arkiv 100 energisysteminledning

29
UPONOR INFRASTRUKTUR UPONOR ENERGISYSTEM 04 | 2009 52002

Upload: uponor-se

Post on 30-Jul-2016

249 views

Category:

Documents


5 download

DESCRIPTION

https://www.uponor.se/~/media/countryspecific/sweden-infra/download-center/current/infrastructure_solutions/teknisk-handbok-inf/arkiv/arkiv_100-energisysteminledning.pdf?version=2

TRANSCRIPT

Page 1: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R I N F R A S T R U K T U RU P O N O R E N E R G I S Y S T E M

04 | 200952002

Page 2: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 3

10.1 Markvärmesystem – Inledning

Villasystem och borrhålslager

Uponors breda produktprogram för berg-,

jord- och sjövärmesystem täcker de fl esta

behoven för värmepumpsanläggningar

från installationen i enfamiljsvillan till

stora borrhålslager för offentliga och

kommersiella byggnader.

Marken – en betydelsefull

energikälla

Värme som tas ur marken och förädlas

med hjälp av värmepump står idag för ca

10 % av uppvärmningen till våra bostäder

och lokaler. De markbundna energisyste-

men har funnits sedan slutet av 70-talet

och bildar idag en egen energisektor.

Miljövinsterna är stora och en fortsatt

användning kommer att markant att

minska utsläppen av koldioxid och andra

miljöbelastande gaser.

Marken som förnyelsebar energikälla

Vinterns kyla och sommarens stekande

sol gör att markens yttemperatur svänger

kraftigt över året. Mot djupet blir emel-

lertid temperaturdifferensen allt mindre

och på ca 10 meters djup är den nästan

helt konstant året runt. Här är tempera-

turen ungefär likvärdig med de sista årens

medeltemperatur i lufthavet, vilket med-

för ca 9° i söder och 2° som lägst i norr.

Denna lågvärdiga värme består av passivt

lagrad solvärme och är således en genuint

förnyelsebar värmekälla eftersom ett ut-

tag under vintern medför en ny tillförsel

under sommaren. Varje m3 av underjorden

innehåller i genomsnitt ca 0,5 kWh per

grads temperatursänkning.

Det populäraste markvärmesystemet är

bergvärmebrunnen. Denna består av en

slangförsedd “borra“ oftast 100-200 m

djup. I slangen cirkuleras vatten blandat

med Etanol vilket fungerar som värme-

bärare. Genom att låta ingående slang till

borrhålet ha lägre temperatur än berget

fås värme att strömma mot slangen och

värma upp vätskan. Denna värme förädlas

sedan i en värmepump till lämplig nivå

för uppvärmning, oftast 45-50 °C.

Ytjordvärme, som är det näst vanligaste

systemet, fungerar på likartat sätt, men i

detta fall läggs slangsystemet horisontellt

någon meter under markytan.

Page 3: Arkiv 100 energisysteminledning

4 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Borrhålslager och frikyla på stark

frammarsch

En variant av bergvärme är de s.k. borr-

hålslagren. Dessa består av ett knippe

slangförsedda borrhål som fungerar som

värmeväxlare mot berget. Det fi ffi ga med

dessa system är att de förutom värmeut-

tag även används för uttag av kyla, något

vi får allt mer behov av, främst i offentliga

miljöer.

Det vanligaste systemet går ut på att

utvinna värme vintertid och samtidigt

kyla ned berget till nära nog nollgradig

temperatur. När sedan kylsäsongen börjar

någon gång i maj hämtas kylan hem igen

som frikyla varvid berget gradvis

återuppvärms och blir en förstärkt

värmekälla påkommande vinter.

Genom sin storskalighet och det faktum

att energin används två gånger per år,

som värmekälla på vintern och som frikyla

på sommaren, uppvisar dessa system

oftast en hög verkningsgrad med en

energifaktor som oftast ligger mellan 4

och 5 (bergvärme och ytjordvärme ligger

runt 3).

Betydande miljövinster

Görs det grova antagandet att 15 TWh

naturvärme ersätter eldningsolja sparas ca

1,5 miljon m3 per år. Omräknat till utsläpp

av koldioxid blir det ungefär 3,45

miljoner ton av vårt totala utsläpp på ca

65. Detta motsvarar ca 5,5 %.

På kylsidan kan bara grova överslag

göras. Utgår man från de anläggningar

som omnämnts ovan som levererar

komfortkyla till offentliga byggnader och

fjärrkylanät, fås en elbesparing av i stor-

leksordningen 60 GWh. I denna beräk-

ning har uppskattats att medeleffekten

på borrhålslagren är 150 kW och 2 500

kW på akviferlagren. Vidare har antagits

att frikylan produceras vid effektfaktorn

20. Med svensk elmix blir besparingen

omräknat i koldioxid marginell, men om

man tillämpar europeisk elmix, som till

53 % baseras på fossila bränslen blir

utsläppsminskningen ca 10 000 ton/år.

Källor: Ny Teknik - Dokument Geotec-

Olof Andersson – november 2004, Energi

och Miljö – augusti 2007.

Godkännanden

Uponors värmekollektorer är typgod-

kända av Swedcert enligt typgodkännan-

debevis 0547. Dokumentation kan laddas

ner från www.uponor.se

Page 4: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 5

Märkning

PRESSURE PIPE EN 12201 PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17

➄ 14 11 2005 METERMÄRKNING BRUKAS ENBART FÖR BERGVÄRME

PRESSURE PIPE EN 12201 PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17

➄ 14 11 2005 METERMÄRKNING

Pressure PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17

Tillverkare Användning:

tryck

Material:polyeten

Dimension och minsta godstjocklek

Tryckklass Förhållande

EN 12201 ➄ 13 2007 1234 m

Nordic Poly Mark Produkt- standard

Dricksvatten- godkännande

Produktionsenhet➄ = Fristad

Produktionstidspunktvecka/år

Meter-märkning

Bergvärme

Ytjordvärme

Page 5: Arkiv 100 energisysteminledning

6 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Dimensionering

Brunnsdjupet anpassas till energibehovet.

En tumregel är en utvunnen värmeeffekt

i värmepumpen av 50 W/meter borrhål.

Det är det aktiva djupet som är viktigt

(aktivt djup är från den nivå det står vat-

ten i hålet och ner till botten). Brunnen

skall kunna leverera den energimängd

som krävs för installationen och får inte

vara för grund. Finns det planer för ut-

byggnad av husets uppvärmda ytor skall

brunnen dimensioneras därefter.

Vid fl era borrhål (tex grannfastighet) är

rekommenderat avstånd mellan hål minst

20 meter. Mindre avstånd kan kompense-

ras med djupare borrhål.

Värmepumpstillverkaren har dimensione-

ringsprogram för sitt eget märke. Svenska

värmepumpsföreningen – SVEP har tagit

fram ett märkesoberoende program som

kan användas för jämförelse.

Bergvärmekollektor

Aktivt borrdjup

Höjden på grundvattenpelaren i borrhålet

utgör det aktiva borrdjupet. Det är inom

det aktiva borrdjupet som värmeutbytet

sker. Vid upphandlingen bör man se

till att offerten avser kostnad för aktivt

borrdjup.

Borrhål

Totaltborr-djup

Aktivtborr-djup

Borrsko

Tätning mel-lan foderrör och fast berg

Foderrörmin 2 mi fast berg

Grund-vattennivå

Page 6: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 7

Installation

1. Före entreprenaden

Installatören ska förvissa sig om

att erfoderliga tillstånd för utförandet

fi nns. Råder osäkerhet ska kommunen

och/eller annan ansvarig myndighet

kontaktas för att verifi era att tillstånd

fi nns till det specifi ka projektet. Brun-

nen bör placeras så att dess eventuella

del som fi nns ovan jord i möjligaste

mån skyddas från oavsiktliga

skador (påkörning o. dyl). Avståndet

till husvägg bör normalt överstiga 4 m.

Utmärkning av ledningar ska vara

utfört. Vid placering av köldbärar-

slingorna ska hänsyn tas så att risken

minimeras för att skada befi ntliga led-

ningar såväl mekaniskt som termiskt.

Upprätta en karta, så eventuella framtida

grävningar kan utföras utan att an-

läggningen skadas. Provtryckning av

kollektorer skall utföras före installation.

2. Kollektorsättning i energibrunn

Ta hänsyn för avstånd till grund-

vattenytan. Montering av fylld koll-

ektor i torrt borrhål eller i borrhål

med stort avstånd till grundvattenytan

ska utföras utan att tryckklassen för

kollektorn överskrids. I dessa fall ska

borrhålet fyllas med vatten till en

lämplig nivå innan kollektorsättning får

ske. Används slangsättningsutrustning

med matningsfunktion ska stor

hänsyn tas så att kollektorn inte

skadas.

Uppvärmnings-system

Tappvarm-vatten

Förångare

Kondensor

Jordlager

Berggrund

Värmekälla - berggrund

30 -200 m

Page 7: Arkiv 100 energisysteminledning

8 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Vid anslutning av den markförlagda

kollektorn till energibrunnskollektorn

ska schaktmassor runt foderröret

komprimeras för att minimera risk för

brott på kollektorrören.

Kringfyllningen ska säkra att röret får

tillräckligt stöd och att alla belastningar

kan överföras utan skadliga punkt-

belastningar. Kringfyllning ska utföras

inom ledningsgravens hela bredd och

upp till 0,15 m över översta rörled-

ningens hjässa. Fyllning ska utföras

med jord av homogen struktur och

utan lokala anhopningar av sten.

Fyllningsmaterialet ska ha största

kornstorlek 16 mm. Innehållet av

korn mellan 8 till 16 mm får högst

vara 10 %. Fruset material ska

inte användas. Med hänsyn till frysning

runt kollektorn ska tjälfarligt material

inte användas.

3. Markförlag kollektor

Läggningsavståndet och läggnings-

djupet påverkar energimängden som

kan tillgodogöras ur marken. Värme-

pumptillverkarens rekommendationer

ska följas angående minsta läggnings-

avstånd och läggningsdjup.

Minsta schaktdjup är 500 mm och om

schaktning inte är möjlig till detta djup

ska rören skyddas extra mot eventu-

ella yttre mekaniska skador till exempel

genom att använda Uponors isolerade

PE-rör med skyddsmantel.

Kollektorrör ska invid yttervägg

(minimum 2 m) isoleras på sådant sätt

att tjälskador förhindras. Detta gäller

oavsett mark, berg eller sjövärme.

Page 8: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 9

4. Bottenvikt på bergvärmekollektor

För att säkerställa att kollektorn lätt

kan föras ner i brunnen och inte

skadas vid installation ska botten-

vikten vara dimensionerad så att

en nedåtriktad kraft från bottenvikten

fi nns under hela kollektorsättningen.

I normalfallet används

1st Uponors pilotvikt PE för kollek-

torer upp till 150 m kollektorlängd.

För längre kollektorer används serie-

kopplade pilotvikter eller Uponors

gjutjärnsvikt. I samtliga fall ska skydd

av returböjen säkerställas via Uponors

pilotvikt, returböjsskydd eller gjutjärns-

vikt så att den inte kan skadas mot

borrhålets väggar eller botten.

5. Borrtopp

Uponors expanderlock förankras i

foderröret genom att skruva ihop

de fyra bultarna så att gummiskivan

sluter tätt mot insidan på foderröret.

Vid rätt montage klarar locket ett inre

och ett yttre tryck om minst 0,5 bar

vilket förhindrar ytvatten och/eller att

jord tränger in i brunnen samt sluter

tätt mot upptryckande (artesiskt)

vatten.

Returböjsskydd. För uträtning av berg-

värmekollektorns nederdel samt skydd

mot eventuell skrapning mot borr-

hålsvägg. Längd 0,6 m.

Rund Pilotvikt PE 10,5 kg

Gjutjärnsvik 8,5 kg

Page 9: Arkiv 100 energisysteminledning

10 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

7. Väggskylt

Sätt upp Uponors väggskylt för att

markera brunnens läge. Gör eventuellt

en slangkarta om längre dragningar av

markförlagd kollektor har gjorts.

Systemet ska provtryckas efter instal-

lation.

6. Inspektion och avluftning

Finns det behov av inspektion och/

eller avluftning av kollektorn monteras

Uponors anläggningsrör 315 med

tillhörande snäpplock över borrtoppen.

Skär ut slits i röret för de markför -

lagda kollektorerna inte ska utsättas

för punktbelastning från rörets

kant. Använd Uponors elsvetsvinkel

med avluftningsnippel när det fi nns

behov för avluftning.

Page 10: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 11

Jordvärmekollektor

Dimensionering

Slanglängden är helt avgörande för

funktionen. En tumregel är en utvunnen

värmeeffekt i värmepumpen av 15-25

W/meter slang. Om dimensioneringen är

korrekt påverkas verkningsgraden inte av,

var i landet anläggningen fi nns.

Dimensioneringen påverkas av jordtyp

och vattenhalt. Ex: En jord med hög

vattenhalt ger större värmeutbyte än en

torr jord. Med korrekt dimensionerad

kollektor (slanglängd) påverkas inte växt-

ligheten efter vintern, man kan generellt

säga att det är bättre med en något för

lång kollektor än en något för kort.

Värmepumpstillverkaren har dimensione-

ringsprogram för sitt eget märke. Svenska

värmepumpsföreningen – SVEP har tagit

fram ett märkesoberoende program som

kan användas för jämförelse.

Uppvärmnings-system

Slang för värme-upptagning (kollektor)Förläggs på mellan 0,9till 1,5 meter djup, beroende på husets geografi ska läge

Tappvarm-vatten

Isolering

min2 m

ca 1,5 m

Slang för värmeupptagning (kollektor)

Ångtätisolering

Plastband för markering

Kollektorslang

Skyddsfyllning med stenfri sand/jord ca 20 cm runt om.

Ofta görs en märkning med plastband nere i jorden på ungefär halva djupet. om möjligt placeras slangen där störningarna blir minst, exempelvis i utkanten av gräsmattan.

Förläggnings-djup0,9 - 1,5 m

Förångare

Kondensor

Page 11: Arkiv 100 energisysteminledning

12 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Installation

1. Före entreprenaden

Före entreprenaden ska installatö-

ren förvissa sig om att erforderliga

tillstånd för utförandet fi nns. Utmärk

ning av ledningar ska vara utfört.

Vid placering av kollektorn ska hänsyn

tas så att risken minimeras för att

skada befi ntliga ledningar såväl

mekaniskt som termiskt.

Upprätta en karta, så eventuella

framtida grävningar kan utföras utan

att anläggningen skadas. Provrtryck-

ning av kollektorer ska utföras före

installation.

2. Förläggning

Värmepumptillverkarens rekommenda-

tioner ska följas angående minsta

läggningsavstånd och läggningsdjup.

Slingorna kan förläggas på 0,9–1,5 m

djup, vanligast är 0,9–1,2 m. Ju längre

norrut desto djupare förläggning. Ett

normalt centrumavstånd mellan

slingorna är ca 1,5 meter. Avståndet

får aldrig understiga 1,5 m, efter-

som ett för litet avstånd kan ge pro-

blem med markfrysning, och tjälskador.

För ett normalstort hus krävs en total

slanglängd om 300–500 meter, vilket

innebär att upp till 750 m2 behöver

bearbetas. Slangen bör inte placeras

närmare huset än två meter. Det är

också viktigt att isolera slangen där den

går in till värmepumpen i huset och

om den passerar nära vatten- och

avloppsledningar. Det skall vara en

isolering som sträcker sig 2 m utanför

huset.

Vid schaktning ska kringfyllning

av kollektorn utföras inom lednings-

gravens hela bredd och upp till 0,15 m

över översta rörledningens hjässa. Fyll-

ning ska utföras med jord av homo-

gen struktur och utan lokala anhop-

ningar av sten. Fyllningsmaterialet ska

ha största kornstorlek 16 mm. Inne-

hållet av korn mellan 8 till 16 mm

får vara högst 10 %. Fruset material

ska inte användas. Med hänsyn till

frysning runt kollektorn ska inte

tjälfarligt material användas.

Vid plöjning ska förplog användas för

att stenar och annat olämpligt material

ska kunna avlägsnas innan kollektorn

förs ner med hjälp av plog utrustad

med nedmatningsrör.

Systemet ska provtryckas efter

installation.

Page 12: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 13

Sjövärmekollektorer

Dimensionering

Systemet dimensioneras så att isbildning

ej kan uppstå på kollektorn. Vid isbildning

riskerar man att slangen fl yter upp.

Förångare

Kondensor

Tappvarm-vatten

Genom att förlägga rören med korrekt mellanrum (1,2-1,6 km)

kan även ytjordvärme utnyttjas i ett vattenvärmesystem.

Detta rekommenderas vid längre avstånd till vattendrag.

Uppvärmnings-system

Page 13: Arkiv 100 energisysteminledning

14 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Installation

1. Före entreprenaden ska installa-

tören förvissa sig om att erforderliga

tillstånd för utförandet fi nns. Utmärk

ning av ledningar ska vara utfört. Vid

placering av kollektorn ska hänsyn tas

så att risken minimeras för att skada

befi ntliga ledningar såväl mekaniskt

som termiskt och det är även viktigt

att förebygga skador t.ex. vid ankring

genom tydlig skyltning. Som en extra

säkerhetsmarginal kan man använda

kollektorslang med SDR-värde 11 om

man bedömer att detta krävs.

Upprätta en karta, så eventuella

framtida grävningar kan utföras utan

att anlägg-ningen skadas. Provtryck

ning av kollektorer ska utföras före

installation.

En slang för värmeupptagning placeras

på sjöbotten eller nere i bottenslam

met, där temperaturen är något högre

än i vattnet. Det är viktigt att slangen

förses med Uponor distansvikt så att

den inte fl yter upp. Ju djupare ner den

ligger desto mindre är risken för skador.

Förläggning ska göras på isfritt djup

minst 0,6 m men helst djupare än 1m.

Förläggning

2. Värmepumptillverkarens rekommenda-

tioner ska följas angående minsta

läggningsavstånd och läggningsdjup.

Förläggning sker genom att slangen

rullas ut och läggs på vattenytan.

Den sträcks ut över ytan och viktas,

fylls därefter med köldbärare

och sänks till botten. Montera

Uponors distansvikter med ena änden

i utloppsledning och andra änden i

returledning med cc-avstånd på ca

3 meter. Den del som förläggs i mark

isoleras eller läggs med korrekt mellan-

rum som en jordvärmeslinga (1,2–1,6

m) så även ytjordvärmen kan utnyttjas

i värmesystemet. Detta är att rekomen-

dera vid långa avstånd till vattendrag.

Tänk på att kollektorn i övergången

mellan mark och vatten också ska ligga

isfritt.

Page 14: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 15

Samlingsbrunnar och fördelningsrör

Uponor har ett brett sortiment av sam-

lingsbrunnar och fördelningsrör från 2

upp till 20 slingor

Dimensionering

Som standard är Uponors samlingsbrun-

nar och fördelningsrör för färre än 10

slingor försedda med anslutning för 63

mm stamledning. Samlingsbrunnar och

fördelningsrör för fl er än 10 slingor är

försedda med anslutning för 110 mm

stamledning. Anslutningsdimensionen

kan behöva anpassas när långa stamled-

ningar används beroende på tillgängligt

tryck.

Injusteringsventilerna som används som

standard är anpassade för ett fl öde på

5-50 l/min. Vid ett fl ödet på 30 l/min är

tryckfallet ca 65 mbar.

0,2

0,5

1

20

10

20 30 40 60 80

50 100

120 15

0

200

250

500

300

400

70 90

350

600

2030

40

60

80

50

100

120 15

0

200

250

500

300

400

70

90

350

600

800

1000

0,5

0,70,6

0,80,9

1,0

1,25

1,5

1,75

2,0

2,5

3,0

4,0

5,00,5

0,70,6

0,8

0,9

1,0

0,2

0,3

0,4

800

0,05 0,1 0,2 0,5 2 5 20 50 100 200 500 1000 2000101

100

50

5

2

0,1

Has

tighe

t m/s

Ledningsdiameter mm

Lutning ‰

Flöde l/s

Ledn. diam. mm

Has

tighe

t m/s

Page 15: Arkiv 100 energisysteminledning

16 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Installation av ej körbara

samlingsbrunnar

Schaktbotten skall avjämnas med ett 100

mm dränerande lager såsom makadam

eller grovt dränerande grus. Detta är

särskilt viktigt om brunnen förläggs med

locket under marknivå.

Brunnen är inte möjlig att förhöja. Vid

önskemål om djupare installation kan

man lägga den djupare och täcka över

med jord. Beakta risk för inträngning av

vatten samt försvårad tillgång till venti-

lerna i brunnen.

Brunnarna är avsedda för montering i

grönyta, där trafi k normalt inte före-

kommer. Den last som brunnarna är

konstruerade för är sporadiska laster som

kan uppstå när fordon, till exempel gräs-

klippare, traktorer mm passerar intill eller

över brunnen i de fall den är täckt.

Rören isoleras minst 2 m från brunns-

väggen.

Inställning av injusteringsventiler

Ventilerna ställs in med en 6 mm

sexkantsnyckel. Flödet läses av direkt i

ventilglaset. När man ställt in rätt fl öde

kan man låsa inställningen med en 8 mm

sexkantsnyckel. Skruva ner tills det tar

stopp. Ventilen kan nu stängas men inte

öppnas upp mer än till stoppet.

Page 16: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 17

Installation av körbara

samlingsbrunnar

Krav på fyllnadshöjd för Uponor sam-

lingsbrunn dimension 1000 och 1300,

se tabell nedan.

Kringfyllning sker med lämpligt friktions-

material jämt runt brunnen i skikt, för att

möjliggöra en fullgod komprimering.

Rören isoleras minst 2 m från brunns-

väggen.

Drift och skötsel samlings-

brunnar och fördelningsrör

Kontrollera brunnarna med jämna mellan-

rum och töm dem på eventuellt vatten.

Kontrollera att fl ödet i slingorna är lika

och enligt dimensionering. Justera vid

behov.

Klass Provbelastning Beskrivning av trafi kområde Krav på fyllnads-

höjd (A)*

D 40 ton 400 kN Körbana (inkl. gågata), hårdgjord vägren

och parkeringsområden

45 cm

C 25 ton 250 kN Rännstensområden 25 cm

B 12,5 ton 125 kN Gångvägar, gångtrafi kområden, bilparke-

ringar eller parkeringsdäck

20 cm

A 1,5 ton 15 kN Trafi kområde som enbart kan användas av

fotgängare och cyklister

20 cm

Krav på fyllnadshöjd för Uponor SW nedstigningsbrunn dimension 1000

* Vid önskemål om lägre fyllnadshöjd kontakta Uponor.

Page 17: Arkiv 100 energisysteminledning

18 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Isolerade PE-rör - kollektorkulvert

Röret fi nns i två dimensioner med

40 mm och 63 mm mediarör. För kom-

plett sortiment se sortimentslista.

Isoleringen utgörs av ett polyeteskum

med sluten celluppbyggnad som för-

hindrar vattenupptagning och ger en god

isoleringsförmåga. Cellplastens täthet är

30 kg/m3 och värmeledningstalet 0,04

W/Km.

Installation

Minsta schaktdjup är 300 mm. Man kan

med fördel låta den yttre plasten sitta

kvar och linda upp rullen ifrån insidan vid

förläggning.

Kringfyllningen skall säkra att röret får

tillräckligt stöd och att alla belastningar

kan överföras utan skadliga punktbelast-

ningar. Kringfyllning skall utföras inom

ledningsgravens hela bredd och upp till

0,15 m över översta rörledningens hjässa.

Fyllning skall utföras med jord av homo-

gen struktur och utan lokala anhopningar

av vassa stenar

För att hindra att vatten tränger in och/

eller transporteras mellan isoleringen

och mediaröret kan Uponors krymphylsa

användas.

Page 18: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 19

Elsvetsdelar och svetsmaskin

Förutom delar i sortimentslistan kan vi för

projekt offerera elsvetsdelar i dimensioner

upp till dim 315.

Installation

Stumsvetsning och elektromuffsvetsning

av PE-rör bör utföras av personal som har

svetsutbildning.

Innan svetsning skall oxidskiktet på

PE-röret avlägsnas med hjälp av hyvel

Skrapning av rör Avfettning av rör

eller annat lämpligt redskap. Upp till 0,1

mm av godset ska avlägsnas. Röret avfet-

tas med Aceton eller med PE cleaner.

Mät insticksdjupet i elsvetsmuffen/vinkel

och markera med märkpenna på röret

motsvarande mått. Stick i rörändarna i

muffen/vinkel.

Page 19: Arkiv 100 energisysteminledning

20 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Anslut maskinen till nätspänning. Dis-

playen visar “anslut svetsmuff”. Tryck på

startknappen. Maskinen känner av hur

länge svetsningen ska pågå. När svets-

ningen är klar visar displayen ”svetsning

klar”. Tryck på stoppknappen. Maskinens

display visar “anslut svetsmuff” och den

är redo för att utföra nästa svets.

Indikatorer uppe

Svetsmuffen får inte vara utsatt för

spänningar under svetsningen och vid be-

hov skall fi xtur användas. Svetsmaskinen

är avsedd för 230 V nätspänning men

anpassar sig för nätspänning ner till

115 V.

Insticksmarkering

Färdigt att svetsa

För att visuellt kontrollera att svetsningen

är korrekt utförd ska man försäkra sig om

att svetsmuffens indikatorer tydligt har

skjutits upp från sitt ursprungliga läge. I

annat fall ska svetsningen underkännas.

Page 20: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 21

Bioetanol och övriga köldmedia

Uponor tillhandahåller bioetanol, propy-

lenglyklol och etylenglykol.

Dimensionering

Normalt sett skall etanol och glykol spä-

das till en koncentration på 30 volym%.

En kollektor 40 x 2,4 PE80 PN8 rymmer 1

liter per meter.

Installation

Påfyllning ska ske på ett säkert sätt så att

köldbärarvätska inte rinner ut i omgivnin-

gen Varuinformationsblad kan bestäl-as

från Uponors kundtjänst eller på vår

hemsida www.uponor.se. I denna fi nns

anvisningar för produktens hantering

samt produktuppgifter att användas vid

ev. saneringsarbeten. Efter att köldbärar-

sidan installerats utför installatören en

täthetskontroll genom provtryckning.

Page 21: Arkiv 100 energisysteminledning

22 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

SortimentMarkvärmesystem

Page 22: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 23

Markvärmesystem

Page 23: Arkiv 100 energisysteminledning

24 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Markvärmesystem

Page 24: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 25

ENERGIKOLLEKTOR

Markvärmesystem

Page 25: Arkiv 100 energisysteminledning

26 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Markvärmesystem

Page 26: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 27

Markvärmesystem

Page 27: Arkiv 100 energisysteminledning

28 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M

Markvärmesystem

Page 28: Arkiv 100 energisysteminledning

U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 29

Markvärmesystem

Page 29: Arkiv 100 energisysteminledning

Uponor ABUponor Infrastruktur

Industrivägen 11SE-513 81 Fristad

T 033-172 500F 033-266 639W www.uponor.seE [email protected]