UTBILDNING – VISST LÖNAR DET SIG?

Anders Björklund

SOFI, Stockholms universitet

Baserat på:1. ”Den svenska utbildningspolitikens

arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” IFAU: Björklund, Peter Fredriksson, J-E Gustafsson och Björn Öckert, snart klart

2. ”Utbildning och ekonomisk utveckling-vad visar den empiriska forskningen om orsakssambanden?” ESS 2005:1: Björklund och Mikael Lindahl

3. Plus lite senare forskning

Vad ger utbildning?Högre inkomster, bättre jobb och kanske

lägre arbetslöshet för dem som utbildas. Individeffekter.

Men ger det ännu mera? Eller mindre än så för hela ekonomin?

Mera: ”externa” effekter av olika slagMindre: inkomsteffekterna är inte

produktivitetseffekter

Vi börjar med individeffekter på inkomster

Första frågan: Hur ser sambanden mellan utbildning och inkomst/arbete ut?

Andra frågan: är dessa inkomstskillnader orsakade av utbildning eller beror de på att det är duktiga/produktiva personer som väljer/får mer utbildning?

Andra frågan

Rimligt att personer som redan har ett antal egenskaper som ger god lön väljer mer utbildning än andra: IQ, motivation, uthållighet.

Hur mycket av de beskrivande sambanden beror på sådana saker? Fundamentalt metodproblem.

Hur lösa detta problem?

1. Kontrollera statistiskt för betyg och testresultat av olika slag

2. Studera skillnader i utbildning mellan tvillingar, helst enäggstvillingar

3. Använda skolreformer eller institutionella regler som rent statistiskt eliminerar selektionen till vidare utbildning

Vår bedömning utifrån nya analyser med svenska data

”En kvalificerad gissning är att den kausala avkastningen är ungefär hälften så stor som det beskrivande sambandet mellan utbildning och inkomst. Det skulle innebära att ett års utbildning medför 2-3 procents högre lön. Vi tycker oss ha funnit stöd för en något lägre avkastning på högre nivåer. Dessutom tycks personer med svagare familjebakgrund vinna mer på att utbilda sig än personer med bättre bakgrund.”

Ett exempel (Öckert 2010):

Använder ansökningar till högskolor/universitet 1982. Studerar effekter på inkomster 1991-96.

Har detaljerad tillgång till meritpoäng.

Jämför personer som ligger på lika (eller mycket lika) meritpoäng.

Beskrivande samband ger 3,5% högre lön, jämförelser av lika meriterade personer ger 1,4 %.

Ett annat exempel: Meghir & Palme (2005)

Använder grundskolereformen, dvs (främst) en förlängning av den obligatoriska utbildningen.

Får klart högre avkastningstal.

En intressant följd av att de redan duktiga får mer utbildning

Lönefördelningen (i USA 2006)

0

3

6

9

12

15

0 500 1,000 1,500 2,000 2,500 3,000

Weekly Earnings

Per

cen

t

Ger utbildning mindre för samhällsekonomin än dessa individeffekter?

Varför?

Utbildning kan signalera högre produktivitet utan att skapa sådan. Signaleringseffekter i princip rimliga.

Svårt skilja mellan signalering och högre produktivitet.

Min bedömning utifrån befintlig forskning:

Osannolikt att betydande delar av de privata inkomsteffekterna är signaleffekter.

Främsta belägg: brittisk skolreform höjde kraftigt utbildningsnivån för en ålderskull jämfört med närmast föregående. Reformen gav en stor effekt på inkomsterna. Då arbetsgivarna kände till att hela åldersgruppen hade högre utbildning kan inkomsteffekten inte bero på signaleffekter.

Ger utbildning mer för samhällsekonomin än dessa individeffekter?

Påverkas den utbildade individen och dennes familj på fler sätt än via inkomster?

hälsa och livslängd?

blir barnen mer/mindre produktiva?

Påverkas övriga individer i samhället av en persons utbildning (externa effekter)

blir arbetskamrater mer produktiva?

lägre kriminalitet?

ökar (förbättras) det politiska klimatet?

Hur analysera?

Länderjämförande analys en möjlighet: korrelera (på lämpligt sätt) skillnader i utbildningsnivå och skillnader i BNP mellan länder.

Fördel: fångar upp de totala effekterna på ett lands BNP oavsett om dessa avser den utbildade individen eller andra

Huvudresultat – min bedömning -från en alltmer sofistikerad litteratur:

Effekterna har ungefär den storleksordning som motsvarar de privata inkomsteffekterna.

Liknande resultat från regionala analyser inom ett land

Men länderjämförelser vanskliga. Varför?

Mer utbildning => högre inkomster

Högre inkomster => mer utbildning

Fundamentalt metodproblem

Studier av andra effekter baserade på reformer

• De utbildades barn

• Hälsa och livslängd

• Kriminalitet

• Politisk aktivitet

Studiernas uppläggning

Steg 1: Beräkna de skillnader som genereras av en utbildningsreform (som helst genomförs i olika delar av landet vid olika tidpunkter)

Steg 2: Dessa skillnader relateras till skillnader i de utfall vi är intresserade av som hälsa mm.

Studiernas för- och nackdelar

Fördelar:1. Löser metodproblem som 2-vägskausalitet och utelämnande variabler2. Hög intern validitet. Det är en reformeffekt som studeras

Nackdelar:1. Låg extern validitet, dvs resultaten kanske inte relevanta för dagens reformfrågor2. Sådana reformer ovanliga!

Effekter på de utbildades barn

MYCKET starka positiva samband eller korrelationer, ”det sociala arvet”

Möjligen är en mindre del av dessa samband också positiva effekter när denna höjs genom längre obligatorisk utbildning. Norge och Sverige (grundskolereformer), USA (mer college)

Effekter på hälsa och livslängd

MYCKET starka positiva samband eller korrelationer

Möjigen är också de kausala effekterna (av längre obligatoriska utbildning) relativt stora.

Effekter på politisk aktivitet och kunskap

MYCKET starka positiva samband eller korrelationer

Också vissa kausala effekter i vissa länder (England och USA men inte i Tyskland)

Effekter på kriminalitet

MYCKET starka positiva samband eller korrelationer

Också vissa gynnsamma effekter funna i studier av USA. Behöver inte gälla i Sverige idag.

SLUTSATSER (1)

Utbildning visar – i data över individer och mellan länder – mycket starka korrelationer med en massa goda utfall.

Bara en del av dessa samband är kausala effekter. Men effekterna sträcker sig ibland klart längre än till de utbildades inkomster. Många små effekter blir stora totalt sett.

SLUTSATSER (2)

Stora metodproblem. Var alltid skeptisk mot rapporter som bygger på enkla samband

Ny våg av reformbaserade studier betydligt bättre.

Politiker: ge oss forskare fler reformer!! Grundskolereformen var genialisk. Mer av den sorten.