
ett hus en stuga
huset stugan
hus stugor
husen stugorna
43
Vad kan vi säga nu?
Max
kaka
Max kaka
stolen
vovven
kapitel språk perspektiv
44
3. Verb
Verb uttrycker
handlingar - gå, slå
händelser - vakna, inse
tillstånd - sitta, vara
Öppen klass, böjs
Verb utgör kärnan i en sats
Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?
45
Verb
Verbens böjs:
tempus och modus
Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av
fraser för att ”bli hel”
46
Verbens böjningsformer
Finita verbformer
presens - pratar, köper
Anna springer hem.
preteritum - pratade, köpte
Anna sprang hem.
imperativ - prata, köp
Spring!
47
Verbens böjningsformer
Infinita former
infinitiv - efter hjälpverb
jag vill gå. han måste prata.
supinum - efter ha/hade
han har gått. de hade pratat om det här.
presens particip - i satsförkortningar
sjungande glada visor tågade barnen hem.
perfekt particip - ofta med passiv betydelse
han blev dömd. lektionerna blev inställda.
48
Tid
Tempus
uttrycker relationen mellan utsagans och
verbhandlingens tid
samt tidsrelationer mellan utsagans olika
händelseförlopp
Vi skickade brevet för en vecka sedan.
Jag sitter och läser.
När hon hade tentat klart, gick hon hem.
49
Tempusformerna
Enkla former:
jag går. (presens)
jag gick.(preteritum)
Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb:
Han har varit här. Perfekt
Han hade varit här, ... Pluskvamperfekt
Hon kommer att resa till Paris. Futurum
Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum
Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum
… skulle ha varit där …. Futurum exaktum preteritum
50
Konjugationer (temaformer)
Verbets konjugationerInfinitiv Preteritum Supinum
1. baka bakade bakat
2. stänga stängde stängt
3. sy sydde sytt
4. springa sprang sprungit
Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka.
51
Hjälpverb och verbkedjor
Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste)
temporala: anger tid (har, hade, kommer att)
passivbildande (bli, vara)
I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt
du hade kunnat försöka lösa uppgiften
52
Efterföljande småord
Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen
bry sig, ångra sig
Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb:
köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem
Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt
tvivla på något, längta efter något
54
Transitivitet
Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov
Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort
Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp;
Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte
vara, bliva, kallas, heta
Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie
55
Intransitiva/transitiva par
Intransitiva Transitiva
dö döda
ligga lägga
slockna släcka
sova söva
vakna väcka
56
Passiv
Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform
Subjektet är det som ”utsätts för” verbets handling Aktiv: Bond jagade boven.
Passiv: Boven jagades (av Bond)
Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum
i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas
58
Vad kan vi säga nu?
Max bada.
Titta Max.
Spring!
springande
skadad
inledande kapitel ses språk
perspektiv.
59
4. Adjektiv
Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet
Öppen klass, böjs
Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen
Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?
60
Böjning
Kongruensböjning: singular/plural (numerus)
utrum/neutrum (genus)
bestämd/obestämd (species)
Komparation: positiv/komparativ/superlativ
61
Kongruens
Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest)
det vackra slottet (neut, sing, best)
de vackra slotten (neut, plu, best)
slottet är vackert
en liten valp (utr, sing, obest)
den lilla valpen (utr, sing, best)
de små valparna (utr, plu, best)
valpen är liten
brott, neutrum för generisk referens: information är svårt
62
Komparation
Komparation
uttrycker skillnad i grad
3 former:
positiv: klok
komparativ: klokare
superlativ: klokast
63
Bestämningssätt
Två sätt att bestämma substantivet:
1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva')
Hon är stormrik. (alltid obestämd!)
2. attributivt (ofta framför substantivet)
En stormrik tjej.
Den stormrika tjejen.
64
Vad kan vi säga nu?
Fin kaka smakar.
Max är snäll.
Max äter god kaka.
Fina vovven badar.
inledande kapitel ses språk
vidare perspektiv
grammatiska.
65
Grammatik - tumregler
Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra
av bara helvete…
Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad…
Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel…
66
5. Adverb
Heterogen klass
Delvis öppen, delvis sluten
Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband
Har underklasser:
Satsadverb
TSR-adverb
Konjunktionella adverb
Adverbiella pronomen
67
Underklasser
en med adverb som böjs:
TSR-adverb avledda från adjektiv som kan
kompareras kan själva kompareras
en med adverb som inte böjs:
satsadverb
vissa TSR-adverb
konjunktionella adverb, adverbiella pronomen
68
TSR
Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar.
Bodil är mycket noggrann.
Det här slår väldigt hårt mot ungdomar.
Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, …
Hon kommer alltid sent.
Foreman slår hårt.
De bor hemma.
69
Satsadverb
modifierar hela satsens innehåll på två olika
sätt:
negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen
Hon har inte kommit.
ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen,
egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske,
nog, väl,…
Hon har väl kommit.
70
Konjunktionella adverb
Visar samband mellan meningar i en
text. Binder texten.
också, dessutom, dock, ändå, ju, …
71
Vad kan vi säga nu?
Fina kakan smakar gott.
Max är mycket snäll.
Max äter mycket god kaka.
Fina vovven badar inte.
inledande kapitel ses språk
först vidare perspektiv rent
grammatiska.
72
Prepositioner
Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga
Anger relationer i tid, rum mm
på, i, över, under, till, med
Boken ligger på bordet.
Jag äter maten med sked.
Vag betydelse
73
Vad kan vi säga nu?
Max är mycket snäll på
dagis.
Fina kakan smakar gott till
mjölken.
Fina vovven badar inte i
baljan.
I inledande kapitel ses språk
först i vidare perspektiv rent
grammatiska.
74
Räkneord
Sluten klass (men oändligt stor)
Anger antal och ordning
Användning liknar adjektivens 2 grupper:
grundtal - en/ett, två, tre . . .
ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje
med undantag för en/ett och förste/första, andre/andraär alla grundtal och ordningstal oböjliga
75
Vad kan vi säga nu?
Max var mycket snäll i fyra
timmar.
Första kakan smakar alltid
bäst.
Fina vovven badar inte i
baljan två gånger.
I inledande kapitel ses språk
först i vidare perspektiv rent
grammatiska.
76
Pronomen
Sluten klass, några böjs andra inte
Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många
Heterogen klass - många underklasser
”i stället för” substantiv, adjektiv, adverb
77
Pronomen
Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv:
Bill har kommit. Han verkar stressad.(betydelsen beror på sammanhanget)
adjektiv:
Många framstående politiker har uttalat sig i frågan.
Han hälsade på henne varje dag.
Denna fråga kommer att väcka debatt.
78
Underklasser
2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren
förutses unikt kunna identifiera i kontexten.
"Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd.”
Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten.
Någon har varit här.
Man kan aldrig vara säker.
79
Sätt att syfta på
Pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna!
Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig.
Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska
Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska
80
Definita pronomen
Personliga och possessiva pronomen
varierar i form m a p
person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3)
numerus - jag, du (sing); vi, de (plur)
kasus - jag, han, vi (grundform);
mig, honom, oss (objektform)
min, hans, vår (genitiv/possessiv)
81
Personliga och possessiva
grund possessiv objekt
1 pers sing jag min/mitt/mina mig
pl vi vår/t/a oss
2 pers sing du din/ditt/dina dig
pl ni er/t/a er
3 pers sing han hans honom
hon hennes henne
det/n dess det/den
pl de deras dem
82
Demonstrativa och relativa
Demonstrativa pronomen
har utpekande innebörd
Det där var väl dumt.
Den hunden vill jag ha.
I detta hus bodde Shakespeare.
Relativa pronomen
syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats
Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå.
Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning.
83
Indefinita pronomen
Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga
många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor
Interrogativa efterfråga något obekant
vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var.
85
Artiklar
Räknas till pronomen i SAG
Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det
Det lilla huset på prärien.
Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett
En ensam man gick på gatan.
86
Text?
Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan.
I detta inledande kapitel ses
språk först i ett vidare
perspektiv det rent
grammatiska.
87
Konjunktioner och subjunktioner
Visar hur händelser och företeelser hänger
ihop.
Böjs inte, sluten klass.
Konjunktioner samordnar.
Subjunktioner underordnar.
Kopplar samman ord, fraser och satser.
88
Olika samband
och
men
för
Gubben var ute så gumman var inne.
när
om
därför att
89
Konjunktioner
Knyter samman ord och satsdelar
Adam och Eva gillar frukt.
Bill gillar öl, men Nina föredrar vin.
Han tävlade, fast han aldrig vann.
Kom hit, så jag kan ge dig en kram.
91
Subjunktioner
Inleder bisatser
Uttrycker sambandet mellan huvud-och bisats:
indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, …
Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, …
92
Att
Kan vara subjunktion eller infinitivmärke
Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion
Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv
kan uttalas ”å”
Subjunktion: föregår bisats
kan INTE uttalas ”å”
93
Text!
Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången.
I detta inledande kapitel ses
språk först i ett vidare
perspektiv än det rent
grammatiska.
94
Olika indelningar
Egenskaper
Relationer
Namn
Personliga pronomen
Logiska ord
Böjningsändelser
Frågeord
Formord
Utrop
Substantiv
Verb
Adjektiv
Adverb
Preposition
Räkneord
Pronomen
Konjunktioner, Subjunktioner
Interjektioner
95
Övning: ange ordklasser
Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd.
(Strindberg, Röda rummet)
96
Syntax 1: Fraser och satsled
Syntax 2: Satser och meningar
Bolander kapitel 6
Lingvistik grundkurs
Magnus Merkel
97
Byggstenar
Sats
sSatsled
Fraser
Ord
Morfem
Fonem
98
Sammanhang
Fonem/grafem bildar
Morfem som bildar
Ord som bildar
Fraser som bildar
Satser som bildar
Meningar/yttranden som bildar
Texter/dialoger/monologer
99
Definitioner
Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras)
Satsled = enheter som bygger upp en sats
Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat.
100
De fem frastyperna
Nominalfraser (NP): den stora förvirringen
en god paj
den imponerande upphämtningen av Björkman
huset som låg uppe på kullen
Verbfraser (VP) löste problemet
letade upp sin bortsprungna katt
Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker
Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen
Prepositionsfraser (PP) på en kvart
i ett hus
vid eftermiddagens tillställning
101
Allmänt om fraser
Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser
adjektiv i adjektivfraser
adverb i adverbfraser
verb i verbfraser
prepositioner i prepositionsfraser???
Bestämningar till huvudordet
Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten…
Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i
flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades
Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar
102
Nominalfrasen
Egenskaper hos nominalfraser:
består av substantiv eller pronomen plus ev.
bestämningar.
bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet,
men påverkar inte den syntaktiska funktionen.
ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda
bestämningar
ett pronomen har endast efterställda bestämningar
i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd,
nominalfras.
103
Nominalfrasen - framförställda
bestämningar
Adjektivattribut
adjektiv eller particip
omedelbart före huvudordet
tråkig dag, otäck historia
härliga tider, strålande tider
gråtande barn, flygande cirkus
104
Fler framförställda bestämningar
morfars fiskeutrustning (genitivattribut)
fyra kilo mjöl (måttsattribut)
major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast
titlar/yrken)
105
Nominalfrasens uppbyggnad
Total/
Utpekande
Ägande/ge
nitiv
Kvantitet/
urval
Adjektiv-
fras
Huvudord Efterställda
alla dessa mina konstiga idéer som bara
ramlar över
mig
Pelles första ovanliga samlar-kort
en för många
mycket
viktiga
arbetslivs-
erfaren-
heten
det sista sedan länge
bortglömda
arvet från sydlig-
are nejder
106
Bestämningar till nominalfras
Attribut
Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet
pronomenbestämningar i början av nominalfrasen
attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst…)
attributen efter huvudordet är både nominala och något annat
107
NP - efterställda bestämningar
Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta
Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget
Infinitivfras: viljan att vinna
Pronomen: flickan själv
Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika
stor bil som din
Att-sats: tanken att han skulle åka
Apposition: Janne, killen med det långa håret
Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, …
108
Hur känner man igen nominalfraser?
Byt ut mot pronomen!
Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp
som bara var fyra månader gammal.
Han tappade bort den.
109
Var finns nominalfraserna?
Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju
minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och
han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg
honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta.
Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop
kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan.
Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal
två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den
svenska polisen årligen måste stå till tjänst med.
110
Adjektivfrasen
Huvudord är adjektiv eller particip
bra, inkompetent, överlycklig
läckande, sjungande (presens particip)
nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip)
Adverb som bestämningar till adjektivfrasen:
mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad
Andra framförställda bestämningar:
den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första
anblicken ointressanta texten
111
Adjektivfrasen
Adjektivfrasens funktioner
framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras
en otroligt vacker solnedgång
den helt utbrände knarkaren
ett ruttet äpple
predikativ funktion
det var ganska dåligt
hon verkar oerhört bra
de är trevliga
112
Adverbfrasen
Adverbfrasen
består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar
snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket
långsamt
eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren
andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis
113
Adverbfrasen
Adverbfrasens funktioner
Satsadverbial
Bestämning till:
verb
adjektiv
substantiv
andra adverb
Bisatsinledare (subjunktion)
TSR-adverbial
114
Prepositionsfrasen
Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning
(Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som
huvudord i prepositionsfraser):
preposition + nominalfras
i mörkret,
i all evighet,
på bordet vid fönstret
i den helt nya boken med de vackra illustrationerna
OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser,
och i andra nominalfraser.
115
Prepositionsfrasen
Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras
studenten med de goda studievanorna
TRS-adverbial
de gjorde succé i hela världen
predikativ
hon är på dåligt humör; han är från Kina
satsadverbialmed all rätt fick Lotta första priset
prepositionsobjektde väntar på dig
116
Prepositionsfrasen
Ange prepositionsfraserna
I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på
Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på
skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i
lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator.
Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av
spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De
tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det
hördes en mansröst, som talade i telefon.
117
Verbfrasen
Olik nominala fraser
Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut).
Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. – Igår åt han hemma.
Verbfrasen kan vara finit eller infinit.
Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen.
Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det)
Han gillade att spela gitarr. (objekt)
De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut)
Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser)
118
Verbfrasen
Verbfrasens struktur
Man kan kombinera flera verb till en verbkedja
Martina lär vara duktig
Bertil skulle vilja kunna spela gitarr
Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John
Albrektsson)
Det finita verbet står alltid först.
119
Verbfrasen
Verbfrasens struktur: infinita verb
om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha)
vara/bli + perfekt particip
jag blev tvungen att betala; den är handgjord
ha + supinum
han har försvunnit; de hade kört vilse
annars står infinitiven efter det finita verbet
du lär vara en duktig pianist; du måste satsa
hårdare;
120
Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som
semantiska roller (kasusgrammatik)
subjekt -> agent/upplevare
Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar.
objekt -> föremål, resultat, stimulus eller
mottagare
Han studerar fåglarnas ankomst (föremål)
Han byggde en friggebod (resultat)
Han hörde en näktergal (stimulus)
Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet
(mottagare).
121
Alternativt beskrivningssätt 2:
Frasstrukturgrammatik
S->NP VP
NP->(Det|Poss) (AdjP) N
AdjP->adv adj*
VP-> V NP (PrepP)
PP->prep NP
Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården.
122
Dependensanalys (automatisk)
123
Lexikaliserade fraser
fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords
betydelse
röda hund, full rulle (nominalfras)
rund under fötterna (adjektivfras)
jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras)
i onödan, i tid och otid (prepositionsfras)
ge järnet; ta i trä (verbfras)
124
Satsled: frasernas funktion
Primära satsled ingår direkt i en sats:
subjekt
predikat
objekt (direkt och indirekt)
agent (i passiva satser)
predikativ
adverbial
Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut
adverbial
Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet.
125
Satsled och form 1
predikat finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en
digitalkamera.
subjekt en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera.
en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul.
en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt.
opersonligt det: Det knallar och går.
objekt en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera.
en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera.
en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera.
opersonligt det: De hade det gott.
adverbial – en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där
kameran.
en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet.
en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka.
en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator.
126
Satsled och form 2
agent – en prepositionsfras som inleds med ”av”:
Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel.
predikativ – en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp.
en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära.
en prepositionsfras: Försäljaren var med barn.
attribut – (ingår alltid i nominalfraser) en adjektivfras: Den övertygande försäljaren.
genitivformer: försäljarens svada/hans snack.
pronomen: den här kameran.
räkneord: fyrtiofem kameror
prepositionsfraser: kameran med alla finesser
en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik
substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad
adverb: det stora varuhuset därborta
127
Satsens kärna
Alla satser har en relation som kallas nexus: förbindelsen mellan subjekt och predikat
Finit nexus: Niklas springer. Det regnar
Infinit nexus: Patrik såg Niklas springa
I svenskan finns subjektstvång!
Kännetecken: Subjekt: Vem är det som gör något?
Predikat: Vad gör subjektet?
I frasstruktur: första NP:t = subj, VP=predikat
Undantag: Det finita hjälpverbet (har/hade) kan utelämnas i bisatser:
Om vi ___ bara vetat detta, hade vi klarat oss.
Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK.
Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment).
128
Objekt
Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem?
Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till
vem/vad, åt vem/vad?
Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på
henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i
och med att de inte är rena nominalfraser utan
prepositionsfraser. Jfr:
Han lyfte lådan.
Han lyfte PÅ lådan på flaket.
Han LYFTE på lådan.
Objekt med infinitiv: Han såg henne springa. Motsvarar den
längre konstruktionen Han såg att hon sprang.
Agent - passiva satser
Agent:
den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser
lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen
James Bond jagade boven
Subjekt Direkt objekt
Boven jagades av James Bond
Subjekt Agent
130
Adverbial
Kan vara fyllnadsled eller tilläggsled.
Kan vara primära eller sekundärasatsdelar.
Två huvudtyper: Tids-, rums, sätts- eller
omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse).
Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet.
TSR-adverbial
tidsadverbial:
Erik har rest runt i världen i sex månader nu.
sättsadverbial:
Hon sprang jättefort.
rumsadverbial:
Erik har rest runt i världen i sex månader nu.
allmänna omständighetsadverbial:
Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin
lägenhet i Midsommarkransen.
utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats
Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut
lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat
numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte
är det adverbfras.
Satsdelar - satsadverbial
Satsadverbial modifierar hela satsen
negationsadverbial
konjunktionella adverbial
talarattitydsadverbial
framhävandeadverbial
i huvudsatser: efter det finita verbet
i bisatser: före det finita verbet (”BIFF-
regeln)
133
Predikativ (predikatsfyllnad)
Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt
än attribut)
antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ
Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade
tomma.
bestämning till objekt: objektiv predikativ
Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa.
subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas,
utnämnas till)
Kongruensböjning (samma numerus och genus som
huvudordet)
Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även
prepositionsfraser som Hon är på gott humör.
Svåra att identifiera ibland. Tänk på att de är bestämningar till
en nominalfras!
De smög tysta in i rummet. – De smög tyst in i rummet.
Han smög tyst in i rummet.134
Markera subjekt, objekt, predikativ och
adverbial
1. En person omkom i en brand i Gamla folkets hus i X-by tidigt i morse.
2. Ytterligare en person skadades i branden, som upptäcktes av en plogbilsförare.
3. När branden bröt ut fanns fyra personer i lokalen.
4. Tre av dem hade lyckats ta sig ut när räddningstjänsten kom fram.
5. En fjärde person hittades död inne i Gamla folkets hus.
6. Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden.
Satser och meningar
Mål
Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion
Satsledsanalys
Olika betydelser ger olika frasstrukturer
Semantiska roller: vad är det?
Frasstrukturgrammatik (enkel)
Olika typer av huvudsatser och bisatser
Skillnad mellan huvudsats och bisats
Repetition: satsledsanalys
(delvis från övningsboken)
Greta Jansson är 96 år.
Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.
Hennes pappa byggde bilen de rodde.
Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.
Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.
Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.
Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.
Greta Jansson är 96 år.
Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.
Hennes pappa byggde bilen de rodde.
Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.
Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.
Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.
Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.
Satsledsanalys forts.
subj v pred
subj v rumsadvl tidsadvl
subj v dir.obj.
tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj.
subj v dir.obj. tidsadvl
subj v dir. obj. obj. pred.
tidsadvl v subj omständighetsadvl.
Vad är objekt och predikativ?
1. De var glada över segern mot Australien.
2. Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller.
3. Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig.
4. Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet.
5. Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande.
6. Sorgsen gick hon sakta hemåt.
7. Bröderna mindes sin barndom.
8. Han förblev ogift resten av sitt liv.
Vad är en sats?
En sats är en grammatisk konstruktion som
innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb
och ett subjekt.
Satser
Svenskarna beundrar
Silvia.
Beundrar svenskarna
Silvia?
… att de beundrar Silvia
Satsvärdiga fraser
att beundra Silvia
deras beundran av
Silvia
Vad är en sats betydelse?
/träd//Svenskarna beundrar
Silvia/
Ordet som tecken Satsen som tecken
?
Aspekter av satsens betydelse
Semantiska roller och semantisk typning
av satsled
Funktion
som självständig enhet (språkhandlingar)
som led i en större sats
Logisk form (propositionellt innehåll)
Typiska samband semantik/syntax
Semantisk
kategori
Semantisk
roll
Syntaktisk
kategori
Syntaktisk
relation
varelser,
saker
agent,patient,
föremål
substantiv-
fraser
subjekt,
objekt
omständig-
heter
tid, plats,
sätt, orsak
adverbfraser
prep-fraser
TSR-
adverbial
egenskaper - adjektivfras attribut,
predikativ
attityder - adverb satsadverbial
händelser,
relationer
- verb finit, infinit
Meningsanalys på fyra olika sätt
Svenskarna beundrar faktiskt SilviaNP Verb Adv NP
Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj
Upplevare - - Föremål
Varelse Tillstånd Attityd Varelse
syntaktisk
analys
semantisk
analys
NP = substantivfras (eng. Noun Phrase)
1
2
3
4
En taxonomi av satstyper
sats
huvudsats bisats
påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs
ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt
frågesats
tid,
plats,
villkor,
...
relativsats
Skillnader mellan huvudsats och bisats I
I uttrycket huvudsatser har finita verbet i första eller andra
position (HEFF-regeln)
bisatser följer BIFF-regeln
Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan,…), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader.
Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland.
Kameran som han valde var dyrare än beräknat.
Nu funderar han över vad han ska spara till härnäst.
I funktion huvudsatser står typiskt självständigt
bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats
Skillnader mellan huvudsats och bisats
Huvudsats, självständig Svenskar äter inte hundar
Bisats, osjälvständig Det är väl känt att svenskar inte äter hundar
Men underordnade huvudsatser finns: Jag hävdar att kineser äter gärna hund.
Liksom bisatser som står för sig själva: Att dom kan äta hund!
Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner…)
Bisatser börjar nästan alltid med en bisatsinledare, t.ex. subjunktion, frågepronomen eller relativpronomen.
Huvudsatser lyfter fram den viktiga informationen medan bisatser gör att informationen kan vara bakgrund till det viktiga.
Huvudsatser: 3 undertyper
Påståendesatser
Svenskar äter inte hund.
Frågesatser
Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga)
Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga)
Imperativsatser
Ät mer hund!
Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni
Huvudsatser som hierarkier
Ge några exempel på svenska påståendesatser som följande grammatik kan
beskriva.
S->NP VP
NP->art AdjP N
NP->art N PrepP
NP->N
AdjP->adj
AdjP->adv adj
VP-> V NP PrepP
PrepP->prep NP
S = (huvud)sats
NP = nominalfras
AdjP = adjektivfras
VP = verbfras
PrepP = prepositionsfras
art = artikel
adj = adjektiv
N = substantiv
adv = adverb
prep = preposition
V = verb
Hur ser en frasstrukturgrammatik ut för följande
huvudsatser?
Vad är det som är svårt?
1. Mannen köpte en katt i djuraffären.
2. Den lilla varelsen sprang i hela huset.
3. Den liknade ett litet grått garnnystan som jamade i timmar.
4. En gullig katt med rött halsband klättrade upp i den stora eken
vid dammen.
5. Huset började lukta efter tre dagar.
Bisatser: undertyper
Bisatsernas undertyper svarar mot de
vanligaste satsdelarna:
Nominala bisatser är subjekt eller objekt
Jag tror att kineser äter hund
Att de äter hund är rätt fantastiskt.
Jag vet inte vad han vill ha.
Subjektbisatser är ofta flyttade till slutet av satsen (s.k.
extraposition)
Det är rätt fantastiskt att de äter hund.
Det är inte känt var han bor.
Bisatser: undertyper
Adverbiella bisatser står som adverbial
De kan inte vara kloka eftersom de äter hund.
Om du beställer hund går jag härifrån.
Kineser är okej fast de äter hund.
Adverbialets typ signaleras av subjunktionen
En speciell villkorsbisats är den med omvänd ordföljd:
Beställer du hund går jag härifrån.
Bisatser: undertyper
Attributiva (relativa) bisatser står som attribut.
Jag känner inga svenskar som äter hund.
Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar.
Bisatsinledaren kan vara frånvarande:
De kineser jag känner äter inte hund.
Den kan vara ett relativpronomen eller adverb:
Jag har en farbror vars fru är kinesiska.
Staden där jag bor
Bisatser av olika grader 1
H: Jag tror inte
b1: [att Pelle menar
b2: [vad han säger]
[när han blir så där upprörd] ].
Huvudsats: Jag tror inte [ … ] .
Bisats av första graden (b1):
att Pelle menar [ … ] [ … ]
Bisatser av andra graden (b2):
vad han säger
när han blir så där upprörd
Bisatser av olika grader II
H: Lotta hade frågat
b1: [om Martin inte visste
b2: [att det var hon
b3: [som ringt dem
b4: när de var i
Grekland]]].
Huvudsats: Lotta hade frågat [ … ] .
Bisats av första graden (b1):
om Martin inte visste [… ]
Bisats av andra graden (b2):
att det var hon [… ]
Bisats av tredje graden (b3):
som ringt dem [… ]
Bisats av fjärde graden (b4):
när de var i Grekland.
Vad är huvud- resp. bisatser?
SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003
ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via
automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen
är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i
stället blir försäljnings- och rådgivningskontor.
SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i
arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en
traditionell kassabank.
Ordklasser, satsled och satsgränser?
157
Sammanfattning
Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion
Satsledsanalys
Olika betydelser ger olika frasstrukturer
Semantiska roller: vad är det?
Frasstrukturgrammatik (enkel)
Olika typer av huvudsatser och bisatser
Skillnad mellan huvudsats och bisats
top related