artificiella influencers1513370/...marknadsföringsstrategin storytelling i olika grad för att...
TRANSCRIPT
LinköpingsuniversitetSE-58183Linköping,Sverige
013-281000,www.liu.se
Linköpingsuniversitet|Institutionenförekonomiskochindustriellutveckling
ExamensarbeteiFöretagsekonomi,30hp|CivilekonomprogrammetVårterminen2020|ISRN-nummer:LIU-IEI-FIL-A--20/03328--SE
Artificiellainfluencers
Ennetnografiskstudieommarknadsföring
genomartificiellainfluencersochföljarnas
responstillfenomenet
AnneSundkvistHedvigWolf
Handledare:JonEngström
Förord Vi vill först och främst tacka vår handledare Jon Engström som bidragit med värdefulla
tips och råd samt hjälpt oss hitta tillbaka när vi tappat bort oss i uppsatsskrivandets djupa
djungel.
Vi vill även tacka alla som bidragit med glädje och skratt under denna utmanande, men
lärorika, tid.
Slutligen vill vi tacka varandra för att vi har genomfört denna studie och alltid haft tillit
till varandras idéer!
Anne Sundkvist Hedvig Wolf Linköping 2020-05-22
Sammanfattning Titel: Artificiella influencers - en netnografisk studie om marknadsföring genom
artificiella influencers och följarnas respons till fenomenet
Författare: Anne Sundkvist och Hedvig Wolf
Handledare: Jon Engström
Bakgrund: Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom marknadsföringsstrategin
influencer marketing. En artificiell influencer är en datorskapad karaktär som genom en
fiktiv berättelse skapar kontakt med sina följare. Det saknas idag forskning kring
fenomenet och dess påverkan på marknadsföring, varför denna studie ämnar att
undersöka fenomenet och bidra med en grundförståelse för artificiella influencers och
dess påverkan på marknadsföring.
Syfte: Studien syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers.
Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, med ett konstruktionistiskt och
interpretativistiskt utgångspunkt. Studiens ansats är iterativ och empirin har samlats in
med en netnografisk metodik. Det empiriska materialet har analyserats genom en
tematisk analysmetod.
Slutsats: Studien visar att artificiella influencers använder sig av element från
marknadsföringsstrategin storytelling i olika grad för att lyckas skapa kärnan i influencer
marketing, identifikation och trovärdighet, och därmed influera följarna. Genom att
frammana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiella
influencerna att utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Vidare uttrycker följarna
beundran såväl som förvirring kring karaktärernas digitala framställande.
Nyckelord: influencer marketing, artificiella influencers, storytelling, parasociala relationer
Abstract Title: Artificial influencers - a netnographic study on marketing through artificial
influencers and the followers' response to the phenomenon
Authors: Anne Sundkvist and Hedvig Wolf
Supervisor: Jon Engström
Background: Artificial influencers is a new phenomenon in the marketing strategy of
influencer marketing. An artificial influencer is a computer-generated character, who
through a fictional story creates contact with the followers. There is currently no research
on the phenomenon and its impact on marketing. Therefore, this study aims to investigate
the phenomenon and contribute with basic understanding of artificial influencers and its
impact on marketing.
Purpose: The study aims to investigate the phenomenon of artificial influencers.
Methodology: This study is of qualitative nature, with a constructionist and interpretivist
starting point. The approach of the study is iterative and the data has been collected
through a netnography methodology. The collected data has been analyzed by a thematic
analysis method.
Conclusion: The result of this study discloses that elements from the marketing strategy
storytelling is uesd, to varying degrees, by the artificial influencers with intention to
reenact the core strengt in influencer marketing: idetification and trustworthiness, which
in turn enables an ability to influence the followers. By generating a sense of homophily,
the followers tend to develop a parasocial relationship with the characters. In addition,
the followers are also expressing admiration to the characters, as well as confusion about
the digital creation of the
Key words: influencer marketing, artificial influencers, storytelling, parasocial relations
Innehållsförteckning1.Inledning 1
1.1Bakgrund 11.2Problemformulering 31.3Syfteochforskningsfrågor 51.4Studienstänktabidrag 5
2.Teoretiskutgångspunkt 72.1Marknadsföringpåsocialamedier 72.2Influencermarketing 82.3Attmarknadsföragenomenfiktivberättelse-storytelling 102.4Handlingenochkaraktärerna 132.5Konflikterna 152.6Budskapet 162.7Relationenmellanföljareochenmediepersonlighet 172.8Enhöggradavfotorealismkanledatillobehag 202.9Analytisktramverk 21
3.Metod 233.1Metodkapitletsstruktur 233.2Metodologiskautgångspunkter 233.3Metodik 253.4Etiskaöverväganden 303.5Kvalitetsutvärdering 32
4.Resultatochanalys 364.1Presentationavartificiellainfluencers 364.2Artificiellainfluencersegenskapermedutgångspunktidenfiktivaberättelsen 424.3Följarnasrespons 60
5.Diskussion 725.1Realism,enfundamentalfaktortillartificiellainfluencersinflytandeöverföljare 725.2Självutlämnandeinformationsomverktygattframmanaenanknytning 74
6.Slutsatserochframtidaforskning 776.1Huranvändsartificiellainfluencers,relaterattillinfluencermarketing,imarknadsföring? 776.2Vilkaolikatyperavartificiellainfluencers,medutgångspunktidessegenskaperidenfiktivaberättelsen,finnsdet? 786.3Hurärföljarnasresponstillartificiellainfluencers? 786.4Kunskapsbidrag 796.5Förslagpåframtidaforskning 80
7.Referenser 828.1Elektroniskafigurer 888.2Instagram 91
1
1.Inledning 1.1Bakgrund
Sociala medier har haft en enorm framväxt de senaste åren och är idag en digital
mötesplats där människor får information, delar innehåll och även delar med sig av sitt
liv med andra människor (Appel, Grewal, Hadi & Stephen, 2019). Miljarder människor
världen över använder dagligen sociala medier (Woods, 2016). Internet och sociala
medier kan därför betraktas som en megafon, den information som kommuniceras via
dessa medier når ut till en enorm skara människor, som delar informationen vidare och
därmed förmedlas informationen ut till ännu fler (Weiss, 2014). Denna typ av
informationsspridning benämns som electronic-Word-of-Mouth marknadsföring
(eWOM) och är en utvidgning av en den traditionella marknadsföringen World-of-mouth
(WOM), som innebär att individer genom verbal kommunikation överför information till
varandra (Appel et al., 2019; Weiss, 2014).
I kontrast till den tidigare ensidiga marknadsföringen genom traditionella mediekanaler,
såsom TV, tidningar och radio, möjliggör sociala medier interaktion och utbyte av
feedback mellan konsumenter och företaget (Tuten & Solomon, 2017; Zarella, 2009;
Schaffer, 2013). Sociala medier öppnar upp för innovativa kommunikationsmöjligheter,
med stor potential för företag att specifikt rikta sin information till önskat kundsegment
(Moriuchi, 2016) och har därför blivit en viktig blivit en viktig marknadsförings- och
kommunikationskanal för företag och organisationer (Appel et al., 2019; Kietzmann,
Hermkens, McCarthy & Silvestre, 2011).
Att använda sociala medier i marknadsföringssyfte benämns som sociala media
marketing och definieras enligt Tuten och Solomon (2017, s. 18, egen översättning) som
“[...] en marknadsföringsstrategi, som nyttjar social media teknologi, kanaler och
mjukvara för att skapa, kommunicera, leverera och utbyta erbjudanden som är av värde
för en organisations intressenter.”
En del av social media marketing är kommunikations- och marknadsföringsstrategin
influencer marketing (Woods, 2016). Influencer marketing innebär att företag och en
inflytelserik person, så kallad influencer, samarbetar i syfte att marknadsföra en produkt,
tjänst eller kampanj (Newberry, 2018). En influencer är inte nödvändigtvis initialt en
2
celebritet. En influencer definieras som en individ som genom värdeskapande på sociala
medier såsom Facebook, Instagram eller Youtube, framgångsrikt uppnått ett stort antal
följare, och genom att skapa en relation med följarna besitter en förmåga att påverka deras
beteende (Tuten & Solomon, 2017). Influencers är beroende av ett stort förtroende av
sina följare, eftersom att deras rekommendationer då upplevs vara mer trovärdiga,
transparenta och relevanta. Marknadsförare har genom influencer marketing möjlighet att
rikta sitt innehåll med större precision till önskad målgrupp och samtidigt öka chansen
till ett framtida köp (Kadekova & Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017).
Likväl som ett företag har möjlighet att dra fördel av influencers förtroliga relation med
dess följare, kan företagets varumärke påverkas av negativa associationer av influencern
(White, Goddard & Wilbur, 2009). White, Goddard och Wilbur (2009) beskriver att en
negativ effekt på den offentliga personens image även kan generera en negativ inverkan
på varumärkets image. Genom ett samarbete med en offentlig person relateras företagets
varumärke till dennes handlingar och uttalanden, oavsett om dessa är kopplade till
samarbetet i fråga eller inte (White, Goddard & Wilbur, 2009; Tuten & Solomon, 2017;
Kadekova & Holiencinova, 2018). Risken att företagets varumärke associeras med
värderingar de inte står bakom är högst aktuell och kan leda till negativa perceptioner av
varumärket (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).
Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom influencer marketing som kan bemöta de
begränsningar som finns med mänskliga influencers, men även öppna upp för helt nya
möjligheter inom marknadsföring (Appel et al., 2019, Kadekova & Holiencinova, 2018).
Artificiella influencers är datorskapade karaktärer med ett mänskligt utseende, som syftar
till att influera människor likt mänskliga influencers (Appel et al., 2019). Artificiella
influencers styrs av människor och integrerar med mänskliga följare (Kumpimäki, 2019).
Fenomenet artificiella influencers gör det möjlighet för varumärken att för dem skapa den
ultimata influencern och därmed undvika den osäkerhet som uppstår vid samarbeten med
mänskliga influencers (Hsu, 2019). Allt från stora varumärken såsom Balmain, KFC och
Prada, till modellagenturen IMG models, har redan anammat trenden och experter inom
sociala medier kallar fenomenet för framtidens marknadsföring (Törner, 2018; Engholm,
2019; Kumpimäki, 2019).
Ett exempel på en artificiell influencer är Lilmiquela, som skapades år 2016 av det Los
Angeles-baserade startup företaget Brud (Hsu, 2019) och har imponerande 2,2 miljoner
3
följare på Instagram (@lilmiquela). Förutom att under eget varumärke ge ut musik, har
Lilmiquela figurerat i marknadsföringskampanjer för varumärken såsom Prada (Hsu,
2019) och Calvin Klein (Saunders, 2019). Marknadsföringskampanjen med Calvin Klein
fick stor uppmärksamhet eftersom att Lilmiquela figueras kyssa mänskliga
supermodellen Bella Hadid (Hsu, 2019). På sitt instagram-konto delar Lilmiquela med
sig av sin vardag med vänner och pojkvän i Los Angeles, sitt stöd av rörelsen Black Lives
Matters och LGBT+ rättigheter (Tiffany, 2019) samt marknadsför varumärken såsom
Samsung och Burberry (@lilmiquela). Under 2018 utnämnde tidningen Time Magazine
Lilmiquela som en av de 25 mest inflytelserika personerna på Internet (Time.com, 2018),
vilket tydligt visar hennes genomslagskraft på sociala medier, trots att hon är en
datorskapad influencer.
1.2Problemformulering Lilmiquela är med sina 2,2 miljoner följare (@lilmiquela) idag den största artificiella
influencern på Instagram, men fenomenet har vuxit de senaste åren och Lilmiquela har
idag flera branschkollegor (Ahlström, 2019). Dessa nya branschkollegor är bland annat
supermodellerna Shudu.gram, som figurerat i kampanjer med bland annat varumärket
Fenty, och Noonoouri, som även hon samarbetat med stora varumärken såsom Dior och
Marc Jacobs (Ahlström, 2019). Det framträder kontinuerligt nya artificiella influencers
på Instagram, men det saknas idag forskning kring vilka dessa är, hur de ser ut och vilken
verklighetsförankring de har till den verkliga världen.
Lilmiquela debuterade på Instagram år 2016 och fick snabbt en stor följarskara
(Ahlström, 2019). Efter spekulationer och rykten kring huruvida Lilmiquela var en
människa eller inte erkände skaparna att Lilmiquela är en datorskapad karaktär, vilket
orsakade stor uppmärksamhet och diskussioner kring artificiella influencers och
trovärdigheten i dess roll som influencer (Ahlström, 2019).
Hovland och Weiss beskrev redan år 1951 med deras “The Source Credibility Model” att
effektiviteten i kommunikation baseras på graden av upplevd expertis och trovärdigheten
hos källan. Författarna visar att ju mer kunnig och trovärdig en källa är, desto större effekt
har det budskap källan förmedlar. Denna teori har en tydlig koppling till influencer
marketing, eftersom att en influencers inflytande baseras på att följarna betraktar följarna
4
som en trovärdig källa av information (Tuten & Salomon, 2017). Ahlström (2019) samt
Kadekova och Holiencinova (2018) argumenterar för att trovärdigheten hos artificiella
influencers kan ifrågasättas, eftersom att de inte existerar på riktigt och marknadsför
produkter som de själva inte kan nyttja. Lilmiquela och hennes kollegor gör liknande
saker som mänskliga influencers: umgås med vänner, visar sina senaste inköp och festar,
men vad som skiljer dem från mänskliga influencers är att de är påhittade och att deras
liv är en fiktiv berättelse (Ahlström, 2019).
”Hon är 19 år och brasiliansk-amerikansk och försöker slå igenom som artist i Los Angeles. Så har åtminstone hennes skapelseberättelse formulerats.” Ahlström, om Lilmiquela, 2019
Fiktiva berättelser och karaktärer i sig är inte ett nytt fenomen, utan har under årtionden
använts för att underhålla en publik (Klimmt, Hartmann & Schramm, 2006). Idag används
berättelser även i marknadsföring, som en marknadsföringsstrategi benämnd storytelling
(Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005; Woodside, Sood & Miller, 2008).
Marknadsföringsstrategin bygger på att genom en fiktiv berättelse, skapa en emotionell
kontakt med betraktaren, som resulterar i att betraktaren identifierar sig med varumärket
(ibid). Vi vet att artificiella influencers är påhittade karaktärer som lever i en påhittad
berättelse, men vi vet ännu inte vilka olika faktorer som används för att skapa den
påhittade berättelsen samt hur dessa skiljer sig åt mellan olika artificiella influencers.
“En influencer är aldrig större än dess följarskara.” Ahlström, 2019
De som följer den fiktiva berättelsen på sociala medier är följarna (De Fina, 2016; Singh
& Sonnenburg, 2012). Woods (2016) beskriver att influencerns relation med följarna är
en kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing. Woods (2016) nämner, att om en
influencer uppfattas som tillförlitlig, har denne en större förmåga att influera dess följares
beteende. Det saknas ännu tillräcklig insikt för att förstå hur och på vilka villkor en
relation skapas mellan en artificiell influencer och dess följare, men att bemästra detta för
att lyckas med marknadsföringsstrategin är enligt Kadekova och Holiencinova (2018) av
avgörande betydelse. Det finns därmed ett stort behov av att förstå hur följarna reagerar
till de artificiella influencerna.
5
Artificiella influencers tar en allt mer framträdande roll på sociala medier och Appel et
al. (2019) benämner fenomenet som framtidens influencer marketing. Det är således
ingen tvekan om att artificiella influencers är ett område av behov av vidare forskning.
Eftersom att artificiella influencers idag är ett så pass nytt och outforskat område, är det
av betydelse att kartlägga det befintliga fältet av artificiella influencers och skapa en
förståelse för hur det är möjligt att framgångsrikt marknadsföra produkter via en
datorskapad influencer. Det finns i dagens forskningsläge ingen kunskap kring hur
artificiella influencers används i marknadsföring, men vi vet med säkerhet att de är fiktiva
karaktärer som genom dess närvaro på sociala medier och fiktiva berättelse lyckas skapa
en stor följarskara. Vi vet ännu inte vilka olika typer av artificiella influencers det finns
samt hur följarnas respons till dessa ser ut, varför det finns ett behov av att undersöka
dessa frågor vidare.
1.3Syfteochforskningsfrågor Denna studie syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers. Studiens syfte
mynnar ut i följande frågeställningar:
● Hur används artificiella influencers, relaterat till influencer marketing, i
marknadsföring?
● Vilka olika typer av artificiella influencers, med utgångspunkt i dess egenskaper
i den fiktiva berättelsen, finns det?
● Hur är följarnas respons till artificiella influencers?
1.4Studienstänktabidrag
Eftersom att fenomenet artificiella influencers ännu är så pass outforskat, ämnar vi att
genom denna studie att bidra med en grundförståelse för vilka typer av artificiella
influencers det finns. För att förstå fenomenet har vi utgått från den fiktiva berättelsen
artificiella influencers förmedlar och vilka egenskaper de olika karaktärerna besitter.
Studien ämnar även att bidra med kunskap kring följarnas respons till fenomenet, vilket
vi anser är av stor betydelse att klargöra eftersom att följarna är en kritisk framgångsfaktor
inom influencer marketing (Woods, 2016).
6
7
2.Teoretiskutgångspunkt
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Vi inleder med att beskriva
marknadsföring på sociala medier och redogör sedan för marknadsföringsstrategin
influencer marketing. Därefter beskriver vi den fiktiva berättelsens roll i marknadsföring.
Den fiktiva berättelsen ligger till grund för hur resterande teorier i detta kapitel
presenteras.
Läsaren introduceras för en kategorisering av fiktiva karaktärer och verktyg som är
nödvändiga för att skapa en relation samt en anknytning mellan individer. Efter detta
beskriver vi hur en relation mellan en mediepersonlighet och betraktare skapas samt hur
människor kan reagera när karaktärer är utformade med en hög grad av realism.
Avslutningsvis presenterar vi studiens analytiska ramverk.
2.1Marknadsföringpåsocialamedier
De senaste årens extensiva framväxt av sociala medier har förändrat sättet hur
varumärken och konsumenter kommunicerar (Tuten & Solomon, 2017). Sociala medier
erbjuder företag en ovärderlig möjlighet att bygga deras varumärke, kommunicera bättre
med kunder och stärka kundlojaliteten. Sociala medier ger även företaget möjlighet att
närvara och interagera direkt där konsumenterna kommunicerar, vilket ger tillfälle att
påverka konsumenters diskussioner kring varumärket, för att säkerställa att de är i
samspel med företagets vision (Saravanakumar & SuganthaLakshmi, 2012).
Vidare öppnar användandet av sociala medier upp för möjligheter konsumenter tidigare
saknat. Ett maktskifte från företaget till konsumenten har åstadkommits av det ökade
utrymme konsumenten erbjuds (Tuten & Solomon, 2017; Moriuchi, 2016). I kontrast till
den tidigare enkelriktade marknadsföringen ger sociala medier konsumenten möjlighet
att diskutera, samarbeta och dela sina åsikter, både med företaget och andra konsumenter
(Tuten & Solomon, 2017; Saravanakumar & SuganthaLakshmi, 2012).
2.1.1Strategiervidmarknadsföringpåsocialamedier
Företag kan nyttja sociala media kanaler i marknadsföringssyfte på olika vis (Tuten &
Solomon, 2017). Författarna utmärker tre primära strategier via vilka marknadsföraren
8
kan använda sig av sociala medier: betald marknadsföring, ägd marknadsföring och
förtjänad marknadsföring. Betald marknadsföring inkluderar köpt utrymme i sociala
media kanaler där företaget kan leverera sitt budskap i syfte att nå önskad målgrupp. Likt
hur ett företag marknadsför sig genom köpt utrymme i Tv-reklam, annonserar företag i
sociala media kanaler (Tuten & Solomon, 2017). Ägd media marknadsföring innefattar
marknadsföring via kanaler företaget själva besitter kontroll över (Tuten & Solomon,
2017). Företag figurerar med egna konton på sociala media kanaler såsom bloggar,
Facebook, Twitter, LinkedIn där de kan förmedla sitt budskap (Schaffer 2013). Förtjänad
media, som Moriuchi (2016) benämner som consumer-generated content ( sv.
översättning saknas) består av marknadsförande budskap som sprids utanför företagets
direkta kontroll (Tuten & Solomon, 2017; Moriuchi, 2016). Med intention att generera
uppmärksamhet och buzz utför företaget handlingar vilket genererar i att företaget
erhåller varumärkesspridning i form av delningar, kommentarer och diskussioner i online
forum (Tuten & Solomon, 2017). Vikten av konsumentens aktiva deltagande är således
numer en essentiell del av framgångsrik marknadsföring (Evans, 2010; Tuten & Solomon,
2017).
2.2Influencermarketing
I takt med sociala mediers växande inflytande och möjlighet att influera konsumenters
köpbeslut har marknadsförare hittat nya, unika strategier för att nå konsumenter (Woods,
2016). En framväxande taktik som de senaste åren haft ett enormt inflytande på
marknadsföring är influencer marketing (Woods, 2016). En influencer, som även kan
kallas för opinionsbildare eller trendsättare, är en person som andra anser vara en kunnig
källa av information (Tuten & Solomon, 2017). Författarna beskriver en influencer som
en given del av en gemenskap. Det är naturligt att en eller flera individer tillhörande en
grupp besitter en auktoritet vilken ger dem en förmåga att influera andra individers
beteende. De senaste årens ökade användning av sociala medier har gett utrymme för
influencers att skapa ett nätverk av följare online. Genom att framgångsrikt lyckats
förvärva en stor mängd följare på sociala medier såsom Facebook, Youtube eller
Instagram, har influencern förmåga att påverka dess följares beteende och influera
köpbeslut (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).
9
Studier visar vikten av rekommendationer inför ett potentiellt köpbeslut (Kadekova &
Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016). Majoriteten av alla
köpbeslut baseras på rekommendationer mellan individer, såväl offline som online
(Kozinets, de Valck, Wojnicki & Wilner, 2010; Tuten & Solomon, 2017; Kadekova &
Holiencinova, 2018). Genom att influencern postar företagets budskap på sina sociala
medier, upplevs varumärket som mer fördelaktigt och positivt, eftersom att influencers
bekräftar detta med sitt inlägg (Cialdini, 2006; Woods, 2016). Woods (2016) belyser
vidare hur produktens attraktivitet förstärks om den rekommenderas och används av en
person som uppfattas som tillförlitlig och beundransvärd.
2.2.1Influencernsroll
En influencer behöver nödvändigtvis inte initialt vara en celebritet, men har
framgångsrikt förtjänat berömmelse genom dennes sociala media plattform (Khamis,
Ang & Welling, 2017). Företag har insett värdet av en influencers förmåga att influera
dess följare, och såsom celebrity endorsement marketing (sv. översättning saknas) drar
fördel av en celebritets erkännande av dennes fans, använder sig företag av en influencer
och dess nätverk för varumärkesexponering (Woods, 2016; Tuten & Solomon, 2017).
Studier visar dock en betydande skillnad i effektivitet mellan de två strategierna.
Influencer marketings essentiella fördel, i kontrast till celebrity endorsement marketing,
baseras enligt Schouten, Janssen och Verspaget (2019) på två faktorer: identifikation och
trovärdighet. Studiens resultat visar att följare identifierar sig med, betraktar en influencer
som jämlike och litar mer på en influencer, i jämförelse med en celebritet. Genom att
följare upplever influencern som jämbördig och tillförlitlig, har marknadsföringsstrategin
en avgörande effekt på konsumenters köpintention (Schouten, Janssen & Verspaget,
2019). Vidare ger influencer marketing möjlighet till en enorm räckvidd (Woods, 2016).
Att budskapet når ett stort antal potentiella kunder är essentiellt i framgångsrik
marknadsföring, men den avgörande styrkan i influencer marketing består av spridning
av budskapet genom följarna (Woods, 2016). Kommunikationen flödar inte enbart mellan
influencer och dess följare, utan även vidare genom följarna, till deras kontakter, och så
vidare (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).
10
Influencerns inflytande på sina följare baseras på att följarna betraktar influencern som
en trovärdig källa av information (Tuten & Solomon, 2017). Vidare genereras även ett
stort förtroende för influencern genom att denne skapar en relation till dess följare. Som
följd skapas en uppfattning om att dennes rekommendationer är trovärdiga, transparenta
och relevanta och så gott som lika tillförlitliga som en väns (Woods, 2016; Kadekova &
Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017). En influencers trovärdighet ökar även
genom att produkten som marknadsförs appliceras i en vardaglig omgivning (Woods,
2016; Russell & Rasolofoarison, 2017). Trots att följarna är medvetna om att influencern
blir kompenserad för att marknadsföra produkten, uppfattas marknadsföringen som
autentisk (Woods, 2016).
2.3Attmarknadsföragenomenfiktivberättelse-storytelling
Berättelser har alltid varit en essentiell del av människans liv (Fog, Budtz & Yakaboylu,
2005). Genom berättelser identifierar och relaterar människor till varandra, samt tar till
sig och lagrar information (Woodside, Sood & Miller, 2008). Varumärken kan utnyttja
styrkan i berättelser, genom att skapa fiktiva berättelser som syftar till att framställa samt
skapa en god uppfattning kring varumärket (Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005; Singh &
Sonnenburg, 2012). Att använda berättelser, som en form av reklam, för att kommunicera
ett varumärke benämns som storytelling (sv. översättning saknas) (Fog, Budtz &
Yakaboylu, 2005; Woodside, Sood & Miller, 2008). Fog, Budtz och Yakaboylu (2005)
beskriver att det huvudsakliga syftet med att använda storytelling som
marknadsföringsstrategi är att förmedla ett varumärke. Författarna argumenterar för att
ett starkt varumärke skapas genom att konsumenterna skapar ett starkt emotionellt band
och kan identifiera sig med varumärkets värderingar och budskap.
11
Figur 1 - Egen illustration av storytelling, av Fog, Budtz och Yakaboylu (2005)
Berättelser innehåller enligt Woodside, Sood och Miller (2008) index såsom platser,
handling, problem och karaktärer, som tillsammans syftar till att skapa empati hos
betraktaren. Vidare hävdar Woodside, Sood & Miller (2008) att ju fler index en berättelse
innehåller, desto högre grad av empati skapas hos betraktaren och som en följd kan
betraktaren återkalla berättelsen i en högre grad.
2.3.1Socialamediersinverkanpåstorytelling
I den traditionella strategin för storytelling har konsumenten främst agerat som betraktare,
men sociala medier har öppnat upp för en deltagarkultur som förändrat förutsättningarna
för marknadsföringsstrategin (De Fina, 2016; Singh & Sonnenburg, 2012).
Konsumentens tidigare roll som passiv lyssnare av en berättelse har förändrats till en aktiv
roll. Sociala medier tillåter konsumenten att ta en aktiv roll, genom att själv kunna
kommentera och därmed påverka den berättelse som förmedlas (ibid).
2.3.2Fyraviktigaelementförframgångsrikstorytelling
Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver fyra element som bör inkluderas i en
berättelse, för att öka möjligheten till emotionell kontakt med betraktaren. Dessa
element inkluderar handling, karaktärer, konflikter och budskap.
2.3.2.1Handlingen
Berättelsens handling är avgörande för om och hur betraktaren tar till sig det budskap
som förmedlas (Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005). De Fina (2016) argumenterar för att
handlingen i berättelser som kommuniceras på sociala medier ofta kretsar kring specifika
12
händelser och stunder samt inkluderar vardagliga händelser och möten. Även Singh och
Sonnenburg (2012) stämmer in i detta resonemang och beskriver samtidigt att storytelling
i sociala medier kan likställas med improvisationsteater, eftersom att varumärken i
samspel med konsumenterna skapar en berättelse. Det är således inte möjligt för
berättaren att färdigställa ett manus att följa rakt av, eftersom att handlingen skapas i
samspel med betraktaren. Ytterligare signifikant för storytelling på sociala medier är att
berättelsen utvecklas med tiden och saknar en tydlig början och slut (De Fina, 2016).
2.3.2.2Karaktärerna
Ytterligare nödvändigt element i storytelling är karaktärer (Fog, Budtz & Yakaboylu,
2005). Karaktärerna är de som upplever konflikterna och genom att följa karaktärerna går
berättelsen framåt. För att betraktaren ska kunna engagera sig personligen i berättelsen är
det viktigt att det är möjligt att identifiera sig med karaktären. Identifikation innebär att
betraktaren kan identifiera sig med karaktärens känslor; sorg, förtvivlan och glädje (Fog,
Budtz & Yakaboylu, 2005).
2.3.2.3Konflikterna
Vidare beskriver Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) att en bra berättelse kräver en
konflikt, som för handlingen framåt. En konflikt behöver inte vara en negativ händelse,
utan endast något som väcker berättelsen till liv och skapar spänning. Att en konflikt är
nödvändig för att skapa en bra berättelse förklarar Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) med
att det ligger i människans natur att lösa problem som uppstår, för att återskapa en
harmonisk balans. När det uppstår konflikter, eller problem, vill vi se en lösning.
2.3.2.4Budskapet
För att använda storytelling som marknadsföringsverktyg är det av betydelse att
säkerställa i vilket strategiskt syfte berättelsen ska förmedlas. Fog, Budtz och Yakaboylu
(2005) är tydliga med att storytelling inte handlar om att berätta historier för sakens skull,
utan att berättelser ska användas i ett strategiskt syfte och resultera i att varumärket
reflekteras positivt.
13
2.4Handlingenochkaraktärerna
Vi inleder med att beskriva olika typer av fiktiva karaktärer samt redogöra för hur realism
i den fiktiva handlingen kan variera.
Under årtionden har underhållning i media använt fiktiva karaktärer för att skapa
känslomässiga anknytningar hos betraktaren (Klimmt, Hartmann & Schramm, 2006).
Fiktiva karaktärer besitter olika egenskaper och deras utseende varierar (ibid). Sheldon,
Romanowski och Schafer (2019) beskriver att fiktiva karaktärer ofta har personligheter
som upplevs ha en verklighetsförankring, för att betraktaren ska bemöta karaktären såsom
att den existerar på riktigt. Detta resonemang stämmer Hartmann och Goldhoorn (2011)
in i och argumenterar för att faktorer som påverkar uppfattning av fiktiva karaktärer bland
annat är klädstil, attraktivitet och beteende. Vidare hävdar författarna att även mindre
detaljer, såsom frisyr och ansiktsdrag, bidrar till hur en fiktiv karaktär uppfattas.
2.4.1Realismidenfiktivahandlingen
Shapiro och McDonald (1992) hävdar att handlingar i filmer som baseras på
verklighetsförankrade händelser, ökar möjligheten till att framkalla starka känslor hos
tittaren. Emellertid diskuterar Konjin och Hoorn (2005) att icke verklighetsförankrade
genrer inom film, såsom fantasi, science fiction och animering, skapar en njutning hos
tittaren genom att erbjuda en möjlighet att uppleva händelser som avviker från
verkligheten. Vidare kan orealistiska fiktiva karaktärer skapa ett engagemang hos tittaren
genom sitt sätt att bjuda på underhållning. Konjin och Horn (2005) motiverar att
realistiska dimensioner hos en fiktiv karaktär ökar engagemanget hos betraktaren,
eftersom att det anses vara möjligt att relatera till en sådan karaktär i högre grad. En
orealistisk karaktär skapar inte engagemang genom verklighetsförankring, utan via sin
möjlighet till att underhålla. Det innebär således att realistiska såväl som orealistiska
fiktiva karaktärer kan skapa ett engagemang och känslor hos betraktaren. Denna slutsats
stryks under av en studie av Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018). Studiens resultat
visar att en virtuell karaktär som är skapad med intentionen att vara kuslig, såsom en
zombie, fortfarande kan vara intressant att observera. En kuslig karaktär kan uppfattas
som tilltalande och skapa engagemang till följd av att denne betraktas som underhållande.
Genom att karaktären uppvisar ett mindre realistiskt intryck reduceras obehag. Stötande
scener kan på så vis upplevas både otäcka, men samtidigt underhållande (Zibrek,
Kokkinara & Mcdonnell, 2018).
14
Guarneri (2018) beskriver hur realism i fiktiva berättelser ger tillfälle till att sända ett
budskap till följaren, som till exempel politiska värderingar. Zibrek, Kokkinara och
Mcdonnel. (2018) beskriver även att ett budskap kan bedömas som oviktigt, om
karaktären är orealistisk. Vidare kan en realistisk karaktär generera en känsla av att
läsaren lär känna en verklig person i en verklighetstrogen miljö likt dagens samhälle
(Guarneri 2018). Författaren beskriver att denna anknytning skapar en förmåga att
påverka läsarens beslutsfattande (Guarneri 2018). Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell
(2018) studie visar även att en realistisk karaktär framkallar en högre grad av empati när
karaktären figurerar i negativa situationer.
Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) hävdar att realism hos digitala karaktärer
identifieras utefter flera bidragande faktorer. Ett realistiskt utseende är relevant, men är
på egen hand inte nödvändigtvis en drivande faktor till affinitet. Författarna beskriver
istället hur interaktionen mellan ett verklighetstroget beteende och utseende är
fundamentalt. Engagemang hos åskådare skapas genom att karaktären uppvisar ett
realistiskt utseende i kombination med mänskligt karaktäristiska beteendemönster
(Zibrek, Kokkinara & Mcdonnell, 2018).
2.4.2Karaktärernasutseende En fiktiv karaktärs uppfattade realism kan avgöras genom graden av fotorealism
(Palamar, 2011). Författaren definierar fotorealism enkelt – det innebär något som ser ut
som ett foto. Dock understryker författaren att begreppet kräver djupare förklaring än så.
För att uppnå en fotorealistisk karaktär spelar flera faktorer in. Författaren beskriver
karaktärens kroppsbyggnad som en grundläggande del, men hävdar att det är element på
detaljnivå som fulländar karaktären. Mindre detaljer såsom hud, hår, kläder och ögon
bidrar alla till graden av ett fotorealistiskt intryck (Palamar, 2011). Vidare beskrivs
karaktärens ansikte som en av de mest fundamentala kroppsdelar för att uppnå
fotorealism. Ansiktet är en individs mest utmärkande kroppsdel som inte enbart används
för att identifiera människor, utan framför allt en essentiell faktor i personlig
kommunikation (Palamar, 2011).
2.4.3Karaktärernasbeteendeochomgivning Forskning inom realistisk fiktion lyfter effekten av en realistisk omgivning (Guarneri,
2018). Guarneri (2018) belyser vikten av att karaktären figurerar in en trovärdig miljö,
15
som hade kunnat vara verklig. Upplevd realism uppnås genom att karaktärens berättelse
efterliknar det verkliga livet där karaktären agerar som en verklig människa, med verkliga
problem och är involverad i händelser som hade kunnat utspela sig i det verkliga livet,
såsom sociala sammanhang (Guarneri, 2018). Realistisk fiktion kan även identifieras
genom att berättelsen äger rum i nutid eller närtid, karaktären lever på en
verklighetstrogen plats och möter vardagliga situationer som hanteras på ett realistiskt
sätt (Guarneri, 2018).
2.5Konflikterna
Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver att en bra berättelse kräver en konflikt som
för handlingen framåt. I den fiktiva berättelsen hos artificiella influencers kopplas detta
samman med artificiella influencers självexponering, eftersom att självexponering anses
vara en byggsten för att skapa en intim relation (Masaviru, 2016; Robinson, 2017;
Collins & Miller, 1994) och således ett verktyg att förmedla konflikter.
Självexponering (eng. översättning self-disclosure) inkluderar handlingen att exponera
självutlämnande information om sig själv inför andra (Masaviru, 2016). Studier visar att
individer uppskattar personer som delar personlig information, och att individer som följd
börjar gilla en person med hög grad av transparens gällande sitt privatliv (Collins &
Miller, 1994; Taylor, Gould & Brounstein, 1981). Vidare beskriver forskare beteendet
även som en fundamental grund till att bygga mänskliga relationer (Masaviru, 2016;
Robinson, 2017; Collins & Miller, 1994). Till följd av att barriärer bryts ner skapas en
intimitet vilket intensifierar anknytningen mellan individer. De självutlämnande
detaljerna är dock nödvändigtvis inte uteslutande privata. Forskare argumenterar för att
självexponering i form av ytligt småprat kan vara effektivt för att initiera en anknytning,
innan en djupare intimitet utvecklas till följd exponering av känsligare och mer personlig
information (Masaviru, 2016). Både bredden, definierat som variation av ämnen, och
djupet, den personliga signifikansen inom dessa ämnen, spelar en avgörande roll (Chung
& Cho, 2017).
Vidare har beteendet framgångsrikt relaterats till utveckling av relationer även till
konsumenter och varumärken (Robinson, 2017). Studier av Marwick och Boyd (2011)
samt Chung och Cho (2017) bekräftar även värdet av självexponering av offentliga
16
personer i sociala medier. Chung och Cho (2017) argumenterar i deras studie för att
självexponering är ett effektivt verktyg för att skapa en relation med önskad målgrupp i
marknadsföringssyfte. Författarna beskriver att interaktion via sociala medier kan skapa
känslan av social närhet, samhörighet och vänskap med offentliga personer. Studien
belyser specifikt hur offentliga personer delar självutlämnande information via sociala
medier, vilket konsumenter upplever som ett tecken på anknytning. Genom att dela, vad
som uppfattas som, ärliga känslor, åsikter, och delar personliga bilder såsom ”selfies”
samt bilder tillsammans med vänner och familj, visar sig personen sårbar. Detta främjar
i sin tur följarens uppfattning av intimitet och vänskap (Chung & Cho, 2017). Som även
tidigare forskning visar, indikerar Chung och Cho (2017) att självexponering leder till att
offentliga personer uppfattas som mer pålitliga (Horton & Wohl, 1956; Rubin &
McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017). Tilliten har i sin tur positiv effekt på varumärkets
trovärdighet, vilket kan nyttjas för att influera konsumenters köpintention (Chung & Cho,
2017).
2.6Budskapet
I detta avsnitt redogör vi teorier som kan länkas samman med berättelsens budskap.
Schouten, Janssen och Verspaget (2019) samt Tuten och Solomon (2017) beskriver att en
kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing är att följaren kan identifiera sig med
influencern, varför vi i detta avsnitt redogör för influencerns möjlighet till att skapa en
känsla av identifikation hos följaren.
En influencer besitter en avgörande social makt som bland annat uppnås genom att dess
följare identifierar sig med influencern (Tuten & Solomon, 2017). Till följd av att
influencern är, eller uppfattas, som lik konsumenten i termer om värderingar och åsikter,
innehar influencern referentiell makt (eng. översättning referent power) (Tuten &
Solomon, 2017).
Referentiell makt innebär att en individ, A, besitter en auktoritet över en annan individ,
B, baserad på att B kan, eller önskar kunna, identifiera sig med A (French & Raven, 1959,
via Shafritz, Ott & Yong, 2014). A betraktas som attraktiv, vilket B önskar associeras
med. Som konsekvens har A en betydande förmåga att influera B, oavsett om B är
medveten om detta eller ej. Ju starkare B identifierar sig med A, desto större referentiell
17
makt besitter A (French & Raven, 1959, via Shafritz, Ott & Yong, 2014). Ju mer lik,
homogen, en influencer uppfattas av sina följare, desto mer kan alltså följaren identifiera
sig med hen, och desto större makt besitter influencern (Tuten & Solomon, 2017).
2.6.1Jämlikhetochidentifikationkanskapaenanknytning
Jämlikhet beskrivs som till den grad individer är lika gällande till exempel kön, etnicitet,
värderingar och beteenden, och är en av de främst framträdande karaktärsdrag i ett
nätverk (Valente, 2010). Människor är mer bekväma runt individer de betraktar som
jämlikar, vilket resulterar i att sociala nätverk ofta reflekterar individen själv. Vidare
tenderar människor även att knyta an och interagera lättare med andra individer som dessa
kan relatera till (Valente, 2010; Lee, 2015). Identifikation härleds från både faktisk och
upplevd likhet (Hoffner & Buchanan, 2005). Vidare inkluderar identifikation även
önskad likhet vilket definieras som önskan att vara, eller agera, som en annan individ
(Hoffner & Buchanan, 2005). Specifikt visar studiens resultat en större önskad likhet med
individer eller karaktärer av samma kön, och som upplevs som lika i attityd. Män
identifierade sig med manliga karaktärer som uppfattades som framgångsrika, intelligenta
och våldsamma, medan kvinnor uppgav en starkare identifikation till kvinnliga karaktärer
som upplevdes framgångsrika, intelligenta, attraktiva och beundransvärda. Även
McCroskey, Richmond och Daly (1975) samt Monge och Contractor (2006) belyser
värdet av uppfattad jämlikhet i relationer till följd av dess effekt på kommunikation. Desto
likare, homogena, individer är, desto större är chansen till effektiv kommunikation.
2.7Relationenmellanföljareochenmediepersonlighet Perceptionen av en relation som utvecklas mellan en publik och en mediepersonlighet,
verklig som fiktiv, beskrivs som en parasocial relation (Horton & Wohl, 1956; Giles,
2002). Utmärkande för sådan persona är att denne besitter en förmåga att skapa en
upplevd intimitet med främlingar, en intimitet vilken är extremt inflytelserik på publiken.
Till följd av att celebriteten uppfattas som engagerad och konverserar på ett sätt som kan
upplevs som personligt och privat, skapar publiken en perception av en förtrolig relation,
vilken kan liknas med en verklig vänskapsrelation (Horton & Wohl, 1956; Rubin &
McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017). Horton & Wohl (1956, s. 216) förklarar:
18
”De ’känner’ en sådan persona på liknande sätt de känner sina vänner: genom direkt observation och tydning av hans uppträdande, gester och röst, hans konversation och uppförande i en mängd olika situationer”
Likt hur iakttagaren kan förutsäga beteenden hos sin vän, ges denne en möjlighet att
observera hur celebriteten beter sig i olika situationer.
2.7.1Parasocialarelationerochsocialamedier
Fortsatta studier inom ämnet har framgångsrikt relaterat parasociala relationer mellan
anhängare och mediepersonligheter även till sociala medier (Chung & Cho, 2017;
Ballantine & Martin, 2005; Kim, Ko & Kim, 2014). Vidare visar studier även en positiv
koppling mellan att nyttja den pseudo-intima relationen i marknadsföringssyfte via
sociala medier (Chung & Cho, 2017; Kim, Ko & Kim, 2014; Ballantine & Martin, 2004).
Kim, Ko och Kim (2014) hävdar att sociala medier främjar illusionen av intimitet, vilket
i sin tur ger celebriteten makt att influera följare till köpbeslut. Den upplevda
anknytningen till celebriteten inspirerar inte enbart till följare till att imitera denne, utan
har även en direkt influens på köpbeslut av produkter som marknadsförs av celebriteten i
fråga (Kim, Ko & Kim, 2014; Chung & Cho, 2017; Ballantine & Martin, 2005). Lueck
(2015) bekräftar detta, och hävdar i sin studie att celebriteter via sociala medier
avsiktligen bör uppmuntra en parasocial anknytning genom att inkludera frågor till
följare, för att kunna dra fördel av den parasociala relationen i marknadsföringssyfte.
2.7.2Fysiskattraktion,enprimärfaktorvidutvecklandetavenparasocialrelation
Rubin och McHugh (1987) studie indikerar att producerare av media avsiktligt använder
sig av attraktiva personligheter med intention att publiken ska utveckla en relation till
karaktären. Med ett marknadsförande syfte som intention, är förhoppningen att detta ska
medföra att publiken fortsätter följa produktionen. Studien undersöker vilka faktorer som
är bidragande när en anhängare utvecklar en parasocial relation till en celebritet, och
fastställer attraktivitet som en primär faktor. Författarna fastslår social attraktion,
definierat som att celebriteten besitter egenskaper som åskådaren värderar hos en vän,
som den främsta faktorn till att en parasocial relation skapas (Rubin & McHugh, 1987),
vilket styrks av en studie gjord av Schmidt och Klimmt (2011). Rubin och McHugh
(1987) tillägger att även fysisk attraktion bidrar till perceptionen av intimitet. Olika
19
karaktärer kan erbjuda olika slags attraktion (Schmidt & Klimmt, 2011). Som exempel,
föreslår författarna, att en parasocial relation med en supermodell högst troligt är driven
av fysisk attraktion. För manliga följare är det sannolikt att den parasociala relationen
baseras på fysisk attraktion och en romantisk anknytning (Schmidt & Klimmt, 2011).
Vidare bedömer författarna jämlikhet som en bidragande faktor. Det är, enligt studien,
sannolikt att en stark, positiv parasocial relation främst framkallas mellan publik och
karaktär med liknande kännetecken och bakgrund. Uppfattningen av jämlikhet medför en
känsla av närhet och affinitet, osäkerhet reduceras och en illusion av gemenskap skapas
(Hoffner & Buchanan, 2005).
2.7.3Kontinuerligexponeringkrävsförattupprätthållaenrelation
Genom att den uppfattade relationen är fortlöpande över tid uppfattas celebriteten som
pålitlig, dess förutsägbarhet ökar och dess anhängares lojalitet stärks (Horton & Wohl,
1956; Rubin & McHugh, 1987). Kontinuerlig och frekvent interaktion ökar publikens
uppfattning av attraktion och intimitet och göder den parasociala relationen (Horton &
Wohl, 1956; Perse & Rubin, 1989; Chung & Cho, 2017). Med tiden blir anknytningen
stärkt av de delade upplevelser anhängaren betraktar sig ha med celebriteten, och anser
sig i kontrast till andra anhängare, ha en starkare emotionell koppling och förståelse för
denna (Horton & Wohl, 1956). En parasocial anknytning intensifieras även genom att
publiken får ta del av personlig information kring celebritetens privatliv (Perse & Rubin,
1989; Lueck, 2015).
2.7.4Socialattraktionbidragandefaktortillattanknytningskapas
Rubin och McHugh (1987) föreslår i sin studie att uttryckt empati för mediekaraktären är
ett tecken på parasocial relation. Även uttryckt godkännande eller komplimanger kring
karaktärens uppträdande eller fysiska utseende indikerar på att publiken upplever en
anknytning till karaktären (Rubin & McHugh, 1987; Lueck, 2015). Vidare beskriver
Rubin och McHugh (1987) att antydan på att publiken önskar en vänskap, eller känner
sig bekväm såsom att denne interagerar med en vän, också indikerar på en parasocial
relation. Detta understryker Lueck (2015), som beskriver att en publik som besvarar en
karaktär med genuina råd eller personlig information om sina egna erfarenheter, likt hur
vänner anförtror sig till varann, antyder på en intim anknytning. En parasocial anknytning
20
kan också visa sig genom att publiken känner en saknad när denne till exempel inte har
möjlighet att titta på det tv-program där mediepersonligheten förekommer (Rubin &
McHugh, 1987). Detta är, enligt författarna, ett tecken på att publiken värderar den
uppfattade relationen och anser den vara viktig (Rubin & McHugh, 1987).
2.8Enhöggradavfotorealismkanledatillobehag
En studie av Mori år 1970 (i MacDorman & Kageki, 2012) undersöker hur åskådare
upplever realistiska robotar. Studien beskriver relationen mellan realism hos en robot,
med en åskådares affinitet för den. När uppfattningen om verklighetstrohet ökar, ökar
även affiniteten för den hos åskådaren. Dock, hävdar författaren, att när roboten når en
viss grad av realism, vilket enligt O’Neill (2016) är runt 75%, upplevs denne istället som
obehaglig snarare än realistisk. Enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) är det
när en individ inser att roboten, som vid första anblick upplevts mänsklig, faktiskt är
artificiell som personens intryck skiftar. När skiftet från verklighetstroget till artificiellt
sker, skapas istället en känsla av obehag och känslan av affinitet minskar plötsligt (Mori
1970, i Macdorman & Kageki, 2012). Denna teori är känd som Uncanny Valley.
Teorin har senare applicerats på digitala karaktärer (O’Neill, 2016; Seyama & Nagayama,
2007), som enligt O’Neill (2016) delar många likheter med robotar. Framför allt, hävdar
författaren, att både robotar och digitala karaktärer upplevs på ett liknande vis av
åskådare. Digitala karaktärer med en alltför hög grad av fotorealism kan framkalla en
negativ respons av dess åskådare, som istället upplever karaktären som kuslig (Zibrek,
Kokkinara & Mcdonnell, 2018; O’Neill, 2016). Av denna anledning undviks ofta ett
fotorealistiskt utseende vid utformandet av digitala karaktärer, med avsikt att de ska
uppfattas som tilltalande. En animerad karaktär med ett tecknat utseende blir generellt
sett lättare accepterad av åskådare. Till följd av att realismen är låg fokuserar publiken
istället på de egenskaper och drag som är skapta för den underhållning som önskas
upplevas (O’Neill, 2016). När en karaktär istället närmar sig en nära på en verklig
människa når publikens affinitet till slut ett abrupt skifte och uppfattningen om karaktären
ändras från verklig till onaturlig och skrämmande, likt hur vi uppfattar till exempel lik
eller zombies. Detta skifte sker ofta helt omedvetet för en åskådare, och är svårt att sätta
ord på varför. Individer tenderar att fokusera på de små avgörande detaljer som sänker
realismen i karaktären, som till exempel stela rörelser eller livlösa ögon. Karaktären
21
uppfattas onaturlig, och istället för att upplevas tilltalande inger karaktären istället ett
kusligt intryck (O’Neill, 2016).
Flera studier föreslår att känslan av obehag som kan framkallas av en realistisk karaktär
är ett resultat av en missanpassning i realism mellan olika element i utformandet av
karaktären (Zeyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007). Zeyama
och Nagayama (2007) studie beskriver att en digital karaktärs ansikte spelar en avgörande
roll. Författarna hävdar att effekten av the Uncanny Valley blir påtaglig endast när
karaktären är nästan perfekt verklighetstrogen, men även inkluderar onormala
ansiktsdrag. Denna teori styrks av Chaminade, Hodgins och Kawato (2007). Författarna
förklarar att känslan av obehag beror på en missanpassning mellan ett verklighetstroget
utseende och små orealistiska detaljer, vilket har en betydande effekt på vilka känslor
karaktären framkallar.
2.9Analytisktramverk
Utifrån det konceptuella ramverket har nedanstående analysmodeller skapats, vilka
syftar till att sammanfatta och binda samman de teoretiska områden vi har behandlat i
detta kapitel.
Studien ämnar att undersöka artificiella influencers, vilket är ett fenomen med
utgångspunkt i influencer marketing (Appel et al., 2019; Kadekova & Holiencinova,
2018. En av grundpelarna i influencer marketing är att influencern lyckas skapa en känsla
av identifikation hos betraktaren (Schouten, Janssen & Verspaget, 2019; Tuten &
Salomon, 2017). Identifikation leder till att en anknytning i form av parasociala relation
kan skapas (Valente, 2010; Lee, 2015) vilket i sin tur kan resultera i att den artificiella
influencern får ett inflytande över följaren.
Artificiella influencers existerar i och kommunicerar en fiktiv berättelse, varför
marknadsföringsstrategin storytelling identifierats som en grundläggande strategi vid
utformandet av artificiella influencer. Likväl som influencer marketing syftar till att skapa
en känsla av identifikation hos betraktaren, ämnar storytelling att skapa samma känsla
(Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005). Teorier inom realism, utseendemässigt såväl som
beteendemässigt, används för att skapa en förståelse om huruvida en
22
verklighetsförankring leder till identifikation. Avslutningsvis används teorier inom
självexponering för att förstå hur artificiella influencers använder personlig information
för att skapa identifikation.
Perceptionen av en relation som utvecklas mellan en publik och en mediepersonlighet,
verklig som fiktiv, beskrivs som en parasocial relation (Horton & Wohl, 1956; Giles,
2002). En artificiell influencer kan betraktas som en mediepersonlighet och följarna som
dess publik. Genom att den artificiella influencern konverserar med följarna på ett sätt
som uppfattas som personligt och privat kan en upplevd anknytning skapas hos följaren.
Denna upplevda anknytning kan i sin tur leda inflytande. Vidare är även attraktivitet,
social såväl som fysisk, en bidragande faktor till att en uppfattning av intimitet skapas
och har således en inverkan på den parasociala relationen (Schmidt & Klimmt, 2011;
Rubin & McHugh, 1987). Ytterligare en faktor som bidrar till att en parasocial skapas är
mediepersonligheten har en kontinuerlig kontakt med publiken (Horton & Wohl, 1956;
Perse & Rubin, 1989; Chung & Cho, 2017).
Figur 2 - Analysmodell
23
3.Metod
I detta kapitel redovisas och motiveras för de val, teoretiska såväl som praktiska, som
gjorts i genomförandet av denna studie. Kapitlet är indelat i fyra delar, vilka redogörs
för nedan.
3.1Metodkapitletsstruktur
Figur 3 - Metodkapitlets struktur
Vi inleder med att diskutera studiens metodologiska utgångspunkter. Dessa inkluderar
studiens forskningsstrategi, vetenskapliga synsätt och ansats.
Därefter presenteras och diskuteras studiens metodik, netnografi. Avsnittet behandlar
även urval av studieobjekt samt datainsamling- och analysprocess.
I det tredje avsnittet diskuteras de etiska överväganden som har gjorts i samband med
genomförandet av denna studie.
Avslutningsvis diskuteras studiens kvalitet samt metodkritik.
3.2Metodologiskautgångspunkter
I detta avsnitt motiverar vi för studiens metodologiska utgångspunkter. Vi inleder med att
diskutera studiens forskningsstrategin och redogör sedan för studiens vetenskapliga
synsätt och ansats.
3.2.1Valavforskningsstrategi
Inom metodteori skiljer författare mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi
(Bryman & Bell, 2013; Justensen & Mik-Meyer, 2011). Utifrån studiens syfte samt
frågeställningar har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi, där vi genom en
tolkningsinriktad metod skapar en förståelse för fenomenet artificiella influencers, i
enlighet med Bryman och Bells (2013) beskrivning av en kvalitativ forskningsstrategi.
Eftersom att artificiella influencers är ett nytt fenomen saknas det forskning kring området
24
och det har därför varit vår avsikt att genom denna studie skapa en helhetsbild och
förståelse för fenomenet, vilket Justensen och Mik-Meyer (2011) argumenterar för att
möjligt med en kvalitativ forskningsstrategi. Kvalitativa forskningsstrategier ämnar att
genom ord skapa en förståelse för ett fenomen i dess helhet, till skillnad från kvantitativa
forskningsstrategier som ofta strävar att skapa generaliserbara och förklarande resultat
genom analys av siffror (Mik & Meyer, 2011). Eftersom att vi har för avsikt att skapa en
förståelse för fenomenet, snarare än att förklara det, anser vi att en kvalitativ
forskningsstrategi var mer lämpad än en kvantitativ forskningsstrategi.
3.2.2Valavvetenskapligtsynsätt Vid genomförandet av företagsekonomisk forskning är det viktigt att ta hänsyn till frågor
som berör ontologi och epistemologi eftersom att dessa antaganden påverkar
formuleringen av forskningsfrågor samt hur studien genomförs (Bryman & Bell, 2013).
Enligt Bryman och Bell (2013) handlar ontologi om hur sociala enheter ska uppfattas och
epistemologi vad som kan ses som kunskap inom ett område.
Bryman och Bell (2013) skiljer på två olika ståndpunkter inom ontologin: objektivism och
konstruktionism. Objektivism innebär att sociala omständigheter är neutrala i förhållande
till dess sociala aktörer. Konstruktionism belyser aktörens roll i sociala omständigheter
och innebär att aktörer är subjekt som skapar en mening i sociala omständigheter. Denna
studie har utgått från en konstruktionistisk ståndpunkt, då den sociala verkligheten anses
vara starkt beroende av aktörerna samt att den verklighet vi avser att förmedla inte anses
vara den slutgiltiga versionen av fenomenet som undersöks, vilket är i linje med Bryman
och Bells förklaring kring begreppet (2013).
Inom epistemologin finns det tre olika kunskapsteoretiska uppfattningar: positivism,
realism och interpretativism (Bryman & Bell, 2013). Positivism kan beskrivas som ett
naturvetenskapligt angreppssätt. Även realismen förespråkar att datainsamling och
bearbetning av data bör genomföras med naturvetenskapliga metoder, men förespråkar
att samhällsvetenskapliga metoder också är nödvändiga. Ett interpretativistiskt perspektiv
skiljer från realismen och positivismen, då detta perspektiv syftar till att tolka sociala
handlingar genom att förstå individens uppfattning (Bryman & Bell, 2013). Denna studie
har utgått från ett interpretativistiskt perspektiv. För att skapa en förståelse för fenomenet
25
artificiella influencers har vi ansett det vara av betydelse att tolka kulturen dessa existerar
i samt följarnas uppfattningar.
3.2.3Valavforskningsansats Ett forskningsområde kan angripas med ett deduktivt eller ett induktivt synsätt (Bryman
& Bell, 2013). Vid ett deduktivt synsätt styr teori forskningen medan vid ett induktivt
synsätt genereras teorier utifrån studiens resultat. Det kan även argumenteras för att ett
induktivt synsätt är explorativt, vilket innebär en utforskande forskning där forskaren
strävar efter att skapa en grundläggande förståelse för ett område (David & Sutton, 2011).
Bryman och Bell (2013) förklarar att den induktiva processen kan innehålla inslag av
deduktion i dess bemärkelse att forskare väljer att samla in mer data efter teoretisk
reflektion av den redan insamlade datan. Detta synsätt benämns som iterativt och innebär
en upprepande rörelse mellan teori- och datainsamling (Bryman & Bell, 2013).
Vi har utformat vår studie med ett iterativt synsätt. Insamlad empiri har varit en
förutsättning för att skapa en förståelse för ämnesområdet, eftersom att forskningsfältet
artificiella influencers är ett outforskat område, likväl som teorier inom närliggande
ämnesområden har varit avgörande för att skapa en teoretisk förståelse. Studien har
således utformats genom ett tillvägagångssätt där insamling av data varvas med teori,
vilket är signifikant för ett iterativt synsätt (Bryman & Bell, 2013)
3.3Metodik I detta avsnitt diskuterar vi studiens metodik. Vi beskriver hur vi har valt ut studiens
undersökningsobjekt samt hur vi har samlat in och analyserat studiens empiriska
material.
3.3.1Netnografi Netnografi är en kvalitativ forskningsmetod som vuxit fram i takt med digitaliseringen
och kommunikationsmöjligheter på internet (Kozinets, 2011; Frostling-Henningsson,
2017). Frostling-Henningsson (2017) beskriver att netnografi fokuserar på (s.106) “[...]
nätbaserade miljöer, gemenskaper och kommunikationskanaler och syftar därmed till att
skapa förståelse för det sociala liv och samspel som äger rum i dessa miljöer”. Eftersom
att vi i denna studie ämnar att studera ett outforskat fenomen som existerar på den sociala
26
medieplattformen Instagram, föll det sig naturligt att samla in primärdata genom en
netnografisk metod.
Netnografi kan sägas ha sin utgångspunkt i en etnografisk forskningsmetod, vilket
innebär att forskaren engagerar sig och observerar en social miljö för att skapa en
förståelse för dess kultur och mening (Bryman & Bell, 2013). Genom att använda en
netnografisk metod har vi som forskare i denna studie observerat fenomenet artificiella
influencers på Instagram och tagit del av den kultur som artificiella influencers existerar
i.
Frostling-Henningsson (2017) beskriver att forskarens grad av inblandning kan variera
från aktivt deltagande till observation. Vi har i denna studie observerat det sammanhang
som artificiella influencers existerar i och själva inte aktivt deltagit i kulturen. Vi har
därför, i enlighet Frostling-Henningsson (2017), antagit en passiv roll som observatörer
vilket benämns som observerande netnografi.
3.3.2Valavundersökningsobjekt
Utgångspunkten i netnografi är, likt all kvalitativ forskning, det vetenskapliga problemet
som ska undersökas (Berg, 2015). Vidare beskriver Berg (2015) att netnografisk
forskning saknar tydliga riktlinjer för hur den ska bedrivas och det är därför avgörande
att forskaren själv upprättar en grundplan att utgå ifrån i forskningen.
Studiens undersökningsobjekt, artificiella influencers, valdes ut genom ett explorativt
urval. Denscombe (2017) beskriver att ett explorativt urval är fördelaktigt att använda i
mindre kvalitativa studier där forskaren studerar ett outforskat ämne, något som stämmer
väl in på vår studie. Vidare hävdar Denscombe (2017) att det vid ett explorativt urval är
möjligt att styra urvalsprocessen i den utsträckning att både intressanta och ovanliga
undersökningsobjekt väljs ut att undersöka.
För att skapa en överblick av det ämne vi undersöker inledde vi vår urvalsprocess med
att söka efter artificiella influencers på Instagram. Vi skrev anteckningar om vad vi såg
och var vi fann det vi såg, för att senare i processen kunna gå tillbaka till källorna. Alla
anteckningar samlades i ett World-dokument. För att säkerställa att vi hittade relevanta
artificiella influencers samt att hela fältet kartlades kompletterades sökningar på
27
Instagram med sökningar i sökmotorn Google. Observationer och information från dessa
sökningar antecknades i vårt World-dokument.
I denna process identifierade vi 34 olika artificiella influencers. För att urskilja
studieobjekt som var relevanta för studiens syfte, genomförde vi fyra filtreringar.
Filtreringsprocessen genomfördes utifrån fyra olika kriterier, vilka skapades utifrån
studiens syfte och tillgänglighet.
Filtreringsprocessen resulterade i tolv undersökningsobjekt, med olika antal poster och
följarantal, vilket vi anser vara fördelaktigt för att skapa en så god förståelse som möjlig
för fenomenet artificiella influencers.
Användarnamn*: Antal följare*: Antal poster*:
@dagny.gram 6585 8
@janky 298 000 103
@guggimon 460 000 99
@itsbinxie 94 900 175
@blawko22 157 000 160
@bermudaisbae 235 000 258
@shudu.gram 200 000 69
@noonoouri 358 000 901
@lilmiquela 2 200 000 728
@bebiselis 7913 56
@yoox (Daisy) 440 000 3325
@koffi.gram 11 400 13
Tabell 1 - Studiens undersökningsobjekt
*På Instagram 6 maj 2020
28
3.3.3Insamlingochanalysavdata Netnografisk forskning kan generera stora mängder empiriskt material och det är därför
viktigt att forskaren har en medvetenhet kring detta för att hantera materialet på ett
konsekvent sätt (Frostling-Henningsson, 2017; Kozinets, 2011). Berg (2015) beskriver
att forskaren med fördel kan analysera materialet parallellt med datainsamlingen, för att
identifiera vilket material som är användbart för studiens syfte. Vi har således med dessa
argument som grund, parallellt med datainsamlingen, analyserat materialet med en
tematisk analysmetod.
Det första steget i en tematisk analysmetod är enligt Braun och Clarke (2006) att bekanta
sig med empiriska fältet för att väcka idéer till liv. Eftersom att vi i vår urvalsprocess av
undersökningsobjekt gick igenom det empiriska fältet och noterade vad vi såg, kunde vi
med våra anteckningar skapa en god uppfattning kring det material vi skulle samla in.
Vi började observera artificiella influencers i februari 2020 och genomförde vår
datainsamling mellan februari och april 2020. För att avgränsa vårt empiriska fält i möjlig
mån, valde vi att endast inkludera de senaste 200 inläggen för vardera artificiell influencer
i datainsamlingen. Vi gick inledningsvis igenom var artificiell influencer för sig och
sparade ner skärmdumpar av deras senaste 200 inlägg. Det insamlade materialet
organiserades i ett World-dokument. För att säkerställa en konsekvent insamling sparades
en skärmdump av inlägget och en kort anteckning i form av tolkning om vad inlägget
föreställde. Detta resulterade i ett mycket stort material, som vi sedan började sortera.
För att begränsa vårt empiriska material på ett systematisk sätt valde vi att sortera det
manuellt genom olika koder. Detta är den andra steget i den tematiska analysprocessen
enligt Braun och Clarke (2006). Kodning innebär att forskaren går igenom empirin och
kategoriserar denna och urskiljer delar som kan tänkas vara av teoretisk betydelse
(Bryman & Bell, 2013). Vi valde att inte använda oss av datorprogram för att sortera vårt
material, då vi inte ville gå miste om detaljer i bilder och text som ett datorprogram
eventuellt skulle sortera bort.
För att inte begränsa oss i kodningen, tog vi i ett tidigt skede ett beslut om att inlägg fick
kategoriseras i flera koder. Under kodningsprocessen identifierades ytterligare relevanta
29
koder, vi gick därför igenom vårt material i flera omgångar. Vi har i denna studie skapat
koderna utifrån insamlad data, vilket talar för ett induktivt tillvägagångssätt i
kodningsprocessen. Exempel på koder som användes för att sortera materialet är känslor,
personliga relationer, trovärdig omgivning och agerar på ett verklighetstroget sätt.
När all ursprunglig data har kodats börjar arbetet med att söka efter teman i materialet,
vilket är de avslutande stegen i den tematiska analysprocessen (Braun & Clarke, 2006).
Denna fas innebär således att olika koder kombineras ihop till teman, för att identifiera
mönster och samband. Vi valde att kombinera våra koder utifrån de element Fog, Budtz
och Yakaboylu (2005) beskriver som viktiga för en framgångsrik berättelse: karaktärer,
handling, konflikter och budskap. Dessa teman presenteras och analyseras i kapitel 4.
3.3.4Analys-Följarnasrespons
För att undersöka följarnas respons till artificiella influencers har vi studerat
kommentarsfälten hos studiens utvalda artificiella influencers. En majoritet av de
artificiella influencers som studien undersöker har ett hundratals kommentarer till varje
postat inlägg, varför vi begränsade oss till att undersöka minst tre kommentarsfält per
influencer. Även detta urval har skett genom ett explorativt urval, där vi valde att studera
kommentarsfälten till de inlägg som på något sätt väcker uppmärksamhet, upplevs vara
intressanta eller ovanliga.
I analysprocessen identifierade vi samband och mönster i de kommentarer som följare
skriver. Utifrån denna process och de mönster som vi fann, fick vi en uppfattning om
vilka teorier som är relevanta att använda för att förstå och analysera följarnas respons till
artificiella influencers.
30
3.4Etiskaöverväganden I detta avsnitt redogör vi för de etiska aspekter vi har tagit hänsyn till vid utförandet av
denna studie.
3.4.1Netnografiaktualiserarnyaetiskautmaningar
Vid företagsekonomiska undersökningar är det viktigt att ha en medvetenhet kring etiska
frågor som uppstår under processens gång (Bryman & Bell, 2013). En netnografisk
forskningsmetod innebär att forskaren förflyttar sig från den sociala världen offline, till
en social värld online (Berg, 2015). Denna förflyttning leder enligt Berg (2015) till att
nya etiska utmaningar skapas och vedertagna forskningsetiska aspekter utmanas. För att
säkerställa att denna studie har utförts etiskt korrekt, har vi tagit hänsyn till
Vetenskapsrådet (2017) etiska forskningsprinciper samt de etiska utmaningar som
aktualiseras av netnografisk forskning enligt Kozinets (2011).
3.4.2EtiskautmaningarvidnetnografienligtKozinets(2011)3.4.2.1Offentligtellerprivat Det empiriska material som samlas in vid en netnografisk metod kan hävdas vara mer
lättillgängligt än vid andra kvalitativa metoder, eftersom att denna data är publicerad på
internet. Att skilja på vad som är privat och offentlig data är en utmaning (Ahrne &
Svensson, 2015). En frågeställning som en netnografisk forskare bör fundera över är
därför om internet ska uppfattas som en offentlig eller privat plats (Kozinets, 2011). I
denna studie har data samlats in från Instagram. Instagram är ett öppet forum online och
det krävs inget konto eller inlogg för att ta del av materialet (Instagram användarvillkor,
2020). Detta anser vi är argument för att Instagram är en offentlig plats, men online, och
därmed tillhandahåller offentlig data. Om det hade krävts ett konto eller inlogg på
Instagram för att ta del av innehållet, hade forumet klassificeras som privat och vi hade
då behövt angripa situationen annorlunda.
3.4.2.2Samtycke En viktig aspekt i etiskt forskning är att erhålla samtycke från medverkande deltagare
(Kozinets, 2011). Till skillnad från traditionella kvalitativa forskningsmetoder, såsom
fokusgrupper och intervjuer, använder netnografi inte data som är specifik och som har
31
utformats i syfte för att användas i forskning. En utmaning med netnografi är enligt
Kozinets (2011) hur informerat samtycke kan medges online. Eftersom att vi anser att
Instagram är ett offentlig plats, har vi utgått från principen att deltagarna är medvetna om
att inläggen som publiceras är tillgängliga för allmänheten att ta del av. Fortsättningsvis
har vi valt att inte skriva ut användarnamn till de kommentarer som vi har analyserat, för
att undvika en situation där eventuellt samtycke inte medges.
3.4.3Vetenskapsrådetsfyragrundkrav(2017)
Informationskravet innebär att forskaren ska underrätta deltagare och uppgiftslämnare till
forskningen om deras roll i studien samt att deltagande är frivilligt (Vetenskapsrådet,
2017). Eftersom att undersökningsdeltagarna i denna studie inte medverkar aktivt, har
informationskravet varit en utmaning för oss. Med tanke på studiens storlek samt
bristande möjligheter att nå ut med information till de deltagare på Instagram som vi har
studerat, kan det argumenteras för att det inte varit möjligt för oss att uppfylla
informationskravet på det sätt som Vetenskapsrådet formulerat det. Då vi har studerat
offentliga profiler på en offentlig plats online, kan det dock argumenteras för att
deltagarna i denna studie inte deltar aktivt och därmed ställs inte samma krav på att
informera om deras deltagande i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Likt Kozinets (2011) stället Vetenskapsrådet (2017) krav på deltagarnas samtycke i
studien genom samtyckeskravet. Även detta krav berörs av undersökningens karaktär och
bör bedömas efter undersöknings deltagarnas aktivitet i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
I de studier där information om deltagarna inhämtas från passivt deltagande, behöver
samtycke enligt Vetenskapsrådet (2017) inte inhämtas.
Konfidentialitetskravet handlar om hur känsliga privata uppgifter hanteras
(Vetenskapsrådet, 2017). Vi har i denna studie inte samlat in någon etisk känslig
information om identifierbara personer, eftersom att empiriinsamling endast bygger på
information som är offentlig. Konfidentialitetskravet anses därför uppfyllas.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer inte får användas utanför
forskningens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom att vi i denna studie inte samlat in
32
några privata personuppgifter, har det inte aktualiserats etiska utmaningar med
nyttjandekravet.
3.5Kvalitetsutvärdering I följande avsnitt diskuterar och argumenterar vi med ett självkritiskt öga för studiens
kvalitet.
3.5.1Kvalitetikvalitativforskning
Guba och Lincoln (1994, via Bryman & Bell, 2013) argumenterar för att kvalitet i
kvalitativ forskning inte kan bedömas efter samma kriterier som kvalitet i kvantitativ
forskning. I kvalitativ forskning är det möjligt att säkerställa och bedöma kvalitet genom
två grundläggande kriterier, trovärdighet och äkthet, varav kriteriet trovärdighet delas in
i fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse (Guba &
Lincoln, via Bryman & Bell, 2013). För att säkerställa studiens kvalitet har vi utgått från
dessa kriterier.
3.5.1.1Tillförlitlighet Att en studie är tillförlitlig innebär att forskningen har utförts i linje med forskningsregler
samt att de resultat som studien genererar rapporteras till de personer som har deltagit i
studien (Bryman & Bell, 2013). Eftersom att vi har genomfört vår studie med data från
en offentlig plats online, med den observerande metod som studien antar, har det inte
varit möjligt för oss att rapportera vårt resultat till de passiva deltagare som är en del av
den sociala verkligheten som vi har studerat. För att säkerställa att vårt resultat är
tillförlitligt har vi därför valt att inkludera visuella delar av den data som vi har analyserat.
Genom att göra detta kan läsaren själv bilda sig en uppfattning kring den data vi har
undersökt. Fortsättningsvis har vi följt de forskningsregler som finns genom att studera
metodböcker och behjälpliga artiklar, vilket även det säkerställer studiens tillförlitlighet.
3.5.1.2Överförbarhet Överförbarhet handlar om att studiens resultat ska vara möjlig att tillämpa i andra
kontexter, utöver den specifika som studien undersöker (Guba & Lincoln, 1994, via
Bryman & Bell, 2013). Kvalitativ forskning undersöker i många fall en mindre grupp
individer, vilket innebär att fokus ofta ligger på att penetrera ett ämne på djupet snarare
33
än att dra generaliserbara slutsatser (Guba & Lincoln, 1994, Bryman & Bell, 2013). För
att öka överförbarheten i kvalitativ forskning är det därför av betydelse att den data som
samlas in ska vara så pass fyllig och informativ att resultaten kan överföras till en annan
miljö (Guba & Lincoln, 1994, via Bryman & Bell, 2013). Vår studie syftar till att
undersöka ett fenomen och skapa en förståelse för det fenomenet i dess helhet. Genom
att fokusera på att skapa en bredd, snarare än ett djup i studiens kunskapsbidrag, har vi en
ständig strävan efter hög grad av överförbarhet.
3.5.1.3Pålitlighet För att en studie ska anses vara pålitlig ska forskaren tydligt redogöra för samtliga faser
av forskningsprocessen samt ha ett granskande synsätt för de val som görs (Guba &
Lincoln, 1994, via Bryman & Bell, 2013). I denna studie motiveras och redogörs för de
val som görs under forskningsprocessen gång, vilket påvisar studiens pålitlighet. I
metodkapitlet beskrivs metodvalen ingående och kritiskt. För att säkerställa pålitligheten
ytterligare har kurskamrater och handledare löpande, med ett kritiskt öga, granskat vårt
arbete och gett oss konstruktiva råd.
3.5.1.4Konfirmering Att en studie är konfirmerad innebär att forskaren inte har låtit personliga värderingar
eller åsikter påverka studiens utformande och resultat (Guba & Lincoln, 1994 via Bryman
& Bell, 2013). Kvalitativa studier möter ofta svårigheter i att vara helt objektiva, då
kvalitativa studierna tenderar att ha ett tolkande synsätt i syfte att förklara. För att förstå
det fenomen vi studerar har vi ett tolkande perspektiv. Även den observerande
forskningsmetod som studien antar kan hävdas vara subjektiv, eftersom att vi som
forskare själva tolkar och bearbetar empirin. För att bibehålla en hög objektivitet i studien
har det därför varit av betydelse att vi varit medvetna om att vald forskningsmetod och
det perspektiv studien arbetats fram utifrån tenderar att bidra till subjektivitet. Det har
även varit av fördel att vi är två författare bakom denna studie, då vi tillsammans kunnat
kontrollera att våra egna värderingar och åsikter inte speglar studiens utformande och
resultat.
34
3.5.1.5Äkthet Det sista kriteriet som Lincoln och Guba (1994, via Bryman & Bell, 2013) diskuterar
angående studiens kvalitet är äkthet. Enligt författarna uppfylls detta kriteriet om studien
ger en rättvis bild av det som studeras och om studien bidrar till en ökad förståelse. Vi
har säkerställt studiens äkthet genom att presentera delar av den data som vi har
observerat. Eftersom att vi har genomfört studien med en observerande metod, är det inte
möjligt för oss att säkerställa att vi förmedlar korrekta åsikter och uppfattningar, men vi
har haft en hög medvetenhet kring denna aspekt.
Samtliga bilder som presenteras i denna studie är hämtade från Instagram. Vi betraktar
Instagram som ett offentligt forum online, med stöd från Instagrams användarvillkor
(2020). Eftersom att denna studie inte skapats i ett kommersiellt vinstsyfte samt att vi
analyserar det insamlade materialet med ett kritiskt öga, är det enligt upphovsrättslagen
tillåtet för oss att inkludera bilder från Instagram i vår studie. Vi har fått detta bekräftat
via mailkonversation med juridiska sektionen vid Stockholms Universitet.
3.5.2Metodkritik Att använda netnografi som forskningsmetod medför både för och nackdelar (Frostling-
Henningsson, 2017). En av nackdelarna är enligt Frostling-Henningsson (2017) att
metoden kan anses vara subjektiv, eftersom att empiriinsamling samt analys genereras
utifrån de tolkningar vi gör som forskare. Vi är medvetna om att det är fördelaktigt att
kombinera netnografi med ytterligare metod för att samla in empiri. Dock vill vi
argumentera för att det inte är något som borde ha gjorts i denna studie, eftersom att det
fenomen vi undersöker är så pass nytt och icke utbrett. Att kombinera netnografi med till
exempel kvalitativa intervjuer hade inte bidragit till en ökad kvalitet, eftersom att
allmänhetens åsikter och upplevelser inte är så pass ingående ännu att det hade kunnat
bidra till en betydelsefull analys för studiens syfte.
Vidare har vi heller inte ansett det vara fördelaktigt att kombinera vår metod med en
kvantitativ metod, eftersom att vi med denna studie ämnar att bidra med en
grundförståelse för fenomenet. Vårt mål har varit att genom att följa grundlinjer i analys
av vårt empiriska material, uppnå en mycket grad av kvalitet, överförbarhet samt
pålitlighet i vårt kunskapsbidrag av artificiella influencers.
35
36
4.Resultatochanalys
I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys. Kapitlet är uppdelat i tre
delar. Den insamlade empirin är av kvalitativ karaktär och har samlats in genom en
observerande netnografisk metod.
I del ett presenteras och analyseras de artificiella influencers som vi har observerat i
denna studie. Denna analys sker i utgångspunkt med teorier inom social media marketing
och influencer marketing.
I del två presenterar och analyserar vi de artificiella influencernas egenskaper, med
utgångspunkt i den fiktiva berättelse de kommunicerar.
I del tre presenterar och analyserar vi följarnas respons till de artificiella influencerna.
Figur 4 – Resultat- och analyskapitlets struktur
4.1Presentationavartificiellainfluencers
I detta avsnitt presenteras de artificiella influencers som vi har observerat i denna studie.
Avsnittet avslutas med en analys av artificiella influencers koppling till sociala medier
och influencer marketing.
Lilmiquela delade sitt första inlägg i april 2016 (@lilmiquela).
Hon är idag den största artificiella influencern på Instagram med
över två miljoner följare. Karaktären, som skapades och hanteras
av företaget Brud, utgörs av en tjej i 20-årsåldern som delar
vardagliga bilder från hennes privatliv, vilket inkluderar vänner,
pojkvän, resor och festliga event. Karaktären delar även inlägg
där hon uppmärksammar samhällsviktiga frågor, såsom
abortfrihet och rasism, samt marknadsför varumärken som till
exempel Samsung och Calvin Klein. Lilmiquela är även artist,
Figur 5 – Porträtt Lilmiquela, @lilmiquela, 2 april 2020
37
och producerar musik och musikvideos, samt driver ett kreativ online samhälle vid namn
Club 404. Hennes nära vänner inkluderar de artificiella influencerna Bermudaisbae och
Blawko22, samt hennes före detta pojkvän, den mänskliga modellen Nick Killian
(@lilmiquela).
Bermudaisbae är Lilmiquelas nära vän, samt flickvän till den
artificiella influencern Blawko22 (@bermudaisbae). Med över
230 000 följare är hon en av de största artificiella influencerna på
Instagram. Karaktären skapades initialt av företaget Cain
Intelligence, men hanteras sedan augusti 2018 av företaget Brud.
Bermudaisbaes inlägg inkluderar vardagliga bilder tillsammans
med vänner, dejter, skönhet, mode och selfies
(@bermudaisbae).
Blawko22, den tredje av företaget Bruds artificiella
influencers, har 157 000 följare på Instagram (@blawko22).
Inläggen inkluderar vardagliga händelser, där karaktären
främst umgås med vännen Lilmiquela samt flickvännen
Bermudaisbae. Influencern har bland annat figurerat i
annonser för varumärket Absolut Vodka. Utmärkande för
Blawko22 är att han på samtliga bilder täcker sin mun och
näsa med en ansiktsmask eller hand (@blawko22).
Shudu.gram beskrivs som världens första digitala supermodell
och representeras av den digitala modellagenturen The Diigitals
Agency (@shudu.gram). Shudu.gram skapades av den tidigare
modefotografen och visuella artisten Cameron-James Wilson
efter inspiration av barbiedockan ”Prinsessan av Sydafrika”,
samt supermodellerna Naomi Campbell, Alek Wek och Iman.
Modellen delade sitt första inlägg på Instagram i april 2017 och
har sedan dess figurerat i annonser för Givenchy och
modemagasin såsom Women’s Wear Daily, Harpers Bazaar
och British GQ. Karaktären har idag över 200 000 följare på
Figur 6 – Porträtt Bermudaisbae, @bermudaisbae 25 april 2020
Figur 7 – Porträtt Blawko22, @blawko22 6 januari 2020
Figur 8 – Porträtt Shudu.gram, @shudu.gram 28 augusti 2020
38
Instagram, vilket gör henne till en av de största artificiella influencerna på Instagram.
Inläggen inkluderar endast professionella modellbilder utan personlig signifikans
(@shudu.gram).
Dagny.gram är, precis som Shudu.gram, en digital supermodell
skapad av Cameron-James Wilson och representeras av The
Diigitals Agency (@dagny.gram). Dagny har figurerat i
kampanjer för Balmain och British GQ, men har även
marknadsfört snabbmatskedjan KFC, sminkmärket Mac
Cosmetics samt modemagasinet S Moda. Dagny.gram delade
sitt första inlägg på Instagram i mars 2019 och har idag över
6000 följare (@dagny.gram).
Koffi.gram är den tredje av The Diigital Agencys och
Cameron-James Wilsons digitala supermodeller
(@koffi.gram). Modellen beskrivs som den manliga
motsvarigheten till Shudu.gram, skapad av delar av
Shudu.gram, likt hur Adam skapades av Evas revben.
Koffi.gram delade sitt första inlägg i januari 2019 och har idag
11 400 följare på Instagram. Bilderna som delas är
professionella modellbilder, där Koffi.gram till exempel
figurerar i Zipped Magazine (@koffi.gram).
Noonoouri beskriver sig själv som en digital karaktär, aktivist
och vegan (@noonoouri). Karaktären är skapad av
modellagenturen IMG models och är med sina 360 000 följare
bland de mest välkända artificiella influencern på Instagram.
Karaktären skapades i februari 2018 och marknadsför frekvent
exklusiva varumärken såsom Dior, Tommy Hilfiger och Marc
Jacobs. I kontrast delas även inlägg med samhällsviktiga
ställningstaganden, där Noonoouri bland annat
uppmärksammar feminism, kampen mot barnäktenskap och
klimataktivism. Inläggen är så gott som uteslutande betald
Figur 9 – Porträtt Dagny.gram, @dagny.gram 20 mars 2019
Figur 10 – Porträtt Koffi.gram, @koffi.gram 26 december 2019
Figur 11 – Porträtt Noonoouri @noonoouri, 26 februari 2020
39
annonsering för varumärken och organisationer och inkluderar sällan detaljer ur
karaktärens privatliv (@noonoouri).
Janky är en animerad karaktär, med utseende av en
leksakskatt, skapad för att marknadsföra varumärket
Superplastic (@janky). Superplastic är, enligt egen
beskrivning, världens främsta skapare av designer-
leksaker. Janky delade sitt första inlägg på Instagram i
juni 2019 och har idag 298 000 följare. Inläggen
inkluderar vardagliga händelser, där karaktären umgås
med den artificiella influencern Guggimon. Det är även
vanligt förekommande med stötande bilder där alkohol
och droger inkluderas (@janky).
Precis som Janky, skapades Guggimon i juni 2019 som
varumärkesambassadör för Superplastic (@guggimon).
På knappt ett år har Guggimon fått mer än 460 000
följare, vilket gör karaktären till den näst största
artificiella influencern på Instagram. Innehållet i
karaktärens inlägg liknar Jankys och inkluderar sociala
sammanhang med vännen Janky och mänskliga
celebriteter. Likt Janky kan influencerns inlägg
uppfattas stötande, då karaktären ofta poserar med
yxor, alkohol och droger (@guggimon).
Figur 13 – Porträtt Noonoouri, @noonoouri 26 februari 2020
Figur 12 – Porträtt Janky @janky, 18 februari 2020
Figur 13 – Porträtt Guggimon, @guggimon 3 februari 2020
40
Bebiselis är en artificiell influencer skapad av matvarukedjan ICA
(@bebiselis). Karaktären föreställer en mänsklig bebis, vars liv
förmedlas ur karaktärens förälders perspektiv. Inläggen
inkluderar vardagliga situationer och utmaningar som en
småbarnsfamilj kan ställas inför och inkluderar ofta frågor till
följarna för att frammana en interaktion. Bebiselis skapades i
oktober 2019 och har idag över 7000 följare på Instagram
(@bebiselis).
Itsbinxie beskriver sig själv som en utomjording som
flyttat från rymden till Los Angeles (@itsbinxie).
Karaktären har dock ett verklighetstroget, mänskligt
utseende. Inläggen inkluderar både vardag, där hon ses
umgås med vänner över middag, och samarbeten med
företag. Bland annat marknadsförs hamburgerkedjan In-N-
Out Burger, modemärket TokiDokibrand samt
organisationen World Health Organization för att
uppmärksamma social distansering och personlig hygien
i samband med Covid-19. Itsbinxie skapades i maj 2019
och har idag över 95 000 följare (@itsbinixie).
Webbutiken Yoox beskriver sig som världens ledande online
livsstilsbutik och har skapat den artificiella influencern Daisy
(@yoox). Daisy beskrivs driva butikens instagram-konto.
Influencern har inte ett eget konto, men figurerar kontinuerligt
i Yooxs flöde. Inläggen inkluderar främst information
gällande de produkter som webbutiken säljer, men ibland även
aktiva ställningstaganden angående till exempel feminism
samt social distansering med anledning av Covid-19.
Webbutiken har idag över 440 000 följare och Daisy
introducerades första gången i december 2018 (@yoox).
Figur 15 – Porträtt Itsbinxie, @itsbinxie 8 april 2020
Figur 16 – Porträtt Daisy, @yoox 27 april 2020
Figur 14 – Porträtt Bebiselis, @bebiselis 9 oktober 2019
41
4.1.1Analys-Artificiellainfluencerskopplingtillsocialamedierochinfluencermarketing
Artificiella influencers kan enligt definition av Tuten och Solomon (2017) betraktas som
influencers. Tuten och Solomon (2017) definierar en influencer som en person som andra
anser vara kunnig källa av information. De artificiella influencerna figurerar på sociala
medier, där de framgångsrikt lyckats skapa ett nätverk av följare. En majoritet av de
artificiella influencerna har tiotusentals följare på Instagram. Denna möjlighet att påverka
beteende och köpbeslut beskrivs av Woods (2016) samt Tuten och Solomon (2017) som
en kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing.
Likt hur Tuten och Salomon (2017) beskriver att företag kan dra fördel av en influencers
erkännande av dess följare, använder företag de artificiella influencernas plattform för att
förmedla sitt budskap till önskad målgrupp.
Genom effekten av socialt bevis, som Cialdini (2006) hävdar grundas i att produktens
kvalitet bekräftas när en individ rekommenderar denna, förstärks produktens attraktivitet
genom att de artificiella influencerna marknadsför varumärket. Detta medför, enligt
Kadekova och Holiencinova (2018) att företaget i fråga ökar sin trovärdighet och
varumärket uppfattas mer positivt. Produkten som de artificiella influencerna
marknadsför placeras även i många fall i ett vardagligt kontext, vilket enligt Woods
(2016) samt Russell och Rasolofoarison (2017) bidrar till att följare uppfattar
marknadsföringen som trovärdig. Med undantag för de tre supermodellerna, som
marknadsför varumärken uteslutande i professionella sammanhang, delar de artificiella
influencerna vardagliga inlägg där de inkluderar dess marknadsföring.
Marknadsföringen genom de artificiella influencerna kan relateras till de olika strategier
som Tuten och Solomon (2017) identifierar inom social media marketing. Karaktärerna
kan enligt definitionen separeras enligt två strategier: ägd och betald marknadsföring.
Lilmiquela, Blawko22, Bermudaisbae, Shudu.gram, Dagny.gram, Koffi.gram,
Noonoouri och Itsbinxie kan kategoriseras som betald marknadsföring, där företag betalar
för att genom den artificiella influencerns sociala medieplattform kunna förmedla sitt
budskap med intention att nå önskad målgrupp. Bebiselis, Janky, Guggimon och Daisy
är alla skapade av ett varumärke för att marknadsföra ett specifikt varumärke och kan
42
således enligt definition av Tuten och Solomon (2017) relateras till ägd marknadsföring.
Dessa artificiella influencers sociala media konton hanteras av företaget i fråga, som har
full kontroll över marknadsföring och budskapet som delas.
4.2Artificiellainfluencersegenskapermedutgångspunktidenfiktivaberättelsen
De artificiella influencerna och dess egenskaper har analyserats med en tematisk
analysmetod. Den tematiska analysmetoden innebär att det empiriska materialet sorteras
i olika koder. Därefter grupperas koderna i teman.
Vi identifierade i ett tidigt skede i analysprocessen marknadsföringsstrategin storytelling
som en stark signifikant grund för artificiella influencers. Artificiella influencers är
fiktiva karaktärer, som lever i och kommunicerar en fiktiv berättelse. Berättelserna
innehåller olika element, varpå vissa artificiella influencers använder fler och starkare
element än andra.
Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver att en framgångsrik berättelse bör innehålla
karaktärer, handling, konflikter samt budskap. Dessa element utgör grunden för de teman
som vi identifierade i den tematiska analysprocessen. Studiens resultat och analys
kommer att presenteras utifrån följande teman och teoretiska områden:
− Karaktärer: karaktärernas grafiska utformande
− Handling: fiktiv realism i handlingen
− Konflikter: självexponering för att förmedla konflikter
− Budskap: möjlighet till identifikation
43
4.2.1Karaktärerna I detta avsnitt presenteras och analyseras de artificiella influencerna utifrån dess
grafiska utformande. Vi kunde identifiera tre huvudtyper av grafiska uttryck: de
hyperrealistiska, de realistiska och de artistiska.
De artificiella influencerna kan särskiljas mellan ett tydligt animerat utseende och ett
utseende som är starkt verklighetsbaserat och efterliknar verkliga människor. I kontrast
till karaktärer med ett starkt mänskligt utseende identifieras även artificiella influencers
som helt, eller till stor del, frångår ett mänskligt utseende. Dessa karaktärer varierar från
ett tecknat utseende med total avsaknad av mänskliga drag, till karaktärer som i grunden
påminner om en människa men med överdrivna drag som snarare påminner om ett
sagoväsen eller docka, än människa.
4.2.1.1Derealistiska Ett starkt verklighetsbaserat grafiskt framställande
identifieras hos majoriteten av de artificiella influencerna.
Karaktärerna Blawko22, Itsbinxie, Bermudaisbae,
Lilmiquela och Daisy utseende påminner starkt om verkliga
människor. Hos dessa karaktärer upplevs bilderna ibland
svåra att avgöra om det är ett faktiskt foto, men det digitala
framställandet framkommer mer tydligt på andra.
Karaktärerna uppvisar en mänsklig kroppsbyggnad,
ansiktsdrag och verklighetstrogna detaljer som till
exempel kläder. Ett exempel på detta är Bermudaisbae som
bär en silvrig metallic topp. Toppen upplevs reflekteras i
solljuset och omgivningen när hon rör sig
(@bermudaisbae, 15 mars 2020). Kläderna som bärs av dessa artificiella influencers är
ofta även faktiska kläder av välkända varumärken, vilket ökar känslan av
verklighetsförankring.
Vidare uppvisar flera av karaktärerna ett grafiskt framställande som på detaljnivå är
mycket realistiskt. Hudtextur påminner starkt om en faktisk människa, med detaljer
såsom Lilmiquela fräknar och antydan av muskler eller revben (@lilmiquela, 18 april
Figur 17 – Exempel på detaljer som bidrar till ett realistiskt intryck, @bermudaisbae 15 mars 2020
44
2019). Även små, men signifikanta, detaljer såsom linjer i handflator och skuggor efter
föremål eller solljus bidrar starkt till att karaktärerna upplevs realistiska.
4.2.1.2Dehyperrealistiska De digitala supermodellerna Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram är grafiskt
framställda att starkt efterlikna verkliga människor. De uppvisar en mänsklig och
proportionerlig kroppsbyggnad. Deras ansikten är detaljrika med starkt verklighetstrogna
ansiktsdrag och realistisk hudtextur.
Både Shudu.gram och Dagny.gram bär även
verklighetstrogna kläder, från faktiska varumärken,
som upplevs följa kropp och rörelser. Shudu.gram, till
exempel, figurerar den 14 juni 2018 i en annons för
magasinet Women’s Wear Daily i en röd klänning
som upplevs fladdra i vinden. Även bland
Dagny.grams bilder uppfattas en hög grad av
verklighetsförankring. Bland annat bär karaktären en
blå klänning med detaljerade inslag såsom veck och
rynkor, efter vad som uppfattas vara hennes rörelser
(@dagny.gram, 2 januari). Dessa karaktärer är så pass
realistiskt utformade att det är mycket svårt att avgöra
om bilderna på karaktärerna är animerade eller ett faktiskt foto, vilket ofta ifrågasätts
bland kommentarerna från följare.
4.2.1.3Deartistiska
De tre artificiella influencerna Janky, Guggimon och Noonoouris
grafiska framställande inkluderar ingen, eller mycket låg grad av
verklighetsförankring. Gemensamt är att karaktärerna går upprätt,
klär sig och rör sig som en människa. Däremot uppvisas ingen, eller
få, verklighetstrogna element i form av hudtextur, kroppsbyggnad
och proportioner. Janky och Guggimon efterliknar en leksakskanin
respektive leksakskatt. Noonoouris
Figur 18 – Exempel på detaljrika textiler, som följer vind och rörelse, @dagny.gram 2 januari 2020
Figur 19 – Noonoouri, vars artistiska uttryck frångår verklighetsförankring, @noonoouri, 13 april 2020
45
kroppsbyggnad påminner om en människas, men karaktärens oproportionerligt stora
huvud och ögon, samt avsaknad av näsborrar för tankarna till en docka eller sagoväsen,
snarare än en människa. Hudtexturen är mycket jämn, med avsaknad av detaljer såsom
rynkor och linjer. Det framgår således tydligt att bilderna och karaktärerna är framställda
digitalt.
4.2.1.4Ambivalentkaraktär Den artificiella influencern Bebiselis uppvisar en mer
ambivalent verklighetsförankring. Karaktären upplevs
vara grafiskt framställd i syfte att efterlikna en mänsklig
bebis. Karaktären påminner om en faktiskt bebis baserat på
mänskliga proportioner och en realistisk kroppsbyggnad,
som förmodas vara ett faktiskt foto av en mänsklig bebis.
Omgivning och detaljer såsom möbler, mat och kläder
tolkas också vara ett faktiskt foto. Däremot är Bebiselis
ansikte tydligt digitalt framställt. Ansiktsdrag och
proportioner efterliknar en mänsklig bebis, men det
grafiska utformandet är inte tillräckligt realistiskt.
Bilderna genererar ingen förvirring kring huruvida
Bebiselis är mänsklig eller ej, utan ger ett tydligt intryck av en digitalt skapad karaktär.
5.2.1.5Analys-Karaktärernasgrafiskautformande Baserat på Palamars (2011) definition av fotorealism, att något ser ut som ett foto,
uppvisar majoriteten av de artificiella influencerna en hög grad av fotorealism.
Hos karaktärerna Janky, Guggimon och Noonoouri som är tydligt digitalt skapade, med
tecknat eller animerat utseende, identifieras ingen fotorealism. Hos övriga karaktärer kan
dock en mycket hög, och i vissa fall perfekt grad av fotorealism identifieras.
De digitala supermodellerna uppvisar inte enbart en mänsklig och proportionerlig
kroppsbyggnad, vilket enligt Palamar (2011) är fundamentalt för fotorealism. Bilderna är
även så pass realistiska till följd av verklighetstrogna detaljer att det är mycket svårt att
avgöra om bilden är digitalt skapad, eller ett faktiskt foto. Ansiktsdrag, muskulatur och
Figur 20 – Exempel på Bebiselis digitala uttryck i kontrast till en fotorealistisk omgivning, @bebiselis 10 februari 2020
46
hudtextur påminner starkt om en verklig människas. Trots att en realistisk helhet är
essentiellt, bidrar detaljer som dessa, enligt Palamar (2011), starkt till att en grafiskt
framställt karaktär upplevs fotorealistisk. Specifikt har ett verklighetstroget ansikte, enligt
Palamar (2011), en signifikant påverkan på fotorealism vid framställandet av en digital
karaktär.
Även karaktärerna Blawko22, Itsbinxie, Lilmiquela, Bermudaisbae och Daisy uppvisar
enligt definition en hög grad av fotorealism. Karaktärernas utseende är baserade på en
verklig människas, och inkluderar samtliga element som enligt Palamar (2011)
identifierar en digital karaktär som fotorealistisk. Likt de digitala supermodellerna, är
karaktärernas utseenden både realistiska och inkluderar detaljer som bidrar till ett
fotorealistiskt intryck. Reflektioner i solljus (@bermudaisbae) och textilier som följer
kroppens form och rörelser är båda, i enlighet med Palamars (2011) beskrivning av hur
en karaktärs grafiska utformande kan uppnå fotorealism. Bilderna genererar ibland en
förvirring kring om karaktären är faktiskt människa, men ofta anas även en digitalt skapad
karaktär.
Karaktären Bebiselis, som förmodas vara skapad för att efterlikna en mänsklig bebis
uppvisar till viss mån element av fotorealism. Kropp, kläder och omgivning är så pass
verklighetstrogna att de förmodas vara ett faktiskt foto, medan karaktärens ansikte
avslöjar ett digitalt utformande. Som tidigare nämnt bedömer Palamar (2011) detaljer
som fundamentala för det grafiska framställandet av en fotorealistisk karaktär, vilket
föreslår att Bebiselis inte uppnår en så pass hög grad av fotorealism.
4.2.2Handlingen
I följande avsnitt analyseras den berättelse som de artificiella influencerna
kommunicerar utifrån grad av fiktiv realism. Vi kunde identifiera tre grader av fiktiv
realism: signifikant hög, hög och bristfällig.
Gemensamt för samtliga artificiella influencers är att den fiktiva berättelsen är starkt
genomsyrad av realistiska element. De agerar som verkliga människor, vars berättelse om
deras liv utspelar sig i realtid. Karaktärerna figurerar även i verklighetstrogna miljöer,
vilka är faktiska geografiska platser på jorden. Detta framgår bland annat
47
genom geografiska etiketter kopplade till inläggen. Till exempel uppger Shudu.gram sin
geografiska position genom en bild märkt med Great Salt Lake (@shudu.gram, 7
november 2019) och en annan
märkt med Chesil Beach
(@shudu.gram, 10 augusti
2019). Även Lilmiquela delar
inlägg med geografiskt märkt
position. Förutom att i text
beskriva att hon befinner sig i
New York, tydliggör hon även
sin geografiska position genom
att märka sin bild med Ace
Hotel New York
(@lilmiquela, 29 november
2019).
4.2.2.1Signifikanthöggradavfiktivrealism En signifikant hög grad av realistisk fiktion identifierades hos karaktärerna Bebiselis,
Blawko22, Bermudaisbae och Lilmiquela. Dessa artificiella influencers kan ses, precis
som ovan nämnda, delta i sociala sammanhang. Lilmiquela delar inlägg där hon närvarar
på festivaler som Coachella (@lilmiquela, 16 april 2019), Camp Flog Gnaw Carnival
(@lilmiquela, 23 november 2019) och filmpremiärer
(@lilmiquela, 29 augusti 2019). Tidigare nämnda
karaktärer delar även med sig av vardagliga
situationer, till exempel när de umgås med varandra
eller med vänner. Blawko22, Bermudaisbae och
Lilmiquela figurerar tillsammans när de umgås på
stranden (@blawko22, 2 januari 2020), på restaurang
(@bermudaisbae, 25 december 2019) och deltar i
evenemanget Comic Con (@blawko22, 1 augusti
2012).
Figur 21 – Lilmiquela uppger befinna sig på Ace Hotel i New York, @lilmiquela 23 november 2019
Figur 22 – Exempel på realistisk fiktion, Lilmiquela och Blawko22 umgås på stranden, @blawko22 2 januari 2020
48
Utmärkande för dessa artificiella influencers är att deras berättelser även inkluderar
privata dimensioner, såsom detaljer kring tankar, känslor och relationer till både vänner
och partner. Följare får ta del av känslor kring ångest, förälskelse och hjärtesorg. Både
Bermudaisbae och Lilmiquela delar inlägg gällande uppbrott från sin partner, där de
beskriver sina känslor (@bermudaisbae, 17 juli 2019; @lilmiquela, 6 mars 2020).
Lilmiquela skriver:
” [...] att förälska sig för första gången är FUCKING intensivt. Jag vet, jag vet – jag borde troligtvis förstått det, men allt detta emotionella skit är nytt för mig, och det visar sig att jag fortfarande har mycket att lära. Jag trodde att det bara skulle vara regnbågar och godisklubbor och dela sweatshirts och så vidare, men det visade sig vara mycket mer än så. Sjukt, eller hur? Jag var inte beredd på hur mycket jag skulle BEHÖVA Nick, och hur ensam jag skulle känna mig när vi var isär, och hur mycket av mig själv jag skulle förlora i ett försök att vara ’perfekt’…”
(@lilmiquela, 6 mars 2020, egen översättning)
Även hos karaktären Bebiselis delas personlig information kring karaktärens vardagliga
liv. Inläggen inkluderar detaljer kring känsloladdade besök hos barnavårdscentralen
(@bebiselis, 18 februari 2020) eller när karaktären är sjuk.
”Elis har fått något som förmodligen är vinterkräksjukan. Bilden är från i förmiddags när hon från ingenstans spydde från ingenstans som en fontän, vilket är vanligt för bebisar med vinterkräksjukan”
(@bebiselis, 28 februari 2020)
4.2.2.2Höggradavfiktivrealism Majoriteten av de artificiella influencerna uppvisar en starkt realistiskt genomsyrad
berättelse. Janky, Guggimon, Itsbinxie, Daisy och Noonoouri identifieras som
utmärkande i detta avseende. Samtliga karaktärer figurerar ofta i verklighetstrogna och
sociala sammanhang. Noonoouri ses delta i sociala och festliga tillställningar under
Milano Fashion Week (@noonoouri, 23 februari 2020) och Fashion Trust Arabia Awards
(@noonoouri, 20 januari 2020). Även Guggimon och Janky figurerar vid upprepade
tillfällen i festliga sammanhang, som till exempel på klubb (@guggimon 25, november
2019) eller vid nyårsfirande (@janky, 1 januari 2020) där de även upplevs vara uppenbart
49
påverkade (@guggimon, 9 februari 2020; @janky, 1 januari 2020; @janky, 21 december
2019).
Förutom att figurera i verklighetstrogna
sammanhang delar även dessa karaktärer med sig
av deras personliga förhållanden. Det är ofta
förekommande att som följare få ta del av
karaktärernas vänskapsrelationer, både till
verkliga människor samt andra digitala
karaktärer. Itsbinxie delar frekvent inlägg där
hon umgås med mänskliga vänner (@itsbinxie, 7
februari 2020; 4 februari 2020; 2 januari 2020).
Det är även vanligt förekommande att
karaktärerna Janky och Guggimon figurerar i
inlägg där de umgås med varandra (@janky, 10
mars 2020; 9 mars 2020; @guggimon 6 mars
2020).
4.2.2.3Bristfälligfiktivrealism I kontrast till berättelser som inkluderar flera personliga element från de artificiella
influencernas privatliv, identifieras de digitala supermodellerna som utmärkande.
Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.grams inlägg identifieras med en total avsaknad av
information kring relationer eller vardagliga situationer. Skaparen, Cameron-James
Wilson, svarar på frågan om Shudu.grams bakgrundshistoria att det ännu inte existerar
någon, men att han skulle önska att samarbeta med någon som delar en liknande bakgrund
som Shudu.gram, för att bygga en så autentisk historia som möjligt (@shudu.gram, FAQ).
4.2.2.4Analys-Handlingensfiktivarealism Baserat på Guarneris (2018) studie är en trovärdig miljö, verklighetstrogna händelser och
beteende tecken på realistisk fiktion. Realism kan således identifieras i berättelsen bland
samtliga artificiella influencers.
Karaktärerna figurerar i verklighetstrogna miljöer, vilket Guarneri (2018) beskriver som
grundläggande för att berättelsen ska upplevas realistisk. Karaktärernas berättelse
Figur 23 – Itsbinxie umgås med mänskliga vänner, vilket bidrar till ett realistiskt fiktivt intryck, @itsbinxie 7 februari 2020
50
utspelas även i realtid, där de lever och befinner sig på faktiskt geografiska platser och
agerar som verkliga människor. Samtliga av dessa faktorer bidrar, enligt Guarneri (2018),
till uppfattningen av en hög grad av fiktiv realism. Dock uppger Guarneri (2018) fler
faktorer som en berättelse bör inkludera för att uppfattas som realistisk. Karaktären bör
även vara involverad i verklighetstrogna händelser, såsom sociala tillställningar.
Berättelsen bör även inkludera realistiska problem, som karaktären hanterar som en
verklig människa. Baserat på dessa element skiljer sig de artificiella influencernas
berättelser åt. Majoriteten av karaktärerna identifierades uppnå flera, eller samtliga, av
dessa element. Med undantag för de digitala supermodellerna kan samtliga karaktärer ses
delta i sociala sammanhang och delar med sig av personlig information från deras
vardagliga liv. Vissa berättelser inkluderar även privata detaljer kring känslor och
utmaningar, som till exempel Lilmiquela som transparant offentliggör uppbrottet från sin
pojkvän. Genom att dela realistiska utmaningar som en verklig människa kan möta i sitt
vardagliga liv, och som hanteras på ett realistiskt sätt, kan, i enighet med Guarneri (2018)
studie, en stark realism identifieras.
De tre digitala supermodellerna ger, som ovan nämnt, till viss mån ett starkt intryck av
realism. De agerar som verkliga människor och figurerar i verklighetstrogna miljöer,
vilket är essentiellt för realistisk fiktion (Guarneri, 2018). Alla modellerna delar dock
uteslutande bilder från kampanjer där de figurerar som modell. De förekommer inte i
sociala sammanhang och delar ingen information kring varken vardagliga händelser,
känslor eller privata relationer, element som Guarneri (2018) hävdar bidrar till realistisk
fiktion. Dessa karaktärer påvisar inga orealistiska tendenser, men vissa essentiella
element som stärker uppfattningen av realism i en berättelse saknas.
51
4.2.3Konflikterna
I följande avsnitt analyseras de konflikter som artificiella influencers kommunicerar,
utifrån teorier inom självexponering. Vi kunde identifiera tre grader av konflikt i den
fiktiva berättelsen: hög grad, medel grad och total avsaknad av konflikt.
Som tidigare nämnt får följare ofta ta del av berättelser kring de artificiella influencernas
liv och vardag. Med de digitala supermodellerna som undantag, återfinns
självutlämnande information hos samtliga artificiella influencers.
4.2.3.1Totalavsaknadavkonflikt De digitala supermodellerna Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram delar enbart
professionella bilder, ofta förekommande i modemagasin eller kampanjer för
varumärken. Varken selfies, privata bilder eller personlig signifikans i berättelser
exponeras. Dessa karaktärer identifieras således med en avsaknad av konflikt i den fiktiva
berättelsen.
4.2.3.2Medelgradavkonflikt Övriga artificiella influencers delar privata bilder såsom selfies och bilder tillsammans
med vänner och familj. Den självutlämnande informationen inkluderar en stor bredd av
ämnen, från lättsamma detaljer kring karaktärernas vardagsliv, till mer personlig
information. Bebiselis inlägg inkluderar tips på recept, julfirande och familjeutflykter.
Detaljrika berättelser kring vardagliga händelser ger en inbjudande inblick i karaktärens
liv.
Bland inläggen identifieras även konflikter med mer privata
tendenser. Följare får ta del av frustration och funderingar kring
Bebiselis sömnproblem (@bebiselis, 18 mars 2020), samt oro
när karaktären drabbats av vattkoppor (@bebiselis, 28
november 2019).
Figur 24 – Bebiselis är sjuk i vattkoppor, vilket skapar oro hos följarna, @bebiselis 28 november 2019
52
Även hos Guggimon och Janky skiljer sig ämnena vitt åt. Följare får ta del av inlägg där
Guggimon och Janky deltar i sociala tillställningar, såsom New York Fashion Week
(@guggimon, 19 september 2019) eller shoppingturer (@guggimon, 30 augusti 2019).
Berättelserna inkluderar även mer känsliga händelser, där till exempel Guggimon sitter
häktad (@guggimon, 13 mars 2020; @janky, 14 mars 2020). Karaktären Itsbinxie delar
frekvent inlägg med sina vänner, där de till exempel umgås på stranden (@itsbinxie, 26
juli 2019) eller firar nyår (@itsbinxie, 2 januari 2020).
Även inlägg där karaktärernas värderingar framkommer identifieras. I inlägg hos
karaktärerna Daisy och Noonoouri, till exempel, kan värderingar tydligt uppfattas. Båda
karaktärerna tar aktiv ställning i frågan om social distansering till följd av den rådande
Corona-pandemin. På en bild ses Daisy hålla ett plakat med texten:
” # I stay home for
My family
My Community
My Health
Humanity
You”
(@yoox, 6 april 2020)
Noonoouri förmedlar samma budskap med en bild på läkare där hon skriver:
”TRUE HEROES. We salute and pray for you. Please #stayhome #Isolation”
(@noonoouri, 19 mars 2020)
4.2.3.3Höggradavkonflikt Karaktärerna Blawko22, Bermudaisbae, Lilmiquela bedöms uppvisa en hög grad av
konflikt i berättelsen. Inläggen inkluderar inte enbart personliga detaljer kring karaktärens
vardag, utan följare får även ta del av privata händelser kring karaktärernas personliga
relationer och känslor. Det är vanligt förekommande att bilder i form av selfies eller
Figur 25 – Exempel på händelse som visar på konflikt i berättelsen, @yoox 6 april 2020
53
privata bilder med vänner och familj delas. I ett inlägg av Blawko22 figurerar karaktären
på restaurang tillsammans med Lilmiquela och skriver:
”hello. Missed this fool for a minute while she has been ”busy” with ”other friends” and ”work ”and ”responsibilities.”
(@blawko22, 5 december 2019)
Berättelserna innefattar även självutlämnande information med djup personlig
signifikans, såsom uppbrott från partner, ångest och frustration. Blawko22 delar sin
frustration kring näthat och försvarar sin vän Lilmiquela i texten:
”Why the internet always just gotta be a place to kick people when they truly own? I talk mad shit online yall know that. But this girl
right here is going through the hardest time i could ever imagine. She is real trauma mode and u all still treating her like shit.”
(@blawko22, 26 maj 2018)
I ett, bland många transparenta inlägg, av Lilmiquela berättar
karaktären om ett bråk med sin pojkvän. Med en bild där
Lilmiquela syns uppenbart upprörd, beskriver karaktären:
”… He blew up at me over lunch and stormed out as I ugly cried in front of about 50 strangers… and
now he won’t respond to any of texts or pick up his phone. Y’all were right – I should have just told him
the truth.”
(@lilmiquela, 9 september 2019)
4.2.3.4Analys-självexponeringsomverktygförattförmedlaenkonflikt
Med undantag från de digitala supermodellerna, delar samtliga karaktärer med sig av mer
eller mindre detaljer kring deras privatliv. Bilder inkluderar selfies och bilder med vänner
och familj, vilket enligt Chung och Cho (2017) betraktas som en handling av
självexponering. Flera av karaktärerna delar även med sig av känslor och värderingar,
vilket Chung och Cho (2017) bedömer vara tecken på självexponering. Trots att den
personliga signifikansen särskiljs bland de olika karaktärerna, betraktas även karaktärer
som inte delar djupt personlig information använda sig av självexponering. De lättsamma
Figur 26 – Exempel på ett transparent inlägg från Lilmiquela, @lilmiquela 9 september 2019
54
detaljer som inkluderas i inläggen av de artificiella influencers som identifieras med
medel grad av självexponering, kan enligt Masaviru (2016) vara ett effektivt verktyg för
att initiera en personlig kontakt. Att inkludera självexponerande information i de
artificiella influencernas berättelser kan även vara ett taktik för att förmå följare att gilla
karaktären, vilket Collins och Miller (1994) samt Taylor, Gould och Brounstein (1981)
hävdar.
De artificiella influencers som även inkluderar personliga element i form av känslor och
åsikter kan enligt Masaviru (2016) frammana en djupare känsla av intimitet, genom att
exponera känsligare information. Chung och Cho (2017) beskriver att ärliga känslor kan
generera en uppfattning om att karaktären visar sig sårbar. Transparensen gällande den
artificiella influencerns ärliga känslor kan som följd resultera i att följare upplever en
känsla av vänskap.
4.2.4Budskapet
I följande avsnitt analyseras det budskap som de artificiella influencers förmedlar utifrån
möjlighet till identifikation. Vi kunde identifiera att följande faktorer kan generera en
känsla av identifikation: beteende, kön, etnicitet, värderingar och egenskaper.
4.2.4.1Kön Som tidigare nämnt är gemensamt för samtliga artificiella influencers ett mänskligt
beteende, där de agerar som en verklig människa. Karaktärerna kan även, i majoriteten
av fallen, genom en snabb bedömning identifieras som antingen man eller kvinna.
Avvikande är karaktärerna Janky och Guggimon, som utgörs av animerade leksaksdjur.
Det grafiska utformandet i sig avslöjar inte karaktärens kön, men till följd av att de klär
sig i typiskt maskulina kläder genereras en uppfattning redan vid första anblick att de är
av det manliga könet. Vid närmare observation av karaktärernas texter tydliggörs även
karaktärens kön då de benämner sig själva och varandra som “honom”.
55
4.2.4.2Etnicitet Samma bedömning görs gällande karaktärernas
etnicitet. Janky och Guggimon avviker från majoriteten,
då deras etnicitet inte går att avgöra. Även Noonoouri,
som också utgörs av en animerad karaktär, uppfattas
svårbedömd. Övriga artificiella influencers har, trots att
vissa beskriver sig själva som robotar eller
utomjordingar, tydligt mänskliga drag som
utseendemässigt kan kopplas till specifika etniciteter.
Karaktärernas hudfärg sträcker sig från ljus, till mörk,
vilket till viss mån avslöjar karaktärens bakgrund. De digitala supermodellerna
Shudu.gram och Koffi.gram har både mycket mörk hudfärg, ansiktsdrag och hår som
starkt påminner om ett afrikanskt ursprung. Shudu.grams skapare, som hanterar
modellens instagram-konto, uppger att karaktären är utformad utefter hans ideal av
skönhet(@Shudu.gram, FAQ). Vidare beskriver artisten även att inspiration till
karaktären har fåtts från den sydafrikanska prinsess-barbiedockan samt afrikanska
fotomodeller såsom Naomi Campbell, Alek Wek och Iman. Samma skapare beskriver att
han fann inspirationen till Dagny.gram hos Jodie Foster, Michelle Pfeiffer och Sissy
Spacek, som samtliga är vita, amerikanska kvinnor (@dagny.gram). Denna information
kan således bidra till att en uppfattning om karaktärens ursprung genereras. Flera av de
artificiella influencerna uppger även var de bor. Till exempel uppges Lilmiquela,
Bermudaisbae, Itsbinxie och Blawko22 bo i Los Angeles, vilket bidrar till att följare kan
bedöma karaktärens ursprung.
Figur 27 – Janky och Guggimon, @guggimon 6 januari 2019
56
4.2.4.3Värderingar Transparens gällande värderingar hos de artificiella influencerna visade ett delat resultat.
Hos Lilmiquela, Daisy och Noonoouri uppfattas värderingar tydligt. Engagemang för
samhällsviktiga frågor såsom jämställdhet, rasism och klimatförändringar är ofta
förekommande bland deras inlägg. Exempel på detta är ett inlägg postat av Lilmiquela
där hon tar ett aktivt ställningstagande mot abortförbud. Med en bild där budskapet
“KEEP ABORTION LEGAL”, skriver hon:
“#keepabortionsafeandlegal”
(@lilmiquela, 16 maj 2019)
Noonoouri uppmärksammar Internationella kvinnodagen och delar ett inlägg där hon
återskapar affischen “We Can Do It” av J. Howard Miller, med texten:
“each for equal #InternationalWomensDay”
(@noonoouri, 8 mars 2020)
Bland karaktärerna Janky, Guggimon, Itsbinxie,
Bermudaisbae och Blawko22 är värderingar inte lika
uppenbara, såsom ovan nämnda aktiva
ställningstagande. Däremot exponeras värderingar,
om än mer subtilt, bland deras inlägg. Bland de
självutlämnande berättelserna kan följare uppfatta
vissa värderingar, som till exempel Janky,
Guggimon och Blawko22s liberala inställning till
droger. Hos Janky och Guggimon är det vanligt
förekommande med bilder som inkluderar piller
(@guggimon, 14 februari 2020), alkohol och
vapen. Vid upprepade tillfällen poserar karaktären Guggimon med yxor och järnrör
(@guggimon, 17 december 2019, 30 oktober 2019, 9 januari 2020). Blawko22 delar ett
inlägg med en bild på cannabis, med texten:
“been a tough weekend so you know I had to roll 1”
(@blawko22, 24 september 2018)
Figur 28 – Exempel på ett transparent inlägg med piller och alkohol, postat av Guggimon, @guggimon 14 februari 2020
57
Bland fyra artificiella influencers uppfattas ingen, eller mycket låg, transparens gällande
värderingar. De tre supermodellerna Shudu.gram, Koffi.gram och Dagny.gram delar, som
tidigare nämnt, enbart inlägg med information kring de varumärken de marknadsför.
Ingen privat information gällande värderingar eller personlighet kan uppfattas. Hos
Bebiselis delas en hög grad av personliga detaljer som ger följaren en inblick i karaktärens
vardag. Däremot fokuserar berättelsen snarare på typiska situationer och utmaningar i en
småbarnsfamiljs vardag, än på personliga åsikter.
4.2.4.4Beteendeochegenskaper
Med undantag för Bebiselis, framställs karaktärerna som
framstående inom respektive kompetensområde. De digitala
supermodellerna figurerar i kampanjer med stora modehus
såsom Balmain (@shudu.gram, 30 augusti 2019) och i annonser
för välkända modemagasin som till exempel Harper’s Bazaar
(@shudu.gram, 7 november 2019). Flera av de övriga
karaktärerna, såsom Lilmiquela, Blawko22 och Noonoouri
associeras också med flera erkända varumärken. Noonoouri
ses marknadsföra exklusiva varumärken som bland annat
Dior (@noonoouri, 26 februari 2020), Versace (@noonoouri,
24 december 2019) och Celine (@noonoouri, 6 februari 2020). Förutom att samarbeta
med företag såsom Samsung (@lilmiquela, 17 juli 2019) och Givenchy (@lilmiquela, 2
mars 2020), släpper Lilmiquela egen musik på Spotify samt driver en online plattform,
Club404, som har marknadsförts via en av de enorma reklam-skärmarna på Times Square
(@lilmiquela, 24 april 2019). De animerade karaktärerna Janky och Guggimon, som
representerar varumärket Superplastic, ses posera med välkända artister inom hiphop
genren, som till exempel Steve Aoki (@janky 7 mars 2020), Yves Mondesir (DJ Whoo
Kid) (@janky 4 december 2019) och Trippie Redd (@janky 3 december 2019), vilka
Superplastic samarbetar med.
Som tidigare nämnt efterliknar samtliga artificiella influencers beteende verkliga
människor. Karaktärernas berättelser inkluderar realistiska situationer, sociala
tillställningar och i många fall även relationer med faktiska människor. Itsbinxie umgås
frekvent med sina mänskliga vänner (@itsbinxie, 27 februari 2020; 4 Mars 2020).
Figur 29 – Noonoouri marknadsför Celine, @noonoouri 6 februari 2020
58
Shudu.gram ses posera med den mänskliga modellen Alexandra Maleek (@shudu.gram,
30 januari 2020), och Noonoouri agerar som programledare tillsammans med modellen
Heidi Klum i en verklig TV show (@noonoouri, 10 april 2020). Vissa karaktärer uppvisar
även ett kontroversiellt, än dock mänskligt beteende. Exempel på detta är karaktären
Guggimon som kan ses posera med vapen (@guggimon, 9 januari 2020; 20 december
2020) samt med blåtiror i häktet (@guggimon, 13 mars 2020).
4.2.4.5Analys-Budskapskaparmöjlighettillidentifikation Enligt Valente (2010) kan en individ betrakta en
annan som jämlik baserat på faktorer som beteende,
kön och etnicitet. Genom att karaktärerna efterliknar
verkliga människor i beteende och utseende,
genereras en möjlighet för följaren att betrakta
karaktären som jämlika. Hos samtliga artificiella
influencers framgår det tydligt av vilket kön denna
är, trots att vissa av karaktärerna utgörs av
animerade leksaksdjur. I majoriteten av fallen kan
följare även avgöra karaktärens bakgrund och påbrå,
till följd av tydlig information kring var karaktären
lever eller ett utseende som typiskt associeras med en specifik etnicitet. Vidare bedöms
även likhet gällande värderingar vara en bidragande faktor till upplevd jämlikhet
(Valente, 2010). Bland de artificiella influencerna presenteras värderingar både i form av
aktiva ställningstagande, och mer subtilt, där följare kan uppfatta gemensamma åsikter
genom karaktärens beteende. Detta talar för att trots att de artificiella influencerna är
digitalt framställda, kan följare till följd av de mänskliga beteendemönstren och
transparens kring karaktärernas åsikter avgöra den artificiella influencerns bakgrund och
personlighet. Som resultat kan följare bedöma om karaktären i fråga delar gemensamma
erfarenheter. Forskare beskriver att upplevd likhet genererar att individer kan identifiera
sig med andra, vilket i sin tur underlättar interaktion och anknytning (Valente, 2010; Lee,
2015; Brass, 1995; Hoffner & Buchanan, 2005). Således kan följares upplevda likhet med
den artificiella influencern bidra till att de även identifierar sig med denna, och knyter an
till denne likt individer i ett socialt nätverk.
Figur 30 – Noonoouri tillsammans med Heidi Klum, @noonoouri 10 april 2020
59
Bland vissa av de artificiella influencerna saknas information kring personliga
värderingar, vilket således kan försvåra bedömningen om homogenitet. Baserat på
Valentes (2010) studie skulle detta föreslå att följare i större utsträckning identifierar sig
med de karaktärer som inkluderar detaljer som möjliggör en identifikation. Dock hävdar
Hoffner och Buchanan (2005) att identifikation även kan härledas av önskad likhet. Trots
avsaknad av personliga detaljer, inkluderas egenskaper som enligt Hoffner och Buchanan
(2005) bedömer värderas i termer om vad en individ önskar kunna associeras med. De
animerade leksaksdjuren Janky och Guggimon saknar till exempel typiska utseendedrag
som associeras med en viss bakgrund. Däremot uppvisar karaktärerna egenskaper som
följare kan önska besitta. Bland inlägg som inkluderar droger, vapen och skador efter
slagsmål genereras en uppfattning om våldsamhet. Detta intryck förstärks ytterligare med
berättelser kring att karaktären Guggimon sitter frihetsberövad i häktet. Enligt Hoffner
och Buchanan (2005) är våldsamhet en egenskap som män identifierar sig med baserat
på önskad association, vilket antyder att manliga följare kan uppleva en anknytning till
karaktärerna Janky och Guggimon. Däremot inkluderar de uppseendeväckande
karaktärerna även element som kan relateras till framgång. Vid upprepade tillfällen
poserar de artificiella influencerna med välkända artister som de samarbetar med. Enligt
Hoffner och Buchanan (2005) är framgång en status som både män och kvinnor önskar
kunna associeras med, vilket föreslår att även karaktärernas kvinnliga följare kan uppleva
en önskad likhet och identifikation.
De digitala supermodellerna, vars inlägg uppvisar en total avsaknad av detaljer kring
karaktärernas personligheter och värderingar, kan framkalla en upplevd homogenitet
baserat på andra faktorer. Modellerna, som är utformade efter ideal av skönhet och
influerade av supermodeller och skådespelare, kan således rimligtvis betraktas som
attraktiva. Enligt Hoffner och Buchanan (2005) värdesätter specifikt kvinnor attraktivitet,
och önskar kunna associeras med skönhet. Detta talar för att kvinnliga följare kan betrakta
karaktärerna som jämlikar till följd av önskad likhet, något som stärks av framtoningen
av framgång som de digitala supermodellerna också uppvisar. Nämnda karaktärer är
anställda av stora, exklusiva modehus och figurerar i välkända modemagasin, vilket inger
ett framgångsrikt intryck inom en modellkarriär. Som nämnt, är framgång något som både
män och kvinnor önskar kunna associeras med, vilket föreslår att även manliga följare
kan skapa en anknytning till nämnda karaktärer.
60
4.3Följarnasrespons
För att analysera följarnas respons valde vi ut kommentarer till de artificiella
influencerna, med ett explorativt urval. Vi kunde urskilja mönster och samband mellan
de kommentarer som följarna skriver. Därefter identifierade vi teorier som kan hjälpa
oss att förstå och analysera dessa mönster.
Detta avsnitt är uppdelat i två delar. Vi inleder med att presentera och analysera
följarnas respons till de artificiella influencernas grafiska framställande. Därefter
presenterar och analyserar vi följarnas respons till den fiktiva berättelsen.
4.3.1Följarnasresponstilldeartificiellainfluencernasgrafiskaframställande
Vi kunde identifiera tre typiska mönster hos följarnas respons: uttryckt beundran, uttryckt
förvirring och uttryckt obehag.
4.3.1.1Uttrycktbeundran. Samtliga karaktärer mottar i olika utsträckning kommentarer som uttrycker en beundran
för de artificiella influencernas utseende. Bebiselis kallas gullig och söt, medan karaktärer
som till exempel Lilmiquela, Blawko22 och Itsbinxie beskrivs som snygga och erhåller
komplimanger om deras tuffa klädstil. Följare till de digitala supermodellerna beskriver
karaktärerna som vackra, perfekta och fascinerande.
”Dagny girl! You are stunning!”
”Ur face is gorgeous!”
(Följares kommentar hos @dagny.gram, 20 mars 2019)
”Absolutely stunning as always!”
”Pure Elegance”
(Följares kommentar hos @shudu.gram, 18 januari 2020)
”So beautiful!”
”Amazing. Body goals!”
(Följares kommentar hos @koffi.gram, 24 januari 2020)
61
Hos de artistiskt uttryckta influencerna Janky, Guggimon och Noonoouri kan en
överhängande respons av beundrande karaktär observeras. Kommentarerna inkluderar i
majoriteten av fallen ett positivt engagemang. Bland Noonoouris kommentarer beskrivs
karaktären som vacker och fantastisk, samtidigt som beundran för hennes exklusiva
klädstil är vanligt förekommande. Trots att både Janky och Guggimon stundtals uppvisar
ett stötande beteende där de blivit arresterade eller uppträder berusade, får de
kommentarer som hyllar karaktärernas utseende, kläder och uppförande. De beskrivs som
häftiga, attraktiva och underhållande.
“I love yall, yall cute as hell”
“Way too cool.”
“Handsome boys”
“Okay, obsessed with your pants!”
“Dude holy shit it looks so good”
(Följares kommentarer hos @guggimon, 1 augusti 2019)
“Still look good even for a mug shot”
“This is hot”
“lol I love you”
“arrested for being the biggest gangsta in the streets big love janky”
“Damn janky I had no idea you were hard af. Stay killin it my boy”
(Följares kommentarer hos @janky, 9 januari 2020)
4.3.1.2Uttrycktobehag I kontrast till de hyllande komplimangerna gällande de artificiella influencernas skönhet
kan även negativ respons urskiljas. Det är vanligt förekommande att följare uppger att de
upplever ett obehag. Med undantag för de artificiella influencerna med artistiskt uttryck
erhåller flera av karaktärerna vid upprepade tillfällen kommentarer som beskriver en
olustig känsla. Specifikt identifieras en frekvent negativ respons hos karaktären Bebiselis,
där följarnas kommentarer är av blandad karaktär. Parallellt med vissa positiva
kommentarer kopplat till karaktärens utseende, uppger en stor del av följarna att de
upplever karaktären som kuslig.
62
“creeeepy….”
“Sååå creepy”
“lolololol inte alls obehaglig”
“Herre va creepy”
“Läskig”
“The Uncanny Valley is strong with this one…”
“Jag är rädd hahahah”
“Gillar inte det här…”
(Följares kommentarer hos @bebiselis 9 oktober 2019)
Blandat med den primärt positiva respons som urskiljs hos bland annat Dagny.gram,
Shudu.gram och Bermudaisbae observeras även kommentarer gällande att karaktärerna
upplevs som obehagliga. Flera kommentarer anmärker på detaljer som de finner
onaturliga. Händer beskrivs som konstiga och upplevs sakna detaljer, ögon upplevs
tomma och livlösa och en följare påpekar att något gällande läpparna avslöjar att de är
animerade. Dagny.gram liknas vid upprepade tillfällen vid en alien eller avatar, och
beskrivs som kuslig och skrämmande.
“First girl looks like an Alien!!!..the other Beautiful!!”
“Aliens”
“Looks like an alien”
“The white lady looks like an alien”
(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 19 september 2019 gällande Shudu.gram och Dagny.gram)
“These are kinda creepy tbh”
“Beautiful but the eyes still look empty”
“I love this but why not use real people? They are beautiful but the whole idea is kinda scary”
“Kind of creepy”
(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 30 augusti 2018)
63
4.3.1.3Uttrycktförvirring Bland flera följare uppfattas en viss förvirring. Med undantag för Bebiselis, Janky,
Guggimon och Noonoouri kan förvirring kring samtliga övriga artificiella influencers
digitala framställande urskiljas. Janky och Guggimon har ett tecknat utseende, och
Noonoouri frångår ett verklighetsförankrat utseende i flera avseenden. Vid upprepade
tillfällen misstas dock övriga karaktärer för att vara verkliga människor, och
kommentarerna inkluderar ofta frågor kring huruvida de är mänskliga eller inte. Bland
kommentarerna hos Shudu.gram kan kommentarer där följare högst troligt misstar
modellen för en verklig människa observeras med jämna mellanrum. Hos Lilmiquela
uppger flera följare en förvirring och påstår frågande om inte karaktären ser något
orealistisk ut.
”I’ve never seen a woman so beautiful. Would be very nice to meet you.. Antonio from Venice”
(Följares kommentar hos @shudu.gram, 18 januari 2020)
”R u even real cuz u r the most beautiful person I have ever seen in my life”
(Följares kommentarer @shudu.gram, 22 april 2017)
”Is this real or a painting? So beautiful” (@shudu.gram, 19 september 2019)
”This is probably a stupid question but is the white girl cgi too?”
(Följares kommentar hos @shudu.gram gällande @dagny.gram, 28 maj 2019).
”im confused as fuck how can a robot be so realistic” (Följares kommentar hos @lilmiquela, 28 januari 2020)
”Doesnt she look unrealistic??”
”am I going insane or is her face a cartoon?????”
(Följares kommentarer hos @lilmiquela, 29 november 2019)
64
4.3.1.4Analys-följarnasolikarespons Likt hur O’Neill (2016) och Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) beskriver hur en
hög fotorealism kan framkalla negativa känslor hos åskådare, kan kritiska
kommentarerna associeras till de artificiella influencers som uppvisar ett
människoliknande utseende. Många av kommentarerna beskriver de digitala karaktärerna
som otäcka och drar paralleller till onaturliga karaktärer som dockor eller aliens.
Paralleller kan dras till hur Mori (1970, i Macdorman & Kageki, 2012) hävdar att en allt
för verklighetsbaserad karaktär istället för att uppfattas tilltalande kan generera
obehagskänslor som även skrämmande karaktärer, som till exempel zombies, framkallar.
Trots att de artificiella influencerna är uppenbart estetiskt tilltalande, indikerar följares
kommentarer att de även kan inge ett kusligt intryck. Vidare är det mycket vanligt
förekommande att följare i kommentarer beskriver hur detaljer som livlösa ögon och
onaturliga händer skapar ett obehag, vilket antyder att såsom Chaminade, Hodgins och
Kawato (2007) samt Seyama och Nagayama (2007) hävdar, kan de negativa känslorna
framkallas av en missanpassning mellan ett signifikant verklighetstroget utseende och
mindre, men starkt avgörande, detaljer som upplevs onaturliga. I linje med teorin om
Uncanny Valley (Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007) tenderar följare fokusera på små
detaljer som har stor inverkan på följarens intryck av den artificiella influencern.
De digitala supermodellerna, som identifieras med mycket hög fotorealism, mottar dock
kommentarer av blandad karaktär. En överhängande majoritet uttrycker beundran kring
deras skönhet, medan andra följare uppger att bilderna framkallar olustiga känslor. Den
överhängande mängd av positiv respons tolkas dock inte som att följare bedömer att
karaktärernas fotorealism som så pass låg att de inte når gränsen för Uncanny Valley.
Enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) är det först vid insikt av att karaktären
är artificiell som skiftet till en negativ respons sker. Detta föreslår att den positiva
responsen från följare istället kan baseras på att fotorealismen är så pass perfekt att
följares höga affinitet och beundran baseras på att de misstar bilderna för faktiska
fotografier. Denna tolkning stärks även av kommentarer av förvirrad karaktär där följare
verkar missta modellerna för verkliga människor.
Den artificiella influencern som enligt följares kommentarer mottar en utmärkande hög
nivå av negativ respons är Bebiselis. Enligt definition av fotorealism inger karaktären
65
både ett realistiskt intryck i kontrast till en tydligt digitalt skapad karaktär. Responsen
inkluderar frekvent kommentarer som beskriver karaktären som obehaglig, vilket enligt
O’Neill (2016) sker vid ungefär 75% fotorealism, vilket talar för att följare upplever
karaktären nå denna nivå av fotorealism. I kontrast, tolkas dock vissa följare bedöma
nivån som lägre. De positiva kommentarerna baseras troligtvis på att följare inte bedömer
Bebiselis som så pass verklighetstrogen att karaktären misstas för en verklig människa.
Till skillnad från de digitala karaktärerna med signifikant hög fotorealism, uttrycks sällan
någon förvirring kring om karaktären är mänsklig. Följare upplevs således vara
införstådda med det digitala framställandet. Vidare kan de negativa känslorna som
frammanas bland följare även baseras på den tidigare nämnda kombinationen mellan
verklighetstrogna detaljer och det tydligt artificiella ansiktet, vilket enligt forskare skapar
en missanpassning (Seyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007).
Då både kropp och omgivning förmodas vara ett faktiskt foto, men karaktärens ansikte är
tydligt animerat, sker ett abrupt skifte där följare inser att karaktären är digital. Det är
enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) vid denna insikt som känslor av obehag
skapas. Seyama och Nagayama (2007) samt Palamar (2011) beskriver en karaktärs
ansikte som en fundamental kroppsdel. Det kan således tolkas att Bebiselis orealistiska
ansiktet spelar en avgörande roll i att negativa associationer framkallas hos flera av
karaktärens följare.
Bland följares reaktioner till de tydligt karaktärer som inte uppvisar någon fotorealism
observerades ingen signifikant negativ respons. Janky, Guggimon och Noonoouri
beskrivs sällan som kusliga eller skrämmande vilket bekräftar teorin av Uncanny Valley,
som säger att låg fotorealism kan vara fördelaktigt för att en karaktär ska uppfattas
tilltalande (O’Neill, 2016). I kontrast till övriga artificiella influencers, som alla
frammanar mer eller mindre negativa associationer, kan Janky, Guggimons och
Noonoouris tecknade utseende bidra till att de lättare accepteras av följare (O’Neill,
2016). Genom de uppenbart animerade utseendet når karaktärerna inte gränsen av
fotorealism som skulle innebära att de istället för att upplevas tilltalande skulle mötas av
negativ respons. Istället genererar den låga fotorealismen ett tillfälle för följare att
fokusera på den underhållning karaktärens är utformad för att erbjuda, vilket både O’Neill
(2016) samt Konjin och Horn (2005) hävdar. Bilder inkluderande stötande material till
trots, finner följare Guggimon och Janky underhållande, vilket förklaras i studier av
O’Neill (2016) samt Konjin och Horn (2005). Detta kan även associeras med Zibrek,
66
Kokkinara och Mcdonnell (2018) studie, som beskriver att en lägre realism reducerar
känslan av obehag i stötande scener. Den totala avsaknaden av ett verklighetsbaserat
utseende kan ge rum för att uppleva Janky och Guggimons uppseendeväckande beteende
som underhållande snarare än skrämmande.
4.3.2Följarnasresponstilldenfiktivaberättelsen
Vi kunde identifiera två mönster av respons till den fiktiva berättelsen: respons baserad
på fysisk attraktion och respons baserad på social attraktion.
4.3.2.1Responsbaseradpåfysiskattraktion
Som ovan nämnt mottar samtliga av de artificiella influencerna frekvent hyllningar
gällande deras utseende. Både de mycket realistiska karaktärerna och de karaktärer med
artistiskt uttryck beskrivs som snygga, vackra och tilltalande. Utmärkande är de tre
supermodellerna, Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram som nästan uteslutande
erhåller beundrande kommentarer kring deras utseende. Bland responsen från följare
inkluderas komplimanger för supermodellernas skönhet. Shudu.gram får komplimanger
för hennes fantastiska och felfria hy (@shudu.gram, 30 augusti 2018) och Koffi.gram
mottar vid upprepade tillfällen kommentarer som beskriver honom som perfekt
(@koffi.gram, 9 december 2020; 4 januari 2019). Det är även vanligt förekommande att
kommentarerna inkluderar bekräftelse och affektion, där följarna uttrycker kärlek för
karaktären. Dock, uttrycks ofta denna kärlek i samband med beundran för modellernas
fysiska skönhet.
”Gorgeous, beautiful!”
”Wow! Stunning!”
”Pure fabulousness!”
”Perfection, I love you Shudu!”
(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 30 januari 2020)
67
”You are so gorgeous oh my God the color of your skin is just Flawless, i love you”
”Absolutely breathtaking, just wow”
”WONDERFUL AMAZINGGGG PERFECTION”
(Följares kommentarer hos @koffi.gram, 26 december 2019; 4 januari 2019; 1 januari 2019)
4.3.2.2Responsbaseradpåsocialattraktion Även hos andra artificiella influencers uttrycker följare att de älskar eller beundrar
karaktären. Bland kommentarerna hos bland annat Lilmiquela, Janky och Itsbinxie
beskriver följarna att de artificiella influencernas exponering får dem att må bra. Det
förekommer även att följare uppger att de önskar att de var vän med karaktären.
“You’re beautiful! I would love to have a friend like you! I love you”
(Följares kommentar hos @lilmiquela, 26 mars 2020)
“I want to hang with you guys so bad!”
(Följares kommentar hos @janky, 13 februari 2020)
”You make me feel safe”
(Följares kommentarer hos @itsbinxie, 20 mars 2020 )
”Made me feel 10x more better”
(Följares kommentar hos @janky, 7 april 2020)
När de artificiella influencernas berättelse uppger att de befinner sig i negativa situationer
uttrycker följarna empati för karaktären. Till exempel observeras stöttande kommenterar
som uttrycker medkänsla för Lilmiquela och Bermudaisbae när karaktärernas inlägg
beskriver känslor kring uppbrott från deras partner.
”Im sorry love please dont cry : ( You deserve so much better”
(Följares kommentar hos @bermudaisbae, 17 juli 2019)
68
”Miquela, this breakup has been a wave of emotions for you and I’m always here.”
”im so sorry. I hope you’re okay wish u the best of luck with everything. And i love ur new song it’s so great”
”Feel you girl :( this things sucks, but also make us grown. Happy new beginnings baby”
(Följares kommentarer hos @lilmiquela, 12 mars 2020)
Karaktärerna Janky och Guggimon erhåller medkänsla från följare gällande ett inlägg där
Janky beskriver att han saknar hans bästa vän Guggimon, som sitter häktad. Även hos
Blawko22, som inte postat ett inlägg på ett par veckor, uttrycker följare deras saknad efter
karaktären.
”Bruh thats sad man!”
”Dont cry janky!”
”awww janky cmere and give me a hug i miss him too :( ”
”Im so sorry”
”Ugh my poor baby!”
(Följares kommentarer hos @janky, 14 mars 2020)
”WE MISS YOU B”
”Where are you my love”
”Where are you blawko? Why did u disappeared on us :( ”
(Följares kommentarer @blawko22, 6 januari 2020)
Bebiselis inlägg, vars konto drivs av karaktärens förälder, inkluderar ofta frågor till följare
som uppmuntrar till respons.
”… Har era barn haft några hudproblem och vilka produkter har fungerat bäst för er?”
(Följares kommentar hos @bebiselis, 20 mars 2020)
”… Snälla djur och bebisar går så bra ihop. Det är som att de bor precis bredvid varandra i våra hjärtan. Vilka djur har era bebisar
träffat?”
(Följares kommentar hos @bebiselis, 26 mars 2020)
69
Bland kommentarerna från följare observeras ofta respons på de ställda frågorna.
Responsen inkluderar både personlig information från följarnas eget privatliv samt
genuina råd baserade på egna erfarenheter.
”Tintin har torra fläckar, smörjer med urtekrams babylotion och för de torra kinderna använder vi weleda vädersalva. Funkar okej, men
går åt mycket varje gång”
(Följares kommentarer hos @bebiselis, 20 mars 2020)
”Vi besökte akuten igår då Ingrid kräkts och haft diarré sen i måndags. Var en ganska lång vecka för oss alla med noll sömn”
(Följares kommentar hos @bebiselis, 28 februari 2020)
4.3.2.3Analys-följarnasresponstilldenfiktivaberättelsen Baserat på följares kommentarer tolkas att en parasocial relation existerar mellan följare
och de artificiella influencerna. Samtliga artificiella influencers som denna studie
omfattar delar inlägg på kontinuerlig basis, vilket tillåter följare att följa karaktärernas liv
över tid. Enligt Horton och Wohl (1956) samt Rubin och McHugh (1987) är detta ett
essentiellt element i att en anknytning framkallas. Frekvent exponering föreslås således
bidra till att följarna till artificiella influencers utvecklar en parasocial till karaktärerna.
Gemensamt för de artificiella influencers är även att de, enligt följares kommentarer,
upplevs attraktiva. Baserat på följarnas kommentarer betraktas samtliga karaktärer som
attraktiva utseendemässigt, medan vissa även besitter egenskaper följarna uppskattar. I
enighet med Rubin och McHugh (1987) som hävdar att olika karaktärer kan erbjuda olika
slags attraktion kan följarnas respons antyda att en anknytning mellan följare och
artificiell influencer kan härledas från både fysisk eller social attraktion.
De tre supermodellerna erhåller nästan uteslutande beundrande komplimanger gällande
deras utseende, vilket enligt både Lueck (2015) samt Rubin och McHugh (1987) antyder
att en parasocial relation existerar. Kommentarerna som beskriver modellerna som vackra
och enastående kan tolkas som att följarna uttrycker deras godkännande, vilket också
inkluderas som tendenser av en parasocial relation (Rubin & McHugh, 1987; Lueck,
2015). Följarnas respons inkluderar ofta bekräftelse och affektion, där följare uttrycker
sin kärlek för karaktären, vilket enligt Lueck (2015) antyder att följare upplever en
70
parasocial relation till den artificiella influencern. Såsom Schmidt & Klimmt (2011)
föreslår, är det sannolikt att en anknytning mellan följare och supermodeller drivs av en
fysisk attraktion. För manliga följare kan den fysiska attraktionen frammana en parasocial
relation baserad på en önskan om en romantisk koppling. En parasocial relation för
kvinnliga följarna kan istället grundas i en önskan om identifikation, då kvinnor, enligt
Hoffner och Buchanan (2005) tenderar att värdera skönhet och identifierar sig med
kvinnliga karaktärer som upplevs attraktiva och beundransvärda. Trots att ingen privat
information är tillgänglig kring karaktärernas beteende eller bakgrund, figurerar dock de
artificiella influencerna på faktiska geografiska platser samt uppvisar ett typiskt utseende
i form av hudfärg och ansiktsdrag, vilka kan kopplas till specifika etniciteter. Det är
således även möjligt att en parasocial relation frammanas till följd av att följare
identifierar sig som jämlik med karaktären. Såsom Schmidt och Klimmt (2011) samt
Hoffner och Buchanan (2005) beskriver, är det troligt att en illusion av anknytning
genereras till följd av en känsla av gemenskap och närhet.
Vidare uttrycker följare empati för Lilmiquela och Bermudaisbae när karaktärerna uppger
sig vara sårade. Kommentarer av en tröstande karaktär som inkluderar medkänsla för
Janky och Guggimon, när den sistnämnde befinner sig i en negativ situation kan även
enligt Rubin och McHugh (1987) tolkas som en antydan på att följaren upplever en
parasocial anknytning. De medkännande kommentarerna kan uppfattas som att följaren
upplever en stark emotionell koppling till karaktären (Horton & Wohl, 1956). Rubin och
McHugh (1987) hävdar även att en saknad efter karaktären när en publik inte har
möjlighet att följa karaktären som de är vana vid inte enbart kan tolkas som ett antydan
på en parasocial anknytning, utan tyder även på att relationen betraktas som viktig för
följaren. Följare uttrycker saknad för Guggimon, när denne sitter häktad. Även Blawko22
erhåller kommentarer innehållandes saknad av karaktären när denne inte delat inlägg lika
frekvent. Enligt Rubin & McHugh (1987) antyder detta inte enbart att följarna upplever
en illusion av närhet, men även att de betraktar denna närhet som viktig. De inkluderande
frågorna som ställs till Bebiselis följare kan enligt Lueck (2015) frammana en anknytning
och tolkas som ett tecken att parasocial relation existerar. Såsom Horton och Wohl (1956)
hävdar, kan den engagerade och personligt riktade interaktionen generera en känsla av
närhet och i sin tur skapa en illusion av anknytning. Bland responsen finns både uttryckt
empati när Bebiselis är sjuk, personlig information från händelser i följarens liv, samt
genuina råd baserade på egna erfarenheter. Samtlig respons kan, enligt Lueck (2015) samt
71
Rubin och McHugh (1987) tolkas antyda en parasocial relation. Följarna anförtror sig till
karaktären likt till en vän, vilket är ett tecken på anknytning följd av social attraktion
(Lueck, 2015; Rubin & McHugh, 1987). Det kan således föreslås att den intima
anknytningen, förutom fysisk attraktion, även baseras på social attraktion. Karaktären
besitter egenskaper som följare värderar hos en vän, vilket ordagrant uttrycks bland
kommentarsfälten hos flera av de artificiella influencerna. Exponeringen av de artificiella
influencerna som figurerar i en vid bredd av händelser möjliggör även att följarna kan
skapa sig en uppfattning kring karaktärens beteende och agerande i olika situationer.
Enligt Horton och Wohl (1956) kan detta framkalla en illusion av vänskap, då det
påminner om hur en individ kan förutsäga en nära väns beteende. Vid en känsla av
vänskap är det även troligt att följaren betraktar den artificiella influencern som en jämlik,
då individer enligt Valente (2010) och Lee (2015) är mer bekväma och tenderar att omge
sig med individer som reflekterar individen själv. Detta talar för att följarna som
interagerar med de artificiella influencerna som en nära vän även kan uppleva en
parasocial relation baserad på identifikation.
72
5.Diskussion
För att besvara studiens forskningsfrågor ämnar vi i detta kapitel att diskutera studiens
resultat och analys.
5.1Realism,enfundamentalfaktortillartificiellainfluencersinflytandeöverföljare
Flera av de artificiella influencerna uppvisar ett starkt realistiskt utseende i termer om
fotorealism, där det kan vara svårt att avgöra om bilden i fråga är ett faktiskt foto eller
skapad med hjälp av en dator. Enligt Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) möjliggör
en realistisk karaktär illusionen av att publiken känner karaktären, och känner empati för
denne. Således kan det fotorealistiska utseendet bidra till att en personlig interaktion och
anknytning frammanas mellan följare och den artificiell influencer som uppvisar
realistiska tendenser. Även Konjin och Horn (2005) fastslår att en realistisk karaktär
skapar ett engagemang hos publik och kan frammana starka känslor. Detta kan förklara
varför en artificiell influencer med fördel kan nyttjas för att påverka följares
köpintentioner, då den upplevda anknytningen enligt Guarneri (2011) genererar en
förmåga att påverka en publiks beslutsfattande. Dock, hävdar Zibrek, Kokkinara och
Mcdonnell (2018) att enbart ett verklighetstroget utseende inte är en tillräckligt
bidragande faktor till att följare upplever en känsla av anknytning. Enligt författarna är
det just kombinationen av ett realistiskt utseende med ett verklighetstroget beteende som
skapar upplevelsen av verklighetsförankring hos en digital karaktär. Detta kan således
appliceras på de artificiella influencerna, där majoriteten av karaktärerna uppvisar både
mänskliga beteendemönster i kombination med ett verklighetstroget utseende, vilket
bidrar till en hög grad av upplevd realism.
Enligt Guarneri (2011) bidrar intrycket av realism i en fiktiv berättelse till att läsaren kan
utveckla en känsla av att denne känner karaktären på ett personligt plan, vilket
följaktligen genererar en förmåga för den artificiella influencern att påverka följares
beslutsfattande. Guarneri (2011) hävdar även att realism i en fiktiv berättelse möjliggör
en förmåga att förmedla ett budskap genom berättelsen, vilket också talar för att företag
har möjlighet att framgångsrikt marknadsföra sina produkter genom artificiella
influencers. Den verklighetsförankring som genomsyrar både den fiktiva berättelsen, och
73
i många fall karaktärens utseende, kan även vara bidragande till att följarna uppfattar
budskapet som viktigt. Enligt Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) kan ett budskap
avfärdas till följd av bedömningen att det är oviktigt, om en karaktär upplevs orealistisk.
Detta talar således för att de realistiska tendenser som de artificiella influencerna uppvisar
är ett essentiellt element för en framgångsrik marknadsföring. Som tidigare nämnt
utmärker sig ett fåtal artificiella influencers från övriga genom ett animerat utseende med
total avsaknad av mänskliga likheter. Dessa karaktärer saknar mänsklig kroppsbyggnad,
ansikte och detaljer och upplevs istället ha ett artistiskt grafiskt uttryck. Baserat på deras
orealistiska utseende kan dessa karaktärer istället skapa ett intresse genom att de uppfattas
som underhållande, vilket är i linje med Konjin och Horn (2005) samt Zibrek, Kokkinara
och Mcdonnell (2018) teorier kring hur fiktiva karaktärer skapar engagemang hos följare.
Trots avsaknad av vissa realistiska element, kan detta förklara hur en artificiell influencer
utan ett verklighetsbaserat utseende kan framkalla den anknytning som möjliggör att
influera följare.
Vidare möjliggör de artificiella influencernas realistiska framträdande att följarna kan
uppfatta karaktären som homogen, och relatera till denne som en jämlike. Enligt Tuten
och Solomon (2017) leder följares identifikation med en influencer till att denne besitter
en social makt att influera dess följare. Samtliga artificiella influencers uppvisar olika
egenskaper som följare kan, eller önska kunna, associeras med. Desto mer lik en
individ uppfattas, desto mer identifierar sig individer med denne och desto större blir
makten (French & Raven, 1959, via Shafritz, Ott & Yong, 2014). Detta kan antyda att de
artificiella influencers som uppvisar en högre grad av realism har större möjlighet att
influera följares köpintention, då följare i större utsträckning kan relatera till karaktären.
De karaktärer som saknar vissa element av verklighetsförankring kan dock frammana
referentiell makt genom att uppvisa egenskaper som följare åtrår. I linje med Hoffner och
Buchanans (2005) studie uppvisar de artificiella influencerna som saknar vissa
utseendemässigt identifierbara element istället upp beundransvärda egenskaper som
inkluderar attraktivitet, framgång och våldsamma tendenser. Studier som undersöker hur
digitala karaktärer mottas hos åskådare talar även för att en hög fotorealism med fördel
kan undvikas i intention att karaktären ska uppfattas tilltalande (O’Neill, 2016). Enligt
följares kommentarer upplevs de artificiella influencerna som observerats med avsaknad
av mänskliga uttryck sällan, eller aldrig, som obehagliga. Tvärtom, mottar dessa
influencers främst positiv respons, vilket bekräftar teorin om Uncanny Valley (Mori,
74
1970, i MacDorman & Kageki, 2012) gällande att en låg fotorealism sällan framkallar
känslor av obehag.
Dock identifieras inget positivt samband mellan hög fotorealism och negativ respons från
följare. Desto högre fotorealism framkallar inte desto högre grad av negativ respons.
Artificiella influencers som identifieras med mycket hög grad av fotorealism utmärker
sig inte signifikant i termer om negativa kommentarer. Detta motsätter sig dock
nödvändigtvis inte Moris (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) teori, då följares respons
även ofta inkluderar förvirring kring karaktärens digitala framställande. Baserat på
återkommande kommentarer förmodas flera följare missta karaktärerna för verkliga
människor. Teorin gällande Uncanny Valley (Mori, 1970, i MacDorman & Kageki, 2012)
är således inte applicerbar, då teorin baseras på att åskådare är medvetna om att karaktären
är digital. Dock, kan det antyda att tesen att olustiga känslor framkallas vid skiftet när
publiken inser att karaktären är digital, stämmer (Mori 1970, i MacDorman & Kageki,
2012). Det är möjligt att starkt fotorealistiska artificiella influencers kan framkalla
negativa associationer när, eller om, följaren inser att karaktären inte är mänsklig. Istället
kan följares respons associeras med studier av Seyama och Nagayama (2007) samt
Chaminade, Hodgins och Kawato (2007), vars resultat visar att en missanpassning mellan
mycket realistiska element och tydligt digitala inslag framkallar känslan av obehag. De
karaktärer som observeras erhålla en stor mängd av negativ respons identifieras uppvisa
både starkt realistiska element i kombination med tydligt digitala uttryck, vilket skapar
en obalans. Flera följare påpekar detaljer som motsätter sig de fotorealistiska element de
artificiella influencerna uppvisar, vilket bekräftar den missanpassning som forskare
beskriver (Seyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007). Detta
tolkas som att följare tenderar att reagera mer negativt till de starkt realistiska artificiella
influencerna som i kontrast uppvisar tydligt digitala detaljer, snarare än de karaktärer som
uppvisar en genomgående hög grad av fotorealism.
5.2Självutlämnandeinformationsomverktygattframmanaenanknytning Att inkludera självutlämnande information i de artificiella influencernas berättelser kan
användas för att frammana upplevd intimitet och har enligt Marwick och Boyd (2011)
samt Chung & Cho (2017) visat sig vara ett effektivt marknadsföringsverktyg. De
artificiella influencerna påvisar flera tendenser av att dela självutlämnande information
75
som del av deras marknadsföring. Genom att inkludera självutlämnande information i de
artificiella influencernas berättelser kan företagen som marknadsför sin produkt erhålla
inflytande över följarna. Enligt Chung och Cho (2017) upplevs en individ som sårbar när
denne delar med sig av privata detaljer, vilket kan generera en känsla av intimitet. Följare
till de artificiella influencerna kan således skapa en uppfattning av vänskap till karaktären,
vilket ger karaktären förmåga att influera beslutsfattande. De karaktärer som utmärker sig
genom att även inkludera personlig information i berättelsen kan även uppfattas som mer
pålitliga (Horton & Wohl, 1956; Rubin & McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017), vilket
gynnar företagets trovärdighet och möjlighet att påverka följare genom den artificiella
influencern.
Att en artificiell influencer använder sig av självexponering kan således kopplas till att
följare utvecklar en parasocial relation, vilket relateras till Perse och Rubin (1989) samt
Lueck (2015) som hävdar att personlig information intensifierar en anknytning. Graden
av självutlämnande information i de artificiella influencernas berättelser identifieras vara
avgörande till vilken faktor som är fundamental vid utformandet av en parasocial relation
till de artificiella influencerna. Vissa artificiella influencers delar ingen personlig
information eller detaljer kring deras personligheter, vilket reducerar möjligheten för
följare att skapa en anknytning grundad i social attraktion. Däremot identifieras en
parasocial relation mellan följare och karaktärerna baserat på kommentarer som
inkluderar hyllningar kring de artificiella influencernas skönhet. Det kan således föreslås
att en lägre grad av självexponering tillåter följare att skapa en parasocial relation baserat
på fysisk attraktion.
Artificiella influencers med en högre grad av självexponering kan, förutom
komplimanger gällande utseende, associeras med kommentarer från följare som
inkluderar sympati och personlig signifikans. De karaktärer som inkluderar en högre grad
av självutlämnande information kring personlighet och privatliv kan, såsom Horton och
Wohl (1956) hävdar, generera en känsla av att följarna känner karaktären på ett personligt
plan och upplever en illusion av vänskap. Det går således att tolka att artificiella
influencers med hög grad av självexponering kan framkalla en parasocial relation, vilken
inkluderar en illusion av en vänskapsrelation, baserat på både fysisk och social attraktion.
Forskare hävdar att attraktiva personligheter avsiktligen används för att frammana en
parasocial relation mellan publik och karaktär (Rubin & McHugh, 1987). Att samtliga
76
artificiella influencers är framtagna att inge ett attraktivt intryck kan således vara ett
medvetet drag för att intensifiera företags marknadsföring. Den personliga signifikansen
som den höga graden av självexponering medför kan även tillåta att en parasocial relation
skapas till grund av att följare kan betrakta karaktären som en jämlik, vilket enligt
Schmidt och Klimmt (2011) samt Hoffner och Buchanan (2005) hävdar genererar en
anknytning. Dock, hindrar inte en låg grad av självexponering att en parasocial relation
också frammanas till följd av identifikation. Trots låg självexponering kan följare
utveckla en parasocial relation baserad på önskad identifikation eller upplevd
homogenitet till följd av den verklighetsförankring och beundransvärda egenskaper som
karaktären uppvisar.
77
6.Slutsatserochframtidaforskning I detta kapitel ämnar vi att besvara studiens forskningsfrågor. Vi presenterar även
studiens kunskapsbidrag samt förslag på framtida forskning.
6.1Huranvändsartificiellainfluencers,relaterattillinfluencermarketing,imarknadsföring? Marknadsföring genom artificiella influencers tolkas eftersträva de primära element som
utgör influencer marketings styrka. Precis som i influencer marketing, där intentionen är
att skapa en förmåga att påverka följares köpbeslut och beteende, tilltas olika verktyg för
att frammana en möjlighet att influera de artificiella influencernas följare. En mänsklig
influencers styrka baseras på dess trovärdighet och möjlighet för följare att identifiera sig
med denna, vilket en artificiell influencer av naturliga skäl saknar. För att lyckas
frammana den tillit och anknytning som influencer marketing drar nytta av för att influera
konsumenters köpbeslut använder artificiella influencer sig av marknadsföringsstrategin
storytelling. Genom de fyra fundamentala elementen, handling, karaktär, konflikt och
budskap, kan en artificiell influencer framgångsrikt erhålla samma styrka som är kärnan
i influencer marketing: identifikation och trovärdighet. Specifikt identifieras realism och
självexponering som fundamentala faktorer till att en artificiell influencer framgångsrikt
lyckas efterlikna och uppnå en mänsklig influencers framgångsfaktorer.
Den realism som upplevs hos de artificiella influencerna samt den höga grad av
verklighetsförankring i den fiktiva berättelsen möjliggör att följare kan identifiera sig med
en digitalt skapad karaktär. Till detta bidrar både ett fotorealistiskt utseende som flera av
de artificiella influencerna uppvisar, samt en förmåga att relatera till den
verklighetsförankrade berättelse som den artificiella influencerns liv utspelar sig genom.
Även den personliga signifikansen som tenderar att genomsyra den fiktiva berättelsen
bidrar till att följare kan uppleva en anknytning till den artificiella influencern och
betraktar denna som pålitlig. Genom personlig information kring bland annat karaktärens
kön, etnicitet, beteende och värderingar ges följare möjlighet att betrakta karaktären som
jämlik. Som följd skapas en möjlighet att marknadsföra genom den artificiella
influencern, likt en mänsklig influencer. När karaktären uppfattas trovärdig och jämlik
genereras en förmåga att influera följarnas köpintentioner.
78
6.2Vilkaolikatyperavartificiellainfluencers,medutgångspunktidessegenskaperidenfiktivaberättelsen,finnsdet? Som ovan nämnt identifieras marknadsföringen genom en artificiell influencer inkludera
olika element för att kommunicera deras fiktiva berättelse. Vilka element som appliceras,
och på vilket vis, varierar. Med grund i marknadsföringsstrategin storytelling identifieras
fyra primära element, vilka de artificiella influencerna kan kategoriseras inom.
Figur 31 – Slutsats, egenskaper i den fiktiva berättelsen
6.3Hurärföljarnasresponstillartificiellainfluencers? Genom att frammana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiella
influencerna utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Bland responsen från följare
kan uttryckt affinitet, kärlek och beundran observeras. Följare förlitar sig även på de
artificiella influencerna vilket illustreras av att följare anförtror den digitala karaktären
med personlig information om följarens privatliv. Det är även frekvent förekommande att
följare uttrycker medkänsla och beundran för karaktärerna, vilket antyder att de upplever
en parasocial relation. Den anknytning som genereras kan för följare efterlikna en verklig
vänskapsrelation, något som även ordagrant uttrycks. De fundamentala elementen till att
en emotionell anknytning frammanas avgörs vara social och fysisk attraktion, följares
möjlighet till att identifiera sig med karaktären samt den kontinuerliga exponeringen över
tid.
79
Bland följares respons identifieras även, förutom en stor del beundran av karaktären,
förvirring kring karaktärens digitala framställande. Flera av de artificiella influencerna är
så pass realistiska att vissa följare verkar missta dem för verkliga människor. Det är
vanligt förekommande att följare interagerar med den artificiella influencern på ett vis
som uppfattas som att denne inte är vid insikt att karaktären är digital. Frekvent
observeras även kommentarer där följare ställer frågor kring om karaktären i fråga är
mänsklig eller ej. Flera följare reagerar även med ett viss motstånd, då de uppger att
karaktären upplevs obehaglig. Detta tolkas grundas i en kombination av realistiska och
digitala element. När en artificiell influencer når en viss hög grad av fotorealism tenderar
små, orealistiska detaljer störa följarna, vilket speglas bland följares respons. Den
missanpassning som skapas vid ett realistisk utseende i kombination med tydligt digitala
detaljer tolkas således vara den fundamentala bidragande faktorn till att en känsla av
obehag frammanas.
6.4Kunskapsbidrag Denna studie bidrar med kunskap inom området artificiella influencers samt ny teoretisk
förståelse för marknadsföringsstrategin influencer marketing. Vidare bidrar även studien
med ny förståelse för marknadsföringsstrategin storytelling, då denna studie påvisar att
artificiella influencers genom den fiktiva berättelsen lyckas utveckla en relation till
följarna.
Genom denna studie bidrar vi med förståelse för hur fenomenet artificiella influencers
används i marknadsföring och följarnas respons till fenomenet. Eftersom att det i dagens
forskningsläge saknas kunskap kring artificiella influencers anser vi att det är av värde
att skapa en översikt över fenomenet. Denna studie bidrar således med en kategorisering
över vilka olika slags typer av artificiella influencers, utifrån deras egenskaper, det finns.
Vidare bidrar även studien med kunskap kring hur dessa olika artificiella influencers
lyckas nå ut till mänskliga följare, trots att dem själva inte existerar på riktigt. Denna
kunskap anser vi är mycket värdefull för varumärken att ha kännedom om eftersom att en
influencers relation med följarna är en kritisk framgångsfaktor inom influencer
marketing. Artificiella influencers benämns av experter som framtidens marknadsföring
vilket understryker värdet av att ha en förståelse för fenomenet.
80
6.5Förslagpåframtidaforskning Sociala medier har idag en betydande roll i individers vardagliga liv och har resulterat i
att influencer marketing tagit fart. Influencer marketing är en snabbt växande strategi,
som i takt med digitalisering utvecklas varje dag. Artificiella influencers är ett nytt
område inom influencer marketing och tycks vara här för att stanna. Under utformandet
av denna studie, vilken pågick under ett halvårs tid, kunde vi se hur följarantalet till en
majoritet av de artificiella influencerna växte med tiotusentals och hur antalet postade
inlägg ökade frekvent. Samtidigt uppmärksammas fenomenet allt mer i media. Detta
anser vi visar tydligt på att artificiella influencers är ett nytt fenomen som fångat
allmänhetens uppmärksamhet.
Vi har i denna studie fokuserat på att undersöka fenomenet och strävat efter en förståelse
för hur artificiella används i marknadsföring, vilka egenskaper dessa besitter samt hur
följarnas respons ser ut. En infallsvinkel som vi anser är viktig att undersöka vidare är det
etiska perspektivet. Artificiella influencers är skapade uteslutande utifrån skaparens
agenda, vilket innebär att denne har möjlighet att fritt utforma karaktären helt efter egna
preferenser. Det är således möjligt att skapa en influencer med en hög grad av
perfektionism, vilket väcker frågetecken och oro. Mänskliga influencers kritiseras för att
bidra till en vriden verklighetsuppfattning till följd av iscensatta och grovt redigerade
bilder. Att använda sig av en digitalt karaktär, skapad att efterlikna ett ideal av skönhet
kan således kritiseras då även detta bör bidra till ett osunt och onåbart ideal. Huruvida det
är moraliskt försvarbart för företag att använda sig av artificiella influencers, med vetskap
om de möjliga negativa effekterna kan således diskuteras.
När företag kan skapa den, utefter deras egna önskemål, perfekta influencern väcks även
oro kring utvecklingen för mänskliga influencers. Kritik riktas även mot de digitala
supermodellerna, vilka anklagas för att stjäla jobb från mänskliga modeller. Kommer
artificiella influencers och modeller ersätta människor, med dess möjlighet att perfekt
tillgodose företags behov? De moraliska aspekterna kring att använda artificiella
influencers är många och är en intressant aspekt att forska vidare inom.
Vi valde att genomföra denna studie med en netnografisk metod och ett tolkande
perspektiv eftersom att vi som tidigare nämnt strävat efter en förståelse. I framtiden, när
81
fenomenet är mer utbrett och gemene man är medveten om artificiella influencers, anser
vi att det vore intressant att studera fenomenet med en kvantitativ metod för att öka
möjligheterna till ett generaliserbart och mer förklarande resultat.
82
7.Referenser
Ahlström, K., 2019. Kändisarna drar in miljoner – men finns inte på riktigt, tillgänglig
via https://www.dn.se/kultur-noje/kandisarna-drar-in-miljoner-men-finns-inte-pa-
riktigt/. Hämtad 19 februari 2020
Ahrne, G., Svensson, P., 2015. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Appel, G., Grewal, L., Hadi, R., Stephen, A., 2019. The future of social media in
marketing. Journal of the Academy of Marketing Science, 48(1), pp.79-95.
Ballantine, P., Martin, B., 2005. Forming Parasocial Relationships in Online
Communities. Advances in Consumer Researc, 32, pp. 197-201.
Berg, M., 2015. Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Braun, V., Clarke, V., 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3(2), pp.77-101.
Bryman, A., Bell, E., 2013. Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 2. uppl.
Stockholm: Liber.
Chaminade, J., Hodgins, J., Kawato, M., 2007. Anthropomorphism influences
perception of computer-animated characters’ actions. Social Cognitive and Affective
Neuroscience, 2(3), pp.206-216.
Chung, S., Cho, H., 2017. Fostering Parasocial Relationships with Celebrities on Social
Media: Implications for Celebrity Endorsement. Psychology & Marketing, 34(4),
pp.481-495.
Cialdini, R. B., 2006. Influence: The Psychology of Persuasion. Rev. ed. New York:
Harper Business
Collins, N., Miller, L., 1994. Self-disclosure and liking: A meta-analytic review.
Psychological Bulletin, 116(3), pp.457-475.
David, M., Sutton C.D., 2016. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
83
De Fina, A., 2016. Storytelling and audience reactions in social media. Language in
Society, 45(4), pp.473-498.
Denscombe, M., 2017. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 1 uppl. Studentlitteratur AB: Lund
Engholm, F., 2019. AI and the Future of Influencer Marketing, tillgänglig via
https://medium.com/@folkeviralaccess/ai-and-the-future-of-influencer-marketing-
243835e8c3f0. Hämtad 6 maj 2020
Evans, D., 2010. Social Media Marketing. Hoboken, N.J.: Wiley Pub. Inc.
Fog, K., Budtz, C., Yakaboylu, B., 2005. Storytelling. Berlin, Heidelberg: Springer-
Verlag
Frostling-Henningsson, M,. 2017, Kvalitativa metoder – introspektion, poesi,
netnografi, collage och skuggning. Lund: Studentlitteratur AB
Giles, D., 2002. Parasocial Interaction: A Review of the Literature and a Model for
Future Research. Media Psychology, 4(3), pp.279-305.
Guarneri, Ed.D., C., 2018. Realistic Fiction and Literature: The Influence of Believable
Characters on Readers. Journal of English Language and Literature, 10(2), p.1008.
Hartmann, T., Goldhoorn, C., 2011. Horton and Wohl Revisited: Exploring Viewers'
Experience of Parasocial Interaction. Journal of Communication, 61(6), pp.1104-1121.
Hoffner, C., Buchanan, M., 2005. Young Adults' Wishful Identification With Television
Characters: The Role of Perceived Similarity and Character Attributes. Media
Psychology, 7(4), pp.325-351.
Horton, D., Wohl, R., 1956. Mass Communication and Para-Social Interaction.
Psychiatry, 19(3), pp.215-229.
Hovland, C., Weiss, W., 1951. The Influence of Source Credibility on Communication
Effectiveness. Public Opinion Quarterly, 15(4), p.635.
84
Hsu, T., 2019. These Influencers Aren’t Flesh and Blood, Yet Millions Follow Them,
tillgänglig via https://www.nytimes.com/2019/06/17/business/media/miquela-virtual-
influencer.html. Hämtad 19 februari 2020
Instagram,. 2020. Användarvillkor. Tillgänglig via
https://www.facebook.com/help/instagram/478745558852511. Hämtad 20 mars 2020
Justesen, L., Mik-Meyer, N., 2011. Kvalitativa metoder - Från vetenskap till praktik.
Lund: Studentlitteratur AB
Kadekova, Z., Holiencinova, M., 2018. Influencer marketing as a modern phenomenon
creating a new frontier of virtual opportunities. Communication Today, 9(2), pp.90-104.
Kaplan, A., Haenlein, M., 2010. Users of the world, unite! The challenges and
opportunities of Social Media. Business Horizons, 53(1), pp.59-68.
Khamis, S., Ang, L., Welling, R., 2016. Self-branding, ‘micro-celebrity’ and the rise of
Social Media Influencers. Celebrity Studies, 8(2), pp.191-208.
Kietzmann, J., Hermkens, K., McCarthy, I. och Silvestre, B., 2011. Social media? Get
serious! Understanding the functional building blocks of social media. Business
Horizons, 54(3), pp.241-251.
Kim, H., Ko, E., Kim, J., 2015. SNS users' para-social relationships with celebrities:
social media effects on purchase intentions. Journal of Global Scholars of Marketing
Science, 25(3), pp.279-294.
Klimmt, C., Hartmann, T., Schramm, H., 2006. Parasocial interactions and
relationships. I: Bryant J och Vorderer P (eds) Psychology of Entertainment. Mahwah,
NJ: Lawrence Erlbaum, 291–313.
Konijn, E., Hoorn, J., 2005. Some Like It Bad: Testing a Model for Perceiving and
Experiencing Fictional Characters. Media Psychology, 7(2), pp.107-144.
Kozinets, R. V., de Valck, K., Wojnicki, A. C. & Wilner, S. J. S., 2010. Networked
Narratives: Understanding Word-of-Mouth Marketing in Online Communities. Journal
of Marketing. 74(2), pp. 71-89.
85
Kozinetz, R,. 2011, Netnografi: Etnografiska undersökningar på nätet. Lund:
Studentlitteratur AB
Kumpumäki, S., 2019. AI-influencers – framtiden för influencer marketing?, tillgänglig
via https://www.beatly.com/sv/blog/ai-influencers-influencer-marketing, Hämtad 19
februari 2020
Lee, S., 2015. Homophily and social influence among online casual game players.
Telematics and Informatics, 32(4), pp.656-666.
Lueck, J., 2012. Friend-zone with benefits: The parasocial advertising of Kim
Kardashian. Journal of Marketing Communications, 21(2), pp.91-109.
Marwick, A., Boyd, D., 2011. To See and Be Seen: Celebrity Practice on Twitter.
Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies,
17(2), pp.139-158.
Masaviru, M., 2016. Self-Disclosure: Theories and Model Review. Journal of Culture,
18, pp.43-47.
McCroskey, J. C., Richmond, V. P., Daly, J. A., 1975. The development of a measure of
perceived homophily in interpersonal communication. Human Communication
Research, 1(4), pp.323-332.
Monge, P., Contractor, N., 2006. Theories Of Communication Networks. New York:
Oxford University Press
Mori, M., MacDorman, K., Kageki, N., 2012. The Uncanny Valley [From the Field].
IEEE Robotics & Automation Magazine, 19(2), pp.98-100.
Moriuchi, E., 2016. Social Media Marketing. 1 uppl. New York: Business Expert Press
Newberry, C., 2019. Influencer Marketing Guide: How to Work With Social Media
Influencers, tillgänglig via https://blog.hootsuite.com/influencer-marketing/. Hämtad
19 februari 2020
86
O'Neill, R., 2016. Digital Character Development. Boca Raton, FL: CRC Press.
Palamar, T., 2011. Maya Studio Projects. Indianapolis, Ind.: Wylie Pub.
Perse, E., Rubin, R., 1989. Attribution in Social and Parasocial Relationships.
Communication Research, 16(1), pp.59-77.
Rienecker, L., Stray Jörgensen, P., 2014. Att skriv en bra uppsats. 3 uppl. Stockholm:
Liber AB
Robinson, S., 2017. Self-Disclosure and Managing Privacy: Implications for
Interpersonal and Online Communication for Consumers and Marketers. Journal of
Internet Commerce, 16(4), pp.385-404.
Rubin, R., McHugh, M., 1987. Development of parasocial interaction relationships.
Journal of Broadcasting & Electronic Media, 31(3), pp.279-292.
Russell, C., Rasolofoarison, D., 2017. Uncovering the power of natural endorsements: a
comparison with celebrity-endorsed advertising and product placements. International
Journal of Advertising, 36(5), pp.761-778.
Saunders, N., 2019. Bella Hadid Makes Out with Lil Miquela in Calvin Klein
Campaign, tillgänglig via
https://www.harpersbazaar.com/fashion/models/a27496334/bella-hadid-lil-miquela-
calvin-klein/. Hämtad 19 februari 2020
Schaffer, N., 2013. Maximize Your Social: A One-Stop Guide To Building A Social
Media Strategy. John Wiley & Sons.
Schmid, H., Klimmt, C., 2011. A magically nice guy: Parasocial relationships with
Harry Potter across different cultures. International Communication Gazette, 73(3),
pp.252-269.
Schouten, A., Janssen, L., Verspaget, M., 2019. Celebrity vs. Influencer endorsements
in advertising: the role of identification, credibility, and Product-Endorser fit.
International Journal of Advertising, 39(2), pp.258-281.
87
Seyama, J., Nagayama, R., 2007. The Uncanny Valley: Effect of Realism on the
Impression of Artificial Human Faces. Presence: Teleoperators and Virtual
Environments, 16(4), pp.337-351.
Shafritz, J., Ott, J., Yong, J., 2014. Classics of Organization Theory. 8 uppl. Cengage
Learning, Inc
Shapiro, M., McDonald, D., 1992. I'm Not a Real Doctor, but I Play One in Virtual
Reality: Implications of Virtual Reality for Judgments about Reality. Journal of
Communication, 42(4), pp.94-114.
Sheldon, Z., Romanowski, M., Schafer, D., 2019. Parasocial interactions and digital
characters: the changing landscape of cinema and viewer/character relationships.
Atlantic Journal of Communication, pp.1-11.
Singh, S., Sonnenburg, S., 2012. Brand Performances in Social Media. Journal of
Interactive Marketing, 26(4), pp.189-197.
Taylor, D., Gould, R., Brounstein, P., 1981. Effects of Personalistic Self-Disclosure.
Personality and Social Psychology Bulletin, 7(3), pp.487-492.
Tiffany, K., 2019. Lil Miquela and the virtual influencer hype, explained, tillgänglig via
https://www.vox.com/the-goods/2019/6/3/18647626/instagram-virtual-influencers-lil-
miquela-ai-startups. Hämtad 19 februari 2020
TIME Staff., 2018. The 25 Most Influential People on the Internet, tillgänglig via
https://time.com/5324130/most-influential-internet/. Hämtad 19 februari 2020
Tuten, T., Solomon, M., 2017. Social Media Marketing. 3. uppl., London: Sage.
Törner, A., 2018. AI kommer bli ett krav inom influencer marketing, tillgänglig via
https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/ai-kommer-bli-ett-krav-inom-influencer-
marketing-6902955. Hämtad 6 maj 2020
Valente, T., 2010. Social Networks And Health. Oxford: Oxford University Press.
Vetenskapsrådet., 2017. Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
88
Weiss, R., 2014. Influencer Marketing: How word-of-mouth marketing can strengthen
your organization’s brand. Marketing Health Services, 34(1), pp. 16-17.
White, D., Goddard, L., Wilbur, N., 2009. The effects of negative information
transference in the celebrity endorsement relationship. International Journal of Retail &
Distribution Management, 37(4), pp.322-335.
Woods, S., 2016. #Sponsored: The Emergence of Influencer Marketing. University of
Tennesse Honors Thesis Projects. Tillgängligt via
http://trace.tennessee.edu/utk_chanhonoproj/1976/ . Hämtad 19 februari 2020
Woodside, A., Sood, S., Miller, K., 2008. When consumers and brands talk: Storytelling
theory and research in psychology and marketing. Psychology and Marketing, 25(2),
pp.97-145.
Zarrella, D., 2009. The Social Media Marketing Book. O'Reilly Media Inc.
Zibrek, K., Kokkinara, E., Mcdonnell, R., 2018. The Effect of Realistic Appearance of
Virtual Characters in Immersive Environments - Does the Character's Personality Play a
Role?. IEEE Transactions on Visualization and Computer Graphics, 24(4), pp.1681-
1690.
8.1Elektroniskafigurer
Lilmiquela., 2 maj 2020. [Porträtt på Lilmiquela, bärandes vit tröja]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B_sjyguH4IR/. Hämtad 6 maj 2020
Bermudaisbae., 25 april 2020. [Porträtt på Bermudaisbae, bärandes rosa hatt].
Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B_atm28jF1x/. Hämtad 6 maj 2020
Blawko22., 6 januari 2020. [Blawko22 pratar i telefon]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B6_dEYmlCzJ/. Hämtad 6 maj 2020
Shudu.gram., 28 augusti 2018. [Porträtt på Shudu.gram, håller en hand på halsen].
Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/BnBtYhLFMvE/. Hämtad 6 maj 2020
89
Dagny.gram., 20 mars 2019. [Porträtt på Dagny.gram, grå bakgrund]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/BvPaulHhtJK/. Hämtad 6 maj 2020
Koffi.gram., 26 december 2019. [Porträtt på Koffi.gram, vit bakgrund]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B6i3bYipw56/. Hämtad 6 maj 2020
Noonoouri., 26 februari 2020. [Porträtt på Noonoouri, på visning för Dior]. Tillgänglig
via https://www.instagram.com/p/B9CBqw5KvQN/. Hämtad 6 maj 2020
Janky., 18 februari 2020. [Porträtt på Janky, bärandes orangea kläder]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B8uBNZqBBgl/. Hämtad 6 maj 2020
Guggimon., 3 februari 2020. [Porträtt på Guggimon, sittandes på en marmor sten].
Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B8Hu6U6HWiB/. Hämtad 6 maj 2020
Bebiselis., 9 oktober 2019. [Bebiselis ligger i en soffa och tittar in i kameran].
Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B3Y2emBD4VQ/. Hämtad 6 maj 2020
Itsbinxie., 8 april 2020. [Itsbinxie står framför ett staket, bär en gul jacka]. Tillgänglig
via https://www.instagram.com/p/B-u4YqQF8pf/. Hämtad 6 maj 2020
Yoox., 27 april 2020. [Porträtt på Daisy, som bär en rosa kavaj]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B_fIf7lqv0Y/. Hämtad 6 maj 2020
Bermudaisbae., 15 mars 2020. [Bermuda och Lilmiquela går armkrok]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B9xBIwOhKjR/. Hämtad 6 maj 2020
Dagny.gram., 2 januari 2020. [Dagny.gram bär en blå klänning]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B602nZ6j4bP/. Hämtad 6 maj 2020
Noonoouri., 13 april 2020. [Noonoouri ligger i sängen]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B-635ihDVqO/. Hämtad 6 maj 2020
90
Bebiselis., 10 februari 2020. [Bebiselis står upp, framför en vuxen person]. Tillgänglig
via https://www.instagram.com/p/B8YRBEcJVv6/. Hämtad 6 maj 2020
Lilmiquela., 29 november 2019. [Lilmiquela poserar framför ett hotell]. Tillgänglig
via https://www.instagram.com/p/B5drcScHQWL/. Hämtad 6 maj 2020
Blawko22., 2 januari 2020. [Blawko22 och Lilmiquela på stranden]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B6zV30KF9Gq/. Hämtad 6 maj 2020
Itsbinxie., 7 februari 2020. [Itsbinxie umgås med vänner]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B8PqsKAHbIO/. Hämtad 6 maj 2020
Bebiselis., 28 november 2019. [Bebiselis har vattkoppor]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B5aDHY2pGDB/. Hämtad 6 maj 2020
Yoox., 6 april 2020. [Daisy håller upp en skylt]. Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B-pbyaAqfAj/. Hämtad 6 maj 2020
Lilmiquela., 9 september 2019. [Lilmiquela tittar in i kameran och gråter]. Tillgänglig
via https://www.instagram.com/p/B2M-MxUl_o5/. Hämtad 6 maj 2020
Guggimon., 14 februari. [Bild med piller och alkohol]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B8j-UJtHx_L/. Hämtad 6 maj 2020
Noonoouri., 6 februari 2020. [Noonoouri hoppar, med skyskrapor i bakgrunden].
Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B8OVHyooe2w/. Hämtad 6 maj 2020
Noonooouri., 10 april 2020. [Noonoouri tillsammans med Heidi Klum]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B-zRTVjDATT/. Hämtad 6 maj 2020
Guggimon., 6 januari 2020. [Guggimon och Janky umgås]. Tillgänglig via
https://www.instagram.com/p/B6_hc31Hs0l/. Hämtad 6 maj 2020
91
8.2Instagram
Bebiselis., tillgänglig via https://www.instagram.com/bebiselis/. Hämtad 6 maj 2020
Bermudaisbae., tillgänglig via https://www.instagram.com/bermudaisbae/. Hämtad 6
maj 2020
Blawko22., tillgänglig via https://www.instagram.com/blawko22/. Hämtad 6 maj 2020
Dagny.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/dagny.gram/. Hämtad 6 maj
2020
Guggimon., tillgänglig via https://www.instagram.com/guggimon/. Hämtad 6 maj 2020
Itsbinxie., tillgänglig via https://www.instagram.com/itsbinxie/. Hämtad 6 maj 2020
Janky., tillgänglig via https://www.instagram.com/janky/. Hämtad 6 maj 2020
Koffi.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/koffi.gram/. Hämtad 6 maj 2020
Lilmiquela., tillgänglig via https://www.instagram.com/lilmiquela/. Hämtad 6 maj 2020
Noonoouri., tillgänglig via https://www.instagram.com/noonoouri/. Hämtad 6 maj 2020
Shudu.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/shudu.gram/. Hämtad 6 maj
2020
Yoox., tillgänglig via https://www.instagram.com/yoox/. Hämtad 6 maj 2020