apamall

Guide till referenshantering

enligt APA-systemet

Svensk tolkning av APA systemet fr Rda Korsets Hgskola

2011-11-24

INNEHLL 1. Inledning till referenshantering ___________________________________ 1

2. Referenser i lpande text ________________________________________ 2

2.1 Ett verk av en frfattare _______________________________________ 2

2.2 Ett verk av tv frfattare ______________________________________ 2

2.3 Ett verk av tre-fem frfattare __________________________________ 2

2.4 Ett verk av sex eller fler frfattare _______________________________ 3

2.5 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare __________________ 3

2.6 Frfattare med samma efternamn ______________________________ 3

2.7 Ingen frfattare eller anonym frfattare _________________________ 3

2.8 En eller flera redaktrer _______________________________________ 4

2.9 Flera verk av olika frfattare inom samma parentesreferens _________ 4

2.10 Flera verk av samma frfattare inom samma parentesreferens ______ 4

2.11 Flera verk av samma frfattare med samma utgivningsr __________ 4

2.12 Samma referens i direkt fljd _________________________________ 5

2.13 Utgivningsr _______________________________________________ 5

2.14 Sidnummer ________________________________________________ 6

2.15 Frfattningssamlingar _______________________________________ 6

2.16 Dagstidningsartiklar _________________________________________ 7

2.17 Sekundrkllor _____________________________________________ 7

2.18 Hel webbsida ______________________________________________ 7

2.19 Personlig kommunikation ____________________________________ 7

3. Citat _________________________________________________________ 8

3.1 Kort citat ___________________________________________________ 8

3.2 Blockcitat __________________________________________________ 8

3.3 Stavfel _____________________________________________________ 8

3.4 Frfattningssamlingar ________________________________________ 9

3.5 Sekundrkllor ______________________________________________ 9

3.6 Personlig kommunikation _____________________________________ 9

4. Referenslista _________________________________________________ 10

4.1 Referensernas placering ______________________________________ 10

4.2 Versaler ___________________________________________________ 11

4.3 Frfattare _________________________________________________ 11

4.3.1 Ett verk av en frfattare ___________________________________ 11

4.3.2 Ett verk av tv - sju frfattare ______________________________ 11

4.3.3 Ett verk av tta eller fler frfattare __________________________ 12

4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare ______________ 12

4.3.5 Ingen frfattare eller anonym frfattare _____________________ 12

4.3.6 Namnvarianter __________________________________________ 12

4.4 Utgivningsr _______________________________________________ 13

4.5 Bcker ____________________________________________________ 13

4.5.1 Bok ___________________________________________________ 13

4.5.2 Bok med redaktr________________________________________ 14

4.5.3 Kapitel i bok med redaktr ________________________________ 14

4.5.4 Kapitel i samlingsverk ____________________________________ 15

4.5.5 Bok med ny eller reviderad upplaga _________________________ 15

4.5.6 Bok i versttning _______________________________________ 16

4.6 Avhandlingar _______________________________________________ 16

4.7 Uppsatser/Examensarbeten __________________________________ 17

4.8 Rapporter _________________________________________________ 17

4.9 Betnkanden/Rapporter frn statliga utredningar ________________ 18

4.10 Frfattningssamlingar ______________________________________ 18

4.11 Broschyrer ________________________________________________ 19

4.12 Artiklar __________________________________________________ 19

4.12.1 Vetenskaplig artikel _____________________________________ 19

4.12.2 Dagstidningsartikel______________________________________ 20

4.12.3 Tidningsartikel _________________________________________ 21

4.13 Artiklar ur ordbcker, uppslagsverk, encyklopedier ______________ 22

4.14 Text frn webbsida _________________________________________ 22

4.15 Hel webbsida _____________________________________________ 23

4.16 Personlig kommunikation ___________________________________ 23

5. Frkortningar _________________________________________________ 24

1

1. Inledning till referenshantering

Nr man skriver en text och anvnder sig av material skrivet av ngon annan r det ndvndigt att

ange en referens. Utelmnas referensen har man plagierat vilket inte r tilltet. terges stycken av

ngon annans text ordagrant r det ndvndigt att terge detta i form av ett citat. Fr mer

information om plagiat se Urkunds plagiathandbok1. Angivna referenser gr det mjligt fr

lsaren att ltt kunna hitta de verk som det refereras till. Drmed kan lsaren kontrollera att

referenserna stmmer.

Det bsta r att ange en referens bde i lpande texten och i referenslistan direkt. D behvs det

inte lggas ned arbete p att ska fram verken som det refereras till igen fr att hitta alla uppgifter

till referenserna.

Hur en referens ska se ut och vilka uppgifter som ska inkluderas beror dels p vilket

referenssystem som anvnds och vilket sorts verk som det hnvisas till. Vid Rda Korsets

Hgskola fljer referenserna APA-systemet. APA str fr The American Psychological

Association. Den hr guiden r en svensk versttning och tolkning av APA-systemet som r

anpassad fr Rda Korsets Hgskola. Guiden r dock inte heltckande. Fr de omrden som

guiden inte tcker se boken Publication Manual of the American Psychological Association2.

Notera att varken denna guide eller boken Publication Manual of the American Psychological

Association kan vara absolut heltckande p referenshanteringsomrdet. Om man inte hittar det

som eftersks fr man frska att hitta ett nrliggande exempel och utg ifrn det. Syftet med att

referera r att visa upphovet till en klla och att lsaren ska kunna hitta denna klla.

1 PrioInfo. (2008). Urkunds plagiathandbok: Tips och rd till studenter. Stockholm: PrioInfo. Frn

http://www.urkund.se/SE/documents/Urkunds_plagiathandbok.pdf

2 American Psychological Association. (2010). Publication manual of the American Psychological Association (6th ed.). Washington, DC: American Psychological Association.

2

2. Referenser i lpande text

Att referera i enlighet med APA-systemet i lpande text innebr att ange frfattare fljt av rtal.

Referenser som anges i lpande texten mste terfinnas i referenslistan och referenser i

referenslistan mste ocks terfinnas i lpande texten. Undantaget personlig kommunikation som

endast anges i lpande texten, samt nr det refereras till en webbsida i strsta allmnhet. D skrivs

webbadressen i lpande texten och inte i referenslistan.

Ett verk kan vara en bok, en tidskriftsartikel, ett kapitel, en artikel ur ett uppslagsverk, en rapport

hmtad frn ntet m.m. Ett ftal kategorier har egna kapitel t.ex. frfattningssamlingar. Notera att

Kapitel 2 gller fr bde tryckta och elektroniska kllor.

2.1 Ett verk av en frfattare

Ange efternamnet p frfattaren och rtalet nr verket publicerades. Referensen kan placeras p

olika stllen i texten.

Om frfattarens namn r en del av den beskrivande texten anges bara rtalet inom parantes.

Stier (2009) beskriver ...

Bde namn och rtal kan anges inom parantes.

(Stier, 2009).

Det r ocks mjligt att bde namn och rtal r en del av den beskrivande texten.

Stier redovisade 2009 att

2.2 Ett verk av tv frfattare

Nr ett verk har tv frfattare ange alltid bda frfattarnamnen vid varje referens.

Hallstrm och Lindberg (2009) menar

(Hallstrm & Lindberg, 2009).

2.3 Ett verk av tre-fem frfattare

Nr ett verk har tv-fem frfattare skriv ut alla frfattarnamnen frsta gngen du refererar till

verket i texten.

Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) har

(Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).

Drefter i resten av texten ange frsta frfattaren fljt av et al. eller m.fl.

Willman et al. (2006) beskriver

(Willman et al., 2006).

3

Undantag: nr tv referenser med samma rtal fr samma frkortning. D skrivs s mnga

efternamn ut som behvs fr att srskilja referenserna.

2.4 Ett verk av sex eller fler frfattare

Nr ett verk har sex frfattare eller fler s skrivs endast efternamnet p den frsta frfattaren ut.

Lindstrand et al. (2006) beskriver

(Lindstrand et al., 2006).

Undantag: nr tv referenser med samma rtal fr samma frkortning. D skrivs s mnga

efternamn ut som behvs fr att srskilja referenserna.

2.5 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare

D det inte finns ngon enskild angiven person som frfattare kan en organisation, myndighet,

universitet/hgskola, institution eller ett fretag fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet

ut men i de fall dr det finns en vedertagen frkortning kan den anvndas. Dock skrivs namnet ut i

sin helhet frsta gngen referensen anges.

Frsta gngen referensen skrivs ut.

Frenta nationerna (FN, 2011) utnmner

(Frenta nationerna [FN], 2011).

Drefter skrivs i lpande texten.

FN (2011)

(FN, 2011)

2.6 Frfattare med samma efternamn

Om det finns olika referenser med frfattare med samma efternamn mste dessa srskiljas genom

att frfattarnas initialer lggs till. Ordna dessa referenser alfabetiskt efter frsta initialen.

Bde B. Svedberg (2003) och L. Svedberg (2007) hvdar att ...

(B. Svedberg, 2003; L. Svedberg, 2007).

2.7 Ingen frfattare eller anonym frfattare

Nr det inte tydligt framgr av ett verk vem som r frfattaren ska den organisation, myndighet,

universitet/hgskola, institution eller fretag som ligger bakom verket anges som frfattare. Se 2.5

Organisationer, myndigheter etc. som frfattare. Om det inte finns ngon bakomliggande

grupp anges titeln. Om titeln r lng frkortas den till de frsta tre-fyra orden. Fr artiklar ur

uppslagsverk/encyklopedier anvnd alltid rubriktiteln nr det inte finns en person som frfattare.

Titlar p tidskriftsartiklar, text frn webbsidor samt rubriktiteln till artiklar ur uppslagsverk och

encyklopedier skrivs inom citationstecken.

4

I enlighet med det som str i Lanoxin (2010) kan

(Lanoxin, 2010)

Titlar p tidskrifter, bcker, broschyrer och rapporter kursiveras.

Boken Omvrdnad idag (2009)

(Omvrdnad idag, 2009)

I de fall d frfattaren anges som Anonym r det ocks detta som anges i referensen.

Enligt Anonym (2009)

(Anonym, 2009).

Fr verk som inte har frfattare men redaktr se 2.8 En eller flera redaktrer och fr

frfattningssamlingar se 2.15 Frfattningssamlingar.

2.8 En eller flera redaktrer

En generell regel r att finns det kapitelfrfattare s refererar man till dem. Nr ett verk med

redaktr inte har enskilda kapitelfrfattare skrivs redaktrens efternamn. Men referera till

redaktren nr det hnvisas till ett verk i strsta allmnhet ven om det finns enskilda

kapitelfrfattare. Referenser med redaktr fljer samma regler som referenser med frfattare. Men

fr verk med en omfattande redaktion r det tilltet att skriva huvudredaktrens namn fljt av et

al.

Barton et al. (2006) menar

(Barton et al., 2006).

2.9 Flera verk av olika frfattare inom samma parentesreferens

Ordna frfattarna alfabetisk i samma ordning som de kommer i referenslistan. De olika verkens

frfattare separeras med semikolon.

(Allgulander, 2008; Hansen, 2007; Simonsen & Aarbakke, 2004).

2.10 Flera verk av samma frfattare inom samma parentesreferens

Ange frfattarens efternamn endast en gng och rkna sedan upp verken genom att ange deras

utgivningsr. Ordna verken kronologiskt med det ldsta frst. Verk under publicering anges in

press och placeras sist.

(Cullberg, 2001, 2003, 2009)

(Polit & Beck, 2001, 2010, in press)

2.11 Flera verk av samma frfattare med samma utgivningsr

Srskilj verk av samma frfattare med samma utgivningsr genom att lgga p suffixen a, b, c,

och s vidare efter rtalet. Suffixen fljer verkens placering i referenslistan. Suffixen ska ven

finnas i referenslistan.

5

(Segesten, 1997a, 1997b, in press-a, in press-b)

2.12 Samma referens i direkt fljd

Nr det refereras till ett verk och det drefter i direkt fljd i samma stycke3 grs en ny hnvisning

till samma verk utesluts rtalet om frfattaren str utanfr parentesen. Frfattare och rtal mste

dock alltid skrivas ut igen nr ett nytt stycke pbrjas.

Andersson (2009) menar att resultatet enbart kan frklaras av att antalet sjukskterskor p

avdelningen var fler n fregende r. Dessutom menar Andersson att ...

Resultatet kan enbart frklaras av att antalet sjukskterskor p avdelningen var fler n

fregende r (Andersson, 2009). Dessutom menar Andersson

Varje gng en referens anges dr frfattaren str inom parentes ska alltid rtalet inkluderas.

(Andersson, 2009)

Vid hnvisning i direkt fljd till samma referens finns valet att utesluta rtal och byta ut

frfattarens efternamn mot de allmnt vedertagna frkortningarna ibid. eller a.a. (anfrt arbete).

Detta gller enbart referenser som helt str inom parantes. Frfattare och rtal mste dock alltid

skrivas ut igen nr ett nytt stycke pbrjas.

Lindgren (2010) underskte kvinnors postoperativa smrta och upptckte att Underskningen visade ven att (ibid.).

Lindgren (2010) underskte kvinnors postoperativa smrta och upptckte att Underskningen visade ven att (a.a.).

Anvnds latinska frkortningar som ibid. eller svenska frkortningar som a.a. ska de konsekvent

anvndas genom hela uppsatsen.

2.13 Utgivningsr

Ange verkets utgivningsr efter frfattarens efternamn.

Lindholm (2003) anser att

(Lindholm, 2003)

Inget utgivningsr

Nr det inte finns ett utgivningsr angivet i verket anges fr svenska verk utan r (u..) och fr

engelska verk no date given (n.d.).

Enligt Bjrn och Sonesson (u..) r

(Bjrn & Sonesson, u..).

Doyle (n.d.) beskriver

3 Ett stycke r en text som brjar p ny rad.

6

(Doyle, n.d.).

Under utgivning

Om verket r godknt fr publicering och r under utgivning anges in press.

Berg och Dahl (in press) har

(Berg & Dahl, in press)

versatt verk

I lpande texten anges bde originalutgivningsret och versttningens utgivningsr.

Schefter (2002/2006) r av sikten att

(Schefter, 2002/2006)

2.14 Sidnummer

Vid referering till en bok dr hnvisningen syftar till ngot som sticker ut/r kontroversiellt kan

man fr att underltta att hitta och tydliggra referensen stta ut sidnummer.

Lindgren (2005, s. 37) menar att ...

(Lindgren, 2005, s. 37).

Malm (2009, s. 67-70) anser

(Malm, 2009, s. 67-70)

2.15 Frfattningssamlingar

Ange beteckning fr frfattningssamling, rtal, nummer och paragraf. Nr det finns ett vedertaget

frfattningsnamn ska det anvndas. Frsta gngen referensen nmns i texten skrivs hela namnet

ut.

I Hlso- och sjukvrdslagen (HSL, SFS 1982:763), 31 , faststlls att

(Hlso- och sjukvrdslagen [HSL], SFS 1982:763, 31 ).

Drefter anvnds frkortningen om det finns ngon.

HSL (SFS 1982:763), 31 sger tydligt att

(HSL, SFS 1982:763, 31 ).

Nr det ven finns kapitel s anges det.

Enligt 7 , kap. 3, i SOSFS 2008:18 r

(SOSFS 2008:18, kap. 3, 7 ).

7

2.16 Dagstidningsartiklar

Ange frfattare, r och datum fr publikationen. Fr svenska dagstidningsartiklar skrivs datumet

p svenska och fr engelska dagstidningsartiklar skrivs det p engelska.

Johansson (2011, 2 mars) beskriver

(Johansson, 2011, 2 mars).

Span (2011, May 4) berttar om

(Span, 2011, May 4).

2.17 Sekundrkllor

Undvik s lngt det r mjligt att anvnda sekundra kllor. Anvnd sekundra kllor till exempel

nr originalverket r ldre/svrtillgngligt eller inte finns p varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges endast sekundrkllan. I lpande texten anges primrkllan samt refereras

till sekundrkllan.

I Moberg (2007) finns en referens till Nightingale (1869). Om man inte har lst originalverket av

Nightingale frn 1869 men nd vill anvnda referensen i Mobergs bok gr man som i

nedanstende exempel i lpande texten. I referenslistan anges alltid sekundrkllan, i det hr fallet

Mobergs bok.

Nightingale (1869, refererad i Moberg, 2007) anser att

(Nightingale, 1869, refererad i Moberg, 2007).

2.18 Hel webbsida

Om det i lpande texten refereras till en hel webbsida i strsta allmnhet skrivs webbadressen

endast i lpande texten och inte i referenslistan.

Internationella programkontoret har en hemsida fr de som r intresserade av

internationellt utbyte (http://www.programkontoret.se ).

2.19 Personlig kommunikation

Personlig kommunikation r inte allmnt tillgnglig och ska drfr endast anges i lpande texten

och inte i referenslistan. Personlig kommunikation kan till exempel vara intervjuer, brev, e-post,

anteckningar och telefonsamtal. Ange initial och efternamn p den som gett den personliga

kommunikationen och datum.

Sjukskterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) menar att

(A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

8

3. Citat

3.1 Kort citat

terge ett citat ordagrant som det str i originalverket. Om citatets omfattning r mindre n 40 ord

terges det i den lpande texten med citationstecken i brjan och slutet. Ange sida/sidor fr

citatet.

Forsberg och Wengstrm (2009) redogr fr hur den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitlig

och enhetlig presentation samt kritisk granskning utfrd av experter inom

forskningsomrdet (s. 69).

Detta betyder att den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitlig och enhetlig presentation samt

kritisk granskning utfrd av experter inom forskningsomrdet (Forsberg & Wengstrm, 2008, s. 69), men inte att

Sammanfattningsvis ger det en bild av att den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitligt

och enhetlig presentation samt kritisk granskning utfrd av experter inom

forskningsomrdet (Forsberg & Wengstrm, 2008, s. 69).

3.2 Blockcitat

Citat lngre n 40 ord separeras frn den vriga texten och kallas fr blockcitat. Det behvs inga

citationstecken men minska stilstorleken och/eller radavstendet, samt dra in texten 1,3 cm frn

vnstermarginalen.

En definition av evidens:

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska

definieras. Enligt denna modell definieras evidens bst med hjlp av vetenskapliga metoder

som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapsskning. Att tillmpa en vetenskaplig

evidensmodell innebr att ska efter specifika interventioner som leder till specifika resultat,

utan hnsyn till pverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status,

uppfattningar och vertygelser eller en stdjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Drmed r evidens

3.3 Stavfel

Nr det finns stavfel i verket som citeras s inkluderas det i citatet. Lgg in ordet sic (kursiverat)

inom klammer efter stavfelet fr att markera att det str s i originalverket.

Eriksson (2005) visade i sin studie att taktil massage har en lugnande efekt [sic] p dementa (s. 16).

vilket visar att taktil massage har en lugnande efekt [sic] p dementa (Eriksson, 2005, s. 16).

9


Vid citering av lagar anges paragraf istllet fr sidnummer. Lgg ven till kapitel om det finns.

Om ett vedertaget frfattningsnamn finns skrivs det ut i sin helhet vid frsta referensen i texten.

fastslr Hlso- och sjukvrdslagen (HSL, SFS 1982:763) att kommunen skall planera sin hlso- och sjukvrd med utgngspunkt i befolkningens behov av sdan vrd (20 ).

fastsls att kommunen skall planera sin hlso- och sjukvrd med utgngspunkt i befolkningens behov av sdan vrd (Hlso- och sjukvrdslagen [HSL], SFS 1982:763, 20 ).

Om det finns en frkortning anvnds den i resten av texten.

HSL (SFS 1982:763) sger tydligt att inom hlso- och sjukvrd skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlpande utvecklas och skras (31 ).

Det str ocks tydligt att inom hlso- och sjukvrd skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlpande utvecklas och skras (HSL, SFS 1982:763, 31 ).

3.5 Sekundrkllor

Undvik s lngt det r mjligt att anvnda sekundra kllor. Anvnd sekundra kllor till exempel

nr originalverket r ldre/svrtillgngligt eller inte finns p varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges endast sekundrkllan. I lpande texten anges primrkllan samt refereras

till sekundrkllan.

I Moberg (2007) finns ett citat av Nightingale (1869). Om man inte har lst originalverket av

Nightingale frn 1869 men nd vill anvnda citatet i Mobergs bok gr man som i nedanstende

exempel i lpande texten. I referenslistan anges alltid sekundrkllan, i det hr fallet Mobergs

bok.

Nightingale (1869, citerad i Moberg, 2007) menade att it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive (s. 16).

menas att it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive (Nightingale, 1869, citerad i Moberg, 2007, s. 16).


Nr man vill citera personlig kommunikation (e.g. intervjuer, brev, e-post, anteckningar eller

telefonsamtal) r det lmpligt att be om tillstnd frn den som givit upphov till citatet. Personlig

kommunikation anges endast i lpande texten och inte i referenslistan.

men enligt sjukskterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) r antalet deltagare fr litet fr att man ska kunna dra ngra slutsatser.

drmed r antalet deltagare fr litet fr att man ska kunna dra ngra slutsatser (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

10

4. Referenslista

I referenslistan terfinns alla verk som angetts i lpande texten. Referenslistan ska ge all den

information som behvs fr att kunna hitta kllorna till varje referens.

Beroende p vilket sorts verk som ska refereras inkluderas olika uppgifter. Fr bcker r det

frfattare, utgivningsr, titel, frlagsort och frlag. Dessa uppgifter finns p bokens titelsida.

Ett enklare stt att hitta informationen r att ska fram boken i den nationella bibliotekskatalogen

LIBRIS. Frn bokens post finns en lnk till hur bokens referens anges enligt APA-systemet.

Nr det gller artiklar finns det i mnga databaser, t.ex. EBSCO-databaserna, lnkar frn

artikelposterna till angivelser hur artikelreferensen anges enligt APA-systemet. Tnk dock p att

alltid kontrollera att det stmmer med hur referenser anges enligt denna guide fr

referenshantering.

Nr en referens innehller en webbadress r det viktigt att den terges korrekt. Det r praktiskt att

kopiera hela webbadressen och klistra in i det aktuella dokumentet. Webbadressen ska dock inte

vara understruken eller blmarkerad. Om webbadressen r fr lng kan den delas vid ett lmpligt

stlle, fretrdesvis vid ett snedstreck.

Observera att personlig kommunikation inte anges i referenslistan utan endast i lpande texten.

Samma sak om det i lpande texten refereras till en webbsida i strsta allmnhet. D skrivs

webbadressen endast i lpande texten och inte i referenslistan.

Notera att kapitel 4 gller fr bde tryckta och elektroniska kllor.

4.1 Referensernas placering

Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet p den frfattare som anges frst i verket.

Alvarsson, O., kommer fre Bonde, J.

Lind, V., kommer fre Lindstrand, A.

Nr det finns flera verk av samma frfattare listas det ldsta verket frst.

Cullberg, J. (2001).


Polit, D. F. & Beck, C. T. (2001)

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010)

Socialstyrelsen. (2006).

Socialstyrelsen. (2009).

Verk av samma frfattare med samma utgivningsr ordnas alfabetiskt efter titeln4, undantaget r

om verken ingr i en serie, d ska de inte ordnas alfabetiskt utan i serieordning. Referenserna 4 Rkna inte med artiklarna the, a/an, den/det, en/ett nr dessa str frst i titeln.

11

srskiljs genom att lgga p suffixen a, b, c, och s vidare efter rtalet. Suffixen ska ven finnas i

lpande texten.

Segesten, K. (1997a). The dream team: Bemanning och arbetsmodeller p vrdavdelning.

Segesten, K. (1997b). Vrdforskarens ordbok: Uppslagsord p engelska och svenska.

Referenser med en frfattare kommer fre referenser dr samma frfattare str frst i en

frfattargrupp oavsett vilket r verken r utgivna. Nr tv referenser med flera frfattare har

samma frfattare angiven frst tittar man p den andra frfattaren och listar referenserna

alfabetiskt efter den andre frfattaren. Om bde den frsta och den andra frfattaren r densamma

tittar man p den tredje frfattaren etc.


Cullberg, J., Levander, S. & Mattsson, M. (2005).

Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009).

Flera referenser av olika frfattare med samma efternamn ordnas alfabetiskt efter frsta initialen.

Svedberg, B. (2003).

Svedberg, L. (2007).

4.2 Versaler

Alla verks titlar har stor begynnelsebokstav p frsta ordet i huvudtiteln och undertiteln. Ett verk

kan vara en artikel, bok, frfattningssamling etc.

Kirurgiska sjukdomar: Patofysiologi, behandling, specifik omvrdnad

Undantaget r tidskrifter som ven har stor bokstav p alla betydelsebrande ord i titeln.

Journal of Advanced Nursing

4.3 Frfattare

Nr ett verk har flera frfattare ska de i en referens st i samma ordning som de anges i verket.

4.3.1 Ett verk av en frfattare

Ange frfattarens efternamn fljt av initial(er), samt verkets utgivningsr inom parantes.

Bjrvell, C. (2001).

4.3.2 Ett verk av tv - sju frfattare

Ange samtliga frfattares efternamn och initialer, samt verkets utgivningsr inom parantes. Lgg

in & fre den sista frfattaren.

Burnard, P. & Gill, P. (2008).

12

Majerovitz, S., Mollott, R. & Rudder, C. (2009).

4.3.3 Ett verk av tta eller fler frfattare

Ange de frsta sex frfattarnas efternamn och initialer, lgg drefter in tre punkter fljt av den

sista frfattaren. Drefter rtal inom parantes.

Salas, S. S., Huynh, T. K., Giorgi, R. R., Deville, J. L., Bollini, G. G., Curvale, G. G., ...

Duffaud, F. F. (2011).

4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare

Skriv ut hela namnet, fljt av rtalet inom parantes.

Frenta nationerna. (2011).

4.3.5 Ingen frfattare eller anonym frfattare

Nr det inte tydligt framgr av ett verk vem som r frfattaren ska den organisation, myndighet,

universitet/hgskola, institution eller fretag som ligger bakom verket anges som frfattare. Se

4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare. Om det inte finns ngon bakomliggande

grupp anges titeln. Fr artiklar ur ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier anvnd alltid rubriktiteln

nr det inte finns en person som frfattare.

Tidskriftsartiklar eller text frn webbsida.

Att arbeta med dementa. (2007).

Artiklar ur ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier.

Lanoxin. (2010).

Titlar p tidskrifter, bcker, broschyrer och rapporter kursiveras.

Omvrdnad idag. (2009).

I de fall d frfattaren anges som Anonym r det ocks detta som anges i referensen.

Anonym. (2009).

Fr bcker som inte har frfattare men redaktr se 4.6.2 Bok med redaktr och fr

frfattningssamlingar se 4.8 Frfattningssamlingar.

4.3.6 Namnvarianter

Frfattare kan ha olika varianter av frnamn och efternamn. Skriv enligt hgra spalten i

referenslistan.

Flera frnamn

Cheryl Tatano Beck Beck, C. T.

Denise F. Polit Polit, D. F.

13

Frnamn med bindestreck

Anna-Karin Waldermarson Waldermarson, A.-K.

Dubbelefternamn:

Ewa Pilhammar Andersson Pilhammar Andersson, E.

Bettina Stenbock-Hult Stenbock-Hult, B.

Efternamn med prefix

Erik af Klint af Klint, E.

Linda de Raeve de Raeve, L.

David H. McDougal McDougal, D. H.

Irne von Post von Post, I.

Efternamn med suffix

Glenn Steele, Jr. Steele, G., Jr.

4.4 Utgivningsr

Ange verkets utgivningsr efter frfattarens efternamn och initial(er).

Lindholm, C. (2003).

Nr det inte finns ett utgivningsr angivet i verket anges fr svenska verk utan r (u..) och fr

engelska verk no date given (n.d.).

Bjrn, L. O. & Sonesson, B. (u..).

Doyle, D. (n.d.).

Om verket r godknt fr publicering och r under utgivning anges in press.

Berg, D. & Dahl, C. (in press).

4.5 Bcker

I regel finns uppgifterna som behvs fr att gra en bokreferens p bokens titelsida. Det gr ven

att ska upp boken ifrga i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS fr att f uppgifterna. Men

nr referensen gller ett kapitel med en enskild frfattare med antingen en redaktr eller i ett

samlingsverk, mste man ven titta p det enskilda kapitlet.

4.5.1 Bok

Uppgifterna som behvs fr att gra en referens p en bok r: frfattare, utgivningsr, titel,

frlagsort och frlag. Dessa uppgifter finns p bokens titelsida. Ett enklare stt att hitta

informationen r att ska fram boken i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS.

Tryckt bok:

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvrdnad: Etik och mnniskosyn. Stockholm: Liber.

Brodin, H. & Andersson, A. (1998). Hlsoekonomins grunder. Lund: Studentlitteratur.

14

Bok, fritt tillgnglig p ntet

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx

Svensk sjukskterskefrening. (2006). Strategi fr kvalitetsutveckling av omvrdnad.

Stockholm: Svensk sjukskterskefrening. Frn http://www.swenurse.se/Documents

/Publikationer%20pdf-filer/Strategif%C3%B6rkvalitetsutvecklingavomv%C3%

A5rdnad.pdf

4.5.2 Bok med redaktr

En generell regel r att finns det kapitelfrfattare s refererar man till dem. Nr ett verk med

redaktr inte har enskilda kapitelfrfattare anges redaktren. Men referera till redaktren nr det

hnvisas till ett verk i strsta allmnhet ven om det finns enskilda kapitelfrfattare.

Bokreferenser med redaktr fljer samma regler som bokreferenser med frfattare, frutom att

man lgger till (Red.). p svenska verk med redaktr(er) och (Ed.). p engelska verk med en

redaktr och (Eds.). p engelska verk med flera redaktrer. Fr verk med en omfattande redaktion

r det tilltet att skriva huvudredaktrens efternamn och initial fljt av et al.

Svensk bok med redaktr

Frfattare, A. (Red.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

Lennquist, S. (Red.). (2007). Traumatologi. Stockholm: Liber.

Engelsk bok med en redaktr

Redaktr, A. (Ed.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

Wallace, B. C. (Ed.). (2008). Toward equity in health. New York, NY: McGraw-Hill.

Engelsk bok med flera redaktrer

Redaktr, A. & Redaktr, B. (Eds.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

Cullum, N., Ciliska, D., Haynes, R. B. & Marks, S. (Eds.). (2008). Evidence-based

Nursing: An introduction. Oxford: Blackwell.

4.5.3 Kapitel i bok med redaktr

Nr det finns kapitelfrfattare i en bok med redaktr r det alltid kapitelfrfattaren man hnvisar

till i referenslistan svl som i lpande texten. Om det finns hnvisningar till flera kapitel ur

samma bok blir det en referens fr varje kapitel.

Kapitel i svensk bok med redaktr

Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I B. Redaktr (Red.), Bokhuvudtitel:

Undertitel (s. x-x). Frlagsort: Frlag.

Luis Ramos-Ruggiero har skrivit ett kapitel i en bok som har Bjrn Fossum som redaktr:

Ramos-Ruggiero, L. (2007). Samtal som botar. I B. Fossum (Red.), Kommunikation:

Samtal och bemtande i vrden (s. 135-165). Lund: Studentlitteratur.

Bjrn Fossum har skrivit ett kapitel i boken han sjlv r redaktr fr:

15

Fossum, B. (2007). Framgngsrika kommunikationsmodeller. I B. Fossum (Red.),

Kommunikation: Samtal och bemtande i vrden (s. 187-198). Lund: Studentlitteratur.

Ulrika von Dbeln har skrivit ett kapitel i en bok som r en tredje upplaga samt har tv redaktrer:

von Dbeln, U. (2007). Metabola sjukdomar. I T. Lindberg & H. Lagercrantz (Red.),

Barnmedicin (3. uppl., s. 466-476). Lund: Studentlitteratur.

Kapitel i en engelsk bok med redaktr fljer samma regler med skillnaden att (Red.) byts ut mot

(Ed.) eller (Eds.), I blir In, och s. blir pp.

Kapitel i engelsk bok med redaktr

Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. In Redaktr B. (Ed.), Bokhuvudtitel:

Undertitel (pp. x-x). Frlagsort: Frlag.

Richard M. Keller och Joe P. King har skrivit ett kapitel med Barbara C. Wallace som redaktr.

Keller, R. M. & King, J. P. (2008). Health disparities and people with disabilities. In B. C.

Wallace (Ed.), Toward equity in health (pp. 447-460). New York, NY: McGraw-Hill.

I referenser till ett kapitel i en engelsk bok med flera redaktrer gller (Eds.).

4.5.4 Kapitel i samlingsverk

Bcker som bestr av kapitel skrivna av enskilda frfattare och inte har ngon redaktr kallas fr

samlingsverk. Om du hnvisar till flera kapitel ur samma samlingsverk fr du gra en referens fr

varje kapitel.

Kapitel i svenskt samlingsverk

Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I Bokuvudtitel: Undertitel (s. x-x).

Frlagsort: Frlag.

Hjern, A. (2009). Barns hlsa. I Folkhlsorapport 2009 (s. 41-68). Stockholm:

Socialstyrelsen.

I referenser till ett kapitel i ett engelskt samlingsverk gller In istllet fr I. och pp. Istllet fr s.

4.5.5 Bok med ny eller reviderad upplaga

Om boken har en ny eller reviderad upplaga ska det anges i referensen.

Svensk bok med ny eller reviderad upplaga

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (x. uppl.). Frlagsort: Frlag.

Trost, J. & Hultker, O. (2007). Enktboken (3. rev. och utk. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Willman, A., Bahtsevani, C & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvrdnad: En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

16

Kapitel i svensk bok med redaktr och ny eller reviderad upplaga

Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I B. Redaktr (Red.), Bokhuvudtitel:

Undertitel (x. uppl., s. x-x). Frlagsort: Frlag.

Henningsson, R. (2009). Anestesi. I P. Norln & E. Lindstrm (Red.), Farmakologi (2.

uppl., s. 102-114). Stockholm: Liber.

Engelsk bok med ny eller reviderad upplaga

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (xth ed.). Frlagsort: Frlag.

Rice, R. (2001). Home care nursing practice: Concepts and application (3rd ed.). St.

Louis, MO: Mosby.

Observera att engelskans andra och tredje upplaga skrivs enligt fljande: (2nd ed.), (3rd ed.).

4.5.6 Bok i versttning

Bok p svenska versatt frn annat sprk

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (A. versttare, vers.). Frlagsort: Frlag.

(Originalarbete publicerat rtal)

Schefter, K. (2006). Med mod och hjrta: En sjukskterska i Afghanistan (K. Fredholm

Bernhoff & B. Fredholm, vers.). Malm: Bra bcker. (Originalarbete publicerat 2002)

I lpande texten anges bde originalpubliceringsret och versttningens publiceringsr.

(Schefter, 2002/2006).

Bok p engelska versatt frn annat sprk

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (A. versttare, Trans.). Frlagsort: Frlag. (Original

work published rtal)

Gauchet, M. & Swain, G. (1999). Madness and democracy: The Modern psychiatric

universe (C. Porter, Trans.). Princeton, NY: Princeton Univ. Press. (Original work

published 1980)

I lpande texten anges bde originalpubliceringsret och versttningens publiceringsr.

(Gauchet & Swain, 1980/1999).

4.6 Avhandlingar

Fr engelska verk skriv Doctoral dissertation istllet fr Doktorsavhandling och Licentiate

dissertation istllet fr Licentiatavhandling.

Tryckt avhandling

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Xavhandling, Universitet, Institution.

Andersson, J. E. (2005). Rum fr ldre: Om arkitektur fr ldre med demens eller

somatisk sjukdom. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Hgskolan, Skolan fr

arkitektur och samhllsbyggnad.

17

Mrtenson, E. (2009). Information exchange in paediatric care. Doctoral dissertation,

Linkping University, Department of Medical and Health Sciences.

Rehn, H. (2008). Framvxten av sjukskterskan som omvrdnadsexpert:

Meningsskapande om vrd under 1900-talet. Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

Pedagogiska institutionen.

Avhandling hmtad frn ntet

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Xavhandling, Universitet, Institution. Frn

http://www.xxxx.xx

Rehn, H. (2008). Framvxten av sjukskterskan som omvrdnadsexpert:

Meningsskapande om vrd under 1900-talet. Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

Pedagogiska institutionen. Frn http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:

199902

4.7 Uppsatser/Examensarbeten

En uppsats kan beskrivas p olika stt. Den kan beskrivas som exempelvis, C-uppsats,

examensarbete, enskilt arbete inom x. Skriv det som anges p verket.

Tryckt uppsats/examensarbete

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. X-uppsats/ Examensarbete, Universitet, Institution.

Andersson, C. & Berglund, L. (2010). Sjukskterskans upplevelser av och attityder till att vrda patienter med HIV/AIDS. Examensarbete, Mittuniversitetet, Institutionen fr

hlsovetenskap.

Andersson, M. (2001). Osker vrd?: En fallstudie inom svensk hlso- och sjukvrd. D-

uppsats, Linkpings universitet, Ekonomiska institutionen.

Holm, M. & Pettersson, J. (2010). En enktstudie av kunskaper om och attityd till

nutritionsbehandling bland personal p ldreboenden. Examensarbete, Ume universitet,

Institutionen fr kostvetenskap.

Uppsats/Examensarbete hmtad frn ntet

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. X-uppsats/Examensarbete, Universitet, Institution. Frn

http://www.xxxx.xx

Andersson, C. & Berglund, L. (2010). Sjukskterskans upplevelser av och attityder till att vrda patienter med HIV/AIDS. Examensarbete, Mittuniversitetet, Institutionen fr

hlsovetenskap. Frn http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=26&pid=

diva2:307175

4.8 Rapporter

Tryckt rapport

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, nr x). Frlagsort: Frlag.

Statens beredning fr medicinsk utvrdering. (2010). Triage och fldesprocesser p

akutmottagningen: En systematisk litteraturversikt (SBU-rapport, nr 197). Stockholm:

Statens beredning fr medicinsk utvrdering.

18

Gyllensvrd, H. (2009). Fallolyckor bland ldre: En samhllsekonomisk analys och

effektiva preventionstgrder (Statens folkhlsoinstitut, nr R 2009:01). stersund: Statens

folkhlsoinstitut.

Rapport hmtad frn ntet

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, nr x). Frlagsort: Frlag. Frn

http://www.xxxx.xx

Sadurskis, A. (2010). Sjukskterskors specialistutbildning (Hgskoleverkets rapportserie,

nr 2010:5 R) Stockholm: Hgskoleverket. Frn http://www.hsv.se/

download/18.7b9d013127a9e59c048000232/1005R-sjukskoterskor-specialistutbild.pdf

4.9 Betnkanden/Rapporter frn statliga utredningar

En kommitts betnkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU) medan

departementsrapporter publiceras i Departementsserien (Ds).

Tryckt betnkande/rapport

Serienamn r:nr. Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

SOU 2010:70. Ny struktur fr skydd av mnskliga rttigheter. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer.

Ds 2010:36. En versyn av regelverket fr sprutor och kanyler. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer.

Betnkande/rapport hmtad frn ntet

Serienamn r:nr. Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx

SOU 2010:70. Ny struktur fr skydd av mnskliga rttigheter. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer. Frn http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/40/40/

1661c6c4.pdf

Ds 2010:36. En versyn av regelverket fr sprutor och kanyler. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer. Frn http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/46/64/

da10e7c4.pdf


Tryckt frfattningssamling

Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag.

SFS 1982:763. Hlso- och sjukvrdslag. Stockholm: Fakta Info Direkt.

SOSFS 2008:18. Psykiatrisk tvngsvrd och rttspsykiatrisk vrd. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Frfattningssamling hmtad frn sida p ntet som kan frndras

Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Hmtad dag mnad, r, frn xx,

http://www.xxxx.xx

19

SFS 1982:763. Hlso- och sjukvrdslag. Hmtad 13 maj, 2011, frn Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763

Frfattningssamling hmtad frn sida p ntet som inte frndras

Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn

http://www.xxxx.xx

SOSFS 2008:18. Psykiatrisk tvngsvrd och rttspsykiatrisk vrd. Stockholm:

Socialstyrelsen. Frn http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-

18/Documents/2008_18.pdf

4.11 Broschyrer

Tryckt broschyr

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel [Broschyr]. Frlagsort: Frlag.

Gyncancerfreningarnas nationella samarbetsorganisation. (2007). 2 stt att skydda sig :

En broschyr om cellfrndringar och livmoderhalscancer [Broschyr]. Stockholm: Gynsam

i samarbete med GlaxoSmithKline.

Broschyr hmtad frn ntet

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel [Broschyr]. Frlagsort: Frlag. Frn

http://www.xxxx.xx

4.12 Artiklar

En referens till en tidskriftsartikel bestr frutom frfattare, utgivningsr och artikeltitel av ett

antal andra uppgifter:

4.12.1 Vetenskaplig artikel

En referens till en tidskriftsartikel bestr frutom frfattare, utgivningsr och artikeltitel av ett

antal andra uppgifter:

Tidskriftstitel: Tidskriften som artikeln r publicerad i. Kursivera alltid tidskriftstiteln.

Exempel: Journal of Clinical Nursing.

Volym: Volymnumret r oftast detsamma som rgngen. Volym 1 = rgng 1. En del tidskrifter

vljer dock att indela sin utgivning per halvr eller kvartal. Det betyder att ett r kan ha tv eller

fyra volymer. Kursivera alltid volymnumret.

Nr: Tidskriftsnumret.

Sidor: Ange artikelns frsta och sista sida.

Doi-nr: Om tidskriftsartikeln har ett doi-nr ska det anges. Doi str fr digital object identifier och

r ett unikt digitalt identifikationsnummer. Alla tidskriftsartiklar har inte ett doi-nr men det blir

vanligare ju nyare artikeln r. Placeringen av doi-nr r vanligtvis p artikelns frstasida. Annars

kan det st i referensposten i databasen dr artikeln hmtades eller i referensposten p tidskriftens

hemsida. P webbsidan http://www.crossref.org/ r det mjligt att skriva in doi-numret och f

fram artikelreferensen p tidskriftens hemsida. Fr mer information g till http://www.doi.org/

20

Databas/webbaddress: Om tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr och artikeln/artikelreferensen r

hmtad frn en onlinedatabas anges denna databas. Om tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr, r fritt

tillgnglig och r hmtad direkt frn tidskriftens hemsida anges den exakta webbadressen. Om

tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr, inte r fritt tillgnglig och r hmtad direkt frn tidskriftens

hemsida anges startsidan till denna tidskrift.

Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet p den frfattare som anges frst i verket.

Vetenskaplig artikel med doi-nr

Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. doi:xxxxxx

Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A. & Fridlund, B. (2008). The meaning of

consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing,

17(8), 1079-1087. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x

Moore, Z. E. H. & Cowman, S. (2011). Wound cleansing for pressure ulcers. Cochrane

Database of Systematic Reviews, (4). doi:10.1002/14651858.CD004983.pub2.

Vetenskaplig artikel utan doi-nr hmtad frn databas

Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. Hmtad frn databasen

xx.

Wilding, P. M. (2008). Reflective practice: A learning tool for student nurses. British

Journal of Nursing, 17(11), 720-724. Hmtad frn databasen CINAHL with Full Text.

Vetenskaplig artikel utan doi-nr fritt tillgnglig p ntet

Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. Frn http://www.xxxx.xx

Mion, L. C. (2003). Care provision for older adults: Who will provide? The Online

Journal of Issues in Nursing, 8(2). Frn http://www.nursingworld.org/

MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPeriodicals/OJIN/TableofContents/

Volume82003/No2May2003/CareProvisionforOlderAdults.aspx

(Observera att exempelartikeln inte hade ngon sidnumrering.)

Vetenskaplig artikel utan doi-nr, tryckt

Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s.

Wilding, P. M. (2008). Reflective practice: A learning tool for student nurses. British

Journal of Nursing, 17(11), 720-724.

Vetenskaplig artikel, accepterad men inte publicerad

Nr det gller en vetenskaplig artikel som blivit accepterad fr publicering men publiceringen har

nnu inte skett, anges in press istllet fr utgivningsr.

Frfattare, A. (in press). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel.

4.12.2 Dagstidningsartikel

Om en dagstidningsartikel r publicerad p sidor som inte r sammanhngande anges alla sidorna

och de separeras med ett komma, till exempel: s. 4-5, 8.

21

Fr engelska dagstidningsartiklar skrivs mnaden p engelska och mnaden kommer fre dagen

(2010, January 20), samt anges p. (en sida) eller pp. (flera sidor) istllet fr s.

Dagstidningsartikel hmtad frn ntet

Ange alltid webbadressen till tidningens hemsida.

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning. Hmtad frn

http://www.xxxx.xx

Hristova, S. (2007, 4 augusti). Kidnappad av patriarkatet: Florence Nightingale var inte

bara en sjlvuppoffrande sjukskterska. Dagens Nyheter. Hmtad frn http://www.dn.se/

Lister, S. (2010, January 20). GlaxoSmithKline to share malaria research in hope of

finding cure. Times Online. Hmtad frn http://www.timesonline.co.uk/

Dagstidningsartikel hmtad frn onlinedatabas

Dagstidningartiklar som finns i databaser har inte alltid sidnummer angivna.

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning, s. x-x. Hmtad frn databasen

xx.

Hedenbro, M. (2008, 18 november). Anhrigvrdare fr laglig rtt till std. Sydsvenskan.

Hmtad frn databasen PressText.

Dagstidningsartikel, tryckt

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning, s. x-x.

Bjrklund, J. (2011, 24 maj). Forskningen p patienter mste ka fr vrdens skull. Dagens Nyheter, s. A4.

4.12.3 Tidningsartikel

Hit rknas ocks populrvetenskapliga tidskriftsartiklar. Ange utgivningsret, samt om det finns

dag och mnad. Ange volym, nr och sidor om det finns. Om en tidningsartikel r publicerad p

sidor som inte r sammanhngande anges alla sidorna och de separeras med ett komma, till

exempel: 4-5, 8.

Fr engelska tidningsartiklar skrivs mnaden p engelska och mnaden kommer fre dagen (2010,

January 20).

Tidningsartikel hmtad frn ntet

Ange alltid webbadressen till tidningens hemsida.

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidning, volym(nr), s-s. Hmtad frn

http://www.xxxx.xx

Palmgren, G. (2010, 9 december). Psykiska sjukdomar kan ses i hjrnan. Illustrerad

Vetenskap. Hmtad frn http://illvet.se/

Tidningsartikel hmtad frn onlinedatabas

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidning, volym(nr), s-s. Hmtad frn

databasen xx.

22

Fredholm, L. (2007, mars). Nytt stt att hitta hjrtsjukdom. Forskning & Framsteg, (3), 6.

Hmtad frn databasen PressText.

Tidningsartikel, tryckt

Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidskrift, volym(nr), s-s.

Lindwall, M. (2008). Fysisk aktivitet och psykisk hlsa hos ldre. Psykisk Hlsa, (3), 19-

25.

4.13 Artiklar ur ordbcker, uppslagsverk, encyklopedier

Nr det inte finns en person som frfattare anvnd alltid rubriktiteln fr artiklar ur

ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier. Fr engelska verk skriv In istllet fr I framfr

ordbokens/uppslagsverkets/encyklopedins titel och ange p. (en sida) eller pp. (flera sidor) istllet

fr s.

Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, tryckt

Frfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverket (Band x, s. x-x). Frlagsort: Frlag.

Hlsa (1992). I Nationalencyklopedin (Band 9, s. 252). Hgans: Bra Bcker.

Jacobsson, U. (2011). Observationsstudie. I Forskningens termer och begrepp: En ordbok

(s. 99-100). Lund: Studentlitteratur.

Primperan (2009). I FASS: Frteckning ver humanlkemedel: 2009 (s. 2059-2060).

Stockholm: Lkemedelsindustrifreningen.

Powers, B. A. & Knapp, T. R. (2011). Emic/Etic. In Dictionary of nursing theory and

research (4th ed., p. 52). New York, NY: Springer.

Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, fritt tillgnglig p ntet

Artikelfrfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverkstitel. Hmtad dag mnad, rtal, frn

http://www.xxxx.xx

Primperan (2009). I FASS.se. Hmtad 18 januari, 2010, frn http://www.fass.se/

LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19720825000020&DocTypeID=3

Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, ej fritt tillgnglig p ntet

Artikelfrfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverket. Hmtad dag mnad, rtal, frn

http://www.xxxx.xx

Bjrn, L. O. & Sonesson, B. (u..). Kommunikation. I Nationalencyklopedin. Hmtad 13

januari, 2010, frn http://www.ne.se/

Hlsa. (u..). I Nationalencyklopedin. Hmtad 13 januari, 2010, frn http://www.ne.se/

4.14 Text frn webbsida

Detta kapitel gller endast text frn en webbsida som inte har formen av en artikel, rapport etc.

23

Text frn myndighets/organisations webbsida

Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Hmtad dag mnad, r, frn organisation/myndighet,

http://www.xxxx.xx

Rda Korsets Hgskola. (u..). Allmnt om RKH. Hmtad 19 maj, 2011, frn Rda

Korsets Hgskola, http://rkh.se/main/skolan/Default.aspx

4.15 Hel webbsida

Om det i lpande texten refereras till en hel webbsida i strsta allmnhet skrivs webbadressen

endast i lpande texten och inte i referenslistan.

Internationella programkontoret har en hemsida fr de som r intresserade av

internationellt utbyte (http://www.programkontoret.se ).


Personlig kommunikation r inte allmnt tillgnglig och ska drfr endast anges i lpande texten

och inte i referenslistan. Personlig kommunikation kan till exempel vara intervjuer, brev, e-post,

anteckningar och telefonsamtal.

24

5. Frkortningar

a.a. anfrt arbete

ed. edition

Ed. /Eds. Editor/Editors

et al. med flera

ibid. (ibidem) p samma stlle

m.fl. med flera

n.d. no date given

p. page

pp. pages

Red. redaktr/er

rev. reviderad

s. sida/ sidorna

sic just s str det

uppl. upplaga

u.o. utan ort (ingen frlagsort eller tryckort)

u.. utan r (inget utgivningsr eller tryckr)