anders henningsson 2021-05-30 kurs: 2ho013

Anders Henningsson 2021-05-30

Kurs: 2HO013

Sida 1 av 63

Självständigt arbete (30 hp)

Författare Program/Kurs

Anders Henningsson HOP19-21

Handledare Antal ord: 19885

Dr. Stefan Lundqvist Beteckning Kurskod

Självständigt arbete masters-

uppsats, krigsvetenskap

2HO013

DJUPOPERATIONER- EN ANALYS AV RYSK CYBERKRIGFÖRING

Sammanfattning:

Cyberkrigföring utgör ett allvarligt hot då det kan påverka ett modernt samhälle från distans. Väst-

världen har trots större resurser och mer avancerad teknik inte lyckats möta rysk cyberkrigföring.

Cyberkrigföring har trots jämförelser med massförstörelsevapen präglats av begränsningar i ny teo-

riutveckling samt en avsaknad av perspektiv avseende strid på djupet.

Syftet med denna studie är att fylla denna teoretiska lucka genom att undersöka hur traditionella ryska

teorier om djupoperationer kan förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext. Frågan undersöks

genom en tematisk analys av två fall, cyberattackerna mot Estland 2007 samt den pågående konflik-

ten i Ukraina från 2014 och framåt.

Resultatet visar att den traditionella teorin är relevant och kan bidra till att förklara rysk cyberkrig-

föring både ur en fysisk- och en psykologisk dimension. Studiens största bidrag är en utveckling av

den traditionella teorin för att bättre passa en modern kontext. Studien bidrar också till att öka för-

ståelsen för rysk krigföring vilket kan medverka till bättre möjligheter för totalförsvaren i västvärlden

att möta dessa typer av hot.

Nyckelord:

Djupoperationer, Cyberkrigföring, Fysisk påverkan, Psykologisk påverkan, Samordning, Djup,

Forma.


Kurs: 2HO013

Sida 2 av 63

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...................................................................................................................................... 4

1.1 PROBLEMFORMULERING OCH SYFTET MED STUDIEN .......................................................... 4

1.2 FORSKNINGSFRÅGA ........................................................................................................... 6

1.3 AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITION AV NYCKELBEGREPP ................................................... 6

1.3.1 Fördjupade definitioner av cyberattack samt cyberkrigföring ............................................... 8

1.4 DISPOSITION ................................................................................................................ 9

2. FORSKNINGSÖVERSIKT ........................................................................................................... 10

2.1 RYSK STRATEGISK KULTUR OCH SYNEN PÅ DJUP ............................................................. 10

2.1.1 Västlig expansion och påverkan på djupet .......................................................................... 11

2.1.2 Ryska strategier för att uppnå ökat djup .............................................................................. 12

2.2 CYBERKRIGFÖRINGENS POTENTIAL, DJUP OCH TEORIUTVECKLING .................................. 13

2.2.1 Utmärkande för rysk cyberkrigföring .................................................................................. 15

2.3 MILITÄRTEORI OM DJUPOPERATIONER ............................................................................. 16

2.4 UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ................................................................................... 17

3. TEORI .............................................................................................................................................. 19

3.1 DJUPOPERATIONER .......................................................................................................... 19

3.1.1 Konceptet djupoperationer ................................................................................................... 20

3.1.2 Sammanfattning och teman ................................................................................................. 22

3.1.3 Kritik mot teorin .................................................................................................................. 22

3.2 DJUPOPERATIONER UR ETT CYBERPERSPEKTIV ................................................................ 23

3.2.1 Sammanfattning av teman ................................................................................................... 26

3.3 OPERATIONALISERING ..................................................................................................... 26

4. METOD ............................................................................................................................................ 29

4.1 TYP AV STUDIE OCH VAL AV EMPIRI................................................................................. 29

4.2 URVAL ............................................................................................................................. 30

4.3 METODDISKUSSION ......................................................................................................... 32

4.4 MOTIV TILL VALD METOD ................................................................................................ 33

4.4.1 Genomförande ..................................................................................................................... 33

4.5 SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSDESIGN .................................................................... 36

4.6 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET ..................................................... 36

5. ANALYS OCH RESULTAT .......................................................................................................... 38

5.1 ESTLAND ......................................................................................................................... 38

5.2 UKRAINA ......................................................................................................................... 39

5.3 TEMA 1: FYSISK PÅVERKAN............................................................................................. 40

5.3.1 Estland ................................................................................................................................. 40

5.3.2 Ukraina ................................................................................................................................ 41

5.4 TEMA 2: PSYKOLOGISK PÅVERKAN ................................................................................. 42

5.4.1 Estland ................................................................................................................................. 42

5.4.2 Ukraina ................................................................................................................................ 44

5.5 TEMA 3 SAMORDNING ..................................................................................................... 45

5.5.1 Estland ................................................................................................................................. 45

5.5.2 Ukraina ................................................................................................................................ 46

5.6 TEMA 4: DJUP .................................................................................................................. 47

5.6.1 Estland ................................................................................................................................. 47

5.6.2 Ukraina ................................................................................................................................ 48

5.7 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ................................................................................... 49

5.8 STUDIENS INDUKTIVA INSLAG ......................................................................................... 50

5.8.1 Tillfört tema: Forma motståndaren ...................................................................................... 50


Kurs: 2HO013

Sida 3 av 63

5.8.2 Estland ................................................................................................................................. 50

5.8.3 Ukraina ................................................................................................................................ 50

6. DISKUSSION .................................................................................................................................. 52

6.1 STUDIENS SYFTE .............................................................................................................. 52

6.2 SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN ......................................................................................... 52

6.2.1 Fysisk påverkan ................................................................................................................... 53

6.2.2 Psykologisk påverkan .......................................................................................................... 54

6.2.3 Samordning .......................................................................................................................... 54

6.2.4 Djup ..................................................................................................................................... 55

6.3 STUDIENS TEORETISKA BIDRAG ....................................................................................... 56

6.3.1 Tema: Forma motståndaren ................................................................................................. 56

6.3.2 Utvecklad förklaringsmodell ............................................................................................... 58

6.4 AVSLUTANDE REFLEKTION OCH SLUTSATSER .................................................................. 58

6.5 FORTSATT FORSKNING OCH ALTERNATIVA METODER ..................................................... 59

7. LITTERATURFÖRTECKNING .................................................................................................. 60

Figurförteckning

FIGUR 1. FORSKNINGSDESIGN. .................................................................................................. 36

FIGUR 2. STUDIENS UTVECKLADE FÖRKLARINGSMODELL AV RYSK CYBERKRIGFÖRING. ........... 58

Tabellförteckning TABELL 1. SAMMANFATTNING AV TEMAN. ................................................................................ 26 TABELL 2. STUDIENS ANALYSENHETER. .................................................................................... 31

TABELL 3. SAMMANFATTNING AV STUDIENS RESULTAT. ........................................................... 49


Kurs: 2HO013

Sida 4 av 63

1. Inledning

"Estonia has built their future on having a high-tech government and economy, and they've

basically been brought to their knees because of these attacks.” (Herzog S. , 2011, s. 52)

Under våren 2007 blir Estland det första landet i Europa som i större skala drabbas av cyberat-

tacker. Genom angreppet lyckas Ryssland störa ut landets vitala infrastruktur, vilket får konse-

kvenser för hela den estniska befolkningen (Herzog S. , 2017, s. 67). Det unika och nya med

cyberattackerna är deras storskalighet och möjligheterna att påverka vitala samhällsfunktioner.

Angreppen sker utan att ett enda bombflygplan eller en enda soldat passerar gränsen och visar

på hur sårbart ett modernt samhälle är för angrepp som sker på distans med ny teknologi. Med

lågt risktagande och begränsade resurser förmår Ryssland att visa sin förmåga att påverka ett

Natoland på djupet utan att använda kinetisk energi. Det inledande kapitlet utgår ifrån rysk

cyberkrigföring och Västeuropas uppfattade utmaningar att möta samt förstå det ryska ageran-

det och övergår därefter i en problemformulering.

Rysslands agerande sker på en glidande skala och blir ett problem ur ett västerländskt perspek-

tiv där perspektivet på konflikt är svart eller vitt. Västvärldens syn har i högre grad påverkats

av det Clausewitziska paradigmet där stater förklarar krig mot varandra innan fientliga hand-

lingar inleds, kriget är en våldsakt för att tvinga motståndaren att uppfylla den egna viljan

(Clausewitz, 1991, s. 45). Ryssland däremot har ett synsätt där motståndaren kan brytas ner

utan att formellt förklara krig, undvika konfrontation och attackera svagheter är ett agerande

som mer liknar tankarna från Sun Zi (Beng, Pettersson, & Friman, 2015). Hotet från cyber-

krigföringen utgör ett allvarligt hot som skapar en ny dimension av internationell osäkerhet då

moderna samhällen har stora sårbarheter som kan exploateras från distans (Nye, 2017, s. 44).

1.1 Problemformulering och syftet med studien

Ryssland har en speciell relation till strid på djupet med tydliga kopplingar till landets strate-

giska kultur. Förhållandet baseras på en historia med krig kopplat till västlig expansion (där det

andra världskriget intar en särskild roll), samt en geografi utan naturliga hinder mot Europa.

Ryssland försöker i linje med sin strategiska kultur motverka västlig expansion samt skapa ökat

djup genom att destabilisera länder i sitt närområde samt underminera förtroendet för Nato


Kurs: 2HO013

Sida 5 av 63

(Rumer & Sokolsky, 2020, ss. 4-5, 22). Forskningsproblemet som identifieras ur forskningsö-

versikten är att västvärlden inte förstår rysk krigföring och särskilt då inte rysk cyberkrigföring.

Forskningsöversikten visar också att det saknas teoribildning avseende strid på djupet inom

cyberkrigföring likt den som finns för konventionell krigföring. Begreppet västvärlden definie-

ras i denna studie som Europa tillsammans med Nordamerika. Väst har trots större resurser och

mer avancerad teknik inte lyckats med att möta rysk hybridkrigföring och särskilt då cyber-

krigföring. Att rysk cyberkrigföring är framgångsrik kan delvis förklaras med andra staters

oförmåga att tolka den (Raychev, 2019, ss. 349, 353-354). Aktuell forskning förklarar detta

med att västvärlden konceptualiserar cyberkrigföring som en egen funktion, där hot och motåt-

gärder sker ur ett tekniskt perspektiv. Ryssland har ett annat synsätt och betraktar cyberkrigfö-

ring som en del av något större, ett medel för att uppnå strategiska effekter (Akimenko & Giles,

2020, s. 74). Trots att cyberkrigföringens konsekvenser för modern krigföring uppmärksam-

mats under många år förefaller det inte ha fått ett tydligt genomslag ur ett militärteoretiskt per-

spektiv (Borghard & Lonergan, 2017, s. 454).

Bristande förståelse för det ryska perspektivet inom cyberkrigföring tillsammans med bristfäl-

lig teori är allvarligt, eftersom cybervapnet kan ge allvarliga konsekvenser för ett digitaliserat

samhälle och därmed påverka stabiliteten inom internationella relationer. Eftersom Ryssland

värderar erfarenheter från Sovjetunionen högt borde västvärlden kunna förutspå ryskt agerande

på ett bättre sätt. Denna studie undersöker hur konventionella ryska teorier om djupoperationer

kan bidra till att förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext. Om en utsatt stat saknar

förståelse för sin motståndare blir det också svårt att försvara sig trots tillgång till större resurser

och avancerad teknik. Genom att förstå konventionell rysk militärteori kan västvärlden sanno-

likt nå ökad framgång i cyberdomänen.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang genomförs i denna studie en tematisk textanalys av

empiri från cyberattackerna i Estland 2007 samt från konflikten i Ukraina som inleddes 2014.

Metoden är lämplig för kvalitativa studier av en mängd olika källor och texter och erbjuder ett

flexibelt verktyg för att analysera innehållsrik och komplex data (Braun & Clarke, 2006, s. 82).

Studiens syfte är att med traditionella teorier om djupoperationer som lins förklara Rysslands

genomförande av cyberkrigföring i en modern kontext. Studiens bidrag är tvådelat: dess inom-

vetenskapliga bidrag består av att undersöka hur ryska teorier om djupoperationer kan förklara


Kurs: 2HO013

Sida 6 av 63

ryska cyberoperationer i en modern kontext. Dess utomvetenskapliga bidrag är att öka förstå-

elsen för rysk krigföring, vilket kan bidra till bättre möjligheter för totalförsvaren i västvärlden

att möta dessa typer av hot.

1.2 Forskningsfråga

Studiens forskningsfråga lyder: Hur kan traditionella teorier om djupoperationer (deep oper-

ations) förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext?

1.3 Avgränsningar och definition av nyckelbegrepp

Nedanstående begrepp definieras för att de är centrala i studien, de utgör grunden för att kunna

pröva och utveckla teorin. Skillnader mellan Rysslands och västvärldens definitioner av cen-

trala begrepp utgör en viktig del när det gäller att förklara och förstå rysk cyberkrigföring.

Studien är av utrymmesskäl avgränsad till den tekniska och mänskliga aspekten av rysk cyber-

krigföring och berör inte andra typer av maktmedel inom hybridkrigföring. Studiens definition

av hybridkrigföring baseras på Hoffman (2009, s. 2), som menar att hybridkrigföring utgör ett

samtidigt och adaptivt agerande med en blandning av konventionella vapen, oregelbunden tak-

tik, terrorism och kriminellt beteende i stridsområdet för att uppnå sina politiska mål. Hoffman

(2014) påtalar att hans ursprungliga definition av hybridkrigföring med anledning av konflikten

i Ukraina måste kompletteras, då den inte fullt ut fångar de metoder som inte nyttjar sig av

fysiskt våld, exempelvis ekonomiska och politiska maktmedel, samt informationskrigföring.

Studien avgränsas till traditionell teori om ryska djupoperationer även benämnt deep operat-

ions, i denna studie kommer det svenska begreppet att nyttjas. Teorin anses traditionell därför

att den har satt en stor prägel på rysk och sovjetisk operationskonst. Luttwak (2001, s. 112)

definierar operationskonst som en koordinerad verksamhet som binder ihop den taktiska verk-

samheten så att summan av den blir högre än de enskilda delarna var för sig. Teorin är väl

beprövad då den har testats och utvärderats under andra världskriget, legat till grund för krigs-

planering under kalla kriget samt präglat krigsvetenskapen i Sovjetunionen (Simpkin, 1987, s.

xi). Då teorin har en vetenskaplig prägel med fokus på utveckling och framtid så influerar den

fortfarande militärteoretiker, även i västvärlden (Kipp, 1994, s. viii).

Studiens empiri är av utrymmesskäl avgränsad till cyberattackerna i Estland 2007 samt den

konflikt i Ukraina som pågår sedan 2014. Cyberattackerna i Estland utgör det första exemplet


Kurs: 2HO013

Sida 7 av 63

på storskaliga cyberattacker mot delar av ett lands vitala infrastruktur. Ukraina är relevant då

det representerar en konflikt där krigstillstånd inte råder men där olika maktmedel kombineras

med mer traditionella militära maktmedel. Tidsmässigt ger fallet möjlighet att studera en senare

utveckling av rysk cyberkrigföring än vad fallet Estland ger möjlighet till. Med modern kontext

avses i studien tidsperioden från 2007 och fram till nutid. Rysslands agerande i Estland utgör

inledningen av en period i vilken cyberdomänen på allvar blivit en del av modern krigföring.

Begreppet djupoperationer introduceras här men förklaras mer utförligt i teorikapitlet. Med

djupoperationer avses den teori som till stor del utgör grunden för den sovjetiska operations-

konsten (Glantz, 1991, s. 12). Teorierna framhåller vikten av att koordinerat med stor eldkraft

påverka motståndaren på stort fysiskt djup och en stor geografisk yta för att uppnå fysisk och

psykologisk effekt. Detta syftar till att försvaga motståndaren på strategisk nivå. Med djup av-

ses möjligheten att påverka motståndaren långt in på dennes territorium. Strävan är att nå bakre

linjer, vilket utgörs av ledning och vital infrastruktur. Teorin förespråkar ett nyttjande av den

senaste tekniken, vapensystem med lång räckvidd som t.ex. stridsvagnar, artilleri och flyg-

stridskrafter (Harrisson, 2010, ss. 130-131).

Begreppsfloran inom cyber är stor och nyttjas på olika sätt. Cyberkrigföring betraktas i väst-

världen som en specifik form av konflikt i cyberdomänen (Raychev, 2019, s. 351). Det som

utmärker cyberdomänen är att den utgörs av ett världsomspännande nätverk som berör alla i ett

digitaliserat samhälle (Kaplan, 2016, s. 6). Ryssland definierar inte cyberkrigföring enbart uti-

från teknik. Den ryska cyberkrigföringen utgår från ett holistiskt perspektiv där förmågan kom-

bineras med andra offensiva metoder framförallt inom informationskrigföring. Det ryska be-

greppet består av två delar: i) en informationsteknisk; samt ii) en informationspsykologisk, var-

för det finns en teknisk och en mänsklig dimension (Akimenko & Giles, 2020, ss. 68-69).

I denna studie nyttjas den ryska definitionen med ett mer holistiskt perspektiv på cyberkrigfö-

ring för att kunna förklara fenomenet i en modern kontext. Det ryska perspektivet inkluderar

psykologiska effekter, vilket medför att effekten av en cyberattack blir större än den rent tek-

niska.


Kurs: 2HO013

Sida 8 av 63

1.3.1 Fördjupade definitioner av cyberattack samt cyberkrigföring

”When cyberspace is everywhere, cyber war can seep through every digital pore.” (Kaplan,

2016, s. 6)

Kaplans citat visar att den gränslösa cyberrymden (i denna studie benämnd cyberdomän) inte

bara berör soldater, sjömän och piloter utan alla medborgare i ett digitaliserat samhälle. Ett

återkommande drag i forskningsläget om cyberdomänen är att den är gränslös, global och viktig

för ett modernt samhälle. Globalt sammanlänkad infrastruktur i cyberdomänen ger stora möj-

ligheter för en illasinnad aktör att agera på distans. Det ökande beroendet av informationssy-

stem i samhället har gett cyberdomänen en ökad militär betydelse (Larsdotter, 2019, s. 160).

Cyberdomänen utgör idag den moderna fronten där militär interaktion sker mellan stater

(Borghard & Lonergan, 2017, s. 452).

Libicki (2016, s. 19) definierar en cyberattack utifrån tre olika effekter på ett system, störa,

manipulera och förstöra. Störa innebär att ett system slutar fungera eller får sämre kapacitet,

manipulation handlar om att data otillåtligt förändras så att systemets funktion påverkas på ett

negativt sätt medan förstörelse handlar om att få systemet att agera på ett sätt så att det förstör

sig själv. Han menar att cyberkrigföring kan definieras som en systematisk kampanj av cyber-

attacker relaterat till att uppnå politiska eller militära målsättningar. Han menar också att cy-

berkrig kan delas upp i två nivåer, strategisk och operativ nivå. Cyberkrigföring på strategisk

nivå är enligt honom inriktad mot ett lands kritiska infrastruktur (system) och syftar till att

påverka eller försvaga ett land inför en konflikt. Den operativa nivån fokuserar i likhet med en

militär operation på att påverka militära system.

Cyberkrigföring kan precis som konventionell krigföring åstadkomma fysisk, psykologisk och

ekonomisk skada. Den stora skillnaden är att cyberkrigföring sker på distans och därmed erbju-

der ett helt annat djup, då den som initierar attacken inte själv behöver vara i operationsområdet

(Dortmans, Thakur, & Ween, 2015, s. 154).

Definitionerna av begrepp ger också en bild av vilket perspektiv man antar. Rysslands definit-

ion av cyberkrigföring är att likna med det västvärlden benämner informationskrigföring. Ryss-

land använder sig hellre av ordet informationsrymd (information space) än ordet cyberrymd.

Anledningen är att deras handlingar inte är begränsade till det tekniska perspektivet. Informat-

ionsrymden innefattar ur ett ryskt perspektiv både den tekniska aspekten inom cyber samt den


Kurs: 2HO013

Sida 9 av 63

mänskliga aktiviteten på internet eller andra kanaler (Akimenko & Giles, 2020, s. 67). Ryssland

tillämpar därmed ett mer holistiskt perspektiv på det västvärlden benämner cyberkrigföring och

cyberförmåga betraktas inte som en separat funktion eller domän. Ordet cyberkrigföring besk-

rivs som ett utländskt koncept eller aktivitet. Ryssland konceptualiserar cyberkrigföring som

en del i en ”informationskonfrontation”, dvs. en informationskrigföring som inkluderar alla

tillgängliga offensiva aktiviteter. Konceptet innebär att cyberoperationer kombineras med psy-

kologiska operationer, strategisk kommunikation, underrättelsetjänst, vilseledning (maski-

rovka), desinformation, elektronisk krigföring, påverkan på kommunikationssystem, försäm-

ring av navigationssystem och ren förstörelse av motståndarens IT-system (Akimenko & Giles,

2020, ss. 68-69).

1.4 Disposition

I kapitel två redovisas forskningsläget avseende cyberkrigföring samt att skillnaden förklaras

mellan ryska och västerländska perspektiv i domänen. Strategisk kultur inkluderas för att öka

förståelsen för ryska perspektiv på djup. I kapitel tre redovisas teorin om djupoperationer, som

operationaliseras utifrån en syntes med cyberteori. Studiens metodologiska upplägg presenteras

i kapitel fyra, i kapitel fem genomförs studiens analys och resultaten redovisas. Studien avslutas

i kapitel sex genom en diskussion och redovisning av slutsatser.


Kurs: 2HO013

Sida 10 av 63

2. Forskningsöversikt

Utifrån studiens problem och dess definitioner av centrala begrepp redovisas nu tidigare forsk-

ning. För att förklara hur traditionella ryska militärteorier påverkar rysk samtida cyberkrigfö-

ring krävs ett vidare perspektiv som kontextualiserar problemet. Inledningsvis redovisas forsk-

ning kring rysk strategisk kultur och hur den påverkar ryska perspektiv på djup, samt relation-

erna till övriga Europa. Därefter ges exempel på forskning som visar på den oro som Ryssland

upplever avseende västlig expansion i Östeuropa, samt hur landet väljer att möta detta. Vidare

presenteras en sammanställning över aktuella trender och debatter inom forskningen avseende

cyberkrigföring, samt vad som utmärker ryska ageranden i cyberdomänen. Forskningsöversik-

ten avslutas med att introducera ryska militärteoretiker inom djupoperationer samt redovisa

studiens forskningsbidrag.

2.1 Rysk strategisk kultur och synen på djup

För att förstå hur teorier om djupoperationer påverkar samtida rysk cyberkrigföring krävs också

en viss förståelse för den ryska strategiska kulturen, hur den har präglat Rysslands syn på djup

samt dess militärteoretiska perspektiv och strategi. Teori kring strategisk kultur visar att stater

tenderar att hantera strategiska utmaningar utifrån tidigare erfarenheter (Hinton, 2020, s. 81).

Rumer & Sokolsky (2020, s. 2, 4-5, 9) tillför ett helhetsperspektiv avseende Rysslands

förhållningssätt till djup. De menar att det strategiska djupet har stor betydelse för Rysslands

säkerhet och att det i grund och botten bygger på en osäkerhet som präglar Rysslands strategiska

kultur. De menar att rysk strategisk kultur i stor utsträckning bygger på geografi, historiska

erfarenheter och en nationell världsbild där stater i Europa utgör den primära oroskällan. Trans-

formeringen från Sovjetunionen till dagens Ryssland har haft begränsad påverkan på dessa fak-

torer. En snabb analys av Rysslands geografi visar att landet saknar en tydlig fysisk barriär mot

resten av Europa, dvs. ett naturligt skydd mot en invasion eller ett hinder för expansion västerut.

Avsaknaden av naturliga barriärer som separerar Ryssland från övriga Europa, förstärkt av en

historia präglad av mellanstatliga konflikter i Europa, har gett djup en speciell betydelse för

Rysslands säkerhet. Rysslands geografiska djup har räddat landet från nederlag vid flera till-

fällen under historien, senast under det andra världskriget. Förlusten av buffertzonen i Östeu-

ropa efter det kalla krigets slut utgjorde ett strategiskt nederlag som negativt påverkade Ryss-

lands säkerhet och nationella psyke.


Kurs: 2HO013

Sida 11 av 63

Djuptänkande har dominerat sovjetisk operationskonst och teoriutveckling under lång tid

(Widén & Ångström, 2005). Kragh (2014, ss. 142-143) illustrerar konsekvensen av förlorat

djup genom att exemplifiera hur Tysklands krigföring österut påverkade Sovjetunionen under

andra världskriget. Sovjetunionens förluster under det krig avseende människoliv, industrier

och fysiskt kapital var enorma, inget annat land led större förluster. Det utgör en anledning till

att Sovjetunionens planering under kalla kriget präglades av ett offensivt agerande där kriget

skulle utkämpas på motståndarens territorium (Gemzell, 2006, s. 85). Forskningsläget visar att

den ryska strategiska kulturen tar stor hänsyn till det tidigare arvet avseende krigserfarenheter

samt synen på djup, det påverkar Rysslands nuvarande militärstrategi. Forskningsläget visar

också att Rysslands militära elit dominerar dess säkerhetsstrategi och tillför attityder som är

baserade på arvet från Sovjetunionen (Gemzell, 2006, s. 808; Kanet, 2018, s. 192; Rumer &

Sokolsky, 2020, s. 2).

2.1.1 Västlig expansion och påverkan på djupet

Forskningsläget visar att Rysslands oro för västlig expansion är en tidlös trend. Rysslands nu-

varande situation har stora likheter med den situation som rådde i Sovjetunionen under den

period som teorierna om djupoperationer växte fram. Glantz (1991, ss. 51, 76-77) framhäver

dessa likheter och menar att de ursprungliga teorierna om operationskonst på 1930-talet forma-

des i en kontext med en hotfull omvärld, inrikespolitisk instabilitet samt politisk isolering från

världssamfundet. Detta lade grunden till en planering som byggde på att kriget skulle utkämpas

på motståndarens territorium. Ryssland brottas idag med en liknande problematik som Sov-

jetunionen hade under det kalla kriget. Ryssland har dock ett betydligt mindre strategiskt djup

idag till väst än vad Sovjetunionen hade samtidigt som det egna närområdet präglas av osäkra

partners eller motståndare (Rumer & Sokolsky, 2020, ss. 10-11).

För Rysslands säkerhetsapparat fortsätter väst att söndra Ryssland på samma sätt som man för-

sökte göra med Sovjetunionen, agerandet inkräktar på det djup man vill bibehålla. Rumer &

Sokolsky (2020, s. 7-8, 13) ger två exempel på de hot Ryssland upplever från väst, det ena är

genom ”färgrevolutioner”, stöd till icke-statliga organisationer som korroderar traditionella

ryska värderingar och kultur. Det andra hotet utgörs av Natos utvidgning som riskerar att om-

sluta landet med fientligt inställda grannar och därmed försvaga Ryssland. Ryssland ser Natos

expansion och revolutionerna i Georgien och Ukraina som en del i västs långvariga kampanj.


Kurs: 2HO013

Sida 12 av 63

Kanet (2018, s. 193-194) tillför en ekonomisk och en kulturell dimension till Rysslands relat-

ioner med Europa. Han menar att expansionen av Europeiska unionen (EU) till forna kommu-

niststater integrerar dessa stater i den västerländska kulturen samt påverkar handeln med Ryss-

land negativt, ett hot mot Rysslands långsiktiga intressen och status i regionen.

2.1.2 Ryska strategier för att uppnå ökat djup

Kanet (2018, s. 192) bidrar till att förklara varför Ryssland anser det vara legitimt att påverka

mål i västvärlden. Han framhåller att eftersom Ryssland anser sig vara hotat från USA och stater

i Europa så ser Ryssland det som befogat att genomföra cyberattacker på politiska val och eko-

nomiska infrastruktur i dessa länder. Ryssland använder sig av desinformation för att misskre-

ditera USA och Nato med anledning av deras närvaro i Rysslands intresseområde. Hybridtaktik

i form av cyberattacker, desinformationskampanjer samt aggressivare utrikespolitik är använd-

bara instrument för att påverka en motståndare (Roffey & Tunemalm, 2017, s. 522). Rumer &

Sokolsky (2020, s. 22) exemplifierar Rysslands agerande i sitt närområde för att utöka sitt stra-

tegiska djup. Dessa exempel visar omvärlden att Ryssland har förmåga att påverka och desta-

bilisera andra länder i sitt närområde trots ett medlemskap i Nato. De menar att destabiliserande

och provocerande handlingar mot Natomedlemmar i Baltikum och Svarta havet tillhör normal-

bilden. Ryssland är inte intresserad av öppenhet och stabilitet i sitt intresseområde utan bygger

sin strategi på överraskning, vilseledning och dolda metoder. Det gäller både i fred, kris och i

ett inledningsskede av en konflikt. De argumenterar för att provocerande beteende är en avsikt-

lig strategi som syftar till att skrämma mindre grannar, underminera förtroendet för Natos sä-

kerhetsgaranti och få dessa länder att acceptera att de befinner sig under ryskt inflytande. De

framhåller också att strategin handlar om att visa större Natoländer att Ryssland kan nå bortom

Östersjön och Svarta havet. Kanet (2018, s. 200) ger ytterligare exempel på ryskt agerande för

att påverka djupet. Militär intervention i Georgien och Ukraina samt cyberattacker mot tidigare

kommuniststater, stöd till radikala grupper inom EU samt påverkan på val i Nordamerika och

Europa är alla exempel på taktik för att försvaga det västdominerade internationella systemet.

Ryssland förefaller dock inte agera irrationellt eller blint fokusera på att återfå det tidigare im-

periet. Forskningsläget visar på ett ryskt rationellt tänkande där man vill undvika en fullskalig

konflikt med Nato. Interventionen i Syrien har präglats av lågriskföretag i syfte att undvika en

intervention av västvärlden. Kampanjer riktade mot väst präglas av låga kostnader och lågt

risktagande där Ryssland inte vill kliva över den gräns som kan eskalera en konflikt. Agerandet


Kurs: 2HO013

Sida 13 av 63

från Ryssland påminner om gerilla krigföring, ett sätt att kompensera brist på resurser i en kon-

flikt mot en överlägsen motståndare med den stora fördelen att agerandet kan förnekas (Rumer

& Sokolsky, 2020, s. 23). Sammanfattningsvis skapar Rysslands agerande på djupet en bild av

en aktör som försöker destabilisera eller underminera förtroendet för sina motståndare. Ryss-

lands agerande sker utifrån en glidande skala men utan att riskera en konventionell konflikt

med USA eller Nato. Det ryska agerandet utgör en utmaning för alla stater som ser konflikt ur

ett mer digitalt perspektiv där det råder fred eller krig.

2.2 Cyberkrigföringens potential, djup och teoriutveckling

Efter diskussionen om rysk strategisk kultur där studien kontextualiserat rysk militär strategi

utifrån västlig expansion övergår studien till en diskussion om cyberkrigföring. Inom forsk-

ningsfältet förekommer en debatt om potentialen i cyberkrigföring. Vissa forskare menar att

förmåga till krigföring i cyberdomänen utgör ett potent tvingande maktmedel, då den kan åstad-

komma stora kostnader för motståndaren och verka destabiliserande på motståndarens ledar-

skap (Dortmans, Thakur, & Ween, 2015, s. 154; Larsdotter, 2019, s. 161; Sharp, 2017, s. 898).

Andra forskare menar att cyberkrigföring är ett svagt maktmedel jämfört med krigföring som

inkluderar kinetisk energi, då signalvärdet inte är lika starkt (Jensen, Valeriano, & Maness,

2019, s. 215). Cyberkrigföring präglas av osäkerhet, då en cyberattack inte kan kontrolleras

fullt ut och riskerar att slå tillbaka mot den egna ekonomin (Nye, 2017, s. 58). Även om en

cyberattack inte orsakar fysisk skada kan dess effekt medföra psykologisk påverkan och oro för

den gemensamma säkerheten i en stat, vilket kan påverka hotbildsuppfattning och politiska

beslut (Canetti, Waismel-Manor, Levanon, Gross, & Cohen, 2017).

Nye (2017, s. 44-45) framhåller att moderna uppkopplade samhällen bidrar till att skapa en ny

dimension av internationell osäkerhet. Stora delar av dagens samhällen är beroende av elektro-

niska enheter vilka är uppkopplade mot internet, varför han menar att denna utveckling skapar

enorma möjligheter för en aktör som vill genomföra en cyberattack. Ända sedan 1990-talet har

det funnits en oro om att det ska inträffa ett ”cyber-Pearl Harbour” där det finansiella systemet

tillsammans med flygledning och livsmedelsförsörjning slås ut. Än så länge har det dock inte

hänt i en stor skala. Thornton & Miron (2020, s. 17) förstärker det som Nye (2017) lyfter fram

när de ger exempel på hur teknikutvecklingen ger möjlighet att med stor precision hitta svag-

heter i motståndarens system. En del av framtida cyberkrigföring präglas av artificiell intelli-

gens (AI) där sökandet av sårbarheter i motståndarens system kommer nå oanade proportioner,


Kurs: 2HO013

Sida 14 av 63

när en sårbarhet är upptäckt kan den bli utsatt för verkan. De menar att AI innebär att cyber-

attacker kommer bli alltmer komplexa och farliga för en utsatt stat.

Cyberattacker kan liknas vid nyttjande av kärnvapen, då de ger en aktör möjlighet att påverka

en motståndares befolkning och samtidigt kringgå dennes militära maktmedel. Cyberkrigföring

kan användas mot en stats kritiska infrastruktur och ger även möjlighet att störa ut motstånda-

rens verkanssystem vid en särskild tidpunkt. Ett exempel som framkommer i tidigare forskning

är hur Israel störde ut Syriens luftvärn under en attack med flygstridskrafter mot en syrisk nuk-

leär anrikningsanläggning 2007 (Borghard & Lonergan, 2017, s. 454). Lonsdale (2018, s. 420)

menar att Israels cyberattack mot Syrien visar att cyberdomänen har offensiv potential och att

domänen utgör ett effektivt bidrag i en gemensam operation. Cyberdomänen ger möjligheter

för en stat att påverka en annan stat utan att konflikten behöver eskalera, det kan utgöra en

fördel som gör att cyber kan få en allt större roll i förhållande till andra domäner (Brachen,

2017, ss. 151-152). Det som förenar forskningsfältet är att cyberkrigföring är tillgänglig, inne-

bär låga kostnader i jämförelse med konventionell krigföring samt ger möjlighet att påverka en

motståndare på distans (Borghard & Lonergan, 2017, ss. 463, 472) (Taddeo, 2018, s. 339).

Uppträdande i cyberdomänen präglas också av möjligheten till anonymitet. Det förekommer att

stater använder ombud och kriminella nätverk för att utföra sina handlingar, allt i syfte att kunna

förneka inblandning (Valeriano, Jensen, & Maness, 2018, s. 6).

Jonsson (2019, s. 155) visar på ett glapp i doktrin- och teoriutveckling gällande cyberkrigföring.

Han menar att Ryssland har varit framgångsrika i att slå ut vital infrastruktur i Ukraina, infil-

trerat kontrollsystem av elförsörjning i USA, samt påverkat valet där 2016. Trots detta och trots

att cyberkrigföring suddat ut gränser mellan krig och fred samt jämförts med massförstörelse-

vapen avspeglar det sig inte i utveckling av teori. Teoretiska ramverk för cyberkrigföring saknas

ofta i staters strategier och doktriner, medan de legala verktygen utgår från traditionella kon-

flikter och inte är anpassade efter en samtida kontext. Taddeo (2018, ss. 339, 340, 353) menar

att skillnader mellan konventionell krigföring med kinetisk energi och cyberkrigföring skapar

problem vid nyttjande av teori. Hon menar att bristen på lagstiftning och normer utgår ifrån

traditionella konflikter och inte cyberkrigföring. Det påverkar stabiliteten i internationella re-

lationer mellan nuvarande och framtida informationssamhällen. Historiskt menar hon att infö-

randet av nya vapensystem från flygplan till kemiska och nukleära stridsmedel illustrerar beho-

vet av ny strategi, cyberdomänen utgör inget undantag. Med tanke på utvecklingen av artificiell


Kurs: 2HO013

Sida 15 av 63

intelligens och samhällens ökade beroenden av internet föreligger ett behov av att studera cy-

berkrigföring ur ett bredare perspektiv. Det finns begränsat med forskning som analyserar vad

det förändrade omvärldsläget innebär för cyberdomänen, fokus är ofta på operativa frågor med

korta tidsperspektiv. Det föreligger därför ett behov av att utveckla teorier om hur man når

framgång med cyberattacker (Brachen, 2017, ss. 148, 153; Lonsdale, 2018, s. 420).

2.2.1 Utmärkande för rysk cyberkrigföring

Forskningsläget visar att det finns en filosofisk skillnad mellan Ryssland och Natos sätt att

betrakta konflikter. Både Kragh (2014, s. 157) och Glantz (1991, s. xix) menar att analytiker i

västvärlden har haft en tendens att felbedöma Sovjetunionen och Ryssland. Det har funnits

svårigheter med att förstå dess säregna syn på krigföring, inte unik men annorlunda jämfört

med synen i väst. Ny teknologi i form av cyberförmåga och artificiell intelligens skapar nya

utmaningar (Rumer & Sokolsky, 2020, s. 17).

Raychev (2019, s. 350) menar att kontraster avseende strategisk kultur är en tänkbar förklaring

till Rysslands och Natos olika perspektiv på cyberkrigföring. Skillnader i synsätt beror enligt

honom på olika historia, erfarenheter samt politik. Thornton & Miron (2020, s. 12) menar att

Nato fokuserar på att vinna strider och fälttåg, medan Ryssland fokuserar på att vinna krig. De

menar också att sedan 1930-talet då sovjetiska militärteoretiker som Isserson och Svechin var

aktiva har den ryska militären fokuserat mer på att forma den strategiska miljön än den taktiska.

Thornton & Miron (2020, s. 12) menar att den ryska militären är präglad av den strategiska

kulturen vilket innebär att söka fördelar på strategisk nivå. Medan väst nyttjar teknik för att

stödja existerande krigföring hittar Ryssland nya sätt att nyttja den. När det gäller att nyttja

cyberkrigföring på strategisk nivå argumenterar författarna för att demokratier alltid kommer

begränsas av mandat, något som inte är ett problem för Ryssland. De menar också att eftersom

Ryssland är underlägsen när det gäller konventionella styrkor planerar man för att undvika en

sådan konflikt och istället vinna med metoder som inte inkluderar kinetisk energi.

Forskningsfältet visar att Ryssland ser cyberkrigföring som mer än teknik, en del av något

mycket större som syftar till att nå strategiska effekter. Akimenko & Giles (2020, s. 74) menar

att Rysslands motståndare måste förbereda sig för en hotbild där cyberkrigföringen är kombi-

nerad med desinformation, subversion, elektronisk krigföring och konventionella vapen. Ryss-

lands påverkan i informationsarenan syftar till att gynna de egna målsättningarna och i värsta


Kurs: 2HO013

Sida 16 av 63

fall åstadkomma ett regimskifte i ett land. De påtalar att det är tydligt att Ryssland inte ser

cyberkrigföring som en egen fristående funktion.

Blank (2017, s. 81) menar att rysk strategi kombinerar cyberkrigföring och informationskrig-

föring för att projicera makt, dessa element är fullt integrerade i Rysslands militära operationer.

Cyberförmågan är en viktig del för att på distans kunna påverka motståndarens lednings-för-

måga samt kontrollera kritisk infrastruktur. Även inom ryska cyberoperationer finns det en de-

batt om hur framgångsrika operationerna egentligen är. Lonsdale (2018, s. 418) menar att även

om cyberattackerna i Estland 2007 var tekniskt och taktiskt imponerande, genererade de inte

en strategisk effekt. Rysslands agerande bygger på att påverka motståndaren men utan att es-

kalera situationen till en konflikt med Nato (Brachen, 2017, s. 152). Rysslands cyberopera-

tioner i Estland och Ukraina handlade mer om att störa än att förstöra. Jensen et al. (2019, ss.

214, 229) framhåller dock att Ryssland ännu inte visat sin fulla potential att genomföra

cyberattacker mot kritisk infrastruktur på strategisk nivå. Raychev (2019, s. 349) menar att

västvärlden har misslyckats med att möta rysk hybridkrigföring (varav cyberkrigföring är en

del) trots tillgång till större resurser och mer avancerad teknik. Kreativ anpassning av arvet från

Sovjetunionen avseende begrepp och metoder har visat sig vara användbart för Moskva. Bättre

förståelse än motståndaren av hur informations- och cyberoperationer kan nyttjas som ett ge-

mensamt koncept har bidragit till framgång i nutida konflikter (Blank, 2017, s. 85).

Forskningsläget visar att det finns skillnader mellan cyberkrigföring ur ett ryskt och ett väster-

ländskt perspektiv präglat av USA. Det ryska perspektivet bygger på en gränslös syn på konflikt

utan en skarp gräns mellan fred och krig. Ryssland tillämpar ett helhetsperspektiv som inklu-

derar informationsoperationer som har sitt ursprung i Sovjetiskt tänkande. USA har ett modernt

teknokratiskt militärt förhållningssätt utan sociala dimensioner, där cyberkrigföring är separerat

från informationsoperationer och där verkan mot enskilda mål har ett stort fokus. (Raychev,

2019, ss. 353-354).

2.3 Militärteori om djupoperationer

Den teori om djupoperationer som utvecklades i Sovjetunionen efter första världskriget är in-

tressant för sitt innovativa nytänkande samt att den utgör grunden för all modern operations-

konst. De teoretiker som skapade operationskonsten och koncepten för strid på djupet gjorde

det för att de vände sig emot tidsperiodens statiska krigföring. Essensen i teorin om djupopera-


Kurs: 2HO013

Sida 17 av 63

tioner är att påverka motståndaren på stort djup med eldkraft för att kunna bryta igenom dennes

försvar, samt försvaga motståndaren på strategisk nivå. Genom detta agerande kan motstånda-

rens ledning paralyseras, vilket påverkar dennes vilja till kamp (Harrisson, 2010, ss. 65, 130-

131).

Glantz omfattande forskning kring sovjetiska militära operationer visar att det finns ett intres-

sant fält för denna studie att bidra till. Hans studier sträcker sig från den Röda Arméns inrättande

1918 fram till andra världskriget och därefter det kalla kriget. Glantz menar att operationskonst

har studerats av många erkända militärteoretiker och att de viktigaste teorierna i ämnet är teo-

rierna om djupoperationer. Deras vetenskapliga prägel har gjort dem till viktiga element i sam-

tida operationskonst. Teorierna prövades under andra världskriget och utgjorde grunden för

Sovjetunionens anfallsplaner under kalla kriget. Det sovjetiska ramverket för operationer är en

komplicerad samling av termer och nivåer, varför det krävs helhetsförståelse för att kunna han-

tera enskilda delar. Det viktigaste med ramverket är att det utgör ett destillat av omfattande

militär erfarenhet och att dess struktur och logik ger möjlighet för omvärlden att förstå och tolka

ett ryskt agerande (Glantz, 1991, ss. Foreword, 12, 30, 49).

Framstående sovjetiska militärteoretiker utgör Triandafillov (1894-1931) samt Tuchatjevskij

(1893-1937), varav den sista föll offer för Stalins utrensningar (Glantz, 1991, ss. 20-22). Har-

rison (2010, s. 3) framhåller Isserson som en betydelsefull person när det gäller framtagandet

och utvecklingen av teorin kring djupoperationer. Widén & Ångström (2005, s. 90) framhåller

att Svetjin (1868-1938) var den första militärteoretikern som definierade operationskonst och

placerade militära operationer i en strategisk kontext. Dessa ryska teoretiker vände sig emot

dåtidens statiska krigföring, som präglades av stora förluster i förhållande till små landvin-

ningar. Operationskonst blev det nya koncept som gav ett tillräckligt bra teoretiskt svar på hur

militära förband skulle kunna undvika utnötningskrig. Deras arbete resulterade i en militär-

teoretisk bas giltig under hela 1900-talet (Glantz, 1991, ss. 20, 69). Resultatet av deras arbete

redovisas närmare i teorikapitlet.

2.4 Uppsatsens forskningsbidrag

Forskningsläget visar att djup har en speciell betydelse för Ryssland, djupet ger en fysisk buf-

fertzon till motståndaren samt möjlighet att ta striden på dennes territorium. Djup utgör en del


Kurs: 2HO013

Sida 18 av 63

av Rysslands strategiska kultur och djupet präglar såväl dess operationskonst som säkerhets-

strategi. Spända relationer mellan västvärlden och Ryssland verkar vara en tidlös trend, och det

saknas indikatorer på att trenden skall upphöra. Forskningsläget visar också att det historiskt

funnits en bristande förståelse för rysk krigföring och att Västeuropa tillsammans med USA har

ett för snävt perspektiv på cyberkrigföring. Att västvärlden har bristande förståelse för ryska

perspektiv på krigföring är allvarligt och är ett problem då det innebär sämre möjligheter att

möta den.

Cyberattacker kan genomföras utan att föregås av en krigsförklaring och kommer utgöra en del

av krigföringen i en konventionell konflikt. Forskningsöversikten visar att cyberkrigföring ut-

gör ett hot mot det moderna samhället. Cyberhotet jämförs av vissa forskare med massförstö-

relsevapen, trots att cyberkrigföringens konsekvenser för modern krigföring har uppmärksam-

mats förefaller det inte ha fått ett tydligt genomslag ur ett militärteoretiskt perspektiv (Borghard

& Lonergan, 2017, s. 454). Tidigare forskning visar att det finns ett behov av teoriutveckling

inom cyberdomänen, främst avseende strategisk påverkan på djupet av en motståndares terri-

torium. Författaren kan inte identifiera någon forskning som visar på vilken roll teorin om ryska

djupoperationer har inom cyberkrigföring vilket utgör en forskningslucka. Rysk militärteori är

präglad av vetenskap och ett linjärt tänkande där teorin om djupoperationer utgör en viktig del.

För att förstå den nutida kontexten blir det naturligt att börja med att förklara de ursprungliga

teorierna om strid på djupet då de utgör grunden för andra teorier. Denna studie bidrar med att

undersöka hur ryska teorier om djupoperationer kan förklara ryska cyberoperationer i en mo-

dern kontext. Studien bidrar också till att öka förståelsen för rysk krigföring, vilket ökar Sveri-

ges (och andra staters) möjlighet att utarbeta strategier för att möta dessa typer av hot.


Kurs: 2HO013

Sida 19 av 63

3. Teori

I detta kapitel vidareutvecklas studiens teoretiska ramverk. Inledningsvis beskrivs bakgrund till

hur teorin uppstod samt kärnan i teorin om djupoperationer. Därefter presenteras ramverket

utifrån fyra teman där även cyberteori appliceras, slutligen operationaliseras respektive tema

till ett antal indikatorer. Studiens fyra teman består av fysisk påverkan, psykologisk påverkan,

samordning samt djup. Fysisk påverkan bygger på den delen av teorin som förespråkar offensiv

eldkraft riktad mot förband och infrastruktur. Psykologisk påverkan baseras på de delar i teorin

som lyfter vikten av att terrorisera och paralysera motståndarens politiska instanser och ledning

genom offensiv eldkraft. Med paralysera avses oförmåga att fatta beslut medan terrorisera in-

nebär att en funktion slutar fungera. De delar i teorin som framhäver vikten av simultan påver-

kan av motståndaren över stor yta och stort djup bildar temat samordning. Temat djup är kopplat

till strävan att försvaga motståndaren på strategisk nivå genom påverkan av motståndarens

bakre linjer samt strävan att nyttja ny teknik för att skapa nya fördelar i krigföringen. För att

besvara frågeställningen – Hur kan traditionella teorier om djupoperationer (deep operations)

förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext?- tar studien avstamp i de ursprungliga teo-

rierna som ryska militärteoretiker tog fram efter första världskriget. Därtill nyttjar studien cy-

berteori för att skapa ett analysverktyg anpassat för en modern kontext.

3.1 Djupoperationer

Rysk teori kring strid på djupet (deep battle) har sitt ursprung i tidsperioden efter första världs-

kriget. Teorierna utvecklades senare till teorier om djupoperationer. De ryska militärteo-

retikerna intresserade sig i likhet med sina motsvarigheter i väst av att undvika en upprepning

av den statiska krigföring som utmärkt första världskriget. Detta krig hade präglats av stora

förluster i förhållande till små meningslösa landvinningar (Harrisson, 2010, s. 65). Även det

ryska inbördeskriget (1918-1920) påverkade de ryska teoretikerna, som i många delar avvek

från det statiska världskriget. Inbördeskriget präglades av mindre enheter på stora ytor vilket

medgav rörlighet och gav manövertänkande större betydelse (Glantz, 1991, ss. 19-20). Djup-

operationer som koncept började utvecklas på 1930-talet, men hämmades delvis av Stalins ut-

rensningar. Under andra världskriget återupptogs dock utvecklingen genom att krigsmakten

systematiskt omhändertog sina egna stridserfarenheter (Glantz, 1991, ss. 25, 30). Teorierna om

djupoperationer formulerades av Tuckhachevsky samt Triandafillov i slutet på 1920-talet. Me-

dan teorin om strid på djupet fokuserade på taktisk nivå och strid inom en armé fokuserade

teorin om djupoperationer på en operativ nivå med fokus på fronter och arméer. Teorierna om


Kurs: 2HO013

Sida 20 av 63

djupoperationer innebar en tydlig kvalitetshöjning av den ryska utvecklingen av operations-

konsten (Glantz, 1991, ss. 78-79).

3.1.1 Konceptet djupoperationer

Den sovjetiska fältmanualen från 1929 utvecklar de ursprungliga tankarna om militära operat-

ioner genom att trycka på vikten av strid på djupet. Konceptet djupoperationer syftar till att

uppnå framgång inom motståndarens taktiska djup, vilket ska uppnås genom kombinerade va-

pen som simultant påverkar motståndaren. Fokus i konceptet utgörs av stridsvagnar, artilleri

samt flygstridskrafter. Stridsvagnarna har till uppgift att stödja infanteriet, men också tränga in

långt bakom motståndarens frontlinjer (Glantz, 1991, s. 24). Det nya i djupoperationer handlar

enligt Simpkin (1987, s. 38) om att med kombinerade vapen neutralisera motståndaren på hela

djupet i operationsområdet.

Konceptet djupoperationer bygger på att nyttja kombinerade vapen med stor eldkraft över stor

yta. De olika förbanden ska kunna uppträda enskilt men samordnas centralt, med ett stort fokus

på den offensiva striden. En viktig del i djupoperationen är att påverka (neutralisera) motstån-

daren simultant på bred front över hela dennes djup, vilket ger möjlighet att neutralisera mot-

ståndarens verkanssystem, isolera reserver samt underlätta egna förbands penetration. Viktiga

målval utgör motståndarens truppkoncentrationer, transportnoder på djupet, flygstridskrafter på

marken och i luften samt högkvarter för att störa ut motståndarens ledningsförmåga (Harrisson,

2010, ss. 82, 130; Simpkin, 1987, ss. 35, 39-40). Genombrott i motståndarens försvar ska ske

på utvalda platser och en framgångsrik penetration av försvarslinjer ska följas upp av mer för-

band som kan tränga in på motståndarens djup. Tanken är att luftburna trupper ska bidra till att

snabbt uppnå uppsatta mål och taktiska framgångar ska leda till framgång på högre ledningsni-

våer (Glantz, 1991, s. 78). Isserson menar att detta engagemang över stora ytor och djup kräver

ny taktik, ny ledning, samt simultant agerande. Prioriterade mål utgör motståndarens ledning

och understöd, samt mål som bidrar till att isolera dennes militära reserver (Simpkin, 1987, s.

38). Simultan neutralisering av fienden över hela dennes taktiska djup är centralt i teorin, dåti-

dens teknik (mobilitet och räckvidd) skapade dock begränsningar i praktiken (Simpkin, 1987,

s. 34). Isserson menar att nya vapen med längre räckvidd ger tillfälle att påverka motståndaren

i en konflikts inledningsskede. I praktiken innebär det möjligheter att påverka motståndarens

strategiska mobilisering, försvaga det militära maktmedlet innan mötet vid fronten. Han menar

att flygstridskrafternas viktigaste uppgift i inledningsskedet är att hindra truppkoncentrationer,


Kurs: 2HO013

Sida 21 av 63

vilket inkluderar järnvägsnätet och logistikdepåer. Andra prioriterade mål på djupet är indust-

riella center, vapenindustri, oljeindustri samt andra mål som ger möjlighet att påverka ekono-

min samt paralysera motståndarens samhälle. Operationer mot politiska och administrativa

centra är andra delar i strävan att terrorisera och försvaga motståndarens samhälle. Förutom att

påverka motståndarens bakre linjer menar Isserson att det är viktigt att med flygstridskrafter

störa motståndarens förband (Harrisson, 2010, ss. 130-131). Samtidig, samordnad, simultan

samt fysisk och psykologisk påverkan av motståndaren är därmed centrala komponenter i Is-

sersons teorier.

Tukhachevsky delar Issersons tankar om att det krävs operationer på djupet för att uppnå seger,

men han framhåller också omöjligheten med att slå ut en motståndare i en enda smäll, en fram-

gångsfaktor är att kunna påverka motståndaren över stor geografisk yta (Glantz, 1991, s. 69).

Tukhachevsky menar att målet med varje operation är att krossa motståndarens styrkor samt

dennes vitala tekniska verkanssystem. Målet ska uppnås genom ett beslutsamt agerande som

präglas av enkelhet, listighet, ihärdighet och våldsamhet. För att lyckas med en operation krävs

också bra bedömningar av motståndarens agerande, logistik samt ledning (Glantz, 1991, ss. 21,

70). Han påtalar därmed vikten av en egen fungerande underrättelsetjänst. Tukhachevsky argu-

menterar också för att djupet innebär att striden blir mer komplex. Fokus är därmed inte bara

vid fronten utan sträcker sig över ett extremt djup vilket ställer stora krav på den egna lednings-

förmågan (Glantz, 1991, s. 22).

Triandafillov vidareutvecklar Tukhachevskys tankar om det framtida kriget när han ytterligare

betonar behovet av att påverka motståndaren djupt in på dennes territorium. Han är den som

introducerar tankarna om att tekniska system (stridsvagnar tillsammans med flygstridskrafter)

skall bidra till att få ett genombrott i motståndarens försvar och uppnå ett större djup i operat-

ionen (Glantz, 1991, s. 69). Genom ett strategiskt kavalleri bestående av stridsvagnar med extra

lång räckvidd menar Triandafillov att framryckning är möjlig långt in på motståndarens terri-

torium. Penetration långt in på djupet möjliggör spaning samt goda möjligheter att ta upp jakten

på flyende motståndare eller fientligt understöd (Simpkin, 1987, s. 35). Kipp (1994, ss. viii,

xvi) menar att Triandafillov tillför en vetenskaplig ansats till den militärteoretiska utvecklingen,

han framhåller att hans arv fortfarande influerar militära teoretiker i utvecklingen av modern

krigföring. Han menar också att Triandafillov är högst aktuell i en modern kontext, genom att


Kurs: 2HO013

Sida 22 av 63

påstå att ny teknik handlar om mer än att nå ett genombrott i motståndarens försvar, ny teknik

ger också möjlighet till ny krigföring.

3.1.2 Sammanfattning och teman

Konceptet djupoperationer bygger på att tidigt störa motståndarens strategiska mobilisering för

att försvaga det militära maktmedlet och samhället i stort. Detta görs genom att påverka mot-

ståndaren simultant med kombinerade vapen med mycket eldkraft på stort djup och över stor

yta. Utifrån ovanstående teori kondenseras essensen ner till fyra teman som utgör grunden för

studiens analysverktyg. De teman som skall fånga mönstret i teorin är fysisk påverkan, psyko-

logisk påverkan, samordning samt djup. Under nedanstående rubriker framgår definitionen för

respektive tema.

Fysik påverkan: Den fysiska förstörelse som teorin uttrycker utgör grunden för påverkan på

militära förband, understödssystem och vital infrastruktur och syftar till att störa och försvaga

motståndaren på strategisk nivå. Vital infrastruktur utgörs av viktiga funktioner för samhället

som t.ex. ledning, transport, logistik, industri och energiförsörjning.

Psykologisk påverkan: Detta tema fångar de psykologiska effekterna av förstörelsen. Genom

omfattande fysisk påverkan på samhället i kombination med terrorisering av politiska instanser

är målsättningen att paralysera landets ledarskap och påverka viljan till försvar.

Samordning: Temat samordning bildas av de delar i teorin som framhäver vikten av simultan

påverkan av motståndaren över stor yta och stort djup samt betydelsen av kombinerade vapen.

För att kunna agera över stort djup, identifiera svagheter och vital infrastruktur krävs också

tillgång till bra underrättelser.

Djup: Temat djup fångar upp teorins strävan att försvaga motståndaren på strategisk nivå ge-

nom påverkan av dennes bakre linjer. En viktig del för att lyckas med att nå detta djup är via

den nya tekniken. I teorin om djupoperationer leder ny teknik också till ny krigföring.

3.1.3 Kritik mot teorin

Valet av teori kan kritiseras då teorin skapades för att nå framgång i konventionell krigföring,

är hundra år gammal samt framtagen i en helt annan teknisk kontext. Forskningsläget visar dock

att den ryska strategiska kulturen och operationskonsten ligger fast vilket tar teorin med in i


Kurs: 2HO013

Sida 23 av 63

framtiden. Då teorin om djupoperationer togs fram i en tidsperiod då cyberrymden inte existe-

rade behöver studiens fyra teman vidareutvecklas för att skapa ett analysverktyg anpassat för

en modern kontext. Att teorin har brister innebär också att den behöver utvecklas, något som

denna studie kan bidra med. Simpkin (1987, s. 34) menar att teorin förespråkar ett agerande

som i praktiken är svårt att uppnå då det kräver enorma resurser avseende konventionella styr-

kor. Cyberkrigföring kräver mindre fysiska resurser och logistik vilket ger andra förutsättningar

än strid med konventionella styrkor.

3.2 Djupoperationer ur ett cyberperspektiv

I teorin om djupoperationer har eldkraft en central roll i alla fyra teman, för att omsätta det till

påverkan i cyberrymden används Libickis (2016, s.19) definition av en cyberattack.

Fysisk påverkan: Precis som i likhet med konventionell krigföring kan cyberkrigföring åstad-

komma fysisk och ekonomisk skada (Dortmans, Thakur, & Ween, 2015, s. 154). Cyberkrigfö-

ring ger stora möjligheter att på distans påverka vital infrastruktur vid en särskild tidpunkt

(Borghard & Lonergan, 2017, s. 454) Påverkan på vital infrastruktur inom cyberkrigföring har

stora likheter med traditionell krigföring då målvalen är de samma. Vid cyberkrigföring sker

riktade attacker mot elektroniska komponenter kopplade till för samhället viktiga funktioner,

t.ex. transportsektorn, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, kommunikation, finansiella sy-

stem samt militära ledningssystem (Nye, 2017, ss. 44-45). Enligt Libicki (2016, s. 19) utgör

systematiserade cyberattacker på viktiga samhällsfunktioner cyberkrigföring på strategisk nivå.

Cyberkrigföring mot militära förband hamnar på den operativa nivån. Utifrån hans definition

om att störa, manipulera samt förstöra inryms en stor bredd av potentiella mål som kan påverka

ett förbands rörlighet, ledning och verkan. Exempel är störning av kommunikationssystem, ma-

nipulation av koordinater i navigationssystem eller ren förstörelse av motståndarens IT-system

(Akimenko & Giles, 2020, s. 68). Påverka motståndarens ledningsförmåga är centralt inom

djupoperationer (Simpkin, 1987, s. 39). Med en cyberattack finns goda möjligheter att störa ett

ledningssystem eller slå ut ett verkanssystem vid en särskild tidpunkt (Libicki, 2016, s. 19).

Psykologisk påverkan: Även om cyberattacker har en teknisk karaktär så finns oftast ett psyko-

logiskt syfte bakom (Libicki, 2016, s. 19). Även om en cyberattack inte orsaker fysisk skada

kan effekten av dem medföra psykologisk påverkan och oro för den gemensamma säkerheten,

vilket kan påverka hotbildsuppfattning och politiska beslut (Canetti, Waismel-Manor, Levanon,


Kurs: 2HO013

Sida 24 av 63

Gross, & Cohen, 2017). Kaplan (2016, s. 53) menar att cyberattacker i kombination med kine-

tisk energi kan användas för att paralysera eller skapa panik i ett samhälle. Cyberkrigföring kan

därmed bidra till att åstadkomma den psykologiska påverkan som eftersträvas i teorin om djup-

operationer. Temat består av i) den psykologiska effekten som cyberoperationer medför och

som syftar till att paralysera motståndarens beslutsfattare samt ii) terrorisering av politiska in-

stanser och administration. Utifrån teorin om djupoperationer definieras paralysera som oför-

mågan att fatta beslut kopplat till landets säkerhet och försvar, terrorisering innebär i temat

handlingar i cyberdomänen som syftar till att hindra motståndaren att bedriva politisk och ad-

ministrativ verksamhet. I teorin om djupoperationer lamslås landets ledning genom offensivt

agerande mot vital infrastruktur, i cyberdomänen blir principen den samma men istället för

kinetisk energi används skadlig kod. En skillnad mot kinetisk energi är att effekten av attacken

bara är temporär vilket också kan reducera den psykologiska effekten (Libicki, 2016, s. 28).

Enligt Valeriano, Jensen, & Maness (2018, ss. 12-13, 115) har cyberoperationer med syftet

störa en begränsad ”tvingande” effekt på motståndarens ledarskap. Störa handlar mer om att

testa motståndaren, signalera eskalationsrisk och understödja en större psykologisk påverkan

inom ramen för annan propaganda. Att påverka informationskanaler som t.ex. websidor och

utmåla parten som ond är ett vanligt sätt att underminera förtroende. Hotet om eskalation i

kombination med propaganda som riskerar att underminera förtroendet hos den egna befolk-

ningen kan pressa motståndarens ledarskap och forma den politiska kontexten. De framhåller

att cyberoperationer med syftet att sabotera eller förstöra infrastruktur har en större psykologisk

effekt på motståndarens ledarskap än att störa eller inhämta i cyberdomänen. Signalvärdet

bakom en attack är dock mer komplicerat än i andra domäner kopplat till anonymiteten som

cyberrymden erbjuder. Att så tvivel kring vem som ligger bakom attacken erbjuder offret en

möjlighet att reagera mer återhållsamt och därmed kan en eskalation undvikas. Cyberattacker

som medför påverkan på strategisk nivå kan innehålla manipulation av mjukvara, data, kunskap

samt påverkan på opinion vilket kan ge både en politisk och psykologisk effekt.

Samordning: Cyberkrigföring kan ses som en systematisk kampanj av cyberattacker i syfte att

uppnå politiska eller militära målsättningar, ett agerande som kräver samordning (Libicki,

2016, s. 19). Samordning i djupoperationen syftar till att kunna påverka motståndaren simultant

på stor bredd över hela motståndarens djup (Simpkin, 1987, s. 39). Att uppnå påverkan på en

motståndare i cyberdomänen är komplext då det kräver koordinering av mycket resurser för att


Kurs: 2HO013

Sida 25 av 63

lyckas. Temat samordning definieras som koordinering av resurser för att uppnå en energinivå

som kan påverka en motståndare i cyberrymden. (Valeriano, Jensen, & Maness, 2018, s. 21).

Precis som i teorin om djupoperationer nyttjas underrättelseinhämtning i cyberrymden för att

lokalisera svagheter. Valeriano et al. (2018, s. 119) menar att Ryssland använder underrättel-

seoperationer i cyberrymden för att hitta skyddsvärd information för att därefter snabbt övergå

till en informationsoperation där syftet är att underminera offrets politiska administration. Te-

orin om djupoperationer förespråkar ett agerande mot svaga delar i motståndarens försvar

(Harrisson, 2010, s. 82). Teknikutvecklingen inom cyber ger stora möjligheter i sökandet efter

sårbarheter i motståndarens system (Thornton & Miron, 2020, s. 17).

Djup: En aktör kan med cyberkrigföring påverka ett annat land på djupet samtidigt som det

militära maktmedlet kan kringgås (Borghard & Lonergan, 2017, s. 454). Påverkan på motstån-

darens bakre linjer med ny teknik framträder i teorin om djupoperationer och stämmer väl in på

cyberkrigföring. Oavsett hur revolutionerande cyberkrigföring anses vara så levererar domänen

effekter i hastigheter som tidigare var obegripliga. Cyberrymdens globala karaktär påverkar

inte bara säkerheten i cyberrymden utan hela samhället. Ur ett cyberperspektiv definieras temat

utifrån ett agerande innanför att annat lands gränser i realtid utan att fysiskt vara på plats. Cy-

berkrigföring ger nya otydligare gränser mellan krig och fred vilket skapar nya säkerhetsdilem-

man vilket också framgår i ovanstående teman. (Valeriano, Jensen, & Maness, 2018, s. 4).


Kurs: 2HO013

Sida 26 av 63

3.2.1 Sammanfattning av teman

Teman utifrån djupoperationer i syntes med cyberteori ger följande definitioner och utgör grun-

den för operationaliseringen i avsnitt 3.3. Forskningsöversikten visar på behovet av att vidare-

utveckla teorin med dessa dimensioner.

Tabell 1. Sammanfattning av teman.

Fysisk påverkan-cyber

Fysisk påverkan i temat utgörs av att störa,

eller förstöra motståndarens system i cyber-

rymden kopplat till vital infrastruktur eller

militära förband med särskilt fokus på under-

stödssystem samt ledningssystem.

Psykologisk påverkan-cyber

Psykologisk påverkan utgörs av agerande i

cyberrymden som syftar till att påverka,

skrämma eller paralysera motståndarens led-

ning och politiska administration på ett sätt

som har negativ inverkan på landets säkerhet

och försvar.

Samordning-cyber

Temat samordning definieras som koordine-

ring av IT-resurser för att uppnå en energi-

nivå som kan påverka en motståndare i cy-

berrymden på strategisk nivå. Identifierade

sårbarheter nyttjas för offensivt agerande

oavsett om det gäller störa infrastruktur eller

underminera förtroendet för motståndaren.

Djup-cyber

En aktör kan i cyberrymden påverka en stats

bakre linjer samtidigt som dess militära för-

mågor kan kringgås. Temat definieras utifrån

ett offensivt agerande i cyberrymden med

hög hastighet, precision och stort fysiskt djup

innanför att annat lands gränser utan att fy-

siskt vara på plats med militära förband. Ny

teknik är centralt för att utöka djupet in på fi-

entligt territorium.

3.3 Operationalisering

Nedan operationaliseras studiens teoretiska grund till det egenutvecklade teoretiska ramverk

som utgör studiens analysverktyg. Analysverktyget syftar till att kunna göra en kvalitativ text-

analys av empiri avseende rysk cyberkrigföringen i Estland 2007 och Ukraina sedan 2014. Op-

erationalisering är den process där abstrakta teoretiska begrepp förvandlas till observerbara och

mätbara enheter för analytiska syften. Det finns både praktiska och metodologiska skäl till att

använda sig av indikatorer från tidigare forskning. Befintliga indikatorer underlättar jämförelser

med andras forskningsresultat (David & Sutton, 2016, s. 186). Till denna studie har det inte


Kurs: 2HO013

Sida 27 av 63

funnits tidigare underlag att nyttja, egna indikatorer har därför tagits fram utifrån vald teori

vilket begränsar möjligheterna till jämförelse med andras resultat.

Redovisning av de olika perspektiven på djupoperationer visar att det finns fyra teman som

binder ihop essensen i det som är karaktäriserande för teorin. Dessa teman ur ett cyberperspek-

tiv utgör grunden för studiens analysverktyg, respektive tema är nedbrutet till indikatorer som

används för analys av det empiriska underlaget. Indikatorerna kan ses som frågor till empirin,

resultatet visar i vilken grad teorin återfinns i respektive tema.

Tema 1 Fysisk påverkan

Indikator 1.1 påverkan på vital infrastruktur

Nyttjas cyberoperationer för att påverka vital infrastruktur?

Indikator 1.2 påverkan på militära förband

Nyttjas cyberoperationer för att påverka militära understödssystem, ledningssystem eller

andra delar i ett förband?

Tema 2 Psykologisk påverkan

Indikator 2.1 påverkan på landets beslutsfattare

Nyttjas cyberoperationen för att påverka landets beslutsfattare?

Indikator 2.2 operationer mot politiska instanser och administration

Nyttjas cyberoperationer för att få politiskt och administrativt arbete att upphöra?

Tema 3 Samordning

Indikator 3.1 Verkan över stor yta

Koordineras datorer i cyberdomänen för att uppnå verkan över stor geografisk yta?

Indikator 3.2 Kraftsamling mot sårbarheter

Förekommer kraftsamling i cyberdomänen mot motståndarens sårbarheter?

Tema 4 Djup

Indikator 4. 1 Påverkan på bakre linjer

Nyttjas cyberoperationer för att uppnå verkan på motståndarens bakre linjer (vital infra-

struktur inne på motståndarens territorium)?

Indikator 4.2 Ny teknik för ett längre djup

Nyttjas cyberoperationer för att öka djupet in på motståndarens territorium?


Kurs: 2HO013

Sida 28 av 63

Värderingen av materialet sker i nästa kapitel utifrån nedanstående begrepp.

Stödjer: Flera perspektiv på temat framträder i materialet och/eller så återfinns delar som

har en avgörande betydelse för det.

Stödjer delvis: Ett perspektiv på temat framträder och/eller så finns det delar i materialet

som till del är motsägelsefullt.

Stödjer ej: Temat återfinns inte i materialet och/eller så finns det delar som är motsägelse-

fulla.


Kurs: 2HO013

Sida 29 av 63

4. Metod

Efter redovisning av studiens teoretiska ramverk redovisas nu studiens metodval. Utgångspunk-

ten för studien är en deduktiv teoriprövande tematisk analys, induktiva inslag förekommer i

analysen och utmynnar i kompletterande aspekter till den valda teorin. Studien syftar till att

förklara hur det teoretiska ramverket utgåendet från djupoperationer kan förklara logiken

bakom rysk cyberkrigföring.

4.1 Typ av studie och val av empiri

Esaiasson et al. (2007, ss. 35-43) menar att det finns tre typer av förklarande studier: i) teori-

prövande; ii) teorikonsumerande; samt iii) teoriutvecklande studier. I denna studie innebär en

teori en tänkbar förklaring, en teoriutvecklande studie innebär att analysen resulterar i ett för-

slag till nya förklaringar till det fenomen som studeras. Den teorikonsumerande studien har

istället det enskilda fallet i fokus och försöker förklara vad det var som hände i just detta fall.

En teoriprövande studie med induktiva inslag som är aktuellt i den här undersökningen innebär

att forskaren genom en eller flera teorier prövar dessa mot ett empiriskt material, slutsatserna

blir att teorin stärks, försvagas eller att en teori visar sig mer framgångsrik än en annan. Skill-

naden mellan en teorikonsumerande och en teoriprövande studie är dock inte svart eller vit utan

en gradfråga, skillnaden blir tydligast i motiveringen av själva studien. Eftersom fokus i studien

ligger mer på teorierna om djupoperationer än det utvalda fallet blir studien mer teoriprövande

än teorikonsumerande. Att studien har teorin i fokus kan bidra till en ökad generaliserbarhet för

studiens resultat, de fall som används för att testa teorin måste väljas med omsorg.

Valet att studera empiri från attackerna mot Estland 2007 motiveras med att det utgör det första

konkreta exemplet på en cyberattack på strategisk nivå som har påverkat ett samhälle i stor

omfattning. Utifrån forskningsfrågan passar därmed fallet väl för att pröva teorin om djup-

operationer mot cyberkrigföring. Valet av empiri från Ukraina motiveras med att det är en kon-

flikt som inkluderar det militära maktmedlet även om krigstillstånd inte råder, det erbjuder

också exempel på cyberattacker som ligger närmare i tiden. Att teoribildningar om cyberkrigfö-

ring och djupoperationer är underutvecklade gör att studien, även om den främst är teoriprö-

vande, har ambitionen att bidra med att fördjupa och utveckla teori kring cyberoperationer på

strategisk nivå. Studien placerar samtidigt de traditionella teorierna om djupoperationer i en

modern kontext, i vilken användningen av våldsmedel inte har huvudfokus. Om det framkom-

mer aspekter i empirin som inte omhändertas i teorin analyseras det induktivt för att se om det

tillför något till studien.


Kurs: 2HO013

Sida 30 av 63

4.2 Urval

Data utgörs av sekundärdata och är primärt insamlat genom svenska databaser, utifrån artiklar

innehållande begreppet cyberwar, cyberwarfare samt cyber terrorism tillsammans med begrep-

pet Estonia and Ukraine. För Estland ger sökningen 1698 antal träffar och för Ukraina 3526

antal träffar. Då mängden data anses vara för stor för denna kvalitativa analys genomförs en

filtrering i syfte att minska urvalet samt öka den vetenskapliga kvalitéten. Ett av urvalskriteri-

erna (som halverar antalet källor) är förhandsgranskade vetenskapliga artiklar (peer-reviewed)

som publicerats i tidskrifter med hög vetenskaplig kvalité. Kvalitén bedöms utifrån register

over vitenskapelige publiseringskanaler, även benämnt norska listan. Ett urval på detta sätt in-

nebär att andra än författaren själv har granskat källorna utifrån klassiska källkritiska regler. En

annan faktor i urvalet av källor är en spridning i tid och rum, för Estland inkluderas material

publicerade 2007- 2021, för Ukraina 2014-2021. Syftet är att få händelserna återgivna både

nära händelseförloppet men också i ett senare skede för att fånga upp eventuellt nytt material.

I rum är strävan att få oberoende källor från olika universitet i världen med spridning både från

Östeuropa, Västeuropa samt USA, material från Nato nyttjas inte då objektiviteten kan påverkas

negativt. Det sista avgörande urvalskriteriet, är att materialet innehåller ett av studiens fyra

teman tillsammans med konkreta exempel på cyberkrigföring kopplade till Ryssland. Det ex-

kluderar en stor del av källorna. Utifrån det slutliga urvalet nyttjas sex analysenheter för Estland

(fem vetenskapliga artiklar och en tidningsartikel) och sex analysenheter för Ukraina (fyra ve-

tenskapliga artiklar, en tidningsartikel samt en rapport). Tre av tolv analysenheter håller inte

den vetenskapliga kvalité som studien eftersträvar. Då analysenheterna pga. av innehåll bedöms

relevanta och dessutom förekommer i andra vetenskapliga artiklar inkluderas de i alla fall.


Kurs: 2HO013

Sida 31 av 63

Tabell 2. Studiens analysenheter.


Kurs: 2HO013

Sida 32 av 63

4.3 Metoddiskussion

Styrkan med att i denna studie nyttja en kvalitativ metod jämfört med kvantitativ är att den

lämpar sig bättre när det finns ett djup och en komplexitet att hantera. Med djupet och ett färre

antal analysenheter blir nackdelen att generaliserbarheten minskar (Denscombe, 2017, ss. 301,

331-332). Studien använder sig av en deduktiv tematisk analys med induktiva inslag noggrant

beskriven i fem steg, detta ger en tydlig struktur. Utifrån det utvecklade analysverktyget bestå-

ende av fyra teman har empirin kunnat tolkas och analyseras, då metoden är flexibel har studien

genom sina induktiva inslag samtidigt kunnat finna ett nytt tema. Valet av metod medför en

ökad risk för att forskarens identitet, bakgrund som militär och synsätt påverkar insamling och

analys av data, detta kan påverka trovärdigheten negativt för studien. En viktig del för att uppnå

trovärdighet i en kvalitativ studie är att göra forskningen tillgänglig (Yin, 2013, ss. 31-32). För

att öka studiens trovärdighet är strävan att vara transparent gällande forskningsmetoder och

data, genom att öppet redovisa hur data analyseras kan kvaliteten i studien lättare bedömas.

Transparens i denna studie hanteras genom att nyttja tematisk analys samt regelbunden reflekt-

ion kring hur den egna erfarenheten påverkar studiens datainsamling samt analys .

Teorin om djupoperationer innehåller en rad olika faktorer, valet av teman och indikatorer till

studiens analysverktyg påverkar studiens precision och resultat. För att skapa en bred förank-

ring i det teoretiska ramverket samt uppnå precision i operationaliseringen inkluderas ett flertal

olika militärteoretiker. Författarens förförståelse kan också påverka studiens resultat i positiv

mening, en stor transparens är viktig även här något som tematisk analys erbjuder i alla steg.

Att studera effekter av ryska cyberoperationer visar sig vara komplicerat ur ett källkritiskt per-

spektiv. Kritik som kan framföras mot studien avseende empiri är att fientliga cyberattacker är

omgärdat av sekretess och fakta är svårt att följa upp. Estland och Ukraina är i materialet båda

offer för attacker av en närliggande stormakt, det är inte otänkbart att båda staterna tar tillfället

i akt att nyttja Rysslands agerande till sin egen fördel för att framstå som offer och därmed få

sympati och ökat stöd från västvärlden eller andra delar av världen. Kritik som kan framföras

mot materialet är att det utgörs av andrahandskällor, det medför att eventuella fel avseende data

och slutsatser även påverkar resultaten i denna studie. Subjektiva mått på cyberpåverkan (bias)

som en tidningsartikel behöver dock inte vara negativt, men är dock en faktor att förhålla sig

till. Studien gör dock inget anspråk på att tillföra något empiriskt utan består främst av ett teo-

retiskt bidrag.


Kurs: 2HO013

Sida 33 av 63

4.4 Motiv till vald metod

Motivet till att denna studie använder sig av tematisk analys som metod är därför att den är

lämplig för kvalitativa analyser av en mängd olika källor och texter. Metoden ger grundläg-

gande färdigheter som är användbara i många andra former av kvalitativ forskning och den ger

en grund för att kunna göra kvalitativa dataanalyser av hög kvalité. Då metoden är flexibel kan

data kategoriseras både induktivt för att skapa teori och deduktivt som är fallet i den här studien

för att pröva teori (Herzog, Handke, & Hitters, 2019, s. 3). Metodens flexibilitet gör den lika

lämplig oavsett om mängden empiri är stor eller liten (Braun & Clarke, 2013, s. 175). Braun &

Clarke (2006, ss. 77-79, 82) menar att tematisk analys är en kvalitativ metod lämplig för att

identifiera och analysera mönster utifrån insamlad data, en av metodens fördelar är att den kan

tillämpas oavsett teoretisk och epistemologisk tillhörighet. I och med att metoden identifierar,

analyserar och strukturerar teman samt visar på sammanhang mellan dem skapas en bred bild

som utgör ett bra underlag för studiens resultat. Innebörden av ett tema är att det fångar något

viktigt i insamlad data i relation till forskningsfrågan samt skapar någon form av mönster eller

mening. Flexibiliteten nyttjas fullt ut i denna studie genom att utgå från två olika håll. Dels

deduktivt utgå från den bakomliggande teorin med hjälp av operationaliseringen (utgå från top-

pen och arbeta sig ner). Dels med induktiva inslag utgå från insamlad data och låta ett nytt tema

växa fram (utgå från botten och arbeta sig upp). Styrkan med det induktiva inslaget i denna

studie är att det ger möjlighet att finna mönster i analysen utanför de utvalda delar som den

deduktiva ansatsen (analysverktyget) ger. Utifrån Braun & Clarke (2006, ss. 83-84) har studien

en deduktiv ansats med induktiva inslag, studien prövar teorin om djupoperationer medan det

induktiva förhållningsättet ger inslag av teoriutveckling.

4.4.1 Genomförande

Nedan följer en redogörelse av genomförandet av studiens tematiska analys, strukturen är häm-

tad från Braun & Clarke (2006). En skillnad är att denna studie tydligare utgår från en deduktiv

ansats där teman skapas från start baserat på teorin och inte endast växer fram utifrån insamlad

data.

1. Inläsning av tidigare forskning

Innan den tematiska analysen påbörjades studerades tidigare forskning. Den bidrog till att iden-

tifiera bristen på teoriutveckling inom cyberkrigföring i allmänhet och särskilt då teorier om


Kurs: 2HO013

Sida 34 av 63

djupoperationer kopplat mot cyberdomänen (forskningsluckan). Inläsningen gav också en för-

ståelse om skillnader i perspektiv på krigföring mellan Ryssland och västvärlden.

2. Definition av teman utifrån teorin

Efter övergripande inläsning sammanställdes studiens teoretiska ramverk. Utifrån essensen i

teorin om djupoperationer skapades fyra övergripande teman, varje tema förankrades sedan i

cyberteori. Utifrån denna syntes skapades en operationlisering med indikatorer, i praktiken ett

antal frågor till empirin.

3. Kodning av empiri

Efter operationalisering av teorin påbörjades inläsning av empiri. Braun & Clarke (2006, ss.

87, 94) påtalar vikten av att tidigt bli familjär med alla aspekter av sin data och identifiera vad

som är intressant med den. En misslyckad analys kan vara ett resultat av författaren nyttjat fel

delar av datasetet. Inläsningen skedde i flera steg där överstrykningspenna och mindmaps blev

verktyg för att skapa en strukturerad bild av all data, vertyg som också rekommenderas i

metoden. De citat i texten (kodning) som inte passade in i ett förvalt tema men som bedömdes

relevant placerades i ett tillfälligt tema. Citat som var relevanta för flera teman nyttjades flera

gånger, data som var motsägelsefulla inkluderas också för att inte tappa något viktigt, allt i linje

med metoden (Braun & Clarke, 2006, ss. 88-89). Genom att utgå från indikatorerna men

samtidigt vara öppen för data relevant för forskningsfrågan gjordes en teoriprövning och

teroriutveckling parallelt med varandra.

4. Revidering av teman

I detta steg modifierades tidigare teman efter den nya lägesbilden (sammanställning av

kodningen). Braun & Clarke (2006, s. 91) menar att om ett tema inte har tillräckligt med data

är det förmodligen inte ett tema, två teman kan bli ett, andra teman med en stor mängd data kan

behöva delas upp. Utifrån det induktiva förhållningsättet framträdde här det nya temat som

också namngavs efter kodningens karaktär.

5. Slutsatser

I det sista steget i metoden analyserades resultatet som framkommit genom kodningen. Resultat

och koppling till respektive tema redovisades genom citat från studiens empiri. Detta steg åter-

ges i kapitel analys och resultat.


Kurs: 2HO013

Sida 35 av 63

Braun & Clarke (2006, s. 94) framhåller några metodologiska fallgropar. Den första handlar

om att analysen helt uteblir, att studien bara sammanställer data utan att visa på någon djupare

mening. Den andra fallgropen handlar om att författaren misslyckas med att definiera sina te-

man. Konsekvensen kan då bli att temat inte lyckas fånga majoriteten av alla data eller miss-

lyckas med att ge en bra tolkning av den, analysen blir därmed för svag. Ett annat misstag som

de varnar för är att nyttja indikatorerna som teman, konsekvensen blir då en studie utan analys

där det inte finns möjlighet att fånga mönster eller den övergripande bilden i datasetet.

Något som författarna trycker på är att den insamlade data inte kommer vara helt komplett, att

det kommer finnas motsägelser och att om analysen visar något annat finns all anledning att

vara misstänksam. En svag analys karaktäriseras av att den inte fångat upp alternativa förkla-

ringar, variationer eller motsägelser i datasetet eller att analysen inte är grundad i materialet.

För att undvika de fallgropar som författarna lyfter fram har empirin bearbetats flera gånger,

definitionen av teman har omprövats vid flera tillfällen. Kontexten kring insamlade citat i data

har också sparats för att i efterhand kunna gå tillbaka och säkerställa att data har tolkats i rätt

sammanhang. För att inte riskera en felaktig låsning vid uppsatta teman har kodning som inte

fångats i uppsatta teman sparats för att utgöra underlag till en utveckling av teorin.

Här följer två olika exempel på citat från kodningen i steg 3. Det första citatet har (deduktivt)

inkluderats både under temat fysisk- samt psykologisk påverkan. Det andra citatet har (induktivt)

bidragit till det nya temat forma.

”This wave of attacks on Estonia, however, targeted the entire civil and economic

infrastructure with the aim of paralyzing the society in a country.” (Ruus, 2008, s. 1)

“While the total number of pro-Russian activists in Crimea is relatively low, the focus is

on shaping public perceptions and controlling the information space, so far with success.

This report shows a rarely seen dynamic where long-term political subversion operations

precede military operations.” (Jonsson & Seely, 2015, s. 19)


Kurs: 2HO013

Sida 36 av 63

4.5 Sammanfattning av forskningsdesign

Nedanstående figur illustrerar studiens upplägg i sin helhet. Studien är en förklarande kvalitativ

textanalys som nyttjar sig av metoden tematisk analys. Metoden ger möjlighet att deduktivt

pröva teori men samtidigt induktivt också utveckla den.

Figur 1. Forskningsdesign.

4.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Denscombe (2017, s. 326) menar att trovärdigheten i en kvalitativ studie inte kan mätas på

samma sätt som en kvantitativ studie där begrepp som validitet och reliabilitet nyttjas. En an-

ledning är att replikerbarheten i ett experiment är större i ett experiment än i en studie i ett

socialt sammanhang. En annan anledning är att forskaren i en kvalitativ studie kommer närmare

det studerade fenomenet vid datainsamling och analys vilket påverkar slutsatserna. Han fram-

håller dock att det finns stöd inom den kvalitativa forskningen för att nyttja sig av dessa begrepp

men på ett mer pragmatiskt sätt. För att öka den vetenskapliga kvalitéten tar studien ändå ut-

gångspunkt i ovanstående begrepp. Utifrån validitet och reliabilitet kan studien stärkas genom

en bra operationalisering utifrån teorin med lämpliga indikatorer och en tydlig koppling till

forskningsfrågan. Esaiasson et al. (2007, s. 67) framhåller att en god operationalisering ger

möjlighet att jämföra studiens resultat med andra undersökningar. Genom en transparent dis-

kussion kring empirin och dess koppling till teorin kan falska samband undvikas. Begreppsva-

liditeten omhändertas genom att nyttjade begrepp har tydliga definitioner. Även reliabiliteten i

studien gynnas av en metod med en hög grad av transparens, det medför ökade möjligheter att

forskningen kan upprepas på ett liknande sätt. Denscombes (2017, s. 327) argumenterar för att


Kurs: 2HO013

Sida 37 av 63

trovärdigheten i studien kan öka genom att vara transparent med data samt slutsatser kopplat

till den. En fördel med kvalitativ ansats och särskilt då tematisk analys är att den är grundad i

sina data, det utgör en solid grund för slutsatser och styrker trovärdigheten för studien. Då stu-

dien nyttjar ett begränsat urval av fall blir den externa validiteten begränsad då det blir svårare

att generalisera. Studien kan dock ändå pröva och utveckla befintliga teorier och ge grund för

fortsatt forskning.


Kurs: 2HO013

Sida 38 av 63

5. Analys och resultat

Nu analyseras fallen Estland och Ukraina utifrån studiens egenutvecklade teoretiska ramverk.

Ramverket utgör kärnan i analysen och är studiens analysinstrument. Analysen syftar till att

svara på forskningsfrågan, belägga eller förkasta ramverkets vetenskapliga nytta. Önskvärt är

självklart att analysen kan belägga ramverket som en förklaringsmodell för ett i dagsläget svår-

förklarat vetenskapligt fenomen, djupoperationer i cyberrymden. Studiens bidrag är främst te-

oretiskt inte empiriskt vilket kan underlätta förståelsen för andras forskning på ett bättre sätt.

Kapitlet inleds med att redovisa fallen Estland och fallet Ukraina. Resultatet från båda fallen

redovisas och analyseras sedan utifrån studiens fyra teman. Kapitlet avslutas med en samman-

fattning vilket också utgör underlag för diskussionen i nästa kapitel.

5.1 Estland

För att få en bakgrund till analysen av Estland går vi tillbaka till april 2007, då beslutar rege-

ringen i Estland att flytta ett omdiskuterat ryskt krigsmonument till en något mer avlägsen plats

i Tallin. Monumentet, en bronssoldat från röda armén utgör ett minne från den sovjetiska be-

frielsen från Nazi-Tyskland under andra världskriget, den planerade flytten renderar i mycket

starka reaktioner från delar av den rysktalande befolkningen i Estland. Reaktionerna medför

upplopp som övergår i cyberattacker mot delar av Estlands infrastruktur (Herzog S. , 2011, s.

49). Estland är ett land i framkant gällande samhällsfunktioner uppkopplade mot internet vilket

gör att landet är sårbart för dessa cyberattacker (Terlikowski, 2007, s. 71). Landets status för-

ändras snabbt från ett modernt europeiskt uppkopplat samhälle till något som mer liknar ett

land långt tillbaka i tiden. Befolkningen i Estland kan under perioden för attackerna konstatera

att belysningen försvinner, trafikljusen sätts ur funktion, TV och radiokanaler upphör att sända,

tågen stannar upp och det går inte längre att ta ut pengar. Cyberattackerna mot Estland utgör

det första exemplet på en politiskt motiverad storskalig cyberattack med syftet att störa ut ett

lands digitala infrastruktur (Ruus, 2008, s. 1). Det som skiljer Estland från andra cyberattacker

i modern tid är att landets nationella internetuppkoppling attackeras vilket får konsekvensen att

alla medborgare påverkas i någon form. Andra exempel i modern tid visar istället på en inrikt-

ning mot enskilda objekt eller system (Herzog S. , 2017, s. 67).

Det är ingen hemlighet att relationerna mellan Ryssland och Estland länge varit spända, Moskva

styrde Estland med järnhand under kalla kriget och nu är landet medlem i Nato. (Herzog S. ,

2017, s. 68). När det gäller bevisfrågan avseende cyberattackerna är det inte bevisat att ryska


Kurs: 2HO013

Sida 39 av 63

staten ligger bakom attackerna, Ryssland själva menar att det är enskilda aktörer som agerar på

eget bevåg. Under händelseförloppet 2007 utgår dock Estlands regering tidigt ifrån att Ryssland

initierat och understött handlingarna. Det finns flera indikationer i materialet som talar för Est-

lands initiala bedömning. Ryssland fördömer flytten av det ryska monumentet, Rysslands sä-

kerhetsstyrkor väljer att inte agera när nationalister attackerade den estniska ambassaden i Mos-

kva. Under samma tidsperiod fördröjs lastbilar och tåg av Ryssland vid gränsen utan anledning

(Hansel, 2018, s. 534). Ryssland uppmuntrar cyberattackerna och väljer att låta dem fortgå utan

att agera till stöd för Estland (Herzog S. , 2011, s. 55). Experter inom området inkluderat Nato

menar att cyberattackerna har en omfattning som ligger på en helt annan nivå än vad en icke-

statlig aktör kan åstadkomma (Herzog S. , 2017, s. 69).

5.2 Ukraina

Ryssland har ända sedan Sovjetunionens fall haft ett intresse för inrikespolitiska frågor i

Ukraina, Rysslands stora fokus är att motverka att Ukraina går mot ett medlemskap i EU eller

Nato. För att lyckas med det har Ryssland sett till att bidra till autonoma regioner i landet som

med lätthet kan manipuleras för att påverka politiken. Ryssland nyttjar sig av två metoder för

att sätta press på politikerna i Ukraina: i) storskaliga övningar nära Ukrainas gränser för att

skapa oro för en rysk invasion samt ii) användning av icke-statliga aktörer understödda och

styrda från Moskva. Det inkluderar legosoldater, kriminella och andra frivilliga inspirerade av

rysk propaganda (Bowen, 2019, ss. 312-314).

Under 2014 annekterar Ryssland Krimhalvön samtidigt som stöd utgår till separatister i syd-

östra Ukraina i området Donbass. Det ryska agerandet fördöms av USA och dess allierade i

Europa med ekonomiska sanktioner som följd (Shuya, 2018, s. 2). Det ryska agerandet i

Ukraina präglas av en bred strategi som inkluderar koordinering av både militära medel, speci-

aloperationer, underrättelseinhämtning, ekonomiska påtryckningar, politiska påtryckningar,

traditionell subversion samt ett informationskrig som förs både on- och offline. Jonsson & Seely

(2015, s. 6) menar att ordet konflikt beskriver situationen i Ukraina bättre än ordet krig eller

krigföring då det ryska agerandet i många fall inte innehåller våld. Konflikten i Ukraina sker

på en gråskala som de menar skapar svårigheter för västvärlden som tänker binärt avseende

konflikter, det försvårar tolkningar avseende både juridik och doktrin.


Kurs: 2HO013

Sida 40 av 63

När det gäller cyberattacker har Ryssland gått ännu längre än i Estland. Förutom politiska in-

stanser och bankväsende finns även sjukhus, flygplatser och energiförsörjning med på listan av

attackerade mål (Greenberg, 2018, s. 8).

5.3 Tema 1: Fysisk påverkan

Temat fysisk påverkan utgörs av att störa, eller förstöra motståndarens system i cyberdomänen

kopplat till vital infrastruktur eller militära förband med särskilt fokus på understödssystem

samt ledningssystem. Ett tydligt drag inom djupoperationer är ett offensivt agerande med stor

eldkraft för att försvaga eller störa motståndaren (Harrisson, 2010, s. 130).

5.3.1 Estland

Nu analyseras fysisk påverkan i Estland, det visar på en tydlig koppling till temat då det före-

kommer massiva cyberattacker mot vital infrastruktur för att påverka landet på strategisk nivå.

Följande uttalande från dåvarande försvarsminister i Estland Jaak Aaviksoo visar på omfatt-

ningen av cyberattackerna:

“These attacks were massive, well targeted and well organized.” (Hansel, 2018, s. 534)

Massiv påverkan på vital infrastruktur är det som framträder tydligast av alla indikatorer oavsett

tema i fallet Estland. Å andra sidan framträder lika tydligt en återhållsamhet då målen för at-

tackerna är fokuserade till i huvudsak den ekonomiska och politiska sektorn. Analysen visar att

det främst är banker, media, politisk ledning och administration samt i viss mån ordningsmak-

ten som drabbats. Analysen visar att det saknas tydliga exempel på att Ryssland haft för avsikt

att direkt påverka livsmedelsförsörjning, vattenförsörjning eller system kopplade direkt till liv

och hälsa. Agerandet förefaller vara inriktat på att åstadkomma ekonomiska skada, störa medie-

rapportering samt påverka förtroendet för landets ledning, inte ren förstörelse i syfte att förgöra

motståndaren. Följande två citat ger en bild av målvalen.

”For three weeks, hacktivists targeted the government, the president, the parliament, police,

banks, Internet service providers.” (Herzog S. , 2017, s. 68)


Kurs: 2HO013

Sida 41 av 63

“Official web sites of the President, the Prime Minister and the Parliament of Estonia, as

well as of some most important newspapers and TV stations, were being repeatedly

blocked.” (Terlikowski, 2007, s. 72)

Ett perspektiv på temat som däremot inte återfinns är cyberattacker mot militära förband. Där-

emot går det inte utesluta att militär verksamhet indirekt (t.ex. ledningssystem) påverkats eller

utsatts för friktioner till följd av att internet varit påverkat på nationell nivå. Sammanfattnings-

vis, då angriparen valt att exkludera delar av vital infrastruktur och helt utesluta militära mål

innebär det att materialet delvis stödjer studiens teoretiska ramverk, fysisk påverkan med syfte

att störa i stor omfattning men inte förgöra motståndaren.

5.3.2 Ukraina

Temat fysisk påverkan framträder ännu tydligare i fallet Ukraina. Analysen visar på massiv

energi i cyberrymden med cyberattacker på vitala funktioner inom flera olika områden som

t.ex. sjukvård, elförsörjning, transportsektor samt bankväsendet, attackerna har också drabbat

ett stort antal företag och myndigheter. Cyberattacker mot militära mål framkommer dock inte

i materialet. Följande citat visar bredden på cyberattacker mot vital infrastruktur i Ukraina i

detta fall till följd av viruset NotPetya.

“On a national scale, NotPetya was eating Ukraine’s computers alive. It would hit at least

four hospitals in Kiev alone, six power companies, two airports, more than 22 Ukrainian

banks, ATMs and card payment systems in retailers and transport, and practically every

federal agency. “The government was dead,” summarizes Ukrainian minister of infra-

structure Volodymyr Omelyan. At least 300 companies were hit, and one senior Ukrainian

government official estimated that 10 percent of all computers in the country were wiped.

[…] “It was a massive bombing of all our systems,” Omelyan says.” (Greenberg, 2018, s.

8)

Gällande cyberattacker mot vital infrastruktur förefaller styrningen av elförsörjningen i Ukraina

vara särskilt framträdande. Kontrollsystemen för elförsörjningen i Ukraina attackeras både un-

der vintern 2015 och 2016. Förutom Stuxnet (cyberattacken mot Irans kärnkraftsanläggning) är

det här första gången någon lyckas fysiskt påverka kritisk energiförsörjning via cyberrymden,

en rimlig ståndpunkt är att detta är en indikation på att Rysslands cyberförmåga har utvecklats.

Ryska kriminella element påstås ligga bakom attackerna i Ukraina men komplexiteten i dem

visar att handlingarna sannolikt initierats av en statlig aktör (Shuya, 2018, s. 5). Nedanstående

citat är hämtat från en analys av ett strömavbrott 2015 som berörde 225 000 invånare i Ukraina.


Kurs: 2HO013

Sida 42 av 63

” […] several regional Ukraine power control systems had been compromised by cyber-

attacks. This was the first publicly documented successful cyber-attack on an electric util-

ity’s control system.” (Whitehead, Owens, Gammel, & Smith, 2017, s. 1)

Analysen visar att Ryssland har valt att attackera ett brett spektrum av vital infrastruktur i

Ukraina med ambition att störa och att förstöra. Särskilt utsatt har statens kontrollsystem av

elförsörjning varit. Den omfattande påverkan som Ryssland utövat mot Ukrainas vitala infra-

struktur indikerar en tydlig koppling till teorin. Då Rysslands agerande mot militära mål inte är

framträdande, innebär det att analysresultatet endast delvis stödjer studiens teoretiska ramverk.

5.4 Tema 2: Psykologisk påverkan

Temat har i teorin om djupoperationer en nära koppling till den fysiska påverkan där omfattande

förstörelse av skyddsvärda tillgångar syftar till att paralysera motståndarens ledning. Psykolo-

gisk påverkan utgörs också av agerande i cyberrymden som syftar till att påverka eller skrämma

motståndarens ledning och politiska administration på ett sätt som har negativ inverkan på lan-

dets säkerhet och försvar.

5.4.1 Estland

I fallet Estland framgår tydligt att mejlsystem vid regeringen och andra politiska instanser upp-

hör att fungera pga. cyberattackerna och att statliga hemsidor stängs ner. I analysen tolkas det

som indikator för att cyberoperationerna syftar till att hindra verksamheten vid politiska instan-

ser och administration, helt i linje med teorin om djupoperationer. Analysen visar också att

media i Estland drabbas av cyberattackerna vilket motverkar möjligheterna att publicera korrekt

information vilket i förlängningen kan påverka den politiska ledningen negativt. Följande citat

från materialet ger exempel på agerande mot politiska instanser samt media.

“Official web sites of the President, the Prime Minister and the Parliament of Estonia, as

well as of some most important newspapers and TV stations, were being repeatedly

blocked.” (Terlikowski, 2007, s. 72)


Kurs: 2HO013

Sida 43 av 63

Även om cyberattacker har en teknisk karaktär så styrker det teoretiska ramverket att den ofta

har ett psykologiskt syfte (Libicki, 2016, s. 19). Förutom ekonomiska kostnader med att åter-

ställa system efter en cyberattack så det inte osannolikt att förtroendet för samhällets krisbered-

skap och landets politiska ledning påverkas negativt, vilket också framgår i följande citat .

“This kind of attacks, even if they do not bring about notable material losses, as a major

nuisance might negatively influence social and economic life of the state. Undermining

confidence of citizens towards the state, its effectiveness and strength, they weaken the

intimal position of the government, which might be reflected in its international position.”

(Terlikowski, 2007, s. 81)

Estlands beslutsfattare utgår tidigt ifrån att cyberattackerna initieras av Ryssland. Ett sådant

agerande från en tidigare ockupationsmakt renderar sannolikt i stor oro på alla nivåer. Omfat-

tande cyberattacker mot vital infrastruktur som förespråkas i det teoretiska ramverket förstärker

sannolikt den psykologiska effekten hos både folket och den estniska regeringen. Följande citat

visar ett exempel på den psykologiska påverkan som cyberattackerna medför hos befolkningen.

”It was extremely frightening and uncontrollable because we are used to having Internet

all the time and then suddenly it wasn’t around anymore […]. You couldn’t get infor-

mation; you couldn’t do your job. You couldn’t reach the bank; you couldn’t check the bus

schedule anymore. It was just confusing and frightening […].” (Hansel, 2018, s. 535)

Analysen visar att cyberattackerna orsakar oro bland befolkningen, propaganda som uppmunt-

rar till upplopp och motstånd mot landets regering påverkar troligen ledningen i någon form

men inte på en nivå som verkar paralyserande. Däremot så visar materialet att syftet med cybe-

rattackerna är att paralysera landets IT-system, ett tekniskt och praktiskt tillstånd som ger psy-

kologisk effekt. Följande citat framhåller att cyberattackernas påverkan på den ekonomiska

sektorn och samhället i stort har som målsättning att paralysera ett land vilket har stora likheter

med teorin.

”[…] targeted the entire civil and economic infrastructure with the aim of paralyzing the society in a

country.” (Ruus, 2008, s. 1)


Kurs: 2HO013

Sida 44 av 63

Även om nationell media och regering delar samma bild avseende hotet från cyberattackerna

så finns delar i resultatet som tonar ner den psykologiska effekten. Följande citat är ett exempel

på det

” […] most ordinary people noticed nothing.” (Hansel, 2018, s. 535)

I analysen framgår inget konkret exempel på där den estniska regeringen fattar beslut eller gör

eftergifter pga. cyberattackerna. Däremot förekommer handlingar som indirekt har tydlig på-

verkan på den politiska ledningen. Cyberattackerna motverkar det politiska arbetet, begränsar

möjligheten att kommunicera ut korrekt information, samt medverkar till att sänka förtroendet

för samhället. Cyberattackerna bidrar också till motsättningar och rädsla bland medborgarna.

Agerandet för att paralysera IT-system på nationell nivå bedöms ha effekt på förmågan att styra

landet samt undergräva förtroendet för regeringen. Analysen ger olika perspektiv på psykolo-

gisk påverkan men då den främst består av att störa politisk verksamhet och inte paralysera den

så stödjer resultatet endast delvis studiens teoretiska ramverk.

5.4.2 Ukraina

Vad gäller psykologisk påverkan i cyberdomänen så visar analysen tydligt att Ryssland på

olika sätt försöker och förminska, störa och skrämma Ukraina som nation. Skrämma genom

att sätta viktig infrastruktur ur spel, störa genom att motverka försök till att återställa påver-

kade system. Förminska handlar om att på olika sätt utmåla Ukraina som en misslyckad stat

som inte kan hantera sina egna inre angelägenheter. Analysen visar att Ukraina är det land

som är mest utsatt för Rysslands påverkanskampanjer.

“Almost five years into the conflict between Russia and Ukraine, the Kremlin’s use of the

information weapon against Ukraine has not decreased; Ukraine still stands out as the most

misrepresented country in pro-Kremlin media.” (Kuzio, 2019, s. 488)

I studien framkommer att cyberattackerna mot Ukraina även påverkat IT-infrastruktur utanför

landets gränser vilket har gett stora ekonomiska konsekvenser för enskilda företag i västvärl-

den. En möjlig förklaring är att cyberattacker är svåra att kontrollera och att virus oavsiktligt

påverkat vissa målgrupper i västvärlden. En annan tänkbar förklaring är att det är en indikation

på att Ryssland försökt straffa aktörer med koppling till Ukraina i syfte att avskräcka samarbete

och handel. I denna analys tolkas händelserna som en indikation på att Ryssland försöker störa


Kurs: 2HO013

Sida 45 av 63

och påverka den politiska ledningen i Ukraina bort från samarbeten med EU eller Nato. Nedan-

stående citat är kopplat till effekterna i västvärlden och visar på den misstänksamhet som finns

gentemot Ryssland.

”This was a piece of malware designed to send a political message: If you do business in

Ukraine, bad things are going to happen to you.” (Greenberg, 2018, s. 15)

Sammantaget så bedöms det kraftfulla agerandet för att störa och förstöra vital infrastruktur i

Ukraina ha effekt på förmågan att styra landet, skrämma beslutsfattare samt undergräva förtro-

endet för regeringen. Ett förmedlat narrativ av Ryssland som målar upp Ukraina som en under-

målig stats aktör förstärker detta ytterligare. Det förefaller som informationsoperationer från

Ryssland är riktad mot Ukrainas befolkning och omvärlden och inte direkt mot landets ledning.

En konsekvens av Rysslands agerande kan vara att landets beslutsfattare upplever oppositionen

större än vad den egentligen och att den skapar splittring mellan Ukraina och Västvärlden. Ana-

lysen ger flera olika perspektiv på psykologisk påverkan som syftar till att försvaga eller på-

verka landets ledning dock så är det inte på en nivå som syftar till att paralysera, därmed stödjer

analysen delvis det teoretiska ramverket.

5.5 Tema 3 Samordning

Temat samordning definieras som koordinering av IT-resurser för att uppnå en energinivå som

kan påverka en motståndare i cyberrymden på strategisk nivå. Identifierade sårbarheter nyttjas

för offensivt agerande oavsett om det gäller störa, förstöra infrastruktur eller underminera för-

troendet för motståndaren.

5.5.1 Estland

I analysen av Estland återfinns många exempel av detta tema och det finns en tydlig koppling

till temat fysisk påverkan samt teorin om djupoperationer. Materialet visar att cyberattackerna

koordineras för verkan över stor geografiskyta och djup där ett mycket stort antal datorer över

hela världen mobiliseras för att möjliggöra ett angrepp på strategisk nivå. Följande citat visar

på mängden av ”eldenheter” (datorer) samt behovet av samordning.


Kurs: 2HO013

Sida 46 av 63

”It is estimated that a million computers were hijacked and mobilized globally for this

distributed denial of service onslaught on the servers of a country of 1.3 million inhabit-

ants.” (Ruus, 2008, s. 3)

“These attacks were massive, well targeted and well organized.” (Hansel, 2018, s. 534)

Även om det finns vissa oklarheter om det är en statlig aktör bakom cyberattackerna så är det

osannolikt att icke-statliga aktörer kan agera med så stor precision i tid och rum samt koordinera

cyberattacker med en så pass stor kapacitet. Nedanstående citat från materialet ger stöd för det.

” You don`t expect spontaneous, populist cyberattacks to have a pre-determined list of tar-

gets and precise dates and times for coordinated attacks.” (Hansel, 2018, s. 535)

Analysen visar också att sårbarheter i vitala samhällsfunktioner snabbt kan bli exploaterade för

politiska syften. Herzog (2017, s. 52) ger exempel på det.

”This type of transnational digital mobilization to exploit the vulnerabilities of nation-states

for political purposes exemplifies the emergent threat of cyber terrorism.”

Sammanfattningsvis kan det konstateras att temat samordning har en tydlig koppling till cybe-

rattackernas genomförande. Ett mycket stort antal datorer från flera platser i världen nyttjas för

att skapa den energi (eldkraft) som krävs för påverkan på strategisk nivå. Agerandet koordine-

rades både i tid och rum och sårbarheter exploateras för att störa eller påverka Estland på stra-

tegisk nivå. Flera perspektiv på temat framträder i materialet och stödjer därmed det teoretiska

ramverket.

5.5.2 Ukraina

Samordning av IT-resurser för påverkan på strategisk nivå framträder tydligt även i analysen

av Ukraina. Cyberattackerna mot styrningen av Ukrainas elnät visar att det finns en koordine-

ring bakom som möjliggör ett effektivt agerande över stor yta under en kort tidsperiod. Ana-

lysen ger flera exempel på inhämtning av sårbarheter i Ukrainas nätverk, i vissa fall månader

innan cyberattackerna.


Kurs: 2HO013

Sida 47 av 63

“The attack, across at least 17 local dispatch centers, took place in a very short time frame,

and at least some aspects of the attack would have required a team of malicious actors.

ICS-CERT1 concluded that “The cyber attack was reportedly synchronized and coordi-

nated, probably following extensive reconnaissance of the victim networks.”

(Whitehead, Owens, Gammel, & Smith, 2017, s. 3)

Genom att aktivt leta sårbarheter, skapar Ryssland möjliga ingångar till elnäten i god tid som

senare exploateras.

“[…] Ukrainian Deputy Energy Minister Oleksander Svetelyk stated that there was “evi-

dence that the malicious actors started collecting information about the oblenergo networks

no less than six months before the attack.” (Whitehead, Owens, Gammel, & Smith, 2017,

s. 2)

Temat samordning framgår i empirin då cyberattacker har koordinerats i tid och rum för att

störa vital infrastruktur över stor yta och därmed påverka Ukraina på strategisk nivå. Empirin

visar på att agerandet har föregåtts av inhämtning av sårbarheter i vitala system som sedan har

utnyttjats i ett senare skede. Flera perspektiv på temat framträder i materialet och stödjer där-

med det teoretiska ramverket.

5.6 Tema 4: Djup

Temat utmärks av att en aktör kan agera i cyberdomänen med hög precision och korta tidsför-

hållanden med möjlighet att påverka ett annat land med ett fysiskt djup samtidigt som det mi-

litära maktmedlet kan kringgås. Ny teknik som är centralt i teorin om djupoperationer möjliggör

ett offensivt agerande innanför att annat lands gränser utan att fysiskt vara på plats med militära

förband.

5.6.1 Estland

Analysen visar att Ryssland genom mobilisering av resurser i cyberdomänen lyckats påverka

vitala delar i det estniska samhället på strategisk nivå utan att nyttja konventionella stridskrafter

1 Industrial Control Systems Cyber Emergency Response Team, jämför de svenska motsvarigheterna

FM CERT, respektive CERT.se.


Kurs: 2HO013

Sida 48 av 63

och utan att fysiskt korsa nationsgränsen. Temat visar tydligt hur sårbart ett modernt samhälle

är för påverkan av cyberkrigföring och att det fysiska djupet är obegränsat.

”Estonia has built their future on having a high-tech government and economy, and they´ve

basically been brought to their knees because of these attacks.” (Herzog S. , 2011, s. 52)

Agerandet i cyberdomänen ger en aktör möjlighet att nyttja resurser i ett land för att attackera

ett annat och samtidigt förneka inblandning. I teorin om djupoperationer förespråkas att ny tek-

nik skall bidra till ny typ av krigföring. Härvid kan argumenteras för att tekniken inom cyber-

domänen bidrar till att påverka krigföringen på ett sätt som påverkar både tid och rum. Förutom

att påverka motståndaren på stort fysiskt djup med litet risktagande visar analysen att cyberdo-

mänen också ger möjligheter rent logistiskt. Istället för att hantera stora mängder ammunition

som är fallet i andra domäner kan ”eldkraften” eller energin hämtas på stort djup med liten

ansträngning. Noterbart i fallet Estland är volymen av datorer och mängden länder som är in-

blandade. Följande citat i materialet ger ett bra exempel på det obegränsade djup som tekniken

inom cyberkrigföring erbjuder.

“The coordinated attacks on Estonia in 2007 are estimated to have involved one million

computers from 75 countries. Many, possibly most of those services were located in the

US with the owners unaware of the intrusions.” (Hughes, 2010, s. 540)

Utifrån analysen framgår att cyberkrigföringen erbjuder Ryssland goda möjligheter att agera på

djupet genom en ny slags krigföring och tekniken har varit det som gjort det möjligt. Djupet

erbjuder både fysisk och psykologisk påverkan med lågt risktagande samt logistiska möjlig-

heter. Flera perspektiv på temat djup framträder i materialet och stödjer därmed det teoretiska

ramverket.

5.6.2 Ukraina

Det offensiva agerande på djupet utan risk för konfrontation framgår även i analysen av

Ukraina. Materialet visar att cyberdomänen utgjort en viktig arena för Ryssland när det gäller

att nyttja gamla beprövade metoder från Sovjetunionen inom informationskrigföring. Den nya

tekniken i cyberrymden tillsammans med gamla metoder har gett Ryssland en ”nygammal”

informationskrigföring. Nedanstående citat visar hur ny teknik nyttjas av Ryssland för att på-

verka Ukraina på eget territorium.


Kurs: 2HO013

Sida 49 av 63

“Russian President Putin has not invented anything new, but he has used modern technol-

ogy and social media to revive Soviet era propaganda and information warfare against

Ukraine.” (Kuzio, 2019, s. 489)

Sammanfattningsvis visar temat att Ryssland har nyttjat ny teknik i linje med teorin om djup-

operationer för att utveckla ny krigföring samt utöka det fysiska djupet avseende fysisk och

psykologisk påverkan. Ryssland har agerat på djupet av Ukrainas territorium både ur ett tek-

niskt perspektiv där vitala system utsatts för cyberattacker men även ur ett mänskligt perspektiv

där individer med stöd av tekniska plattformar propagerat för Rysslands sak eller för att under-

gräva Ukraina som stat. Flera perspektiv på temat djup framträder i materialet och stödjer där-

med det teoretiska ramverket.

5.7 Sammanfattning av resultat

Det är ur analysen uppenbart att studiens fyra teman tydligt återfinns i både analysen av Estland

och Ukraina men i varierande grad. Likheterna mellan fallen är stora men intensiteten och om-

fattningen på Rysslands cyberattacker är större i fallet Ukraina. Nedanstående tabell visar re-

sultatet av analysen. Vänstra kolumnen visar de tema som analysverktyget bygger på, de två

högra kolumnerna visar i vilken grad (stödjer, stödjer delvis, stödjer ej) temat återfinns i materi-

alet. Då studiens fyra teman inte fångar alla mönster i analysenheterna har ytterligare ett tema

tillförts (forma) vilket redovisas i nästa avsnitt.

Tabell 3. Sammanfattning av studiens resultat.

Tema Fallet Estland Fallet Ukraina

1. Fysisk påverkan Stödjer delvis

Påverkan förekommer på vital

infrastruktur men ej militära mål.

Stödjer delvis

Påverkan förekommer på vital

infrastruktur men ej militära mål.

2. Psykologisk påverkan Stödjer delvis

Påverkan förekommer för att störa och

skrämma beslutsfattare men leder inte

till att de paralyseras.

Stödjer delvis

Påverkan förekommer för att störa och

skrämma beslutsfattare men leder inte

till att de paralyseras.

3. Samordning Stödjer

Energi koordineras i tid och rum över

en stor geografisk yta, sårbarheter

lokaliseras samt exploateras.

Stödjer

Energi koordineras i tid och rum över

en stor geografisk yta, sårbarheter

lokaliseras samt exploateras.

4. Djup Stödjer

Påverkan sker på bakre linjer, ny teknik

nyttjas för ökat djup.

Stödjer

Påverkan sker på bakre linjer, ny teknik

nyttjas för ökat djup.


Kurs: 2HO013

Sida 50 av 63

5.8 Studiens induktiva inslag

5.8.1 Tillfört tema: Forma motståndaren

Under analysen av cyberattackerna mot Estland och Ukraina framträder empiri som inte fångas

upp i något av de andra fyra temana. Det tillförda temat har stora likheter med temat psykolo-

gisk påverkan men handlar mer om att forma än att störa eller skrämma motståndaren. Tillfört

temat riktar sig inte till ett politiskt ledarskap utan utmärks av att forma motståndarens befolk-

ning samt världsopinion, syftet är så tvivel och motsättningar samt göra motståndaren till ett

legitimt militärt mål.

5.8.2 Estland

Då teorin förespråkar psykologisk påverkan av motståndarens ledning fångar den inte riktigt

upp Rysslands agerande för att påverka befolkningen i Estland med falsk information. Analysen

visar att cyberrymden nyttjas för att störa estnisk nyhetsrapportering och samtidigt ge en alter-

nativ sanning som gynnar Ryssland. Följande citat i materialet ger exempel på det:

”Estonian news media websites lost the ability to upload articles, while false Russian-lan-

guage media reports streamed in describing the destruction of the Bronze Soldier and the

graves of Russian veterans.” (Herzog S. , 2017, s. 68)

Analysen visar också att nyhetsrapportering inverkar på stämningarna i landet och bidrar till

motsättningarna i Estland under aktuell tidsperiod.

”It were the media who were responsible for the escalation of the conflict.” (Terlikowski,

2007, s. 74)

5.8.3 Ukraina

Analysen av Ukraina visar tydligt att Ryssland tar information från en kontext och applicerar

den i en annan med ett syfte som gagnar det egna narrativet. Resultatet blir en blandning av

sanning och lögn vilket försvårar för motståndaren att fatta beslut. Analysen visar också att

Ryssland lägger resurser på att anställa personer och köpa hemsidor som framför budskap i

cyberdomänen som är till Rysslands fördel.


Kurs: 2HO013

Sida 51 av 63

”A new element in the information spectrum in Ukraine has been the online efforts of hired

commentators and bloggers, ‘trolls’, to post pro-Kremlin comments on the Internet.”

(Jonsson & Seely, 2015, s. 15)

I analysen framgår en långsiktig politisk påverkan från Ryssland, i linje med teorierna om djup-

operationer är syftet att försvaga motståndet inför framtida militära operationer. Det som däre-

mot är nytt och som teorin inte fångar upp är Rysslands försök att forma opinionen, det gäller

såväl motståndarens befolkning som den egna opinionen, genom att forma opinionen kan Ryss-

land göra Ukraina till ett mer legitimt mål för militär intervention. Nedanstående citat indikerar

att agerandet är framgångsrikt och att det finns en koppling till traditionella militära operationer.

“While the total number of pro-Russian activists in Crimea is relatively low, the focus is

on shaping public perceptions and controlling the information space, so far with success.

This report shows a rarely seen dynamic where long-term political subversion operations

precede military operations.” (Jonsson & Seely 2015, s.19)

Sammanfattningsvis så tillför temat forma ett nytt perspektiv på teorin om djupoperationer, där

motståndarens befolkning har en större betydelse. Temat visar att psykologisk påverkan är mer

omfattande än motståndarens politiska ledning och administration. Analysen visar att Ryssland

presenterar en alternativ sanning, en blandning mellan sanning och lögn som gör det svårt att

urskilja dem från varandra. Agerandet syftar till att forma motståndarens befolkning, skapa

splittring samt påverka världsopinionen. Även om teorin inte omhändertar det som framkom-

mer i temat så bidrar alla ingående delar till den målsättning som teorin förespråkar, att försvaga

motståndaren. Det nya temat utgör en del av studiens teoretiska bidrag och diskuteras ytterligare

i nästa kapitel.


Kurs: 2HO013

Sida 52 av 63

6. Diskussion

I detta kapitel sammanfattas och diskuteras analysresultatet utifrån studiens problem, syfte och

forskningsfråga. Studiens teoretiska ramverk gällande djupoperationer diskuteras och komplet-

teras med ett tema för att bättre kunna förklara cyberkrigföring i en modern kontext. Kapitlet

avslutas med att redovisa studiens vetenskapliga bidrag, egen reflektion samt förslag på fortsatt

forskning.

6.1 Studiens syfte

Syftet med studien har varit att undersöka hur traditionella teorier om djupoperationer som lins

kan förklara rysk cyberkrigföring. Detta ger möjlighet att nå fördjupade insikter avseende te-

oribildningens samtida relevans vilket kan bidra till ökad förståelse för hur Ryssland kan för-

väntas agera vid en konflikt. Forskningsfrågan besvaras med hjälp av resultatet av studiens

tematiska analys av två fall Estland och Ukraina, där Ryssland utövat cyberkrigföring. Empirin

utgörs av två unika fall men som kompletterar varandra och som kan studeras gemensamt ge-

nom samma teoretiska lins, båda staterna är utsatta av samma aktör och någorlunda nära i tid.

6.2 Svar på forskningsfrågan

Forskningsfrågan:

Hur kan traditionella teorier om djupoperationer (deep operations) förklara rysk cyber-

krigföring i en modern kontext?

Studien visar att rysk cyberkrigföring i fallen Estland och Ukraina har stora likheter med den

traditionella teorin om djupoperationer, studiens fyra teman. Studien visar att teorin fortfarande

är relevant för Rysslands agerande och att det finns tydliga indikatorer på att den också till stor

del kan förklara rysk cyberkrigföring. Samordning av stor energi i cyberrymden för att påverka

motståndaren såväl fysiskt som psykologiskt över en stor geografisk yta samt aktivt leta sårbar-

heter för att nå längre in på djupet av motståndarens territorium eller system styrker detta. Strä-

van efter att nyttja ny teknik för att öka det fysiska djupet och kunna påverka motståndarens

bakre linjer framgår också i analysen. Dessa utmärkande drag har varit framträdande i teorin

ända sedan första världskriget. Analysen visar att den precision och obegränsade djup som cy-

berdomänen erbjuder gör teorin ännu mer relevant ur ett nutida perspektiv. Att teorin har en

viss relevans för att förklara rysk cyberkrigföring ger möjlighet till fortsatt forskning med det


Kurs: 2HO013

Sida 53 av 63

teoretiska ramverket som analysinstrument. Det ger också ökade möjligheter för västvärlden

oberoende storlek på stat att förutspå ett ryskt agerande i cyberdomänen. Studien visar att te-

orins styrka är att den är tidlös och kan appliceras i olika tekniska kontexter. Analysen visar

utifrån fallen Estland och Ukraina att omfattningen av cyberkrigföringen ökar i relation till

intensiteten på konflikten. Studiens teoretiska ramverk har en förklaringskraft oavsett nivå på

konflikt men det är vid en högre nivå av konflikt den är som högst. Teorin behöver trots detta

utvecklas med nya komponenter för att fånga den nutida kontexten. Teorin om djupoperationer

omhändertar inte den breda psykologiska påverkan på motståndarens befolkning som framgår

i empirin. Detta blir studiens teoretiska fynd.

6.2.1 Fysisk påverkan

Studien visar att teorin har en stark förklaringskraft när det gäller fysisk påverkan mot vital

infrastruktur i cyberdomänen. Samma typ av mål och funktioner attackeras som teorin före-

språkar. Energiflödet och systematiken i cyberattackerna påminner om den offensiva eldkraft

som förespråkas i teorin och som syftar till att försvaga en stat på strategisk nivå. Utifrån Libicki

(2016, s. 19) kan slutsatsen dras att systematiken i cyberattackerna samt inriktningen mot stra-

tegisk nivå innebär att Ryssland bedriver cyberkrigföring, inte isolerade cyberattacker.

Borghard & Lonergan (2017, s. 463) framhåller att cybervapnet är tillgängligt och billigt, det

kan ge stora möjligheter för icke statliga aktörer. Analysen visar dock att det krävs en statlig

aktör för att uppbåda resurser, eldkraft samt samordning för att kunna påverka kritisk infra-

struktur i en annan stat på strategisk nivå.

Det som avviker från teorin i analysen är den återhållsamhet som framträder avseende militära

mål. Det är rimligt att anta att Ryssland vill behålla eskalationskontrollen och inte hamna i ett

läge som motiverar agerande med kärnvapen. Nye (2017, s. 58) framhåller att cyberattacker är

svåra att kontrollera vilket kan också vara en bidragande orsak till återhållsamhet från Ryss-

lands sida. Analysen stärker den bild av Ryssland som presenteras i forskningsläget där fysisk

påverkan förefaller vara mer inriktat på att störa och försvaga snarare än att förstöra och få

motståndaren att kapitulera. Att det kan finnas skillnader i intensitet och omfattning mellan

fallen kan förklaras med konflikternas olika karaktär och att en av staterna är medlem i Nato.

Analysen visar att en konflikt som inkluderar det militära maktmedlet också innebär cyberat-

tacker i större omfattning. Därmed är det rimligt att anta att förklaringskraften i temat fysisk


Kurs: 2HO013

Sida 54 av 63

påverkan är större vid en konflikt med högre intensitet snarare än i en lågintensiv konflikt eller

i en gråzon.

6.2.2 Psykologisk påverkan

I teorin om djupoperationer utgör den fysiska påverkan en viktig del för att skapa psykologisk

effekt. För att förstärka effekten förespråkas också ett agerande inriktat på att påverka, skrämma

eller paralysera motståndarens ledning och politiska administration. Allt syftar till att försvaga

motståndaren och särskilt då landets säkerhet och försvar. Valeriano, Jensen, & Maness (2018,

ss. 12-13, 115) framhåller att cyberoperationer med syftet att sabotera eller förstöra infrastruk-

tur har en större psykologisk effekt på motståndarens ledarskap än att störa eller inhämta under-

rättelser i cyberdomänen. Analysen kan inte visa i vilken grad cyberattackerna mot infrastruktur

medför en psykologisk effekt som inverkar på politiska beslut. Däremot visar analysen i båda

fallen en tydlig koppling till teorin när Ryssland försöker bryta kommunikationen samt stänga

ner hemsidor relaterade till den politiska makten. En annan koppling till teorin är att Ryssland

nyttjar effekterna av attackerna mot vital infrastruktur för att undergräva förtroendet för mot-

ståndarens ledning vilket skapar distans till befolkningen. I analysen framkommer en långsiktig

påverkan från Ryssland med syfte att minska staternas legitimitet och skrämma dess ledning. I

fallet Ukraina förefaller Ryssland vilja definiera och styra Ukrainas säkerhetspolitiska inrikt-

ning. Analysen visar att Ryssland förmedlar en bild av att staten inte är en önskvärd del av

Europa. Här finns en tydlig koppling till tidigare forskning när det gäller att försvaga länder i

Rysslands närområde och förstärka klyftan mot övriga Europa. Allt i syfte att bibehålla det djup

som prioriteras högt inom den ryska strategiska kulturen (Rumer & Sokolsky, 2020, s. 22).

Psykologisk påverkan av motståndarens politiska ledning återfinns tydligt i analysen men före-

faller vara mer inriktad på att skapa splittring och undergräva legitimitet snarare än att paraly-

sera och lamslå ledningsfunktioner. Rimligt att anta är att även omfattningen av detta tema är

kopplat till kontexten kring konflikten, vilket innebär att temat psykologisk påverkan har större

förklaringskraft vid en konflikt med högre intensitet. Agerande i cyberdomänen är dolt till sin

karaktär vilket bidrar till lägre signaleffekt. Cyberattacker i kombination med konventionell

krigföring för att förgöra motståndaren kan antas ha en mer chockande och paralyserande effekt

på en stats ledarskap än vad som är fallet i Estland och Ukraina.

6.2.3 Samordning

Studien visar att cyberkrigföringen mot Estland och Ukraina är välinriktad, välorganiserad och

massiv. Den innehåller tillräckligt mycket energi för att påverka ett stort antal mål över en stor


Kurs: 2HO013

Sida 55 av 63

geografisk yta. Karaktären på agerandet i cyberdomänen visar att det är osannolikt att en icke-

statlig aktör ligger bakom agerandet utan stöd från Ryssland. Förutom koordinering av IT-

resurser i tid och rum visar analysen på fler likheter med teorin. Studien visar att cyberattack-

erna har föregåtts av aktiv underrättelseinhämtning för att hitta svagheter som kan bidra till ökat

djup och påverkan på strategisk nivå. I enlighet med forskningsläget visar studien att vital in-

frastruktur uppkopplad mot internet utgör en sårbarhet som en antagonist snabbt kan utnyttja.

Sårbarheten står i direkt relation till beroendet av dessa system (Nye, 2017, s. 44). Studien

visar också att syftet med att exploatera sårbarheter i vital infrastruktur är större än det enskilda

objektet. Agerandet syftar till att påverka hela staten i syfte att gynna egna målsättningar ur ett

strategiskt perspektiv. Analysen visar också att cyberattackerna inte bara har tekniskt perspektiv

utan sårbarheterna och dess konsekvenser snabbt kan skapa missnöje bland den egna befolk-

ningen. Detta i sig kan försvaga den egna staten eller dess ledning. Den delen i teorin som

förespråkar samordning av resurser mot sårbarheter i motståndarens vitala system utgör en vik-

tig del när det gäller att förstå rysk cyberkrigföring. Studien visar att ett sätt att möta rysk stra-

tegi är att reducera egna sårbarheter i samhällsviktig verksamhet. I detta skall staten inte se till

enskilda delar utan till helheten, något som kan bidra till både fysisk och psykologisk mot-

ståndskraft.

6.2.4 Djup

Medan övriga teman kännetecknas av vad som görs (påverkan på vital infrastruktur) samt hur

det görs (genom massiv eldkraft) så är tyngdpunkten i detta tema var det görs (långt in på

motståndarens territorium). Strategiskt djup har stor betydelse för Rysslands säkerhet och är en

del av den dess strategiska kultur (Rumer & Sokolsky, 2020, ss. 2, 4-5, 9). Teorin om djup-

operationer framhåller vikten av att nyttja ny teknik för att öka det fysiska djupet in på mot-

ståndarens territorium och möjliggöra påverkan på dennes bakre linjer. Studien visar att Ryss-

land i enlighet med teorin kan påverka andra stater på djupet med cyberkrigföring. Det som är

nytt med agerande i cyberdomänen är att djupet är obegränsat, risken för eskalation av konflik-

ten är låg och att det finns ett begränsat behov av logistik jämfört med konventionell krigföring.

Djupet i cyberdomänen mäts inte i kilometer och är inte begränsat till verkan mot angränsade

stater. Den nya tekniken erbjuder ett djup in på motståndarens territorium som når globalt. Öv-

riga teman visar att cyberdomänen erbjuder möjlighet att både identifiera och exploatera sår-

barheter i motståndarens bakre linjer, med goda möjligheter att så tvivel kring vem som ligger

bakom agerandet. Cyberkrigföring erbjuder både ett dolt och ett förnekbart agerande vilket är


Kurs: 2HO013

Sida 56 av 63

en fördel om Ryssland vill undvika en eskalation. Cyberdomänen bidrar till att göra teorin om

djupoperationer ännu mer relevant då det fysiska djupet är obegränsat vilket ger möjligheter att

försvaga motståndaren både ur en fysisk och en psykologisk dimension.

6.3 Studiens teoretiska bidrag

Denna studie bidrar till ett västerländskt forskningsläge som försöker förstå Ryssland inifrån

utifrån ett begränsat material. Studien bidrar med ett nytt teoretiskt ramverk (fysisk påverkan,

psykologisk påverkan, samordning samt djup) för analys av rysk cyberkrigföring utifrån teorin

om djupoperationer. Utöver ett nyutvecklat analysinstrument bidrar studien med ett nytt tema

(forma) för att teorin om djupoperationer bättre skall fånga en nutida kontext. Ramverket till-

sammans med det nya temat bildar en förklaringsmodell som utgör studiens slutgiltiga bidrag

(se avsnitt 6.3.2).

6.3.1 Tema: Forma motståndaren

Analysen visar att det ryska narrativet om svaga stater förstärks genom att störa vital infrastruk-

tur samt nyttja opinionsbildare på sociala medier. Det som avviker mot teorin och som behöver

utvecklas är att Ryssland bedriver mycket av påverkan mot motståndarens befolkning samt

världsopinionen och inte primärt mot motståndarens ledning något som i analysen ger ett nytt

tema som bidrar till teoriutveckling. I det tillförda temat forma finns en tydlig skillnad mot

temat psykologisk påverkan. Analysen visar att det ryska agerandet utmärks mer av att forma

narrativet, opinionen och göra motståndaren till ett legitimt mål snarare än att chocka motstån-

daren och paralysera dess ledning. Att forma motståndarens befolkning samt världsopinionen

innan en militär insats omhändertas inte i teorin, och är något som det nya temat fångar upp.

Temat fångar upp en psykologisk dimension av påverkan som är mer långsiktig och mindre

tydlig än det agerande som förespråkas i teorin. Syftet är dock detsamma att försvaga motstån-

daren.

I enlighet med Rumer & Sokolsky (2020, s. 23) visar analysen att Ryssland i sitt närområde vill

skrämma, underminera förtroendet för motståndaren samt Natos säkerhetsgarantier för att bi-

behålla (och eventuellt öka) det strategiska djupet. Ett försvagat närområde med försämrade

relationer till Nato ger i både fallen en utökad buffertzon för Ryssland. Baltikum är förlorat

men i Ukraina finns fortfarande möjlighet till ökat ryskt inflytande. Att forma motståndaren

med cyberkrigföring är förenat med låg risk för konfrontation, låga kostnader och utgör ett bra

alternativ för att visa motståndaren och Nato att regionen är under ryskt inflytande.


Kurs: 2HO013

Sida 57 av 63

Det är logiskt att ett nytt mönster framträder i analysen då teorin om djupoperationer är hundra

år gammal. Vid tidpunkten för teorins formulering var en befolknings uppfattning inte lika be-

tydelsefull som idag. Dåtidens teknik medgav heller inte den spridning av information som är

möjlig i cyberdomänen där alla användare på sociala medier utgör en egen informationskanal.

Analysen visar att Rysslands psykologiska påverkan har en mer långsiktig karaktär och är mer

avancerad än vad som förespråkas i teorin om djupoperationer. Informationen i cyberdomänen

är förvrängda budskap som innehåller en blandning av sanningar och lögner vilket gör det svårt

att avgöra vad som är sant.

Enligt Hartman (2001, s. 112) är det möjligt att i slutet på studien tillföra teori för att stärka

studiens induktiva resultat. Därav tillkommer Hartmut Rosas modernare teori. Rosa (2013, ss.

99-102) styrker studiens nya tema genom att framhålla att den tekniska utvecklingen bidrar till

att påverka sociala processer. Han framhåller att internet medger att alla i världen simultant kan

ta del av alla typer av information. Elektronisk kommunikation gör att det fysiska avståndet

helt tappar betydelse, den globala miljön blir mindre. Rosa (2013, s. 102) menar att en snabb

påverkan kan innebära att trender, revolution eller terrorism uppstår med korta tidsförhållanden.

Avståndet är helt irrelevant, han menar att koordinering i tid har en större betydelse.

Det som framkommer i analysen och som är nytt i förhållande till teorin är att via sociala medier

uppvigla delar av motståndarens befolkning till att påverka utvalda mål. Analysen visar att ut-

fallet kan bli både fysisk skadegörelse och demonstrationer i kombination med ökade cyberat-

tacker. Agerandet bidrar till splittring hos motståndaren befolkning och ger också extra ”eld-

kraft” mot de mål som presenteras via sociala medier. Analysen visar att det i enlighet med

Rosa (2013) uppstår en form av terrorism utifrån uppmaningar på sociala medier, både i cyber-

rymden och i en ”verklig” kontext. Den påverkan som framträder i temat och som syftar till att

forma motståndarens befolkning och världsopinionen har pga. tekniken den obegränsade räck-

vidd som Rosa (2013) framhåller. Dess effekter är diffusa, långsiktiga och dessutom komplice-

rade att skydda sig emot. Framförallt för ett öppet samhälle med demokratiska värderingar.

Sociala medier är därför ett kraftfullt verktyg för att sprida propaganda och influera människor

i stor skala.


Kurs: 2HO013

Sida 58 av 63

6.3.2 Utvecklad förklaringsmodell

Nedanstående modell är utvecklad utifrån studiens teoretiska ramverk och analysinstrument.

Studien visar att förklaringsmodellen kan bidra till att förklara fenomenet rysk cyberkrigföring.

Fysisk påverkan av motståndarens vitala infrastruktur, psykologisk påverkan av beslutsfattare

samt propaganda för att forma motståndarens befolkning samordnas i cyberdomänen. Detta för

att försvaga motståndaren långt in på dennes territorium, långt in på djupet. Motståndarens ter-

ritorium har både en fysisk och en psykologisk dimension. Den fysiska dimensionen påverkas

i syfte att försvaga motståndaren men utgör också en viktig del för att uppnå effekt i den psy-

kologiska dimensionen. Den psykologiska dimensionen inkluderar både påverkan av besluts-

fattare som teorin förespråkar, men innehåller också det nya temat som bygger på att forma

motståndarens befolkning. Samordningen skapar en helhet mellan den fysiska och psykolo-

giska effekten som gör att summan av de enskilda delarna är större än de enskilda delarna var

för sig. En viktig del i samordningen är att exploatera identifierade sårbarheter, en annan är att

lokalisera dem.

Figur 2. Studiens utvecklade förklaringsmodell av rysk cyberkrigföring.

6.4 Avslutande reflektion och slutsatser

Studien har en deduktiv utgångspunkt men induktiva fynd i analysen gav ett helt nytt tema.

Valet av empiri tillsammans med teori tvingade fram ett mer innovativt sätt, en induktiv ansats.

En ren deduktiv studie hade inte fångat detta. Valet av metod som medger en större flexibilitet,

i kombination med två unika fall, studerade genom en teoretisk lins ger studien ett holistiskt

bidrag som är empiriskt, teoretiskt samt metodologiskt.


Kurs: 2HO013

Sida 59 av 63

Forskningsläget visar på begränsningar i ny teoriutveckling inom cyberkrigföring samt en av-

saknad av perspektiv när det gäller cyberkrigföring och dess betydelse för strid på djupet. Stu-

diens största bidrag till forskningsområdet är att utveckla teorin om djupoperationer så att den

kan appliceras på cyberkrigföring en nutida kontext. För att förstå rysk cyberkrigföring ur ett

teoretiskt perspektiv krävs ett helhetsperspektiv. Studiens utvecklade förklaringsmodell bidrar

till det. Teknikutvecklingen har gett Ryssland möjlighet att agera med ett obegränsat djup utan

att behöva konfrontera motståndarens militära maktmedel. Studien tillför ett modernare per-

spektiv på teorin om djupoperationer där både teknikutveckling med cyberattacker, sociala me-

dier och samhällsutveckling med ökad demokratisering omhändertas. Nye (2017, s. 44) menar

att cyberkrigföring utgör ett allvarligt hot som skapar internationell osäkerhet. Studiens förkla-

ringsmodell kan medverka till att bättre förutspå ett ryskt agerande, det kan motverka den osä-

kerhet som uppstår utifrån cyberhotet som är dold till sin natur. Ur ett utomvetenskapligt per-

spektiv kan studien också bidra till att förstå vilken central del sårbarheter har inom rysk cyber-

krigföring. Kunskapen om vad som styr ryska prioriteringar för att uppnå strategiska effekter

hos motståndaren är central i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar. Med ett större fokus på

egna sårbarheter i relation till vitala system samt ett samhälle som uppmuntrar kritiskt tänkande

kan en stat uppnå högre motståndskraft.

Ett helhetsperspektiv i cyberdomänen som koordineras för att nå strategiska effekter ger Ryss-

land fördelar gentemot västvärlden. Om västvärlden skall kunna möta Ryssland på ett bättre

sätt krävs ett vidare synsätt där cyberkrigföring inte ses ur ett tekniskt perspektiv eller som en

specialfunktion. Cyberkrigföring kan heller inte mötas ur ett binärt tankesätt utifrån krig och

fred utan utgör ett reellt hot över tid och berör alla delar i en modern stat.

6.5 Fortsatt forskning och alternativa metoder

Studien bidrar med teoriutveckling som kan användas i andra studier av rysk cyberkrigföring,

ett förslag författaren ger är konflikten i Georgien 2008. Då studien är avgränsad till cyber-

krigföring kan en likande studie undersöka hur teorin om djupoperationer kan förklara hybrid-

krigföring. Det skulle bidra till ett bredare perspektiv. Denna studie nyttjar ett begränsat

material, att inkludera ryskt empiriskt material eller officiella dokument skulle kunna sätta stu-

dien i ett annat perspektiv. Valet av andra fall hade kanske gett andra resultat, expertintervjuer

hade kunnat ge ytterligare fenomen att studera. I det stora hela är denna studie en pusselbit av

alla andra. En alternativ metod är grounded theory med ett tydligare induktivt förhållningssätt.


Kurs: 2HO013

Sida 60 av 63

Metoden erbjuder goda möjligheter att bygga teori genom att formulera begrepp och identifiera

mönster utifrån insamlad data (David & Sutton, 2016, s. 105). Metoden ger ett mer flytande

förhållande mellan datainsamling och dataanalys, formulera provisoriska teorier och sedan testa

dem. Metoden kräver också mer tid vilket inte är möjligt i denna studie.

7. Litteraturförteckning

Akimenko, V., & Giles, K. (2020). Russia`s Cyber and Information Warfare. Asia policy

vol.27 (2), 67-75.

Beng, O. K., Pettersson, B., & Friman, H. (2015). Sun Zis krigskonst. Stockholm: Santérus

Förlag.

Blank, S. (2017). Cyber War and Information War à la Russe. Georgetown University Press,

81-98.

Borghard, E. D., & Lonergan, S. W. (2017). The Logic of Coercion in Cyberspace. Security

Studies, 26:3, 452-481.

Bowen, A. S. (2019). Coercive diplomacy and the Donbas: Explaining Russian stratgey in

Eastern Ukraine. Journal of Strategic Studies, 42:3-4, 312-343.

Brachen, P. (2017). Cyberwar and Its Strategic Context. Georgetown Journal of International

Affairs, 147-157.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3:2 77-101.

Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for begin-

ners. Thousand Oaks: Sage Publications.

Canetti, D., Waismel-Manor, I., Levanon, A., Gross, M. L., & Cohen, H. (2017). How

Cyberattacks Terrorize: Cortisol and Personal Insecurity Jump in the Wake of Cyberattacks.

Cyberpsychology, Behaviour, and Social Networking, 1-7.

Clausewitz, C. v. (1991). Om kriget. Redigerad av Hjalmar Mårtenson, Klaus-Richard

Böhme, och Alf W Johansson. Tredje try. Stockholm: Bonniers.

David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2017). The Good Research Guide: For small-scale social research projects.

London: Open University Press.

Dortmans, P. J., Thakur, N., & Ween, A. (2015). Conjectures for framing cyberwarfare. De-

fense & Security Analysis, 31:3, 172-184.


Kurs: 2HO013

Sida 61 av 63

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan (Vol.

3:3). Vällingby: Norstedt Juridik AB .

Gemzell, C.-A. (2006). DDR och Norden-den militära dimensionen. I T. W. Friis, & A. Lin-

deroth (Red.), DDR og Norden, Osttysk-nordiske relationer 1949-1989 (s. 111). Odense: Syd-

dansk Universitetsforlag.

Glantz, D. M. (1991). Soviet Military Operational Art: in pursuit of deep battle. London:

Frank Cass and Company Limited.

Greenberg, M. (den 22 aug 2018). The Untold Story of NotPetya, the Most Devastating

Cyberattack in History. Wired, ss. 1-17.

Hansel, M. (2018). Cyber-attacks and psychological IR perspectives: explaining mispercep-

tions and escalation risks. Journal of International Relations and Development, 523-551.

Harrisson, R. W. (2010). ARCHITECT OF SOVIET VICTORY IN WORLD WAR II, The Life

and Theories of G.S. Isserson. North Carolina: McFarland & Company.

Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlittera-

tur.

Herzog, C., Handke, C., & Hitters, E. (2019). Analyzing Talk and Text II: Thematic Analysis.

i H. V. Bulck, M. Puppins, K. Donders, & L. Van Audenhove, The Palgrave Handbook of

Methods for Media Policy Research (s. 681). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Herzog, S. (2011). Rekvisiting the Estonian Cyber Attacks: Digital Threats and Multinational

Responses. Journal of Strategic Security, Vol IV Issue 2, 49-60.

Herzog, S. (2017). Ten Years after the Estonian Cyberattacks; Defense and Adaption in the

Age of Digital Insecurity. Country in Focus, Vol. XVIII Nr. III 67-79.

Hinton, P. (2020). Strategic Culture; In Defiance of a Structural World Order. The RUSI Jour-

nal, 80-87.

Hoffman, F. G. (Okt 2009). Hybrid vs. compound war. Armed Forces Journal, s. 6.

Hoffman, F. G. (den 28 July 2014). On Not-So-New Warfare: Political Warfare Vs Hybrid

Threats. Hämtat från War on the Rocks: http://warontherocks.com/2014/07/on-not-so-new-

warfare-political-warfare-vs-hybrid-threats/

Hughes, R. (2010). A treaty for cyberspace. International Affairs, 86:2, 523-541.

Jensen, B., Valeriano, B., & Maness, R. (2019). Fancy bears and digital trolls: Cyber strategy

with a Russian twist. Journal of Strategic Studies, 42:2, 212-234.

Jonsson, O. (2019). The Russian Understanding of War; Blurring the Lines between War and

Peace. Washington DC: Georgetown University Press.


Kurs: 2HO013

Sida 62 av 63

Jonsson, O., & Seely, R. (2015). Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After

Ukraine. The Journal of Slavic Military Studies, 28:1, 1-22.

Kanet, R. E. (den 15 November 2018). Russian strategic culture, domestic politics and Cold

War 2.0. European Politics and Society, 20:2, 190-206.

Kaplan, F. (2016). Dark Territory-The Secret History of Cyber War. New York: Simon &

Schuster.

Kipp, J. W. (1994). The Nature of the Modern Armies: V.K. Triandafillov. Essex: Frank Cass

& Co. Ltd.

Kragh, M. (2014). Rysslands historia- Från Alexander II till Vladimir Putin. Stockholm: Di-

alogos Förlag.

Kuzio, T. (2019). Old Wine in a New Bottle: Russia’s Modernization of Traditional Soviet

Information Warfare and Active Policies Against Ukraine and Ukrainians. The Journal of

Slavic Military Studies, 32:4, 485-506.

Larsdotter, K. (2019). Military strategy in the 21 st century. Journal of Strategic Studies, 155-

170.

Libicki, M. (2016). Cyberspace in Peace and War. Annapolis Maryland: Naval Institute

Press.

Lonsdale, D. J. (2018). Warfighting for Cyber Deterrence: a Strategic and Moral Imperative.

Philosophy & Technology, 31, 409-429.

Luttwak, E. N. (2001). Strategy the logic of war and peace. Cambridge: Harvard University

Press.

Nye, J. S. (2017). Deterrence and Dissuasion in Cyberspace. International Security, 41:3, 44-

71.

Raychev, Y. (2019). Cyberwar in Russian and US Military-Political Thought: A Comparative

View. Information & Security, 349-361.

Roffey, R., & Tunemalm, A.-K. (2017). Biological Weapons Allegations: A Russian Propa-

ganda Tool to Negatively Implicate the United States. The Journal of Slavic Military Studies,

521-542.

Rosa, H. (2013). Social Acceleration: A New Theory of Modernity. New York: Colombia Uni-

versity Press.

Rumer, E., & Sokolsky, R. (2020). Etched in Stone: Russian Strategic Culture and the Future

of Transatlantic Security. Carnegie Endowment for International Peace, 1-26.


Kurs: 2HO013

Sida 63 av 63

Ruus, K. (2008). Cyber War I: Estonia Attacked from Russia. European Affairs, Volume

number 9 no.1.

Sharp, T. (2017). Theorizing cyber coercion: The 2014 North Korean Operation against Sony.

Journal of Strategic Studies, 40:7, 898-926.

Shuya, M. (2018). Russian Cyber Aggression and the New Cold war. Journal of Strategic Se-

curity, Vol. 11 No. 1, 1-18.

Simpkin, R. (1987). Deep Battle-The Brainchild of Marshal Tukhachevskii. London: Bras-

sey´s Defence Publishers.

Taddeo, M. (2018). The Limits of Deterrence Theory in Cyberspace. Philosophy & Technol-

ogy, 31, 339-355.

Terlikowski, M. (2007). Cyberattacks on Estonia. Implications for International and Polish

Security. The Polish Quarterly of International Affairs, no.3, 68-87.

Thornton, R., & Miron, M. (2020). Towards the Third Revolution in Military Affairs. The

RUSI Journal, 165:3, 12-21.

Valeriano, B., Jensen, B., & Maness, R. C. (2018). Cyber Strategy: The Evolving Character

of Power and Coercion. New York: Oxford University Press.

Whitehead, D. E., Owens, K., Gammel, D., & Smith, J. (2017). Ukraine Cyber-Induced

Power Outage: Analysis and Practical Mitigation Strategies. Power and Energy Automation

Conference (ss. 1-8). Washington: Schweizer Engineering Laboratories Inc.

Widén, J., & Ångström, J. (2005). Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten.

Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB.

anders henningsson 2021-05-30 kurs: 2ho013

Documents