Årsberättelse testeboån 2015

8/20/2019 Årsberättelse Testeboån 2015

1/17

1

2015 installerades en fiskräknare i Testeboån. Årets största lax till vänster och åretsstörsta öring till höger.

FISKEVÅRDSARBETET

I TESTEBOÅN 2015

Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboånsfvof, Kultur & fritid Gävle, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser,Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland och Naturskyddsföreningen. Under2015 har arbetet framförallt handlat om problemen med fiskvandring förbi Strömsbrokraftverk och om uppföljning.

Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. 2013 uppgraderades Testeboån av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), till

vildlaxvatten.

Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån. Dufinner samtliga årsberättelser om du klickar här.

Bernt Moberg

http://berntmoberg.com/fiskevard/testeboan.htmlhttp://berntmoberg.com/fiskevard/testeboan.htmlhttp://berntmoberg.com/fiskevard/testeboan.htmlhttp://berntmoberg.com/fiskevard/testeboan.html


2/17

2

Vattenföringen i Testeboån 2 15

Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m3/s.Medelhögvattenföringen är 65 m3/s.2015 var ett år med små variationer i vattenföringen. Vårfloden kulminerade redan imitten av mars med blygsamma 25 m3/s. Lägsta flödet på 2,6 – 3 m3/s varade underen vecka i början av september. Vattenföringen de tre senaste åren framgår avdiagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen, knapptfyra mil från mynningen i Bottenhavet.

Diagram 1.

Diagram 2.

Diagram 3.

020

40

60

80

m 3 / s

Vattenföring i Testeboån 2015Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen

0

20

40

60

80

m 3 / s

Axeltitel

Vattenföring i Testeboån 2014Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen

0

20

40

60

80

m 3 / s

Axeltitel

Vattenföring i Testeboån 2013.Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.


3/17

3

Kvällen då den nya

fiskräknaren kom på plats.

Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2 15

Inför 2015 byggdes en ny fiskväg genom dammen i Strömsbro. Högst upp i den nyafiskvägen har en fiskräknare med kamera av märket Vaki installerats.

Fiskräknaren kom på plats den 27 augusti. Fiskräknaren ägs av Gävle kommun.Leverantören, Fiskevårdsteknik AB, granskar all data från fiskräknaren och levererarresultat till kommunen. Resultatet omfattar art- och längdfördelning och tid när fiskenpasserar.

Totalt bestod nettouppvandringen 2015 av 54 öringar och 4 laxar. Nedanståendediagram visar dygnsvis nettovandring.

Fiskräknaren har verkligen ökat intresset för fiskevården i Testeboån. Påwww.fiskdata.se kan alla följa fiskvandringen i Testeboån, och i flera andra vattenmed samma typ av fiskräknare. En gång i timmen uppdateras det som visas påfiskdata.se.Fiskräknaren i Testeboån är även försedd antenn för avläsning av pit-tag.

Huruvida laxarna och öringarna som passerar fiskräknaren är av vilt eller odlatursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, granskas av Gävle kommun.2015 var en av öringarna som passerade fiskräknaren fettfeneklippt. (Det sätts inte utnågon fisk i Testeboån. Fettfeneklippt fisk som kommer till Testeboån är alltså utsatt inågot annat vatten.)

http://www.fiskdata.se/http://www.fiskdata.se/http://www.fiskdata.se/


4/17

4

Övrigt runt fiskuppvandringen i Testeboån 2015Mycket talar för att det har vandrat upp relativt mycket lax i Testeboån 2015. Laxensuppvandringssäsong var praktiskt taget över när fiskräknaren kom på plats. Dengamla fällan för uppvandringskontroll revs under vintern, så fram till att fiskräknarenkom på plats skedde ingen kontroll alls av fiskvandringen.

Många vittnar om observationer hela sommaren av lax nedströms Strömsbrokraftverk. Lax ansamlas nedströms kraftverket. Orsaken är att lax, och även öring,har problem att finna det betydligt mindre flödet från fiskvägen i torrfåran.

I takt med den ökande mängden lekvandande laxar och öringar i Testeboånbekräftas fiskens problem att ta sig upp förbi Strömsbro kraftverk. Därtill dras vi medproblemet att kraftverksägaren inte ens tappar den vattenmängd i fiskvägen som ärfastställd i dom.Efter en överenskommelse med kraftverksägaren anlitades Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby under hösten för att mäta upp flödet i fiskvägen. Syftet var att få kunskap

om hur mycket vatten som egentligen släpptes i fiskvägen. Mätningen bekräftade attflödet var mycket mindre än vad det ska vara.

För att få upp lax och öring förbi Strömsbro kraftverk har vi under flera år köptdriftstopp i kraftverket. 2015 köptes driftstopp under de flesta helgerna frånmidsommar t.o.m. oktober. Under driftstoppen tappas nästan hela flödet itorrfåran/fiskvägen. Åtgärden att stoppa kraftverket bedöms vara effektiv. Hur mångalaxar och öringar som passerat tack vare driftstoppen är dock mycket svårt att säga.Driftstoppen 2015 finansierades av sponsring från det lokala näringslivet, Testeboånsfvof och privatpersoner.

Elprovfisken i Testeboån 2 15

Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken. Mängden lax 0+ var ungefärdubbelt så stor 2015 jämfört med det riktigt svaga året för lax 0+ 2014.Värt att notera: Lokal nr 11 ”Gamla Brännsågen” har var it praktiskt taget helt tom påsalmonider sedan yngelutsättningarna upphörde 2007. 2015 var lokalen plötsligtbesatt med 39 öringar 0+/100 m2.

Lokal Nr Lax0+

Lax>0+

Laxtotalt

Öring0+

Öring>0+

Öringtotalt

Avståndfrån havet

Strömsbro 1 39,5 0,6 40,1 40,9 13,4 54,3 2,5 km

Forsby Kvarn 2 16,6 4,9 21,5 3,9 6,8 10,7 5,7 kmSågbacken 3 6,7 0 6,7 14 6,4 20,4 8,7 km

Översten 4 7,8 2 9,8 1,4 2,7 4,1 8,9 km

Möljen 5 20,5 0,9 21,4 4,4 0,4 4,8 9,2 km

Tegelbruket 6 22 0 22 4,7 0,5 5,2 1,0 km

Bomnacken 7 4 0 4 3,3 1,3 4,6 1,8 km

Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 4,3 km

Fågelautomaten 9 5,5 0 5,5 0,4 0,8 1,2 4,9 km

Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 6,3 km

G:a Brännsågen 11 0 0 0 39 0 0 6,3 km

Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2015. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/100 m2 .


5/17

5

Tätheterna av lax och öring 2013-2014 framgår av nedanstående tabeller.

Lokal Nr Lax 0+

Lax >0+

Lax totalt

ring 0+

ring>0+

ringtotalt

Avståndfrån havet

Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 20,0 2,5 kmForsby 2 29,3 22,1 51,4 ,7 0 ,7 5,7 km

Sågbacken 3 0 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km

Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1 0,4 7,5 8,9 km

Möljen 5 0,6 9,4 10,0 3,7 0 3,7 9,2 km

Tegelbruket 6 0 ,2 4,2 6,7 3,4 10,1 11,0 km

Bomnacken 7 0 3,3 3,3 13,9 2,0 15,9 11,8 km

Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km

Fågelautomaten 9 0 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km

Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km

G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2014. Medeltäthet av lax 0+ = 5,2/100 m2 .

Lokal Nr Lax 0+

Lax >0+

Lax totalt

ring 0+

ring>0+

ringtotalt

Avståndfrån havet

Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km

Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km

Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 3,9 10,8 54,7 8,7 km

Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km

Möljen 5 25,6 12,3 37,9 ,7 1,8 6,5 9,2 km

Tegelbruket 6 22,5 ,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 kmBomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km

Erkkis Bro 8 0 0 0 0,4 0,4 0,8 14,3 km

Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km

Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km

G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km

Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2013. Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m2 .

Kontroll av utvandrande smolt

För tredje året i rad kontrollerades smoltutvandringen från Testeboån med hjälp av

ett smolthjul vid Forsby. För första gången kontrollerades smoltutvandringendessutom vid Strömsbro med hjälp av en ny fälla av wolf-typ. Fällan i Strömsbrofångar den fisk som följer avledaren.

Smolthjulet i Forsby.


6/17

6

PM Johan Dannewitz, SLU Institutionen för akvatiska resurser, 2015-11-24

Skattningar av produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2015

Dessa skattningar är baserade på fångst och märkning av smolt i smoltfällan i Forsby, samt

återfångster av märkt smolt i Forsby-fällan och i den nya smoltfällan i Strömsbro.

Totalt fångades och märktes 143 laxsmolt i fällan i Forsby. Av de märkta smolten som återutsattes

uppströms fällan återfångades 8 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 28 fångade och

märkta smolt samt endast ett återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med

två olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades

produktionen till knappt 2300 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk

statistik skattades produktionen till drygt 2000 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn

till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet

(vattenflöde och temperatur). I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans

effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock

observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet

samt fällans effektivitet. Möjligen kan man ana att toppen på smoltutvandringen sammanföll med en

smärre ökning i vattenflödet. Vandringsintensiteten sjönk sedan dramatiskt i samband med att flödet

återigen började minska. Fällans skattade effektivitet låg på en ganska stabil nivå under hela

smoltutvandringen.

Av de 143 smolt som fångades och märktes i Forsby återfångades 33 i den nya fällan i Strömsbro.

Laxsmolten tillryggalade sträckan Forsby – Strömsbro på i snitt knappt 2 dygn. Dock var variationen i

vandringshastighet stor då en klar majoritet (24 st) återfångades i Strömsbro dagen efter att de

märktes i Forsby, medan resterande 9 individer tog varierande lång tid på sig att vandra till

Strömsbro (2-11 dagar). Även om osäkerheterna är stora så indikerar en Petersen-skattning av

smoltproduktionen baserad på återfångster i Strömsbro ett högre värde(ca 3200, tabell 1) jämförtmed motsvarande skattning från smolthjulet i Forsby. Det är oklart vad denna eventuella skillnad

beror på men den kanske troligaste förklaringen är att smoltproduktionen mellan Forsby och

Strömsbro är högre än vad man tidigare trott, vilket kan förklara den högre skattningen från

Strömsbro. En annan förklaring kan vara att det under vandringen mellan Forsby och Strömsbro

förekom en del dödlighet vilket i så fall kan ha resulterat i att Strömsbro-fällans effektivitet

underskattades och smoltproduktionen överskattades (metoden förutsätter att ingen dödlighet sker

mellan märkning och återfångst). En mindre trolig förklaring är att återfångsten av märkt smolt i

fällan i Forsby inte är fullständigt slumpmässig, kanske beroende på att utsättningsplatsen uppströms

Forsby inte ger en fullständigt representativ återfångst av märkt vs omärkt smolt, vilket kan resultera

i felaktiga skattningar av smoltproduktionen.Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (28) och endast en märkt öring återfångades i

Forsby-fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för att skatta

den totala smoltproduktionen uppströms smolthjulet i Forsby. Skattningen hamnade på ca 400

öringsmolt (tabell 1) med ett mycket brett konfidensintervall på 0-865 smolt (vilket speglar bristen på

data). Precis som för laxen så var skattningen av produktionen av öringsmolt högre i Strömsbro än i

Forsby.

Slutligen kan konstateras att det inte går att dra några slutsatser angående funktionen av

smoltavledaren i Strömsbro baserat på de skattningar som presenteras här. Fällan i Strömsbro

fångade ca 23% av den märkta laxsmolten. Resterande smolt måste ha passerat antingen via


7/17

7

dammen eller intagskanalen till kraftverket, eller dött på vägen mellan Forsby och Strömsbro (se

ovan).

Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala

smoltproduktionen uppströms fällan. Även skattningar av smoltproduktionen baserat på återfångster

i Strömsbro presenteras.

Slut PM

Forsby Lax Öring Lax ÖringAntal fångade 143 28 757 219

Antal märkta 143 28 143 28

Återfångster 8 1 33 10

Fällans effektivitet 5.6% 3.6% 23.1% 35.7%

Skattningar av smoltproduktion

Petersen-skattning 2288 406 3206 577

95% konfidensintervall 872-3704 0-865 2257-4155 314-841

Bayes-skattning* 206895% konfidensintervall 1166-4224

*Mäntyniemi & Romakkaniemi 2002. Ca nadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 1748–1758

Ej möjlig pgadatabrist

Forsby Strömsbro

‒ ‒

0

5

10

15

20

25

0

0.02

0.04

0.06

0.08

0.1

0.12

F å n g s t e f f e k t i v i t e t

, f l ö d e o c h t e m p e r a t u r

V a n d r i n

g s i n t e n s i t e t

Vandringsintensitet (andel) Fångsteffektivitet (%) Flöde (m3/s) Temperatur (⁰C)


8/17

8

Fångsteffektiviteten i smolthjulet påverkas i hög grad av vattenföringen. Vattenföringen underutvandringsperioden 2015 var relativt låg, med tanke på årstiden. Vattenföringen under samma period 2014 måste betraktas som extremt låg. Ungefär dubbelt så hög vattenföring 2015 jämförtmed 2014 innebar ungefär hälften så hög fångseffektivitet 2015 jämfört med 2014.

0

5

10

15

20

25

2 0 - a p r

2 2 - a p r

2 4 - a p r

2 6 - a p r

2 8 - a p r

3 0 - a p r

0 2 - m a j

0 4 - m a j

0 6 - m a j

0 8 - m a j

1 0 - m a j

1 2 - m a j

1 4 - m a j

1 6 - m a j

1 8 - m a j

2 0 - m a j

2 2 - m a j

2 4 - m a j

2 6 - m a j

2 8 - m a j

3 0 - m a j

m 3 / s

Vattenföring i Testeboån vid SMHI´s mätstation i Kostdalsströmmenunder smoltutvandringen 2014 och 2015

2015 2014

Bonuskunskap om fiskvandringen i Testeboån. I smoltfällan i Strömsbro fångas även utlekt fisk

och ål.


9/17

9

Genetiska studier av lax från Testeboån

Av Johan Dannewitz, SLU Institutionen för akvatiska resurser.

Vävnadsprover från Testeboån (79 st från stirr och 25 st från stigande vuxen lax) samlades in under

2014 och analyserades genetiskt med 17 genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter. Proverna frånTesteboån jämfördes sedan med tidigare analyserade stickprov från totalt 39 laxbestånd runt

Östersjön (inklusive ett bestånd från svenska västkusten, Rönneå) och som ger en heltäckande bild av

populationsstrukturen i Östersjön. Resultaten visar att laxen i Testeboån är mycket lik Dalälvslax

genetiskt sett, och endast mkt små skillnader mellan dessa stickprov observerades (figur 2). De små

skillnader som trots allt finns mellan Testeboån och Dalälven kan mycket väl ha uppkommit genom

genetisk drift, d v s slumpmässiga förändringar av genfrekvenser över tid, något som framförallt

förekommer i mindre bestånd som Testeboån där tidigare återetableringar av lax byggde på

utsättningar av Dalälvslax från ett begränsat antal familjer. Ursprungsanalyser av de 25 vuxna laxarna

(på individnivå) visade att en majoritet (n=20) med hög sannolikhet härstammade från Testeboån. De

fåtal individer (n=5) som hänfördes till ett annat bestånd än Testeboån kopplades samtliga till

Dalälven (med Testeboån som god tvåa) – en sannolik artefakt som beror på de stora genetiska

likheterna mellan dessa båda bestånd.

Figur 2. Släktskapsförhållande mellan de 40 delprov (laxstammar) som ingår i baseline visat med ett

s.k. dendrogram (baserat på Neighbour joining och Cavalli-Sforza Chord distance).


10/17

10

Lekbotten vid Torsved restaurerades 2011. Fenan och vågorna avslöjar att leken startat.

Lek 2015Att få vara med om och se stora laxar och öringar leka är en fantastisk naturupplevelse. Fler

och fler intresserade tillbringar många timmar med att följa skådespelet. På köpet får vi

kunskap om var fisken leker. 2015 observerades lek på fler platser i Testeboån än någonsin

från det att laxen och öringen började komma tillbaka till Testeboån.

Torsvedsbadet i Åbyggeby har blivit en mycket omtyckt plats för att få uppleva lax- och

öringslek på nära håll. På strömnacken i höjd med parkeringsplatsen finns en stor anlagd

lekbotten. Första tecknen på lek observerades den 7 oktober. Därefter pågick lekaktiviteter i

en månad framåt. Helt klart var det flera par av båda arterna som lekte inom samma

lekområde.

Testeboån som ett lyckat exempel

En arbetsgrupp inom ICES (WGERAAS) som arbetar med en översyn av metoder för att

bevara och stärka vilda laxbestånd ville ha en ”case study” som beskriver en lyckad

återintroduktion av lax. Johan Dannewitz har med visst stöd från undertecknad skrivit en

text som beskriver återintroduktionen i Testeboån och de orsaker som en gång i tiden fick

Testeboåns ursprungliga laxbestånd på fall. Se bilaga 1.

Sik i Testeboån 2015

Inventering av sikyngel

Sedan 2010 har sikyngel årligen inventerats i Testeboån. Tidigaste fångsten av sikyngel är 15

mars. Syftet med inventeringarna är att få mer kunskap om beståndet av vandringssik i

Testeboån.


11/17

11

Leksik

Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början avnovember. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ånminskat dramatiskt. 2015 var det annorlunda. Sedan fisket efter leksik för märkningoch provtagning startade 2010 har vi aldrig ens varit i närheten av att fånga såmånga sikar som 2015. 215 stycken.Fisket detta år bedrevs uteslutande med not. Tidigare år har fiske även skett medryssja, fälla, nät och håv.

Trots den kraftigt ökade fångsten med not så var observationerna av lekande sikarpå det som vi antagit är sikens egentliga lekområde i Testeboån inte ökat nämnvärt jämfört med föregående år, d.v.s. den nedersta delen av forsen i Strömsbro. Forsenutgör definitivt naturligt vandringshinder för sik i Testeboån. Tyder det på att sikenleker även på andra delar av Testeboån? Och kan vi i så fall vidta åtgärder somförbättrar sikens lekmöjligheter i Testeboån? Vi hoppas kunna arbeta vidare med

dessa intressanta frågor. Yngelinventeringen 2016 blir riktigt spännande. Kommerden större mängden leksik 2015 avspegla sig i fler yngel?

2015

Datum Vattenförekomst Plats Metod

Sikyngel per

håvdrag Storlek på sikyngel

Vatten

temperatur

Vattenföring

enl. SMHI

23-mar Testeboån Avan Håv 0 2,4 16,2

27-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Mycket av gulesäcken kvar

31-mar Testeboån Avan Håv 0

04-apr Testeboån Avan Håv 0,1 3,7 18,4

08-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Lite av gulesäcken kvar

12-apr Testeboån Avan Håv 0,45

16-apr Testeboån Avan Håv 0,4 Slut på gulesäsken. Börjar pigm. 6,4 l ll - il I

20-apr Testeboån Avan Håv 0,1 7,6

24-apr Testeboån Avan Håv 0 8 20,6

2014


Sikyngel per


Vatten

temperatur

Vattenföring

enl. SMHI

05-mar Testeboån Avan Håv 0 1,4 17,3 m3

I i

11-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 19 m3

15-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 19,2 m3

19-mar Testeboån Avan Håv 0 1

22-mar Testeboån Avan Håv 0,05 S tor del av gulesäcken kvar 2,8 16 m3

25-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2

28-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 3,8

01-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 5,5

05-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 6,2

09-apr Testeboån Avan Håv 2 Gulesäck slut 5,8

13-apr Testeboån Avan Håv 0,45 6,7

18-apr Testeboån Avan Håv 0,2 9 11 m3

2013


Sikyngel per


Vatten

temperatur

Vattenföring

enl. SMHI03-apr Testeboån Avan -0,2 l i

08-apr Testeboån Avan -0,3 l i

12-apr Testeboån Avan l i

14-apr Testeboån Avan -0,1 l i

23-apr Testeboån Avan 3,3 69 m3 l i i.

24-apr Testeboån Avan Håv 0,6 Halva gulesäcken kvar 3,3 66 m3

26-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Halva gulesäcken kvar 4 57 m3

28-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7 54 m3

30-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Gulesäcken nästan slut 5,7 50 m3

02-maj Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar 7,3 41 m3

2012


Sikyngel per


Vatten

temperatur

Vattenföring

enl. SMHI

18-mar Testeboån Avan 0,4 9 m3

I

22-mar Testeboån Avan Håvning 0 3,4 I

26-mar Testeboån Avan Håvning 0,1 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 I i

27-mar Testeboån Stigs gård Håvning 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 I i

29-mar Testeboån Avan Håvning 0,5 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 16 m3

02-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,1



13-apr Testeboån Avan Håvning 2 6

15-apr Testeboån Avan Håvning 0,6 Gulesäcken förbrukad 7,1 11 m3

il l i i ll l l .

20-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8 10 m3

25-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8,4

29-apr Testeboån Avan Håvning 0,05 9,6 16 m3

l i i l .

02-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,1 l i i l .

07-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,5 13 m3

i i i l i l l . .

12-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,8 I l .

19-maj Testeboån Avan Håvning 11,9 22 m3

I l .


12/17

12

Medborgarförslag -- Undertecknad lämnade i oktober 2015 in ett medborgarförslag tillkommunfullmäktigeom att säkra Testeboåns naturvärden och Gävlebornas intresse när kraftverken iStrömsbro och Oslättfors ska säljas. Se bilaga 2.

För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån så är välkommen attringa mig på 070-511 87 90 eller [email protected]

HälsningarBernt Moberg


13/17

13

Bilaga 1

Testeboån in Gulf of Bothnia, Baltic Sea

Johan Dannewitz & Bernt Moberg

Helcom or NASCO River ID number (WGERAAS Database column A and B): 1039

River Catchment size (km2): 1112

Starting and end year of project: 1991 - present

Situation before restoration: The salmon in River Testeboån has suffered from human perturbations

during a very long time, and the local population was finally extinct in the 1960’s mainly due to

increased hydropower exploitation. In 1997, when the Salmon Action Plan was adopted in the Baltic

Sea by the International Baltic Sea Fisheries Commission, Testeboån was classified as a “potential

salmon river” by ICES. In the 1990’s, River Testeboån was also selected nationally for reintroduction

efforts.Main stressors on population: The river has been exploited for centuries, earlier for the iron industry

and later for hydropower production. The river has also been used for timber floating and many

stretches have been cleared from stones. During the last decades, hydropower production has been

the main stressor on the salmon population. Several migration barriers (dams) have hampered or

prohibited salmon from reaching spawning and nursery areas, and increased hydropower

exploitation finally resulted in that the population became extinct in the 1960’s. Acidification has

been a concern further upstream in the river system, but it is uncertain to what extent it has affected

salmonid fish. During the reintroduction phase before year 2010, high fishing pressure at sea had a

negative effect on the recovery of the salmon population.

Actions taken: Stocking of salmon eggs and fry, improved migration possibilities, restoration of river

habitats, liming, reduced sea fishery.

Metrics used to evaluate success: The salmon population is monitored annually using electrofishing

and in recent years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. The function of fish

ladders/ways and water regulation regimes has been evaluated by means of visual inspections. The

timing and survival of smolts during downstream migration has been evaluated in tagging studies.

Assessment before project: Water chemistry, habitat inventories and electrofishing to estimate

abundance of salmon and trout.

Project Aims: To reintroduce a wild, self-sustaining salmon population in good status.

Actions taken in more detail: Reintroduction efforts started in 1991, when eyed salmon eggs from

the nearby River Dalälven were stocked in Testeboån. Between 1994 and 2006, stocking of mainly

eyed eggs and fry were carried out on an annual basis. Stocking material during the whole period

originated from River Dalälven. Migration possibilities at the power plant in Strömsbro, situated

about 2 km from the river mouth, have been improved successively by water regulations to attract

and make it possible for more ascending spawners to find their way up in the river. Also, survival

during smolt migration has been improved by closing the power plant, or decreasing the amount of

water passing the power plant, during the smolt migration period. In 2005, the second power plant in

the river, situated in Forsby about 5 km from the river mouth, was removed which made 21 km of

the river accessible for salmon and sea trout. In 2014, a permanent smolt diverter was installed inthe inlet channel to the power plant in Strömsbro, to prevent smolts from passing the turbines.


14/17

14

Restoration work to restore salmon and trout habitats, by means of putting back stones and

boulders, has been undertaken in parts of the river. To avoid acidification, liming are undertaken in

the upper parts of the river system. The exploitation in the sea fishery has declined in recent years as

a result of reduced quotas and nationally decided changes in the geographical distribution of the

fisheries to reduce mixed-stock fishing, which has positively affected the recovery of the salmon

population.

Assessment during project: Development of the salmon population has been monitored using

electrofishing and in some years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. In 2013,

the reintroduction program was evaluated by ICES. The outcome of this evaluation was a decision

that Testeboån should be regarded as a wild, self-sustaining salmon river. Since then, population

status has been evaluated in relation to MSY-based management objectives agreed for wild Baltic

salmon populations, by comparing estimates of the current smolt production with expert opinions

about the potential smolt production capacity (PSPC). The wild smolt production in recent years has

varied, mainly as a result of varying possibilities for adult spawners to reach the spawning grounds,

and is believed to be below 50% of the PSPC. Thus, according to ICES analyses, the river has not yet

reached the MSY-based management objective (75% of PSPC).

Adjustments to goals during project: No changes to the overall project aims and goals.

Project success: The project/reintroduction program has been very successful. Even though the

salmon population has not yet reached the MSY-based management objective, the efforts have

resulted in a self-sustaining wild salmon population.

Project evaluation: Despite the success of this reintroduction project, there is a need for

improvements to enable further development of the salmon population. The function of the

permanent smolt diverter in Strömsbro is unclear, and an evaluation may be carried out during 2016.

The problems for adult salmon to find their way up in the river has not been solved completely, aswater levels in summer time, and the amount of water passing the power plant in Strömsbro, still

affect the possibilities for upstream migration of adult salmon. A more sustainable solution, enabling

more adult salmon to reach spawning areas, is probably necessary to secure a continued recovery of

the salmon population in Testeboån.

Literature:

HELCOM (2011). Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden – HELCOM assessment of

salmon (Salmo salar ) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers flowing to the

Baltic Sea. Balt. Sea Environ. Proc. No. 126B.

ICES (2013). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 3 –12 April2013, Tallinn, Estonia. ICES CM 2013/ACOM:08. 334 pp.

ICES (2015). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 23-31

March 2015, Rostock, Germany. ICES CM 2015\ACOM:08. 362 pp.

Moberg, B. (2014). Fish conservation efforts in Testeboån. Report in Swedish, 10 pp.


15/17

15

River Testeboån downstream the power plant in Strömsbro. The photo is taken from the dam

construction (see photo below).

Construction of the smolt leader/diverter in Strömsbro. Horizontal steel rods prevent smolts from

entering the inlet channel to the power plant. The photo is taken from the inlet channel. The dam

construction with fish ways for smolts and adults, a smolt trap and equipment for counting adults

and register pit-tags can be seen in the background.


16/17


17/17

17

Trots allt formellt skydd och breda förankring för Testeboåns naturvärden och värde för friluftslivet

så måste vi nu agera för att säkra förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling för livet under

vattenytan. Vattenkraft och vildlax är mycket svårt att kombinera.

Ägaren till de båda återstående kraftverken, Strömsbro och Oslättfors, är inne på sitt 75:e år.

Kraftverken står med andra ord inför ett ägarbyte. Det är bokstavligen livsviktigt att den nye ägarenställer upp på de villkor som laxen och andra arter i Testeboån ställer.

Vad är problemet?Strömsbro kraftverk hindrar lax och andra arter som vill ta sig upp i ån för lek eller tillväxt. Visserligen

finns ett krav att släppa en liten del av vattenföringen i den naturliga åfåran, men det fyller inta alls

sin funktion för att locka upp fisken. Laxarna lockas istället upp i utloppskanalen från kraftverket med

utebliven lek längre upp i ån som följd.

Laxen måste få bättre förutsättningar om vi vill ha mer än bara ett bestånd som har fullt upp med att

överleva.

Vilka alternativ finns?Alt. 1. Gävle Energi köper Oslättfors kraftverk och driver det vidare. Gävle kommun köper kraftverket

i Strömsbro och stänger det för gott. Detta alternativ skulle skapa helt nya förutsättningar för alla

arter i Testeboån som vill röra sig upp och ner i vattendraget.

Åtgärden att ta bort ett gammalt kraftverk i ett vildlaxvatten och ett Natura 2000-område har mycket

hög prioritet. Visar vi lokalt en vilja att lösa in och stänga Strömsbro kraftverk finns många och goda

möjligheter till medfinansiering. Ett intressant och aktuellt exempel är Sofieholms kraftverk i Nianån,

Hudiksvalls kommun. Kommunstyrelsen i Hudiksvall har nyligen beslutat skjuta till sin del på fyra

miljoner kronor för både att bilda reservat längs Nianån och riva kraftverket. Total kostnad för båda

åtgärderna är sexton miljoner kronor. 75 procent av finansieringen står Naturvårdsverket, Havs- och

vattenmyndigheten, EU, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och den lokala fiskeklubben för.Motsvarande stöd kan vi räkna med om vi vill stänga Strömsbro kraftverk.

Alt. 2. Gävle Energi AB köper kraftverken i Strömsbro och Oslättfors. Bolaget får ägardirektiv som

säger att i Testeboån har fisken företräde. Finns det exempelvis behov av att stoppa kraftverket för

att säkra fiskens passage förbi kraftverket i Strömsbro så ska kraftverket stoppas. (Ska vi säkra hela

fiskvandringen, uppströms och nedströms, handlar det om att låta kraftverket vara stoppat maj -

oktober.)

Alt. 3. Ett tredje alternativ är att kraftverken får en ny enskild ägare, men det får bara inte ske. Det

skulle innebära en katastrof för laxen och många andra arter i Testeboån.

FÖRSLAG:Gävle kommun påbörjar arbetet med en strategi för hur vi kan få rådighet över kraftverken i

Testeboån och undersöker möjligheterna att tillsammans med andra parter stänga Strömsbro

kraftverk.

Bernt Moberg

Gävle 12 oktober 2015

Kontakt:

Tel: 070-511 87 90E-post: [email protected]

Årsberättelse testeboån 2015

Documents