Årsberättelse 2010

Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Bli regelbunden givare — bli LivsviktigVåra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Årsberättelse 2010

Cancerfondens årsberättelse 2010

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, CancerfondenProjektledare Anne Lindgren, CancerfondenRedaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37,Jacob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, BertilStrandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli.Illustrationer Gunilla Elam, sid 12–14 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

Cancerfonden grundades på initiativ av två privat-personer, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinno-gillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parol-len ”I kamp mot kräfta”. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlings-organisation efter amerikansk förebild och arran-gerade ett första möte på Grand Hotell i Stock-holm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräft-sjukdomarnas bekämpande, som några år sena-re döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden.

Omslaget

Så här kan du bidra

Trygghet för givaren Cancerfonden– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000

Ge en gåvaDu kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 19 86-0 eller bankgiro 901-9514. På cancer-fonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan även skänka en gåva via sms.

Ge regelbundet och bli LivsviktigVåra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga. Starta ett regelbundet givande på cancerfon-den.se eller ring 020-59 59 59. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge och hur ofta.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Ge en gratulationsgåvaUppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

TestamenteraAtt testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktie-utdelningar och kapitalvinster. Som testa-mentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Bli stödmedlemEtt stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Köp lotter i Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se.

Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet

Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgö-renhetsorganisationer.

Engagera ditt företagSom sponsor till Cancerfonden bidrar ditt före-tag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfon-dens företagsvän.

Spara i fonderDet finns två fonder som stödjer Cancer-fonden: Skandia Cancerfonden och Bancos Humanfond. En procentsats av fondförmö-genheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden.

AktiegåvaÄr du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfon-den.se.

Stora donationerEn stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Det här är Cancerfonden• Cancerfonden bildades 1951 och firar 60-årsjubileum 2011.

• Morri Nidén och Ebba Andersson lade grunden till Cancerfonden. De hade båda drabbats av cancer och blivit botade.

• Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.

• Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

• Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer.

• Cancerfondens ändamål är forskningsfinansiering samt opinion och kun-skapsspridning.

• Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

• 2010 samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor. 2011 avsattes 385 mil-joner kronor till svensk cancerforskning.

• 17,6 procent av insamlade medel gick till kostnader för insamling och ad-ministration (2009).

• Varje år driver Cancerfonden två stora kampanjer, Mustaschkampen för kampen mot prostatacancer och Rosa Bandet-kampanjen för kampen mot bröstcancer.

• Cancerfonden får inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamen-ten och gåvor från privatpersoner och företag.

Innehåll

Generalsekreteraren har ordet 2 En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer 5Cancer ska kunna botas 6Så arbetar Cancerfonden 8

60 års kamp mot cancer 11

I dag och om en generation 17Vi tar parti för dagens cancerpatienter 18Forskning och utveckling av cancervården 22Kunskapsläget har aldrig varit bättre 25

Insamling räddar liv 29Många sätt att stödja 30Kampanjer som når många 33Trogna givare 36

Årsredovisning 2010 41Cancerfondens styrelse 42Förvaltningsberättelse 43Resultaträkning 46Balansräkning 47Kassaflödesanalys 48Fem år i sammandrag 49Redovisningsprinciper 50Noter 52Revisionsberättelse 58

Bilagor 591. Värdepapper 592. Forskning och vårdutveckling 623. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 644. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 695. Anslag från NCU 726. Styrande organ med mera i Cancerfonden 737. Cancerfondens kodrapport 76

Fakta om cancer i Sverige• Varje år ställs drygt 50 000 cancerdiagnoser. De fem vanligaste formerna

samt antal diagnoser 2009:– Prostatacancer 10 317– Bröstcancer 7 380– Hudcancer, utom malignt melanom 4 829– Tjocktarmscancer 4 059– Lungcancer 3 579

• I dag lever cirka 400 000 personer som har eller har haft en cancersjuk-dom.

• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 20 000 dödsfall om året.

• 60 procent av de som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos.

• Ungefär var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livs-tid.

2 Cancerfondens årsberättelse 2010

60Generalsekreteraren har ordet

Vi har två handlingskraftiga personer att tacka för att svensk cancerforskning står stark i dag. Då, 1951, tog Ebba och Morri initiativet till att bilda Riksföreningen för kräftsjukdomarnas be-kämpande. Båda hade överlevt sin cancer och vil-le bidra till att fler skulle få samma chans. Ett ci-vilkurage och en handlingskraft som jag många gånger skänkt en tacksamhetens tanke. Därmed var Cancerfonden, som vi senare kom att heta, född.

Det som startade med en insamling 1950 och gav 951 000 kronor har nu många insamlingsår senare möjliggjort en forskningsfinansiering på nästan 400 miljoner kronor årligen. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något är en devis som stämmer bättre än någonsin när vi ser tillbaka på 60 år av framgångsrikt arbete.

Att få ett cancerbesked för 60 år sedan var of-tast lika med en dödsdom om man ens förstod att det var cancer eller fick en di-agnos. Behandlingsmöjlig-heterna var få och kunska-pen knapp, sjukdomen var en gåta som utmanat fors-karna under åren. Behovet av forskning var skriande.

Fördubblad överlevnadVi läser varje dag om nya rön och upptäckter på cancerom-rådet och samtidigt som överlevnaden fördubblats sedan 60-talet dör fortfarande över 20 000 män-niskor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går det egentligen?

I början av 70-talet avled flera hundra unga män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan al-la. Så visst går det framåt, det pågår en enorm kun-skapsutveckling om uppkomsten och utveckling-en av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer in-te är 1 sjukdom utan 200 olika, var och en med sina undergrupper. Det vill säga ett gigantiskt pussel. Det tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi själva eller en närstående drabbas tycker vi att det går för långsamt.

Cancer har funnits i hela mänsklighetens histo-ria medan modern cancerforskning bara är drygt

60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det finns en mängd exempel på forskningens framsteg och stora genombrott som att vissa tumörformer kan botas i stor utsträckning, till exempel bröst-cancer, cancer hos barn och vissa former av leuke-mi. I många fall är det tack vare nya behandlingar, medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbätt-rade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas tidigare och chansen till bot ökar. I dag är kobolt-maskinen för strålbehandling föråldrad och ny, avancerad teknik med mer och mer precision och individuell anpassning utvecklas ständigt.

30 procent kan förebyggasKunskap om mekanismerna bakom uppkoms-ten av cancer, och därmed grundforskningen, är av yttersta vikt för att säkra utveckling av nya behandlingar och metoder. I dag vet vi att det

finns ärftliga gener som i vissa fall, exempelvis när det gäller bröstcancer, direkt kan använ-das för att hitta de grupper som har ökad risk och därmed kun-na erbjuda speciell behandling. Det sker också mycket inom bland annat radiologi. Nu kan man med högre precision strål-behandla så att effektiviteten ökar samtidigt som risken för biverkningar i form av strål-skador minskar.

Ett ofta åsidosatt område är det förebyggande arbetet, preventionen. Faktum är att cirka 30 pro-cent av all cancer skulle kunna förebyggas. Forsk-ningen har visat att rökning är en viktig faktor för uppkomst av cancer och skördar tusentals liv varje år. Vi vet också att övervikt har en koppling till vissa cancerformer och UV-exponering likaså. Kunskap finns alltså om hur insjuknandet i cancer kan minska, frågan är vad vi gör med den.

Ett annat framgångsexempel är livmoderhals-cancer. Sverige var ett av de första länderna i värl-den som införde screening, massundersökning, av kvinnor på 60-talet. Här drabbas bara drygt 400 kvinnor per år av något som i många länder fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna för unga kvinnor. Forskningen och utvecklingen

år av fantastiska framsteg, men mer behöver göras

Ebba Andersson, hemmafru och med-lem i Kvinnogillesförbundet och Morri Nidén, herrekiperingsdirektör.

Cancerfondens årsberättelse 2010 3

har fortsatt och i dag finns ett vaccin. Tack vare att forskarna hittat sambandet och påvisat att vi-rus var orsaken till livmoderhalscancer har vi i dag en möjlighet att förebygga denna cancerform och rädda liv.

Att ”gårdagens forskning” är dagens behand-ling och kunskap är något man kanske inte tänker på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete att vara en stark röst i samhället för att driva på ut-vecklingen. Att säkerställa att ny kunskap och nya behandlingar når ut i vården och samhället och i slutänden kommer patienterna till del. Det är pre-cis lika viktigt att få ut kunskapen som att förvär-va den, det är så vi ökar överlevnaden!

Äntligen en nationell cancerstrategiSedan drygt ett decennium har Cancerfonden dri-vit frågan om en svensk cancerplan som nu myn-nat ut i att politikerna lagt fram en utredning, En nationell cancerstrategi för framtiden, som bör-jat implementeras. Cancer är en fråga som berör alla och vi måste se till att det finns en beredskap att hantera både den åldrande befolkningen och därmed ett ökande antal fall av cancer, men ock-så att allt fler lever allt längre med sin sjukdom och behöver vård och stöd. Tack vare forskning-en blir alltmer möjligt och nya behandlingar be-höver komma in i vården snabbt och under kon-trollerade former. Allt detta kräver planering och framförhållning. Det är en utmaning för vården som ska vara utförare av vård och behandling och samtidigt föra ut de senaste forskningsresultaten, så att vi når målet att fler överlever och färre drab-bas.

I vårt arbete försöker vi också knyta ihop forsk-ningens framsteg med att sprida kunskap och dri-va opinion i viktiga frågor. Jag är övertygad om att den stora framgång som vi rönt genom Rosa Bandet-kampanjen de senaste åren starkt bidragit

till att vi både kan vara en stark röst, pådrivare och samla in stora summor till cancerforskningen.

Men jag möter också kritik och frågor kring vårt arbete, att vi fokuserar för mycket på bröst-cancer och på senare tid prostatacancer och glöm-mer dem som drabbas av andra cancerformer. Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan ex-tra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp på agendan i samhällsdebatten, något som vi al-la har nytta av.

Stora genombrott kräver bred forskningTusentals forskare i Sverige och övriga världen arbetar dagligen för att förstå mer och hitta nya behandlingsmöjligheter. Men den samlade kun-skapen ökar också ödmjukheten inför den kom-plexitet som cancer utgör. Att forska innebär da-gar och nätter av sökande som leder till små framsteg, och plötsligt sker något stort. Därför be-höver forskningen precis som idrotten en bredd, för ur den föds de stora genombrotten och fram-gångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de kommer vet vi. Under tiden måste vi öka takten med att ta till oss de nya landvinningarna och se till att de når patienten, det är vår uppgift.

Framgångarna hittills har byggt på att svens-ka folket, både privatpersoner och företag, visat ett djupt engagemang i kampen mot cancer ge-nom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp. Utan er skulle vi inte ha kommit långt. Det finns en Ebba och Morri i er alla, stort tack!

Ursula TengelinGeneralsekreterare Cancerfonden

”Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas!”

år av fantastiska framsteg, men mer behöver göras

Cancerfondens vision är: cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. Cancerfonden är den enskilt största finansiä-ren av svensk cancerforskning och finansie-rar varje år cirka 400 forskningsprojekt.

En av Sveriges ledande forsknings-finansiärer


För att komma närmare visionen, cancer ska kun-na botas, finns följande övergripande mål:

1. Uthållig forskningsfinansiering. 2. Effektiv opinion och kunskapsspridning. 3. Effektiv och kompetent organisation. 4. Nöjda och återkommande givare. En förutsättning för detta är en professionell

och ändamålsenlig insamling.

Mål och utfall 2010 Målet för verksamhetens intäkter under året var 422 miljoner kronor, utfallet blev 434. För verk-samhetsresultatet hade målet satts till 318 miljoner kronor och utfallet blev 337.

För oss som insamlingsorganisation är det vik-tigt att givarna har god kännedom om Cancerfon-dens verksamhet samt känner förtroende för or-ganisationen och därmed också vill vara med och bekämpa cancer genom att ge en gåva. Under 2010 beslöt vi att fortsättningsvis sätta mål för känne-dom, givarvilja och nöjdhet samt fortsätta arbe-tet med att utveckla långsiktiga metoder för mät-ning.

Pengarna kommer framCancerfonden övervakas av Svensk Insamlings-kontroll. En av deras uppgifter är att dela ut 90-konto till organisationerna samt att överva-ka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. De beräknar också hur stor del av var-je organisations insamlade pengar som går till in-samlings- och administrationskostnader.

De senaste siffrorna från Svensk Insamlings-

kontroll visar att 82,4 procent av Cancerfondens intäkter går till ändamålen forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Det betyder att 17,6 procent används till insamling och admi-nistration. Det gör Cancerfonden till en av Sveri-ges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk Insamlingskontroll har aldrig haft någon an-märkning på Cancerfondens förvaltning eller in-samlings- och administrationskostnader.

Cancerfonden är dessutom medlem i Frivillig-organisationernas insamlingsråd, FRII, som strä-var efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009 infördes en kvalitetskod för att öka transpa-rens och öppenhet. Medlemmarna redovisar re-sultatet i en kodrapport, se bilaga 7.

Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitets-stämpel för företag och andra organisationer. Cer-tifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och där-efter intygar att verksamheten motsvarar standar-dens krav.

Interna kontrollerVarje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Cancerfondens organisation genom-syras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finan-siären av svensk cancerforskning. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och når ändamålen.

Cancer ska kunna botas

Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation som arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå målen fokuserar organisationen sitt arbete på forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.


HuvudmannaorganisationerBarncancerfondenBlodcancerförbundetBröstcancerföreningarnas riksorganisation – BROCancerföreningen i StockholmCenterkvinnornaFredrika-Bremer-FörbundetICA ABKonung Gustaf V:s JubileumsfondKooperativa Förbundet, KFLiberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO ModeratkvinnornaMun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PROProstatacancerförbundet

Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCORiksförbundet Pensionärsgemenskap, RPGRiksförbundet VISIRRiksidrottsförbundet, RFSveriges Pensionärsförbund, SPFSvensk HandelSvenska Lottakåren Svenska LäkaresällskapetSveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLANSveriges läkarförbundSveriges Socialdemokratiska KvinnoförbundSveriges TandläkarförbundTjänstemännens Centralorganisation, TCOVårdförbundet

Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en gene-ralsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat.

Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Fi-nansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.

Cancerfondens organisationCancerfondens organisation

Huvudmannamöte

Styrelseordförande

Bengt Holgersson

Finansnämndordförande

Thomas Halvorsen

Kansligeneralsekreterare

Ursula Tengelin

Forskningsnämndordförande

Bengt Westermark


Så arbetar Cancerfonden— från insamling till forskningsresultat

6. Forskningsresultat Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas och färre drabbas av cancer. I dag överlever omkring 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, en fördubbling sedan 1950-talet.

4. Bedömning och beslutNio prioriteringskommittéer, bestående av framstående cancerforskare, granskar och bedömer alla ansökningar, i nationell konkurrens. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag.

1. GåvorCancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Tack vare generösa gåvor samlar Cancerfonden årligen in över 400 miljoner kronor.

3. Ansökningar forskningsanslagVarje år ansöker cirka 1 000 forskare och forskargrupper om finansiering.

5. UtdelningCancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Årligen avsätts närmare 400 miljoner kronor. Anslagen fördelas mellan forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera.

2. Summa som ska delas utCancerfondens styrelse beslutar om hur mycket pengar som ska avsättas.

När Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bildades 1951 såg världen an-norlunda ut. Sverige stod på tröskeln till stora förändringar på alla plan inom samhället, inte minst inom sjukvården. När det gällde den internationella kampen mot cancer skulle de svenska forskarna inom biokemi, genetik, cellbiologi och epidemiologi spela viktiga, och ibland direkt avgörande roller.

60 års kamp mot cancer


1950–talet Pionjärverksamhet inom cellbiologinEfter andra världskriget började synen på cancer förändras. Man insåg att det krävdes massiva baskunskaper om cellernas kemi och biologi för att förstå och behandla sjukdomen.

En grupp på Karolinska Institutets cellforskningsinstitution, med bland andra Torbjörn Caspersson samt Georg och Eva Klein, bidrog till att koppla ihop olika upptäckter som bland annat rörde genetik och immunologi. Gruppen studerade tu-mörcellers biologiska egenskaper, vilket ökade förståelsen för hur tumörer utvecklar sin aggressivitet i ett slags ”mikroevo-lution”, där varje mutationssteg efter selektion skapar alltmer elakartade tumörceller.

Ett annat forskningsspår rörde cancercellernas samspel med kroppens immunförsvar. Denna forskning var med och la-de grunden för den gren av cancerforskningen som i dag kall-las tumörimmunologi – en viktig utgångspunkt för bland annat framtida cancerbehandlingar.

Verksamheten på cellforskningsinstitutionen vitaliserade hela den nationella cancerforskningen i Sverige, och skapade ett helt ”släktträd” av svenska cancerforskare – varav många har byggt upp egna grupper. Riksföreningen för kräftsjukdomar-nas bekämpande bytte namn till Riksföreningen mot cancer och blev en allt viktigare finansiär av inhemska forskningsinitiativ.

1960–talet Sambandet mellan kromosomskador och cancer uppenbarasAlbert Levan och hans kolleger i Lund kunde redan 1956 visa att människan har 46 kromosomer i stället för 48 som världens forskare dittills hade trott. Upptäckten ledde till att Sverige un-der åren som följde blev världsledande inom cancercytogene-tiken, det vill säga studier av kromosomförändringar i cancer-celler. Det var dock amerikanska forskare som kunde bekräfta hypotesen att uppkomsten av cancer är kopplad till någon form av skada på arvsmassan.

I slutet av 1960-talet kom en svensk forskargrupp från Stockholm att revolutionera cytogenetiken. Med hjälp av en ny metod för infärgning kunde kromosomerna nu identifieras och sorteras upp i 22 par+2 könskromosomer. Cytogenetikerna kunde också studera kromosomförändringar med en helt an-nan precision än vad som varit möjligt tidigare. Därmed kunde cancerforskarna nu titta in i tumörcellernas abnorma inre och finna ledtrådar till vad som har gått snett.

Cytogenetik är i dag en hörnsten inom forskningen om och diagnostiken av cancersjukdomar. Sedan 1979 registreras alla kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund. I dag rymmer databasen information om nästan 60 000 tumörfall.


1970–talet Mördarcelleren ny slags blodkroppVid denna tid visste man en hel del om människans immunför-svar – men inte så mycket som man trodde. Det stod klart efter att en grupp vid Karolinska Institutet började titta närmare på något som de först uppfattade som ett metodproblem. Fortsatta experiment visade att problemet i stället härrörde från en tidi-gare okänd celltyp i immunsystemets cellulära försvar. Denna tumördödare gavs ett anslående namn: naturlig mördarcell (na-tural killer cell, NK-cell).

Det visade sig att NK-cellen är en slags celldödande vit blod-kropp, en typ av lymfocyt. Dess primära roll i immunförsva-ret är inte att attackera främmande organismer som tränger in i kroppen, till exempel bakterier. I stället har den till uppgift att eliminera kroppens egna celler när dessa förvandlats till förrä-dare – antingen när de blivit tumörceller eller efter att de infek-terats av virus.

Inledningsvis sågs NK-cellen som en kuriositet av den inter-nationella immunologi- och cancerforskningen. I dag vet man att NK-cellen spelar en viktig roll när det gäller många aspekter av vårt immunsystem, oavsett om det handlar om tumörer, vi-rus, bakterier, autoimmuna sjukdomar eller transplantationer.

1980–talet Onkgener i fokusUnder 1970- och 1980-talet skapade den så kallade hybrid-DNA-tekniken nya möjligheter för att studera levande orga-nismers arvsmassa och cellfunktioner.

Den molekylära cancerforskningen kretsade under denna tid till stor del kring det som kallas onkgener, det vill säga arvs-anlag som kan förvandla en frisk cell till en tumörcell. Parallel-la upptäckter visade att gener som man först hade trott var ab-norma, cancerrelaterade gener i själva verket var ”friska” ge-ner men med en funktion i cellen som hade förändrats på ett skadligt sätt. De uträttar samma cellfunktioner som sitt ”legiti-ma syskon”, men utan kontroll och övervakning vilket gör att de får cellens tillväxt, differentiering och delning att löpa amok.

En grupp i Uppsala, med bland andra Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, gjorde en av de mest uppmärksamma-de insatserna på detta område. Forskarna studerade en natur-lig tillväxtfaktor som bland annat spelar en viktig roll vid cellers tillväxt och differentiering, och kunde konstatera att genen för tillväxtfaktorn var identisk med en virusburen onkgen.

Nu kunde man utveckla en teori för tumörutvecklingen i den virusinfekterade cellen, något som till stor del bidrog till förståelsen för sambandet mellan onkgener och deras naturli-ga motsvarigheter. I dag känner man till ett hundratal onkgener som i samtliga fall är förändrade normala gener. Forskningen på området har gett omfattande insikter i hur arvsanlagen reg-leras och signaltrafiken sker i cellen.


1990–talet Epidemiologins genombrottCancerforskningens största landvinning under 1990-talet rörde epidemiologi. Cancerepidemiologi handlar bland annat om att kartlägga sambanden mellan olika cancertyper och de faktorer som ökar risken för att insjukna. Ett övergripande mål är att utröna bakgrunden till hur cancersjukdomar uppkommer och därigenom förebygga dem.

Att Sverige blev ett föregångsland inom cancerepidemiolo-gin är ingen slump. För det första har vi historiskt sett en stark folkhälsotradition i landet, för det andra har vi unika hälsodata-register. Bland annat omfattar det svenska cancerregistret, star-tat 1958, i dag uppgifter om 2,1 miljoner tumörer och 1,9 miljo-ner cancerpatienter.

En av de mest drivande forskarna var kirurgen Hans-Olov Adami som i dag har en internationellt etablerad ställning som en av cancerepidemiologins pionjärer. Tillsammans med med-arbetare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet har Adami sedan 1990-talet genomfört ett stort antal studier för en rad olika cancerdiagnoser, till exempel i prostata, bröst, livmoderhals, äggstockar och matstrupe.

Under 1990-talet skedde även ett genombrott för screening-mammografi. Efter en rad stora epidemiologiska studier i Sve-rige utfärdade Socialstyrelsen 1986 råd om regelbunden mam-mografi av kvinnor mellan 50 och 69 år. Det skulle dock ta cirka tio år innan alla landsting hade infört det.

2000-talet DNA-forskningen blir industriellI maj 2007 kunde världspressen meddela att nobelpristagaren James D Watsons hela arvsmassa nu var analyserad. Arbets-åtgången i detta enorma projekt har tvingat fram en teknik-utveckling utan motstycke. Dessutom har alltmer referensda-ta om DNA-sekvenser och gener skapats – en skattkammare för forskarna.

Därmed fick den så kallade funktionsgenomiken vind i seg-len, det vill säga forskning som försöker klarlägga olika geners funktioner. Forskarna kan nu kartlägga aktiviteten hos tusen-tals gener eller signalvägar åt gången, i stället för som tidigare bara enstaka. Många av Sveriges cancerforskare arbetar på en internationellt hög nivå, här följer två exempel.

En grupp vid Karolinska Institutet, ledd av Henrik Grön-berg, studerar sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Genom att jämföra markörer hos tu-sentals sjuka och friska försökspersoner hoppas man kunna hit-ta gener som är inblandade i uppkomsten av prostatacancer.

En grupp vid Lunds universitet, ledd av Åke Borg, fokuse-rar på bröstcancer. Genom att kartlägga individuella tumörers genaktivitet försöker gruppen skapa metoder som kan ligga till grund för diagnos, klassificering, prognos och, inte minst, be-handling av sjukdomen som skräddarsys efter varje individuell patient och tumörtyp.


Första utdelningen 1952 Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande redan från starten. Han sökte ett forsk-ningsanslag på 58 900 kronor, ett belopp som på den tiden översteg högsta tillåtna engångsbelopp på 40 000 kronor och han fick därför avslag. Efter ar-betsutskottets överläggningar beslöt styrelsen 1952 att trots det bevilja profes-sor Casperssons ansökan.

Torbjörn Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod för infärgning av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörceller-nas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metod kallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen och diagnostiken av cancersjukdomar.

År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett anslag på 55 600 kronor från Cancerfonden. Pengarna gick till fortsatta cellkemiska undersökningar och internationell forskning i Japan och USA.

Bilden till höger: Professor Torbjörn Caspersson och professor Georg Kleinmed en bild av sig själva tagen på 50-talet. Den dåvarande docent Klein ar-betade vid professor Casperssons institution för cellforskning vid KarolinskaInstitutet. Tillsammans byggde de upp en tumörbiologisk forskning i Sverige,se sidan 12. Georg Klein har tillsammans med sin hustru Eva Klein lagt grun-den till Sveriges framskjutna position inom cancerforskningen. Deras forsk-ning har haft och har fortfarande finansiellt stöd från Cancerfonden. Bildenär tagen inför Cancerfondens 40-årsjubileum 1991.

Professor Torbjörn Caspersson (1910–1997) i sitt hem 1991.

Cancerfondens verksamhet har två ändamål – forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Forskningen är långsik-tig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varje år får cirka 50 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor, sprider kunskap om cancer och cancer-forskningens resultat.

I dag och om en generation


Cancerfondens arbete handlar om att skapa rela-tioner med befintliga och framtida givare för att säkerställa långsiktig forskningsfinansiering. Må-let är att minska individens risk att drabbas av cancer, stärka de som drabbats av cancer och in-gjuta hopp. Ytterst handlar det om att bidra till att

förverkliga visionen: cancer ska kunna botas.

En bit på väg men mycket kvarDen nationella cancerstrategin, som Cancerfonden jobbat hårt för i många år, håller nu äntli-gen på att tas i bruk. Den är en förutsättning för att ta svensk cancervård till nästa nivå, men mycket arbete återstår för att det ska bli verklighet av de högt uppsatta ambitio-nerna.

En viktig fråga är till-gången på specialister i can-cervården. Har vi tillräck-ligt många specialister nu och i framtiden för att ta hand om cancerpatienter?

Tyvärr finns det ingen som har huvudansvaret för att planera hur många onkologer, radiologer, spe-cialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sve-rige nu och framöver – för att möta patienternas

behov. Ingen instans har till exempel ansvaret för att larma i god tid när det närmar sig stora pen-sionsavgångar. Det kommer inte, om inget görs, att finnas tillräckligt många specialister för att mö-ta framtidens behov.

Cancerfonden arbetar för att cancerstrate-gin ska resultera i konkreta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att intressera fler unga läkare för specialiteter det rå-der brist på och utbilda tillräckligt många.

En undersökning som Cancerfonden genom-förde hösten 2010 tillsammans med Svensk före-ning för patologi visade att landstingen har stor brist på patologer, det vill säga de specialistläkare som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för länge. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Re-geringen måste ta ansvar för kompetensförsörj-ningen i den nationella cancerstrategin.

Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva tjänster med möjligheter till forsknings- och ut-vecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräck-ligt många för att täcka dagens behov; vi har abso-lut inte råd att förlora fler specialister.

Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behand-ling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resul-tat – att rädda patientens liv.

Vi tar parti för dagens cancerpatienter

�

I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfon-den frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom att påverka beslutsfattare på olika nivåer i samhället försöker vi få igenom förbättringar.


Under 2010 har vi bland annat:

• Gett ut Cancerfondsrapporten för femte gång-en. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning.

• Belyst det faktum att äldre sällan ingår i klinisk forskning.

• Under Almedals-veckan på Gotland träffat in-tressenter under temat ”När får vi nationella mål för patienternas överlevnad?”

• Uppmärksammat bristen på patologer.

• Anordnat ett seminarium om bröstcancer på Breast Health Day den 14 oktober.

• Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättrings-områden för cancerpatienter.

• Varit medarrangör av två konferenser. Den ena rörde nationell cancerstrategi och den andra gyne-kologisk cancer.

Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras.

Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin deltog i en debatt om orättvisor i cancervården i november 2010.


Information och stöd Cancerfonden erbjuder sedan 1994 information

och stöd till patienter och närstående genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Även andra som har frågor om cancer är väl-komna att ringa eller mejla. Linjen beman-nas av legitimerad personal med lång erfaren-het av cancervård samt specialistutbildning. Den största gruppen av dem som både ringde och mejlade 2010 var närstående till en person med cancersjukdom. Andra som kontaktade Informations- och stödlinjen var patienter och personer som oroade sig för egen sjukdom. De flesta önskade information om sjukdom och behandling, men många ville även berät-ta om sin situation och få känslomässigt stöd.

Förmedlar kunskap Cancerfonden har sedan många år en stark posi-tion i Sverige när det gäller information om cancer. På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd information för patienter och närstående. Sju av tio personer som går in på cancerfonden.se går di-rekt till sidorna ”Om cancer” där människor sö-

ker information om cancersjukdomar och dess be-handling. 2010 fanns 19 texter även i broschyrform och under året distribuerades 144 000 broschyrer. Som en del av implementeringen av den nationella cancerstrategin har Inera (tidigare Sjukvårdsråd-givningen) fått i uppdrag av Socialdepartemen-tet att utveckla en canceravdelning på sjukvårds-huvudmännens gemensamma webbplats 1177.se. Därmed är ett av delmålen med nationell cancer-strategi uppnått. Under 2010 påbörjade organisa-tionen ett samarbete med Inera, vilket kan få be-tydelse för Cancerfondens inriktning inom detta område.

Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till stödmedlemmar, cancerpatien-ter och närstående. Syftet med tidningen är att er-bjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens cirka 17 000 stödmedlemmar. Un-der 2010 har den även funnits på cirka 1 000 sjuk-vårdsmottagningar.

Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forsk-ning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be-

Artikel i Rädda Livet 2/2010.

34 nr 2 2010

V i vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklu-sive vänner och arbetskam-rater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken

”Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? Jag är ingen dotter utan dig, min mamma.”

Och en av mina bästa vänner sa så här: ”Jag kommer till dig på direkten. Jag vill hjälpa dig medan du lever – jag gör ingen nytta på din begravning.”

Jag är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radi-umhemmet.

Trots det blev mötet med vården något posi tivt för mig. Jag mötte sköterskor och

«Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?»”Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation?” Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked.

läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. Jag kände att jag blev väl omhänder-tagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk.

Att ha en och samma läkare rakt igenom be-handlingen ger den relativa trygghet som en cancerpatient verkligen behöver. Själv hade jag lyckan att i stort sett få träffa samma läkare under min behandling. För mig var det en mycket viktig resa som vi gjorde till-sammans.

Jag vill att alla sjuka ska få uppleva vården lika bra som jag själv gjort. Jag vill också att läkare och sjukvårdspersonal ska må bra så att de orkar ta hand om sina patienter.

Jag var panikslagen inför mitt första besök på Radiumhemmet. Jag hade dessutom bara

två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig.

Besöket gick bra. Jag fick många broschy-rer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en patientförening. Därför blev jag extra glad när jag var på återbesök för två veckor sedan och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl synligt i väntrummet. Jag var inte ensam om att ha äggstockscancer!

Ett annat viktigt område är rehabilitering. Jag hade förmånen att få delta i Kom i gång-gruppen på Karolinska. Det var en helt underbar känsla att i en liten grupp möta andra som gått igenom cancerbehandling. Det var också toppen att få komma igång med motion i lugn takt. Att få uppleva att min kropp fortfarande fungerade. För mig

Susanne och

Hanna Rehlin

Patient-brevet


slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på förändringar för patienternas bästa. Cancerfonds-rapporten 2010 fokuserade bland annat på cancer hos äldre, cancervården i Sverige, diagnosgruppen hjärntumörer och vikten av att det nu är dags att införa en nollvision för rökning.

Webben en mötesplats och informationsbankWebbplatsen cancerfonden.se är i första hand en insamlingskanal. Den är också en viktig sam-lingsplats för dem som vill bekämpa sin egen eller andras cancer. I vårt diskussionsforum kan drab-bade och närstående mötas och utbyta erfarenhe-ter. Ämnesområdet ”Närståendes situation” hade flest inlägg under 2010. På webbplatsen finns i dag också cirka 400 registrerade samtalsvänner som man kan kontakta för att enskilt dela tankar och erfarenheter. Detta till skillnad från diskussions-forum där alla kan läsa vad som skrivs.

Webbplatsen innehåller en omfattande kun-skapsbank med informativa och redaktionella texter, artiklar, reportage och filmer. Här kan man läsa om patienter, närstående och forskare. Vi är

också aktiva på vår blogg.cancerfonden.se där vi skriver om aktuella nyheter inom cancerforsk-ningen och om cancerpatienters situation. Vi finns även på Facebook och Twitter, där man kan dela med sig av sina erfarenheter eller bara läsa och be-grunda.

Nya, intressanta inlägg publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. På webben kan också anmälan göras till Samtalsvän. Det är någon att enskilt dela tankar och erfaren-heter med, som patient eller närstående.

Facebook och Twitter, två andra vägar för information och utbyte.


Cancerfondens forskningsnämnd har som hu-vudstrategi att finansiera högkvalitativa forsk-ningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Vi an-ser att de bästa resultaten kommer genom att till-varata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare.

De kategorier av anslag som kan sökas är forsk-ningsprojekt, forskarmånader, anslag för en pla-neringsgrupp och forskartjänster på olika nivå-er. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdper-sonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för hospitering samt bidrag för att del-ta i kurser och konferenser.

Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rap-portering och bedömning av varje ansökan i en

prioriteringskommitté eller i en så kallad sakkun-niggrupp (för bedömning av tjänster). Under 2010 fanns nio prioriteringskommittéer med olika äm-nesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka ut-setts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulte-terna. I Forskningsnämnden, prioriteringskom-mittéer och sakkunniggrupper ingår framståen-de forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från övriga nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kom-petensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Prioriterings-kommittéerna består av mellan sju och nio le-damöter och sakkunniggrupperna består av tre ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansök-ningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompe-tens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.

Bedömningsgrupperna lämnar förslag om för-delning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar projek-ten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden be-

Forskning och utveckling av cancervården

Viktiga mål för cancerforskning:• förebygga uppkomst av cancer• diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har hunnit sprida sig• behandla även spridd cancer effektivt.

Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer.


slutar därefter om fördelning av medel från Can-cerfonden.

De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som handlar om behandling, dia-gnostik, förekomst, prevention, vård och grund-läggande mekanismer för hur cancer uppkom-mer.

Ansökningar och beviljade medel 2010 Under 2010 tog vi emot nästan 1 000 ansökning-ar om anslag för forsknings- och vårdutvecklings-projekt, tjänster, resor, kongresser, planerings-grupper och stipendier för vårdpersonal. Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (408 stycken), av vilka 35 pro-cent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var drygt 8 procent. Totalt finansieras cirka 400 forsk-ningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidi-gare år. Alla forskningsprojekt finansieras i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterliga-re finansiering.

Cancerfondens styrelse avsatte för år 2010 drygt 385 miljoner kronor för stöd till Forskningsnämn-dens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområ-den. Cancerfonden har också finansierat tidsbe-gränsade tjänster för forskare och medel till pla-neringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovan-stående anslagsram har vi satsat tre miljoner kro-nor på vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal.

I enlighet med Forskningsnämndens strate-gi har medel fördelats till forskning som spän-

Nya behandlingsmetoder vid lungcancer

Professor Bengt Westermark går här igenom tre tumörformer och ser ljus-punkter, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn.

När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi.

– De kirurgiska metoderna har utvecklats mycket på 60 år. I dag räck-er det oftast med att ta bort en del av bröstet och några lymfkörtlar i arm-hålan. Det besparar många kvinnor stora besvär.

När det gäller prostatacancer är behandlingen inte lika framgångsrik.– Vi behöver bättre diagnostiska metoder. I dag kan vi se att det finns

en cancertumör i prostata, men vi kan inte avgöra om det är en elakar-tad eller en mindre elakartad tumör som inte kommer att leda till någ-ra egentliga besvär för patienten, än mindre till död. Detta innebär att många män behandlas i onödan.

Däremot är Bengt Westermark hoppfull om nya behandlingsmeto-der vid lungcancer.

– Vi har kommit en väldigt lång bit på väg när det gäller prevention. Vi vet ju att det till 80–90 procent är cigarettrökning som orsakar lung-cancer. Där har forskningen varit framgångsrik, men den har varit be-tydligt mindre framgångsrik när det gäller att behandla lungcancer som har uppstått.

– Vi börjar nu se nya behandlingsmetoder. Lungcancer har varit ett sorgebarn, men vi hoppas att det inte ska vara så länge till.

Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då kommer kunskapen att ha ökat explosionsartat, tror Bengt Westermark.

– Vi kommer att veta mycket mer om mekanismerna bakom hur can-cer uppstår, sprider sig, växer till och dödar. Behandlingarna kommer att kunna anpassas till varje individ och varje tumör. Men för att kunna av-göra vem som ska ha vad behöver vi förfina diagnostiken och det är vi re-dan nu på god väg att göra.

Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Mats G Hansson, professor vid Uppsala universitet.


ner över flera vetenskapsområden innefattan-de grundforskning, klinisk forskning, epidemi-ologisk forskning, translationell forskning, vård-forskning och preventionsforskning.

Forskningsnämndens verksamhetsårForskningsnämnden hade två sammanträden un-der 2010, ett i mars och ett i november. Arbetsut-skottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och priori-tering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedöm-ningsarbetet.

Den 18–19 februari organiserade Forsknings-nämnden ett möte med titeln ”Critical issues in lung cancer research” vilket hölls på Karolinska Institutet. Programmet innehöll flera internatio-nellt framstående föreläsare inom området. Nära 100 mötesdeltagare fick ta del av ett brett upplagt program med syfte att belysa internationell front-linjeforskning och svensk standard inom olika områden. Nio internationella toppforskare bjöds in och deras presentationer följdes av svenska ex-perters syn på var vi i dag står inom epidemiolo-gi, molekylärbiologi, klinisk forskning, preven-tionsforskning och vårdforskning inom lungcan-cerområdet.

Vid sidan av föreläsningarna fanns en poster-utställning där cirka 30 svenska grupper tog till-

fället i akt att presentera sina resultat. Dessutom hölls två workshoppar och en avslutande panelde-batt för att belysa svenska möjligheter. Mötet kun-de konstatera att det finns god forskning i Sveri-ge, men att mycket återstår. Klinisk forskning be-höver tid och resurser, stora kliniska prövningar är i dag mycket kostsamma. Infrastrukturen behöver dessutom stärkas med biobanksmaterial och meto-dologi som kan utnyttjas av olika grupper i samar-bete. En styrka är det svenska lungcancerregistret som är en mycket viktig källa för fortsatt forskning inom detta angelägna område.

Kvalitetssäkring i forskningsmiljöCancerfondens forskningsnämnd besöker varje år en forskningsinstitution vid landets universitet. Syftet är att ge Forskningsnämnden inblick i den forskning som bedrivs samt få kontakt med en-skilda forskare och diskutera aktuella frågor med dem.

I maj 2010 besökte nämnden Rudbecklabora-toriet vid Uppsala universitet. Från Cancerfon-den deltog den vetenskapliga sekreteraren, de bi-trädande vetenskapliga sekreterarna och en av Forskningsnämnden utsedd arbetsgrupp. Vid be-söket redogjorde prefekten professor Lena Claes-son Welsh övergripande för den forskning som bedrivs, följt av presentationer av enskilda forsk-ningsprojekt av forskare vid institutionen. Det framgick att Rudbecklaboratoriet är en fram-

Anslag per cancerform i miljoner kronor

Bröstcancer 50,8

Leukemi 31,0

Tjocktarmscancer 30,1

Prostatacancer 26,6

Hjärntumörer 18,2

Lymfom 13,0

Endokrina tumörer 9,8

Neuroblastom 8,7

Hudcancer 8,4

Lungcancer 7,7

Livmoderhalscancer 7,6

Huvud- och halscancer 6,2

Magsäckscancer 6,0

Äggstockscancer 5,0

Sarkom 3,9

Njurcancer 3,7

Urinblåsecancer 3.0

Cancer utan känd primärtumör 2,8

Levercancer 2,4

Matstrupscancer 1,9

Bukspottkörtelcancer 1,6

Ändtarmscancer 1,6

Myelom 1,5

Myelodysplastiskt syndrom 1,5

Gallvägscancer 1,2

Wilms’ tumör 0,6

Testikelcancer 0,5

Övrig cancer, ej diagnosspecifik 67,5

Anslag per cancerform i miljoner kronor

”Kunskapsläget har aldrig varit bättre”De stora satsningarna på cancerforsk-ning har burit frukt, och under de se-naste decennierna har kunskaperna om cancersjukdomarna ökat dramatiskt.

Några frukter från kunskapsträdet har redan skördats; nya, målinriktade läkemedel finns till-gängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt att odla cancerceller i laboratoriet och nya meto-der att studera cellerna utvecklas hela tiden.

– Vi har kunnat börja studera cellernas kom-plicerade signalsystem i detalj och bygga datorba-serade modeller över de olika signalfunktionerna, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom automatiserade robotsystem studera tusentals oli-ka kemiska ämnens effekt på olika typer av can-cerceller och hitta nya verkningsfulla substanser.

Nya, målsökande ämnen i kombination med revolutionerande bildanalys gör det möjligt att

hitta små tumörer och metastaser och studera de-ras reaktion på behandling. Kunskaper om tumö-rernas individuella egenskaper gör det möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling, där varje individuell patient får just den behand-ling som är mest effektiv och som orsakar minst biverkningar.

– Kunskapsläget har aldrig varit bättre. Vi vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagno- stik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara betydligt bättre än i dag. Vi vet att en satsning på cancerforskning i detta läge lö-nar sig. Forskarna famlar inte längre i mörkret. Ljuset skiner klart över cancerpusslet och bitarna börjar falla på plats. En ökad satsning kommer att ge mångfalt igen, allt fler pusselbitar kommer att hitta sin rätta plats och allt fler kommer att botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Wester-mark.

Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.



gångsrik och stimulerande forskningsmiljö där tredje generationens cancerforskare nu bygger upp egna forskargrupper. Den prekliniska forsk-ningen håller hög kvalitet och flera viktiga teknik-plattformar finns tillgängliga.

Flera translationella projekt bedrivs. Ett pro-jekt, U-CAN, syftar till att stärka infrastrukturen för translationell forskning, där biobanker med vidhängande klinisk information byggs upp. Det-ta kan förhoppningsvis utgöra ett första steg mot ett regionalt cancercentrum.

Plan för att stärka vårdforskningenUnder 2010 planerades ett möte om vårdforsk-ning som genomfördes i februari 2011. Syftet med mötet var att tillsammans med vårdforskare som fått anslag från Cancerfonden diskutera åtgär-der som Cancerfonden skulle kunna vidta för att stärka vårdforskningen inom cancerområdet i Sverige.

Yvonne Brandberg, biträdande vetenskaplig sekreterare vid Cancerfonden och professor vid Karolinska Institutet, deltog vid vård-forskningsmötet i februari 2011.

60,8 57,7

34,528,0

13,0 12,4 7,01,2

Karolinska

Uppsala

LundGöteborg

Umeå

Stockh

olm

Linköping

Övriga

Egen

förvalt-

ning

200Mkr

150

100

50

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten

156,5


Vårdutvecklingsprojekt förankrade i forskningCancerfonden ger anslag till vårdutvecklingspro-jekt som syftar till att förbättra eller utvärdera vården av cancerpatienter och deras närstående. Ett vårdutvecklingsprojekt ska ha direkt patient-nytta och kan till exempel innebära implemente-ring, utveckling och utvärdering av nya metoder och rutiner i vården. Anvisningarna för ansökan om vårdutvecklingsprojekt förändrades 2010 för att ytterligare betona att vårdutvecklingsprojek-ten ska vara förankrade i forskningsresultat. Med denna förändring tillstyrktes endast 1 av 12 in-komna ansökningar.

Stipendier för vårdpersonalCancerfondens stipendier vänder sig i första hand till personal med medellång vårdutbildning. Även läkare kan söka stipendium förutsatt att program-met har en psykosocial/palliativ inriktning.

Annie Rydvall, administratör vid Cancerfonden, under vårdforskningsmötet.

Stipendiekommittén hade tre möten 2010. Ansök-ningar bedömdes dessutom av ordföranden och sakkunniga vid nio tillfällen. Man bedömde 213 ansökningar, varav 109 beviljades (51 procent) till en summa av drygt 800 000 kronor. Stipendie-rapporterna visar att många har stort utbyte av sin fortbildning och att kunskap kommer patienter och närstående till del.

Eftersom Stipendiekommittén under flera år noterat ett minskat antal ansökningar under hösten till beslöt den att förändra ansökningsförfarandet. Den typ av stipendier som kan sökas när som helst under året utökades till att också omfatta interna-tionella kongresser utanför Europa. Dessa stipendi-er behandlas och bedöms numera kontinuerligt un-der året. Förändringen trädde i kraft 1 januari 2011. Därmed minskas antalet möten för Stipendiekom-mittén till två per år, i april och i juni.

Arbetsgrupper och utredningarForskningsnämndens arbetsgrupper har under året berett ärenden rörande ansökningar om Post-doktortjänst, Senior Investigator Award, Klinisk cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator Award. Forskningsnämndens ordförande har va-rit ansvarig för arbetet med att fördela forsknings-anslag inom Nordisk Cancerunions (NCU) ve-tenskapliga kommitté.

Fördelning av forskningsprojekt 2010

Grund-forskning62 % (65)

Kliniskforskning19 % (23)

Translationellforskning 8 %(n/a)

Epidemiologiskforskning7 % (8)

Vårdforskning4 % (4)

Insamling räddar liv2010 samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor. Tack vare dessa pengar kan vi fort-sätta att finansiera forskning och arbeta för förbättringar inom cancerområdet. Ett professionellt insamlingsarbete är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta vår kamp mot cancer. Men det kostar pengar att samla in peng-ar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen kan bedrivas så effektivt som möjligt.


Regelbundna givare — LivsviktigaEtt regelbundet stöd via autogiro eller betalkort är ett effektivt sätt att stödja cancerforskningen. Det bidrar till att hålla kostnaderna för insam-lingsarbetet på en låg nivå. Ett regelbundet gi-vande gör det möjligt att planera stödet till forsk-ningen på lång sikt, något som är betydelsefullt eftersom forskningsprojekt ofta pågår under fle-ra år och är beroende av ett jämnt stöd över tid. Forskningsprojekt som alla bär på hopp om nya genombrott och behandlingsmetoder, och fler räddade liv. Vi kallar därför våra regelbundna givare för Livsviktiga. År 2010 hade Cancerfon-den drygt 30 000 regelbundna givare som till-sammans bidrog med drygt 27 miljoner kronor. Cancerfondens mål är att öka antalet regelbund-na givare.

Minnesgåva Ett sätt att hedra minnet av en avliden vän eller släkting är att ge en minnesgåva till Cancerfon-den. Närstående får en personlig hälsning sam-tidigt som ett stöd ges till cancerforskningen. På cancerfonden.se kan även familj och vänner en-gageras genom att en minnesinsamling startas.

Under 2010 skänktes 56 miljoner kronor i form av minnesgåvor.

GratulationsgåvaMed en gratulationsgåva till Cancerfonden kan man uppvakta släkt och vänner vid födelsedagar eller andra festliga tillfällen. Ett gratulationskort med en personlig hälsning skickas till jubilaren samtidigt som en gåva skänks till cancerforsk-ningen. 2010 skänktes gratulationsgåvor till Can-cerfonden för 300 000 kronor.

TestamentenAtt dela med sig till Cancerfonden är en gåva för livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda människor väljer i dag många att tes-tamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till välgörande ändamål. Testamenterade medel står i dag för en betydande del av bidragen till Cancer-fonden och är en viktig ekonomisk grund för can-cerforskningen.

Cancerfondens riktlinjer för testamentsären-den innebär att varje ärende hanteras på ett vär-digt sätt och med respekt för testatorns vilja. Till-gångarna säljs så fort som möjligt för att medlen

Många sätt att stödja

Tack vare givarnas generositet och engagemang samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor 2010. Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatper-soner och företag, men testamenten utgör en nästan lika stor del. Givarna kan välja mellan ett tiotal sätt att stödja oss i kampen mot cancer. Det finns gåvofor-mer anpassade för både privatpersoner och företag. Alla gåvor, stora som små, är lika viktiga.


ska kunna gagna cancerforskningen på bästa sätt. Vi är befriade från kapitalvinstskatt, vilket inne-bär att hela värdet av exempelvis fastigheter och värdepapper går till cancerforskningen.

Totalt inkom under året 345 ärenden där Can-cerfonden var testamentstagare. Intäkterna upp-gick till 169 miljoner kronor, varav 51 miljoner kronor i form av värdepapper. Antalet testamen-terade fastigheter och bostadsrätter var drygt 30 stycken.

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Samtidigt finns chansen att vinna upp till en miljon kronor. Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll och inbringade 34 miljoner kronor med ett resul-tat om 13,5 miljoner kronor under 2010. En lott kostar 100 kronor.

Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska Post-kodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vä-gen dit går genom att driva ett lotteri som kan do-

nera överskottet till utvalda välgörenhetsorgani-sationer. 2010 delades cirka 732 miljoner kronor ut till 35 olika välgörenhetsorganisationer som är förmånstagare i lotteriet. Utdelningen till Cancer-fonden blev 29,3 miljoner kronor.

FöretagssamarbetenTrenden att företag vill samarbeta och stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv under 2010. Fler och fler företag arbetar strate-giskt med att utveckla sina verksamheter via re-lationer med sina intressenter, exempelvis kun-der. Intressenterna ställer allt större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster utan även på företagets värderingar och engage-mang i samhället.

Cancerfonden hade många samarbeten med företag under 2010 och de bidrog med cirka 60 miljoner kronor totalt. Cirka 2 000 företag var engagerade som Företagsvänner. Rosa Bandet-kampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via försäljning av band och andra produkter bidrog med dryga 30 miljoner kronor totalt. Lyckade samarbeten med sponsorer och företag var ock-så en del av förklaringen till att Cancerfondens

Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin fick ta emot en check på 29 miljoner kronor från PostkodLotteriet.

Insamling 2010

Gåvor44 % (44)

Testamenten39 % (40)

CancerfondensRikslotteri 8 % (8)

PostkodLotteriet7 % (6)

Fonder och stiftelser2 % (2)


kampanj mot prostatacancer, Mustaschkampen, blev en succé.

Stora donationerCancerfonden har initierat ett program för privat-personer och företag att via större donationer vara med och långsiktigt finansiera cancerforskning-en i Sverige. Programmet ska tillgodose det ökade samhällsengagemanget och intresset för filantropi. Företeelsen är väl etablerad i framför allt USA och delar av Europa, där större donationer utgör en viktig och naturlig del av insamlingsarbetet. Till gagn för verksamhetsområdet Stora donationer inrättades 2010 ett Advisory Board. Uppgiften är att stödja verksamheten genom idéer, inspiration och kontaktskapande aktiviteter.

Välkänt och positivt varumärkeEnligt en undersökning har Cancerfonden ett av Sveriges mest välkända varumärken när det gäl-ler organisationer. Som en del i vården av varu-märket görs regelbundna mätningar av till exem-pel kännedom och givarvilja. Omvärldens bild av Cancerfonden är främst präglad av organisatio-nens roll som forskningsfinansiär. Cancerfonden uppfattas också som en naturlig källa för informa-tion om cancer. Cancerfonden är en av de tre in-samlingsorganisationerna i Sverige som allmän-heten mest känner till och som man helst väljer

att stödja. Vi arbetar aktivt med att stärka, vårda och utveckla Cancerfondens varumärke.

Cancerfonden i tryckta medierCancerfonden lägger stor vikt vid arbetet med press och PR. Dels har vi en skyldighet mot våra givare att berätta om vad pengarna de bidrar med används till, dels är publiciteten en viktig nyckel för att åstadkomma positiva förändringar i svensk cancervård. Givetvis bidrar även uppmärksamhe-ten till en ökad insamling.

Under 2010 syntes Cancerfonden i stor ut-sträckning i traditionella medier, men även i socia-la medier på nätet. Med ökade satsningar på kom-munikation på Facebook samt i vår egen blogg ökade vi markant närvaron där diskussionerna förs.

I Mustaschkampen och Rosa Bandet-kampan-jen var publiciteten i alla typer av media omfat-tande, och i den sistnämnda syntes Cancerfonden som varumärke i större utsträckning än tidigare.

Den årliga Cancerfondsrapporten är en annan möjlighet för Cancerfonden att driva de viktiga frågor som i slutänden ska leda till en bättre fun-gerande cancervård. I samband med lansering-en i mars hade Cancerfonden en debattartikel i Svenska Dagbladet samt fick ett stort genomslag i de flesta större medier på riksnivå och i lokal-press.

Stora donationers Advisory Board, från vänster Åke Bonnier, Elisabeth Tarras-Wahl-berg (ordförande), Mikael Kamras, Anna Bromberg Sehlberg (Cancerfonden) och Camilla Modéer.


Kampanjerna syftar till att sprida kunskap om cancer, väcka opinion kring viktiga frågor samt finansiera cancerforskning. I de två största kam-panjerna har Cancerfonden valt att fokusera på kvinnans respektive mannens vanligaste cancer-sjukdom, bröstcancer och prostatacancer. Kam-panjerna skapar många kontaktytor och tack vare dem kan Cancerfonden föra ut sina viktiga bud-skap.

Rosa Bandet-kampanjenI oktober genomförde Cancerfonden Rosa Ban-det-kampanjen för åttonde gången. Insamlingsre-sultatet blev 47,5 miljoner kronor, det näst högsta sedan starten 2003.

Kampanjen inleddes med ett antal ljusmani-festationer runt om i landet. I Stockholm tändes 7 000 marschaller i Kungsträdgården, en för varje kvinna i Sverige som årligen får diagnosen bröst-cancer.

2010 års rosa band designades av modeillustra-tören Liselotte Watkins. Hon skapade ett 70-tals-inspirerat mönster som hyllade brösten på ett glatt och positivt sätt, för att visa på vikten av att

plocka fram det glada även när det är tungt. Cirka 600 000 rosa band såldes.

Årets grafiska mönster, tillika bandmönster, skapade en röd tråd som höll ihop kampanjen. Tillsammans med hög kreativitet, effektiva medie-samarbeten och ett aktivt PR-arbete bidrog detta till framgången för 2010 års kampanj. Liksom ti-digare år gav Kronprinsessan Victoria kampanjen sitt stöd, i år som dess officiella beskyddare.

Årets Rosa Bandet-gala ägde rum i Lisebergs-hallen i Göteborg torsdagen den 28 oktober. Galan direktsändes i TV3.

Mustaschkampen För fjärde året i rad genomförde vi under maj Mustaschkampen mot prostatacancer. En viktig del av kampanjen var tävlingen på webben där deltagarna tävlade om att samla in mest peng-ar och bli årets mustaschmästare. På webbplatsen deltog nästan 1 000 personer.

Uppföljaren till förra årets succé, tv-program-met Ystad-Haparanda, sändes i fem avsnitt i TV8. I årets program bytte Robert Aschberg och Gert Fylking riktning och startade i Haparanda för att

Kampanjer som når mångaHasse Aro och Renée Nyberg var programledare för Rosa Bandet-galan i oktober 2010.

Fotbollsspelaren Kennet Andersson vann Mustaschkampen 2010 och var dessutom am-bassadör i kampanjen.


sedan lifta till Ystad. Årets utmanare var det yngre paret Musse Hasselvall och Andreas Halldén som tävlade mot veteranerna i diverse upptåg. Mus-taschmästare blev fotbollslegenden Kennet An-dersson som samlade in cirka 250 000 kronor.

Ett flertal medie- och företagssamarbeten bi-drog till att skapa uppmärksamhet kring kam-panjen. Cancerfonden samarbetade även med tre organisationer för att stärka kampanjen i de man-liga målgrupperna: STCC, Svenska Ishockeyför-bundet och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

Publiciteten var genomgående positiv och efter avslutad kampanj och analys kunde vi konstatera att Mustaschkampen än en gång hade lyckats öka kunskapen om prostatacancer.

Världscancerdagen Den 4 februari är sedan 2006 utlyst till Världs-cancerdagen. 2010 uppmärksammade Cancerfon-den Världscancerdagen genom att samarbeta med Svenska kyrkan och lokala forskare som har fi-nansiellt stöd från Cancerfonden.

Cancerfondens givare och medlemmar var in-bjudna till evenemangen och även media visade stort intresse.

Kyrkor som vi samverkade med:• Falun – Falu Kristine kyrka • Göteborg – Vasakyrkan • Halmstad – S:t Nikolai kyrka • Jönköping – Sofiakyrkan • Karlstad – Västerstrands kyrka • Linköping – S:t Lars kyrka • Lund – Domkyrkan • Skellefteå – Sankt Olovs kyrka • Stockholm – Katarina kyrka • Sundsvall – Gustav Adolfs kyrka • Uppsala – Domkyrkan • Örebro – S:t Nikolai kyrka

Robert Aschberg och Gert Fylking utmanades i årets upplaga av Mus-taschkampen av det yngre paret Andreas Halldén och Musse Hassel-vall.

Kronprinsessan mottog rosa bandet av Cancerfon-dens generalsekreterare.


Telefon 020-59 59 59 | Plusgiro 901986-0 | cancerfonden.se

Årets julklapp är omtankeBakmaskiner, japanska knivset och ekologiska olivoljor i all ära, men julen är trots allt

omtankens högtid. På cancerfonden.se kan du som privatperson eller företagare visa just omtanke. Och rädda liv.


Ett slag för CancerfondenCancerfonden bjuder varje år in svenska golf-klubbar att arrangera en golftävling kallad Ett slag för Cancerfonden. Tävlingen är riksomfat-tande och sanktionerad av Svenska Golfförbun-det. De bästa lagen kvalificerar sig till en stor final. 2010 års tävling var den 21:a i ordningen och gav 1,4 miljoner kronor i intäkt. Under alla år har ar-rangemangen samlat in hela 32,5 miljoner kronor till Cancerfonden.

JulkampanjenÄven inför julen genomförde vi en insamlings-kampanj. Den uppmanade till att visa omtanke för att rädda liv genom att skänka pengar till can-cerforskningen. I stället för att köpa traditionella julklappar kunde man, som privatperson eller fö-retag, köpa lotter eller skänka en gåva till Cancer-fonden och samtidigt ge ett gåvobevis till familj, vänner, anställda eller kunder. Kampanjen sam-lade in 17,5 miljoner kronor.

Falu Kristine kyrka deltog i Världcancerdagen 2010. Ett av Åkagårdens Golfklubbs två lag som deltog i finalen på Nässjö Golfklubb.


Som de flesta andra personer har Lena Tegnér Dahlborg någon i sin bekantskapskrets som har drabbats av cancer.

– En av mina väninnors man drabbades av bukspottkörtelcancer. Det gick väldig fort. Vad jag har förstått är det en ovanligt aggressiv cancer-form som det inte finns något botemedel för, säger Lena Tegnér Dahlborg.

Det hände för omkring 20 år sedan. Hon har varit givare till Cancerfonden under lika lång tid, men vad hon kan påminna sig var hon bidrags-givare redan före den händelsen. Mycket riktigt är bukspottkörtelcancer en allvarlig sjukdom, de som botas genomgår en operation på ett tidigt sta-dium. Forskningen pågår emellertid ständigt och Cancerfondens vision är att all cancer ska kunna botas.

– Jag är prenumerant i Cancerfondens Rikslot-teri och bidrar också med gåvor ibland, exempel-vis vid Rosa Bandet-kampanjen. Visst, jag har vunnit några gånger i lotteriet och det är ju alltid roligt att vinna men det är inte därför jag är med. Det viktiga är att mina pengar går till att mins-

ka mänskligt lidande och jag vill därför bidra till forskningen kring cancer.

I Cancerfondens Rikslotteri kan man vinna mat, resor, nya lotter eller kontanter upp till en miljon kronor. Man kan välja att köpa en enstaka lott eller bli prenumerant.

Regelbundet stöd är ovärderligt för vårt arbe-te med att finansiera långsiktig cancerforskning. Ett antal privatpersoner har skänkt stora summor till Cancerfonden vilket vi är innerligt tacksam-ma för; Lena Tegnér Dahlborg har genom åren skänkt inte mindre än 39 900 kronor till Cancer-fonden. Hon har sitt hjärta på många ställen och ger bidrag även till andra insamlingsorganisatio-ner. Det är viktigt för henne att ge till organisa-tioner hon har förtroende för och som använder pengarna på ett klokt sätt och tillfaller ändamålet i möjligaste mån.

– Min man driver ett eget företag och eftersom det är jag som betalar räkningarna så ser jag till att även företaget skänker pengar till goda ändamål, avslutar Lena Tegnér Dahlborg.

Lena Tegnér Dahlborg vill minska mänskligt lidande

Trogna givareNamn: Lena Tegnér DahlborgBor: EnskededalenFamilj: Man och tre barn, varav ett är utflugetGör: Lärare Har varit givare till Cancerfonden i mer än 20 år


Processfilter Sweden AB i Helsingborg är en av Cancerfondens företagsvänner som stödjer vårt arbete med att besegra cancer. Företaget bidrar dessutom själva till det arbetet genom att tillver-ka och installera filter som minskar industrins ut-släpp av skadliga partiklar i luften.

– För att göra det begripligt brukar vi mäta mängden partiklar våra filter samlar upp i antalet eiffeltorn. För tillfället minskar mängden skadli-ga partiklar i luften med en vikt som motsvarar 85 eiffeltorn per år tack vare våra filter. Och vi hop-pas att det snart är många fler, säger Niclas Blom-quist, Processfilters ägare och vd.

När Niclas Blomquist tog över hela företaget 2007 kunde han genomföra den idé han länge ha-de torgfört utan framgång – att bidra till välgöran-de ändamål. Av de organisationer företaget nu har valt att stödja ser han Cancerfonden och Svens-ka Naturskyddsföreningen som naturliga partner med tanke på att företagets verksamhet syftar till att skydda miljö och människor över hela världen.

– Det var faktiskt en frihetskänsla. Cancerfon-den är gångbart hos alla men Naturskyddsfören-ingen har en politisk laddning som jag ändå bort-såg ifrån. Även om bidragen är små i det stora he-

la ville jag ha ett djupare engagemang i dessa vik-tiga frågor. Dels för samhällets skull, dels för att sjukdom kan drabba även mig själv och min fa-milj. Som far till tre barn vill man att framtiden ska bli så ljus och trygg som möjligt. Dessutom ha-de jag en kompis som gick bort i cancer när han bara var 30 år, vilket var chockartat.

Genom att bli Företagsvän hos Cancerfonden får man tillgång till material som synliggör företagets engagemang i cancerfrågan, vilket kan stärka och höja varumärkets värde. Processfilter ligger ändå tämligen lågt med att använda engagemanget i sin marknadsföring. Det nämns med en kort rad i CSR-policyn (Corporate social responsibility) på webbplatsen.

– Om man ska tala i termer av företagsfördelar är den interna effekten den viktigaste. Medarbe-tarna känner en stolthet och en glädje över att in-te bara våra produkter gör världen bättre att leva i, utan även en del av företagets pengar. Utan tve-kan kittar det ihop företaget vilket är ovärderligt. Vi kommer därför fortsätta att stödja Cancerfon-den, avslutar Niclas Blomquist.

”Framtiden ska bli såljus och trygg som möjligt”

Trogna givareNamn: Niclas BlomquistBor: HelsingborgFamilj: Sambo och tre barnGör: Ägare och vd för Processfilter Sweden AB Företaget har varit Företagsvän hos Cancerfonden i tre år

Årsredovisning

2010


Cancerfondens styrelse

Bengt Holgersson, ordf, f d lands-hövding

Ulrik Ringborg, vice ordf, professor

Göran Edbom, verksamhets-chef, läkare

Tor Ekman, docent, över-läkare

Ingemar Ericson, docent

ElisabethFalkemo,jur kand,f d rikslottachef

Teddy Falkenek, varumärkes-direktör

Leif Håkans-son, f d för-bundsord-förande

Lars Kylberg, direktör

Pia Lindeskog, dr med vet, avdelningschef

Barbro Westerholm, professor, riks-dagsledamot

Birgitta Hellgren, ekonom

Evert Karlsson,direktör

Lena Lageson, avdelningschef

Elisabet Lidbrink, överläkare

Birgitta Lindholm, biolog, clinical project manager

Åke Näslund, ledamot ILCO

Marina Olsson, sjuk-husdirektör, sjuksköterska

Rune Toftgård, professor

Bengt Westermark, ordf i Cancer-fondens forsk-ningsnämnd,professor

ThomasHalvorsen, ordf i Can-cerfondens finansnämnd, direktör

Ledamöter

Suppleanter Ledamöter

Suppleanter Ledamöter utan rösträtt

Kansliets ledningsgruppUrsula Tengelin, generalsekreterareSara Brodahl, avdelningschef Insam-ling och marknadskommunikationMarie Hammargren, avdelningschef Opinion och kunskapsspridningThord Norberg, avdelningschef Ekonomi

ArbetsutskottBengt HolgerssonUlrik RingborgUrsula TengelinOrdförandena i Cancerfondens forsk-nings- och finansnämnd är ständigt adjungerande ledamöter.

RevisorerAnders Malmeby, auktoriserad revisorInger Persson, revisor

Revisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisorLena Morgan, förbundsombudsman

Valberedning för styrelsenMarianne af Malmborg, ordförandeAnders EkbomYvonne IngmanKristina Malm JanssonBo Nordenskjöld

ForskningsnämndenBengt Westermark, ordförande(se sidan 74)

FinansnämndThomas Halvorsen, ordförandeDan AnderssonWilliam af SandebergBengt Telland


FörvaltningsberättelseStyrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2010, Cancerfondens 59e verksamhetsår

Ledning och styrning

Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristående och ideell förening som verkar för att bekämpa cancersjukdo-marna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att förening-en stödjer, organiserar och samordnar cancerforskning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer.

I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplys-ning om cancerforskningens mål och medel samt informerar om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling. Cancerfondens medel används inte till sjukvård som stat och kommun ansvarar för.

Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag. Can-cerfonden får inga bidrag från staten.

Vision och mål Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Cancerfondens syfte är att fler ska överleva och färre ska drabbas. Organisationen bekämpar cancer genom att:•finansieradenfrämstacancerforskningeniSverige•kritisktbevakacancerfråganochdrivafram förbättringsbeslut•varaentydligsamhällsaktöricancerfrågan.

Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 30 huvudmannaorganisationer. Förutom dessafinnsenskildastödmedlemmar.Antaletregistreradestödmedlemmar uppgick 2010 till 16 966 (19 386).

Ordinarie huvudmannamöte hölls den 6 maj 2010 i Stock-holm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning.

Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsens sammansättning framgår av sidan 73. Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträ-den under 2010. Cancerfondens kodrapport har bilagts denna årsredovisning (sidan 76).

Väsentliga händelser under 2010•Cancerfondensforskningsnämndbeslötattavsätta385 Mkr till forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. Ett rekordstort belopp.•Cancerfondsrapporten2010fickettstortgenomslagimedia.•Mustaschkampen–Cancerfondenskampanjmot prostatacancer etablerades.•Cancerfondenskonceptförregelbundetgivande, Livsviktig, lanserades.•RosaBandet-kampanjenioktoberfickstortgenomslagoch det näst bästa insamlingsresultatet hittills.

•Implementeringenavnationellcancerstrategipåbörjades.•Denbedrägerimisstänkteföredettaanställdefälldesitings- rätten. Överklagan är gjord till hovrätten. Försäkringser- sättning utgick och täckte en betydande del av skadestånds- beloppet.•ÅrligrevisionavverksamhetenutifrånISO-standarden för kvalitet genomfördes. Cancerfonden erhöll förnyad certifiering.•Cancerfondensårsberättelse2009erhöllprisförbästaårs- redovisning bland ideella organisationer.

Ändamålen

Forskningsfinansiering Under2010avsatteCancerfondensstyrelse385Mkr(375)tillsvensk cancerforskning. Forskningsnämndens övergripande strategi är att fördela pengarna i nationell konkurrens till de bästaprojekten.Undantagsvisgörssatsningarförspecifika

Cancerfondens organisation

Huvudmannamöte

Styrelseordförande

Bengt Holgersson

Finansnämndordförande

Thomas Halvorsen

Kansligeneralsekreterare

Ursula Tengelin

Forskningsnämndordförande

Bengt Westermark

Cancerfondens organisation

Fördelning av forskningsprojekt 2010

Grund-forskning62 % (65)

Kliniskforskning19 % (23)

Translationellforskning 8 %(n/a)

Epidemiologiskforskning7 % (8)

Vårdforskning4 % (4)


områden, till exempel bröst- och prostatacancer, som sker via RosaBandet-kampanjenrespektiveMustaschkampen.Projekt-anslagen fördelades enligt följande: 62 % till grundforskning, det vill säga forskning som har betydelse för cancerns grundläg-gande mekanismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar, 19 % till klinisk forskning, det vill säga forskning genom studier på patienter, 8 % till translationell forskning, vilket är en benämning för forskning som överbryg-gar grundforskning och klinisk forskning, 7 % till epidemiolo-gisk forskning, det vill säga forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer, och 4 % till vårdforskning.

Opinion och kunskapsspridning Under året avsattes 47 Mkr (46) till opinion och kunskapssprid-ning. För att påverka här och nu genomfördes bland annat föl-jande aktiviteter: •Cancerfondsrapportengavsutförfemtegången. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning.•Belystesdetfaktumattäldresällaningårikliniskforskning.•Uppmärksammadesbristenpåpatologer.•StödåtcancerpatienterochnärståendegenomCancer- fondens informations- och stödlinje.•UtgivningavtidningenRäddaLivet,varssyfteäratt erbjuda stödmedlemmar kunskap, förståelse och hopp.

Intäkter och kostnader

Insamlade medelInsamlade medel under 2010, inklusive Cancerfondens Rikslot-teri,summeradestill434Mkr(433).Avdessaärtestamentsin-täkterna fortfarande den största delen, 38 % (39). Såväl 2010 som förår2009varCancerfondenförmånstagareiSvenskaPost-kodLotteriet.Avlotterietsutdelningtillvälgörenhetsorganisa-tioner skänktes under året 29 Mkr (27) till Cancerfonden.

Verksamhetsintäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick under året till 440 Mkr. I summan ingår insamlade medel, medlemsavgifter och övriga intäkter.

Testamentsförordnandena uppgick till 169 Mkr. Summan av de andra gåvoformerna uppgick till 190 Mkr. I riktade satsningar ingickRosaBandet-kampanjenmed47MkrochMustaschkam-pen med 11 Mkr. Intäkterna från Cancerfondens Rikslotteri upp-gick2010till34Mkr.Medlemsavgifternauppgicktill3Mkr.Av-kastningen från externa fonder och stiftelser uppgick till 12 Mkr.

Fördelning av intäkter 2010 2009 2008 Testamenten 168,9 170,7 169,4Riktade satsningar 55,2 51,7 49,9Minnesgåvor 55,6 53,1 53,9 Övriga gåvor 78,8 86,0 89,9Fonder och stiftelser 12,2 9,1 7,7 Cancerfondens Rikslotteri 34,0 35,6 36,6 PostkodLotteriet 29,3 27,0 20,0 Medlemsavgifter 2,6 3,0 3,1 Övriga intäkter 3,2 4,1 6,3Summa verksamhetsintäkter 439,8 440,3 436,8

Fördelning av kostnader 2010

Forskningoch utveckling72 % (72)

Opinion ochkunskaps-spridning9 % (9)

Insamlings-kostnader 13 % (12)

Administrations-kostnader 2 % (3)Cancerfondens

Rikslotteri 4 % (4)

Fördelning av intäkter 2010

Testamenten38 % (39)

Gåvor 43 % (43)

PostkodLotteriet6 % (6)

CancerfondensRikslotteri 8 % (8)

Medlemsavgifter 1 % (1)Övriga intäkter 1 % (1)

Avkastning från fonder 3 % (2)

2006 2007 2008 2009

Mkr

200 000

100 000

0

300 000

rosa tonplatta kan man ju ta bort om man vill

Till ändamålen

Verksamhetsintäkter

SID y ny Stapeldiagram enl. ök, nytt för i år

2010

Ändamålen i förhållandetill verksamhetsintäkter 2006-2010

VerksamhetsintäkterTill ändamålet

2006 2007 2008 2009 2010


Kostnader Tilländamålenavsattes432Mkr(421),fördelatpå385Mkr(375)tillområdetforskningochutvecklingsamt47Mkr(46)till opinion och kunskapsspridning.

Övriga verksamhetskostnader uppgick till 101 Mkr (102), varav insamlingskostnader 69 Mkr (66) och administrations-kostnader 11 Mkr (16). Härutöver uppgick kostnader för Cancerfondens Rikslotteri till 21 Mkr (20). Nettoresultatet av lotterietuppgickförperiodentill13Mkr(15),ochhartillförtsCancerfondens verksamhet.

Resultat

Resultat av finansiella investeringar Resultatetfråndefinansiellainvesteringarnauppgicktill95Mkr (188), varav kostnaderna för förvaltningen uppgick till 4 Mkr (7). Under 2009 återfördes nedskrivningar av aktie-innehav, hänförbara till motsvarande nedskrivningar under finanskrisen2008,med228Mkr.Jämförbartresultatfråndefinansiellainvesteringarna2009uppgickdärmedtill-40Mkr.

Årets resultat Åretsresultatuppgicktill2Mkr(104).Under2009återför-des228Mkrfrånnedskrivningavvärdepapper.Jämförbartresultat 2009 före återföring av nedskrivning av aktieinnehav uppgick därmed till -124 Mkr.

Nämnder

Cancerfondens forskningsnämndForskningsnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för anslagsutdelningen och har under året haft två sammanträ-den. Forskningsnämndens arbetsutskott har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde då man bedömt totalt 486 ansök-ningaromanslag:409forskningsprojekt,55forskarmåna-der, 12 planeringsgrupp samt 10 ansökningar om anslag för vårdutvecklingsprojekt. Forskningsnämndens arbetsgrupper har också under året berett ansökningar inom kategorierna SeniorochYoungInvestigatorAwardochKliniskcancerfors-kartjänst50%,ansökningarompostdoktorsstöd,anslagföranordnande av kongresser samt stipendier för vårdpersonal med mera. Forskningsnämnden fördelar forskningsanslag enbart till svenska lärosäten.

Cancerfondens finansnämnd Cancerfondens uppgift är långsiktig. Fondkapitalets främsta uppgift är att säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden på lång sikt, även om fondkapitalet skulle minska på grund av ogynnsamma värdeförändringar på värdepappersmark-naderna eller om verksamhetens ekonomi skulle drabbas av oförutsedda påfrestningar. Målet på kort sikt är att varje år inflationsskydda fondens forskningsanslag och i vart fall und-vika anslagsminskningar. Inför 2011 har, efter styrelsen beslut, reserverade forskningsanslag ökat jämfört med föregående år.

Finansnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för för-

valtningen av föreningens medel och har under året haft sju sammanträden.Cancerfondensfinansnämndarbetarefterenplaceringspolicysomvarjeårreviderasavstyrelsen.Policyntydliggör bland annat att inga placeringar ska göras i värde-papper utgivna av tobaksbolag.

Marknadsvärdetpåfondensvärdepapper,somspecifice-ras i bilaga 1, uppgick till 1 808 Mkr (1 791) vid årets utgång. Det aktivt förvaltade kapitalet, som också inkluderar likvida medel,uppgicktill1920Mkr(1885)vidåretsutgång.

Tillgångsfördelning 2010-12-31

Utländskaaktier18 % (21)

Svenskaaktier31 % (30)Räntebärande

papper ochlikvida medel51 % (49)

60,8 57,7

34,528,0

13,0 12,4 7,01,2

Karolinska

Uppsala

LundGöteborg

Umeå

Stockh

olm

Linköping

Övriga

Egen

förvalt-

ning

200Mkr

150

100

50

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten 2010

156,5


Resultaträkning Tkr Not 2010 2009 Verksamhetsintäkter Insamlade medel 1 399 976 397 621Cancerfondens Rikslotteri 33 975 35 568Summa insamlade medel inklusive lotteri 433 951 433 189Medlemsavgifter 2 580 2 966Övriga intäkter 2 3 223 4 101Summa verksamhetsintäkter 439 754 440 256 Verksamhetskostnader 3, 8, 9 Forskningsfinansiering 4 -385 328 -375 218Opinion och kunskapsspridning -46 658 -46 344Insamlingskostnader -69 071 -65 960Cancerfondens Rikslotteri -20 517 -20 396Administrationskostnader -11 310 -15 968Summa verksamhetskostnader -532 884 -523 886 Verksamhetsresultat -93 130 -83 630 Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar 5 100 051 195 750Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 60 93Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 6 -4 716 -7 846Summa resultat från finansiella investeringar 95 395 187 997 Årets resultat 2 265 104 367


Balansräkning Tkr Not 2010-12-31 2009-12-31Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar- Balanserade utgifter avseende datorsystem 7 16 098 16 027Materiella anläggningstillgångar - Byggnad 8 58 442 60 735- Inventarier 9 693 493Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder 10 783 949 860 720- Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 842 885 838 867Summa anläggningstillgångar 1 702 067 1 776 842 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar 13 272 11 064- Övriga fordringar 22 091 24 205- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 23 488 16 053 Kortfristiga placeringar 12 40 798 12 022Kassa och bank 143 694 93 675Summa omsättningstillgångar 243 343 157 019Summa tillgångar 1 945 410 1 933 861 Eget kapital och skulder Eget kapital 13

- Långsiktig forskningsreserv 812 200 792 200- Balanserat kapital 752 915 668 548- Årets resultat 2 265 104 367Summa eget kapital 1 567 380 1 565 115 Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder 7 811 5 089- Beviljade icke utbetalade FoU-anslag 349 312 342 065- Övriga skulder 14 232 7 036- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 6 675 14 556Summa kortfristiga skulder 378 030 368 746

Summa eget kapital och skulder 1 945 410 1 933 861- Ställda säkerheter Inga Inga- Ansvarsförbindelser Inga Inga


Kassaflödesanalys Tkr 2010 2009

Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat -93 130 -83 630Avskrivningar 7 010 3 393Justeringar för övriga poster som inte ingår ikassaflödet -64 861 -68 171Erhållen ränta 11 726 26 740Erhållna utdelningar 24 351 16 342Övriga räntekostnader och liknande resultatposter -4 716 -7 846 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -119 620 -113 172 Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar -7 590 1 760Ökning(+)/Minskning(-) av skulder 9 284 -61Kassaflöde från den löpande verksamheten -117 926 -111 473 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -4 987 -16 380Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 033 048 -1 294 596Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1 220 756 1 399 950Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar -14 776 5 469Kassaflöde från investeringsverksamheten 167 945 94 443 Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel 50 019 -17 030Likvida medel vid årets början 93 675 110 705Likvida medel vid årets slut 143 694 93 675 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen: Aktier erhållna i gåva -50 922 -57 079Ej avyttrade fastigheter erhållna i gåva -14 000 -11 241Kundförluster 61 149Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet -64 861 -68 171


Fem år i sammandrag Tkr 2010 2009 2008 2007 2006

Verksamhetsintäkter Insamlade medel inklusive lotteri 433 951 433 189 427 489 409 532 374 299Medlemsavgifter och övriga intäkter 5 803 7 067 9 400 4 101 4 160Summa verksamhetsintäkter 439 754 440 256 436 889 413 633 378 459 Verksamhetskostnader Forskningsfinansiering -385 328 -375 218 -371 156 -349 752 -317 453Opinion och kunskapsspridning -46 658 -46 344 -51 052 -43 404 -40 523Insamlingskostnader -69 071 -65 960 -71 545 -52 055 -52 971Lotterier -20 517 -20 396 -20 645 -20 569 -23 177Administrationskostnader -11 310 -15 968 -14 426 -15 831 -13 399Summa verksamhetskostnader -532 884 -523 886 -528 824 -481 611 -447 523 Verksamhetsresultat -93 130 -83 630 -91 935 -67 978 -69 064 Resultat från finansiella investeringar 95 395 187 997 -185 478 78 853 204 001Årets resultat 2 265 104 367 -277 414 10 875 134 937 Eget kapital 1 567 380 1 565 115 1 460 748 1 738 162 1 727 287


Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciperÅrsredovisningenharupprättatsenligtÅrsredovisningslagenochBokföringsnämndensallmännarådförideellaföreningaroch med vägledning av FRII:s mall för årsredovisning.

VerksamhetsintäkterIntäktsredovisningIntäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits el-ler kommer att erhållas. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominellt belopp. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde eller marknads-värde.

Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd.

Insamlade medelSom insamlade medel räknas mottagna gåvor från allmänhet och företag samt sponsring.

Till insamlade medel räknas även intäkter från testamen-ten och donationer, avkastning från stiftelser samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av orga-nisationen.

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekono-misk motprestation.

MedlemsavgifterMedlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för medlem-skap i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer.

Övriga intäkterÖvriga intäkter inkluderar mindre försäljningsintäkter främst avseende informationsmaterial samt hyresintäkter av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet.

VerksamhetskostnaderGemensamma kostnader, som exempelvis lokalkostnader, sys-temstöd och allmänna kontorskostnader, har fördelats mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader efter medelantal anställda.

ÄndamålskostnaderKostnadersomhardirektsyfteattuppfyllaCancerfondensstadgarklassificerassomändamålskostnader.Hiträknaspos-terna Forskning och utveckling samt Opinion och kunskaps-spridningiresultaträkningen.Kostnaderföradministration,som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller ett pro-jekt inom ändamålet, räknas också som ändamålskostnader. Den administrativa hanteringen vid beviljande av forsknings-anslag är ett exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostna-derna inkluderar följaktligen anslag till forskning, kostnader för informationsspridning, löner och sociala avgifter, utrust-ning och andra kostnader direkt hänförliga till ändamålet.

När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad. För forskningsanslag uppkommer en förpliktelse när forsk-ningsnämnden fattat beslut om anslag och detta meddelats mottagaren.

InsamlingskostnaderInsamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att ge-nerera externa intäkter. Här ingår till exempel kostnader för annonser, reklam och tackbrev, men också kostnader för löner och sociala avgifter för den personal som arbetar med insam-lingsverksamheten. Hit räknas också kostnader för varumär-kesbyggande.

AdministrationskostnaderAdministrationskostnaderavsermedelsomanväntsförattadministrera Cancerfonden. Ett visst mått av administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens in-terna kontroll och rapportering, såväl externt som internt.


Tillgångar och skulderTillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan.

Donerade tillgångarTillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att be-hållatillgångenredovisasdensomenmateriellellerfinansiellanläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel.

Finansiella anläggningstillgångarLångfristiga innehav av aktier och andelar och andra ränte-bärande instrument värderas till det lägsta av anskaffnings-värdetochverkligtvärde.Portföljmetodentillämpas,detvillsäga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar, om inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre än an-skaffningsvärdet.

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentid punktvärderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillna-den mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodise-ras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffnings-värde.

FordringarFordringar har efter individuell värdering tagits upp till be-lopp varmed de beräknas inflyta.

Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar avser fakturerade kostna-der för utveckling av datorprogram. Dessa utgifter aktiveras från och med 2009, värderas till anskaffningsvärde och skrivs systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod, som uppgår till 3eller5år.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-värdeochminskasmedavskrivningarenligtplan.Avskriv-ningarna görs linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Följande avskrivningstidertillämpas:Byggnad50år,kontorsinventa-rier5årochdatorer3år.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysenupprättasenligtdenindirektametoden,det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet. Det redo-visade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in-ellerutbetalningar.Somlikvidamedelklassificerasendastkassa- och banktillgodohavanden.


Noter Tkr Not 1 Insamlade medel 2010 2009 Testamentsförordnanden 168 948 170 714 Gåvor 189 505 190 789 PostkodLotteriet 29 304 27 000 Fonder och stiftelser 12 219 9 118

Summa insamlade medel 399 976 397 621 Not 2 Övriga intäkter 2010 2009 Försäljning och övriga intäkter 1 407 2 285 Fastighetsintäkter 1 816 1 816

Summa övriga intäkter 3 223 4 101 Not 3 Anställda och personalkostnader Löner och andra ersättningar 2010 2009 Styrelse 386 382 Generalsekreterare 1 133 1 264 Arvoden 3 015 2 810 Övriga anställda 23 192 21 795

Summa löner och andra ersättningar 27 726 26 251 Sociala kostnader 13 763 12 622 (varav pensionskostnader) (4 201) (3 711)

Summa personalkostnader 41 489 38 873 Av pensionskostnaderna avser 397 Tkr (282 Tkr) Cancerfondens styrelse och generalsekreterare. Generalsekreterarens månadslön uppgick 2010 till 97 750 kr (97 750 kr) Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd. Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag. Medelantalet anställda 2010 2009 Kvinnor 39 38 Män 10 10

Summa 49 48


Redovisning av sjukfrånvaro 2010 2009 Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 7,47 % 4,30 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 57,7 % 34,2 % Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Kvinnor 8,89 % 4,86 % Män 1,43 % 1,96 % Åldersfördelat –29 år 10,00 % - 30–49 år 7,70 % 3,27 % 50– år 6,97 % 6,61 % Könsfördelning inom Cancerfondens ledning I styrelsen är fördelningen av ledamöterna 3 kvinnor och 8 män, av suppleanterna är 5 kvinnor och 3 män (2 vakanser). Ledningsgruppen består av 3 kvinnor och 1 man. Not 4 Forskning och utveckling 2010 2009 Forskningsanslag, bidrag och stipendier i Sverige 368 746 363 493 Nordisk verksamhet (Nordiska Cancerunionen, NCU) 2 723 2 218 Internationell verksamhet (UICC och EORTC) 1 045 1 128 Forskningsadministration 12 814 8 379

Summa forskning och utveckling 385 328 375 218 Not 5 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2010 2009 Ränteintäkter 11 666 26 647 Utdelningar 24 351 16 342 Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper 64 034 -75 420 Återföring av nedskrivning värdepapper - 228 181

Summa resultat från finansiella anläggningstillgångar 100 051 195 750 Not 6 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 2010 2009 Förvaltningskostnader 3 704 7 373 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 1 012 472

Summa övriga räntekostnader och liknande resultatposter 4 716 7 845


Not 7 Balanserade utgifter avseende datorsystem 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 16 109 - Årets förvärv 4 336 16 109

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 20 445 16 109 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -82 - Årets avskrivningar -4 265 -82

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -4 347 -82

Utgående restvärde 16 098 16 027 Not 8 Byggnad 2010-12-31 2009-12-31 Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 76 711 76 711 Årets förvärv - -

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 76 711 76 711 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -15 976 -13 161 Årets avskrivningar -2 293 -2 815

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -18 269 -15 976

Utgående restvärde 58 442 60 735 Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde Not 9 Inventarier 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 10 433 13 730 Förvärv under året 651 271 Utrangeringar under året - -3 568

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 11 084 10 433 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -9 940 -13 012 Årets avskrivningar -451 -496 Årets utrangeringar - 3 568

Ackulmulerade avskrivningar vid årets slut -10 391 -9 940

Utgående restvärde 693 493


Not 10 Finansiella anläggningstillgångar 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 1 699 587 1 823 282 Förvärv under året 1 083 969 1 351 675 Försäljningar under året -1 156 722 -1 475 370

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 1 626 834 1 699 587 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början - -228 181 Återförda nedskrivningar - 228 181

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut - -

Redovisat värde vid årets slut 1 626 834 1 699 587 Aktier och aktiefonder Svenska aktier och aktiefonder 476 849 501 796 Utländska aktier och aktiefonder 307 100 358 924

Summa aktier och aktiefonder 783 949 860 720 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska räntebärande papper 817 157 809 615 Utländska räntebärande papper 25 728 29 252

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 842 885 838 867

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 626 834 1 699 587 Marknadsvärde för finansiella anläggningstillgångar 1 782 128 1 790 761 För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2010-12-31 2009-12-31 Upplupna ränteintäkter 5 926 7 139 Övriga poster 17 562 8 914

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 488 16 053 Not 12 Kortfristiga placeringar 2010-12-31 2009-12-31 Statsskuldväxlar och likviditetsfonder 26 161 143 Fastigheter under försäljning 14 637 11 879

Summa kortfristiga placeringar 40 798 12 022 Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder 26 331 157 För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.


Not 13 Eget kapital Långsiktig Balanserat Årets forskningsreserv kapital resultat Totalt Ingående balans 2010-01-01 792 200 668 548 104 367 1 565 115 Föregående års resultat 104 367 -104 367 - Omfördelning av ändamålsbestämda medel 20 000 -20 000 - Årets resultat 2 265 2 265

Utgående balans 2010-12-31 812 200 752 915 2 265 1 567 380

Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år 2011 390 600 Forskningsbeviljningsram för år 2012 391 400 Rekommenderade anslag för år 2013-2015 30 200

Summa långsiktig forskningsreserv 812 200 Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31 2009-12-31 Personalrelaterade kostnader 4 156 3 751 Förutbetalda medlemsavgifter - 1 893 Övriga poster 2 519 8 912

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 675 14 556


Ulrik Ringborg

vice ordförande

Ingemar Ericson

Leif Håkansson

Bengt Westermark

Ordförande

Forskningsnämnden

Anders Malmeby

Auktoriseradrevisor

Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet.

Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten

så att vi även i fortsättningen ska kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete.

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2011.

Stockholm den 24 mars 2011

Bengt Holgersson

Ordförande

Göran Edbom

Elisabeth Falkemo

Lars Kylberg

Barbro Westerholm

Ursula Tengelin

Generalsekreterare

Tor Ekman

Teddy Falkenek

Pia Lindeskog

Thomas Halvorsen

Ordförande

Finansnämnden

Inger Persson

Revisor


Revisionsberättelse

Till huvudmannamötet i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancerOrgnr802005-3370

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer för år 2010. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen avdettadokumentpåsid41–58.Detärstyrelsensomharansvaretförräkenskapshandlingarnaoch förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredo-visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydel-sefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningenharupprättatsienlighetmedårsredovisningslagenochgerenrättvisandebild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt-ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att huvudmannamötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2011

AndersMalmeby IngerPersson

Auktoriseradrevisor,KPMG Revisor


Bilaga 1.

Värdepapper Specifikation till not 10 och 12, Tkr 2010-12-31 2010-12-31Svenska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde

Bank och finans Intrum Justitia AB 203 691 14 753 21 082Swedbank 225 000 17 086 21 105 Data Orc Software 50 000 7 319 6 387 Fastighet och bygg Corem Property preferensaktie 65 000 16 274 16 900Sagax preferensaktie 610 000 8 773 16 043Skanska (b) 52 400 6 699 6 985 Handel Björn Borg 217 000 13 303 13 291Kappahl 98 391 5 967 4 477 Tjänsteföretag Avanza (f d HQ.SE) 30 000 6 347 7 020Securitas (b) 175 000 11 236 13 764 Övriga Övriga svenska aktier 1 052 89 Summa svenska aktier 108 809 127 143 Svenska aktiefonder SHB Sverige Index Etisk 3 105 807 365 804 458 013Övriga svenska aktiefonder 2 236 2 492 Summa svenska aktiefonder 368 040 460 505

Summa svenska aktier och aktiefonder 476 849 587 648


2010-12-31 2010-12-31 Volym Bokfört värde Marknadsvärde Utländska aktier Apple Computers Inc 13 000 22 562 28 287DB X-trackers MSCI Asia ex Japan 167 900 35 541 38 221Goldman Sachs Group 7 300 7 922 8 227Roche Holding 22 000 22 988 21 739Unilever 30 000 5 820 6 404Zurich Financial Services AG 4 000 6 833 6 987Övriga utländska aktier 269 246 Summa utländska aktier 101 935 110 111 Utländska aktiefonder SEB Cancerfond 2 333 611 23 019 20 802SHB Global Index Etisk 2 062 157 181 929 225 765Övriga utländska aktiefonder 217 203 Summa utländska aktiefonder 205 165 246 770 Summa utländska aktier och aktiefonder 307 100 356 881


Kortfristiga placeringar 2010-12-31 2010-12-31 Volym Bokfört värde Marknadsvärde FRN Sandvik Nr 122 ffd 121016 20 000 000 20 053 20 206Nordea Sekura 16 063 4 330 4 340Övriga kortfristiga placeringar 1 778 1 785 Summa kortfristiga placeringar 26 161 26 331 Obligationer och andra räntebärande instrument General Electric Capital corp emtn 10/20150921 16 000 000 16 000 15 952General Electric Capital 2011-11-14 10 000 000 9 703 10 015Investor AB 6,125 % 910 000 8 879 9 053SBAB Sv Bostadsfin AB 20 000 000 20 002 20 187SEB 20151113 nr 034 Emerging Markets 2 500 000 2 500 2 465SHB Korträntefond 6 446 388 646 641 639 740Sweden 1045 100 000 000 105 586 104 969Vattenfall Treasure AB 2011-11-14 20 000 000 20 000 20 494Volvo Treasure 20120320 6 000 000 5 980 6 763Volvo Treasure 20140227 500 000 5 465 5 832Övriga obligationer och räntebärande instrument 2 129 2 129 Summa obligationer och andra räntebärande instrument 842 885 837 599

Summa kortfristiga placeringar, obligationer och andra räntebärande instrument 869 046 863 930


Bilaga 2.

Forskning och vårdutveckling Anslagstyp Belopp i kr

Forskningsprojekt Forskningsprojekt 323 675 000Summa forskningsprojekt 323 675 000

Forskartjänster Cancerforskartjänst/Young Investigator Award 14 053 000Forskarmånader för kliniskt verksamma 5 584 000Högre cancerforskartjänst/Senior Investigator Award 7 990 400Klinisk cancerforskartjänst 50 % 3 117 600Postdoktortjänst 8 402 500Professur 1 500 000Summa forskartjänster 40 647 500

Övriga forskningsanslag Kongress, anordnande av 1 000 000Nordisk Cancerunion (NCU) projektsanslag Sverige 1 850 000Planeringsgrupp 2 180 000Resebidrag 546 000Internationell verksamhet (UICC/ICRETT & EORTC) 1 200 000Summa övriga forskningsanslag 6 776 000Summa forskningsanslag 371 098 500

Vårdutveckling Vårdutvecklingsprojekt 2 210 000Stipendier för vårdpersonal 845 600Summa vårdutveckling 3 055 600 Summa anslag för forskning och vårdutveckling 374 154 100


Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten Lärosäte Beviljad summa (Mkr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Göteborgs univ 24,7 26,8 28,8 31,0 36,1 33,7 34,5Karolinska Inst 128,8 126,6 125,2 136,7 154,9 157,8 156,5Linköpings univ 8,1 7,1 8,7 9,8 11,4 11,7 12,4Lunds univ 45,3 48,7 51,2 54,2 57,5 56,5 57,7Stockholms univ 10,1 10,0 12,1 12,2 11,7 12,2 13,0Umeå univ 20,3 20,8 20,5 25,9 25,7 25,1 28,0Uppsala univ 44,3 43,4 45,1 52,5 55,1 59,7 60,8Övriga 9,0 8,4 7,3 12,4 4,5 7,2 7,0Egen förvaltning 0,9 4,2 0,2 0,0 0 1,1 1,2Totalt 291,5 296,0 299,1 334,7 356,9 365,0 371,1


Bilaga 3. Forsknings- ochvårdutvecklingsprojekt

Forskningsprojekt (belopp i kronor)Achour, Adnane, 800 000, Karolinska InstitutetAgerberth, Birgitta, 450 000, Karolinska InstitutetAhlman, Håkan, 450 000, Göteborgs universitetAhlström, Håkan, 600 000, Uppsala universitetAkusjärvi, Göran, 1 800 000, Uppsala universitetAkyürek, Levent, 500 000, Göteborgs universitetAlbertioni, Freidoun, 500 000, Karolinska InstitutetAlexanderson, Kristina, 600 000, Karolinska InstitutetAllander, Tobias, 450 000, Karolinska InstitutetAlm Carlsson, Gudrun, 400 000, Linköpings universitetAlvarado-Kristensson, Maria, 500 000, Lunds universitetAndersson, John, 500 000, Karolinska InstitutetAndersson, Leif, 500 000, Uppsala universitetAndersson, Tommy, 500 000, Lunds universitetAndersson, Tommy, 1 300 000, Lunds universitetAndäng, Michael, 550 000, Karolinska InstitutetAntti, Henrik, 500 000, Umeå universitetArnér, Elias, 1 000 000, Karolinska InstitutetArnqvist, Anna, 500 000, Umeå universitetArsenian Henriksson, Marie, 800 000, Karolinska InstitutetAskling, Johan, 400 000, Karolinska InstitutetAspenström, Pontus, 650 000, Karolinska InstitutetAxelson, Håkan, 800 000, Lunds universitetAxelsson, Bertil, 360 000, Umeå universitet

Baecklund, Eva, 500 000, Uppsala universitetBelkic, Dzevad, 450 000, Karolinska InstitutetBelting, Mattias, 650 000, Lunds universitetBengzon, Johan, 400 000, Lunds universitetBergh, Anders, 500 000, Umeå universitetBergh, Anders, 1 000 000, Umeå universitetBergh, Jonas, 500 000, Karolinska InstitutetBergh, Jonas, 2 000 000, Karolinska InstitutetBergmark, Karin, 650 000, Karolinska InstitutetBergquist, Annika, 450 000, Karolinska InstitutetBergö, Martin, 1 050 000, Göteborgs universitetBernhardt, Peter, 600 000, Göteborgs universitetBetsholtz, Christer, 2 000 000, Karolinska InstitutetBill-Axelson, Anna, 650 000, Uppsala universitetBjartell, Anders, 1 000 000, Lunds universitetBjerling, Pernilla, 400 000, Uppsala universitet

Björkholm, Magnus, 500 000, Karolinska InstitutetBjörklund, Stefan, 500 000, Umeå universitetBjörnstedt, Mikael, 550 000, Karolinska InstitutetBlom, Anna, 1 050 000, Lunds universitetBlomgren, Klas, 500 000, Göteborgs universitetBlomqvist, Anders, 1 000 000, Linköpings universitetBorén, Thomas, 1 050 000, Umeå universitetBorg, Åke, 1 750 000, Lunds universitetBrandberg, Yvonne, 500 000, Karolinska InstitutetBrune, Mats, 400 000, Göteborgs universitetBryder, David, 800 000, Lunds universitetByström, Anders, 1 000 000, Umeå universitetBäck, Sven ÅJ, 500 000, Lunds universitetBörjeson, Sussanne, 300 000, Linköpings universitet

Cao, Yihai, 1 800 000, Karolinska InstitutetCardell, Susanna, 600 000, Göteborgs universitetCarlsson, Jörgen, 1 450 000, Uppsala universitetCarlsson, Leif, 800 000, Umeå universitetCarlsson, Peter, 1 000 000, Göteborgs universitetChabes, Andrei, 600 000, Umeå universitetChambers, Benedict, 500 000, Karolinska InstitutetChen, Margaret, 450 000, Karolinska InstitutetClaesson-Welsh, Lena, 2 000 000, Uppsala universitetCzene (f d Plna), Kamila, 800 000, Karolinska Institutet

Dabrosin, Charlotta, 800 000, Linköpings universitetDahlbäck, Björn, 400 000, Lunds universitetDahlman-Wright, Karin, 500 000, Karolinska InstitutetDalianis, Tina, 850 000, Karolinska InstitutetDamber, Jan-Erik, 500 000, Göteborgs universitetDamber, Jan-Erik, 1 050 000, Göteborgs universitetDantuma, Nico, 1 000 000, Karolinska InstitutetDickman, Paul, 600 000, Karolinska InstitutetDillner, Joakim, 1 800 000, Karolinska InstitutetDimberg, Anna, 400 000, Uppsala universitetDumanski, Jan, 800 000, Uppsala universitet

Edwards, Katarina, 650 000, Uppsala universitetEgevad, Lars, 500 000, Karolinska InstitutetEk, Sara, 500 000, Lunds universitetEkblom, Marja, 400 000, Lunds universitet


Ekbom, Anders, 850 000, Karolinska InstitutetEkström Smedby, Karin, 400 000, Karolinska InstitutetEkwall, Karl, 1 250 000, Karolinska InstitutetElias, Per, 800 000, Göteborgs universitetElmroth, Sofi, 500 000, Lunds universitetEngstrand, Lars, 550 000, Karolinska InstitutetEngström, Ylva, 1 050 000, Stockholms universitetEriksson, Kristina, 500 000, Göteborgs universitetEriksson, Ulf, 650 000, Karolinska InstitutetErlandsson Harris, Helena, 500 000, Karolinska InstitutetErnberg, Ingemar, 1 050 000, Karolinska InstitutetErnfors, Patrik, 1 000 000, Karolinska InstitutetEssand, Magnus, 500 000, Uppsala universitetEssand, Magnus, 800 000, Uppsala universitetvon Essen, Louise, 600 000, Uppsala universitet

Fadeel, Bengt, 500 000, Karolinska InstitutetFalkenberg, Maria, 800 000, Göteborgs universitetFan, Xiaolong, 500 000, Lunds universitetFarnebo, Marianne, 500 000, Karolinska InstitutetFernö, Mårten, 800 000, Lunds universitetFeychting, Maria, 500 000, Karolinska InstitutetFinizia, Caterina, 500 000, Göteborgs universitetFioretos, Thoas, 850 000, Lunds universitetFlores, Amilcar, 400 000, Karolinska InstitutetForsberg Nilsson, Karin, 500 000, Uppsala universitetForslund, Ola, 500 000, Lunds universitetForssell-Aronsson, Eva, 1 300 000, Göteborgs universitetFowler, Christopher, 500 000, Umeå universitetFrisan, Teresa, 550 000, Karolinska InstitutetFrisell, Jan, 400 000, Karolinska InstitutetFrisén, Jonas, 1 500 000, Karolinska InstitutetFuna, Keiko, 600 000, Göteborgs universitetFuxe, Jonas, 500 000, Karolinska InstitutetFürst, Carl Johan, 400 000, Karolinska Institutet

Gabrielsson, Susanne, 500 000, Karolinska InstitutetGaroff, Henrik, 800 000, Karolinska InstitutetGedda, Lars, 500 000, Uppsala universitetGerwins, Pär, 500 000, Uppsala universitetGirnita, Leonard, 650 000, Karolinska InstitutetGisselsson Nord, David, 600 000, Lunds universitetGiwercman, Aleksander, 500 000, Lunds universitetGlimelius, Bengt, 2 000 000, Uppsala universitetGrandér, Dan, 800 000, Karolinska InstitutetGrandien, Alf, 500 000, Karolinska InstitutetGrankvist, Kjell, 550 000, Umeå universitetGrundström, Thomas, 1 250 000, Umeå universitetGrönberg, Henrik, 500 000, Karolinska InstitutetGrönberg, Henrik, 1 750 000, Karolinska InstitutetGullberg, Urban, 600 000, Lunds universitetGustafsson, Claes, 1 500 000, Göteborgs universitetGustafsson, Jan-Åke, 1 500 000, Karolinska InstitutetGustavsson, Bengt, 600 000, Göteborgs universitetGyllensten, Ulf, 1 500 000, Uppsala universitet

Haglind, Eva, 500 000, Göteborgs universitetHall, Per, 850 000, Karolinska InstitutetHallberg, Bengt, 600 000, Umeå universitetHallberg, Einar, 400 000, Stockholms universitetHammar, Niklas, 500 000, Karolinska InstitutetHammarsten, Ola, 1 000 000, Göteborgs universitetHansson, Gunnar C, 850 000, Göteborgs universitetHansson, Johan, 600 000, Karolinska InstitutetHansson, Mats, 600 000, Uppsala universitetHaraldsson, Börje, 500 000, Göteborgs universitetHassan, Moustapha, 450 000, Karolinska Institutetvon Heijne, Gunnar, 1 300 000, Stockholms universitetHeldin, Paraskevi, 500 000, Ludwiginstitutet, UppsalaHelleday, Thomas, 500 000, Stockholms universitetHelleday, Thomas, 1 500 000, Stockholms universitetHellstrand, Kristoffer, 1 000 000, Göteborgs universitetHellström, Mats, 800 000, Uppsala universitetHellström-Lindberg, Eva, 1 500 000, Karolinska InstitutetHenriksson, Roger, 1 050 000, Umeå universitetHenter, Jan-Inge, 600 000, Karolinska InstitutetHermanson, Ola, 1 000 000, Karolinska InstitutetHeuchel, Rainer, 650 000, Karolinska InstitutetHolmberg, Johan, 500 000, Karolinska InstitutetHolmberg, Lars, 1 000 000, Uppsala universitetHolmgren, Arne, 2 050 000, Karolinska InstitutetHolmgren, Lars, 1 300 000, Karolinska InstitutetHu, Li-Fu, 400 000, Karolinska InstitutetHugosson, Jonas, 500 000, Göteborgs universitetHugosson, Jonas, 650 000, Göteborgs universitetHultcrantz, Rolf, 400 000, Karolinska InstitutetHultmark, Dan, 800 000, Umeå universitetHögbom, Martin, 500 000, Stockholms universitetHöglund, Anna T, 300 000, Uppsala universitetHöglund, Mattias, 800 000, Lunds universitetHöglund, Petter, 600 000, Karolinska InstitutetHöög, Christer, 1 800 000, Karolinska Institutet

Ibanez, Carlos, 2 050 000, Karolinska InstitutetIngelman-Sundberg, Magnus, 650 000, Karolinska Institutet

Jacobsson, Anders, 500 000, Stockholms universitetJacobsson, Lars, 1 000 000, Göteborgs universitetJakobsson, Johan, 500 000, Lunds universitetJemth, Per, 500 000, Uppsala universitetJenssen, Dag, 400 000, Stockholms universitetJernberg Wiklund, Helena, 1 000 000, Uppsala universitetJernström, Helena, 550 000, Lunds universitetJirström, Karin, 550 000, Lunds universitetJohansson Lindbom, Bengt, 500 000, Lunds universitetJohansson, Bertil, 1 550 000, Lunds universitetJohansson, Birgitta, 650 000, Uppsala universitetJohansson, Erik, 850 000, Umeå universitetJohansson, Jan-Erik, 400 000, Örebro universitetJohansson, Karin, 500 000, Lunds universitetJohansson, Staffan, 600 000, Uppsala universitetJohnsen, John Inge, 400 000, Karolinska Institutet


Jonsson, Ann-Beth, 500 000, Stockholms universitetJoseph, Bertrand, 600 000, Karolinska InstitutetJönsson, Göran, 500 000, Lunds universitetJönsson, Jan-Ingvar, 500 000, Linköpings universitetJörnvall, Hans, 400 000, Karolinska Institutet

Kanduri, Chandrasekhar, 1 000 000, Uppsala universitetKarlsson, Anna, 850 000, Karolinska InstitutetKarlsson, Mats, 1 050 000, Uppsala universitetKarlsson, Mikael, 500 000, Karolinska InstitutetKarlsson, Mikael, 500 000, Umeå universitetKarlsson, Stefan, 1 500 000, Lunds universitetKiessling, Rolf, 500 000, Karolinska InstitutetKiessling, Rolf, 1 500 000, Karolinska InstitutetKjellén, Lena, 600 000, Uppsala universitetKlein, Eva, 700 000, Karolinska InstitutetKlein, Georg, 800 000, Karolinska InstitutetKreicbergs, Ulrika, 650 000, Karolinska InstitutetKreuger, Johan, 550 000, Uppsala universitetKärre, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet

Lagergren, f d Viklund, Pernilla, 400 000, Karolinska InstitutetLagergren, Jesper, 1 500 000, Karolinska InstitutetLain, Sonia, 850 000, Karolinska InstitutetLambe, Mats, 400 000, Karolinska InstitutetLambert, Paul, 500 000, Karolinska InstitutetLampic, Claudia, 400 000, Karolinska InstitutetLandberg, Göran, 500 000, Lunds universitetLandberg, Göran, 1 500 000, Lunds universitetLandström, Marene, 500 000, Uppsala universitetLandström, Marene, 650 000, Uppsala universitetLangel, Ulo, 500 000, Stockholms universitetLarsson, Catharina, 1 500 000, Karolinska InstitutetLarsson, Christer, 1 050 000, Lunds universitetLarsson, Jonas, 800 000, Lunds universitetLarsson, Lars-Gunnar, 1 050 000, Karolinska InstitutetLarsson, Nils-Göran, 800 000, Karolinska InstitutetLarsson, Ola, 500 000, Karolinska InstitutetLarsson, Olle, 1 550 000, Karolinska InstitutetLarsson, Rolf, 1 000 000, Uppsala universitetLe Blanc, Katarina, 1 000 000, Karolinska InstitutetLeandersson, Karin, 500 000, Lunds universitetLeandersson, Tomas, 600 000, Lunds universitetLehmann, Sören, 600 000, Karolinska InstitutetLehtiö, Janne, 450 000, Karolinska InstitutetLendahl, Urban, 1 500 000, Karolinska InstitutetLennartsson, Johan, 400 000, Ludwiginstitutet, UppsalaLewensohn, Rolf, 1 250 000, Karolinska InstitutetLi, Chunde, 400 000, Karolinska InstitutetLi, Jin-ping, 500 000, Uppsala universitetLiao Persson, Jenny, 600 000, Lunds universitetLiedberg, Fredrik, 400 000, Lunds universitetLilja, Hans, 1 550 000, Lunds universitetLind, Pehr, 400 000, Karolinska InstitutetLindblad-Toh, Kerstin, 600 000, Uppsala universitet

Lindblom, Annika, 500 000, Karolinska InstitutetLindblom, Annika, 1 500 000, Karolinska InstitutetLindegren, Sture, 400 000, Göteborgs universitetLinden, Sara, 400 000, Göteborgs universitetLinder, Stig, 800 000, Karolinska InstitutetLindqvist, Arne, 500 000, Karolinska InstitutetLiu, Kui, 800 000, Umeå universitetLjungberg, Börje, 500 000, Umeå universitetLjunggren, Hans-Gustaf, 1 300 000, Karolinska InstitutetLund, Eva, 600 000, Linköpings universitetLundberg Giwercman, Yvonne, 650 000, Lunds universitetLundberg, Peter, 400 000, Linköpings universitetLundeberg, Joakim, 500 000, Kungl Tekniska HögskolanLundell, Lars, 200 000, Karolinska InstitutetLundholm, Kent, 800 000, Göteborgs universitetLundmark, Richard, 550 000, Umeå universitetLundqvist, Andreas, 500 000, Karolinska InstitutetLycke, Nils, 800 000, Göteborgs universitet

Malmberg, Karl-Johan, 500 000, Karolinska InstitutetMalmström, Per-Uno, 500 000, Uppsala universitetManjer, Jonas, 600 000, Lunds universitetMannervik, Bengt, 400 000, Uppsala universitetMannervik, Mattias, 850 000, Stockholms universitetMartinsson, Tommy, 800 000, Göteborgs universitetMartling, Anna, 600 000, Karolinska InstitutetMassoumi, Ramin, 650 000, Lunds universitetMasucci, Maria, 2 000 000, Karolinska InstitutetMelin (f d Malmer), Beatrice, 500 000, Umeå universitetMertens, Fredrik, 1 050 000, Lunds universitetMincheva-Nilsson, Lucia, 500 000, Umeå universitetMitelman, Felix, 500 000, Lunds universitetMiyazono, Kohei, 400 000, Ludwiginstitutet, UppsalaMolin, Göran, 400 000, Lunds universitetMoustakas, Aristidis, 500 000, Ludwiginstitutet, UppsalaMoustakas, Aristidis, 1 000 000, Ludwiginstitutet, UppsalaMuhr, Jonas, 550 000, Karolinska InstitutetMårtensson-Bopp, Inga-Lill, 650 000, Göteborgs universitet

Nelander, Sven, 550 000, Göteborgs universitetNilbert, Mef, 1 050 000, Lunds universitetNilsson, Gunnar, 850 000, Karolinska InstitutetNilsson, Jonas, 600 000, Umeå universitetNilsson, Mikael, 550 000, Göteborgs universitetNilsson, Ola, 600 000, Göteborgs universitetNilsson, Sten, 1 250 000, Karolinska InstitutetNistér, Monica, 800 000, Karolinska InstitutetNordin, Karin, 500 000, Uppsala universitetNordling, Margareta, 400 000, Göteborgs universitetNordlund, Pär, 1 750 000, Karolinska InstitutetNylander, Karin, 650 000, Umeå universitet

Ohlsson, Rolf, 2 000 000, Karolinska InstitutetOkret, Sam, 950 000, Karolinska InstitutetOlsson, Anna-Karin, 550 000, Uppsala universitetOlsson, Håkan, 1 000 000, Lunds universitet


Olsson, Inge, 800 000, Lunds universitetOrlova, Anna, 450 000, Uppsala universitetPalmer, Ruth, 800 000, Umeå universitetPalmqvist, Richard, 850 000, Umeå universitetPanaretakis, Theocharis, 500 000, Karolinska InstitutetPan-Hammarström, Qiang, 650 000, Karolinska InstitutetPatarroyo, Manuel, 500 000, Karolinska InstitutetPaulsson, Kajsa, 500 000, Lunds universitetPawitan, Yudi, 400 000, Karolinska InstitutetPejler, Gunnar, 600 000, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)Percipalle, Piergiorgio, 500 000, Karolinska InstitutetPereira, Teresa, 450 000, Karolinska InstitutetPeterson, Curt, 1 300 000, Linköpings universitetPettersson, Sven, 600 000, Karolinska InstitutetPietras, Kristian, 600 000, Karolinska InstitutetPilon, Marc, 500 000, Göteborgs universitetPoellinger, Lorenz, 1 500 000, Karolinska InstitutetPåhlman, Lars, 500 000, Uppsala universitetPåhlman, Sven, 1 500 000, Lunds universitet

Quiding-Järbrink, Marianne, 600 000, Göteborgs universitet

Rasmussen, Birgit Holritz, 250 000, Umeå universitetReilly, Marie, 600 000, Karolinska InstitutetRenné, Thomas, 500 000, Karolinska InstitutetRing, Lena, 650 000, Uppsala universitetRingdén, Olle, 1 650 000, Karolinska InstitutetRingnér, Markus, 500 000, Lunds universitetRoberg, Karin, 400 000, Linköpings universitetRolny, Charlotte, 800 000, Uppsala universitetRonne, Hans, 550 000, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)Roos, Göran, 1 000 000, Umeå universitetRosén, Anders, 850 000, Linköpings universitetRosenquist Brandell, Richard, 1 000 000, Uppsala universitetRovira, Carlos, 500 000, Lunds universitetRubin, Kristofer, 1 000 000, Uppsala universitetRydén, Lisa, 500 000, Lunds universitetRydén, Mikael, 550 000, Karolinska InstitutetRönnstrand, Lars, 800 000, Lunds universitet

Saal, Lao, 500 000, Lunds universitetSamakovlis, Christos, 1 500 000, Stockholms universitetSandberg, Johan, 450 000, Karolinska InstitutetSander, Birgitta, 500 000, Karolinska InstitutetSangfelt, Olle, 500 000, Karolinska InstitutetSangfelt, Olle, 650 000, Karolinska InstitutetSchlisio, Susanne, 500 000, Ludwiginstitutet, StockholmSchulte, Gunnar, 450 000, Karolinska InstitutetSchwartz, Stefan, 600 000, Lunds universitetSegersvärd, Ralf, 200 000, Karolinska InstitutetSelivanova, Galina, 1 750 000, Karolinska InstitutetShoshan, Maria, 600 000, Karolinska InstitutetSigvardsson, Mikael, 1 300 000, Linköpings universitetSimon, Andras, 500 000, Karolinska InstitutetSimonsson, Tomas, 450 000, Göteborgs universitetSitnicka, Ewa, 800 000, Lunds universitet

Sjöberg, Britt-Marie, 800 000, Stockholms universitetSjöblom, Tobias, 400 000, Uppsala universitetSjöblom, Tobias, 500 000, Uppsala universitetSjögren, Camilla, 850 000, Karolinska InstitutetSjölander, Anita, 800 000, Lunds universitetSkogseid, Britt, 850 000, Uppsala universitetSmith, Edvard, 800 000, Karolinska InstitutetSollerbrant, Kerstin, 400 000, Karolinska InstitutetSparén, Pär, 500 000, Karolinska InstitutetSpillmann, Dorothe, 500 000, Uppsala universitetStattin, Pär, 600 000, Umeå universitetSteineck, Gunnar, 1 000 000, Göteborgs universitetStenerlöw, Bo, 850 000, Uppsala universitetStenman, Göran, 1 500 000, Göteborgs universitetStenman, Jan, 500 000, Karolinska InstitutetStigbrand, Torgny, 800 000, Umeå universitetStrand, Sven-Erik, 1 250 000, Lunds universitetStröm, Lena, 500 000, Karolinska InstitutetStrömblad, Staffan, 1 250 000, Karolinska InstitutetStåhl, Stefan, 500 000, Kungl Tekniska HögskolanStåhlberg, Freddy, 500 000, Lunds universitetStål, Olle, 1 250 000, Linköpings universitetSun, Xiao-Feng, 1 000 000, Linköpings universitetSundfeldt, Karin, 500 000, Göteborgs universitetSundström Poromaa, Inger, 400 000, Uppsala universitetSunnerhagen, Maria, 650 000, Linköpings universitetSunnerhagen, Per, 500 000, Göteborgs universitetSvanborg, Catharina, 1 250 000, Lunds universitetSwartling, Fredrik, 500 000, Uppsala universitetSvennerholm, Ann-Mari, 650 000, Göteborgs universitetSyvänen, Ann-Christine, 700 000, Uppsala universitetSzekely, Laszlo, 600 000, Karolinska InstitutetSällberg, Matti, 650 000, Karolinska InstitutetSöderberg-Nauclér, Cecilia, 600 000, Karolinska Institutet

Taipale, Jussi, 2 000 000, Karolinska Institutetten Dijke, Peter, 400 000, Ludwiginstitutet, UppsalaTeneberg, Susann, 500 000, Göteborgs universitetTennvall, Jan, 800 000, Lunds universitetTheopold, Ulrich, 500 000, Stockholms universitetThor, Stefan, 1 050 000, Linköpings universitetTiensuu Janson, Eva, 650 000, Uppsala universitetTishelman, Carol, 800 000, Karolinska InstitutetToftgård, Rune, 2 000 000, Karolinska InstitutetTolmachev, Vladimir, 800 000, Uppsala universitetTreuter, Eckardt, 500 000, Karolinska InstitutetTryggvason, Karl, 1 250 000, Karolinska InstitutetTuck, Simon, 500 000, Umeå universitetTuresson, Ingela, 600 000, Uppsala universitetTydén, Tanja, 300 000, Uppsala universitetTötterman, Thomas, 1 250 000, Uppsala universitet

Uhrbom, Lene, 800 000, Uppsala universitetUv, Anne, 450 000, Göteborgs universitet

Wadell, Göran, 850 000, Umeå universitet


Welsh, Michael, 600 000, Uppsala universitetWennerberg, Johan, 800 000, Lunds universitetVennström, Björn, 800 000, Karolinska InstitutetWesterberg, Lisa, 500 000, Karolinska InstitutetWestermark, Bengt, 1 500 000, Uppsala universitetWidengren, Jerker, 400 000, Kungl Tekniska HögskolanWidersten, Mikael, 400 000, Uppsala universitetWidmark, Anders, 1 000 000, Umeå universitetWiklund, Fredrik, 400 000, Karolinska InstitutetWikström, Pernilla, 600 000, Umeå universitetWiman, Klas, 1 500 000, Karolinska InstitutetWinqvist, Ola, 550 000, Karolinska InstitutetVisa, Neus, 600 000, Stockholms universitetWoods, Niels-Bjarne, 500 000, Lunds universitetWrange, Örjan, 800 000, Karolinska InstitutetWright, Anthony, 800 000, Karolinska Institutet

Xu, Dawei, 800 000, Karolinska Institutet

Ye, Weimin, 600 000, Karolinska Institutet

Zackrisson, Björn, 800 000, Umeå universitetZackrisson, Sophia, 650 000, Lunds universitetZetterberg, Anders, 600 000, Karolinska InstitutetZhivotovsky, Boris, 1 000 000, Karolinska Institutet

Åkerström, Göran, 1 250 000, Uppsala universitetÅman, Pierre, 800 000, Göteborgs universitetÅström, Stefan, 600 000, Stockholms universitet

Öberg, Fredrik, 500 000, Uppsala universitetÖsterborg, Anders, 600 000, Karolinska InstitutetÖstlund Farrants, Ann-Kristin, 400 000, Stockholms universitetÖstman, Arne, 500 000, Karolinska InstitutetÖstman, Arne, 1 500 000, Karolinska Institutet

VårdutvecklingsprojektArver, Brita, Stockholm, 500 000 krBergmark, Karin, Göteborg, 600 000 krCarlsson, Maria, Uppsala, 200 000 krLaurell, Göran, Umeå, 600 000 krLimnell-Vanninen, Barbro, Örebro, 300 000 krPergert, Pernilla, Stockholm, 250 000 krWallhult, Elisabeth, Göteborg, 100 000 kr


Bilaga 4.

Tjänster, planeringsgrupper,stipendier med meraProfessurer 2010Westermark, Bengt, Uppsala

Högre cancerforskartjänst/Senior Investigator AwardArnér, Elias, StockholmArsenian Henriksson, Marie, StockholmEssand, Magnus, UppsalaJernberg Wiklund, Helena, UppsalaLarsson, Christer, MalmöMoustakas, Aristidis, UppsalaPalmer, Ruth, UmeåSouchelnytskyi, Serhiy, Stockholm

Cancerforskartjänst/Young Investigator Award Bryder, David, LundCzene, Kamila, StockholmFrisan, Teresa, StockholmGirnita, Leonard, StockholmHedenfalk, Ingrid, LundHellström, Mats, StockholmLiao Persson, Jenny, MalmöLundberg Giwercman, Yvonne, MalmöNilsson, Jonas, UmeåOrlova, Anna, UppsalaPanaretakis, Theocharis, StockholmPietras, Kristian, StockholmRolny, Charlotte, UppsalaSaal, Lao, LundSjöblom, Tobias, UppsalaStröm (f d Berggren), Lena, StockholmUhrbom, Lene, UppsalaWikström, Pernilla, Umeå

Klinisk cancerforskartjänst (50 %)Akre, Olof, StockholmBjörnstedt, Mikael, Stockholm Hansson, Johan, StockholmHöglund, Petter, StockholmSander Birgitta, StockholmMartling, Anna, Stockholm

Forskarmånader för kliniker Bergmark, Karin, Göteborgs universitetBill-Axelson, Anna, Uppsala universitetBratt, Ola, Lunds universitetBrorson, Håkan, Lunds universitet

Brune, Mats, Göteborgs universitetEnblad, Gunilla, Uppsala universitetGirnita, Ada, Karolinska InstitutetJerkeman, Mats, Lunds universitetJohansson, Karin, Lunds universitetJonsson, Håkan, Umeå universitetLagercrantz, Svetlana, Karolinska InstitutetLehmann, Sören, Karolinska InstitutetLundin, Jeanette, Karolinska InstitutetMicke , Patrick, Uppsala universitetNilsson, Björn, Lunds universitetPalmqvist, Lars, Göteborgs universitetRydén, Lisa, Lunds universitetSundfeldt, Karin, Göteborgs universitetTennvall, Jan, Lunds universitetUngerstedt, Johanna, Karolinska InstitutetWallström, Peter, Lunds universitetWennerberg, Johan, Lunds universitetZackrisson, Sophia, Lunds universitetZedenius, Jan, Karolinska Institutet

Postdoktortjänst Fredlund, Erik, LundGöndör, Anita, StockholmJakobsson, Lars, StockholmJohansson, Sofia, Stockholm Kolterud, Åsa, StockholmLock, John, Stockholm Nyman, Ulrika, Stockholm Orre, Lukas, Stockholm Sehat, Bita, StockholmSing, Umashankar, UppsalaSwartling, Fredrik, UppsalaThakur, Noopur, Uppsala Qian, Hong, Linköping

Anordnande av kongresserForssell-Aronsson, Eva, Göteborgs universitetJörnvall, Hans, Karolinska InstitutetKarlsson, Roger, Stockholms universitetKogner, Per, Karolinska InstitutetMahteme, Haile, Uppsala universitetMalmberg, Karl-Johan, Karolinska InstitutetNilsson, Gunnar, Karolinska InstitutetNilsson, Sten, Karolinska InstitutetPanaretakis, Theocharis, Karolinska InstitutetZhivotovsky, Boris, Karolinska Institutet


Planeringsgrupper Alvegård, Thor, Lunds universitetBergh, Jonas, Karolinska InstitutetCarlsson, Jörgen, Uppsala universitetCohn Cedermark, Gabriella, Karolinska InstitutetEdsjö, Anders, Lunds universitetEnblad, Gunilla, Uppsala universitetErnberg, Ingemar, Karolinska InstitutetFernö, Mårten, Lunds universitetHansson, Johan, Karolinska InstitutetHellström-Lindberg, Eva, Karolinska InstitutetKristoffersson, Ulf, Lunds universitetLind, Pehr, Karolinska InstitutetNilsson-Ehle, Herman, Göteborgs universitetPåhlman, Lars, Uppsala universitetRosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitetStattin, Pär, Umeå universitetWagenius, Gunnar, Uppsala universitet

ResebidragArsenian Henriksson, Marie, Karolinska Institutet

Badin, Margherita, Karolinska InstitutetBelikov, Sergey, Karolinska InstitutetBiasiotto, Roberta, Karolinska InstitutetBoije, Maria, Uppsala universitet

Caglayan, Demet, Uppsala universitetCaramuta, Stefano, Karolinska InstitutetCarén, Helena, Göteborgs universitet

De Petris, Luigi, Karolinska InstitutetDimberg, Anna, Uppsala universitetDunberger, Gail, Karolinska Institutet

Elsir, Tamador, Karolinska InstitutetEntesarian, Miriam, Karolinska Institutet

Flaberg, Emilie, Karolinska InstitutetForslund, Ola, Lunds universitetFriman, Tomas, Uppsala universitet

Golovko, Anna, Uppsala universitetGustafsson, Renata, Lunds universitet

Halldorsdottir, Anna Margret, Uppsala universitetHarbst, Katja, Lunds universitetHejll, Eduar, Karolinska Institutet

Ivansson, Emma, Uppsala universitet

Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala universitetJiang, Yiwen, Uppsala universitetJönsson, Jan-Ingvar, Linköpings universitet

Kharazi, Shabnam, Lunds universitetKlein, Eva, Karolinska InstitutetKoch, Sina, Uppsala universitet

Larsson, Lars-Gunnar, Karolinska InstitutetLeja, Justyna, Uppsala universitetLotfi, Kourosh, Linköpings universitet

Mansouri, Mahmoud, Uppsala universitetMoll, Guido, Karolinska InstitutetMurray, Fiona, Uppsala universitet

Nilsson, Helén, Karolinska InstitutetNilsson, Marie, Karolinska InstitutetNordlund, Jessica, Uppsala universitetNordström, Fredrik, Lunds universitet

Olsson, Richard, Karolinska InstitutetOmazic, Brigitta, Karolinska Institutet

Petersson, Lena-Marie, Karolinska InstitutetPõlajeva, Jelena, Uppsala universitet

Ringdén, Olle, Karolinska InstitutetRoshanai, Afsaneh, Uppsala universitetRuusala, Aino, Ludwiginstitutet, Uppsala

Sadeghi, Arian, Uppsala universitetSherwood, Victoria, Lunds universitetSjöström, Sylvia, Karolinska Institutet

Tishelman, Carol, Karolinska Institutet

Unga, Johan, Uppsala universitet

Warsito, Dudi, Karolinska InstitutetWasik, Agata Magdalena, Karolinska InstitutetWennerberg, Johan, Lunds universitetWestermark, Ulrica, Karolinska InstitutetVidovic, Karina, Lunds universitetWrange, Örjan, Karolinska Institutet

Yingbo, Lin, Karolinska Institutet

Zandi, Sasan, Linköpings universitet

Stipendier för vårdpersonalAhlgren, Lennart, VästeråsAhlin, Anette, LjungbyAndersson, Yvonne, KarlstadAndersson, Åsa G, StockholmAsadi Nejad, Anahita, Uppsala

Bennet, Susanne, StockholmBerggren, Ellen, LundBergholcs, Solveig, StockholmBergström, Charlotta, StockholmBladfält, Anita, MoraBrask, Åsa, GävleBroomé, Cecilia, MalmöBusk, Margareta, VästeråsByström, Malin, Sundsvall


Bäckstedt, Petra, Finspång

Carlsson, Helen, VisbyCarlsson, Helena, Växjö

Dahlberg, Marie, KöpingDamsgaard Jensen, Pia, StockholmDellson, Pia, Lund

Edman Ahlbom, Bodil, StockholmEhn, Ulrika, GävleEngstrand (f d Karlsson), Elin, GöteborgEricson, Agneta, KungsbackaEriksson, Karin, Stockholm

Fransson, Ann, StockholmFredriksson, Mari, VästeråsFrid, Marianne, LundFrymark, Ulla, Stockholm

Guedj, Georges, LundGulde, Ingrid, Södertälje

Hammersley-Paulsson, Elizabeth, SollentunaHedin Larsson, Ylva, LundHelgesson, Helene, FinspångHildonen, Ann-Sofie, AvestaHillbom Jandèr, Johanna, StockholmHillborg, Kerstin, Stockholm

Jablonski, Inga-Lill, VästeråsJohansson, Birgitta, AvestaJohansson, Leif, MalmöJohansson, Lisa, StockholmJohansson, Marie, StockholmJohnsson, Anna, LundJönsson, Anneli, Linköping

Karlsson, Ann-Charlotta, TierpKarlsson, Birgit, MjölbyKarlsson, Sofie, Täby KyrkbyKisch, Annika, LundKjeller, Ibolya, Hisings-BackaKleist-Lind, Margareta, UppsalaKnöös, Marlene, MalmöKotte, Melissa, StockholmKönig, Monika, Stockholm

Larsson, Agneta, VästeråsLarsson, Birgitta, KarlstadLarsson, Carin, SödertäljeLarsson, Eva-Lena, KöpingLarsson, Lena, GävleLidén, Kerstin, SolnaLindell, Towe, GävleLindgren, Bo, JönköpingLjunggren, Åse, HalmstadLundberg, Åsa, Skutskär

Lundgren, Helena, SolnaLundgren, Karin, StockholmLundin, Lenita, Stockholm

Magnusson, Andrea, KristianstadMyrvold Rooth, Elisabeth, Stockholm

Nilsson, Annika, Täby KyrkbyNilsson, Lena, UmeåNordholm, Kristin, TäbyNylander, Ruth, Helsingborg

Olsson, Anette, Skutskär

Persson, Anna, LidköpingPersson, Ann-Charlott, LundPettersson, Eva, VästeråsPettersson, Jennie, VästeråsPistora, Lotta, LundPlatek, Ylva, KarlstadPorserud, Andrea, Stockholm

Qvarnström, Johanna, Stockholm

Rolin, Eva, LundRooth, Anneli, VäxjöRundgren, Jonas, StockholmRundström, Carina, Stockholm

Sjöberg, Caroline, HelsingborgSjögren, Sofia, VästeråsSkagerlind, Lars, UmeåSkora, Jeanette, JönköpingSlight, Yvonne, HelsingborgSodell, Marie, StockholmStenquist, Carina, LudvikaStrömberg, Mats, Stockholm

Teglund, Solveig, UmeåThorneus, Barbro, UmeåThunberg, Maria, StockholmThyberg, Gunilla, KarlstadTroeng, Margareta, LundTrogen, Maria, Ludvika

Uddbom, Eleonor, Stockholm

Wahlbeck, Liselotte, HalmstadWanhainen, Åsa, SödertäljeWedenby, Camilla, GöteborgWedmark, Christina, LundWesth, Kit, Hisings BackaWestling, Kristina, VästeråsWåhlander, Malin, Karlstad

Åberg, Pirjo, Karlstad

Ödman, Anna, Finspång


Bilaga 5.

Anslag från NCU 2010 (Nordisk Cancerunion)

Utdelade projektanslag till fyra svenska forskare i nordiska samarbetsprojekt

Kari Hemminki, Lund 80 000 Euro“Collaboration on familial cancer in the Nordic countries” Eva Hellström-Lindberg, Stockholm (KI) 50 000 Euro“Investigator-initiated Nordic MDS group GCP trials to improveoutcome for patients with MDS and associated leukemias andincreasing biological understanding through establishmentof a Nordic experimental platform”

Ulf-Henrik Mellqvist, Göteborg 30 000 Euro”Nordic myeloma study group (NMSG)- organisation and trials”

Richard Rosenquist, Uppsala 30 000 Euro“Comprehensive molecular screening and large-scale data integration in a population-based cohort of chronic lymphocytic leukemia”

Summa: 190 000 Euro


Bilaga 6.

Styrande organ med merai Cancerfonden

Styrelseledamöter Bengt Holgersson, ordf, f d landshövdingUlrik Ringborg, vice ordf, professorGöran Edbom, verksamhetschef, läkareTor Ekman, docent, överläkare Ingemar Ericson, docentElisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachefTeddy Falkenek, senior vice presidentLeif Håkansson, f d förbundsordförandeLars Kylberg, direktörPia Lindeskog, dr med vet, avdelningschefBarbro Westerholm, professor, riksdagsledamot

SuppleanterBirgitta Hellgren, ekonomEvert Karlsson, direktörLena Lageson, avdelningschefElisabet Lidbrink, överläkareBirgitta Lindholm, biolog, clinical project managerÅke Näslund, ledamot ILCOMarina Olsson, sjukhusdirektör, sjuksköterska Rune Toftgård, professor

Ledamöter utan rösträttBengt Westermark, professor, ordf i Cancerfondens forskningsnämnd Thomas Halvorsen, direktör, ordf i Cancerfondens finansnämnd

Valberedning för styrelsenMarianne af Malmborg, ordförandeAnders Ekbom Yvonne IngmanKristina Malm JanssonBo Nordenskjöld

ArbetsutskottBengt HolgerssonUlrik RingborgUrsula TengelinOrdförandena i Cancerfondens forsknings- och finansnämnd är ständigt adjungerande ledamöter.

RevisorerAnders Malmeby, auktoriserad revisorInger Persson, revisorRevisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisorLena Morgan, förbundsombudsman

Kansliets ledningsgruppUrsula Tengelin, generalsekreterareSara Brodahl, avdelningschef Insamling och marknadskommunikationMarie Hammargren, avdelningschef Opinion och kunskapsspridningThord Norberg, avdelningschef Ekonomi

Finansnämnden 2010Thomas Halvorsen, ordförandeDan AnderssonWilliam af SandebergBengt Telland


Cancerfondens forskningsnämnd 2010-04-01–2011-03-31

Ledamöter Personliga suppleanter

Bengt Westermark, ordf, UU Mef Nilbert, v ordf, LU Rolf Larsson, UU Håkan Ahlman, GU Sven-Erik Strand, LUJohan Askling, KI Elsebeth Lynge, Köpenhamn Christer Betsholtz, KI Staffan Strömblad, KIThomas Borén, UmU Jure Piskur, LU Joakim Dillner, KI Pär Stattin, UmUGöran Edbom, styrelserepresentant Ingemar Ericson, styrelserepresentantYlva Engström, SU Ingela Turesson, UUEva Hellström-Lindberg, KI Klas Kärre, KIAnn-Beth Jonsson, SU Louise von Essen, UUGöran Landberg, LU Åke Borg, LU Thomas Lindahl, GB Lorenz Poellinger, KIPia Lindeskog, styrelserepresentant Elisabeth Lidbrink, KI, styrelserepresentantKent Lundholm, GU Bengt Jeppsson, LUMaria Masucci, KI Galina Selivanova, KI Ingalill Rahm Hallberg, LU Karin Nordin, UU Göran Roos, UmU Fredrik Öberg, UUHans Starkhammar, LiU Sussanne Börjeson, LiUMagnus Stenbeck, KI/SoS Ingrid Schmidt, SoS Catharina Svanborg, LU Rolf Ohlsson, KI Elisabeth Åvall Lundqvist, KI Johan Hansson, KI

Claes Gustafsson, adjungerad ledamot, ordförande i Pk B1Per-Åke Andreason, adjungerad ledamot, stipendiekommitténs ordförande

UU: Uppsala universitetKI: Karolinska InstitutetLU: Lunds universitetGU: Göteborgs universitetUmU: Umeå universitetLiU: Linköpings universitetSoS: Socialstyrelsen

Forskningsnämndens arbetsutskottBengt Westermark, ordförandeHåkan AhlmanJohan AsklingYlva Engström Claes Gustafsson Eva Hellström-LindbergAnn-Beth Jonsson Göran LandbergMef NilbertIngalill Rahm Hallberg

Forskningsnämndens vetenskapliga sekretariatBengt Westermark, Uppsala universitet, professor, ordförandeAnna Karlsson, Karolinska Institutet, professor, vetenskaplig sekreterareYvonne Brandberg, Karolinska Institutet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterareLars Wieslander, Stockholms universitet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterareJan Zedenius, Karolinska Institutet, docent, biträdande vetenskaplig sekreterare

Valberedning för forskningsnämnden 2010Bengt Glimelius, sammankallandeLena Claesson-WelshChrister Höög


Forskningsnämndens prioriteringskommittéer2010-04-01–2011-03-31

A 1 Genetik, hematologi, cellbiologi Dabrosin, Charlotta (LiU)Fioretos, Thoas, v ordf (LU)Grandér, Dan (KI)Helleday, Thomas (SU)Hellström-Lindberg, Eva, ordf (KI)Martinsson, Tommy (GU)Sjögren, Camilla (KI)Tötterman, Thomas (UU)

A 2 Patologi, translationell forskning Blomgren, Klas (GU) Jernberg-Wiklund, Helena (UU)Landberg, Göran, ordf (LU) Ljunggren, Hans-Gustaf (KI)Nilsson, Sten, v ordf (KI) Palmqvist, Richard (UmU)Åman, Pierre (GU)Östman, Arne (KI)

B 1 Genreglering, biokemi, strukturbiologiArsenian Henriksson, Marie (KI)Gustafsson, Claes, ordf (GU) Larsson, Christer (LU)Palmer, Ruth (UmU)Strömblad, Staffan, v ordf (KI)Sunnerhagen, Maria (LiU)Syvänen, Ann-Christine (UU)Åström, Stefan (SU)

B 2 Modellorganismer, utvecklingsbiologi, systembiologiAxelsson, Håkan (LU)Bergö, Martin (GU) Edlund, Helena (UmU)Engström, Ylva, ordf (SU) Holmgren, Lars (KI)Lendahl, Urban, v ordf (KI)Sigvardsson, Mikael (LiU)Thor, Stefan (LiU)

C Experimentell och klinisk immunologi, mikrobiologi och celltransplantationErnberg, Ingemar (KI)Essand, Magnus (UU)Hellstrand, Kristoffer, v ordf (GU)

Hultmark, Dan (UmU)Jonsson, Ann-Beth, ordf (SU)Schwartz, Stefan (UU)Severinson, Eva (SU)

D Klinisk cancerforskning, klinisk och experimentell farmakologi Bjartell, Anders (LU)Hultcrantz, Rolf (KI)Larsson, Rolf, v ordf (UU)Nilbert, Mef, ordf (LU) Nygren, Peter (UU)Rosenquist, Richard (UU)Shoshan, Maria (KI)

E Klinisk cancerforskning, radiologi, strålningsbiologiAhlman, Håkan, ordf (GU) Le Blanc, Katarina (KI)Linder, Stig (KI)Malmström, Per-Uno (UU)Påhlman, Lars (UU)Stenerlöw, Bo (UU)Strand, Sven-Erik, v ordf (LU)

F Klinisk cancerforskning, medi-cinsk och klinisk epidemiologi, biostatistikAskling, Johan, ordf (KI) Grotmol, Tom (Oslo)Lynge, Elsebeth, v ordf (Köpenhamn)Michaëlsson, Karl (UU)Nyström, Lennarth (UmU)Peltomäki, Päivi (Helsingfors)Stattin, Pär (UmU)Stenbeck, Magnus (KI) Wolk, Alicja (KI) G Vårdvetenskap Alexandersson, Kristina (KI)Bergmark, Karin (GU)Fürst, Carl-Johan (KI)Johansen, Christoffer (Köpenhamn)Nordin, Karin, v ordf (UU)Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU)

Forskningsnämndens sakkunniggrupper 2010

Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Young Investigator AwardMaria Masucci, sammankallandeJohan Askling Peter Carlsson Richard Rosenquist-Brandell

Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Senior Investigator AwardGöran Landberg, sammankallandeYlva EngströmHelena Jernberg-WiklundAnders Rosén

Sakkunniggruppen för bedömning av Klinisk cancerforskartjänst (50 %)Mef Nilbert, sammankallandeHåkan AhlmanCharlotta Dabrosin

Sakkunniggruppen för bedömning av Postdoktortjänst Stefan Björklund, sammankallandeEva Forssell-AronssonChrister Höög

Stipendiekommittén Per-Åke Andreason, ordförandeEva Gustafsson, vice ordförandeIris GöthbergMaria HellbomMargareta LarssonGöran LaurellAnna MillbergAnn-Louise Olsson

UU: Uppsala universitetKI: Karolinska InstitutetLU: Lunds universitetGU: Göteborgs universitetUmU: Umeå universitetLiU: Linköpings universitet


FRII:s kvalitetskod

1. Övergripande principer 1.1–1.5 Organisationens värdegrund

2. Förhållningssätt till omvärlden2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartner

2.3 Betydande samarbetspartner (andra org, myndigheter, företag)

2.4 Krav på samarbetspartner

2.5 Motverka oegentligheter

3. Mål och måluppfyllelse3.1 Målen utifrån vision, värderingar och ända-mål som omsätts till aktiviteter

3.2 Utvärderar målen

3.3 Redovisning av måluppfyllelse

Följs

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

Vision

Huvudmän som högsta be-slutande organFör övrigt oberoende

Riktlinjer för leverantörer, sponsorer och samarbets-partner

Sponsorer och samarbets-partner

Riktlinjer för leverantörer, sponsorer och samarbets-partner

Attestordning, regler för fir-mateckning och inköp, krav på leverantörer, leveransbe-dömning, personalhandbok samt övriga riktlinjer

VerksamhetsplanUppföljning per månad, ter-tial och år

Uppföljning per månad, ter-tial och år

Mål och utfall per månad, tertial och år

Hur informationen finns tillgänglig

Årsberättelse, cancerfonden.se

Årsberättelse

Styrdokument

Årsberättelsecancerfonden.se

Styrdokument

Styrdokument

StyrdokumentLednings- ochstyrelsedokument

Lednings- ochstyrelsedokument

Lednings- ochstyrelsedokumentMånadsrapporter till medar-betare och styrelse

Bilaga 7.

Cancerfondens kodrapportSyftet med FRII:s kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationer i insamlingsbranschen. Kvalitetskoden är ett eget initiativ från insamlingsorganisationerna. Kodrapporten är inte föremål för granskning av Cancerfondens revisorer. Revisorn är dock skyldig att i revisionsberättelsen påtala om kodrapport saknas. Koden gäl-ler för samtliga medlemmar från och med 2009-12-31 och innebär att alla medlemmar ska presentera en kodrapport. Cancerfonden valde att presentera sin första kodrapport i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008.


FRII:s kvalitetskod

4. Styrning, ledning, kontroll4.1 Stadgar och högsta beslutande organet

4.1.1 Stadgar

4.1.2 Högsta beslutande organet – årsmötet

4.1.2.1 Kallelse

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro på års-mötet

4.1.2.3 Genomförande – styrelsens ordförande ska inte vara ordförande. Justerare ska inte vara ledamot eller anställd

4.1.2.4 Protokoll

4.2 Tillsättning av styrelse och revisorer – Valberedningen

4.2.1 Tillsättning av valberedning

4.2.2 Valberedningens uppgift

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot

4.2.5 Mandatperioder och möjligheter till omval

4.2.6 Information om valberedningen

4.2.7 Information om styrelsen, profil/kompetens och närvaro på styrelsemöten

4.3 Styrelsen

4.3.1 Styrelsens arbetsordning

Följs

Ja

Ja

Ja

Ja

Nej

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

Cancerfondens stadgar an-togs den 20 juni 1951 och ändrades senast den 6 maj 2010

Huvudmannamöte

Berörda kallas till mötet. För kännedom finns den även på cancerfonden.se

Närvaron förtecknas i protokollet

Styrelsens ordförande har valts till ordförande på hu-vudmannamötet

Finns

Valberedning tillsätts på hu-vudmannamöte enligt stadga

Finns i arbetsordning för valberedning

Finns i arbetsordning för valberedning

Följer Svensk Insamlings-kontrolls (SFI) föreskrifter

Stadgar reglerar detta

Valberedningens ledamöter och arbetsordning

Titel samt presentation av valberedningens förslag på ledamöter

Arbetsordning

Hur informationenfinns tillgänglig

cancerfonden.seTrycksak


cancerfonden.se

Protokoll

cancerfonden.se

cancerfonden.se

cancerfonden.se

cancerfonden.se

cancerfonden.se

www.insamlings-kontroll.se

Stadgar, årsberättelse och cancerfonden.se

cancerfonden.se

Årsberättelse

cancerfonden.se


Följs

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

Beslutas på huvudmanna-möte

Mål och utfall per månad, tertial och år

Årsredovisning

Den interna kontrollen har utvärderats utifrån ramver-ket COSO och resultatet har analyserats och inarbetats i verksamhetsplaneringen

Ledningssystemet är ISO-certifierat och innehåller processer och styrande do-kument. Styrande doku-ment som arbetsordningar, attestordning och riktlin-jer för kapitalförvaltning uppdateras årligen och god-känns av styrelsen.Internrevision sker årligen genom att relevanta områ-den väljs ut och granskas.Tertialuppföljning sker med ledningsgruppen där mål-uppfyllelse och avvikelser rapporteras.Styrelserapport skickas från generalsekreteraren till sty-relsen månadsvis.

Månadsbokslut tas fram och rapporteras till styrelsen. Årets finansiella rapporte-ring sker i formav årsredovisning. Proces-serna att ta fram månads- och årsbokslut liksom årsre-dovisning, innefattarolika kontrollmoment som


Årsredovisningprotokoll

ProtokollMånadsrapport

Årsberättelse cancerfonden.se

Interna rapporter

Interna rapporter

Interna rapporter ochårsberättelse

FRII:s kvalitetskod

4.3.2 Styrelsens arvodering

4.3.3 Styrelsens rapportering

4.3.3.1 Redovisning av måluppfyllelse

4.3.3.2 Finansiell rapportering

4.3.4 Intern kontroll

4.3.4.1 Utvärdering av intern kontroll

4.3.4.2 Rapportering om hur den interna kon-trollen är organiserad

4.3.5 Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor

4.3.5.1 Säkerställande av kvaliteten i den finan-siella rapporteringen


FRII:s kvalitetskod

4.3.5.2 Ansvar för verksamheten i ”efterföljande led” (i förekommande fall)

4.3.6 Styrelsens övriga uppgifter

4.3.6.1 Riktlinjer för finansiering m m enligt FRIIs vägledningar avseende placeringspolicy

4.3.6.2 Riskanalys och utvärdering

4.3.6.3 FRIIs Kvalitetskod tillämpas

4.4 Ledande befattningshavare

4.4.1 Instruktion till högsta tjänsteman

4.4.2 Ersättning till ledande befattningshavare

5. Insamling5.1 90-konto

5.2–5.15– Policy/riktlinjer för insamling– Förtroende– Organisationens ansvar– Insamlingens ändamål– Återrapportering– Kostnader– Respekt för givaren– Gåvor till särskilda ändamål– Återbetalning av gåva

Följs

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

genomgås i kvalitetssäkran-de syfte. En löpande kontakt finns med de externa revi-sorerna i samband med att de granskar årsredovisning-en. De externa revisorerna kommunicerar också sina iakttagelser direktgentemot styrelsen en gång om året.

Cancerfonden följer upp forskningsresultat och eko-nomisk uppföljning av forskningsanslagen

Styrelsen fastställer riktlin-jer för Cancerfondens kapi-talförvaltning

Per tertial uppdaterar led-ningsgruppen riskanalysen

Kodrapport

Arbetsordning för general-sekreterare och kansliet

Ledande befattningshavare är generalsekreteraren. Sty-relsen beslutar om ersättning

Innehar 90-konto

Insamlingspolicy


Interna rapporter

Styrdokument

Protokoll

Årsberättelse

Styrdokument

Årsberättelse

cancerfonden.se

Styrdokument


Följs

Ja

Nej

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

– Anställningskontrakt– Personalpolicy– Jämställdhetsplan– Jävpolicy (forsknings-nämnden)– Kollektivavtal– Personalhandbok

Vision, värderingar och mål för Cancerfonden samt per-sonalpolicy

Cancerfonden har endast anställda medarbetare

Personalhandbok Medarbetarenkät BefattningsbeskrivningarUtvecklingssamtal

Ingår i utvecklingssamtal

Vid utvecklingssamtal

Finns

Årsredovisning

Kodrapport i årsberättelse

Auktoriserad revisor väljs av huvudmän

Rapporteringskraven är kommunicerade enligt kva-litetskodens krav


Styrdokument

StyrdokumentProtokoll

Internt dokument

Internt dokument

Årsberättelse



Årsberättelse

Årsberättelse

FRII:s kvalitetskod

– Att tacka nej till gåva– Bild och text i insamlingsarbetet– Minderåriga i insamlingsarbetet– Marknadsföring– Hantering och avyttring i form av fast egen-dom

6. Medarbetare6.1 Riktlinjer för anställda.– Riktlinjer arbetstider/anställningsvillkor– Jämställdhetspolicy– Policy jävsituationer– Policy/riktlinjer lönesättning– Ersättningspolicy/provisions-baserad ersättning?

6.2 Uppföranderegler

6.3 Frivilliga

6.4 Respekt för medarbetarnas rättigheter. Med-arbetarna har rätt att bli behandlade jämlikt och respektfullt och deras mänskliga rättigheter ska respekteras och försvaras. Ledarskapet ska utö-vas professionellt. Ansvar och befogenheter ska följas åt.

6.5 Kompetensutveckling

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal

7. Återrapportering och information7.1 Kodrapport

7.2 Finansiell rapportering – årsredovisning

7.3–7.5 Årsredovisning eller särskild rapport, webbplats eller annan offentlig redovisning

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor

7.7 Revisorns utökade rapporteringsskyldighet

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, CancerfondenProjektledare Anne Lindgren, CancerfondenRedaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37,Jacob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, BertilStrandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli.Illustrationer Gunilla Elam, sid 12–14 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

Cancerfonden grundades på initiativ av två privat-personer, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinno-gillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parol-len ”I kamp mot kräfta”. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlings-organisation efter amerikansk förebild och arran-gerade ett första möte på Grand Hotell i Stock-holm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräft-sjukdomarnas bekämpande, som några år sena-re döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden.

Omslaget

Så här kan du bidra

Trygghet för givaren Cancerfonden– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000

Ge en gåvaDu kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 19 86-0 eller bankgiro 901-9514. På cancer-fonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan även skänka en gåva via sms.

Ge regelbundet och bli LivsviktigVåra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga. Starta ett regelbundet givande på cancerfon-den.se eller ring 020-59 59 59. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge och hur ofta.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Ge en gratulationsgåvaUppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

TestamenteraAtt testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktie-utdelningar och kapitalvinster. Som testa-mentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Bli stödmedlemEtt stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Köp lotter i Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se.

Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet

Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgö-renhetsorganisationer.

Engagera ditt företagSom sponsor till Cancerfonden bidrar ditt före-tag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfon-dens företagsvän.

Spara i fonderDet finns två fonder som stödjer Cancer-fonden: Skandia Cancerfonden och Bancos Humanfond. En procentsats av fondförmö-genheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden.

AktiegåvaÄr du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfon-den.se.

Stora donationerEn stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Bli regelbunden givare — bli LivsviktigVåra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se


Årsberättelse 2010

Cancerfondens årsberättelse 2010

Årsberättelse 2010

Documents