art - åhörarkopior.ppt [kompatibilitetsläge] · impulsiv/emotionell/reaktiv...

Eslövs folkhögskola, 2016-08-15--2016-08-26 Aggression Replacement Training

SMART Utbildningscentrum http://www.smartutbildning.se 1

SMARTUtbildningscentrum


Aggression

Replacement

Training


En multimodal behandlingsmetod

för att ge ungdomar och vuxna

med utåtagerande beteende

sociala alternativ.

Programmet är sammanställt av

Professor Arnold P. Goldstein




Programmet har sin utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi,

företrädesvis social inlärningsteori(Bandura)


Bakgrund

- Arnold P. Goldstein startade sin forskning kring ungdomsvåld 1980

- Aggression Replacement Training har funnits i USA sedan 1987

- ART bedrivs idag i bl a USA, Sverige, Holland, England, Norge, Estland, Nya Zeeland, Canada, Polen och Australien

- ART startade i svensk kriminalvård på ungdomsavdelningen i Kristianstad 2000


ART består av 3 komponenter

Interpersonell färdighetsträningBeteendekomponenten

Ilskekontrollträning Emotionella komponenten

Moraliskt resonerandeKognitiva komponenten




De tre komponenterna tränas

parallellt under 10 veckor

med 3 träffar i veckan


En central utgångspunkt i ART är att aggressivitet oftast är ett inlärt beteende som ofta belönats och

därmed svårt att förändra


Effektiva metoderInterpersonell färdighetsträning och ilskekontrollträning tränas genom:

- modellering- rollspel- återkoppling- hemuppgifter/generalisering

Moraliskt resonerande tränas genom:

- kognitiv omstrukturering- diskussion utifrån olika tema och dilemma- hemuppgift/generalisering




Interpersonell färdighetsträning

Lära sig konstruktiva passande färdigheter för att kunna hantera sociala situationer


Interpersonell färdighetsträning består av 50 sociala färdigheter

fördelade på sex grupper


• Grundläggande sociala färdigheter

• Avancerade sociala färdigheter

• Färdigheter för att hantera känslor

• Färdigheter som alternativ till aggression

• Färdigheter för att handskas med stress

• Planeringsfärdigheter




Social färdighet nr. 8

- Att ge en komplimang

1. Bestäm vad det är Du vill ge den andra personenen komplimang för

2. Bestäm Dig för hur Du skall ge komplimangen

3. Välj rätt tid och plats

4. Ge komplimangen


Agenda

1. Inledning2. Tillbakablick3. Redovisa hemuppgift4. Träning5. Avslutning


4. Träning- Beskriv färdigheten- Modellera- Identifiera träningsbehov- Välj rollspelare- Förbered rollspelet- Genomför rollspelet- Ge återkoppling- Kom överens om hemuppgift- Välj nästa rollspelare




Ilskekontrollträning

Höja förmågan till självkontroll. Lära sig reducera och hantera ilska och aggressivitet samt finna sociala alternativ

Ilskekedjan

Igångsättare

Signaler

Ilskedämpare

Påminnelser

Tänka framåt

Lägga till en social färdighet

Självutvärdering


Agenda





4. Träning- Beskriv färdigheten- Modellera- Identifiera träningsbehov- Välj rollspelare- Förbered rollspelet- Genomför rollspelet- Ge återkoppling- Kom överens om hemuppgift- Välj nästa rollspelare


Moraliskt resonerande

Höja den moraliska nivån och utvidga sociala

perspektiv för att fatta mogna beslut i sociala

situationer


Moralnivåer

• System:”Att respektera varandras rättigheter och uppfylla sina skyldigheter”

• Ömsesidighet:” Gör mot andra som Du vill att de skall göra mot Dig”

• Överenskommelser:”Jag kliar Din rygg, om du kliar min”

• Makt:”Den starke har rätt”

Goldstein efter Kohlberg




Moraliskt Resonerande

Olika moraliska teman diskuteras utifrån dilemman. Gruppdeltagarna får ta ställning till ett antal frågor.

Lägg märke till UtmanaFörändra

Kognitiva förvrängningar


Agenda



4. Träning- Presentera problemsituationen- Odla mogen moral- Åtgärda fördröjd moralutveckling- Befäst mogen moral- Kom överens om hemuppgift




”Taking ART out of the box”

Involvera nätverk

Ge positiv förstärkning

Var god förebild

”Fånga inlärningsögonblicket”

Röd tråd genom hela verksamheten

”Catch it low to prevent it high”


SWE-ART

Nationell organisation som arbetar med att kvalitetssäkra ART

www.swe-art.se


PREPSEC(PReparing for Evidence-based Practice in Social Emotional Competence)

Internationell organisation som arbetar med att kvalitetssäkra ART världen över

www.prepsec.no




PREPSECART i framtiden…


PREPSECART i framtiden…


Interpersonella färdigheter

Beteendekomponenten




Interpersonell färdighetsträning

Sociala färdigheter – Beteendekomponent Något individen måste behärska för att fungera tillfredsställande i kontakter med andra

Social kompetens – Situationskomponent Förmågan att bedöma hur ändamålsenlig tillämpningen av en social färdighet är i en viss social situation


Sociala färdigheter

- Social insikt/perception

- Social kunskap/kognition

- Socialt uppträdande


Social insikt/perception

Förmågan att uppfatta och förstå signaler och roller




Social kunskap/kognition

Förmåga att bearbeta social information, skapa tänkbara handlingssätt, överväga alternativ och planera och besluta sig för en passande respons för att uppnå ett önskvärt resultat.


Socialt uppträdande

En iakttagbar social handling


Social kompetens

Situationsuppfattning – förmåga att använda en given färdighet eller kunskap på rätt sätt, vid rätt tillfälle och på rätt plats

Situationskaraktäristika – ekologi (miljö)

- Rekvisita

- Aktörerna

- Upplevd kontroll

- Känslor och tonfall




Tankepenna – Varför?


Självreglering och språkutveckling

Sociala färdigheter – Beteendekomponent 1. Barnets motoriska beteende kontrolleras av vuxnas

verbala signaler

2. Barnets motoriska beteende styrs av vuxnas tal

3. Barnet lär sig reagera på sina egna verbala signaler och styr sitt eget beteende med egna verbala instruktioner (”självprat”)

4. Barnets självprat förändras från hörbart till i huvudsak ett inre som styr det yttre beteendet


Träning i psykologiska färdigheter

Albert Bandura – social inlärningsteori

1. Modellering

2. Upprepad och vägledd träning under gynnsamma omständigheter tills beteendet utförs skickligt och spontant

3. Skapa goda förutsättningar för att lyckas




Träning i psykologiska färdigheter

Albert Bandura – social inlärningsteori

Adekvat modellering, vägledda övningar och lyckade försök åstadkommer positiva resultat

Varför uppstår aggression?


Ilskekontroll

Den emotionella komponenten




Aggression

Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål


Olika former av aggressionSticka, slå, skjuta en annan person

Låta någon annan utföra en aggressiv handling

Fysiskt hindra någon att uppnå något (ex. sittstrejk)

Vägra utföra uppgifter (ex. inte flytta sig vid sittstrejk)

Förolämpa, kränka en annan person

Sprida rykte, skvaller om en annan person

Vägra att tala (ex. svara på frågor)

Vägra yttra som försvar för en annan person


Olika former av aggressionImpulsiv/Emotionell/Reaktiv Instrumentell/Proaktiv

Kännetecken Kännetecken

- Personorienterad

- Mål - att skada

- Ilska, labilitet (ex. vredesutbrott)

- Spontana brott

- Ilskekontrollträning

Behandling Behandling

- Empatiträning

- Objektorienterad

- Mål – Skaffa sig något/dominera

- Medveten gärning

- Överlagda brott

- Konsekvent bestraffning för

aggressivt beteende

- Konsekvent belöning för

socialt beteende

- Interpersonell färdighetsträning




Biologiskt perspektiv

Anpassningsbar egenskap för människans överlevnad

”Naturligt urval”

Optimal för fortplantning

Evolution

Flertalet personlighetsegenskaper ärvs

Genetik


Biologiskt perspektiv

Hormoner

Hjärnskador

Psykofysiologi

Smärta

Psykobiologiska tillstånd

Hunger

Värme

Hög arousalnivå


Psykodynamiskt perspektiv

Aggression är en medfödd inre biologisk drift, en

oundviklig, mörk och destruktiv makt, vilken

ackumuleras och måste få utlopp




Kognitivt perspektiv

Människan är en rationell informationsbearbetande aktör som alltid har ett val

Aggression beror på eller är en konsekvens av medvetna mentala processer t.ex. uppfattning, tankesätt och tro

Kognition



Självcentrering

När jag blir arg bryr jag mig inte ifall någon skadas

Kognition – Ilskeväckande tankefällor

Tolkning av fientliga avsikter

Folk är ute efter mig

Att utgå ifrån det värstaOm jag inte slår först så…



Skylla på andra

Det är hans eget fel, han bad om det


Bagatellisera

Människor som misshandlas lider inte

Falsk konsensusAndra tänker likadant





Kognitiv låsning

Jag ändrar mig inte



Tankarna bestämmer

Situation Tankar Beteende Konsekvens

Situation Tankar Beteende Konsekvens

Någon som går förbi tittar på mig

Vad glor han på?

Vad vill han?

Han tror att han är nått!

Går efter

Bråkar

Missar lektionen

Ont i handen

Fängelse

Någon som går förbi tittar på mig

Känner jag honom?

Hälsar Han hälsar tillbaka



Stresskänslighet

Stresshanteringsförmåga (Coping)

Kognition





Den vanligaste kopplingen till aggression representeras av emotionen ilska

Aggression kan bli en konsekvens av flertalet negativa emotioner t.ex. ilska, avundsjuka, avsky, skam och rädsla

Emotion



Dominerande personligheter är mer utagerande och aggressiva än tillbakadragna och passiva

Externaliserande personligheter skyller ifrån sig och förminskar handlingens betydelse

Personlighet

Typ-A personligheter är tävlingsinriktade, otåliga och intoleranta


Behavioristiskt perspektiv

Människan formas genom miljöpåverkan och erfarenheter. Beteenden som belönas i en viss kontext blir inlärda

Inlärningsteorier

En från början slumpartad aggressiv handling befästs genom belönande konsekvenser (positiv/negativ förstärkning) eller brist på bestraffning (positiv/negativ)




Behavioristiskt perspektiv

Albert Bandura förklarar aggression som en konsekvens av inlärning genom observation (modellinlärning); personen iakttar aggressiva modeller och kopierar dessa.

Inlärningsteorier – observationsinlärning

Ett barn gör som föräldrarna gör

Inlärningsteorier – familjevåld


Sociokulturellt perspektiv

Det är begränsande att betrakta aggression endast som ett individuellt fenomen. Aggression är inbäddad i en aktiv och dynamisk social kontext där normer (skrivna och oskrivna regler) och förväntningar styr.

Ilskekedjan

Igångsättare

Signaler

Ilskedämpare

Påminnelser

Tänka framåt

Lägga till en social färdighet

Självutvärdering





Den kognitiva komponenten



Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar;

- Rationellt tänkande och resonerande

- Medvetenhet om och hänsynstagande till andras och

egna behov och känslor

- Konstruktivt beteende i problemsituationer

Edelman & Goldstein


Stadium 1 – Makt

Egocentrisk respekt för den som har makt

En inställning som siktar på att undvika obehag

”Lydnad och straff”





Stadium 2 – Överenskommelser

Rätt handlande tillfredsställer egna behov och tillfälligtvis andrasNaiv jämlikhet och orientering mot utbyte av ömsesidighet

”Tjänster och gentjänster”



Stadium 1 och 2 – Omogen moral

Moraliska värden ligger snarare i yttre händelser eller fysiska behov än i personer och normer.



Stadium 3 – Ömsesidighet

Inriktning mot att bli uppskattad och att hjälpa andra

Hänsyn till andras berättigade förväntningar

”Behandla andra som du vill att de ska behandla dig”


Tillit och ömsesidig omtanke blir viktiga begrepp




Stadium 4 – System

Ömsesidigt beroende och samarbete för samhällets bästa

Tro på att samvetet styr handlingarna och på principen om ömsesidig respekt och tillit

”Samvete eller princip”


Undvikande av att kränka andras vilja eller rättigheter


Stadium 3 och 4 – Mogen moral

Moraliska värden ligger i att genomföra goda eller rätta roller, att upprätthålla den konventionella ordningen.


Moraliska värden ligger i konformitet inför normer, rättigheter och plikter som delas eller kan delas med andra.


MoralstadierStadium 1: Makt


Stadium 2: Överenskommelser

Stadium 3: Ömsesidighet

Stadium 4: System

”Lydnad och straff”

”Tjänster och gentjänster”

”Behandla andra som du vill att de ska behandla dig”

”Samvete eller princip”




Tankarna bestämmer

Situation Tankar Beteende KonsekvensHittar en plånbok

Han får skylla sig själv!

Tar inte jag den, tar någon annan den!

Tar plånboken Ägaren kan inte köpa julklappar till sina barn


Tankefällor

Självcentrering

När jag blir arg bryr jag mig inte ifall någon skadas

Tolkning av fientliga avsikter

Folk är ute efter mig

Att utgå ifrån det värsta

Om jag inte slår först så…

Skylla på andraDet är hans eget fel, han bad om det


Kognitiv låsning

Det spelar ingen roll vad du säger, jag vet…

Bagatellisera

Människor som misshandlas lider inte

Falsk konsensusAndra tänker likadant

Tankefällor




Kognitiv omstrukturering

Testa/ifrågasätta negativa tankar

- Vilka bevis finns för tanken?

- Vilka alternativa sätt finns det att se på saken?

- Vad skulle du säga till någon annan som tänkte så här?- Finns det något som talar emot att tanken är sann?

- För-/nackdelar med det här sättet att tänka?

- Vilka logiska tankefel gör jag?

- Förväxlar du tankar och känslor med fakta?


Tankarna bestämmer


Någon saknar den kanske

Lämnar den till polisen

Ägaren kan köpa julklappar till sina barn


Han får skylla sig själv!

Tar inte jag den, tar någon annan den!

Tar plånboken Ägaren kan inte köpa julklappar till sina barn


art - åhörarkopior.ppt [kompatibilitetsläge] · impulsiv/emotionell/reaktiv...

Documents