resultatuppföljning 2012¥r-2012.pdf · digitala verktyg i forma av interaktiva tavlor, datorer...
Post on 05-Jan-2020
9 Views
Preview:
TRANSCRIPT
1
Resultatuppföljning
2012
Barn & Skola
Lidköpings kommun
Lidköping 2013-05-17
Ulf Karlsson barn- och skolchef Gunilla Kindberg biträdande barn- och skolchef
2
Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................. 4 2. Beskrivning av Barn & Skolas verksamhet och organisation ............................................ 4
2.1 Organisation ................................................................................................................. 5 2.2 Barn- och elevhälsan .................................................................................................... 5 2.3 Mångfaldsenheten ........................................................................................................ 6
2.3 Särskild undervisningsgrupp ........................................................................................ 6 2.4 Grundsärskolan ............................................................................................................. 6
3. Viktiga händelser under år 2012 ........................................................................................ 7 4. System för kvalitetsarbetet ................................................................................................. 7 5. Förutsättningar för kvalitetsförbättringar 2012 .................................................................. 8
5.1 Ledarutveckling ............................................................................................................ 8 5.2 Kompetensutveckling i förskolan................................................................................. 8
5.3 Kompetensutveckling i grundskolan ............................................................................ 8 5.4 Kompetensutveckling i fritidshem ............................................................................... 9 5.4 Skapande skola ............................................................................................................. 9 5.5 Kultur i skolan .............................................................................................................. 9
5.6 Barn & Skolas internationella arbete ......................................................................... 10 5.7 Barn & Skolas miljöarbete ......................................................................................... 10 5.8 Elevrådsmöten ............................................................................................................ 10
5.9 IT utveckling – Digital kompetens för framtidens kunnande .................................... 10 5.10 Natur och Teknik för alla ......................................................................................... 10
5.11 Ungdomsforum – lilla ungdomsforum ..................................................................... 11 5.12 PIL – prevention i Lidköping ................................................................................... 11 5.13 Tryggve .................................................................................................................... 11
5.14 Dysfunktion – Samspel - Utveckling och lärande .................................................... 11
6. Personal och ekonomi ...................................................................................................... 12 6.1 Personal ...................................................................................................................... 12 6.2 Ekonomi ..................................................................................................................... 12
7. Förskolan .............................................................................................................................. 14 7.1 Normer och värden ..................................................................................................... 14
7.2 Utveckling och lärande ............................................................................................... 15 7.3 Barns inflytande ......................................................................................................... 15 7.4 Förskola och hem ....................................................................................................... 16
7.5 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ......................................................... 16 7.6 Analys och åtgärder .................................................................................................... 17
7.7 Åtgärder ...................................................................................................................... 18 8. Pedagogisk omsorg- Familjedaghem ................................................................................... 19
8.1 Normer och värden ..................................................................................................... 19
8.2 Familjedaghemmets uppdrag ..................................................................................... 20
8.3 Barns inflytande ......................................................................................................... 20 8.4 Familjedaghem och hem ............................................................................................ 20 8.5 Gruppverksamhet ....................................................................................................... 20
8.6 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ......................................................... 21 8.7 Analys och åtgärder .................................................................................................... 21 8.8 Åtgärder ...................................................................................................................... 21
9. Fritidshem ............................................................................................................................. 22 9.1 Normer och värden ..................................................................................................... 22
3
9.2 Fritidshemmens uppgift.............................................................................................. 23
9.3 Barns delaktighet och inflytande ................................................................................ 23 9.4 Diskriminering och kränkningar ................................................................................ 24 9.5 Samarbete fritidshem och hem ................................................................................... 24
9.6 Analys och åtgärder .................................................................................................... 24 9.7 Åtgärder ...................................................................................................................... 25
10. Grundskolan ....................................................................................................................... 26 10.1 Normer och värden ................................................................................................... 26 10.2 Kunskaper ................................................................................................................. 27
10.3 Kunskapsöversikt ..................................................................................................... 29 10.3.1 Nationella ämnesprov årskurs 3 ............................................................................ 29 10.3.2 Nationella ämnesprov årskurs 6 ............................................................................ 32 10.3.3 Nationella ämnesprov årskurs 9 ............................................................................ 36 10.3.4 Slutbetyg årskurs 9 ................................................................................................ 37
10.4 Elevens ansvar och inflytande .................................................................................. 40
10.5 Skolan och hem ........................................................................................................ 41
10.6 Skola och omvärlden ................................................................................................ 41 10.7 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ....................................................... 42 10.8 Analys och åtgärder .................................................................................................. 42 10.9 Åtgärder .................................................................................................................... 44
11 Sammanfattning .................................................................................................................. 44 12 Sammanställning av resultat över tid .................................................................................. 47
4
1. Inledning
Kommunen arbetar med och följer upp sin verksamhet genom ett styrkort. Hela
kommunen har en gemensam vision: ”Lidköping – en välkomnande och hållbar
kommun”. För att arbeta mot visionen har politikerna valt fyra strategier.
Framgångsfaktorerna anger vad som krävs för att lyckas i arbetet mot visionen och
indikatorerna visar om vi är på rätt väg. I barn-och skolnämndens
verksamhetsberättelse år 2012 görs en uppföljning av Barn & Skolas resultat i
förhållande till kommunens styrkort.
Barn & Skola bidrar till kommunens vision genom att göra våra verksamheter
välkomnande och hållbara. Resultatuppföljningen visar hur Barn & Skola svarar upp
mot de nationella målen. Den ger information om Barn & Skolas verksamheter,
organisation, viktiga händelser under år 2012, förutsättningar för
kvalitetsförbättringar, verksamheternas resultat, åtgärder för en ökad måluppfyllelse
samt arbetet för fortsatta kvalitetsförbättringar.
Barn & Skolas mål är att alla elever når fullständig grundskolekompetens, är behöriga
till gymnasieskolan och att elever med funktionsnedsättningar når de individuellt
ställda målen.
2. Beskrivning av Barn & Skolas verksamhet och organisation
Barn- och skolnämndens ansvarsområde omfattar förskola, allmän förskola,
familjedaghem, dygnet runt öppen verksamhet för barn i åldern 1-12 år, öppen
förskola, förskoleklass, grundskola, särskilda undervisningsgrupper (internationella
klassen, autismgrupper), fritidshem, grundsärskola, musikskola och
fritidsgårdsverksamhet
Verksamheter:
De kommunala förskolorna har 1 741 barn fördelade på 29 förskolor
I kommunen finns två fristående förskolor som tillsammans har 54 barn
Kommunen har en öppen förskola och en familjecentral. I familjecentralen
samarbetar förskolan, barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen och
socialtjänsten
Den dygnet runt öppna verksamheten på Ängsholmens förskola har 37 inskrivna
barn i åldern 1,5-12 år. Verksamheten är öppen alla dagar i veckan, året runt.
Det finns 31 familjedaghem med 204 inskrivna barn varav 29 skolbarn
Andelen barn i åldern 1-5 år med plats i förskola och familjedaghem är 94 %
Den kommunala grundskolan har 4 013 elever fördelade på 18 skolor.
På fritidshemmen finns det 1 509 inskrivna barn.
Den kommunala grundsärskolan har 49 elever, 9 av dessa elever är integrerade
på en årskurs 7-9 skola, Fredriksdalskolan
Den fristående skolan har 263 elever (förskoleklass -årskurs 9) och 131 barn har
fritidshemsplats
I kommunen finns sex fritidsgårdar med en avgiftsfri verksamhet. Flera av
fritidsgårdarna har ett begränsat öppethållande under veckorna.
5
Musikskolan är en frivillig verksamhet för att stimulera barn och ungdomar i
musikalisk verksamhet. Musikskolan har utbildning i olika instrument,
ensemble, sång, kör och orkester. Det har under året varit 948 elever som
deltagit i musikskolans olika verksamheter. Musikskolan har två lärare som
är utbildade i Funktionell musik terapi (FMT)
Antal personal som arbetar i verksamheterna är cirka 1120
Bemanningspool som förser kommunens verksamheter med vikarier när behov
Uppstår
2.1 Organisation
Barn- och skolchefen ansvarar för all verksamhet för barn i åldern 1-17 år och arbetar
främst med barn- och skolnämnden i de strategiska frågorna. Biträdande barn- och
skolchefen har ansvar för utvecklings- och kvalitetsfrågor och är ersättare för barn-
och skolchefen. Verksamhetschefen har personalansvar för rektorer och förskolechefer
och har det operativa ansvaret för personal- och elevärenden. Ekonomi-och
planeringschefen har ansvar för budgeten och den övergripande planeringen av
lokaler, utemiljö mm. Barn- och skolkontoret har en ekonomi-och planeringsgrupp,
personalteam, utvecklingsteam, informationsteam och IT-grupp som ger
verksamheterna stöd, service och inspiration. Barn & Skolas verksamheter är indelade
i 24 enheter. Enheterna leds av rektorer och förskolechefer och på vissa enheter finns
också biträdande rektorer och förskolechefer. Personalen är organiserad i arbetslag och
de leds av en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna är tillsammans med rektorerna
nyckelpersoner i att leda och utveckla det pedagogiska arbetet på enheterna.
2.2 Barn- och elevhälsan
Bärande idé ”Alla barn är kvar på sin enhet, där all personal har ett professionellt
förhållningssätt som innebär att varje individ kan utvecklas optimalt”. Idén är viktig i
arbetet med att utveckla Barn & Skolas verksamhet ur ett inkluderingsperspektiv för
barn och elever i åldrarna 1-17 år. Inom barn- och elevhälsan finns
specialkompetenser såsom psykolog, kurator, läkare, skolsköterskor och
specialpedagoger. Barn- och elevhälsochefen är chef över personalen som arbetar i
fasta elevhälsoteam (kurator, skolsköterska och specialpedagog) på skolorna.
Rektorerna är uppdragsgivare och arbetsledare för teamen. Specialpedagogerna har
under året fått kompetensutveckling i att använda digitala verktyg. På förskolorna
finns barnhälsoteam med specialpedagoger. Vid organisation av resurser kring
eleverna är principen att först säkerställa resurser till de elever som har behov av
särskilt stöd. Därefter utformas organisationen för hela gruppen/skolan. Mobila teamet
är ett samarbete mellan Barn & Skola och Social & Arbetsmarknad för att stärka
samverkan runt barn och unga med olika utmaningar. Teamet ansvarar för att
organisera nätverksmöten med både interna och externa samverkansparter.
Rutiner för det systematiska barn- och elevhälsoarbetet har arbetats fram och de
innehåller bland annat vilka åtgärder som ska vidtas när:
- Elever riskerar att inte nå kunskapskraven i läroplanen
- Elever utsätts för mobbing, kränkningar och trakasserier
6
2.3 Mångfaldsenheten
Mångfaldsenheten leds av en rektor som har ansvar för svenska som andra språk,
modersmål och en särskild undervisningsgrupp (internationella klassen). Den
internationella klassen finns på en av kommunens grundskolor och där bedrivs
undervisning för nyanlända elever. I uppdraget ingår även att ge eleverna en
introduktion i det svenska samhället.
Tiden och resursinsatsen i internationella klassen är individuellt anpassad med
avsikten att snabbt slussa ut eleven till sin hemklass.
I den internationella klassen finns ca 25 elever per termin fördelade från förskoleklass
till årskurs 9
Mångfaldsenheten har även ansvar för förskolans arbete med modersmålsstöd och
interkulturellt förhållningssätt. En projektledare arbetar med språk-och kulturpiloter
samt modersmålspedagoger på ett antal förskolor i syfte att utveckla det interkulturella
förhållningssättet och modersmålsstödet i förskolan.
2.3 Särskild undervisningsgrupp
Aspen skolcenter – en särskild undervisningsgrupp för elever inom autismspektrat.
En arbetsgrupp har genomfört en översyn av verksamheten på Aspen skolcenter
utifrån den nya skollagen, skolans uppdrag och styrdokument. Syftet var att
verksamheten skulle lokalintegreras i befintliga grundskolor. Detta för att säkerställa
att alla elever kan få undervisning i alla ämnen med behöriga lärare. Undervisningen
får anpassas men enbart efter elevens förutsättningar och behov och undervisningen
ska så långt som möjligt vara likvärdig. Detta innebar att Aspen skolcenter upphörde
vårterminen 2012 och eleverna inom autismspektrat är numera integrerade i den
ordinarie skolverksamheten på tre skolor, Stenportskolan, Fredriksdalskolan och
Rudenschöldskolan.
2.4 Grundsärskolan
Grundsärskolan är lokalintegrerad på en F-årskurs 6 skola, Stenportskolan.
Verksamheten på Stenportsskolan omfattar årskurs F-10. En mindre grupp elever i
klass 7-10 är lokalintegrerade på en årskurs 7-9 skola, Fredriksdalskolan.
Individintegrerade elever finns på 4 av kommunens grundskolor. Lärarna får
regelbunden handledning från personal på grundsärskolan. En rektor är ansvarig för
samtliga elever i grundsärskolan.
Antal lärare per 100 elever 27,1 (kommungruppen 33,6, riket 29,2).
Kostnaden per elev (exklusive skolskjuts) är 306 400 kr (kommungruppen 383 800 kr,
riket 376 600 kr).
Ett fokusområde under året har varit att utveckla elevernas självständighet och
eleverna har i större utsträckning varit med och utformat sin individuella
utvecklingsplan (IUP). Lärarna arbetar med pedagogiska planeringar, där eleverna är
delaktiga vid start av nya arbetsområden. Arbetet med processböcker har gjort att
eleverna bättre kan följa sin egen lärprocess. Fler elever har önskat och erhållit betyg
vid avslutad skolgång. Eleverna har blivit mer delaktiga i skolans demokratiska
processer genom ett aktivt deltagande i skolans olika råd. Samverkan med
grundskolan har förekommit i olika former. Projekt ”Stenporten” – ett projekt för att
utveckla samverkan med grundskolan. Arbetet med att uppföra en kopia av
stadsporten har löpt under hela året och eleverna har fått pröva på olika hantverk och
bidragit till den konstnärliga utsmyckningen av porten. En klass har haft idrott
tillsammans med en grundskoleklass.
7
3. Viktiga händelser under år 2012
Nationella prov i årskurs 6 visar att Lidköpings elever ligger över rikssnittet i alla
delprov i svenska, matematik och engelska
Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser inom förskola och grundskola till följd av ny
skollag och nya läroplaner
Commeniusprojektet To do It startades under året. Det är ett projekt inom
biosfärområdet med fokus på det hållbara samhället som Vinningaskolan och
Vänermuseet deltar i tillsammans med en skola och ett biosfärområde i Slovenien
85 procent av alla enheter har blivit diplomerade för ”Förskola – skola för hållbar
utveckling”
Lärplattformen Tango är i drift och används av pedagoger, elever och föräldrar
Digitala verktyg i forma av interaktiva tavlor, datorer och lärplattor finns tillgängliga i
alla våra verksamheter
Stor satsning har genomförts under året för att utveckla pedagoger och ledares digitala
kompetens.
Styrda resurser för att arbeta operativt med barn och elever har rätt till särskilt stöd
Familjecentralen med öppna förskolan startade sin verksamhet i vårdcentralen
Guldvingens lokaler.
Nya förskolelokaler togs i bruk och byggnationen av Sjölunda ängs förskola
påbörjades
4. System för kvalitetsarbetet
Rektor/Förskolechef är ansvarig för enhetens resultatuppföljning och har genom
dokument och dialoger med sina arbetslag fått in underlag för att skriva enhetens
redovisning. I resultatuppföljningen redovisar rektor/förskolechef resultatet av årets
arbete med valda fokusområden samt hur väl verksamheterna svarar upp mot de
nationella målen. I resultatuppföljningen görs en sammanfattande analys och en
beskrivning av framtida utvecklingsområden. Varje familjedaghemsgrupp skriver en
verksamhetsberättelse som utgår både från både den egna verksamheten i hemmet och
den gemensamma gruppverksamheten. I verksamhetsplanen redovisar
rektor/förskolechef hur de organiserar för barns och elevers utveckling och lärande,
sitt systematiska kvalitetsarbete samt vilka områden som fokus ligger på under nästa
läsår utifrån analysen i resultatuppföljningen. Barn- och skolnämndens ledamöter har
dialog med varje rektor/förskolechef och ansvariga för fristående förskolor och
fritidshem om årets resultat i alla verksamheter. Resultatet från dialogerna ligger till
grund för nämndens fortsatta arbete och prioriteringar.
8
5. Förutsättningar för kvalitetsförbättringar 2012
5.1 Ledarutveckling
Alla rektorer och förskolechefer har gått ett ledarutvecklingsprogram under året som
har anordnats av konsultföretaget INDEA. Barn & Skola har tio rektorer som går den
statliga rektorsutbildningen. Tre förskolechefer har gått Förskolelyftet.
Verksamhetschefen är ute på kontinuerliga besök i verksamheten och för dialog med
förskolechefer och rektorer om deras arbets-och utvecklingsorganisationer. Barn &
Skolas utvecklingsteam ansvarar för innehållet på kontinuerliga mötesforum. Där ges
möjlighet till kompetensutveckling, information, inspiration, erfarenhetsutbyten och
dialog om Barn & skolas uppdrag. En stor satsning har genomförts under året för att
öka rektorer och förskolechefers digitala kompetens. Rektorer och förskolechefer har
fått en digital kompetensutveckling i samarbete med LIN Education.
5.2 Kompetensutveckling i förskolan
Förskolan – en egen skolform i nya skollagen med fokus på fyra ämnesområden,
matematik, språk och kommunikation, naturkunskap och teknik.
Barn & Skola har inlett ett samarbete med Högskolan Väst, Trollhättan för att ge
kompetensutveckling i förskolans reviderade läroplan. Under året har 45 pedagoger
gått en matematikkurs på 7,5 högskolepoäng. Processledare i förskolan har under året
träffats tre gånger under handledning av lärare på Högskolan Väst för att få verktyg att
driva utvecklingsprocesser i arbetslagen. Alla förskolor i kommunen har nu minst en
pedagog som har gått förskolelyftet.
Pedagogernas medvetenhet om förskolans uppdrag har ökat avsevärt under åren som
Barn & Skola har satsat på central kompetensutveckling.
Pedagogerna skapar goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling både inne
och ute. Pedagogerna har fortsatt arbetet med sina utemiljöer och barnen har fått både
inspirerande och kreativa lärmiljöer. Pedagogerna utgår från synen på det kompetenta
barnet både i planeringar och i mötet med barnen.
Kvaliteten på våra förskolor uppmärksammas och det kommer kontinuerligt
förskolechefer och pedagoger på studiebesök från andra kommuner.
5.3 Kompetensutveckling i grundskolan
Grundskola 2012 startade år 2009, ett utvecklingsprojekt med syfte att höja kvaliteten
i våra skolor. Syftet beskriver vi i tre delar:
-vi vill ha en skola som möter en allt snabbare samhällsutveckling
-vi vill ha en skola som möter konkurrensen från andra kunskapskällor
-vi vill ha en skola som möter den nya generationen.
I grundskolan har processledare fortsatt arbetat med att i sina arbetslag förankra den
nya samlade läroplanens (Lgr 11) övergripande mål, kursplaner och kunskapskrav.
Nätverksträffar i pedagogisk planering, bedömning och betyg och implementering av
de nya kursplanerna har fortsatt under året. Grundskolans processledare och rektorer
har under hösten påbörjat sin digitala resa mot ett omdefinierat ärande. En satsning
med fokus på digitala verktyg, digital kompetens och formativ bedömning har
genomförts under hösten tillsammans med LIN Education.
En matematikutvecklare arbetar övergripande med åtgärder för att höja resultaten i
matematik.
9
5.4 Kompetensutveckling i fritidshem
Förvaltningen gör en egen insats för kvalitetsutvecklingen på fritidshemmen,
Kvalitets- och utvecklingsplan för fritidshem (KUFF). Syftet är att tydliggöra och
synliggöra arbetet på fritidshemmen. All fritidshemspersonal har under hösten år 2012
fått kompetensutveckling i att arbeta med digitala verktyg. Temat var Spel och lärande
och genomfördes av LIN Education.
Vidare har dialogbaserade grupper både på personalnivå och chefsnivå arbetat med
Lärande i samspel med skolan. Mätningar av barnnärvaro sker ute på enheterna två
gånger under året för att utveckla verksamheten. Att erbjuda en meningsfull fritid är
ytterligare ett tema som fritidshemmen har arbetat med under året. Föreläsningar har
genomförts när det gäller skolans nya läroplan och skollag. Vidare startades en
arbetsgrupp för att ta fram en ny informationsfolder till hemmen. Utvecklingsarbetet
genomförs med regelbundna nätverksträffar av processledare från alla fritidshem. De
utvecklar, delger och sprider sitt arbete på enheterna och följer upp resultatet av
enkäter med barn och vårdnadshavare.
5.4 Skapande skola
Under år 2012 har förvaltningen, med Kulturrådets statsbidrag på 950.000 kr,
genomfört olika projekt på skolor i kommunen. I projektet har samarbetet mellan
professionella kulturskapare och skolans lärare utvecklats och gjort kulturen till ett
naturligt inslag i skolans lärprocesser. Alla skolor har varit med på olika sätt, antingen
genom att själva skapa eller genom att delta i filmvisningar, musikkonserter eller
utställningar. Pedagogerna har inspirerats genom att delta i projekten och fått in nya
metoder och arbetssätt i undervisningen. Skapande skola arbetet har stor betydelse för
våra elevers utveckling, kreativitet, drivkraft och motivation. Projektet har bidragit till
att elever nått en högre måluppfyllelse i flera ämnen samt att de fått ett större intresse
för olika former av kultur. Eleverna har med stor delaktighet arbetat kreativt med
dans, film, konst, musik och skapande aktiviteter
5.5 Kultur i skolan
Målet är att varje verksamhet under ett år ska bli erbjuden professionell scenkonst
antingen dans, teater eller musik.
Scenkonst beställs numera för varje årskurs och det innebär att alla elever sett minst en
föreställning. Barnen på förskolorna har också fått ta del av teater- och
dansföreställningar under året. Barn & Skola har en dramapedagog som arbetar med
att träffa eleverna innan en föreställning eller i bearbetningen efter en föreställning.
Skapande skola bygger på med olika aktiviteter kring föreställningarna. Vid inköp av
scenkonsten försöker man hitta föreställningar som kopplas till förskolors och skolors
arbete med miljö, relationer, vänskap, främlingsfientlighet, utanförskap mm.
Kostnaderna för busstransporter är höga och Barn & Skola arbetar på att hitta en
lösning för att kunna sänka kostnaderna.
10
5.6 Barn & Skolas internationella arbete
Genom e – twinning möts barn och elever från olika länder på nätet. I årskurs 1-6 har
en del klasser arbetat med olika teman exempelvis vardagsliv i andra länder. I de äldre
årskurserna har lärarna använt e-twinning som ett verktyg för att skapa intresse för
omvärlden samt för andra språk.
Barn & Skola (Vinningaskolan) har ett Comeníus Regio projekt tillsammans med
Kultur& Fritid (Vänermuseet) och Slovenien. Temat är hållbar utveckling, miljö och
biosfärområdet. Under året har besök gjorts i skolan och biosfärområdet i Slovenien.
Två av våra högstadieskolor har genom e-twinning fått kontakt med lärare i Frankrike
och planerar ett utbyte och eventuell jobbskuggning. Under år 2012 har vår
internationella koordinator arbetat med att hjälpa skolor med ansökningar till olika
EU-projekt. Barn & Skola har skickat in fyra ansökningar till olika internationella
projekt.
5.7 Barn & Skolas miljöarbete
Det finns en fastställd miljöhandlingsplan som kommunens miljöarbete utgår från. Det
största bidraget till kommunens miljöarbete har skett genom det pedagogiska arbete
som bedrivs inom förskola och skola. 80 procent av alla enheters föräldrar har fått
information om begreppet ”Hållbar utveckling” vid minst ett tillfälle under året. 85
procent av enheterna är diplomerade förskola - skola för hållbar utveckling. Varje
rektorsenhet har en eller flera miljöombud. Rektor/förskolechef och miljöombudet
säkerställer arbetet med det systematiska miljöarbetet på enheterna. Kommunen ingår
i biosfärområdet Vänerskärgården, Kinnekulle och ett samarbete har startat med
Götene och Mariestad med fokus på skola och utbildning.
5.8 Elevrådsmöten
Barn- och skolnämnden träffar representanter från elevråden i årskurserna 5-9, två
gånger per läsår. Det är en del i att vara delaktig i en demokratisk process och eleverna
lyfter upp olika saker som de vill diskutera med politikerna.
5.9 IT utveckling – Digital kompetens för framtidens kunnande
Under året har antalet digitala verktyg ökat i alla verksamheter och alla pedagoger har
var sin lärplatta. De tre högstadieskolorna har ett digitalt verktyg till varje elev. Under
året har stora kompetensutvecklingsinsatser genomförts för att öka den digitala
kompetensen och kunskapen hos pedagogerna om hur verktygen kan användas i barns
och elevers undervisning och lärmiljöer. Lärplattformen Tango utvecklas hela tiden
och är nu ett redskap för barn, elever, vårdnadshavare och personal. I lärplattformen
registrerar lärarna elevers frånvaro/närvaro och de har även tillgång till en
bedömningsmatris.
5.10 Natur och Teknik för alla
NTA är ett koncept för undervisning i naturkunskap och teknik som är
forskningsanknutet. Lärarna får kompetens i att undervisa i de teman som de gått
utbildning i och det är en tydlig koppling till läroplans- och kursplanemål. Det är ett
11
elevaktivt arbetssätt och eleverna måste samarbeta för att lösa uppgifterna. Alla
grundskolor är med i NTA och arbetar med 1-2 tema per år.
5.11 Ungdomsforum – lilla ungdomsforum
Ungdomsforum är ett samverkansprojekt mellan Svenska kyrkan, Studiefrämjandet,
Kultur & Fritid och Barn & Skola.
Kommunens tre högstadieskolor och den fristående skolans årskurs 7-9 är med i
projektet. Syftet är att många aktörer tillsammans agerar för att påverka och arbeta
med ungdomars språkbruk, attityder och värderingar. Det finns ett program för varje
årskurs och elever får genom film, föreläsningar och utställningar ta del av olika
teman inom värdegrundsområdet. Eleverna bearbetar sina upplevelser dels genom
gruppdiskussioner med vuxna och dels genom olika aktiviteter. Eleverna gör egna
dikter, radioprogram, filmer, scrapbooking och collage där de redovisar tankar och
känslor som väckts av det de upplevt. Elevernas respekt för varandra har ökat och
märkbara attitydförändringar syns bland eleverna på 7-9 skolorna.
5.12 PIL – prevention i Lidköping
PIL är en kunskapsbaserad föräldramötesmodell som syftar till att ta upp ämnen som
berör både hem, förskola, familjedaghem och skola. Utbildningsmaterialet
har använts av pedagogerna på föräldramöten under året för att för att stötta vårdnads-
havarna i sin föräldraroll.
Denna föräldramötesmetod omfattar i dagsläget förskoleklass – årskurs 6. En
arbetsgrupp är tillsatt för att även ta fram ett material för årskurs 7-9 och årskurs 1 på
gymnasiet.
5.13 Tryggve
Ett koncept där Barn & Skola, Utbildning och Social & Arbetsmarknad samarbetar för
att öka medvetenheten och kunskapen hos pedagoger om hur alkohol- och droger kan
påverka elevers vardag och få dem att vara uppmärksamma på signaler hos eleverna
som är i behov av stöd och hjälp. För barn och ungdomar finns möjlighet till
organiserade stödgrupper och enskilda samtal med utbildad personal.
5.14 Dysfunktion – Samspel - Utveckling och lärande
Syftet är att öka medvetenheten bland all personal inom Barn & Skola om vad en
uppväxt i en familj med dysfunktionella samspelsmönster kan få för konsekvenser när
det gäller utveckling och lärande. Barn & Skolas handledare möter all personal i små
grupper under en treårsperiod för att genom information och reflektion öka kunskapen
hos alla pedagoger och på så sätt höja kvaliteten i uppdraget och förhindra framtida
utanförskap.
12
6. Personal och ekonomi
6.1 Personal
Personalanpassningar behöver ständigt göras för att ha rätt dimension och kompetens i
våra verksamheter. Omställningsåtgärderna har under år 2012 kostat ca 400 000 kr.
En kartläggning har genomförts på alla enheter i förvaltningen inför kraven på lärar-
legitimation och behörighet i förskola och skola. Detta arbete kommer att pågå till år
2015.
Kartläggningen visar att vi har en hög andel utbildade lärare. När det gäller
behörigheten återstår Skolverkets arbete med att göra prövningar av vissa
examensbevis. Redan nu kan man förutse att det kommer att behövas kompletterande
utbildningar för de praktiskt - estetiska ämnena samt speciallärare/specialpedagoger
inom särskolan. Innan alla prövningar är gjorda är det svårt att få en helhetsbild av
läget.
Barn & Skola har en hög andel högskoleutbildad personal och ligger över
riksgenomsnittet i alla verksamheter; förskola, förskoleklass, fritidshem och
grundskola
Den lagstadgade rättigheten till utökning av sysselsättningsgrad har tillgodosetts på
enheterna innan extern rekrytering sker. I samband med ny skollag är det troligt att
anta att rektorer inte har möjlighet att erbjuda heltidsanställning i lika hög grad med
tanke på behörighetskravet. Detta är också en försvårande omständighet i det uppdrag
som förvaltningen fått när det gäller det kommunala heltidsprojektet.
Sjukfrånvaron inom Barn & Skola har minskat jämfört med tidigare år och ligger
fortfarande under kommunsnittet. I kommunen totalt har sjukfrånvaron ökat något.
Barn & Skola har utökat samarbetet med företagshälsovården för att uppmärksamma
och förebygga ohälsa bland medarbetarna.
6.2 Ekonomi
Barn- och skolnämndens uppdrag styrs i huvudsak av skollag och nationella
styrdokument. Detta uppdrag ska utföras inom ramen för de medel som
kommunfullmäktige tilldelar nämnden.
Kommunen har, genom den nya skollagen, en skyldighet att erbjuda förskola till alla
barn från ett års ålder. Efterfrågan på förskoleverksamhet är konstant hög och är nu på
en nivå som motsvarar 94 procent av samtliga barn i åldern 1-5 år (1970 barn i
årsgenomsnitt år 2012). Även under år 2012 har det tillfälligt bedrivits en förskola på
Ågårdsskogens vårdcentrum, Skogsgläntans förskola, för ca 50-60 barn. Under året
har projektering och byggstart skett avseende ny förskola för ca 90-100 barn på
Sjölunda äng (inflyttningsklar augusti 2013).
Under året har undersökande arbete inletts för att på Sjölunda äng säkerställa en
framtida grundskola för ca 300-350 elever. Fortsatt utbyggnad på Askeslätt medför att
Barn & Skola behöver se över och eventuellt ändra sina upptagningsområden för
grundskolorna Stenporten och Stenhammar.
13
Avrapportering av olika områden i nämndens internkontrollplan för år 2010- år 2012
har skett kontinuerligt till nämnden. Ny plan kommer att upprättas för år 2013 som ett
led i att nå målet med en god ekonomisk hushållning.
Barn- och skolnämnden uppvisar i stort sett ett nollresultat (+1 054 tkr).
Under verksamhetsåret, efter beslut i kommunfullmäktige i juni, fick barn- och
skolnämnden ett tilläggsanslag om 6,8 mnkr. Anslaget har använts på det sätt som
avsågs i samband med begäran och därmed har nämnden inte behövt vidta åtgärder i
form av uppsägningar av personal.
I budget år 2012 avsatte nämnden tre mnkr som en förvaltningsgaranti för att täcka
eventuella underskott på enheter och annan verksamhet. Garantin har inte behövt
utnyttjas fullt ut under året och detta medför ett mindre överskott på 1 054 tkr (0,2
procent). Nämnden begär att få ta med detta överskott till nästa år då det ligger inom 1
procentregeln.
Investeringsanslaget har använts för inköp av inventarier framförallt till förskolan till
följd nya lokaler. Investeringsanslaget har inte utnyttjats till fullo främst beroende på
att förvaltningen tillämpar leasing istället för att köpa lärplattor. Vi har använt 470 000
av 2 mnkr
14
7. Förskolan
Förutsättningar År 2010 År 2011 År 2012
Antal barn 1 677 1 734 1 741
Antal barn fristående förskola 56 56 55
Antalet inskrivna
barn/avdelning
17 17 18
Andel % årsarbetare med
högskoleutbildning
67 % 67 % 70 %
Inskrivna barn/årsarbetare 5,3 5,5 5,2
Andel % barn 1-5 år med plats i
förskola o familjedaghem
90 % 92 % 94 %
Personalkostnad/barn 72 529 kr 73 513 kr 75 451
Övriga kostnader/barn 1 642 kr 1 839 kr 1 883 kr
Antalet barn i förskolan ökar för varje år. Under åren 2009 -2012 har verksamheten
utökats med ca 200 barn. Under året har Lidåkers nya förskola öppnat för 90-100 barn
och Saleby har genom en utbyggnad fått fler förskoleplatser. Byggnationen av den nya
förskolan på Sjölunda äng för 90-100 barn har påbörjats.
Barn- och skolnämnden arbetar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsbeslut om ett
genomsnitt under året på 18 barn grupperna. I Skolverkets rapport för år 2012 ligger
Barn & Skola på ett snitt på 18 barn/avdelning.
Kostnaden per inskrivet barn i förskolan är 120 000 kr (i kommungruppen är
kostnaden 115 300 kr, riket 123 600 kr). Lidköping har en högre kostnad per inskrivet
barn än jämförbara kommuner.
Kommunen har en hög servicenivå med generösa öppettider på samtliga förskolor.
Samtliga barn blir erbjudna en plats inom lagstadgad tid. Det finns dygnetruntöppen
verksamhet året runt. Kommunen har en öppen förskola och från och med hösten år
2012 ingår en del av öppna förskolan i familjecentralen Guldvingen.
Lidköpings kommun har en hög andel högskoleutbildad personal, 70 kommungruppen
60 %, riket 54 %).
7.1 Normer och värden
Många av förskolorna lyfter fram förmågorna som barnen skall ges rätt att träna på i
förskolan, förmåga att respektera, empati, ansvar är områden som är framträdande.
Förskolorna har valt olika metoder för att ge fokus åt normer och värden men det mest
framträdande mönstret är att arbeta i tema och projekt arbetsform. Förskolorna lyfter
även samtalet i vardagen som den viktigaste brytpunkten och att arbeta nära barnen
som guide i kamratrelationer och medvetenheten kring våra förhållningssätt.
I förhållningssättet lägger pedagogerna in begreppen förebild, beröm och uppmuntran,
att uppmärksamma, förtroende och respekt.
Genom förskolornas olika metoder växer resultatet fram genom att de beskriver att
barnen visar omsorg om sin miljö och om varandra men också tilliten till vuxna
15
genom att barnen vågar komma till vuxna med sina funderingar och be om stöd. Även
vissa särskilda aktiviteter lyfts fram som kompisveckor, arbetet med materialet
stegvis, kompiskort och medvetna gruppstärkande aktiviteter.
Det är dock det långsiktiga arbetet med normer och värden som kommer vara
viktigast. Några förskolor belyser svårigheten att få fatt i resultatet av arbetet med
normer och värden och beskriver detta väl genom att det hela tiden är en pågående
process.
Pedagoger har i verksamheterna använt sig av olika strategier för att nå måluppfyllelse
i normer och värden. Exempel på strategier är gruppsammansättning, gruppstärkande
lekar och aktiviteter, kompissamtal och ritsamtal.
7.2 Utveckling och lärande
Förskolorna fortsätter fördjupa sin förståelse av temaarbete och projekt. För att belysa
lärprocesserna i förskolan så utvecklas pedagogernas förståelse och fördjupning i
pedagogisk dokumentation. Pedagogerna använder bilder, filmer, loggböcker och
anteckningar som material för reflektion och analys av arbetet. Redovisningarna visar
många pedagogiska dokumentationer som bilagor där barns lärande lyfts fram.
Många beskriver att man i förskolan börjar arbeta med lärplattformen Tango där
dokumentationer av barnens lärprocesser visas för familjerna. Framgångsfaktorer som
beskrivs är pedagogernas medvetenhet kring lyssnandet på barns teorier, att ge barn
tid för sitt undersökande, den pedagogiska miljöns betydelse för lärandet och
medvetenheten hos pedagogerna att reflektera över barns lärande. Pedagogerna lyfter
fram – Vi kan se glada, aktiva, kreativa och nyfikna barn. I redovisningarna från
förskolorna finns många bilder med som visar barn som är i en aktivitet där de i
samspel med andra visar, samtalar och utforskar.
Även förskolan olika platser lyfts fram som framgångsfaktorer i utvecklingen av
normer och värden. Platser som beskrivs är inne på förskolan men också att
förskolornas trädgårdar, skogen, dungar, studiebesök är berikande platser som
stimulerar barns lärande.
Framträdande arbetsområden som vi ser i redovisningarna är matematik,
naturvetenskap, skriv- läsprocesser, estetiska lärprocesser samt bygg och konstruktion.
Barnen har under året också fått introduktion till digitala verktyg. Barnen har i detta
varit ett utforskande barn som fått pröva och lära sig tillsammans med medforskande
pedagoger. Verktygen har använts främst att ta bilder och filmat. Pedagogerna har
prövat sig fram med olika appar och vissa förskolor har skapat böcker och spelat in
filmer. Vi kan se att förskolorna är i ett gemensamt lärande kring digitala verktyg.
7.3 Barns inflytande
Genomgående i redovisningarna framträder ordet delaktighet. Delaktigheten är
grunden för att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter
och där med ges möjlighet att påverka sin situation.
16
Metoder som förskolorna har använt sig av är barnens delaktighet genom att erbjudas
att göra val, valen kan handla om att välja rum, aktiviteter, projekt, att vara inne eller
ute.
Pedagogerna beskriver väl från förskolorna att det sker en stor glädje och högre
motivationslust till deltagande när barnen får vara med och påverka. Den främsta
strategin här är att pedagogerna har utvecklat sin förmåga att lyssna till barnens röst
och uttryck av åsikter på riktigt. Pedagogerna beskriver att det har blivit ett mer
tillåtande klimat och att man kan se att nya kamratrelationer har skett för att barn
väljer utifrån den aktivitet som de är nyfikna att undersöka och inte utefter vad
kamraterna väljer. Detta gör att det blir grupper av barn som kanske annars inte hade
mötts i lärandet och leken.
Förskolorna lägger också in ordet kompetenta barn i en relation till delaktigheten att få
vara med och påverka. – Vi utgår från barnens intresse vid utformningen av
verksamheten och den pedagogiska miljön. Tillsammans med barnen väljer vi projekt
som vi forskar om.
7.4 Förskola och hem
Förskolorna fortsätter att arbeta med PIL. Det genomgående arbetet på förskolorna i
relation till hemmen är deras arbete med att visa, genom dokumentationer, barnens
lärande på förskolorna. Många förskolor involverar familjerna i arbetet med att samla
material till förskolan. Förskolorna beskriver att de kan se ett större intresse från
familjerna att delta i förskolans aktiviteter när de involveras i arbetet.
Många förskolor har också inrättat inflytanderåd där representanter möter ledning och
pedagoger i dialog kring förskolans arbete och utveckling.
Lärplattformen har också bidragit till att familjerna nu är mer aktiva i arbetet med att
följa förskolan och barnens arbete och lärande. Exempel på metoder som lyfts i
redovisningarna är, dokumentationspärmar, bildspel, dokumentationer på väggar och
golv, portfoliopärm, information i veckokalendern eller vi veckobrev, vernissage,
festligheter och högtider.
Förskolorna fortsätter att utveckla sina utvecklingssamtal med fokus på barnens
lärprocesser och vad barnen får vara med om för verksamhet på förskolorna.
Som bevis på hur arbetet med hemmen har förskolorna använt sig av föräldraenkäter,
dialog, synpunktshantering, anteckningar från inflytanderåd och tamburkontakter.
7.5 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar
Medvetet arbete på förskolorna kring värdegrunden och den sociala gemenskapen.
Förskolorna arbetar medvetet med att barnen skapar en förståelse mellan känsla och
handling, som metoder har pedagogerna använt dialog, samtalsstöd i form av bilder
och återberättande av händelser, drama och rörelse. Medvetet handlande kring
konflikthantering där pedagogerna har varit närvarande och aktiva för att stödja barnen
och belysa positiva handlingar. Många upplever att empatin ökar, kamratskapet
utvecklas och barnen blir bättre på konflikthantering.
17
Avgörande faktorer som spelar in i utvecklandet av sociala strukturer är pedagogernas
medvetenhet i sitt handlande och tidiga insatser för att motverka utanförskap och
konflikthantering.
7.6 Analys och åtgärder
I årets arbete kan vi se att förskolorna har fortsatt att utveckla sitt arbete med
pedagogisk dokumentation som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Införandet
av digitala verktyg som lärplatta har bidragit till att barnens delaktighet i
dokumenterande av sitt eget lärande har ökat.
Det mönster som framträder i dokumentationsarbetet är att dokumentationen sätts in i
ett sammanhang av barnens lärprocesser, förskolorna gör familjerna delaktiga i
förskolan verksamhet samt lärandet hos barnen. I förskolans läroplan finns målet att
förskolan skall dokumentera verksamhetens innehåll och det enskilda barnets
förändrade kunnande. Detta arbetsområde tar tid och mycket dialog.
Resultatredovisningarna visar att förskolorna gör stora framsteg i sin förståelse av
uppdraget, dokumentationerna blir mer innehållsrika och visar en tydlig tanke i
lärprocesserna.
Det andra mönstret som framträder i redovisningarna är förskolornas kunskaper kring
att bedriva ett tema- och projektinriktat arbetssätt. Förskolorna beskriver hur man
metodiskt arbetar i projekten med utgångspunkt i barnens nyfikenhet om att vilja veta
och undersöka om vissa fenomen.
Det tredje mönstret som framträder i redovisningarna är att barns delaktighet lyfts
fram i samtliga arbetsområden. Tydligast går detta att se i de bilder och i texterna som
förskolorna lyfter fram i sina redovisningar. Pedagogerna har fördjupat sin kunskap i
att lyssna till barnens tankar och forskade frågor om lärandet. Genom denna
medvetenhet om betydelsen av att låta barnen vara delaktiga gör att målet i läroplanen
om att förskolan skall bedriva ett demokratiskt arbete förverkligas mycket bra i
kommunens förskolor.
Det fjärde mönstret som framträder är arbetet med den pedagogiska miljöns betydelse
för lärandet. Pedagogerna har blivit tydligare i sin förståelse av sin pedagogiska
medvetenhet kring miljön. Miljöns betydelse har kopplats till tema- och
projektarbetena, pedagogerna belyser miljöns betydelse i fokusarbetet med matematik
och hur matematiken befästs när barnen får konkreta upplevelser av matematik.
Förskolorna beskriver också samhällsaspekten av olika platser som berikande arenor
för lärandet man plockar in skogen och studiebesök som viktiga platser för lärandet.
Många förskolor har också fått fatt i förskolan egna platser som viktiga arenor för
lärandet, trädgården och inredningen av leken ute börjar på en del förskolor bli lika
viktiga som den inre miljön.
Digitala verktyg som ett nytt lärande i förskolan har utvecklats man använder främst
verktygen i dokumentationsarbete och som redskap till barnens lärande. Många
förskolor utgår från barnens förmågor när de planerar sin verksamhet vilket är ett
viktigt perspektiv i relationerna mellan våra olika läroplaner i förskola och skola.
18
Uppföljning av de åtgärder som förvaltningen åtog sig att genomföra till förskolorna
Samarbetet med högskolan väst är i gång och kursen i Matematik 7,5hp är avslutad. 45
pedagoger deltog. Resultatet är ett stort genomslag i verksamheten med inriktning av
en större förståelse för pedagogerna kring matematik i förskolan. Samtliga förskolor
visar ett medvetet arbete med att fördjupa sin kunskap i matematik. Pedagogerna har
på ett medvetet och metodiskt sätt arbetat med barns lärande i matematik. Barnen visar
ett lärande genom att kunna återberätta genom att använda begrepp och visar konkreta
förståelse av matematik och mönster. Vi kan se att den gemensamma fortbildning
också har skapat ett merväder i organisationen då pedagoger nätverkar med varandra i
kommunen. Mervärdet av detta sätter också sina spår på våra enheter då vi kan se att
inspiration mellan pedagogerna leder till överspridning och utveckling. Genom detta
når vi en intern fortbildning i vår egen organisation.
Processhandledare får utbildning av högskolan väst. 40 pedagoger har deltagit och
varit utvalda att fördjupa sig i pedagogik och handledning kring pedagogiska
diskussioner. Detta kan vara en bidragande orsaka till att förskolorna nu har höjt sin
förståelse av både dokumentation och tema- och projektarbete. Pedagogikens
förståelse bygger på att pedagoger samtalar kontinuerligt och systematiskt kring
pedagogiska frågeställningar och utvecklingsfrågor.
Uppföljning skulle ske kring arbetet med pedagogisk dokumentation för att synliggöra
barnens förändrade kunnande. Detta arbete visar förskolorna en styrka igenom deras
redovisningar i resultatredovisningen. Bilder och texter blir beskrivande i hur barnen i
sitt undersökande befäster sitt lärande och kan visa sitt lärande i nya sammanhang och
tillsammans med andra.
Handledning skulle erbjudas förskolorna och detta åtagande är genomfört fullt ut.
Förskolecheferna och pedagogerna berättar om att handledningen har varit värdefull
och bevis kan ses i redovisningarna.
7.7 Åtgärder
Fortsätta erbjuda handledning för fördjupning av det pedagogiska uppdraget
Erbjuda språk och kommunikations kurs 7,5 hp under läsåret 2012-2013
Erbjuda No/Teknik utbildning 7,5 hp under läsåret 2013-2014
Fortsatt fördjupningsarbete i pedagogisk dokumentation
Fördjupning av de digitala verktygens introduktion på förskolan för barn och
pedagogers lärande.
Fortsatt arbete med språk- och kulturpiloter i förskolan
19
8. Pedagogisk omsorg- Familjedaghem
Förutsättningar År 2010 År 2011 År 2012
Antal förskolebarn 192 185 175
Antal skolbarn 29 26 29
Antal dagbarnvårdare 42 37 31
Inskrivna barn/anställd 4,7 5,2 5,3
Andel % barn1-5 år
inskrivna i familjedaghem
10 % 9 % 8 %
Andel % barn 6-9 år
inskrivna i familjedaghem
1 % 2 % 1 %
Personalkostnad/barn 80 644 kr 75 825 kr 74 848 kr
Övriga kostnader/barn 1 066 kr 1 749 kr 1 309 kr
Lidköping har ett relativt stort antal barn i familjedaghem. 8 % av barnen 1-5 år har
plats i familjedaghem (kommungruppen 4 %, riket 3 %), av barnen 6-9 år har 1 %
plats i familjedaghem (kommungruppen 0 %).
Kostnaden per inskrivet barn är 92 500 kr (kommungruppen 96 600kr, riket 100 200
kr). Antalet förskolebarn har minskat med 10 barn under 2012. Antalet skolbarn har
ökat med 3 barn under år 2012. Antalet dagbarnvårdare har minskat med 6 personer
under året.
Barn & Skola presenterar i olika informationsbroschyrer både förskole- och
familjedaghemsverksamheten som finns i kommunen. Där beskrivs vad föräldrar kan
förvänta sig vid sitt val av omsorgsform. På några enheter samverkar familjedaghem
och förskola. Förvaltningen har regelbundna träffar ” Mötesplats Familjedaghem”.
Fokus under året har varit att arbeta med de nya allmänna råden för pedagogisk
omsorg och hur man omsätter dessa i hemmet och träfflokalen.
8.1 Normer och värden
Genomgående för kommunens dagbarnvårdargrupper har varit att arbeta med sina
värdeord. De har genom olika aktiviteter omsatt orden i den dagliga verksamheten.
Exempel på hur dagliga aktiviteter har bidragit till barnens och gruppens utveckling
kring normer och värden har varit lek och rörelse. Genom en medvetenhet om barnens
kamratskap och relationer har dagbarnvårdargrupperna arbetet med trivselregler, att
använda ett vårdat språk, vara nära barnen för att stödja och föra dialoger.
Det ord som framträder genom redovisningarna är trygghet. Alla grupperna har
fokuserat på individen och gruppens trygghet som grund för gemenskap. Någon grupp
beskriver också att familjerna uttrycker sin nöjdhet med just att deras barn känner sig
trygga i gruppen.
Resultaten av de olika dagbarnvårdargrupperna är att medvetenheten kring normer och
värden är god och att det har skett ett medvetet arbete med värdegrunden. Barnen visar
förståelse för varandras olikheter och acceptansen tycks vara god.
20
8.2 Familjedaghemmets uppdrag
Samtliga grupper beskriver arbetet med att skapa en medvetenhet i vardagen kring
matematik, miljö/hållbar utveckling, sagor och bildskapande.
I redovisningarna lyft olika didaktiska områden fram så som, matematik, estetik,
skriftspråk, sång och ramsor. De förmågor som är genomgående är fantasi och
kreativitet och nyfikenhet. Fantasin har tagits tillvara genom att barnen fått vara
delaktiga och aktiva både inomhus och utomhus. Många beskriver hur skogen har
varit en viktig plats att leka och undersöka.
Kreativiteten visar sig i barnens flexibilitet och fantasi att använda material och
förvandla detta utifrån den lek som de leker.
Dagbarnvårdargrupperna beskriver också hur de använder internet och lärplattor för
att dokumentera och söka information tillsammans med barnen.
8.3 Barns inflytande
Barnens tankar tas tillvara på genom olika aktiviteter, det kan vara bakning, samling,
dagliga lekar och samtal. Genom att barnen får uppgifter, använder kamera, påverkar
utflykter ges barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Barnen kan påverka
önskemål kring mat och bakning i stor utsträckning och får vara delaktiga i utförandet.
Beviset i verksamheten är att barnen visar stolthet och trivsel.
De vuxnas medvetenhet om sin roll att lyssna till barnens tankar och funderingar visar
sig i redovisningen genom att man beskriver förhållningssättet till vikten av att ställa
frågor och ha roligt tillsammans.
8.4 Familjedaghem och hem
Verksamheten lyfter fram vikten av den dagliga kontakten med familjerna. Att man
bygger upp ett tillit och förtroende. Under året har det skett många olika
sammankomster där familjerna har bjudits in, det har varit både traditioner,
föräldramöten och utvecklingssamtal.
Under året har kommunikationen och delaktigheten lyfts in genom lärplattformen
Tango. På Tango läggs information och bilder från barnens vardag in och föräldrarna
kan följa familjedaghemmetens arbete. Verksamheten beskrivs av familjerna som
öppen och med möjlighet till insyn och att påverkansmöjligheten har blivit större.
Även PIL har i år använts av några familjedaghem med gott resultat.
8.5 Gruppverksamhet
Gruppverksamheten är aktiv i samtliga grupper i kommunen. Grupperna träffas
regelbundet och med fokus på gemensamma aktiviteter. Exempel på aktiviteter under
året har varit teatrar, gymnastik, natur och skog, sång och musik. Syftet med träffarna
är att barnen ges tillfälle att skapa nya kamrater och att leka tillsammans med andra.
Den sociala gemenskapen är viktig och personalen utbyter ett samarbete. Barnen ges
tillfälle att leka i gemensamma lokaler och med nya lekmiljöer.
21
8.6 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar
De årliga planerna har handlat om att fokusera på att se och uppmärksamma
kränkningar, att vara en bra kompis och använda ett vårdat språk. Trygghet och
värdegrundsfrågor så som olikheter och känslor är områden som det arbetats med hos
dagbarnvårdarna.
För att dagbarnvårdarna ska få ett underlag att arbeta med i planen så har några använt
sig av en enkät där föräldrar och barn tillsammans har svarat på trivsel och
kamratfrågor.
8.7 Analys och åtgärder
Under åren har vi sett en vikande efterfrågan från familjer av familjedaghem.
De familjedaghem som kommunen tillhandahåller arbetar med sin kvalitet och
tillsammans i sina grupplokaler. Arbetet leds av förskolechefer och de träffar också
kontinuerligt representanter från familjedaghemmen.
Familjedaghemmen arbetar mycket medvetet med att skapa goda kamratrelationer i
sina grupper. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och de lyfter barns
delaktighet på ett medvetet sätt.
Även kommunikationen med familjerna har lyfts utifrån lärplattformen Tango.
Dagbarnvårdarna delger information, bilder och små filmer om barnen lek och lärande
hos familjedaghemmen.
8.8 Åtgärder
Under 2013 kommer familjedaghemmen fortsätta sina träffar tillsammans med
förskolechefer för att arbeta med utvecklings- och kvalitetsfrågor.
PIL kommer att implementeras hos samtliga dagbarnvårdare
Familjedaghemmen bjudas in till kompetensutveckling tillsammans med
förskolorna.
22
9. Fritidshem
Förutsättningar År 2010 År 2011 År 2012
Antal barn 1430 1435 1 509
Antal barn fristående
fritidshem
113 118 131
Antal inskrivna
barn/avdelning
37,8 37,4 36,2
Andel % årsarbetare med
högskoleutbildning
72 % 72 % 71 %
Andel inskrivna barn i åldern
6-9 år
82 % 83 % 84,3 %
Andel inskrivna barn i åldern
10-12 år
22 % 17 % 18,6 %
Inskrivna barn/årsarbetare 17,2 16,9 11
Personalkostnad/barn 2 24 218 kr 24 253 kr 23 757 kr
Övriga kostnader/barn 2 231 kr 2 916 kr 2 856 kr
Antalet inskrivna barn i åldern 6-9 år är 84,3 % en ökning med 1,3 % från år 2011
(kommungruppen 78,3 %, riket 82,6 %) och i åldersgruppen 10-12 år är andelen
inskrivna barn 18,6 % en ökning med 1,6 % från år 2011 (kommungruppen 19,5%
(riket 16,9 %). Det är en ökning med 74 barn på fritidshemmen under år 2012.
Kostnaden per inskrivet barn är 36 500 kr (i kommungruppen är kostnaden 33 600 kr,
riket 34 500 kr). Barn & Skola har en hög personaltäthet och hög andel
högskoleutbildad personal på fritidshemmen i jämförelse med andra kommuner.
Antalet inskrivna barn i grupperna ligger på 36,2 barn (riket 38,8). Uppföljning av
barnens faktiska närvarotid genomförs regelbundet.
9.1 Normer och värden
Fritidshemmen arbetar med att utveckla trygga barngrupper. Pedagogerna lägger stor
vikt vid vårdat språk, att barnen ska vara en bra kompis, de ska vara ansvarstagande
och att alla ska vara delaktiga i olika aktiviteter. Alla barn ska respektera varandra och
barnen tränas i förståelse för varandras olikheter. De tränas i hur de ska formulera sina
tankar om hur en bra kompis ska vara. De tränas också i konfliktlösning och kommer
med egna förslag hur olika situationer kan förbättras. Det är viktigt att barnen lär sig
att reda ut sina konflikter själva. Barnen söker naturligt de vuxnas stöd vid behov och
personalen bemöter barnen utifrån deras individuella behov. Någon enhet anger att de
arbetar aktivt med barnen på fritidsråden utifrån devisen ” Bemöt varje barn som det
behöver bli bemött”. Att visa respekt i ett större perspektiv med fokus på naturen och
närmiljön nämns också i redovisningarna. Kompismassage och avslappning används
också som metoder för att öka kunskapen om normer och värden. Diskussioner om
några av barnkonventionens artiklar har också förekommit på någon enhet.
Arbetssätten varierar i olika former t.ex. samarbetsövningar, värdegrundsaktiviteter.
Trivselregler förekommer på alla fritidshem, i vilka barnen görs delaktiga.
23
Pedagogerna arbetar med att upprätthålla lugn och ro i grupperna. Utifrån barnens
önskemål arbetar pedagogerna även med mer styrda aktiviteter. De rutiner som har
skapats kring samlingar och mellanmål ger god effekt i samtal med barnen kring
normer och värden. Barnen tränas regelbundet på olika sätt i det sociala samspelet och
hur turtagande görs. Trivseln är god för våra barn på kommunens fritidshem vilket är
ett resultat av fritidshemmens goda arbete med grundläggande normer och värden.
Resultatet visar sig i fritidshemmens enkätredovisningar.
9.2 Fritidshemmens uppgift
Fritidshemmen erbjuder barnen en varierad och meningsfull fritidsvistelse som utgår
från deras intressen och behov. Barnens önskemål ligger till grund för planeringen av
de aktiviteter som genomförs både i vardagen och på lov. Pedagogerna utgår från
barnens åsikter vid val av de aktiviteter som sker inom ramen för fritidshemmens
verksamhet. Skapande verksamhet är en viktig del av verksamheten på fritidshemmen.
Fokus på utomhuspedagogik anges som viktigt, extra idrott i samarbete med
idrottsföreningar och tjej- och killgrupper anges som verksamhet.
På fritidshemmen finns det regelbundna aktiviteter på de olika veckodagarna, vilket
skapar trygghet för barnen. Dessutom arbetar pedagogerna med att skapa intresse och
väcka engagemang för aktiviteter som barnen själva är medvetna om. Fritidshemmens
lokaler används flexibelt för olika aktiviteter, vilket stimulerar nyfikenhet och
utveckling.
Fokusområde för fritidshemmen under året har varit spel och lärande. Pedagogerna har
arbetet med utveckling av olika spel- och lärmiljöer, vilket har skett både centralt och
ute på de olika enheterna. En viktig del är hur arbetet har synliggjorts och tydliggjorts
på fritidshemmen. Barnen möter olika, stimulerande spel- och lekmiljöer både ute och
inne, både i samspel med andra men även individuellt i lugn och ro. Verksamheternas
resultat visar ett stort urval av aktiviteter och lärandemiljöer. Pedagogerna använder
sig av strategier i samvaron med barnen, vilket leder till ökad trivsel och att tillfällen
för konfliktsituationer minskas. Fritidshemmens fortsatta ambition är att utveckla sin
verksamhet med olika spel- och lärmiljöer samt att sprida kunskapen om detta inom
kommunen.
9.3 Barns delaktighet och inflytande
Barnen på fritidshemmen har möjligheter till att ta stor del i utformningen av
verksamheten. Pedagogerna arbetar med att låta barnen få delge sina åsikter i olika
möten och samlingar och att ge förslag på olika aktiviteter och påverka innehållet i
fritidshemmens verksamhet i t.ex. fritidssamlingar. Med stigande ålder och mognad
ökar barnets inflytande på innehållet i fritidshemmen.
Ett tydligt exempel på att den praktiska verkligheten fungerar bättre när barnens egna
formuleringar finns med, är vid framtagandet av gemensamma trivselregler. Barnet
har varit med och bestämt att det ska vara så och då följer man reglerna. Det
underlättar och barnens förståelse för uppkomna situationer och dess konsekvenser
blir tydligare. Inköp är ett annat exempel som visar att barnens inflytande ger positiva
effekter i verksamheten, då man på fritidshemmen upplever att barnen tar större
24
aktsamhet om det aktuella materialet. Det finns förslagslådor ute på flera enheter som
också är ett sätt att fånga upp barnens idéer och olika förslag.
Eftersom fritidspedagogerna på verksamheterna arbetar mycket med att säkerhetsställa
trygghet, ge barnen ökat självförtroende, respekt och övningar som främjar allas lika
värden, vågar barnen prata och framför sina idéer på fritidshemmen. De fritidsråd som
finns på flera ställen, gör att barnen känner att de är med och påverkar. Barnen är en
viktig del i fritidshemmens utveckling, vilket vi vill att de ska vara medvetna om.
9.4 Diskriminering och kränkningar
Under året har alla fritidshem fått utbildning i hur arbetet med likabehandling enligt
den nya skollagen och diskrimineringslagen kopplat till fritidshemmen ska
genomföras. Positiva, närvarande pedagoger är förebilder, som förebygger och ger
barnen goda verktyg att arbeta med vid konflikter av olika slag. Pedagogerna
genomför gruppstärkande lekar och övningar, vilka skapar trygghet i barngrupperna.
Genom demokratiska samtal och lösningsmetodik, får barnen det stöd de behöver för
att utvecklas positivt. På fritidshemmen har pedagogerna samtal med barnen om
konsekvenser och de tar fram både positiva och negativa effekter i olika situationer.
Det är viktigt att regelbundet ha diskussioner om känslor och vilka uttryck de kan ta
sig för olika barn i olika situationer. Fritidshemmen poängterar vikten av goda
möjligheter till stöttning och vägledning både inne och ute och att barn med olika
förutsättningar ska kunna uttrycka sina åsikter. Pedagogerna hävdar att barnen är mer
lösningsorienterande och att de tar större ansvar och att de mer förstår konsekvensen
av sina handlingar än tidigare.
9.5 Samarbete fritidshem och hem
Den dagliga kontakten med föräldrarna är den viktigaste delen i samarbetet, vilken
sker vid hämtning och lämning av barnen på fritidshemmen. För att väcka föräldrarnas
nyfikenhet och intresse för den verksamhet som sker på fritidshemmen använder man
sig av olika metoder.
Visuella presentationer av verksamheten finns i fritidshemmens lokaler samt olika
former av presentations – och informationsbrev går regelbundet ut till hemmen.
Den digitala lärplattformen Tango ger möjlighet till snabb och varierad information
både till föräldrar i grupp men även individuellt via snabbmeddelandefunktionen.
Föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in-fika och samlingar av olika slag är andra
sätt att göra hemmen delaktiga, förbättra kommunikationen och att utveckla arbetet
mellan fritidshem och hem. I våra samtal och enkäter ger föräldrar/vårdnadshavare
uttryck för att de är nöjda med fritidshemmens verksamhet.
9.6 Analys och åtgärder
Alla fritidshem arbetar integrerat med skolans verksamhet och är delaktiga i
grundskolans fortsatta utvecklingsarbete. En stor del av fritidspedagogernas arbete
görs under skoldagen och det finns ett utvecklat samarbete under lektionstid och
raster. Arbetet med kvalitet och utvecklingsfrågor är en aktiv del av fritidshemmen.
25
De utgör en viktig länk i helheten och de ökar möjligheterna för barn att lära sig på
olika sätt och utifrån sina olika behov Fritidshemmen i kommunen har under
verksamhetsåret börjat analysera den egna verksamheten utifrån barn- och
föräldraenkäter, verksamhetens organisation samt det systematiska kvalitetsarbetet
med utvecklingsplaner och arbete med samtalsguiden för kvalitet och utveckling.
Ett tydligt mönster för fritidshemmen är de insatser som genomförs för att skapa
trygghet i grupperna. Detta är ett omfattande arbete som sker på många olika sätt, en
ständigt pågående process där stor vikt läggs vid förebyggande åtgärder, träning i
demokratiska värderingar och förståelse för individen.
Spel och lärande som del av en meningsfull fritidsvistelse med digitala verktyg, är ett
annat dominerande mönster för alla kommunens fritids. Mycket tid har lagts på att
utveckla stimulerande lär- och spelmiljöer under året på alla plan vilket också har
resulterat i att det finns ett stort antal spel- och lärmiljöer för barnen att ta del av.
Personalen har haft regelbundna träffar för att dela med sig av sina enheters
erfarenheter samt för att ta del av andra enheters kunskap, vilket har lett till en
kvalitativ kommunfortbildning. Det finns ett stort behov att fortsätta och fördjupa den
utveckling som har skett under året. Den digitala utvecklingen har varit mycket
positiv. I detta arbete utkristalliserar sig ytterligare ett tydligt mönster där barnens
delaktighet och inflytande tydligt har ökat. Barnens kunskaper om olika digitala
miljöer har tagits tillvara och de har varit mycket aktiva i utvecklandet av nya
lärmiljöer.
Ytterligare ett mönster som går att finna på alla fritidshemmen är det systematiska
utbildningsarbetet med likabehandlingsplanen kopplat till fritidshemmen. Här
medvetandegörs på alla enheter insatser som stödjer pedagogernas arbete med normer
och värden. Resultatet upplevs vara att barnen är mer fokuserade på att lösa olika
situationer som kan uppstå och att de har utvecklat en större medvetenhet kring
värdegrundsfrågor.
Fritidshemmens resultatredovisningar visar också på ett gott, utvecklat samarbete med
barnens hem. De erbjuder många olika vägar till information och möten. Den digitala
lärplattformen har blivit en ny dimension till kontakt och information, vilket
ytterligare har utvecklat samarbetet. Ett tydligt mönster är den bredd av variation och
kontaktmöjligheter som erbjuds hemmen i kommunen.
9.7 Åtgärder
Säkerhetsställa att alla fritidshem har en årlig plan mot diskriminering och
kränkning
Öka informationen till vårdnadshavare om hur de kan påverka innehållet i
fritidshemmens verksamhet
Processledarna fortsätter träffas 3 gånger/termin för att arbeta med uppdragen i
Kvalitets- och utvecklingsplanen KUFF
Arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, föreläsning och
nätverksträffar
Föreläsning om fritidspedagogik. Inspiration till det fortsatta kvalitetsarbetet
26
10. Grundskolan
Förutsättningar År 2010 År 2011 År 2012
Antal barn 4 126 3 830 4 013
Antal barn fristående skola 198 227 263
Andel % 6-åringar i
förskoleklass
98 % 98 % 97,3 %
Andel % årsarbetare med
högskoleutbildning i
förskoleklass
93 % 93 % 98 %
Antal årsarbetare/100 elever i
förskoleklass
6,5 8,3 6,9
Antal lärare med pedagogisk
högskoleexamen
93 % 93 % 92 %
Antal lärare/100 elever i årskurs
1-9
8,2 9,2 8,4
Personalkostnad/elev 39 547 kr 40 102 kr 37 663
Övriga kostnader/elev 2 403 kr 2 436 kr 2 634
Antalet elever i grundskolan har minskat under de senaste åren, men i år är det en
ökning med 183 elever i jämförelse med föregående år.
Antal lärare på 100 elever är 8,4 vilket är i nivå med riket (kommungruppen 8,6, riket
8,3). Andelen högskoleutbildade lärare i kommun ligger på 92 % (kommungruppen 90
%, riket 89 %).
Kostnaden per elev är 77 500 kr (kommungruppen 84 100 kr, riket 88 000 kr). Trots
att kostnad per grundskolebarn i Lidköping ligger på en lägre nivå än jämförbara kom-
muner uppvisas goda resultat i nationella prov och betyg. Elevernas resultat ligger i de
flesta mätningar över rikssnittet. Kostnaden per elev ligger 8 procent under den
standardkostnad som är lagd för Lidköpings kommun. Med utgångspunkt från låga
kostnader och goda resultat för eleverna ligger Lidköping rankad på 49:e plats när det
gäller effektivitetstal i Sveriges Kommuners och Landstings, öppna jämförelser år
2012
På en grundskola i kommunen finns en särskild undervisningsgrupp (internationella
klassen) för nyanlända elever. Denna undervisningsform är ett led i att även ge en
introduktion i det svenska samhället och ger eleven förutsättningar för att därefter
flytta över till sin hemskola. Det fanns ca 25 elever per termin i den internationella
klassen under år 2012.
10.1 Normer och värden
Ett gediget värdegrundsarbete genomförs på de olika enheterna. Förståelsen för
samverkan mellan värdegrunden och kunskapsutvecklingens betydelse har ökat.
Åtgärder som främjar trivsel, respekt för olikheter och goda relationer genomsyrar alla
enheter. Närmiljön och omvärlden betonas också.
27
Det elevaktiva perspektivet genomsyrar de olika aktiviteterna. Samtal och övningar
kring värdegrunden genomförs på olika sätt. Variationerna är många både på en och
samma enhet och mellan de olika enheterna. Värdegrundsarbetet justeras efter behov
för att precis rikta de insatser som finns på den aktuella enheten, vilket leder till hög
relevans för alla involverade. Flera enheter redovisar att arbete genomförs i
tvärgrupper, åldersblandat, med externa aktörer för att stärka eleverna. I de fall då
konflikter förekommer riktar man även in sig på att ge eleverna strategier för att själva
kunna reda ut situationen och arbeta fram lösningar.
Trivsel och trygghet för kommunens elever är den grund som enheternas arbete vilar
på. Genom att vara tydlig, strukturerad och att ha ett medvetet förhållningsätt kring
värdegrundsfrågor, arbetar pedagogerna och elevhälsoteamen för att lotsa eleverna
framåt i utvecklingen av det sociala samspelet. Samarbetet med hemmen betonas
också verksamheternas redovisningar.
Genom att bygga på elevernas självkänsla och respekt för den egna personen, så ökar
man förståelse för andra individer och olikheter. Människors lika värde lyfts på olika
håll samt att man kontinuerligt arbetar mot de övergripande målen. Den öppna
dialogen med eleverna leder till att acceptansen för olikheter ökar samt är
relationsstärkande i gruppen/klassen.
Förebyggande värdegrundsarbete sker på så sätt att personalen är medveten om att
arbetet kring normer och värden är ett pågående arbete som hela tiden måste erövras
och hållas vid liv med olika konstellationer på enheterna. Elever och pedagoger är
delaktiga i olika nivåer, på olika sätt som redovisas. Många olika relationsstärkande
temaarbeten genomförs på enheterna, vilket påverkar resultaten i klassrummen med
studiero som följd.
Det flesta enheter uppger sig mäta trygghet och trivsel via elev- och föräldraenkäter.
Vid någon enhet uppges att rektor genomför elevintervjuer med ett stort antal elever.
Redogörelse för jämställdhetsarbete omnämns inte separat i enheternas redovisningar
utan ingår i de olika värderingsövningar som sker på individ- grupp- och klassnivå.
10.2 Kunskaper
Arbetet under året har fokuserats på att fortsätta med lokala pedagogiska planeringar
(LPP) och bedömningsmatriser för kunskapsutveckling. Det är viktigt att eleverna
anser att kunskap är viktigt och att de ser att den egna utvecklingsprocessen går
framåt. Många enheter har lagt stort fokus vid implementeringen av den nya
läroplanen och det fortsatta arbetet med den.
Digitala verktyg som en del av den nya kunskapsutvecklingen har varit mål för några
enheter. Entreprenöriellt lärande och kunskaper om hållbar utveckling har varit fokus
för några enheters kunskapsutveckling samt naturvetenskap och teknik för alla (NTA).
Flera skolor redovisar språk- och matematikutvecklingsområden på ett grundligt och
nyanserat sätt med läsutveckling, ord- och begreppsinlärning samt problemlösning och
matematiskt tänkande.
28
Metoderna har varit individuella, i olika gruppkonstellationer och i klass, med
enskilda lärare/handledare, föreläsningar, studiebesök, utflykter, varierade digitala
metoder, värdegrundsarbete, ungdomsforum, arbete med skapande skola, teamarbete
och ämnesövergripande arbete.
Resultat som vi har funnit visar på att ordförståelse och förmågan att språkligt
uttrycka sig har ökat. Vi upplever att vi har fått fler nyfikna elever som har ökat sin
förmåga att samarbeta i olika situationer. Deras skapande förmågor har utvecklats och
tillit till det egna lärandet och förmåga att se olika inlärningssätt har utvecklats.
En viktig del är att eleverna har utvecklat en större förståelse för den nya läroplanens
mål, hur de olika förmågorna beskrivs och hur man utvecklar sina förmågor. Många
enheter beskriver att måluppfyllelsen har ökat på enheterna.
Bevis på resultat beskrivs på de olika enheterna med elevernas individuella
prestationer på nationella prov årskurs 3, 6 och 9 i respektive ämne. Det finns även
andra former av bevis t.ex. läsutvecklingsscheman, skriftliga omdömen, IUP,
utvärderingar och t.ex. portfoliodokumentation. Nya digitala former för bevis har
utvecklats med den ökade tillgången av digitala hjälpmedel. På våra högstadieskolor
ser man att det har skett en ökning av elevantal som väljer att fördjupa sig i ämnena
för att ytterligare öka sina kunskaper i ämnesfördjupning.
Mjuka värden är elevernas egen tillfredsställelse av sina resultat, att de utför
arbetsuppgifter med glädje och engagemang. Elevernas egen upplevelse av trygghet,
de visar handlingsförmåga och delger enheternas personal med sina
utvecklingsreflektioner.
Analysen som görs är att det arbete som har lagts ner på att förklara, exemplifiera,
konkretisera och tydliggöra läroplanens förmågor har gett resultat. Arbete med
pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser ger resultat för att synliggöra målen
och kunskaper för eleverna. Det är dock ett ständigt, pågående arbete på alla enheter
som kontinuerligt vidareutvecklas. Att systematiskt arbeta med elevernas
kunskapsutveckling leder till att fler elever når målen. Dokumentationen är en viktig
del för att synliggöra elevernas resultat och utveckling.
Den ökade tillgången på digitala hjälpmedel visar att det har ökat möjligheterna att
undervisningen sker mer varierat och att fler inlärningsstilar kan tillgodoses oftare.
För att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ännu mer, finns det en önskan om att
skapa fler samarbetsytor mellan personal på olika enheter. Ett annat
utvecklingsområde högre upp i åldrarna är att hjälpa eleverna att kunna ta ansvar för
sina studier och att skolan måste bli bättre på att se till att elevernas arbetsbelastning är
rimlig under de sista grundskolåren.
29
10.3 Kunskapsöversikt
Skolans uppdrag är att alla elever skall nå målen enligt gällande läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Syftestexterna i respektive
ämne ger beskrivningar av de förmågor som eleverna ska utveckla och vilka
förutsättningar undervisningen ska ge. De beskrivande delarna anger det centrala
innehållet för årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Kunskapskrav för betygsstegen E, C och A
finns beskrivna för slutet av årskurs 6 och 9, både linjeärt och i tabellform.
Eleven ges en summativ bedömning utifrån kunskapskraven. I de fall då eleverna inte
uppfyller kunskapskraven, har åtgärder vidtagits och det finns åtgärdsprogram. Alla
elever har en individuell utvecklingsplan(IUP) och skriftliga omdömen.
Nedan följer resultat för: - Nationella prov år 3
- Nationella prov år 6
- Nationella prov år 9
- Betyg i årskurs 9 fördelat på alla ämnen
- Meritvärde för årskurs 9
10.3.1 Nationella ämnesprov årskurs 3
Lidköpings kommun Antal elever som genomfört provet
Matematik 361
Svenska 346
Svenska som andraspråk 17
(källa: SIRIS)
Resultat på ämnesprov årskurs 3 matematik
Delprov
Antal elever Totalt Lidköping
Andel % som har
nått kravnivån
av samtliga elever
Totalt riket
Andel % som har
nått kravnivån
av samtliga elever
Mätning,
geometriska begrepp
373 87, 9 89, 2
Matematiska
likheter,
huvudräkning
373 87, 4 89, 7
Räknesättens
egenskaper
373 91, 2 91, 5
Mönster,
huvudräkning
373 85, 3 88, 3
Skriftliga
räknemetoder
373 81, 2 83, 3
Bråk och
huvudräkning
373 84, 7 86, 3
Kommunikation och
begrepp
373 94, 1 92, 4
(källa: SIRIS)
30
Analys av resultatet på ämnesproven i matematik årskurs 3
Högst resultat på delprov (alla elever) Kommunikation och begrepp: 94,1 %
(riket 92,4 %)
Lägst resultat på delprov (alla elever) Skriftliga räknemetoder: 81,2 %
(riket 83,2 %)
Högst resultat på delprov flickor Kommunikation och begrepp
Lägst resultat på delprov flickor Skriftliga räknemetoder
Högst resultat på delprov pojkar Kommunikation och begrepp
Lägst resultat på delprov pojkar Skriftliga räknemetoder
(källa: SIRIS)
Måluppfyllelsen på de nationella proven i matematik i årskurs tre har sjunkit sedan år
2011. Eleverna i Lidköpings kommun visar lägre resultat i sex av sju delprov än
övriga elever i riket. Flickor och pojkar redovisar sina styrkor och svagheter inom
samma matematiska delområden. När det gäller matematisk kommunikation och
begrepp visar kommunens elever ett högre resultat än riket. Den största negativa
avvikelsen ligger i mönster och huvudräkning, vilken ligger på -3.0 %. Den minsta
negativa avvikelsen redovisar räknesättens egenskaper; -0.3 %. Övriga avvikelser
ligger i snitt på -2.0 %.
Resultat på ämnesprov årskurs 3 svenska
Delprov
Antal elever Totalt Lidköping
Andel % som nått
kravnivån av
samtliga elever
Totalt i riket
Andel % som nått
kravnivån av
samtliga elever
Muntlig uppgift 356 98, 0 97,4
Läsning skönlitterär
text
356 94,4 95,3
Läsning faktatext 356 91,9 92,4
Elevens högläsning 356 93,8 93, 4
Elevens textsamtal 356 95,8 96, 5
Skrivuppgift:
berättande text
356 89,0 89, 8
Skrivuppgift:
stavning och
interpunktion
356 85,7 87,0
Skrivuppgift:
beskrivande text
356 85,7 84, 7
(källa: SIRIS)
Analys av resultatet på ämnesproven i svenska årskurs 3
Högst resultat på delprov för alla elever Muntlig uppgift 98 % (i riket 97,4 %)
Lägst resultat på delprov för alla elever Skrivuppgift: stavning, interpunktion och
skrivuppgift beskrivande text; 85,7 % (riket
87,0 % respektive 84,7 %)
Högst resultat på delprov flickor Muntlig uppgift
Lägst resultat på delprov flickor Skriftlig uppgift: beskrivande text
Högst resultat på delprov pojkar Muntlig uppgift
Lägst resultat på delprov pojkar Skrivuppgift: stavning och interpunktion
31
Även vad gäller resultaten i svenska på de nationella ämnesproven har
måluppfyllelsen blivit lägre sedan föregående år. I tre av delproven visar eleverna i
Lidköpings kommun upp högre resultat än samtliga elever i riket och det är på den
muntliga uppgiften, elevers högläsning och skrivuppgiften med beskrivande text. I
övriga fem delprov ligger kommunens elever lägre än elever totalt i riket.
Avvikelserna är dock mindre än de avvikelser som finns för ämnesproven i
matematik. Den största avvikelsen på -1,3 % representerar den skriftliga uppgiften
med stavning och interpunktion.
Resultat på ämnesprov i svenska som andraspråk för år 3
Delprov:
Totalt antal elever
Totalt Lidköping
Andel % som nått
kravnivån av
samtliga elever
Totalt i riket
Andel %som nått
Kravnivån av
samtliga elever
Muntlig uppgift 17 94,1 87,1
Läsning skönlitterär
text
17 88,2 79,7
Läsning faktatext 17 88,2 74,4
Elevens högläsning 17 88,2 77,5
Elevens textsamtal 17 94,1 82,6
Skrivuppgift:
berättande text
17 76,5 76,2
Skrivuppgift:
stavning och
interpunktion
17 82,4 70,8
Skrivuppgift:
beskrivande text
17 58,8 60,9
(källa: SIRIS)
Analys av resultaten i svenska som andraspråk årskurs 3
Resultaten för de 17 elever som genomförde de nationella ämnesproven i år 3, varav
alla redovisade är flickor, är mycket höga generellt. Eleverna i Lidköpings kommun
visar ett högre resultat procentuellt sett än för samtliga elever i riket på sju av de åtta
delproven. Muntlig uppgift samt elevens textsamtal är de två delprov som våra elever
når högst resultat på; 94,1 % på respektive prov. Lägst resultat når våra
andraspråkselever i delprovet skrivuppgift beskrivande text, med 58,8 %. Här
återfinns den största negativa avvikelsen på – 2,1 %. Den högsta positiva avvikelsen
ligger på 13,8 % och gäller elevernas förmåga att läsa faktatexter.
Sammanfattande analys av resultaten på ämnesproven i årskurs 3.
Vi kan se en något försämrad nivå på resultaten i matematik och svenska under året.
Vid en jämförelse av tidigare års totala resultat, visar det sig att kommunens elever får
ett sviktande resultat i flera delprov i matematik och svenska än tidigare. De
procentuella skillnaderna är större i matematik än i svenska. Innehållet i ämnesproven
från år 2011 och år 2012 visar en större skillnad i matematik än i svenska, vilket
manar till försiktighet vad gäller delprovsanalyserna i matematik. Det är lättare att se
32
mönster för delproven i svenska, där flertalet prov är av liknande karaktär mot
föregående verksamhetsår. Det finns dock likheter i graden av försämring i delproven
som mäter mönster i matematik och delprovet som mäter beskrivande text i svenska,
där graden av försämring ligger runt – 10 %.
I svenska som andraspråk är det positivt att notera att kommunens elever har ett
resultat som är högre än övriga riket på majoriteten av delproven. De positiva
resultaten ligger i snitt upp mot 10 % mer än delresultaten för övriga ämnen.
Analysunderlaget är dock mycket mindre till antalet elever. Statistiken visar även bara
ett feminint genusunderlag för verksamhetsåret.
De elever som inte når upp till kravnivån har stöd och individuella åtgärdsprogram.
Ute på skolenheterna behövs det genomföras en grundlig analys av den egna enhetens
resultat utifrån ämnesproven för att kunna justera undervisningen och kompensera upp
för de brister som visat sig under verksamhetsåret. De systematiska kvalitetshöjande
åtgärder som behövs bör dokumenteras och analyseras tillsammans med enhetschefen
och i kollegiet.
10.3.2 Nationella ämnesprov årskurs 6
Under år 2012 genomfördes nationella ämnesprov i engelska, matematik, svenska och
svenska som andraspråk för första gången.
Antal deltagande
elever i samtliga (vår
kursivering) delprov
och andelen som nått
kravnivån
Totalt antal elever
Totalt Lidköping
Andel % som har
nått kravnivån
Totalt i riket
Andel % som har
nått kravnivån
Engelska 356 88,5 86,9
Matematik 354 86,7 78,6
Svenska 334 89,5 82,1
Svenska som
andraspråk
20 70,0 54,3
( källa: SIRIS)
Nationella ämnesprov i engelska för årskurs 6
Delprov:
Totalt antal elever
Totalt Lidköping
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Totalt i riket
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Muntlig
interaktion/produktion
359 90,0 88,4
Receptiv förmåga 359 94,4 89,5
Skriftlig produktion 359 92,8 86,8
(källa: SIRIS)
33
Analys av resultaten i engelska för årskurs 6
Högst resultat på delprov (alla elever) Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna
Lägst resultat på delprov (alla elever) Muntlig interaktion/produktion
Högst resultat på delprov flickor Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna
Lägst resultat på delprov flickor Muntlig interaktion/produktion
Högst resultat på delprov pojkar Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna
Lägst resultat på delprov pojkar Muntlig interaktion/produktion
(källa: SIRIS)
Elever i Lidköping visar totalt ett högre resultat än elever i övriga riket. (Skolverkets
databas visar upp olika siffror beroende totalt antal elever som deltagit i samtliga
ämnesprov och delproven i engelska i sig.) Flickor och pojkar uppvisar gemensamma
styrkor och utvecklingsmöjligheter inom samma delprov. Det finns en skillnad jämfört
med övriga riket som är värd att notera, nämligen att elever i Lidköping har sin största
utvecklingspotential i muntlig interaktion och produktion jämfört med skriftlig
produktion för övriga riket. Det är positivt då det generellt upplevs lättare för
pedagoger och elever att utveckla den muntliga förmågan än den skriftliga.
Nationella ämnesprov i matematik för årskurs 6
Matematik
Totalt
i Lidköping Totalt i riket
Delprov: Antal elever
359
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
A muntligt 359 95,8 91,1
B 359 91,6 84,3
C 359 95,5 89,4
D 359 90,8 81,2
(källa: SIRIS)
Analys av resultaten i matematik för årskurs 6
Högst resultat på delprov (alla elever) A muntligt
Lägst resultat på delprov (alla elever) D
Högst resultat på delprov flickor A muntligt
Lägst resultat på delprov flickor D
Högst resultat på delprov pojkar C
Lägst resultat på delprov pojkar B och D
(källa: SIRIS)
Andel elever i procent som uppnår kravnivån av samtliga elever ligger över 90 % på
alla fyra delprov och två delprov ligger på över 95 %. Resultaten för elever i
Lidköping och övriga elever i riket uppvisar liknande resultat gällande högsta och
lägsta resultat. Det högsta resultatet är i det delprov som testar muntligt och det lägsta
resultat är för delprov D.
34
Nationella ämnesprov i svenska för årskurs 6
svenska
Totalt
i Lidköping Totalt i riket
Delprov: Antal elever
337
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Muntlighet 337 97,9 93,3
Läsförståelse 337 96,1 92,7
Skrivuppgift
berättande text
337 95,0 87,3
Skrivuppgift
argumenterande text
337 92,9 86,9
(källa: SIRIS)
Analys av resultaten i svenska för årskurs 6
Högst resultat på delprov (alla elever) muntlighet
Lägst resultat på delprov (alla elever) skrivuppgift argumenterande text
Högst resultat på delprov flickor muntlighet och skrivuppgift argumenterande
text
Lägst resultat på delprov flickor skrivuppgift berättande text
Högst resultat på delprov pojkar muntlighet
Lägst resultat på delprov pojkar skrivuppgift argumenterande text
(källa: SIRIS)
På ämnesproven i svenska redovisar kommunens elever höga resultat, samtliga över
90 %. Våra elever visar högre delprovsresultat på alla delprov än med övriga elever i
riket. Den största positiva skillnaden med övriga elever i riket är inom delprovet
skrivuppgift berättande text där differensen är på 7,7 % mer för Lidköpings elever.
Innehållsmässigt så redovisar delproven ett liknande resultat för eleverna i vår
kommun med övriga elever i riket gällande högsta och lägsta resultat, även om
resultaten för Lidköping är högre. Det högsta resultatet återfinns i muntlighet och det
lägsta i skrivuppgift argumenterande text.
Genusmässigt så överensstämmer resultaten i stort med riket och mellan flickor och
pojkar, vilka har liknande styrkor och liknande utvecklingsmöjligheter.
Nationella ämnesprov i svenska som andraspråk för årskurs 6
Svenska som
andraspråk
Totalt
i Lidköping Totalt i riket
Delprov: Antal elever
22
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Andel % som har
nått kravnivån av
samtliga elever
Muntlighet 22 90, 9 73, 6
Läsförståelse 22 77, 3 65, 0
Skrivuppgift
berättande text
22 77, 3 64, 3
Skrivuppgift
argumenterande text
22 68, 2 63, 7
35
(Källa: SIRIS)
Analys av resultaten i svenska som andraspråk för årskurs 6
Högst resultat på delprov (alla elever) muntlighet
Lägst resultat på delprov (alla elever) skrivuppgift argumenterande text
Högst resultat på delprov flickor muntlighet och skrivuppgift argumenterande
text
Lägst resultat på delprov flickor skrivuppgift berättande text
(Källa: SIRIS)
Av det rapporterade underlaget är återigen alla elever flickor av okänd anledning.
Kommunens elever redovisar ett mycket gott resultat, högre resultat i samtliga delprov
än elever totalt i riket. Elever i riket och elever i vår kommun visar samma delresultat
vad gäller högsta och lägsta; muntlighet och skrivuppgift argumenterande text. Det är
för övrigt samma resultat även för förstaspråkselever.
I delprovet muntlighet redovisar eleverna i Lidköping en positiv avvikelse på 17,3 %,
vilket är mycket högt. Övriga delprov visar en hög positiv avvikelse, över 10 %
förutom den av eleverna upplevda svåraste, skrivuppgift argumenterande text, där
avvikelsen är lägre men dock positiv, 4,5 %.
Sammanfattning av resultaten av de nationella ämnesproven för årskurs 6.
Generellt går det att utläsa en positiv utveckling av elevernas kunskaper i årskurs 6 .
Den huvudsakliga delen av resultaten i alla delprov visar på en hög måluppfyllelse,
över 90 % i engelska, matematik och svenska samt ett delprov i svenska som
andraspråk. I alla delprov i de fyra ämnena ligger resultaten för Lidköpings elever
över resultaten för övriga elever i riket.
Naturligtvis är det viktigt att se de elever som inte når målen, vilket görs via särskilda
insatser, överlämningar och åtgärdsprogram. Vikten av analys på individnivå är
grundläggande för elevens kunskapsutveckling och fortsatta måluppfyllelse. Arbetet
på enheterna bör organiseras så att den kunskap som de nationella proven ger för det
fortsatta lärandet kommer mottagande lärare tillgodo och att eleven kan börja bygga
upp den faktiska kunskapsnivån direkt.
Resultaten från de nationella ämnesproven i år 6 ger de ansvariga på kommunens
högstadieskolor ett gott redskap för att följa elevernas utveckling i kommande
verksamhetsår.
36
10.3.3 Nationella ämnesprov årskurs 9
Nationella prov årskurs 9 2011
Lidköpings kommun Antal elever Andel % som har
nått målen i
Lidköping
Andel % som har
nått målen i riket
Engelska 445 96 97
Matematik 445 76 81
Svenska 420 95 97
(Källa: SIRIS)
Nationella ämnesprov årskurs 9 2012
Lidköpings kommun Antal elever Andel % som har
nått målen i
Lidköping
Andel % som har
nått målen i riket
Engelska 453 96 97
Matematik 453 80 83
Svenska 433 97 97
(Källa: SIRIS)
Databasen SIRIS redovisar inte underlag som är färre än tio elever, vilket har varit fallet för
delproven i svenska som andraspråk. Det gör att man inte kan dra några slutsatser av de
knapphändigt redovisade uppgifterna för årskurs 9.
Engelska
Resultaten totalt jämfört med föregående år ligger på samma nivå. Det bästa resultatet
uppvisar kommunens elever i delmålet muntlig kommunikation, där 97 % av eleverna
har nått kunskapsmålen, samma resultat som riket i övrigt. Den lägsta måluppfyllelsen
i engelska har kommunens elever i receptiv förmåga, dvs. att höra och förstå samt läsa
och förstå, vilken ligger på 95 %.den överensstämmer också med siffror för riket i
övrigt. En förskjutning av delområden har skett från föregående år vad gäller lägsta
resultaten, från skriftlig produktion till receptiv förmåga.
Pojkar i kommunen har svårast för skriftlig produktion och flickor har svårast för den
receptiva förmågan, vilken också är samma som för riket.
Matematik
Jämfört med föregående år uppvisar matematik ett något bättre resultat under 2012.
Resultatet har stigit upp till 80 % måluppfyllelse i matematik på de nationella proven.
Här ligger kommunens elever lägre än riket som ligger på 83 %. Provens konstruktion
gör att det inte går att avläsa några resultat av olika delområden. Det är av största vikt
att vi ökar kunskapsnivån för kommunens elever i matematik.
Svenska
Av de elever som genomförde provet uppvisas måluppfyllelse på 99, 8 % i muntlig
kommunikation. Jämförbara siffror för riket är 97 %. 91 % av eleverna i Lidköpings
kommun når målen i läsförståelse och 90 % uppnår målen för skriftlig produktion.
Även här uppvisar kommunens elever ett bättre delprovsresultat än föregående år.
Motsvarande siffror i riket är 93 % i läsförståelse och 94 % i skriftlig kommunikation.
Generellt har flickor högre delprovsbetyg än pojkar i svenska.
37
Sammanfattning av de nationella ämnesbetygen år 9
Resultaten i engelska ligger på oförändrad nivå från föregående år. Däremot har
resultaten i matematik och svenska ökat något, där matematik har gjort den största
ökningen. Det är enbart i svenska totalt som eleverna i kommunen ligger på samma
andel som övriga riket. I engelska ligger man något under riket och den största
avvikelsen är i matematik, som ligger på – 3,0 % från övriga riket.
Skolenheternas analys av de nationella provresultaten är en viktig del för att utveckla
verksamheten och undervisningen. För en enhetlig bedömning ges möjlighet att
utveckla det kollegiala nätverkandet i möten som bör ske mellan alla
högstadieskolorna.
10.3.4 Slutbetyg årskurs 9
Slutbetyg fördelat på ämnen
Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 9 anges i betygsstegen godkänd, väl
godkänd och mycket väl godkänd.
Andel % elever som
har nått målen i
respektive ämne
År 2010 År 2011 År 2012
Bild 94 99 99
Engelska 94 94 93
Hem- och
konsumentkunskap
96 97 96
Idrott och hälsa 91 96 94
Matematik 92 93 92
Moderna språk 92 95 94,5
Modersmål 100 95 100
Musik 95 96 97
NO
Biologi 91 94,5 95
Fysik 91 92 93
Kemi 92 92 91
Slöjd 95,5 98 97
SO 97 94,5 97
Geografi 90 97 95
Historia 85 97 95
Religion 88 96 95
Samhällskunskap 85 97 96
Svenska 96 97 97
Svenska som
andraspråk
90 96 85
Teknik 94,5 94,5 97
38
Analys av slutbetyg årskurs 9 2012
Urval av jämförelse av betyget MVG i riket och grundskolan – slutbetyg per ämne i årskurs 9.
Ämne Resultat - analys
Engelska Lidköping har ett lägre resultat än riket.7 %
fler MVG i riket än i Lidköping. 10 % fler
MVG riket för flickorna.
Idrott och hälsa 6 % fler MVG i riket.
Matematik 2 % fler MVG i riket. Ingen skillnad i genus i
Lidköping för antal MVG.
Musik 5 % fler MVG hos oss än i riket. Dubbelt så
många MVG bland flickorna i Lidköping.
Slöjd Det är 10 % fler MVG i riket än i Lidköping.
I Lidköping får flickor 10 % mer MVG än
pojkar.
Religion 5 % fler MVG i riket än i Lidköping. 7% fler
MVG för flickor i Lidköping än för pojkar.
Svenska 7 % fler MVG i riket än i Lidköping. 10%
fler MVG för flickor i riket än i Lidköping
Svenska som andraspråk 5 % fler MVG i Lidköping än i riket.
(Källa: SIRIS)
Av 21 slutbetyg av betyget MVG i jämförelse med riket, uppvisar Lidköping lägre
resultat än riket i tretton ämnen, samma resultat i tre ämnen (biologi, historia, kemi)
och ett högre resultat än riket i övrigt i fem ämnen (bild, hem- och konsumentkunskap,
modersmål, svenska som andraspråk och teknik). Slöjd är fortfarande ett ämne som
har få MVG tillsammans med geografi och svenska som andraspråk.
De ämnen där flest elever i kommunen inte når målen för slutbetyg i år 9 är svenska
som andraspråk (15 %), kemi (9 %) och matematik (8 %).
Flickors MVG kontra pojkars: Flickor har fler MVG i samtliga ämnen
förutom idrott och hälsa samt
samhällskunskap
Flickor flest antal MVG: Modersmål, hem- och konsumentkunskap,
bild, moderna språk, SO, idrott och teknik
Flickor minst antal MVG: Svenska, svenska som andraspråk, geografi
och slöjd
Flickor inte har nått målen: Kemi, matematik, idrott och hälsa
Pojkar flest antal MVG: Idrott och hälsa, engelska och historia
Pojkar minst antal MVG: Slöjd och svenska
Pojkar ej nått målen: Kemi, engelska och moderna språk
(Källa: SIRIS)
39
Meritvärde årskurs 9 år 2012
Genomsnittligt
meritvärde
Andel % behöriga till
nationellt program
Andel % som har
nått målen i alla
ämnen
Riket 211 87, 5 % 82
Lidköping 209 88 % 79,7
Meritvärde årskurs 9 Totalt antal meritpoäng i
Lidköping
Totalt antal meritpoäng i
riket
Samtliga elever 209 211
Pojkar 198 199
Flickor 221 224
Elever med utländsk
bakgrund
203 207
Källa: SIRIS
(Elever med utländsk bakgrund kan definieras på två sätt: födda i Sverige och födda
utomlands. Ovanstående siffror baserar sig på begreppet födda i Sverige. Riktvärdet för elever
födda utomlands är lägre och ligger i riket på 176.)
Analys slutbetyg årskurs 9 vårterminen 2012
Jämfört med föregående verksamhetsår har elevernas meritvärde sjunkit från 210 till
209. Flickorna har höjt sitt meritvärde något medan pojkarnas har sjunkit i
motsvarande grad. Skillnaden i meritvärde mellan flickor och pojkar har ökat sedan
förra året och ligger nu på 23 poäng. I riket ligger det något högre, 24 poäng.
Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat problematiseras på skolorna.
Framöver är man intresserad av att kunna göra en djupare analys av frågan med
resultaten från de nationella proven från år 6 för att kunna jämföra och se om det finns
liknande mönster redan tidigare.
Skolorna arbetar på olika sätt för att nå högre måluppfyllelse utifrån sina olika
förutsättningar. En skola anger svårigheter med att sätta in korrekt stöd och problem
med resursverksamhetens information kring uppföljning. Den anger det viktiga arbetet
med förhandsbedömning, kartläggning och pedagogutredning som inte har fungerat så
bra som det var önskvärt, vilket har försvårat arbetet.
Det faktum att skolorna har arbetat i brytpunkten mellan två läroplaner och olika
betygssystem är en smula störande och gör att analyser kan halta, då enheterna arbetar
efter två skilda system. Men man poängterar att tolkning kring mål och bedömning i
dialog är ett fortsatt viktigt arbete på enheterna. Det är en fortsatt utmaning för
skolorna att få fler elever att nå högre betyg då Lidköping ligger under resultatet i riket
i de flesta ämnen gällande betyget MVG.
Fortsatt arbete med systematik kring betygsanalyser som två av tre högstadieskolor
visar i sina resultatuppföljningar, visar ett synligt, medvetet sätt att arbeta vidare med
betygsfrågorna för varje ämne på skolorna.
40
10.4 Elevens ansvar och inflytande
En viktig metod för att öka elevernas inflytande och delaktighet är att införa det nya
systemet Tango. Det har lett till att eleverna kan ta större ansvar och få inflytande på
den egna utvecklingen. Det ger struktur över arbetsmaterial och planering, vilket leder
till utveckling och framgång för eleverna.
Den ökade elevnära tillgången på digitala verktyg ökar eleverna ansvar och inflytande.
Tydlighet och diskussioner kring pedagogiska planeringar, mål och bedömning sker
regelbundet och medvetet på skolenheterna.
Tillgång till synliga läxscheman och långsiktiga planeringar underlättar för eleverna.
De kan styra val av redovisningsformer och medvetet tränas det mot de områden de
behöver utveckla. Eleverna är också med och formulerar egna utvecklingsmål. För att
ge pojkar och flickor samma utrymme i klassrummet används olika medvetna metoder
som tränas.
Hela tiden arbetar enheterna med att göra eleverna delaktiga i olika demokratiska
forum.
Resultat som redovisas är en ökad elevaktivitet på Tango. Eleverna är också
medvetna om sitt ansvar för de digitala verktyg som de har tillgång till och värdesätter
de i stor utsträckning. Det har ökat möjligheterna för eleverna att påverka och ha
ansvar för sin kunskapsutveckling. Mer aktiviteter finns på Tango såsom
dokumentation av både elever och lärare, information och planeringar. Eleverna
använder Tango också som ett kontaktforum mellan sig och sina lärare.
Eleverna visar en större medvetenhet om och intresse för mål och bedömning, vilket
har resulterat i ett mer medvetet arbete från elevernas sida. De reflekterar och
sammanställer sitt resultat av sina kunskaper på olika sätt. Upplevelsen av att eleverna
kan påverka och får ha inflytande över sin skolsituation har ökat på ett positivt sätt.
Bevis på elevernas ansvar och inflytande syns på klassråd, elevråd, matråd, miljöråd,
projekt skapande skola, gemensamma trivselregler, kamratstödjare t.ex. Elevens
delaktighet synliggörs även då eleverna leder sitt eget utvecklingssamtal. Elever håller
även i lektioner och gemensamma samlingar för varandra.
Eleverna får i det dagliga arbetet på sina olika skolenheter olika arbetssätt och
redovisningsformer.
Analys av resultaten kring elevers ansvar och inflytande är att de stärks i att själva
ansvara för sina val och beslut och att det är gynnsamt för lärandet. Denna träning
upplevs som oerhört viktig för framtiden. Det stora flertalet elever blir mer motiverade
och aktiva i sitt skolarbete när de vet och förstår vad som förväntas av dem. Då ökar
också resultaten.
Det är viktigt att alla känner sig delaktiga för att de gemensamma mål och aktiviteter
som skolan genomför ska få gemensam bäring. Positiva förväntningar och medveten
träning ger också ett gradvis bättre resultat.
På enheterna säger man att arbetet med de pedagogiska planeringarna har gjort att man
har tydliggjort din egen professionalism genom att medvetet arbeta med dem. Det
säkerhetsställer kvaliteten som gynnar eleverna och höjer den.
41
På högstadieskolorna redovisas svårigheter för de äldsta eleverna där att komma in i
rutiner i Tango då alla inte har haft lika stor tillgång till digitala hjälpmedel som för de
yngre på samma enhet. Där ser man klart att tillgången har varit en avgörande faktor
för resultatet.
10.5 Skolan och hem
Metoder för den viktiga informationsöverföringen mellan hem och skola sker på olika
sätt. Mer och mer information läggs ut på Tango och det är numera ett levande sätt för
informationsöverföring för enheterna i kommunen. Digitalisering är ett viktigt
komplement till skolans övriga kanaler. Skolornas egna hemsidor bidrar också med
aktuell information av med generell karaktär. Vissa klasser har skapat egna bloggar
där hemmen fortlöpande kan följa klassens utveckling och aktiviteter.
De individuella utvecklingsplanerna är en metod som används då hemmen via dem får
information om elevens mål och kunskapsutveckling. I de fall det finns
åtgärdsprogram sker det täta uppföljningar med hemmen.
Utvecklingssamtal, föräldraföreningar, intresseföreningar, föräldramöten, öppet hus,
cafékvällar, drop in-fika och annan kommunikation via brev, mejl, telefon och samtal.
En del enheter använder kontaktböcker av olika slag.
Resultaten har varit goda vid de traditionella metoderna. Initialproblem med
kontakten via Tango med många missnöjda vårdnadshavare enligt
enkätundersökningar. Efter hand ser man att föräldranärvaron i tango har blivit
frekventare.
Bevis på resultat har varit problem med Tango i början men aktiviteten ökar i
lärplattformen. Hemmen är nöjda med enheternas verksamhet. Ett annat bevis är
enheterna upplever att hemmen är mer välinformerade om elevens och skolans
verksamhet numera. Det är hög uppslutning från hemmen vid aktiviteter på enheterna.
Analysen visar att skolan är bra på bemötande och att skapa goda relationer med
hemmen. Föräldrar börjar ge respons på Tango. Förväntningarna på Tango var höga
och införlivades inte i början. Någon enhet skriver att man ska utveckla
föräldraenkäterna med att ge möjlighet till kommentarer vid varje fråga, för att kunna
ge hemmen mer möjligheter till kommentarer som utvecklar verksamheten.
10.6 Skola och omvärlden
Flera enheter anger olika samarbetspartner utanför den egna organisationen. Många
insatser ligger i närområdet inom ramen för skapande skola och är konsthallen,
biblioteket, bio, teater och författarbesök t.ex. Andra externa aktörer som nämns är
polisen, räddningstjänsten, DLG, museer, olika idrottsföreningar, olika studiebesök på
varierande plaster, kultur - och föreningsliv.
Vissa studiebesök och resor längre bort i regionen har också företagits av olika
enheter. Några enheter beskriver kontakter med omvärlden längre bort genom
internationella aktiviteter. Det förekommer ett Regio Comenius-projekt med en skola i
42
Slovenien kring hållbar utveckling som precis har påbörjats med förberedande besök
och planerade aktiviteter för personal och elever.
Dessa erbjuder ett viktigt komplement till den övriga undervisningen och det är viktigt
för eleverna att de ser att de är en del av omvärlden i ett större sammanhang. Det blir
en del av den totala utvecklingen och visar på andra saker än skolan normalt kan
erbjuda i realiteten. De stimulerar och ökar lusten med sitt verklighetsnära sätt och
bidrar till att intresset ökar och inlärningen stiger med andra metoder. Dessutom har de
en stark bidragande faktor till att stärka gruppsammanhållningen. Eftersom
omvärlden är närvarande i många sammanhang och mer internationell idag är det
viktigt att skolan följer den utvecklingen. De digitala verktygen ökar möjligheterna att
på olika sätt få in omvärlden i enheternas olika verksamheter.
10.7 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar
Under verksamhetsåret har det skett ett grundligt arbete med åtgärdsprogram,
implementering av nya rutiner och genomförande enligt den nya skollagen. Detta
innebär ett stort arbete på enheterna vilket all personal berörs av. Alla enheter lägger
stor vikt vid förebyggande arbete och preventiva åtgärder på olika sätt. Medvetenheten
om att trygga elever ger bättre utveckling på alla plan genomsyrar verksamheterna.
Värdegrundsarbete och värdegrundsaktiviteter är en stor del av enheternas dagliga
verksamhet och det sker bl.a. med elevenkäter. Likabehandlingsplanen omnämns i
några enheter redovisningar som ett medel för att stärka arbetet. Det finns många
olika metoder att arbeta förebyggande t.ex. med kamratstödjare, rastaktiviteter och
samarbetsövningar.
Bevis är enkäter som redovisar att brukarna är nöjda med enheternas arbete. Antal
konflikter minskar och det kommer in få anmälningar om kränkande behandling.
Observationer och reflektioner kring den egna verksamheten sker regelbundet i med
elever och i arbetslagen. Resultaten visar på en positiv trend i att arbete leder till
tillfredsställande resultat.
Analysen är att detta är ett viktigt fortlöpande arbete som har högsta prioritet i de
olika enheternas verksamhet och att det alltid kommer att vara pågående.
10.8 Analys och åtgärder
Alla skolor har pågående utvecklingsarbeten och utvecklingsområden. De nya
styrdokumenten har varit styrande för utvecklingen och numera känner man sig trygg i
sin kunskap om dem. Det leder till att personalen kan bli bättre på att förmedla ut sin
kunskap till elever och hem. Lärarna handleder eleverna mot läroplanens kunskapsmål
och förtydligar det gentemot eleverna vilka får en större insikt och förståelse för
innehållet och deras egen kunskapsutveckling. Arbete med individuella
utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar genomsyrar alla enheters arbete.
Kommunens grundskolor arbetar på många olika sätt med insatser kring normer och
värden. Det framkommer tydligt i resultatredovisningarna att samverkan mellan
värdegrunden och kunskapsutvecklingen, påverkar elevernas resultat. Respekt och
goda relationer är en förutsättning för lärande och genom elevens delaktighet och med
samverkan med vårdnadshavare nås bättre resultat. Elevnära lösningar och
samarbetsstrategier omnämns ofta. Det framkommer klart att det finns önskemål om
utbildning för att ytterligare kunna hjälpa elever i behov stöd. Arbetet med normer
43
och värden genomsyrar alla enheter. Arbete med nya åtgärdsprogrammen är ett annat
tydligt mönster för alla skolorna, som noggrant har utarbetats, utbildats i och arbetats
med under verksamhetsåret.
Sammanfattande mönster i kunskapsdelen är det utmärkande inslag som de digitala
verktygen har gjort ute på skolorna. Det möjliggör en mer individanpassad
undervisning som tillgodoser fler inlärningsmetoder, skapar lust och stimulans samt
visar eleverna vägen för det interaktiva lärandet. Tillgången bland eleverna har
varierat ute på skolorna men faktumet att tillgången har ökat avsevärt, har förändrat
lärandet. Lärplattformen Tango och tillgången på datorplattor har med sin stuktur och
tillgänglighet på information, lett till att det går att utläsa att eleverna tar större ansvar
och får mer inflytande över undervisningen. Då information är tillgänglig över allt, när
som helst kan eleven inhämta det den behöver oavsett tid och rum. Förutsättningarna
för att ge en bred kunskapsbas har ökat och att vårdnadshavarna också involveras på
samma sätt, leder till möjligheter för ökad framgång.
Ett annat tydligt mönster som framkommer är arbetet med pedagogiska planeringar,
bedömningsmatriser och individuella utvecklingsplaner som har lett till att eleverna
känner sig säkrare på läroplansmålen, vad de olika förmågorna innebär och hur de ska
arbeta mot att utveckla sina förmågor.
Kunskapsöversikten för grundskolan visar följande mönster:
Årskurs 3:
Matematikkunskaperna har sjunkit enligt de nationella ämnesproven. Eleverna har
lägre resultat än övriga riket på sex av sju delprov. Jämfört med år 2011 hade
Lidköpings elever ett högre resultat än riket på fem av sju delprov.
Likaså har elevernas kunskaper i svenska sjunkit på ämnesproven. Föregående år hade
eleverna högre på alla delprov än övriga riket och under år 2012 uppvisar
Lidköpingseleverna ett högre resultat på tre av de åtta delproven.
Ämnesproven i svenska som andraspråk visar högre resultat än riket på sju av de åtta
delproven och generellt är nivåerna mycket höga i riket. Ett annat mönster i
sammanhanget är att resultaten enbart redovisar resultat från flickor.
Årskurs 6:
Här ligger kommunens elever rejält högre än riket i alla nationella ämnesprov. Den
största positiva avvikelsen står resultaten i svenska som andraspråk för. Här baserar
sig resultaten återigen enbart på flickor. Matematik och svenska har också stora
positiva avvikelser, medan engelska något mindre men dock positiv.
Årskurs 9:
De nationella ämnesproven uppvisar ett lägre resultat än riket i engelska och
matematik. I svenska så ligger resultaten på samma nivå som riket. Det finns för få
elever för att vi ska se statistik i svenska som andraspråk. Från föregående år har
resultaten i svenska och matematik ökat något medan engelska ligger kvar på
oförändrad nivå.
44
De mönster som går att utläsa gällande slutbetyg är att meritvärdet har sjunkit något
sedan förra året. Ett annat mönster som framträder är att skillnaden mellan pojkars och
flickors meritvärde har ökat.
På alla enheter ser man ett fortsatt, viktigt arbete med bedömning och tolkningar kring
kunskapskraven. Här finns ett fortsatt utvecklingsbehov inom enheterna liksom över
enhetsgränserna.
Ett mycket viktigt mönster är att arbetet med systematiska betygsanalyser på
enheterna kan utvecklas, för att förbättra resultaten och för att kunna ställa om
undervisningen och utbildningsinsatserna i rätt riktning.
Kommunens elever får många möjligheter till samarbetsaktörer utanför den egna
enheten, vilket detaljerat beskrivs i enheternas redovisningar. Det kopplas in besök
som rör kultur, miljö, samhälls- och föreningsliv. Dessa inslag uppskattas av såväl
lärare som elever för att det bidrar till att inlärningen ökar med andra metoder. Här
poängteras åter att datorplattorna har gjort att omvärlden har kommit in i
klassrummen, tillgänglig för alla.
10.9 Åtgärder
Fortsatt arbete med hållbar utveckling och utvecklat samarbete med internationell
samarbetspartner i Slovenien.
Utbildningsinsatser för att utveckla arbetet med elever i rätt till särskilt stöd och
utmanande elever och pedagogiska förhållningssätt.
Fortbildning i användandet av digitala verktyg i elevernas lärandeprocesser.
Mathivation, ett matematiksamarbete med Västsvenska Handelskammaren, för
elever i årskurs 7
Matematiklyftet 2013-2015 börjar.
Deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015
Fortbildning i matematik för lärare.
Nätverk för bedömning och betygssättning av nationella prov i engelska, matematik,
svenska, NO och SO.
Fortsatt arbete med PIL- prevention i Lidköping
Fortsatt arbete med skapande skola
Läsfrämjandeinsatser och ett ev. Läslyft
Utveckla analysrutinerna för att höja elevernas måluppfyllelse, analysera de
nationella proven och planera undervisningen utifrån resultaten. Rektorerna ansvarar
för att leda arbetet på skolenheterna.
11 Sammanfattning Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun med barnens bästa skola för alla
barn. Målet är att alla elever ska nå fullständig grundskolekompetens, vara behöriga
till gymnasieskolan och att alla elever når de individuellt ställda målen. Drivkraften i
arbetet är att varje barn ska uppleva att de går på den bästa skolan, förskolan,
familjedaghemmet eller fritidshemmet. Alla verksamheter ska genomsyras av
trygghet, trivsel, utveckling, lärande och delaktighet.
Verksamheterna har goda förutsättningar, i jämförelse med andra kommuner, när det
gäller personaltäthet, gruppstorlekar och andel högskoleutbildad personal.
45
Det finns många olika aktiveter som bidrar till kvalitetsförbättringar i Barn & Skolas
verksamheter ex. skapande skola, ungdomsforum och PIL-prevention i Lidköping som
är en föräldramötesmodell, framtagen till alla verksamheter.
Under året har lärplattformen Tango utvecklats och används nu i alla verksamheter av
både barn, elever, pedagoger och föräldrar som både kommunikations- och
dokumentationsverktyg. All personal har ett eget digitalt verktyg och en stor
kompetensutvecklingsinsats i hur man använder verktygen i lärprocessen har gjorts
under året. När det gäller elevers tillgång till digitala verktyg ser det olika ut på våra
förskoleklass-årskurs 6 skolor. De tre årskurs 7-9 skolorna har 1:1. En IKT plan med
målsättningar både i tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i alla våra
verksamheter ska tas fram under året för att säkerställa en större likvärdighet. Den
digitala kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan kommer att fortsätta med
fokus på den formativa processen.
När det gäller uppdraget att alla elever ska nå målen så är Barn & Skola beroende av
samverkanspartners, i första hand, Socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin.
Kommunen satsar på ”Tidiga samordnade insatser” för barn i behov av särskilt stöd.
Det är fem förvaltningar som tillsammans ska samverka för att hitta gemensamma
lösningar och modeller för arbetet. Under året har det framkommit ett behov av att öka
kompetensen hos pedagogerna om barn i behov av särskilt stöd och/eller barn som
utmanar de vuxna i skolan. Särskilda insatser ska genomföras både i förskolan och
skolan med föreläsningar och workshops som ska ledas av specialpedagogerna.
Under ett flertal år har övergripande kompetensutvecklingsinsatser genomförts i syfte
att höja kvaliteten i våra verksamheter.
Förskoleutvecklingen påbörjades år 2006 med syfte att förankra förskolans uppdrag
hos all personal och att minska antalet barn i förskolans grupper. Det nuvarande
genomsnittet ligger på 18 barn/grupp.
Förskolans lärandeuppdrag har systematiskt utvecklats under de senaste åren på alla
förskolor i kommunen. Pedagogerna har god kunskap om sitt uppdrag och omsätter
det i den pedagogiska verksamheten. Det gäller både förhållningssätt, inne- och
utemiljöer, i arbetet med projekt/tema, barnens delaktighet och pedagogisk
dokumentation. Den medvetna satsningen på förskolans lärandeuppdrag har lett fram
till den kvalitet som finns på våra förskolor idag.
Pedagogisk omsorg-familjedaghem. Kommunen har en förhållandevis hög andel
förskole-och skolbarn i familjedaghem. På landsbygden väljer föräldrar i högre
utsträckning att ha sina skolbarn i familjedaghem. Efterfrågan minskar för varje år och
en översyn av verksamheten ska göras med tanke på organisation och framtid. Barnen
möter ett lärande i vardagspedagogiken hos dagbarnvårdarna. Stor vikt läggs på
trygghet och god omsorg både i hemmet och gruppverksamheten. Dagbarnvårdarna
har kontinuerlig kompetensutveckling genom”Mötesplats familjedaghem”.
En särskild satsning på fritidshemmen startade hösten 2011. Då påbörjades arbetet
med att omsätta innehållet i kvalitets- och utvecklingsplanen för fritidshem (KUFF).
Pedagogerna arbetar med att få trygga barngrupper och fokuserar på
46
socialiseringsprocessen. Barnen får i högre grad vara med och påverka innehållet i
verksamheten och ett medvetet arbete med de pedagogiska miljöerna har genomförts
under året. Det kan vara en bidragande orsak till att barnen i åldern 10-12 år är på
fritidshemmen i större utsträckning än jämförbara kommuner. Personaltätheten har
ökat något jämfört med förra året men verksamheten organiseras i förhållandevis stora
grupper.
Skolutvecklingsarbetet, Grundskola 2012, startade år 2009 med syftet att höja
kvaliteten på skolornas verksamhet och elevers måluppfyllelse. Ett omfattande arbete
har genomförts när det gäller utbildning i att göra pedagogiska planeringar och
bedömningsmatriser för elevers kunskapsutveckling.
En stor satsning har genomförts för att förankra den nya läroplanen, Lgr 11, och det
nya betygssystemet. Ett fokusområde under året har varit betyg och bedömning i
årskurs 6.
Det arbete som har gjorts på att förklara, exemplifiera, konkretisera och tydliggöra
läroplanens förmågor har gett resultat. Arbetet med pedagogiska planeringar och
bedömningsmatriser ger goda resultat när det gäller att synliggöra målen och
kunskapsutvecklingen för eleverna. Att systematiskt arbeta med elevernas
kunskapsutveckling leder till att fler elever når målen. Dokumentationen är en viktig
del för att synliggöra elevernas resultat och utveckling.
Den ökade tillgången på digitala hjälpmedel visar att det har ökat möjligheterna att
undervisningen sker mer varierat och att fler inlärningsstilar kan tillgodoses oftare.
På våra högstadieskolor ser man att det har skett en ökning av elever som väljer att
fördjupa sig i ämnena för att ytterligare öka sina kunskaper.
Flexibiliteten för elever i behov av särskilt stöd underlättas av de digitala verktygen.
Resultaten i nationella prov i årskurs 3 är något lägre än förra årets resultat förutom
svenska som andraspråk där resultatet är högre än riket.
Resultaten i nationella prov i årskurs 6, där ligger elevernas resultat över rikssnittet i
alla delprov. Det ger de tre högstadieskolorna goda förutsättningar för en fortsatt god
kunskapsutveckling.
Resultaten i nationella prov i årskurs 9, där ligger elevernas resultat under riket i
engelska och matematik. Svenska på samma nivå som riket. Skolenheternas analys av
de nationella provresultaten är en viktig del för att utveckla verksamheten och
undervisningen.
Meritvärdet och elever som når målen i alla ämnen har sjunkit något i jämförelse med
förra året. Skillnaderna i pojkars och flickors resultat högre upp i skolåren behöver bli
föremål för en djupare analys. Av 21 slutbetyg av betyget MVG har eleverna i
Lidköping jämförelse med riket ett sämre resultat i tretton ämnen, samma resultat som
riket i tre ämnen och högre resultat i fem ämnen än riket.
Skolorna behöver utveckla sina analysrutiner och följa upp resultaten på de nationella
proven och betygsresultaten mer systematiskt.
En särskild satsning görs för att höja resultaten i matematik.
Utifrån de analyser och åtgärder som finns under varje verksamhetsområde gör
förvaltningen en övergripande verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka
aktiviteter som ska genomföras under år 2012-2013 för att förbättra måluppfyllelsen.
47
12 Sammanställning av resultat över tid Jämförelse av resultat årskurs 9 år 2006-2012
Jämförelse av betygsresultat årskurs 9
År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Genomsnittligt
merit värde
209,6
207,2 212 208 205,7 210,3 209
Andel %
elever
behöriga till
nat.program
90,8 92,3 89,5 89.5 89,4 87,6 Yrkesprg 88,1
Estprg 87,4
EkHuSaprg 87,4
NaTeprg 85,2
Andel %
elever som
uppnått målen
i alla ämnen
78,4 80,5 81,3 79.3 77 81,3 79,7
Andel %
elever som ej
uppnått målen
i ett ämne
9,2 9,3 7,6 7.4 7,5 7,4 7,7
Andel %
elever som ej
uppnått målen
i två eller flera
ämnen
11,7 9,7 10,5 12,4 14,4 8,8 11,5
Andel elever
som saknar
betyg i alla
ämnen
0,7 0,5 0,5 0.9 1,0 2,5 0
top related