räddningstjänstens riskanalys

Post on 04-Jan-2016

54 Views

Category:

Documents

0 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

Räddningstjänstens riskanalys. Kartlägga riskbilden som räddnings- tjänsten har att arbeta mot Underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor Kvantifiera riskerna » jämförelser möjliga Lika för flertalet kommuner i länet. Begreppet risk. frekvens. Vanliga olyckor. vanliga. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Räddningstjänstens riskanalys

• Kartlägga riskbilden som räddnings- tjänsten har att arbeta mot

• Underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor

• Kvantifiera riskerna » jämförelser möjliga

• Lika för flertalet kommuner i länet

Begreppet risk

risk = frekvens · konsekvens

frekvens

vanliga

ovanliga

sällsynta

samhälletgrupperindividerkonsekvens

Vanliga olyckor Vanliga olyckor

Stora olyckor Stora olyckor

KatastroferKatastrofer

Definitioner

händelse = oönskad händelse som kan medföra räddningsinsats

sannolikhet = mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar

frekvens = antal händelser per år

konsekvens = skada på egendom eller liv/hälsa

RISK = FREKVENS · KONSEKVENS

E RISK, förväntat skadebelopp per år [kr]

L RISK, förväntad skadepoäng per år

Riskinventering ??

Blå sjön

Skola

Folkets hus

Lager

Nilssons snickerifabrik

Mekano AB

Järnvägsstation

Landsbygd Väst (121)

Norrängen (113)

Centrum (111)

Österängen (112)

Höghuset

Landsväg

Väg i tätort

Modell ”minikommun”

Grunden i riskanalysen bygger på en databas som

upprättas i Excel. Här listas och analyseras objekt

och händelser som kan medföra räddningsinsats.

Del ur databasen från Habo kommun

OBJEKT FAST.BETECKNING VERKSAMHET SRVKOD STATOMR HÄNDELSEABB STAL-LITZELL AB STORA KÄRR 8:524 Kyl/klimat 313 50102 brandADOLFSSON GUNNAR DYKÄRR 1:11 Lantbruk 521 10000 brandAGRIPO AB STORA KÄRR 8:524 Mek.verkstad 311 50102 brandAHLINS I HABO AB BERG 1:10 Ytbehandling 311 10000 brandAHLINS I HABO AB BERG 1:10 Ytbehandling 311 10000 kem

Databas

Objekt

• Brandsyneobjekt

• Bostäder

• Lantbruk

• Fordon

• Väg och järnväg per statistikområde

• Sjöar, vattentäkter och vattendrag

• Skog och mark

OBJEKT STAT.OMR VERKSAMHET HÄNDELSEITAB 314 INDUSTRI brand

KABE HUSVAGNAR 511 HUSVAGNSTILLVERKNING brand

RYHOV CENTRAL A - G 113 SJUKHUS VERKSTÄDER brand

SESAMHUSET 111 AFFÄRER, KONTOR brand

Händelser

• brand• trafikolycka• drunkning• farligt gods/kemikalieutsläpp• brandfarlig vara/gas

Frekvens

Beräkningar bygger på:

– Kommunens egen statistik ( ca 5 år)

– Riksstatistik (SRV, SBF, F-bolag m fl)

– Uppskattningar

• Anger hur ofta händelsen beräknas inträffa

Faktorer justerar frekvensenSannolikheten för att en brand eller annan händelse ska uppkomma antas bero på anläggningens storlek, mätt i antal anställda för en industri, antal gäster i en samlings-lokal, antal patientbäddar på ett sjukhus osv.  

Antalsfaktor 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3

allmän byggnad -19 20 till 49 50 till 99 100 till 199 200 till 299 300-

ind,annan byggnad   -14 15 till 39 40 till 99 100-  

Sannolikheten påverkas också av hur verksamheten sköts vad gällerkontroll och underhåll samt om särskild brandfarlig verksamhet bedrivs.

• Liten sannolikhet för uppkomst 0,5 • Normal sannolikhet för uppkomst 1• Stor sannolikhet för uppkomst 1,5

Konsekvens

• Anger skadan av händelsen

• Bygger på riksstatistik och uppskattningar

• Liv/hälsa och egendom

• Fem klasser0

10

20

30

40

50

L1 L2 L3 L4 L5

% avhändelserna

Konsekvensklasser

Egendom

• E1 <100 Kkr

• E2 100-1000 Kkr

• E3 1-5 Mkr

• E4 5-20 Mkr

• E5 > 20 Mkr

Liv/hälsa

• L1, lindriga övergående obehag 0,2

• L2, lindrig skada 2

• L3, enstaka allvarlig skada 50

• L4, enstaka dödsfall 400

• L5, katastrofala följder 2000

RiskHur stor är den förväntade egendomsrisken för brand i Nilssons snickerifabrik? (värde 12,5 milj, antal anställda 12, stor sannolikhet för uppkomst av brand)

E-RISK=

0,81,50,085(0,8150000+0,166550000+0,0133000000+0,00612500000) = 28206 kr/år

antalsfaktor frekvens

sannolikhet för uppkomst

utfall E1 E1 utfall E4 E4

Resultat, möjliga skärningar

• per statistikområde

• per olyckstyp

• per tätort

• per kommun

• per zon, tidszon

• per ….

Förväntat antal händelser

Förväntad egendoms-skada [kr/år]

Förväntat utfall personskador [poäng/år]

Resultat från Jönköpings kommun

• Händelser

• Geografisk fördelning

• Speciella risker

Mest frekventa händelser

Händelser Förväntat antal per år

Brand 314

Trafikolycka 135

Brandfarlig vara/gas 24

Farligt gods/kem 5

Drunkning 3

TOTALT 481

Största risk för liv/hälsa

Händelse Skadepoäng per år

Trafikolycka 4109

Drunkning 323

Brand 413

Brandfarlig vara/gas 13

Farligt gods/kem 2

TOTALT 4860

Brand i byggnad

Objektstyp Egendomsskada kkr per år

Bostad 36000

Industri 11000

Allmän byggnad 7500

Annan byggnad 7300

TOTALT 62000

Ekonomisk risk, Jönköpings län

Kommun Egendomsskada Mkr per år

Jönköping 66

Nässjö 30

Eksjö 19

Habo 7

Områden med flest förväntade händelser

Totalt• Jönköping väster

• Jönköping öster

• Huskvarna centrum

• Gränna landsbygd

• Jönköping söder

Områden med störst risk för liv/hälsa

Totalt• Gränna landsbygd• Mulseryd • Bankeryd landsbygd• Tenhult landsbygd• Järstorp

Områden med störst ekonomisk risk

Totalt• Jönköping söder

• Huskvarna centrum

• Jönköping väster

• Jönköpign öster

• Barnarp landsbygd

Järnväg och flyg

• Risk för mycket omfattande olyckor

• Farligt gods

• Otillgänglig terräng

• Persontrafik

• Stort personalbehov

vid insatser

Risker för miljön

• Farligt gods transporter• Utsläpp av kemikalier från anläggningar• Giftiga brandgaser och förorenat släckvatten

Förorening av mark, vattendrag och vattentäkter

Konsekvenser för särskilda byggnader

• kulturhistoriskt intressanta

byggnader och miljöer, Q/q

• byggnadsminnen

• annan trähus-

bebyggelse

Sammanfattning• Största riskerna utgörs av trafikolycka, brand i byggnad och drunkning

» Räddningstjänsten är dimensionerad att klara dessa mer

frekventa händelser

• Speciella risker finns i form av olyckor med FG, järnväg, flyg, omfattande industribrand eller brand i trähuskvarter

» Resursbehovet sörjs för genom samverkan

• Relativt dålig täckningsgrad för kommuninvånarna

» Behovet av förebyggande åtgärder ökar t ex genom information och utbildning av allmänheten

top related