välkommen till lyxfällan ett arbete om...
Post on 06-Oct-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Välkommen till Lyxfällan – ett arbete om hushållsekonomi
De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar för att hjälpa Josefin (Fallstudie) att få ordning på sin ekonomi. Var och en i gruppen skall lämna in ett individuellt arbete.
Arbetsbeskrivning Uppgift:
1. Gör en budget där du visar Josefins inkomster och utgifter. Glöm inte att du måste
beräkna hur mycket hon skall betala i skatt och dra bort det från lönen.
2. Håller budgeten? Hur kan ni hjälpa henne att få balans på budgeten?
3. Gör en ny budget till Josefin.
Vecka 2
Avsnitt av Lyxfällan.
Vecka 3
Introduktion av arbetet. Genomgång av häftet. Indelning i arbetsgrupper. Läs igenom fallet
Josefin noggrant. Genomgång av uppgifterna.
Vecka 4-6
Arbete med Josefins nya och gamla budget
Lämna in ditt arbete senast v. 7
Fallbeskrivning: Josefin Josefin är 20 år gammal och arbetar deltid som servitris på ett konditori i Uppsala. Hon arbetar ungefär
60 % och tjänar innan skatt 10.000 kr. Hon har precis flyttat hemifrån och hyr en liten etta i andra
hand. Hon betalar 3.400kr/mån.
Josefin tar bussen till arbetet varje dag. När Josefin inte jobbar umgås hon med sina vänner.
De brukar gå och fika eller shoppa. Josefins stora intresse är kläder. Hon har inte någon
speciell stil utan blandar gärna kända (exklusiva) märken med kläder från HM. Hon drömmer
om att någon gång i framtiden öppna sin egen klädbutik. Josefin handlar kläder för ungefär
1500kr/mån.
Ibland räcker Josefins pengar inte till att betala månadens alla räkningar. Josefin har bl.a. en
mobilräkning som brukar vara på ca 500 kr/mån. När pengarna inte räcker lånar hon av sin
mamma eller pappa. Josefins föräldrar är skilda och har ingen kontakt med varandra. På sätt
och vis tycker Josefin att det är bra. Då kan hon låna pengar av båda två utan att de vet om
det. Josefin tror att hon har lånat ungefär 12 000 kr av sin pappa och 7 000 kr av sin mamma.
Josefin har även tagit sms-lån vid två tillfällen. Båda lånen är på 3 000 kr vardera. Det ena
lånet tog hon för en månad sedan när hon skulle åka till Grekland med sin bästa kompis. Det
andra lånet tog hon när hon kom hem ifrån semestern eftersom hon hade gjort av med hela
lönen samt det första sms-lånet på semestern. Lånen skall betalas tillbaka 30 dagar efter att
lånen tagits.
Josefins övriga kostnader:
4 paket cigaretter i veckan
Lovefilm.se (99kr/mån)
Restaurangbesök ca 3 gånger i veckan
Matkostnader ca 2000 kr/mån
Friskis & Svettis autogiro 260kr/mån
El 250 kr/mån
Radiotjänst 520 kr/kvartal, bredband 250 kr/mån
Exempel på utgifter och inkomster som kan ingå i en budget Inkomster:
Lön, inkomst från eget företag, barnbidrag, bostadsbidrag, studiemedel, underhåll
Utgifter:
Bil: billån, bensin, försäkringar, skatt, reparationer, service, motorvärmarplats, bilparkering
Bostad: bolån, hyra, skatt, el, uppvärmning, försäkringar, sophämtning, vatten
Kommunikationer: bredband, telefon, mobiltelefon, tv-avgift
Nöjen: tidningsprenumerationer, krogen, utemat, fika, bio, hobby, semester
Övriga utgifter: barnomsorg, fackavgift, a-kasseavgift, övriga försäkringar, busskort,
underhåll, kläder, sjukvårdskostnader, hygien, jobbrelaterade utgifter
Sparande: pensionssparande, aktier och andra investeringar, månadssparande, buffertkonto
Länkar: www.konsumentverket.se sök på budget, www.kronofogden.se, www.skatteverket.se
Ordlista:
Bruttolön = lön innan skatt
Nettolön = lön efter skatt
Inkomst = pengar man får t ex lön, arvode, bidrag
Utgift = pengar man ger t ex skatt, lån, ränta
Ränta = en avgift som banken tar, om du lånar pengar, eller ger om du sparar pengar på deras
bank. Beräknas per år.
Räntesats = belopp i procent som är själva räntan.
Effektiv ränta = räntekostnad plus eventuella avgifter i samband med lån.
Ränta-på-ränta = kallas det när man betalar ränta i flera omgångar eller flera år.
Nettoinkomst = inkomst efter alla utgifter och skatter
Kronofogdemyndigheten = kronofogden = myndighet som arbetar med skulder. Ser till att
folk som har skulder betalar dem.
Budget = sammanställning över inkomster och utgifter
Kredit = lån
Kreditkort = bankkort, där man köper varor med lån.
Kontokort = bankkort, summan av de varor man köper dras direkt från ditt bankkonto
Josefins nuvarande budget:
Åtgärder
Vad skall Josefin göra för att få ordning på sin ekonomi?
Josefins nya budget, utifrån dina åtgärder
Slutsatser du drar och tankar du fått efter att ha arbetat med Josefins budget
Så skapar man en hushållsbudget Att skapa en bra hushållsbudget är a och o i en god privatekonomi. En hushållsbudget kan
förklaras som en plan som visar hur inkomster och utgifter kommer att se ut för den
kommande månaden eller det kommande året. Oförutsedda utgifter kan alltid inträffa, men
genom att ha en budget som grund är det lättare att klara ekonomin när oväntade utgifter
uppstår. Framförallt du som har en oregelbunden inkomst behöver ha en budget för att kunna
planera för hur du ska klara de månader som inkomsten är lägre.
En hushållsbudget har många fördelar; du får kontroll över din privatekonomi, du kan planera
för kommande månader, du ser hur mycket du kan spara eller investera och du ser vilka
utgifter du kan dra ner på för att få mer pengar över.
Hur skapar man en budget? Du kan välja att göra en budget med penna och papper eller att göra den med hjälp av datorn
(Excel). På nätet finns också olika program och kalkylblad att ladda ner för att skapa en
budget. Att göra den på vanligt papper gör budgeten mer överskådlig, men på datorn är det
enklare att ändra samt kopiera de utgifter som är desamma månad för månad. Hur omfattande
och detaljerad du vill göra budgeten bestämmer du själv. Huvudsaken är att du är noggrann
och verkligen tar dig tid att gå igenom alla räkningar för att ta med alla inkomster och utgifter.
För att budgeten ska stämma och vara realistisk får du inte glömma viktiga utgifter. Det tar tid
att göra en hushållsbudget första gången, men när du väl gjort den så har du en mall som du
sedan kan använda för kommande budgetarbete. En annan viktig sak är att göra budgeten
enkel och överskådlig. Det ska vara lätt att använda den, lätt att läsa de olika kolumnerna och
lätt att ta fram budgeten när du behöver titta på den. Börja gärna med penna och papper för att
sedan föra in alla uppgifter på datorn.
Du som är gift eller sambo bör överväga att ta med hela familjens inkomster och utgifter i
budgeten och då bör din partner också vara med i budgetprocessen så ni har lika stor vetskap
och inflytande över er budget.
Såhär gör du din budget – steg för steg
1 – Börja med inkomsterna Du som har en fast månadslön har det enkelt i det första steget. Du som har oregelbunden
inkomst, kanske som frilansare eller timvikarie får det något svårare. Du får helt enkelt
uppskatta hur stor du tror att din genomsnittliga inkomst blir per månad. Var realistisk, det har
du igen senare. Glöm inte att ta med andra inkomster, som barnbidrag, bostadsbidrag och
underhåll.
2 – Fortsätt med utgifterna Nu är det dags att skriva upp alla utgifter. Ta fram kontoutdrag, kvitton och fakturor och gå
igenom detta. Fördela ut dem på olika kategorier, exempelvis bilen, boendet, lån och så
vidare. Tänk på att även ta med de utgifter som du inte har varje månad, utan som istället
kommer varje kvartal eller en gång per år. Glöm heller inte att avsätta kolumner för mat,
bensin eller busskort samt för nöjen. Brukar du äta ute varje lunch? Fyll i utgifterna för detta.
Brukar du köpa tre paket cigaretter i veckan eller ta en krogrunda varje fredag? För in
uppskattade utgifter för detta i din budget, annars kommer det att bli fel i slutet. Se till att vara
realistisk och utgå från hur det ser ut i verkliga livet.
3 – Organisera och planera När du har listat alla utgifter och inkomster på papper eller på datorn så är det dags att planera
och skapa själva budgeten. Finns det månader där det är väldigt mycket utgifter och andra
månader med få utgifter? Kolla upp om du kan ändra från kvartalsbetalning till
månadsbetalning på vissa fakturor. Annars kan du spara så mycket varje månad att det
motsvarar en tredjedel av en kvartalsräkning. Om du exempelvis brukar få en räkning på 600
kronor varje kvartal så sparar du 200 kronor i månaden till den räkningen. Då blir det inte lika
mycket utgifter de månader som utgifterna är som flest. Du kan skapa en automatisk
överföring till ett sparkonto eller liknande.
4 – Underhåll budgeten Varje månad när räkningarna betalas bör budgeten underhållas. Det tar inte mer än några
minuter när budgeten väl är skapad. Du kan fylla i utgifter och inkomster för kommande
månad och se hur mycket pengar du kommer att ha kvar. Du kan också fylla i hur det faktiskt
blev under denna månad, för att se om din budget var realistisk eller inte. Om det skiljde sig
väldigt mycket mellan budget och verklighet bör du fråga dig varför det var så. Hände något
oförutsett under månaden? Hade du glömt att fylla i en eller flera viktiga uppgifter? Korrigera
om det behövs för kommande månader så att budgeten blir så verklighetstrogen som möjligt.
Tips när det gäller budgetarbetet
Fundera ut vad dina mål med budgeten är. Handlar det om att du vill få kontroll över
ekonomin och snabbt få en helhetsbild över vart pengarna går? Har du hamnat i
skuldfällan och vill ta tag i det hela för att så småningom få en bra ekonomi? Vill du
börja spara? Bestäm dig för ett mål och flera delmål så får du ökad inspiration.
Se över dina fasta utgifter. Kan du sänka dem genom att byta leverantörer på bolån,
försäkringar och telefon? Behöver du flytta eller sälja bilen för att klara ekonomin?
Har du många små utgifter, som hämtmat, prenumerationer och nöjen? Läs gärna
igenom våra artiklar med smarta och effektiva spartips.
Undvik lån. Det är en sak att låna till bostad och kanske även bil. Men undvik att låna
för konsumtion, resor och för att lösa andra lån. Om du redan har lån och skulder –
kolla upp om du kan förbättra villkoren för dem.
I samband med budgeten kan du också göra en sammanställning över avtal och
försäkringar där du skriver upp vad du bundit dig till, huvudförfallodag och villkor. På
så sätt har du alla uppgifter samlade och det är enkelt att kolla igenom informationen
en gång per år för att se om du kan hitta billigare och bättre alternativ.
Om du sparar till något speciellt kan du lägga in ditt sparande i budgeten precis som
vilken utgift som helst. Då är det lättare att se till att sparandet faktiskt blir av.
Exempel på utgifter och inkomster som kan ingå i en budget Inkomster:
Lön, inkomst från eget företag, barnbidrag, bostadsbidrag, studiemedel, underhåll
Utgifter:
Bil: billån, bensin, försäkringar, skatt, reparationer, service, motorvärmarplats, bilparkering
Bostad: bolån, hyra, skatt, el, uppvärmning, försäkringar, sophämtning, vatten
Kommunikationer: bredband, telefon, mobiltelefon, tv-avgift
Nöjen: tidningsprenumerationer, krogen, utemat, fika, bio, hobby, semester
Övriga utgifter: barnomsorg, fackavgift, a-kasseavgift, övriga försäkringar, busskort,
underhåll, kläder, sjukvårdskostnader, hygien, jobbrelaterade utgifter
Sparande: pensionssparande, aktier och andra investeringar, månadssparande, buffertkonto
Länkar: www.konsumentverket.se sök på budget, www.kronofogden.se, www.skatteverket.se
Ordlista:
Bruttolön = lön innan skatt
Nettolön = lön efter skatt
Inkomst = pengar man får t ex lön, arvode, bidrag
Utgift = pengar man ger t ex skatt, lån, ränta
Ränta = en avgift som banken tar, om du lånar pengar, eller ger om du sparar pengar på deras
bank. Beräknas per år.
Räntesats = belopp i procent som är själva räntan.
Effektiv ränta = räntekostnad plus eventuella avgifter i samband med lån.
Ränta-på-ränta = kallas det när man betalar ränta i flera omgångar eller flera år.
Nettoinkomst = inkomst efter alla utgifter och skatter
Kronofogdemyndigheten = kronofogden = myndighet som arbetar med skulder. Ser till att
folk som har skulder betalar dem.
Budget = sammanställning över inkomster och utgifter
Kredit = lån
Kreditkort = bankkort, där man köper varor med lån.
Kontokort = bankkort, summan av de varor man köper dras direkt från ditt bankkonto
top related