romarriket 7d

Julius C

aesar

Akvedukt

Alla vägar bär till Rom

Romarriket

Roms sju kullar

Rom byggdes inte på en dag

Gladiatorer

Coloseum

Pax Romana

Romulus och Remus

Alea iacta est

Et tu Brutus

Vini Vidi Vici

800 f.kr. 600 f.kr. 400 f.kr. 200 f.kr.0

200 e.kr 400 e.kr. 600 e.kr. 800 e.kr. 1000 e.kr.

715 f.kr – 510 f.kr Kungatiden

510 f.kr – 31 f.kr Republiken

31 f.kr. – 476 e.kr. Kejsartiden

Tidslinje över Romarrikets storhetstid

Romarna slår sig fria!

• Romarna var mestadels bönder och herdar

• 509 f.kr. tar de strid mot Etruskerna och lyckas besegra dem

• Romarna instiftar republik

Republik

• Väljer representanter som ska företräda väljarna i riksdagen

• De förtroendevalda styr landet

• Republiken varade i ca. 500 år och under denna tid växte Rom från sömnig småstad till världsmakt

Rom expanderar 509 f.kr.- 44 f.kr.

510 f.kr. 390 f.kr.

250 f.kr. 44 f.kr.

390 f.kr.

De erövrade områdena

• De områden som erövrades och som införlivades i det växande romarriket kallades för provinser

• Senaten utsåg Guvernörer att styra dessa provinser, dessa skulle ta in skatt och försvara provinsen

• Problemet med systemet var att guvernörerna inte erhöll betalning från Rom. De skulle på egen hand se till att driva in skatter. En del gjorde detta med förstånd medan andra gjorde det överdrivit och därmed utarmades provinsen.

De Puniska krigenDe Puniska krigen(Krigen mot Kartago)(Krigen mot Kartago)

Kartago hade anlagts av fenicierna på Kartago hade anlagts av fenicierna på 800-talet fkr.800-talet fkr.

De Puniska krigenDe Puniska krigen(Krigen mot Kartago)(Krigen mot Kartago)

I det Första puniska kriget (264-241fkr) tar I det Första puniska kriget (264-241fkr) tar Romarriket Korsika, Sardinien och Sicilien.Romarriket Korsika, Sardinien och Sicilien.

De Puniska krigenDe Puniska krigen(Krigen mot Kartago)(Krigen mot Kartago)

I det Andra puniska kriget (218-201fkr) tågar Kartagos fältherre Hannibal I det Andra puniska kriget (218-201fkr) tågar Kartagos fältherre Hannibal från Spanien genom Alperna in i Romarriket.från Spanien genom Alperna in i Romarriket.

Hannibal hade med sig 50 000 fotsoldater, 9000 ryttare och 37 Hannibal hade med sig 50 000 fotsoldater, 9000 ryttare och 37 krigselefanter.krigselefanter.

Hannibal besegrar romarna vid Cannae.Hannibal besegrar romarna vid Cannae. Men romarna bestämmer sig så småningom för att attackera Kartago Men romarna bestämmer sig så småningom för att attackera Kartago

medan Hannibal fortfarande finns kvar i Romarriket.medan Hannibal fortfarande finns kvar i Romarriket. Hannibal kallas då hem och han besegras vid Zama år 202fkrHannibal kallas då hem och han besegras vid Zama år 202fkr Kartago fick bara behålla sina besittningar i norra Afrika.Kartago fick bara behålla sina besittningar i norra Afrika.

De Puniska krigenDe Puniska krigen(Krigen mot Kartago)(Krigen mot Kartago)

Innan det sista Puniska kriget erövrar romarna Grekland och Makedonien.Innan det sista Puniska kriget erövrar romarna Grekland och Makedonien. Men lilla Kartago var fortfarande en nagel i ögat för Romarriket och 149fkr Men lilla Kartago var fortfarande en nagel i ögat för Romarriket och 149fkr

attackeras Kartago igen.attackeras Kartago igen. Bara ca 50 000 kartager överlevde invasionen och plundringen. De såldes Bara ca 50 000 kartager överlevde invasionen och plundringen. De såldes

som slavar.som slavar. I 17 dagar brann Kartago och när eldarna hade slocknat plöjde romarna I 17 dagar brann Kartago och när eldarna hade slocknat plöjde romarna

marken och strödde salt i fårorna så at inget skulle kunna växa där igen.marken och strödde salt i fårorna så at inget skulle kunna växa där igen. Kartago var nu utplånat från jordens yta.Kartago var nu utplånat från jordens yta.

Hur styrdes Romarriket

Slavar

Plebejer (folket)

Patricier (Adeln)

Patron - klientförhållande

Regeringens utformning och maktfördelning

2 Konsuler-2 Patricier ur Senaten, valdes på ett år i taget

-Lika stor makt-Stiftade lagarna som skulle gälla i Rom

-Styrde regeringen och armén*Vid kris kunde en av dem utses till diktator på max 6 månader

Senaten- 300 Patricier valda på livstid

Folkförsamlingen-Hit valdes 10 Tribuner som representerade Plebejerna

-Här godkände man besluten som togs i Senaten, men egentligen hade dessa ingen makt

En annan viktig maktfaktor

Armén• Dess uppgift var att dels

skydda Rom från överfall och dels att erövra nya områden i krig

• Till en början var det bara Patricier som fick ingå i armén

• Senaten bad Plebejerna om hjälp

Förbättringar för Plebejerna 451 f.kr – 250 f.kr.

• Lämna veto mot Senatens och Konsulernas förslag

• Skapa egna lagar i Tribunen

• Plebejer fick gifta sig med Patricier

MedborgareUnder expansionen var romarna noga med att inte förtrycka de folk som erövrades.Alla nya människor som införlivades i riket gavs fulla medborgarrättigheter i staten Rom.

Infrastruktur och ekonomiRomarna insåg vinsten av en väl utbyggd infrastruktur och manhade också kunskapen för att realisera stora planer. Man byggde vägar kors och tvärs i riket. Dessa gav inte bara armén en stormobilitet utan främjade också handeln, vilket gav det växanderiket en stark sammanhållning.

Kultur och språkRomerska soldater som var framträdande i strid erhöll marki de nya provinserna. Detta gjorde att man kunde sprida de romerskasederna och det latinska språket på ett smärtfritt och mindrepåtvingande sätt.

I den romerska expansionens spår

Förändringar av förhållandena i Rom

Positiva• Massor av ny kunskap från t ex

Grekland

• Handelsvägarna och handelsplatserna blev fler

• Kulturellt utbyte, även om romarna ansåg sig vara bäst

Negativa• Överflöd av spannmål från

erövrade provinser satte småbönderna i Rom ur spel p g a dumpade priser

• Lyxvaror från provinserna gav en ny rik samhällsklass som grundade gods, vilket också utarmade småbönderna

• Småbönderna drog till Rom, fattigskarorna växte. Dessa drog runt i staden och startade uppror och elände

Republikens tillbakagång (133f.kr. – 44f.kr)

• Uppror i Rom p g a ökad befolkning, ökad fattigdom och arbetsbrist

• Slavrevolter ute i provinserna (Spartacusupproret)• Arméns generaler ville själva styra och började trotsa

Senatens order• Armén bestod numer till större delen av slavar som

generalerna värvat ute i provinserna, dessa slavar hade inga känslor för Rom eller Senaten

• Lucius Cornelius Sulla tar makten i Rom 88 f.kr. och tar direkt bort begränsningen på hur länge en diktator får sitta

Det första Triumviratet (60 f.kr.)

• Gnaeus Pompeji

• Julius Caesar

• Marcus Lucius Crassus

Julius Caesar (100 f.kr. - 44 f.kr.)

• Gav mark till de fattiga• Medborgarskap till

provinsborna• Byggnadsprojekt för att

sänka arbetslösheten• Ökade löner för militärer• Strid mot mutor och

korruption• Hot mot senaten för han

hade absolut makt (diktator på livstid)

• Mördas av senaten 44fkr• Inbördeskrig bryter ut

Det andra Triumviratet

Octavianus

Marcus Antonius

Marcus Lepidus

Octavianus - Augustus

• Octavianus förärades med namnet Augustus, den upphöjde, som annars bara användes för gudar

• Pax Romana (31 f.kr. – 180 e.kr.) inleddes, d v s fred efter 100 år av inbördeskrig

Romarriket 117 e.kr.

Pax Romanas slut och Roms sönderfall

• Efter att Marcus Aurelius död 180 e.kr. härjade inbördeskrigen igen

• Eftersom ingen klar successionsordning fanns, byttes det kejsare alldeles för ofta, mellan 234 e.kr. och 284 e.kr. hade Rom minst 26 kejsare

• Deicletian blir kejsare i de rika östra delarna av Rom 284 och han delar riket i öst och väst

• De västra delarna erövras snabbt av andra folk

• 312 e.kr. tar Kejsar Konstantin makten och utser Konstantinopel till ny huvudstad i Romarriket

• 476 e.kr. tas Rom av germanerna, men Östrom fortlever under ca. 1000 år till, dock utan sin forna prakt och makt

P o l i t i s k a o r s a k e r E k o n o m i s k a o r s a k e r S o c i a l a o r s a k e r

S ö n d e r f a l l e t s o r s a k e r

Politiska orsaker

• Folket kände mindre ansvar gentemot politikerna

• Folket förväntade sig att kejsaren skulle ta hand om dem

• Rikets storlek och den utbredda korruptionen gjorde det svårt att ha en effektiv regering

• Många av kejsarna var dåliga ledare

• Delningen av riket skadade den västra delen av rom

• När Rom attackerades hade de svaga ledare

• Rika drog sig bort från Rom och grundade nya städer på andra ställen

Ekonomiska orsaker

• Delningen skadade riket eftersom det krävdes mycket pengar för att styra riket och ny hamnade alla pengar i östra delen

• Romerska armén bar inte längre hem krigsbyten

• Skadad handel p g a invasioner och inbördeskrig

• Höjda skatter och lägre vinster på försäljning

• Rika människors ovilja att släppa på sina egendomar

Sociala orsaker

• Lojaliteten och stoltheten som en gång funnits hos romarna försvann

• Romarna vägrade tjänstgöra i armén, vilket innebar att man fick ta in soldater från provinserna och dessa kämpade inte lika bra

• Människorna brydde sig inte om, om det var en romare eller en german som var kejsare

• Epidemi