artilleri omslag nr3...morgondagens artilleri-system heter aps 07 se-691 80 karlskoga, sweden te l:...

Nr 3 • 2002Artilleri-Tidskrift

Arti

lleri

& L

uft

vä

rn

131 år med Artilleri-Tidskrift

Artilleri-Tid

skrift Nr 3 • 2002 131 år m

ed A

rtilleri-Tid

skrift

Posttidning BArtilleri-Tidskrift, c/o Bo ArvidssonBjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

FLIR Systems AB, Optronics

P. O. Box 3 � SE-182 11 Danderyd � Sweden

Tel +46 8 753 25 00 � Fax +46 8 731 05 30

E-mail [email protected] � www.flir.com

FLIR Systems Optronics ingår i

FLIR Systems Inc., ett världsledande

företag inom IR-området med verksamhet

inom termografi, övervakning, sikten och

helikoptermonterad spaningsutrustning.

Framtidens eldledningsinstrument …

… nu under utprovning

Ett nytt eldledningsinstrument

utvärderas av FMV och norska

HFK i samarbete.

Ett system levererat av Simrad

Optronics tillsammans med

FLIR Systems och Leica är valt

som enda system på short-list

Systemet omfattar Simrads

LP10 Target Locator med

inbyggd laseravståndsmätare

och elektronisk kompass, FLIR

Systems FTI 3:e generationens

handhållen IR-kamera samt

Leica Gonio-Light goniometer

och stativ.

Systemet möjliggör direkt

positionsbestämning av ett mål

med enbart en knapptryckning,

dag som natt.

För mer information, kontakta

oss på nedanstående adress.

Morgondagens artilleri-system heter APS 07

SE-691 80 Karlskoga, SwedenTel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30Internet: www.boforsdefence.se E-mail: [email protected]

APS 07 är ett eldrörsartillerisystemmed eldkraft som raketartilleri ochsom dessutom medger träff i enenskild byggnad med alla skott –på 60 kilometers skjutavstånd.

MRSI, Multiple Round SimultaneousImpact, är exceptionellt stort för APS07. Mer än 10 skott från samma pjäskan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tackvare många samverkande egenska-per:- Gun-and-Run-förmåga- Stealth-utformning- Pansrat och minskyddat personalut-rymme

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärtlägre än för motsvarande system påmarknaden. Den låga kostnaden ba-serar sig främst på att APS 07 är in-stallerad på ett civilt standardchassi.

Ammunition - 155mm

Self Ar y 39/52 Calibre

T Ar y

T

81mm, 120mm

Naval

Motors and Warheads

Small Arms

RO Defence - providing total systems capability. RO pr

Training, T Support

of services

to armed forces worldwide

RO Defence

Road

Bristol 7RP

United Kingdom

T

+44 (0) 3702

+44 (0) 117 317 3708

in collaboration with

BS KB

TelephoneTT 08 630 1135

Unrivalled Capability

www.baesystems.com

MS

033-0

1

1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-TidskriftTidskrift för artilleriet och luftvärnet

Häfte 3 • 2002 Årgång 131

ISSN 004 – 3788

Lave MalmgrenAT system på Artilleriregementets hemsida ........................................................ 4

Lave Malmgren131 årgångar av Artilleri-Tidskrift .................................................................... 15

Lave Malmgren16 redaktörer under 131 år ............................................................................... 23

Lave MalmgrenMajor John Lindnérs donationsfond ................................................................. 51

Erika ÖstlingAtt (åter)skapa ett bibliotek ............................................................................... 61

Bo DeminHur vårdas Kungl Göta Artilleriregementes traditioner? ................................... 67

Välkommen till Artilleriklubbens höstmöte .................................................... 71

Form

och

layo

ut: M

arie

The

land

er

Temanummer ”131 år med Artilleri-Tidskrift” re-dovisar det arbete som har utförts för att göra Artil-leri-Tidskrifts innehåll sökbart för forskning ochannan verksamhet, som tar skite på att utnyttja tid-skriften som källa för att ta del av Artilleriets ochLuftvärnets verksamhet under de år tidskriften hargivits ut. Uppläggningen av det som nu kallas ATsystem har inspirerat till en tillbakablick på tidskrif-tens tillblivelse och utveckling under de gångna 131åren. I tre uppsatser har jag med stöd av notiser och

artiklar ställt samman en del uppgifter om detta.Tre tidigare artiklar har varit av särskilt stort värde:Henning Schmiterlöws historik i samband med 75-årsjubiléet och Ulf Mosséens i samband med 100-årsjubiléet samt Tore Deutgens historik över Artilleri-klubben vid 100-årsjubiléet. För föhandsgranskningoch värdefulla synpunkter riktar jag ett stort tacktill Gösta Gerdin, Rune Hall, Carl Herlitz, StellanJansson, Börje Ottosson, Bo Pederby och Sven Sjö-lander. Redaktören

Omslagsbild: Medlemmarna i Artilleri-Tidskrifts redaktion var från början officerare i karriären. Mångahann bli regementschefer under sin yrkesverksamma tid. I ArtSS lokaler finns regementschefsporträtt bl a påHenrik von Stockenström (öv t vr), redaktionsmedlem 1880-90, Gottschalk Geijer (ne t hr), redaktions-medlem 1883-94, Gustaf af Wetterstedt (öv t hr), redaktör 1903-20 och Hjalmar Thorén (ne t vr),redaktionsmedlem 1926-32. Foto Bosse Johansson.

SYSTEMS

Systems

systems/

SystemsSaab Tech

Division Landsystem

3


4

Som det har framgått under Artilleri-klubbens senaste möten har ett arbete ut-förts för att systematisera Artilleri-Tidskriftsartiklar från 1872 till dags dato. Arbetet ärnu genomfört och upplagt i en databas.Databasen finns tillgänglig dels på Artilleri-regementets hemsida www.artreg.mil.se,dels på regementets intranät i form av enexcelfil. Arbetet presenteras i detta num-mer av tidskriften tillsammans med någrahistoriska notiser om tidskriften, dess re-daktörer och innehåll under 131 år.

Databasen omfattar alla artiklar, uppsatseroch notiser, som har varit införda i tidskrif-ten sedan dess tillblivelse. Varje artikel(motsv) finns inlagd på en rad med angi-vande av författare, titel och klassificeringenligt ett för Artilleri-Tidskrift anpassatbibliotekssystem – AT system.

För närvarande är AT system upplagt i tresorteringar:• efter kronologi,• efter författare och• efter klassning.

Huvudet till varje sortering har utseendeenligt bilden på sida 5. Det är av praktiskaskäl inte utskrivet i de olika sorteringarnautan får sökas under fliken ”Huvud”.

En artikel kan återkomma på flera rader om• artikeln har flera författare och om• den har klassats på mer än ett sätt.

Exempel: Författare NN och MM har skri-vit om en ammunitionstyp och hur skjut-reglerna skall tillämpas just för denna.Artikeln får då fyra rader: NN ammuni-tion och NN skjutregler resp MM ammu-nition och MM skjutregler.

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren ärtidskriftens redaktör sedan 1997.

AT systempå Artilleriregementets hemsida

AT system

5


Förklaringar till kolumnernaA FörnamnB EfternamnC TitelFörnamn och efternamn på författarna harangivits då det förekommer i tidskrifteneller på grund av en tolkad signatur. I detsenare fallet anges även signaturen inom pa-rentes efter författarens efternamn.

Ursprungligen var mycket få artiklar sig-nerade. Osignerade artiklar ansågs stå förredaktionen. Länge har det också före-kommit att signerade artiklar har skrivitsunder signatur, dvs någon form av för-kortning eller kod. Med stöd av rullan ochHenning Schmiterlöws historik1 har det ide flesta fall varit möjligt att med någor-lunda god säkerhet tolka signaturerna.

Som titel används den som författaren hadedå artikeln publicerades. Det är först un-der andra hälften av 1900-talet som titelhar börjat anges regelmässigt. Då den intehar angivits i tidskriften har uppgiften häm-tats ur resp års rulla.

D RubrikArtikelns rubrik. Många rubriker är långaoch utförliga. För att få plats på ett relativtbegränsat utrymme har en del oreglemen-terade (möjligen svårtydda) förkortningargjorts.

E ÅrtalF ÅrgångBåde år och årgång har angivits, eftersomdet ibland fästs vikt vid tidskriftens år-gångar. I bindningar förekommer årtal, år-gång eller båda delarna på bokens rygg.

G HäfteH SidaFram till 1990 hade häftena löpande pa-ginering inom varje årgång men olika pa-ginering för det som var själva tidskriftenoch en del annat material, som trycktes ihäftena (se artikel ”131 årgångar av Artil-leri-Tidskrift” sida 16). Fram till 1990 be-höver man alltså inte fästa någon vikt vidvilket häfte man skall söka i men väl ompagineringen gäller tidskriften eller någotannat i bindningen.

Från 1991 finns endast en löpande pagi-nering i samma häfte oavsett vad som stårpå sidan. Man måste då veta både häfte ochsida. I vissa hänvisningar har jag använt enförkortad sidnumrering, t ex 4/12, vilketbetyder häfte 4 (inom årgången), sida 12(inom häftet).

Klassificering av artikelFör att underlätta sökningen bland Artil-leri-Tidskrifts många artiklar, där innehålleti de allra flesta fall är knutet till det fack-mässiga intresset för artilleri- och luftvärns-frågor, har använts en blandning avbibliotekssystem och en kodning avpassadför tidskriftens innehåll (se tabell sida 9-14).1 AR årg 75 1946 sida 3 ff.

Författare Artikel Klassificering Tilläggsbeteckning

Förnamn Efternamn Titel Rubrik År Årg Häfte Sida Huvud- Under- Sekt Land Trupp- Tid Utveck-avdel- avdel- inom slag lings-ning ning avdel- stadium

ning

6

I HuvudavdelningEnställiga beteckningar för huvudavdelninginnebär att det föreligger överensstämmelsemed bibliotekssystemet. Söker man t exnågot om en viss typ av övningar skall menleta under E/Uppfostran och undervisning.

Flerställiga beteckningar innebär att huvud-avdelningen är unik för detta klassifice-ringssystem. Sålunda återfinns flertalet ar-tiklar under huvudavdelningen UTR/Ut-rustning, system, materiel.

J UnderavdelningK Sektion inom underavdelningI de flesta fall finns underavdelningar tillhuvudavdelningen. Dessa kan i sin tur varaindelade i sektioner. Beteckningarna fördessa är genomgående unika för detta klas-sificeringssystem.

L-O Tilläggsbeteckning (se tabell sida 13)För att underlätta sökning finns utrymmeför tilläggsbeteckningar.• Kolumn L Land• Kolumn M Försvarsgren/truppslag,• Kolumn N Tid, kan vara av intresse t ex

när det gäller historiska artiklar och• Kolumn O Utvecklingsstadium, för att

kunna skilja på om artiklar, som handlarom utrustning och system, avser mate-riel under utveckling eller i bruk.

Beteckningarna är genomgående unika fördenna klassificering. Beträffande land-be-teckningarna kan man ibland spåra en vissöverensstämmelse med nationsbeteckningpå fordon.

SökningSökningen på intranätet (Ledningsstöd –

Artilleri-Tidskrift) och på regementetshemsida kan möjligen komma att skilja signågot.I båda fallen måste man dock f n haExcel installerat för att kunna söka. Härbeskrivs nuvarande (2002 aug) status påregementets hemsida på internet.

1.Gå in på Artilleriregementets hemsidawww.artreg.mil.se.

2.Gå in under Ledningsstöd. Klicka där påArtilleri-Tidskrift.

3.Där finns f n tre möjligheter:

• Klicka på regforfattare.xls,

• regkronologisk.xls eller

• regklass.xls.

Då får man upp en fil med den angivnasorteringen jämte tre ytterligare flikar:

• I fliken Klassn finns huvudavdelning,underavdelning och sektion inom under-avdelning förtecknade,

• i fliken Tillägg finns tilläggsbeteck-ningarna och

• i fliken Huvud är kolumnerna A-O defi-nierade.

RegKronRegistret är sorterat i den ordning som ar-tiklarna förekommer i tidskriftens olikaårgångar. Letar man nu efter vad som skrevsi tidskriften under andra världskriget gårman lämpligen in under fliken RegKronoch letar efter rätta årtal i kolumn F.

RegFörfVill man ha reda på vad J Olof Nyhlén skrevom går man in under fliken RegFörf, därförfattarna är sorterade i bokstavsordningefter efternamn och förnamn samt där respförfattares artiklar sedan ligger i kronologiskordning.

AT system

7

Artilleri & LuftvärnVill man veta vem som var medförfattaretill Grill, när han skrev om zonrör går manlämpligen in på RegFörf och letar reda påGrill i kolumn B. Där får man rubrik ochkronologisk inplacering på artikeln. Då kanman gå till RegKron och leta upp artikeln,som då förekommer på två rader, en medGrill och en med hans medförfattare.

RegKlassReg Klass är sorterad i bokstavsordning ef-ter kolumn I, J och K och därefter i krono-logisk ordning.

Skall man göra en utredning om övergångenfrån svartkrut till kemiska krut använderman lämpligen sorteringen enligt RegKlass.

KlassnDå kan man först söka efter klassning (sesida 9-14 i denna artikel), där det framgåratt Krut- och sprängmedelslära finns i

- huvudavdelningen U/Naturvetenskap,

- underavdelning/Krut

och att Krut och sprängmedel redovisas i

- huvudavdelningen UTR/Utrustning, sys-tem, materiel,

- underavdelning/Am,

- sektion inom underavdelning/Krut.

Det finns alltså anledning att leta i bådadessa ingångar

TilläggTilläggsbeteckningarna finns definieradeunder flik Tillägg2. Vill man leta efter äldresvensk artillerihistoria kan tilläggsbeteck-ningarna vara till viss hjälp. Man går in un-der

- huvudavdelning K/Krigshistoria, krigser-farenheter

och tittar där

- efter S/Sverige i kolumn L,

- efter Art/Artilleri i kolumn M och

- efter berörd tidsepok, t ex 1800, i kolumnN.

På motsvarande sätt kan man leta efter ar-tiklar som avhandlar svenska studier införammunitionsutveckling i luftvärnet genomatt gå in i

- huvudavdelning UTR/Utrustning, sys-tem, materiel,

- underavdelning Am/Ammunitionoch leta efter rader med tilläggsbeteck-ningen

- S/Sverige i kolumn L,

- Lv/Luftvärn i kolumn M och

- Stud/Studie- och konstruktionsfas i ko-lumn O.

Beroende på innehåll kan samma artikelklassas på mer än ett sätt. Exempelvis klas-sas alla bokanmälningar dels i

- huvudavdelning A/Bok- och biblioteks-väsen

- underavdelning Bok/Bokanmälningardels i den klassning, som svarar mot denanmälda bokens innehåll.

SöknyckelFör att underlätta orienteringen i klassifi-ceringssystemet finns en söknyckel (sida14), där avdelningarna är sorterade i bok-stavsordning från ”Allmänt och blandat”till ”Utrustning, system och materiel”. Därfinns som stöd även en liten slagords-förteckning.2 Se även sida 13.

8

Andra vägarMan kan också söka på ett specifikt ord inågon av kolumnerna, t ex ordet radar ikolumn D. Man förutätter dåa) att ordet radar förekommer i rubriken

ochb) att det inte är förkortat, t ex rr.

Detta sätt kan ju vara rationellt men är ändåbehäftat med vissa svagheter. Letar man ef-ter artiklar om luftvärnszonrör och söker påordet zonrör, så missar man en av de intres-santa artiklarna från 1945 betitlad Radio-tändröret – ett av de ”hemliga vapnen”.

Söksystemet är under utveckling ochkan – möjligen redan när detta läses –vara åtskilligt förenklat, så att man kangå in i vilken kolumn som helst och fåen sammanställning av allt som berörett visst sökord, t ex alla artiklar av enviss författare. Anvisningar för ett såuppdaterat system kommer att framgånär man har klickat sig fram till rätt länkpå hemsidan.

Ändringar och uppdateringSkrivrätt i filerna är förbehållet Artilleri-Tidskrifts redaktion. Jag inte bara befarar,jag vet att databasen är behäftad med bådefel och inkonsekvenser. Redaktören är där-för tacksam för påpekanden via e-postenenligt sista sidan i tidskriften.

Till sistDet räcker ju inte med att bara veta att detfinns en artikel om det jag letar efter. Jagvill ju också kunna läsa den. Komplettaårgångar av Artilleri-Tidskrift finns i ArtSSbibliotek och i Artilleri-Tidskrifts arkiv.Enligt Libris finns tidskriften vidare i

• Armémuseum, Biblioteket – komplett

• Krigsarkivet, Biblioteket – Komplett

• Kungl. biblioteket – Komplett

• Göteborgs universitetsbibliotek – Årg 1-(1872-) [Årg. 1-86 med luckor]

· Lunds universitetsbibliotek – Årg 87-(1958-)

• Umeå universitetsbibliotek – Årg 96-(1967-)

• Uppsala universitetsbibliotek – Årg 92-(1963-)

• Nationalbibliografiska biblioteket i Rana,Depotbiblioteket (Norge) – Årg 1-58(1872-1929)

Vidare borde man kunna finna den i

• FHS bibliotek

• HKV bibliotek

• LvSS bibliotek

• I 19 bibliotek

Om jag har fel beträffande dessa senare bib-liotek, så skall jag verka för att man kom-pletterar sina samlingar. I Artilleri-Tidskriftsarkiv finns flera bindningar – om än inte ikompletta serier från 1872 och framåt. Dessagör utan tvekan bättre nytta där de kan lä-sas än i tidskriftens källarskrubb.

Ett framtidsperspektiv är att man skullekunna scanna in alla årgångarna och göradem tillgängliga på nätet. Men dit är vä-gen förmodligen mycket lång.

Hoppas att det som redan nu är gjort skallgöra Artilleri-Tidskrifts många värdefullaartiklar tillgängliga på ett nytt sätt.

Lycka till med att söka!

AT system

9


Klassificeringssystem för artiklar i Artilleri-TidskriftNoter se sida 14

Nivå 1 Huvudavdelning

Nivå 2 Underavdelning

Nivå 3 Sektion inom underavdelningA Bok- och biblioteksväsenA Bok Bokanmälningar1

A Rap Förteckning över föredrag och rapporter, register till Artilleri-Tidskrift2

A Tid Tidskriftsanmälan

AK Artilleriklubben och Artilleri-TidskriftAK Jl Stiftelsen John Lindnérs donationsfondAK Klb Artilleriklubbens verksamhetAK Ksch KarteschenAK Pro Artilleriklubbens mötesprotokollAK Red Redaktionellt från Artilleri-TidskriftAK Stg Stadgar för Artilleriklubben och Artilleri-TidskriftAK Sty Styrelsens verksamhet, protokoll och revisionsberättelserAK År Artilleri-Tidskrifts års- och revisionsberättelser

B Allmänt och blandat, notiser, varia

D Filosofi och psykologiD Led Ledarskap

E Uppfostran och undervisning, utbildningE Bu Befälsutbildning och fortsatt befälsutbildningE Bu Te TeknikutbildningE Fb FörbandsutbildningE Gu Grundutbildning av värnpliktigaE Insp InspektionerE Mtrl UtbildningsmaterielE Ped Pedagogik, utbildningsmetoderE Ru RepetitionsutbildningE Täv Tävlingsverksamhet, prisskjutning

F Språkvetenskap, lexikon

K Krigshistoria, krigserfarenheterK Förl Notiser angående förluster i krig och under stridK Ind FörsvarsindustrihistoriaK Mus Muséer, arsenalerK Trd Tradition, förbandshistoria, jubiléerK Vap Vapenhistoria

L Biografier, nekrologer

O Samhälls- och rättsvetenskap, försvarsfrågor, debatt, framtidsfrågorO Föv Förvaltning inom FörsvarsmaktenO Kom Kommittébetänkanden, propositioner3

O Säk Arbetsmiljö, säkerhetO Säk Ins SäkerhetsinstruktionerO Säk Mtrl Säkerhetssystem i materielO Säk Utv Säkerhetsplanering i produktutvecklingO Ä Utdrag ur ämbetsskrivelserO Ä Insp Inspektörens underdåniga skrivelser

10



Nivå 3 Sektion inom underavdelningOP Operationer, strategiOP Int Internationella insatserOP Land LantkrigföringOP Luft LuftkrigföringOP M SjökrigföringOP Fjä Fjärrkrigföring

ORG Organisation, beskrivningar av förband och skolor mmORG Fred FredorganisationORG Fred Fb Förband och skolorORG Fred Fä Övnings- och skjutfältORG Fred Res Reserapporter4

ORG Ind FörsvarsindustriORG Ind Res Reserapporter4

ORG Krig Krigsorganisation5

ORG Pers Personalens utnyttjande i organisationenORG Pers Info Informationstjänst

REGL Reglementen, instruktioner

STUD Studier, utveckling, operationsanalysSTUD Fö Försvarsmakts- och armégemensammaSTUD Ie Indirekt eldSTUD De Direkt eldSTUD Lv Luftvärn

T Matematik

TA Metoder, stridsteknik och taktikTA Eber EldberedskapTA Farb FältarbetenTA Farb Bef BefästningsarbetenTA Farb Röj ProjektilröjningTA Sb Samband, kryptotjänstTA Sb Kry KryptotjänstTA Sjv SjukvårdstjänstTA Sky Hot och åtgärder för skyddTA Sky Fort Skydd genom befästningar och fortifikatoriska arbetenTA Sky Nbc Skydd mot brand- och NBC-stridsmedelTA St Ledning och stabstjänstTA Tta Truppslagstaktik och stridsteknikTA Tta Abek ArtilleribekämpningTA Uh UnderhållstjänstTA Uh Am AmunitionstjänstTA Uh Int IntendenturtjänstTA Uh Log Logistik och (planering för) underhållssäkerhetTA Uh Tp TransporterTA Uh Tyg TygmaterieltjänstTA Und UnderrättelsetjänstTA Vet Vetrinär- och hästtjänst

AT system

11

Artilleri & LuftvärnNivå 1 Huvudavdelning


Nivå 3 Sektion inom underavdelningTE Tekniska metoder för skjutning mmTE Ie Skjutmetoder för indirekt eldTE Ie Abek ArtilleribekämpningTE Ie Bpl Tjänst i batteriplatsgruppTE Ie Ei EldledningTE Ie Efö EldförberedelserTE Ie Eo Eldorder stormeld, moteld, spärreld mmTE Ie Eti EldtillståndTE Ie Fm FältmätningTE Ie Kn Inflytelser, korrektionerTE Ie Pjgr PjäsgrundvärdenTE Ie Rgi Registrering, bokföringTE Ie Ri Inriktning, parallellställningTE Ie Skj Skjutning, skjutmetoderTE De Direkt eld mot markmålTE Flyg Tekniska metoder inom flygvapnetTE Lv Skjutning mot luftmålTE Lv Efö EldförberedelserTE Lv Fin Med finkalibriga vapenTE Lv Kn Inflytelser, korrektionerTE Lv Rb Skjutmetoder för luftvärnsrobotarTE Lv Ri Inriktning, parallellställningTE Lv Pj Skjutmetoder för eldrörsluftvärnTE M Skjutmetoder inom flottan och kustartillerietTE Metr Vädertjänst, vind- och temperatursonderingTE Stat SkjutstatistikTE Stat Ksp Skjutstatistik för kulspruteskjutningarTE Und Teknisk underrättelsetjänstTE Und Flyg Flygspaning, artilleriflygTE Und Fm Fältmätning, karttjänstTE Und Ljm LjudmätningTE Und Opt Observationstjänst, fotospaning, långbas, kortbasTE Und Rpv Spaningsrobot, rpvTE Und Rr RadarspaningTE Und Sign Signalspaning

U NaturvetenskapU Am AmmunitionU Ball Ballistik (Inner- och ytterballistik)U El ElektronikU Fort Fortifikation, befästningarU Geo Geodesi, kartorU Krut Krut- och sprängmedelsläraU Metr MeteorologiU Nbc Nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel samt brandstridsmedelU Rb Raket- och robotteknikU Serv Servoteknik, hydraulikU Sl SkjutläraU Spr SpridningU Vap VapenläraU Ve Verkan

12



Nivå 3 Sektion inom underavdelningUTR Utrustning, system, materielUTR Am AmmunitionUTR Am Grov Eldrörsammunition >/= 20 mmUTR Am Fin Finkaliberammunition > 20 mmUTR Am Flyg Flygvapenammunition och bomberUTR Am Grk Ammunition till granatkastareUTR Am Hgr HandgranaterUTR Am Krut Krut och sprängmedelUTR Am Lv LuftvärnsammunitionUTR Am Nbc Nukleär ammunition, atombomber, kärnladdningarUTR Am Pa Pansarbrytande ammunitionUTR Am Rak RaketerUTR Am Rb RobotarUTR Am Rör TändrörUTR Am Sjö SjömålsammunitionUTR Ansk Anskaffning av försvarsmaterielUTR Art Artillerisystem och -materielUTR Art Bpl Bplatsmateriel, ballistikräknareUTR Art Ei EldledningsinstrumenteringUTR Art Flyg Artilleriflyg, helikoptrarUTR Art Fm FältmäturustningUTR Art Metr Vind- och temperatursonderingsutrustningUTR Art Pj EldrörspjäserUTR Art Rak Raketartilleri, salvpjäserUTR Art Ri RiktinstrumenteringUTR Art Und UnderrättelsematerielUTR Art Vo Vo-mätutrustningUTR Art Övr Övrig utrustning för artilleriförbandUTR Dat Datorer, matematikmaskinerUTR De Direkteldsvapen, pjäser för infanteri-, pansar och mekaniserade förbandUTR De Bl Blanka vapenUTR De Ehv EldhandvapenUTR De Esp EldsprutorUTR De Grk Granatkastare, kastpjäserUTR De Hkp Beväpnade helikoptrarUTR De Ksp Kulsprutor, kulsprutegevärUTR De Pv PansarvärnsvapenUTR De Strf StridsfordonUTR De Övr Övriga vapen och tillbehörUTR Flyg Flygmateriel (även arméflygmateriel)UTR Lv Luftvärnssystem och -materielUTR Lv Ci CentralinstrumenteringUTR Lv Ei Eldledningsinstrumentering och -radarUTR Lv Pj EldrörsluftvärnUTR Lv Rb RobotluftvärnUTR Lv Ri RiktinstrumenteringUTR Lv Srr Spaningsradar och underrättelsematerielUTR Lv Övr Övrig utrustning för luftvärnsförbandUTR M Marin materiel (till flottan, kustartilleriet och amfibieförband)UTR M Pj EldrörspjäserUTR M Rb RobotmaterielUTR Mrb MarkrobotarUTR Pers Personlig utrustningUTR Sb Sambandsmateriel och -system

AT system

13


TilläggsbeteckningLand Land Försvarsgren/truppslag TrpslKolumn L Kolumn MAustralien Aus Försvarsmaktsgemensamt FöBelgien Be Amfibietrupper AmfBulgarien Bg Armé/artilleriflyg AflyCanada Cd Armén AChile Ch Artilleri ArtDanmark Dk Fortifikation FortFinland Sf Flottan FloFlera länder Fl Flygvapnet FlygFrankrike F Hemvärnet HvFörenta nationerna Fn Inenjörtrupper IngGrekland Gr Infanteriet InfIrland Eir Kustartilleriet KaIsrael Il Luftvärn LvItalien I Marinen MJapan J Pansartrupper PaJugoslavien Yu Signaltrupper SignKina Ki Teknisk kår AtkNATO-länder Nato Träng TrNederländerna, Holland NlNorge N Tid TidPolen Pn Kolumn NPortugal Pgl Kan anges som T exPreussen Pr århundrade eller 1700Rumänien Rum decennium T exRyssland Ry eller 1940Schweiz Sz årtal om ett begränsatSerbien Se tidsavsnitt avses, t exSlovakien Slo tysk-franska krigetSovjetunionen Su 1870- 71, varvid första T exSpanien Sp årtalet anges 1870Storbritannien, England GbSverige S Utvecklingsstadium UtvTjeckien Tj Kolumn OTjeckoslovakien Cs Studie- och konstruktionsfas 1) StudTurkiet Tu Försöksstadium FörsTyskland (även Öst- och Väst) Ty I produktion, beslutad och under införande ProdUngern H I bruk BrukUSA, Förenta staterna, Nordamerika Us Anvisningar för användning AnvWarzawapakts-länder Wp Tabellinskjutning TabÖsterrike, Österrike-Ungern Ö Under avveckling Avve

1) Används även som beteckning för granskande och argumenterande artiklar samt för artiklar om materielhar utvecklats av industrin utan att ha anskaffats till någon försvarsmakt.



Nivå 3 Sektion inom underavdelningUTR Tab Utrustningstabeller och -listor, förteckning över materielUTR Uh Materiel för kontroll, vård och underhållUTR Uh Am AmmunitionUTR Uh Int IntendenturmaterielUTR Uh Tp Fordon, utrustning för transport och rörlighetUTR Uh Tyg TygmaterielUTR Und UnderrättelsematerielUTR Utst Utställningar, mässorUTR Vet Seldon, hästutrustning

14

Söknyckel

Huvudavdelning Kod

Allmänt och blandat, varia B

Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift AK

Biografier, nekrologer L

Bok- och biblioteksväsende A

Filisofi och psykologi D

Krigshistoria, krigserfarenheter K

Matematik T

Metoder, stridsteknik, och taktik TA

Naturvetenskap U

Operationer, strategi OP

Organisation, beskrivningar av

förband och skolor mm ORG

Regelmenten, instruktioner REGL

Samhälls- och rättsvetenskap,

försvarsfrågor, debatt och framtidsfrågor O

Språkvetenskap, lexikon F

Studier, utveckling och operationsanalys STUD

Tekniska metoder för skjutning mm TE

Uppfostran och undervisning, utbildning E

Utrustning. System, materiel UTR

Liten slagordsförteckning

Slagord Sök i Alternativt

ABC-skydd TA/Sky/Nbc

Besiktning UTR/Uh TA/Uh

Befästningsarbeten TA/Farb TA/Sky

Bil UTR/Uh/Tp

Eldberedskap TA/Eber

Elevföredrag AIHS A/Rap

Fordon UTR/Uh/Tp

Förluster; sårade

och stupade i strid K/Förl

Hästtjänst TA/Vet UTR/Vet

Kartor TE/Und/Fm U/Geo

Kryptotjänst TA/Sb/Kry

Luftvärnets Vandrings

PrisTävling E/Täv/-/Lv

Missiler UTR/Am/Rb UTR/Mrb

Pokalskjutning E/Täv/-/Art

Rekrytering ORG/Pers

Rekylfria vapen UTR/De/Pv osv

Sjukvårdstjänst TA/Sjv

Stridsförluster; sårade

och stupade i strid K/Förl

Strålkastare UTR/Und

Säkerhetsbestämmelser,

säkerhet vid skjutning O/Säk

Vetrinär- och hästtjänst TA/Vet UTR/Vet

Värvning ORG/Pers

AT system

Noter till sida 9-101 Alla bokanmälningar finns även klassade efter den anmäldabokens innehåll.2 Bl a föredrag vid AIHS.3 Kommittébetänkanden klassas även efter rapportens inne-håll.4 Reserapporter kan även vara klassade efter vad som rapporte-ras.5 Notiser om utländska organisationer har ofta tyngdpunktenpå organisationens utrustning och kan sökas under UTR.

15


Artilleri-Tidskrift och Artilleriklubben ärungefär jämnåriga. Klubben bildades åretföre tidskriften. Dess ”första sammanträdeegde rum i Januari 1871” 1. Stadgarna an-gav då som klubbens ändamål ”att väckaoch underhålla hågen till yrkesbildning ochvänskapen mellan vapenkamrater”. Klub-bens och tidskriftens utveckling har sedanlöpt parallellt tills klubben 1942 tog överutgivningen av tidskriften2. Dessförinnanhade redaktör och ansvarig utgivare skötttidskriften ”på egen räkning och risk” 3.

Att gå igenom 131 årgångar av Artilleri-Tidskrift har varit en fascinerande upplevelsepå många sätt. Redan vid en ytlig gransk-ning ser man ju att tidskriften har föränd-rats till form och utförande. Från börjanhade häftena gröna omslag och saknade bil-der. Planscher förekom på utvikningssidor.

Första fotografiet hittar man 1885, förstabifogade kartan 1886.

Sex häften per år blev fyraTidskriften utgavs länge med 6 häften perår, men ofta förekom flera häften i sammautgivning. Från 1974 har den utgivits med4 häften per år. Minskningen var väsentli-gen ekonomiskt betingad. Återgång till 6häften per år har diskuterats återkommandemen aldrig bedömts ekonomiskt möjlig.

Från början bands tidskriften i ett grågröntomslag med innehållsförteckning på om-slagets utsida. 1945 anmäldes tidskriftensom ”Organ för artilleriet och luftvärnet”på omslaget. 1947 trycktes omslaget i tvåfärger på något tjockare papper än tidigare.Omslaget hade då en gråblå ton, som åretdärpå byttes mot artilleri-röd.

1979 tvingades man att övergå till en enk-lare och billigare tryckteknik4. Detta gav ensämre lay-out och grafik. Omslaget hade

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tid-skriftens redaktör sedan 1997.

131 årgångar av Artilleri-Tidskrift

1 AT årg 5 1876 sida 59.2 AT årg 71 1942 sida 1.3 AT årg 75 1946 sida 7.

16

samma utförande som tidigare men en nå-got ljusare röd ton. 1991 lämnades dennateknik och tvåspaltig sättning med smakli-gare typsnitt infördes. Med modern teknikkunde man ”framställa en ’läsvänlig’ tidskrifttill rimliga kostnader”5. Samtidigt flyttadeinnehållsförteckningen från omslaget till sida1. Omslaget fick i stället en bild och texten”Organ för Artilleriet och Luftvärnet” ut-bytt mot ”Artilleriet” och ”Luftvärnet” medtruppslagsbeteckningarna ovanför resp ord.

Artilleri & Luftvärn1995 fick tidskriften sitt större format,17x24 cm. Truppslagsemblemen bibehöllsmen utan text. I stället står texten ”Artilleri& Luftvärn” vertikalställd längs omslagetsryggsida och dominerar framför tidskriftensnamn, som är satt med mindre grad. Tid-skriften började då också tryckas i tvåfärg,omslaget på de två första häftena i fyrfärg.Från 2001 trycks omslaget åter i fyra färger.Detta berodde egentligen på ett litet miss-tag. En annonsör hade lämnat underlag fören annons på omslagets insida i fyrfärg. Denhade förlorat mycket information om denskulle tryckas i svartvitt. Redaktören lycka-des då utverka ett högre pris för fyrfärgsan-nonsen, som kunde finansiera den dyraretryckningen.

PagineringPagineringen löpte från början i serier överhela årgången. Man hade olika sifferserierför själva tidskriften och andra delar somtrycktes i häftena:

• Reseberättelser, Kommittébetänkandenoch Redogörelse för i Sverige utförda

artilleriförsök (1874-1886) – från 1887sammanfattade under rubriken Med-delanden från svenska artilleriet (1887-1941).

• Utdrag ur embetsskrifvelser/ämbets-skrivelser (1873-1938).

• Nekrologer (1885, 1890, 1898-1900,1908); senare har nekrologer införts i tid-skriftens paginering.

• Ur svenska artilleriets hävder (1941-45).

• Föredrag i Artilleriklubben (1884).

• Register för Artilleri-Tidskrift 1902-1939(1909, 14, 19, 25, 32, 39); register/in-dex förekommer också för tiden 1940-1990 men då paginerade i tidskriften ochför perioden 1872-1981 sammanställt iAT 4/1984.

• Artilleriklubbens handlingar, protokollmm (1942-1953); protokoll förekommeräven för senare tidsperiod men dåpaginerade i tidskriftens ordinarie sidföljd.

Från 1991 används löpande pagineringinom varje häfte.

Vetenskap och informationÄven innehållet har under årens lopp haftdelvis olika inriktning. Jag skall här ge enkort sammanfattning av min bild av hurtidskriften har utvecklats i detta avseende.Med nödvändighet blir det en mycket sum-marisk och subjektiv bild av det hela.

Från början hade tidskriften en tydligt ve-tenskaplig profil med uppsatser och artik-lar av hög kvalitet. Några av debattämnenaunder denna tid återkommer jag till i se-nare artiklar. Genom korta notiser samladeunder rubriken ”Underrättelser från främ-mande länder” följde man också upp ut-

4 AT årg 108 1979 sida 2.5 AT årg 120 1991 sida 7.


17


Från början bands tidsskriften i ett grågrönt omslagmed innehållsförteckningen på utsidan. Observeraden skilda pagineringen för Tidskriften, Meddelandenfrån svenska artilleriet och Utdrag ur embetsskrivelser.

18

vecklingen utomlands. Vissa projekt kanman nära nog följa år från år.

Krigshistoriska artiklar – naturligtvis medtyngdpunkten på artilleri, senare även luft-värn – har varit återkommande teman.Under första världskriget förekommer 12artiklar, som beskriver krigshändelserna1914-1918, dessutom ungefär lika mångaartiklar beskrivande orsakerna till krigsut-brottet och speciella händelser med artil-leri- och luftvärnsförtecken.

Efter kriget blir häftena något tunnare.Fortfarande dominerar artiklar av hög kva-litet. De korta notiserna ”underrättelserfrån främmande länder” upphör 1921.

Under andra världskriget kunde man för-vänta sig samma ambition att följakrigshändelserna som under det förstavärldskriget. Det förekommer emellertidingen systematisk uppföljning men däre-mot ett dussin artiklar, som avhandlarkrigshändelserna främst från artilleri- ochluftvärnssynpunkt. Under samma periodförekommer 15 artiklar om Karl XII:s ar-tilleri, 4 artiklar ”Ur svenska artillerietshävder” (om sammanlagt 263 sidor) ochett halvt dussin artiklar rörande äldre artil-leri- och luftvärnshistoria. Man lanserarockså artillerifälttävlan under kriget, vilketges en del utrymme i tidskriften.

Efter andra världskriget kommer informa-tiva artiklar om materiel och system efterhand att dominera framför den mera ve-tenskapliga och utredande typen av upp-satser. Framtidsfrågorna för våra truppslagdiskuteras på ett mera övergripande sätt.

Påtagligt är också att artiklarnas längd blirkortare. En artikel om stridsgaser på 51 si-dor6 hade varit fullständigt otänkbar un-der 1900-talets senaste decennier; den hadeinte ens rymts i ett enstaka nummer. Orsa-kerna till att man begränsar omfånget ärväsentligen ekonomiska men det förekom-mer även andra skäl. 1947 meddelar redak-tören att omfånget måste begränsas p gr aföreskrifter av Statens bränslekommission.Pappersförbrukningen skall minskas, var-för tidskriftens häften 4, 5 och 6 begränsastill 56 sidor i st f normala 647.

Debattera mera!Debattartiklar har förekommit rätt så spar-samt även under perioder då redaktören haruppmanat till debatt. Tonen i debatten harstädse varit mycket artig och verserad. Ex-empel:

Då emellertid saken torde vara afden betydelse, att den förtjenarnärmare skärskådas, vågar jagännu en gång upptaga sammaämne, äfven med fara att derigenomådraga mig en och annan olikatänkande läsares otålighet ochmissnöje.8

I ett meddelande från redaktionen 1921påtalas ”på förekommen anledning”, att”signerade uppsatser, som införts i tidskrif-ten, stå för respektive författares egen räk-ning och få icke anses giva uttryck åt vare

6 C. E. Ljungdahl: Giftiga gaser och deras användning.AT årg 51 1922 sida 123 ff.7 AT årg 76 1947 sida 242.8 H-g (lt H B Holmberg): Om fältartilleriets trumpetare-personal. AT årg 6 1877 sida 13.


19


Häfte 1 1948, argång 77.1947 trycktes omslaget i två färger på något tjockarepapper än tidigare. Omslaget hade först en gråblå ton,som redan 1948 byttes mot artilleri-röd

20

sig Artilleristyrelsens eller redaktionensåsikter i ämnet.” 9

1946 skriver Henning Schmiterlöw om ar-tiklar med beteckningen ”Insänt”, att anta-let inte har varit ”så stort, i regeln träffaderedaktionen överenskommelser om leve-erandet av artiklar. Detta hindrade ej att in-

sända artiklar kunde vara välkomna, menfordringarna på desamma ställdes någor-lunda högt. Det var dock icke fråga om cen-sur. Redaktionen kunde i en fråga tillkän-nagiva sin åsikt i ett tillägg till artikeln…” 10

Insända artiklar ökade efter hand i antal,särskilt under 1930-talet11.

Senare redaktörer torde i allmänhet ha öns-kat sig fler debattartiklar än de som har in-flutit. En av de flitigare debattörerna undersenare år har varit övlt J Olof Nyhlén12, ävenhan en mycket välformulerad skribent – menkanske hellre spetsig än artig i sina formule-ringar. En del svar har understundom influ-tit, men tyvärr har debattörerna ofta fått ståoemotsagda. Eller så har debatten fortsattutanför tidskriftens spalter.

Redaktörens ständiga följeslagare –en skral ekonomiTidskriftens ekonomi har städse varit fö-remål för bekymmer. Henning Schmiterlöwskriver 1946 att ”inkomsterna utgjordes avprenumerationsavgifter, försäljning av lösaårgångar och häften, bytesexemplar (sominlöstes av Artilleristabens bibliotek), statsan-slag, som visade en otrevlig vana att minskas,just då höjning var erforderlig, samt annons-

intäkter, som naturligtvis var synnerligen be-roende av den allmänna konjunkturen.” 13

Redaktören Ragnar Sjöberg skriver till läse-kretsen 195314 och delger den sina bekym-mer för tidskriften, som ”röra ekonomin ochanskaffningen av lämpliga artiklar. Det gäl-ler ju att upprätthålla denna gamla tidskriftstraditionella standard.” ... ”Inkomsterna ut-göras av statsbidrag, prenumerationsavgifteroch annonsinkomster.” Statsbidraget hadeunder de senaste åren varit 3500 kr ochRagnar Sjöberg påtalar vikten av att det höjs,eftersom tryckningskostnaderna har stigit.

”Red har i oktober 1952 gjort framställ-ning härom och har för avsikt att ännuen gång även göra personlig demarchehos statsrådet – med den verkan dethava kan.”

Sätten att dryga ut tidskriftens inkomstsidahar under åren varit många. Ulf Mosséenskriver i en PM 197015, att tidskriften i storutsträckning har ”levat på försäljning av sär-tryck, vilka varit direkt anpassade för utbild-ningsarbetet på skolor och truppförband.”

Under Jan Anshelms redaktörstid och medstöd av Bo Pederbys förläggarkompetens gavtidskriften ut två böcker (Det svenskaArtilleriet 1794-1994 /1994/ och GunnarGrenander: Arméns eldkraft 1939-1995 /1996/). Försäljningen av dessa gav inkom-ster som mer än väl kompenserade ett nega-tivt netto för själva tidskriften.

Det var inte första gången tidskriften gavsig in i förläggarbranschen. 1944 gav Artil-13 AT årg 75 1946 sida 7.14 AT årg 82 1953 sida 13.15 Artilleri-Tidskrift, Redaktören 17.10.23 PM angåendetidskriftens innehåll.

9 AT årg 50 1921 sida 8910 AT årg 75 1946 sida 5.11 Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 136.12 Se t ex AT årg 117 1988 sida 33 och 42.


r

21


1991 ersattes innehållsförteckningen på omslaget med en omslagsbild. Fyra år senare –1995 – ändrades även formatet och omslaget gavs en lay-out för att att understrycka atttidskriften riktar sig till både artilleriet och luftvärnet.

22

17 AT årg 75 1946 sida 1

leri-Tidskrift ut ”Svenska artilleriet förr ochnu” till 150-årsminnet av när de fyra rege-mentena bildades: Kungl Svea, Göta, Fin-lands och Wendes artilleriregemente16. Re-daktör för det verket var Ivan Thorson. Dethar funnits planer på ytterligare böcker menkraften har inte räckt till detta.

F n (2002) kostar tidskriftens fyra nummeromkring 220 000 kr årligen. De tunga pos-terna är lay-out, tryckning och distributionmed posten. Till detta kommer arvoden tillredaktör och ekonomichef m fl jämte skat-ter. Inkomsterna består i huvudsak av annons-intäkter (ca 40%), statsbidrag (knappt 20%)och prenumerationer (även det knappt 20%, varav ArtSS och LvSS står för merpar-ten genom att fördela tidskriften till eleverunder utbildning). Medlemsavgifternatäcker knappt distributionen till medlem-

marna. Återstår att finansiera resterande 10-20%. Detta har hittills lyckats genom enframgångsrik lösnummerförsäljning av etttemanummer varje år. Men i skuggan avförbandsnedläggningar och budgetned-skärningar finns risk att även denna in-komstkälla sinar.

Artilleri-Tidskrift torde fortfarande fylla ettbehov även om det inte är lika uppenbartsom de första entusiastiska redaktörernaanmälde i sitt första nummer (se nästa ar-tikel). Det finns anledning att instämma iHenning Schmiterlöws konstaterande 194617:

Det har också alltid betraktats som enoskriven lag, att varje artilleriofficer skallinneha och studera tidskriften.

Fast numera får man nog snarare se det somen uppmaning och en förhoppning.

16 AT årg 118 1989 sida 45.


Ät Din lunch på Militärsällskapet.Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör iStockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militär-sällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservarekan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Med-lemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalernaför högtidsdagar eller andra sammankomster på kvälls-tid. Njut av den vällagade och rikliga maten och kopplaav i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ettkonferensrum är iordningställt för sammanträden.Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappaTel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

23


”Det svenska försvaret var på 1860-taletstarkt föråldrat. Kärnan utgjordes av dengamla indelta armén på ca 25000 man, illarustad och ledd och ofullständigt övad.” –Så inleder Lars-Arne Norborg en beskriv-ning av försvarsdsebatten under 1800-taletssenare del1. Debatten rörde väsentligen be-hovet av att övergå från indelningsverket tillen värnpliktsarmé och hur denna skulle fi-nansieras. Efter nära 20 års förhandlingaroch politiska kompromisser nådde man1885 fram till en lösning, som innebar envärnplikt med 42 dagars övningstid och 12års värnpliktstid parallellt med attindelningsverket bibehölls och de s k grund-skatterna skrevs ned med 30 %.

Om det svenska artilleriet skriver C. O.Nordensvan2 : ”Efter den franska förebildenupptog man i Sverige frågan om införandet

16 redaktörer under 131 år

Lave Malmgren

av refflade kanoner, och 1863 antogs ettreffelsystem… Snart var hela artillerietförsedt med refflade kanoner… De svenskakanonerna bibehöllo sin framstående plats- - - men med afseende på sättet förartilleriets skjutning och användande gingopreussarna efter 1866 före oss, utan att vihade vetskap därom, förr än 1870 års krigväckte oss liksom andra folk.”

Det var under intryck av dessa stämningaroch i skuggan av krigshändelserna i sam-band med Bismarcks enande av Tyskland– framför allt det fransk-tyska kriget 1870-1871 – som Artilleri-Tidskrift grundades.

Tidskriftens första årgång – 1872 – inled-des med en anmälan3 av utgivarna

• H. Wennerholm,

• Hj Palmstierna och

• D. Weber.

1 Lars-Arne Norborg: Sveriges historia under 1800- och1900-talet sida 169.2 C. O. Nordensvan: Krigsväsendet och den militärauppfattningen i Sverige under de femtio åren 1860-1910sida 35. 3 AT årg 1 1872 sid 1.

24

Sedan flera år tillbaka har man iblandartilleribefälet hört den önskan uttalas,att en tidskrift, huvudsakligast avseddför behandling av artilleristiska ämnen,inom vårt land måtte utgivas, utan attdenna önskan likväl blivit förverkligad.- - - ju längre frågan undanskjutits, destolifligare har hon åter uppträdt; dettadesto mer som de sednare årenskrigshändelser4 för hvar och en officer,ja för hvarje fosterlandsvän allt klarareådagalagt vigten af, att vi, ”medan tidenräcker till”, söka så bereda oss förstriden, att vi, när ofred står för dörren,ej må finnas oförmögne att värna detland, der vi till bruk för vår mannakraftfått i arf en frihet, större, mera verklig änden, som åt Europas folk i allmänhetblifvit förunnad, och som det är vår pligtatt åt våra efterkommande lämna iokränkt skick.

Frågan tycks framför allt ha diskuteratsinom Artilleriklubben. Genom en rund-skrivelse av den 31 januari 1872 sonderasstämningarna ute på förbanden5. Tillräck-liga ekonomiska garantier erhölls och bl abeslutade officerskåren vid Svea regementeatt bidra med 200 kr årligen mot att6 ”tillRegementets förfogande ställdes 12 exem-plar av nämnda tidskrift”.

Initiativtagarna konstaterar vidare: ”Krigetskonst har alltmer blifvit föremål för veten-skaplig behandling; men på samma gångbåde vapnen och deras användning vunniten allt större fullkomning, har det äfven

blifvit en möjlighet för dem, som utöfvakrigarens yrke, att genom studier ochöfvningar redan under fredstid, förskaffasig den skicklighet i krigets värf, som utgörsegerns vilkor.”

På denna idealistiska grund och i foster-ländsk anda tog man sig alltså verket an”att utgifva en artilleritidskrift - - - utan allföreställning om sjelftillräcklighet… ”

Vi göra det tvärtom i den förhoppning,att vårt arbete skall i väsentlig måndelas af våra yrkesbröder, och attderigenom skall uppkomma det tankeut-byte, som af olika åsigters framläg-gande härflyter. Gemensamt arbeteutgör ett oeftergifligt vilkor för tidskrif-tens bestånd, och vi räkna derföre påkamraters kraftiga medverkan; men kantidskriftens utgifvande väcka dettagemensamma arbete till lif, tro vi ocksådet förnämsta ändamålet med desstillvaro vara vunnet.

Det är när Henning Schmiterlöw i sin till-bakablick på tidskriftens 75-åriga tillvaro7

hänvisar till denna anmälan som han ävenfäller kommentaren8: ”Det har också alltidbetraktats som en oskriven lag, att varjeartilleriofficer skall inneha och studera tid-skriften.”

Tre medlemmar i redaktionenFram till 1938 gavs tidskriften ut av treartilleriofficerare9. Av dessa var en redak-tör och ansvarig utgivare. De två övrigafungerade som granskningsutskott.

4 Tysk-franska kriget 1870-71.5 Ulf Mosséen AT årg 100 1971 sida 133.6 Protokoll av den 13 februari 1872.

7 AT årg 75 1946 si2 3 ff.8 Jfr föregående artikel.9 AT årg 75 1946 sid 4.


25

Artilleri & LuftvärnI förteckningen på sida 46-48 över tidskrif-tens redaktion är de tre utgivarna för-tecknade i den ordning, som de tas upp iresp årgång. Redaktören är angiven medfet stil. Man ser att de flesta redaktions-medlemmarna har varit artilleristabsofficer-are och att chefen för artilleristaben nästangenomgående har ingått i redaktionen.

Bestämda regler för utskottets verksamhetoch ställning har av allt att döma aldrig fästspå papper10. Några handlingar från tidskrif-tens första 66 år har inte återfunnits varesig i tidskriftens eget arkiv eller i Krigsarki-vet. Man kan väl förmoda att de tre utgi-varna har arbetat tämligen solidariskt ochatt en av dem har utsetts att bära det for-mella ansvaret.

Om tidskriftens förste redaktör, DagobertWeber, skriver Svenska män och kvinnor11:”När försvarsdebatten på 1870-talet flam-made upp, inspirerad av erfarenheterna fråndet fransk-tyska kriget, och reform-vännerna helt ville avskaffa indelningsver-ket, försvarade W., framför allt i Stock-holms Dagblad, och i broschyrer dennasom han ansåg omistliga sv. institution.Betydelsefullare var hans insats som en avgrundarna av Artilleri-Tidskr., vars utgivarehan var 1872-83. Denna tidskr. fick storbetydelse för spridande av en ny anda inomdet sv. artilleriet och bidrog till att bana vägför dess modernisering (min kursivering).”

Redan i den första årgången känner sig re-daktionen föranlåten12 att påtala ”att, äfven

om en till införande i Tidskriften inlemnadafhandling meddelas utan att Red. dervidgjort några anmärkningar, Red. i dess hel-het ej derför får anses godkänna alla de sat-ser, som af artikelförfattaren blifvit utta-lade.” Uttrycket ”Red. i dess helhet” talarju för att de tre utgivarna har verkat somett arbetslag.

1921 har det återigen funnits anledning att”framhålla, att sådana redogörelser ochuppsatser, jämväl signerade, som återfin-nas bland ’meddelanden från svenskaartilleriet’, offentliggjorts enligt Artilleri-styrelsens önskan, men att andra signeradeuppsatser, som införts i tidskriften, stå förrespektive författares räkning och få ickeanses giva uttryck åt vare sig Artilleri-styrelsens eller redaktionens åsikter i äm-net.”

En av tidskriftens grundare och dess försteredaktör Dagobert Weber 1872-1882. Fotoefter Svenska män och kvinnor.

10 Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 134.11 Svenska män och kvinnor del 8 sida 228; Bonniersförlag 1955.12 AT årg 1 1872 sida 162.

26

Återigen ser man att de tre utgivarnabetraktar sig som en redaktion. Mannoterar också tidskriftens halvofficiellaprägel genom det material som presen-teras enligt ”Artilleristyrelsens önskan”.Med artilleristabsofficerarnas tunga roll iredaktionens sammansättning är dettainte ägnat att förvåna sig över.

1931 förekommer en notis, som vittnar omredaktionens ansvar för tidskriftens inne-håll13. En professor skriver och ondgör sigöver att en författare 1927 har plagierat ettbokmanus, som denne har haft tillgång till.”För undvikande av framtida misstag” villhan han få detta fastslaget. Författaren göravbön och bekräftar att han har haft till-gång till professorns manus vid utarbetandeav artikeln.

Redaktör och granskningsutskottÅren 1939-1941 var en övergångsperiod ifråga om tidskriftens redaktion. I en PMfrån 193914 regleras förhållandena för tid-skriftens verksamhet i tio punkter.

1. ”Tidskriften utgives av en av Inspektörenför artilleriet efter eget medgivande ut-sedd redaktör i egenskap av ansvarig ut-givare. Redaktören äger att disponera övereventuellt statsanslag, men åtnjuter i öv-rigt inget understöd av allmänna medel.Redaktören förbinder sig vid antagandetatt, mot ersättning av för tidskriftens fort-satta utgivande gjorda utlägg, avstå ägan-

13 AT årg 60 1931 sida 226.14 PM i Artilleri-Tidskrifts arkiv, f n förvarad i en avJohn Lindnér skänkt protokollsbok för stiftelsensstyrelsemöten. PM saknar datering och ansvarig förfat-tare men av innehållet kan man sluta sig till att den ärskriven 1939 för att reglera tidskriftens ledning dettaår, möjligen av redaktionssekreteraren.


derätten till tidskriften till den personInspektören för artilleriet därtill utser.”

2. ”Tidskriften utgives i 6 häften årli-gen…”. Även omfånget regleras.

3. Innehållet föreskrivs omfatta ”avhand-lingar om artilleriets materiel, utbildning,användning och utveckling såväl inomsom utom landet, redogörelser för inomSverige gjorda försök, avgivna kommitté-betänkanden och utkomna förordningarm m angående artillerivapnet samt utdragur Inspektörens för artilleriet och General-fälttygmästarens ämbetsskrivelser.” An-

Jacob de Laval(ovan), redaktör1883-1891 ochGunnar Werner(nedan)1921-1923. Foto frånsvenska porträtt-galleriet.

27

Artilleri & Luftvärnnonser anbefalls för att göra tidskrif-ten ekonomiskt bärkraftig.

4. ”Redaktören är ensam ansvarig förtidskriftens innehåll. Icke signeradeartiklar och notiser, som tilläventyrsicke äro författade av redaktören, äroatt betrakta som av denne god-kända.”

5. Tidskriftens innehåll skall övervakasav ett granskningsutskott. Utskottetskall biträda redaktören med råd ochdåd (artiklar) men skall även ”tillInspektören för artilleriet avgiva för-slag vid ifrågasatt eller önskvärt om-byte av redaktör.” Gransknings-utskottet utgörs av Cheferna förArtSS och AIHS, Fälttygmästarenoch chefen för ett truppförband.

6. Redaktören biträds dels av ett antalfasta referenter, dels av ombud vidartilleritruppförbanden. De fastareferenterna är fyra grupper vid ArtSS,AIHS, Artilleriinspektionen och Tyg-departementet. De har sina särskildabevakningsområden och skall lämna för-slag till artiklar och referera utländsk fack-press. Ombuden skall utses avtruppförbandscheferna. De skall föreslåartiklar och bevaka prenumerationer.

7. Granskningsutskottets medlemmar er-håller tidskriften gratis. Redaktören be-stämmer taxa enligt vilken författare mfl skall ersättas.

8. ”För 1939, som är att betrakta som ettövergångsår, har Inspektören för artillerietutsett Major J. Lindnér att fortfarandevara redaktör och ansvarig utgivare.” Tillredaktionssekreterare utser redaktörenmed inspektörens medgivande mj T.Hedqvist.

9. Inspektören utser Chefen för A 6, öv H.Schmiterlöw att vara truppförbands-chefen i granskningsutskottet.

10. PM avslutas med ett av redaktions-sekreteraren tämligen noggrant utformatförslag till granskningsutskottet angåendetidskriftens innehåll – både allmänt ochför den närmaste tiden. Han föreslårhärvid att ”utdrag ur ämbetsskrivelserskall utgå, eftersom tillkomsten av T. L.15

synes fylla detta behov.

Sune G:son Wennerberg, redaktör 1892-1902. Porträttet finns i ArtSS lokaleer.Foto: Bosse Johansson.

15 Tjänstemeddelande angående Lantförsvaret.

28

1939 anges således mj John Lindnér somredaktör och ansvarig utgivare och mj TorHedqvist som redaktionssekreterare. Hen-ning Schmiterlöw anger i sin historik16 attden förre var ansvarig utgivare och den se-nare redaktör. Schmiterlöw var ju väl in-satt och bör således veta hur konstellatio-nen i praktiken fungerade. 1940 och 1941hade Tor Hedqvist båda funktionerna.

Av PM framgår att redaktörens frihet varnoga reglerad. Han skulle bära deekonomiska riskerna men fick inteförfoga över ev vinst. Han skulle ensamansvara för tidskriftens innehåll men sattlöst om detta inte motsvarade Inspektör-ens förväntningar.

GranskningsutskottGranskningsutskottets funktion klarladesaldrig i några stadgar utan tycks snarast havarit ett historiskt arv från tiden före 193817.

Granskningsutskottet utvecklades efterhand till att bestå av 5-7 medlemmar:regementschefer vid artilleri- och luftvärns-förband, fälttygmästare och skolchefer.Från och med 1947 utgjordes gransknings-utskottet enligt beslut av Generalfälttyg-mästaren samt Inspektörerna för artillerietoch luftvärnet av18

Gustaf af Wetterstedt, redaktör 1902-1920. Henning Schmitterlöw, redaktör 1924-1930. Han skrev bl a tidskriftens historik tilldess 75-årsjubileum, se AT häfte 1 1946.

16 AT årg 75 1946 sida 7.

17 Ulf Mosséen AT årg 100 1971 sida 134. Jfr dock not 12.18 AT årg 76 1947 sida 49.


29

Artilleri & Luftvärn• Fälttygmästaren,

• Chefen för AIHS,

• Chefen för ArtSS,

• Chefen för LvSS,

• Stabschefen vid Ainsp/Art och

• Stabschefen vid Ainsp/Lv.

1953 reviderades utskottets sammansätt-ning genom att ”Inspektören för artillerietefter samråd med Generalfälttygmästarenoch Inspektören för luftvärnet” bestämmeratt det skall utgöras av följande medlem-mar19: Fälttygmästaren eller byråchef vidKAFT, Cheferna för ArtSS, LvSS ochAIOS, försteläraren vid KHS högre vapen-tekniska linje samt regoff till förfogande vidAst/Art och Ast/Lv. Genom denna revide-ring blir således även Krigshögskolan, se-dermera Militärhögskolan, representerad.

John Lindnérs donationsfondUtskottets sammansättning redovisas påomslagets insida fr o m 1942. Från 1968kallas utskottet ”Granskningsutskott JohnLindnérs donationsfond”. Från 1988 ärgranskningsutskottens sammansättning intelängre införd i tidskriften, men utskottetsprotokoll finns bevarade till 1991, då densista utdelningen under 1900-talet besluta-des.

De närmare omständigheterna omkringmajor John Lindnérs donationsfond tillbli-velse och fortbestånd redovisas i särskildartikel (sida 51 ff ).

Artilleriklubben tar över1942 tar Artilleriklubben över utgivning-

en av Artilleri-Tidskrift. Artilleriklubbensordförande, tillika tidskriftens redaktör,uppmärksammar detta i en anmälan20. Tid-skriftens förre ägare, mj Tor Hedqvist har”på för klubben särskilt gynnsamma vill-kor ställt erforderligt kapital till förfo-gande.” Han önskar inte ”kvarstå såsomredaktör och ansvarig utgivare” och därförhar ”Inspektören för artilleriet jämlikt stad-gar för Artilleri-Tidskrift utsett underteck-nad (Ivan Thorson) till hans efterträdare.”

Den nye redaktören finner inga skäl attfrångå riktlinjerna för tidskriftens innehåll.Men han vill ”utan åsidosättande av de rentartillerivetenskapliga undersökningarnaoch utredningarna, vilka alltid med rättatillmätts stort utrymme - - - söka bereda

Tor Hedqvist, redaktör under övergångs-åren 1939-1942. Foto Kungl Wendesartilleriregementes historia 1794-1994.

19 AT årg 82 1953 sida 12. 20 AT årg 71 1942 sida 1.

30

ökad plats åt trupputbildningsproblem,aktuella synpunkter på artilleriets uppträ-dande under olika förhållanden, exempelpå tillämpning av bestämmelser ireglementen, instruktioner m. m.”

Han vill också ge utrymme för referat avArtilleriklubbens sammanträden och förkamratföreningarnas meddelanden. Slutli-gen uttrycker han förhoppningen att detnya ägarförhållandet skall kunna medverkatill att vidga läsekretsen.

Stadgar för klubb och tidskriftI samma nummer är också såväl tidskrif-tens som klubbens stadgar införda för för-sta gången21. Av dessa framgår

• att tidskriften ägs av klubben,

• att Inspektören för artilleriet, på förslagav Artilleriklubbens styrelse, utser tid-skriftens redaktör och ansvarige utgivare,

• att redaktören och ansvarige utgivarenföre befattningens tillträdande hosInspektören för artilleriet skall deponeraen till chefen för justitiedepartementetställd, odaterad anmälan om frånträde avutgivningsrätten och

• att beträffande granskningsutskott ochfasta referenter till tidskriften gäller vadInspektören för artilleriet har bestämteller kommer att bestämma.

Man kan således konstatera att Artilleri-klubbens ägarroll – precis som tidigareredaktörens – var något kringskuren.Vinsten fick man dock disponera enligten övergångsbestämmelse:• 70 % för att amortera lånet hos förre

ägaren,• 10 % för tantiem till redaktören och• 20 % till Artilleriklubbens kassa.

Även om jag inte har kunnat utläsa det avkällorna var detta sannolikt en prolongeringav tidigare förhållanden. Chefen förArtilleriet och Artilleristaben torde ha haftett direkt inflytande över tillsättningen avtidskriftens redaktion även före 1938.

Henning Schmiterlöws historikI det första häftet 1946 presenteras Hen-ning Schmiterlöws historik över tidskrif-ten. Denna är mycket initierad. Schmiter-

Ivan Thorson var 1943-1946 tidskriftensförste redaktör, sedan tidskriften övergått iArtilleriklubbens ägo. Under en tid var hantillika Artilleriklubbens ordförande. FotoAIHS 1818-1992.

21 AT årg 71 1942: Stadgar för Artilleri-Tidskrift sida75 ff. Stadgar för Artilleriklubben sida 81 ff.


31


löw hade själv varit engagerad i redaktio-nen sedan 1915, redaktör 1924-32 och se-nare engagerad i granskningsutskottet.Utöver en beskrivning av bakgrunden tilltidskriftens tillblivelse och dess fortlevnadger han en omfattande resumé av viktigaämnen, som hade behandlats av skilda för-fattare. Uppsatsen har bl a varit en viktigkälla till denna artikel.

I samma nummer blickar även redaktörenövlt Ivan Thorson i en anmälan tillbaka påtidskriftens och klubbens 75-åriga verksam-het22. ”Såväl tidskriften som klubben harunder de gångna åren haft en stor uppgiftatt fylla såsom det enda forum utomläroanstalterna, där bl a de artilleriveten-skapliga problemen mera ingående be-handlats och diskuterats. - - - varigenom

främst artilleri- och luftvärnsofficerarnakunnat hållas à jour med utvecklingen…”

Han påtalar vidare att det alltid kommer”att förbliva redaktionen angeläget att hållatidskriftens innehåll på ett högt vetenskap-ligt plan samtidigt som frågor rörande ut-bildning m m erhålla sin sakliga belysning.”

Härefter övergår han till att anmäla Hen-ning Schmiterlöws historik. Han tackar ti-digare redaktörer och avslutar med attönska att ”Artilleri-Tidskrift och Artilleri-klubben allt fortfarande (må) få tillfälle attverka i artilleriets och luftvärnets och där-med i försvarets tjänst.”

Pensionerad inspektör som redaktör1946 sker ett trendbrott i hur redaktörerutses. I stället för en officer i karriären el-ler en etablerad officer med nära knytningtill rådande utveckling utses nu den pen-sionerade luftvärnsinspektören Ragnar Sjö-berg. I sin anmälan23 anknyter han till IvanThorsons programförklaring och förut-skickar att tidskriften skall bibehålla sintraditionella profil. Han poängterar att detär önskvärt med bidrag från truppofficerareangående utbildningsfrågor mm och hanuttalar förhoppningen att ”Underrättelserfrån utlandet” skall kunna beredas störreplats ”sedan utländska facktidskrifter nuefter krigets slut blivit mera lättillgängliga”.

”Redaktionen hoppas också på allaartilleri- och luftvärnsofficerares välvil-liga stöd dels genom prenumeration påtidskriften, dels genom medarbetar-skap…”

Ragnar Sjöberg, redaktör 1946-1960.

22 AT årg 75 1946 sida 1-2. 23 AT årg 75 1946 sida 75.

32

Nu liksom alltid tidigare och alltid senarefrestas man säga. Ragnar Sjöbergs anmälanröjer en realistisk bild av svårigheterna att fåtidskriften att gå ihop ekonomiskt, en bildsom dessvärre visade sig stämma alltför väl.

I ett brev till läsekretsen24 delger han sinabekymmer. ”Under 1951 och 1952 hatryckningskostnaderna per sida stigit medomkr 40 %…” Inkomsterna, som bestårav statsbidrag, prenumerationsavgifter ochannonsinkomster har ”visat en riskabel ten-dens att stagnera eller rent av minska”. Hangår igenom dessa tre inkomstkällor och be-rättar om sina ansträngningar att bevekastatsmakterna om att höja bidraget. Hanvädjar återigen om lojala prenumeranter ochhan redovisar industrins obenägenhet attannonsera.

Så vädjar han återigen till läsekretsen om”artiklar och uppsatser, men här är bildennågot ljusare. Red har nämligen de senasteåren haft glädjen att mottaga flera spontantinsända artiklar - - - men det finns plats förfler”.

Under de följande åren (1955-1959) före-kommer inte mindre än sex notiser omredaktörens dialog med statsmakterna omhöjda bidrag. Resultatet är emellertid ma-gert25.

”Sedan 1946 har det ordinarie statsunder -ödet - - - höjts från 1000 kr (1946/47) till

2900 kr (1958/59).” Dessutom har ”påsärskilda framställningar av red” beviljats

ett extra understöd. 1949/50 var detta2500 kr och har sedan varierat från 2000kr upp till som mest 3500 kr.

Efter tidskriftens 89:e årgång avslutar Rag-nar Sjöberg sin verksamhet som redaktör.I några avskedsord tackar han Artilleri-klubbens styrelse, redaktionen, tryckeriper-sonal och författare. ”När jag nu efter nära15 års arbete som redaktör lämnar dennatjänst, är det med ett visst vemod jag läg-ger ned pennan efter de sista raderna…”Slutligen önskar han Tidskriften framgångunder ledning av en yngre drivande kraft.

Vad Ragnar Sjöberg däremot inte berörär betydelsen av ett antal tunga artiklar,som publicerades under hans tid: ÅkeSilfverhielm: Projektilbanans beräkning,Per Olof Svantesson: Atombombensteori, Marklund: Förbränningsproblem ikrutraketer, Tord Gustafsson:Målföljningsfel och deras inverkan påskjutelementberäkning samt temanum-mer Grill/Rosell: Zonrör för fältartillerietoch Bo Stenström: Radar och dessmilitära användning. Detta är bara etturval av artiklar, som genom sin veten-skapliga halt har kunnat ges ut som”intressanta och säljbara särtryck, (som)i hög grad medverkat till att göra tidskrif-ten ekonomiskt bärkraftig”.

Det sist citerade är Åke Silfverhielms ord iett tack till den avgångne redaktören26, vil-ken ”har gett tidskriften ett rikt och facette-rat innehåll, som väl avspeglat artillerietsoch luftvärnets aktuella frågor, liksom deallmänt vapentekniska”.

24 AT årg 82 1953 sida 13.25 AT årg 88 1959 sida 149. 26 Silfverhielm AT 90 1961 sida 2.


st

33


Svensk mästare i redaktörskapDen yngre drivande kraften, som 1961 togvid efter Ragnar Sjöberg var kaptenen UlfMosséen, svensk mästare i redaktörskap förArtilleri-Tidskrift: 20 år som redaktör ochöver 100 signerade artiklar.

I sin anmälan27 menar den nye redaktörenatt det är ”angelägnare än någonsin, attartilleriet och luftvärnet slår vakt om sitteget forum”.

Liksom sin företrädare vädjar han till allaartilleri- och luftvärnsofficerare om stödgenom prenumeration och medverkan.Men han vill vidga kretsen till att gälla flerkategorier: ”Maktpåliggande och ansvars-fulla befattningar har i allt större utsträck-ning anförtrotts reservofficerare samtunderofficerare och underbefäl på aktiv

stat.” Redaktören vill nu finna både läsareoch medarbetare bland dessa.

1967 gör Ulf Mosséen en summering avtidskriftens ställning inför det kommande100-årsjubiléet28. Han nämner om upplagaoch ekonomi, och han går igenom inne-hållet de två senaste decennierna med om-nämnande av viktiga artiklar inom olikaämnesområden. (Sammanställningen åter-kommer i något utvidgat skick fyra år se-nare, se nedan!)

I en sammanfattning29 uttrycker han att enspecialtidskrift som Artilleri-Tidskrift ”bordeha en väsentlig uppgift att fylla såsom debatt-forum”. Så menar han att tidskriften harutnyttjats för några decennier sedan men”under senare år endast mera sällan”. Hantror att detta beror på att tidskriften utkom-mer för sällan och att det inte passar ”våregen tids jäkt och otålighet”.

Redaktören skriver vidare att ”flera av devetenskapligt-tekniska artiklarna utan tvi-vel har varit av utomordentlig halt och ävenkommit till användning i utbildningen vidmilitära skolor”. Han gläder sig åt ettmycket positivt omdöme hämtat ur His-torisk Tidskrift30:

All artillerihistorisk forskning förutsättergrundlig kännedom om de artiklar somunder årens lopp publicerats i Artilleri-Tidskrift… Det vore av intresse attnågon gång ägna Artilleri-Tidskrift ochdess betydelse för svenskt artilleri ettsärskilt studium.

Ulf Mosséen, svensk mästare i redaktörskapför Artilleri-Tidskrift. Redaktör 1961-1980.

27 AT årg 90 1961 sida 3.

28 AT årg 96 1967 sida 1 ff.29 AT årg 96 1967 sida 6.30 Historisk Tidskrift nr 2/1966.

34

Mosséen menar att tidskriften har haft enansenlig bredd och ”redaktören är därförbenägen anse, trots att han är part i målet,att tidskriften i flera avseenden nått det upp-satta syftet ’att väcka och underhålla håg föryrkesutbildning’ ”. Så avslutar han med denobligatoriska vädjan till ”artilleriet ochluftvärnet att med kraft slå vakt om sitt egetforum och språkrör” och med att redovisatre olika alternativ för att stärka ekonomin.Han vill höja författararvodet från 11 till 20kr/sida. Detta, menar han, kräver höjdamedlemsavgifter och prenumerationspriser(från 20 till 25 kr resp från 25 till 30 kr) ochdessutom fler prenumeranter.

Artilleri-Tidskrift 100 årI tidskriftens 100:de årgång återfinns ettblock med historik över Artilleriklubben,Artilleri-Tidskrift och John Lindnérs dona-tionsfond samt en framåtblick av klubbensordförande31. Alla artiklarna är väl läsvärdaför den som är intresserad av klubbens ochtidskriftens verksamhet under årens lopp.Inte minst Tore Deutgens historik överArtilleriklubben är viktig, eftersom den –såvitt jag vet – är ensam i sitt slag32.

För första gången tonar en klubb-ordförande, Carl Herlitz, ned klubbensbetydelse. ”Man måste då – först somsist – konstatera att varken klubben ellertidskriften spelar så stor roll som förr omåren.” När tidskriften kom till fanns bara

Kungl KrigsvetenskapsakademiensHandlingar och Tidskrift i samma janger.Vid 100-årsjubiléet finns ett tiotal publika-tioner med liknande syften.

Herlitz påtalar vidare att ”tvärkontakterna”mellan stab, förvaltning, skolor och truppär bättre än på 1800-talet. Vidare finns pånästan varje förband en kamratförening medtidskrift, som bevakar förbandens historia.Han slår ett slag – inte för sammanslagning– men för samarbete med föreningar medlikartade syften, även i våra nordiska grann-länder. Så avslutar han – naturligtvis – medatt verksamheten måste stödjas ”av så mångaofficerare som möjligt från de angivnapersonalkårerna. Stödet kan ges i form avmedlemskap i klubben och genom förfat-tarskap i tidskriften.”

Ny tryckeriteknikArtilleri-Tidskrift trycktes från början hosIvar Haeggströms boktryckeri i Stockholm,från 1911 hos Almqvist & Wiksells bok-tryckeri AB. 1972 övergår man från sätt-ning i det gamla de Vinne, som inte längretillverkades, till Times, som har fått sittnamn efter den kända engelska dags-tidningen33. Skillnaden är tydlig men tryck-ningen håller samma höga standard somtidigare. (Numera används typsnittetGaramond.)

1974 tas nästa steg i utvecklingen. Hand-och maskinsättning med typer ersätts medfotosättning och offsettryckning. Metodenbeskrivs i häfte 1/197434.

31 AT årg 100 1971 Tore Deutgen: Artilleriklubben 100år sida 119 ff, Ulf Mosséen: Artilleri-Tidskrift 100 årsida 133 ff och John Lindnérs donationsfond sida 143 fsamt Carl Herlitz: Inför framtiden sida 143 ff.32 I en återblick i AT årg 118 1989 sida 43 ff refererarLars Lindholm i stora drag Tore Deutgens artikel mednågra kompletteringar avseende 100-årsjubiléet och ti-den därefter.

33 AT årg 101 1972 sida 3.34 AT årg 103 1974 sida 4 ff.35 AT årg 107 1978 sida 103.


35

Artilleri & Luftvärn1978 är denna epok slut. 1977 går tidskrif-ten med 4244 kr i förlust 35. Artilleri-klubbens styrelse ger redaktören uppdragatt hitta en tryckningsmetod som inte fårkosta mer än 10 000 kr/år. Han tvingasmed sorg i hjärtat lämna Almqvist & Wik-sell och hitta en billigare tryckare.

Lösningen blev att tryckfärdigt manuskriptframställdes på minnesskrivmaskin av re-daktören själv. Efter erforderlig förminsk-ning och framställning av tryckunderlagtrycktes tidskriften i rotaprintmaskin påförsvarsstabens reprocentral. Första num-ret med denna metod kom 197936.

Försvarets reprocentral utnyttjades till1994, men från 1991 används ordbehand-lare för att ta fram tryckunderlag37

Flera tryckerierFrån 1995 har fyra tryckerier utnyttjats, itur och ordning• Norstedts tryckeri AB 1995-1996,• GuidenTryck, ett häfte 1997,• Katarinatryck, 1997- 2000 och• Från häfte 4 2000 Rolf & Co tryckeri

AB i Skövde.

Vid övergången till Norstedts ändrades ocksåformatet från A5 till 17*24 cm (se föregå-ende artikel, sida 16). Nysatsningen var äg-nad att ge Artilleri-Tidskrift ”en rejäl ansikts-lyftning i avsikt att bli bättre och mer in-tressant för hela läsekretsen” 38.

När man lämnade Norstedts berodde detpå att framställningskostnaderna hade bli-

vit för höga. När biträdande redaktören BoPederby, reservofficer och erfaren skolboks-förläggare, under en tid tog över ansvaretför tidskriften efter den avlidne Jan Anshelm,hittade han andra vägar39. ”Förutvaranderedaktören Jan Anshelm gjorde helt färdigaoriginal i digital form som tryckeriet sedankunde ta direkt till tryck. Detta proffsjobbsom Jan utförde till varje nummer, måste vinu låta tryckeriet utföra, ett moment somkostar pengar. Genom att välja en annantryckmetod har vi lyckats att i fortsättningen– inklusive det som Jan gjort – produceratidskriften till lägre pris än tidigare.”

Efter ett häfte, som trycktes hos GuidenTryck, anlitades en särskild designer för tid-skriftens lay-out och för att göra det fär-diga tryckunderlaget. Denna (BirgittaPederby, sedermera Marie Thelander) hadekontakt med Katarinatryck och tryck-ningen förlades dit.

När Bo Pederby sedan med ålderns rättlämnade befattningen som biträdande re-daktör och jag själv skulle ta över kontak-terna med tryckeriet fann jag det ändamåls-enligt att välja ett nytt tryckeri på min bo-stadsort. Det blev Rolfs tryckeri i Skövde.

Artilleriklubben vidgar kretsenUnder denna rubrik redovisar redaktören1978 en ändring i Artilleriklubbens stad-gar, som medger medlemskap även förkompani- och plutonsofficerare40. Re-daktören menar att detta är en naturlig följdav de senaste årens utveckling, men manförstår också, att ett annat – kanske vikti-gare – syfte är att kunna värva fler med-36 AT årg 108 1979 sida 2.

37 AT årg 120 1991 sida 1/8.38 Ove Fahlén, ordf Artilleriklubben, AT årg 124 1995sida 1/II.

39 AT årg 126 1997 sida 1/2.40 AT årg 107 1978 sida 3.

36

lemmar till klubben och därmed bättra påtidskriftens ekonomi. Ty ”på tio år har dentotala kostnaden per trycksida tiodubblats(Mosséen menar ”tiofaldigats”, min anm) medant ex medlemsavgiften i klubben ungefärli-gen fördubblats.”

Han framhåller även att klubben främstlever genom sin tidskrift. Klubbens sam-mankomster har sedan några år begränsatstill två. Här har alltså skett en väsentligambitionssänkning. Då klubben etablera-des hölls en sammankomst per månadmellan oktober och maj41. Ännu under1930-talet föreskrev stadgarna fyra sam-mankomster, men efter andra världskrigetbegränsades det alltså till två.

Epoken Mosséen till ändaEfter exakt 20 år lämnade Ulf Mosséen1981-01-01 befattningen som redaktör. Hanbelönades med klubbens hedersutmärkelse,en S:ta Barbarastatyett, och hedersmedlem-skap i Artilleriklubben. Klubbens ordfö-rande Gösta Gärdin konstaterar i sitt tacktill den avgående redaktören42 att han ge-nom olika grepp ”har lyckats hålla kostna-derna på en acceptabel nivå”. Men viktigareän detta är de ambitioner som Mosséen ge-nom sitt oegennyttiga arbete har förverkli-gat:

Resultatet har blivit en fin blandning avframåt- och bakåtblickar inom alla områ-den som berör de båda truppslagen.Många arga unga män har konstruktivtventilerat sina synpunkter, många har

med sina erfarenheter sökt knyta ihop detsom varit med framtiden, många hardemonstrerat djupa tekniska kunskaper.

Själv sammanfattar Mosséen de mångagreppen för att hålla kostnaderna på enacceptabel nivå i några avskedsord, an-språkslöst rubricerade ”Redaktionellt” 43:

• En långsam utveckling av arvoden tillförfattare och funktionärer,

• en ”motvillig” höjning av medlemsavgif-ten från 12 till 30 kr,

• återkommande värvningskampanjer, somtyvärr sällan har haft mer än temporäraframgångar,

• en lönsam lösnummerförsäljning av tema-häften,

• en minskning av antalet häften från sextill fyra per år från 1974,

• en successiv begränsning av sidomfångetoch

• den tidigare nämnda övergången till enförenklad framställningsteknik 1979.

Han riktar så ett tack till författare, Artilleri-klubbens styrelse och medlemmar och tid-skriftens läsare och avslutar:

Det är inte utan saknad jag lämnarredaktörsskapet.

Nya stadgar 19811981 ändras Artilleri-Tidskrifts stadgar.Ändringarna innebär44

1. att Artilleriinspektören inte längre ensamutan tillsammans med Luftvärns-inspektören och chefen för FMV-A vapen-

41 AT årg 100 1971 sida 119.42 AT årg 110 1981 sida 1. Öv 1 Gärdin bekräftar ocksåmuntligen den avgörande betydelse, som Mosséen harhaft för tidskriftens kvalitet och bredd under dennesredaktörstid.

43 AT årg 109 1980 sida 137 f.44 AT årg 110 1981 sida 121.


37

Artilleri & Luftvärnavdelning, på förslag av Artilleriklubbensstyrelse, utser redaktör och ansvarig ut-givare,

2. att redaktören utser annonsredaktör ochekonomichef, men inte som tidigareexpeditionsföreståndare,

3. att anmälan om frånträdande av utgiv-ningsrätten skall vara ställd till Patent-och Registreringsverket, men fortfarandedeponerad hos Inspektören för artilleriet,

4. att det inte längre nämns något omgranskningsutskott och fasta referenser.

Ragnarsson och WedénDet blev majoren Bo Ragnarsson som av-löste Ulf Mosséen. Då han tillträdde tjänst-gjorde han på Försvarsstaben, där hanstjänster hade blivit attraktiva med hänsyntill hans språkkunskaper. I tidskriften med-verkade han med åtskilliga översättningarav artilleriartiklar från Sovjet. Däremotlämnade han aldrig någon programförkla-ring eller någon annan redaktionell notis.

Artilleriklubbens ordförande Sven Sjölan-der konstaterar i sina avskedsord45 att tid-skriften har utvecklats inom dataområdetunder Ragnarssons tid, och att detta ”är enstarkt bidragande orsak till att de avgifts-höjningar som genomförts varit så ringa”.Ragnarsson lämnade redaktörskapet påegen begäran, eftersom tiden för tidskrif-ten inte räckte till sedan han lämnat aktivtjänst och startat en egen firma.

Efter Ragnarsson kom den sedan 1982-10-01pensionerade överstelöjtnanten Curt Wedén.Samtidigt som Sjölander anmäler detta46

meddelar han också att ”som medhjälparetill redaktören, på ’konsultbasis’ har major

Bo Ragnarsson, redaktör 1981-1985.

Curt Wedén, redaktör 1986-1990.

45 AT årg 114 1985 sida 129.46 AT årg 114 1985 sida 129 f.

38

Bo Pederby välvilligt ställt sig till förfo-gande”.

Wedén inför ”Redaktören har ordet”, avJan Anshelm senare ändrat till ”Redaktör-ens spalt”.

I det första häftet 1986 drar redaktören enlans för att få med även yngre skribenter47.Större delen av tidskriftens material är in-formation om beslut som redan är fattadeoch om vapensystem som redan är införda.

”Mera sällan har artiklarna avhandlatfrågor, som ännu inte avgjorts, och därolika alternativ fortfarande övervägs.Ännu mera sällsynta har artiklar med enkritisk granskning av rådande förhållan-den varit.

Tidskriftens läsare måste rimligtvisspänna över mycket stor bredd vad gällerintressen, kunskaper och erfarenheterinom artilleriets och luftvärnets verksam-hetsområden. Det borde då också finnasdelade meningar om en rad frågor välvärda och möjliga att debattera.”

Han uttrycker sedan förhoppningen attkunna locka nya unga skribenter och ”enlivaktig läsekrets med brett intresse- ochkunskapsområde” för att ”skapa en bra ochintresseväckande tidskrift”. 48

Något av ett facit på redaktörens ambi-tioner redovisas något år senare49: ”Tack allanya medarbetare från A 4! Detta häfte avtidskriften är således en fortsättning på dentyp av temanummer, som tidigare utkom-mit och där skribenterna utgjorts av per-sonal vid ett förband eller en skola.”

Curt Wedén avtackas av Artilleriklubbensordförande Rune Hall50. Wedén har av pri-vata skäl funnit för gott att lämna tidskrif-ten med utgången av 1990. Rune Halltackar honom för att ha fullgjort sitt värvpå ett utmärkt sätt och hälsar den nye re-daktören Jan Anshelm välkommen.

Nya stadgar 19921987 ändras Artilleriklubbens stadgar meninte tidskriftens. Nästa stadgeändring kom-mer 1992 och är bl a föranledd av attArtilleriinspektören med stab nu utgör endel av Artillericentrum. För tidskriftens delinnebär stadgeändringarna

1. att innehållet är något mer detaljeratbeskrivet – bl a skall tidskriften innehållaartiklar om truppslagens ”organisationoch operativa användning”,

2. att artiklar ”om de industriföretag, somgenomför och medverkar i” truppslagensmaterielutveckling skall ges utrymme meninte regements- och kamratföreningarsmeddelanden,

3. att ”redaktör och ansvarig utgivare - - -utses av Artilleriklubben”,

49 AT årg 116 1987 sida 127.50 AT årg 120 1991 sida 4. Öv 1 Rune Hall bekräftarmuntligen det goda samarbetet mellan klubbens ordfö-rande och redaktören och hur deras gemensamma an-strängningar att vidga klubbens medlemskrets har buritfrukt.

47 AT org 115, 1996, sida 3.48

och han själv i egenskap av Artilleriklubbens ord-förande hade en gemensam strävan ”att förmåunga artilleriofficerare att bli skribenter (och med-lemmar i Artilleriklubben). Detta medförde bl a,att jag vid förbandschefsmöten försökte förmåförbandscheferna att göra reklam i detta syfte utepå förbanden. Jag brukade även själv ta upp detfrämst vid de årliga besöken på AIOS.”


Rune Hall (se not 50) bekräftar att redaktören

39

Artilleri & Luftvärn4. att anmälan om frånträdande av utgiv-

ningsrätten skall deponeras hos Artilleri-klubbens ordförande,

5. att biträdande redaktör och ekonomi-chef utses av Artilleriklubbens styrelsemedan annonsredaktör, expeditions-föreståndare och ombud utses av redak-tören.

Det tycks alltså vara först 1992 som de for-mella banden med inspektörerna löses upp.Samtidigt ändras emellertid Artilleri-klubbens stadgar och föreskriver51 att ”Ord-förande är i regel artilleri- eller luftvärns-inspektören”. Tidigare stadgar52 föreskrev att”den till tjänsteställningen främste ledamo-ten (på aktiv stat) är styrelseordförande”.Detta har nog – åtminstone de senaste de-cennierna före stadgeändringen – inneburitatt en inspektör har varit ordförande.

Biträdande redaktörSom tidigare nämnts byter gransknings-utskottet 1968 namn till Gransknings-utskott John Lindnérs donationsfond. 1988redovisas sammansättningen inte längre itidskriften, men styrelsen för major JohnLindnérs donationsfond fungerar ännu1991 som granskningsutskott (jfr sida 57)

Detta förhållande torde kunna tolkas så attnågon granskning av tidskriftens innehållinte längre skedde före utgivning utan iefterhand för att nominera belöningar urfonden. Ulf Mosséen uppger 1971 att ut-skottet då inte hade varit i funktion vid

något tillfälle under de senaste 25 åren, dvsfrån 194653,

Till stöd för redaktören inträder i stället enbiträdande redaktör i verksamheten 1986.Mj Bo Pederby var reservofficer på Lv 3och skolboksförläggare. Hans medverkantycks ha varit betingad av att man då sökteen medarbetare som kunde bevaka intres-sena för både luftvärnet och reservofficerar-na. Han kom att medverka i redaktionenunder 15 år ända fram till 2001. Underdenna tid fungerade han även som redak-tör i skarven mellan Jan Anshelm och LaveMalmgren.

Fr o m 1998 presenteras även redak-tionskommittén i tidskriften. Utöver redak-tör, biträdande redaktör och ekonomichefomfattar den representant för artilleriet ochluftvärnet. I själva verket torde motsvarig-het till redaktionskommitté ha funnitslångt tidigare. Redan 1953 meddelas attmedlemmarna i granskningsutskottet54

”benäget torde utse fasta referenter till tid-skriften inom resp. KAFT, ArtSS, LvSS,AIOS, KHS, Ast/Art och Ast/Lv.Referenternas uppgift är att anskaffa artik-lar och uppsatser, referat ur facklitteratu-ren och meddelanden av aktuellt intresse.”

Redaktörens spalt1991 tillträder överstelöjtnanten Jan Anshelm,FMV-A, som redaktör samma år som hangår i pension. I ”Redaktörens spalt” intro-ducerar han en form av ledare i tidskriften.Dessa handlar ofta om Försvarsmaktens

51 Stadgar för Artilleriklubben fastställda 1992-05-05 §12.52 1942 § 13, 1981 och 1987 § 16

53 AT årg 100 1971 sida 134.54 AT årg 82 1953 sida 12.

40

utveckling i det politiska perspektivet ochkommentarer till detta:

• ”1996 års försvarsbeslut lär knappastkomma att gå till hävderna som något avde mera framsynta och flexibla!” 55

• ”Resultatet - - - har blivit att Försvars-makten - - - vidkänns en neddragning - -- värre än 1925 års försvarsbeslut.” 56

Och han var ambitiös med dessa ledare. Isina minnesord över Jan Anshelm57 skriverhans biträdande redaktör, Bo Pederby:

”Jag skall nu skriva min Redaktörensspalt till Artilleri-Tidskrift nr 4”. Dessa ordyttrade Jan till mig 4 dagar innan can-cern helt tog befälet över honom ochhan avled.

Men man kan i dessa spalter även följaredaktörens tankar och ambitioner för tid-skriften. I sitt första nummer skriver hanom en ”läsvänlig” utformning av tid-skriften58. Men han menar att ”läsar-vänligheten” är en följd av de bidrag somkommer in och ett friskt debattklimat.Han menar att detta är så mycket viktigarenär truppslagscentra har lämnat Stock-holm. För att rätt kunna påverka utveck-lingen behövs ”tre saker, nämligen:

• teknisk och taktisk information om ak-tuell utveckling

• vederhäftig och kontinuerlig informationom den tekniska utvecklingen och demöjligheter denna ger

• en frisk och saklig debatt om hur trupp-slaget skall utvecklas”

Han nämner också om arbetet vid ord-behandlaren. Den har ”praktiskt taget bok-stavligen förslavat den nye redaktören”. Detär dock ”trevligt och stimulerande att ar-beta med datorn, men ack, så jobbigt!”

Större formatTidskriftens övergång till det större forma-tet kommenteras av Artilleriklubbens ord-förande Ove Fahlén i det första häftet199559. Med glädje presenterar han dettaförsta nummer i den 124:e årgången ochräknar upp allt som tidskriften har ”att för-medla:

• Allmän information om vad som rör siginom artilleriet och luftvärnet

55 AT årg 125 1996 sida 1/2.56 AT årg 125 1996 sida 3/2.57 AT årg 125 1996 sida 4/4 f.58 AT årg120 1991 sida 7 f.

Jan Anshelm, redaktör 1991-1996, ladetillsammans med Bo Pederby grunden tilltidskriftens nya lay-out.


59 AT årg 124 1995 sida 1/II.

41

Artilleri & Luftvärn• Breddning av de allmänna kunskaperna

• Truppslagens utveckling av taktik ochstridsteknik

• Den tekniska utvecklingen och dess in-verkan på våra vapensystems effektivitet

• Utbildningsverksamhet, -hjälpmedel och-erfarenheter på alla nivåer (Glöm intebort att många artiklar ofta kan använ-das som underlag i utbildningsarbetet!)

• Den svenska försvarsindustrin och dessarbete inom Sverige och internationellt

• Förändringar av försvarsmaktens, arménsoch truppslagens ledning och grund-organisation”

Fahlén påtalar vidare att innehållet vändersig till både aktiva och reservare och görslutligen ett uttalande värt att notera:

Artilleri-Tidskrift är inget officiellt organför arméledningen, den utgör ett själv-ständigt forum för Artilleriklubben!

I en spalt 1995 tar redaktören åter upp te-mat med reservare och ”vädjar till alla lä-rare vid truppslagens skolor att komma inmed bidrag om utbildningsproblemen ochhur ni bemästrar dem!” 60

1995 väljs en ny ordförande i Artilleri-klubben, överste 1 Stig Schyldt. I en pro-gramförklaring61 skriver han också om tid-skriften ”som en viktig del av Artilleri-klubbens verksamhet”. Detta kräver med-verkan av en engagerad läsekrets. ”Det ärde insända bidragen som påverkar och för-ändrar tidskriften och gör budskapet mera

intressant.” Inför tidskriftens stundande125-årsjubileum påtalar han också hur våraföregångare uppfattade sin verklighet ochhur de har skrivit om detta i tidskriften.

Ytterligare någon gång hinner Jan Anshelmåterkomma till mödorna som redaktör62.”Även denna gång har det gått ihop sig medalla manus och bilder… Det är roligt ochstimulerande att redigera en tidskrift, ävenom det många gånger blir mer än ett hel-tidsjobb.”

Artilleri-Tidskrifts böckerMan noterar att under Jan Anshelms tidförekommer inte någon klagan över dåligekonomi. Det beror nog knappast på attaffärerna var mer lysande än annars. Menman fann ett annat sätt att bättra på eko-nomin. Med Anshelm som redaktör ochmed stöd av Bo Pederbys förläggar-kompetens utgavs böckerna Det svenskaArtilleriet 1794-1994 (1994) och Arménseldkraft 1939-1995 (1996) (se föregåendeartikel, sida 20)63.

Så i häfte 4 1996 är Jan Anshelms nekro-log införd, skriven av Carl Herlitz och StigSchyldt64:

Efter pensioneringen 1991 blev JanAnshelm redaktör och ansvarig utgivareför Artilleri-Tidskrift. Han åstadkomsnabbt en genomgripande förnyelse avtidskriften. Han var också huvudredaktörför den genom tidskriften utgivna boken”Det svenska artilleiriet 1974-1994”.

60 AT årg 124 1995 sida 2/II61 AT årg 124 1995 sida 4/2

62 AT årg124 1995 sida 4/31.63 AT årg 125 1996 sida 3.64 AT årg125 1996 sida 2.

42

Jan Anshelm var i allt han företog sig ennoggrann, effektiv och drivande manmed en positiv grundsyn både till arbe-tet och till livet.

Tillsammans med nekrologen, som ärklippt ur Svenska Dagbladet, ger BoPederby sina personliga minnesord över JanAnshelm. Och det är där han skriver omJans planer att skriva Redaktörens spalt fyradagar innan han går bort.

En tillförordnad redaktörI det kritiska skedet då Jan Anshelm hadegått bort och innan jag hade möjlighet attta över redaktörskapet; då tvekade inte BoPederby att axla hela ansvaret. Det kom påhans lott att ge ut det sista numret 1996och de första 1997.

Den sextonde redaktörenDå är vi framme vid min egen tid som re-daktör. Någon programförklaring avgav jagaldrig, men när jag blev tillfrågad och innanjag var utsedd till redaktör, bad mig BoPederby att presentera mig i tidskriften. Jagskrev då Tankar hos en tilltänkt redaktör65

och utvecklade där samma tankar som såmånga redaktörer före mig.

En del av tidskriftens existensberätti-gande ligger just i att det skall kunnaföras en initierad och utvecklandedebatt parallellt med ärendens behand-ling i linjeorganisationen. Den kunskapoch erfarenhet, som finns bland vårayrkes- och reservofficerare måste ägasin kanal för att komma till uttryck.

Debatten måste föras och läsas blanddem, som lever nära de praktiskaproblemen. För officerare i stabs- ochförvaltningstjänst finns andra kanaler attföra fram åsikter och erfarenheter. Ochdessutom är de ibland genom sinbefattning låsta till att framföra enuppfattning, som snarare är organisatio-nens än deras egen.

Och jag har – liksom tydligen mina före-trädare – blivit desillusionerad vad gällerdebatten. Många goda alster har passeratmig som redaktör, men tyvärr alltför få renadebattartiklar.

Jag tillträdde medan jag ännu var i tjänst,men genom att Bo Pederby fanns med sombiträdande redaktör fick jag en mjukstart.Hans insatser var helt utslagsgivande, föratt inte säga oumbärliga, i det skede då jagtog över tidskriften. Genom hans råd ochdåd kunde tidskriften behålla och utvecklasin väl upparbetade lay-out. Med tillgångtill hans erfarenheter lärde jag mig bedömasidomfång och förstå behovet av bilder ochbildkvalitet.

Jan Anshelms tradition med ledare (Redak-törens spalt) har jag upprätthållit genomatt i något nummer per år kommentera ochvärdera utvecklingen som jag har upplevtden från min horisont.

Under mitt första år diskuterades fortsattbokutgivning. Det skulle då handla omluftvärn. Men kraften räckte inte till. Detsom i stället kom att bära upp ekonominvar temanummer. Det första, som plane-rades av Pederby i samråd med Artilleri-65 AT årg 126 1997 sida 3.


43

Artilleri & LuftvärnVid sidan av temanumren är det en väx-ande annonsstock, som har stabiliserat eko-nomin. Trots detta lämnade tidskriften enunderbalanserad budget för 2003 till attgodkännas av årsmötet 2002-05-02. Ombokslutet ger det förmodade underskottet,kan det likväl kvittas mot en blygsam mendock vinst under de senaste åren.

2001 års stadgarMed det nya seklet var det åter dags att re-videra stadgarna. Efter Arméns omstruk-turering återstår ett artilleriregemente iKristinehamn och ett luftvärnsregemente iHalmstad jämte artilleri- och luftvärns-bataljonerna i Boden. Stadgarna anpassa-des till detta och daterades samtidigt upptill rådande praxis.

För tidskriften innebär detta små juste-ringar67.

§ 1 Till tidigare föreskrifter angående tid-skriftens innehåll fogas att den skall inne-hålla debattartiklar samt ”artiklar och bok-anmälningar om truppslagen och deras his-toria”.

§ 3 ”Tidskriften utges normalt med 4 häf-ten per år.” Tidigare skrivning var 4-6 häf-ten per år.

§ 5 Biträdande redaktör och kassör utsessom tidigare av Artilleriklubbens styrelse.Övrig sammansättning av redaktions-kommittén regleras inte längre i detalj. Detanges endast att ”redaktören knyter vid be-hov kontaktmän för berörda funktioner

Bo Pederby, biträdande redaktör 1987-2001. Efter Jan Anshelms bortgång och föreLave Malmgrens övertagande tog Bo på sigansvaret för det sista numret 1996 och deförsta numren 1997.

centrum, handlade om artilleri66 och gavsut som dubbelnummer (72 sidor). De föl-jande har varit

• Luftvärn (nr 3 1998, 80 sidor),

• Internationella insatser (nr 3 1999, 48sidor),

• Artilleri och luftvärn mot 2010 (nr 32000, 64 sidor),

• Materielförsörjning i demonstratorernastidevarv (nr 3 2001 64 sidor) samt

• Detta nummer (nr 3, 2002 72 sidor)”131 år med Artilleri-Tidskrift”.

66 AT årg 126 häfte 2-3.

67 Stadgar för Artilleri-Tidskrift fastställda vid Artilleri-klubbens höstmöte den 29 november 2001.

44

och intressegrupper till redaktionskom-mittén”.

§ 6 ”Tidskriftens budget bereds i Artilleri-klubbens styrelse och fastställs av årsmötet.”

Med denna stadgeändring får man anse attklubben slutgiltigt har tagit befälet över tid-skriften. Förhållandet förstärks ytterligareav att det inte längre är en inspektör somskall vara ordförande68. ”Ordförande skallvara yrkesofficer med omfattande erfaren-het av ledande befattningar inom artillerieteller luftvärnet.”

16 redaktörerRedaktörerna har självfallet varit tongiv-ande för tidskriften och dess innehåll. Un-der 131 år har 16 redaktörer förekommit.Den som har innehaft ämbetet längst tidär Ulf Mosséen (20 år), tätt följd av Gustafaf Wetterstedt (18). Därefter följer RagnarSjöberg (15), Dagobert Weber (tidskriftensförste redaktör) och Sune G:sonWennerberg (vardera 11 år). Kortast tid harGunnar Werner och Tor Hedqvist upprätt-hållit ämbetet (vardera 3 år).

Kronologiskt kan man se en tendens attmedlemmarna i de tidiga redaktionerna harvarit yngre officerare i karriären. Många harslutat sin bana som överstar och generaler,ja tom statsråd.

1933 tar John Lindnér över som redaktöroch ansvarig utgivare. Han har då längemedverkat som författare – första artiklarnainförda 1910. När han tar över tidskriften

är han major i A 8 reserv. Det var i ett kri-tiskt läge69 – annonsintäkterna var i spårenav 1931 års finanskris kraftigt beskurna70 –men under sin tid lyckades han gör tidskrif-ten ekonomiskt bärkraftig. Det var av över-skottet som han lät instifta major JohnLindnérs donationsfond för belönande avförtjänstfullt arbete inom artilleri-vetenskapen.

Ensamredaktörerna under andra världskri-get var återigen officerare i karriären. TorHedqvist slutar sin karriär som överste ochchef för A 3, senare också militärattaché iBryssel, London och Haag. Ivan Thorsonslutar som överste och chef för A 6.

Därefter har redaktörerna haft en annankaraktär. Ragnar Sjöberg var pensioneradluftvärnsinspektör. De följande har i deflesta fall varit äldre, pensionerade överste-löjtnanter.

Denna utveckling kan ge en fingervisningom vilken betydelse tidskriften har till-skrivits under olika skeden av sin tillvaro.Självfallet har inte en pensionerad officersamma inblick och tillgång till informationsom en artilleristabsofficer vid Artillerista-ben. Men kanske har inte heller det senare1900-talets officerare i karriären haftsamma tid att lägga på en tidskrift vid si-dan av tjänsten som officerare omkring se-kelskiftet 1900 hade.

Tidskriften tillkom ju på ett privat initia-tiv och de första redaktörerna stod för-modligen ganska självständiga under de

68 Stadgar för Artilleriklubben fastställda vid klubbenshöstmöte den 29 november 2001 § 12.

69 AT årg 75 1946 sid 7.70 Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 143.


45

Artilleri & Luftvärnförsta åren. Så småningom övergick tid-skriften till att bli ett halvofficiellt organför artilleriet. Med förändringarna i redak-tionen i början av 1940-talet och än mersedan Artilleriklubben tagit över tidskrif-ten formaliserades detta förhållande. Efterandra världskriget upplöstes banden meroch mer – kanske inte stadgemässigt menväl i praktiken. Den slutliga frigörelsen frånlinjeorganisationen kan man nog hänföratill 2001 års stadgar. Fortfarande skall mandock veta att ekonomin är beroende avbåde praktiskt och ekonomiskt stöd frånartilleri- och luftvärnsregementena. Och attdetta stöd hittills inte har uteblivit.

Bilden av redaktörernas ambitioner underårens lopp är förvånansvärt lika:

• kämpa med ekonomin,

• vidga läsekretsen,

• entusiasmera skribenter och

• uppmuntra till debatt.

Man får nog med Carl Herlitz instämma iatt varken klubben eller tidskriften harsamma betydelse som när de bildades (sesida 34). Det är inte lätt att konkurera medFörsvarsmaktens fyra officiella organ, enrad militära facktidskrifter, både svenskaoch utländska, och alla de kamratförenings-tidningar som ges ut, både vid levande ochnedlagda förband.

Trots detta finner klubben att det är ange-läget att klubbens verksamhet vitaliserasoch att tidskriften lever vidare och anpas-sar sig till utvecklingen. Jag – och kom-mande redaktörer efter mig – får kämpavidare med innehåll, ekonomi och läsekrets.

Inte förstod jag det när jag en gång till-frågades om jag ville bli redaktör, men närbilden av mina företrädare har växt framunder det här arbetet, känner jag både stolt-het och tacksamhet att ha fått vara en i ra-den av Artilleri-Tidskrifts redaktörer.

Redaktörer i kronologisk ordning

Ordningsföljd Namn Tid Antal år

1 Dagobert Weber 1872-1882 112 Jacob de Laval 1883-1891 93 Sune G:son Wennerberg 1892-1902 114 Gustaf af Wetterstedt 1903-1920 185 Gunnar Werner 1921-1923 36 Henning Schmiterlöw 1924-1932 97 John Lindnér 1933-1938 68 Tor Hedqvist 1939-1941 39 Ivan Thorson 1942-1946 5

10 Ragnar Sjöberg 1946-1960 1511 Ulf Mosséen 1961-1980 2012 Bo Ragnarsson 1981-1985 513 Curt Wedén 1986-1990 514 Jan Anshelm 1991-1996 615 Bo Pederby 1996-1997 116 Lave Malmgren 1997- 5

46

Redaktion

Redaktion för Artilleri-Tidskrift 1872-2002

År Redaktion (redaktör angiven med fet stil) / Titel och befattning resp år1872 Hugo Wennerholm/Kn A 1 Hjalmar Palmstierna/Kn A 3, Frih, Lä KHS Dagobert Weber/Lt A 11873 Hugo Wennerholm/Kn A 1 Hjalmar Palmstierna/Kn A 3, Frih, Lä KHS Dagobert Weber/Kn A11874 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff1875 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff1876 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff1877 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff1878 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Mj A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff1879 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Mj A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1880 Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1881 Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS

1882 Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1883 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Jacob de Laval/Lt A 2, Lä KS1884 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Jacob de Laval/Lt A 2, Lä KS1885 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS1886 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS1887 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn A 1 Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS1888 Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn A 1 Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS1889 Henrik von Stockenström/Övlt, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn A 1 Jacob de Laval/Kn, Artstabsoff1890 Henrik von Stockenström/Övlt, C Artstaben Gottschalk Geujer/Kn A 1 Jacob de Laval/Kn, Artstabsoff1891 Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv Otto Virgin/Kn, Artstabsoff

1892 Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben Axel Stendahl/Kn, Artstabsoff Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff1893 Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff1894 Gottschalk Geujer/Övlt, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff1895 Jacob de Laval/Mj Gst Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff1896 Jacob de Laval/Övlt, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff1897 Jacob de Laval/Övlt, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff1898 Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben John Moberg/Kn, Artstabsoff Nils Salander/Kn, Artstabsoff1899 Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben John Moberg/Kn, Artstabsoff Nils Salander/Kn, Artstabsoff1900 Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben John Moberg/Kn A 1 Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff1901 Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben John Moberg/Kn A 1 Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff

1902 Sune G:son Wennerberg/Övlt, C Artstaben John Moberg/Kn A 1 Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff1903 John Moberg/Mj, C Artstaben Carl Engström/Kn, Artstabsoff Gustaf af Wetterstedt/Kn, tjg v Artstaben1904 John Moberg/Mj, C Artstaben Carl Engström/Kn, Artstabsoff Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS1905 Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Carl Engström/Kn, Artstabsoff Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS1906 Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff1907 Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff1908 Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff1909 Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff1910 Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff1911 Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Nils Ekelöf/Kn, Artstabsoff

1912 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gerdt Lundeberg/Kn A 1 Gunnar Werner/Kn A 11913 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gunnar Werner/Kn, Artstabsoff1914 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gunnar Werner/Kn, Artstabsoff1915 Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1916 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1917 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1918 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1919 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1920 Gustaf af Wetterstedt/Öv, C A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff1921 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Gunnar Werner/Mj A 1 Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS

47


År Redaktion (redaktör angiven med fet stil)1922 Gunnar Werner/Mj A 1 Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1923 Gunnar Werner/Mj A 1 Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1924 Axel Lagerfelt/Mj, Frih, C AIHS Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1925 Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff, Lä KHS1926 Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Mj, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Mj, tf C Artstaben1927 Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Mj, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp.1928 Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp.1929 Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp.1930 Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Övlt A 11931 Hjalmar Thorén/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Övlt A 1 Knut Gyllenstierna/Kn v Artstaben, Frih

1932 Hjalmar Thorén/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Övlt A 1 Knut Gyllenstierna/Kn v Artstaben, Frih1933 Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben John Lindnér/Mj A 8 reserv Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih1934 Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben John Lindnér/Mj A 8 reserv Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih1935 Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben John Lindnér/Mj A 8 reserv Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih1936 Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben Knut Gyllenstierna/Övlt v Artstaben, Frih John Lindnér/Mj A 8 reserv1937 Henning Schmiterlöw/Öv, C A 6 Knut Gyllenstierna/Övlt, Frih, C ArtSS John Lindnér/Mj A 8 reserv1938 Henning Schmiterlöw/Öv, C A 6 Knut Gyllenstierna/Övlt, Frih, C ArtSS John Lindnér/Mj A 8 reserv

År Ansv utgivare Redaktör Granskningsutskott1939 John Lindnér/Mj A 8 reserv Tor Hedqvist/Mj, Lä AIHS C A6, C A9, Fälttygm, C AIHS, C ArtSS1940 Tor Hedqvist/Mj A 5 Tor Hedqvist/Mj A 5 Sammansättning ej tillgänglig1941 Tor Hedqvist/Mj, Lä ArtSS Tor Hedqvist/Mj, Lä ArtSS Sammansättning ej tillgänglig

År Utgivare Redaktör och ansv utgivare Granskningsutskott1942 Artilleriklubben Ivan Thorson/Övlt Artinspektionen C A6, C A11, C A3, Fälttygm, C ArtSS, C AIHS1943 Artilleriklubben Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Artinsp1944 Artilleriklubben Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Ainsp/Art1945 Artilleriklubben Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Ainsp/Art1946 Artilleriklubben Ivan Thorson/Öv, C A 8 C Lv3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C A3, C ArtSS, SC Ainsp/Art,

Ragnar Sjöberg/Öv IV. Milo res, fd Lvinsp1947 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Fälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ainsp/Art, SC Ainsp/Lv1948 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Fälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv1949 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Genfälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv1950 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv1951 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv

1952 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C A3, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv1953 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1954 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1955 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1956 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1957 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1958 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/PA Genmj Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1959 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/PA Genmj Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv1960 Artilleriklubben Ragnar Sjöberg/PA Genmj Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv1961 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Kn Artinspektionen Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv

1962 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Kn Artinspektionen Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Lv1963 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Kn A 1 Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv1964 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Mj A 1 Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv1965 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Mj A 1 Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv1966 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Mj A 1 Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv1967 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Mj A 1 Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv

48

Redaktörer

År Utgivare Redaktör och ansvarig utgivare Granskningsutskott Stifelsen J Lindnérs donationsfond1968 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Mj A 1 C KAF vapavd, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1969 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt A 7 C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1970 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt A 7 C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1971 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt A 7 C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1972 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt A 7 C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1973 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt A 7 C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1974 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1975 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1976 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1977 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1978 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1979 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1980 Artilleriklubben Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1981 Artilleriklubben Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv1982 Artilleriklubben Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn1983 Artilleriklubben Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn Från 1983 till 1991 har styrelsen för1984 Artilleriklubben Bo Ragnarsson/Mj Art resstat John Lindnérs donationsfond fungeras som1985 Artilleriklubben Bo Ragnarsson/Mj Art resstat dess granskningsutskott.

År Utgivare Red och ansv utgivare Bitr redaktör1986 Artilleriklubben Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1987 Artilleriklubben Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1988 Artilleriklubben Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1989 Artilleriklubben Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1990 Artilleriklubben Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1991 Artilleriklubben Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1992 Artilleriklubben Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1993 Artilleriklubben Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1994 Artilleriklubben Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1995 Artilleriklubben Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1996 Artilleriklubben Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl

Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1997 Artilleriklubben Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl

Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1998 Artilleriklubben Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl1999 Artilleriklubben Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl2000 Artilleriklubben Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl2001 Artilleriklubben Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl2002 Artilleriklubben Lave Malmgren/PA Övlt Art Lennart Gustafsson/Övlt, C ArtSS

49


Personteckningar över redaktörer och redaktionsmedlemmarNamn Nekrolog i Artilleri-Tidskrift Biografi i Minnesskrift Annan biografi

med anledning avArtilleristabens 100-årsdag

4. Maj 1907Jan Anshelm 1996 årg 125 sid 4/2Nils Ekelöf Sida 50 Lv-chefer1 sida 11Carl Engström Sida 50Herman Fleming Sida 52Gottschalk Geijer 1924 årg 53 sid 234 Sida 53Knut Gyllenstierna 1962 årg 91 sid 189 A 3 historia2 sida 565Carl Hamilton Sida 57Ludvig Hammarskiöld 1958 årg 87 sid 191 Sida 58Tor Hedqvist 1979 årg 108 sid 1 A 3 historia2 sida 565Axel Lagerfelt Sida 70 AIHS 1818-19923 sid 81Jacob de Laval 1899 årg 28 sid I-V Sida 70Wilhelm Lindberg Sv porträttgalleri VII/48

John Lindnér 1950 årg 79 sid 1E E Ljungberg Sida 73Gerdt Lundeberg Sida 74John Moberg Sida 76Ulf Mosséen 1990 årg 119 sid 37Hjalmar Palmstierna Sida 82Bo PederbyBo RagnarssonGunnar Salander Sida 85 A 2 II Peronhist4 sida 84Nils Salander 1900 årg 29 sid I-V Sida 85Henning Schmiterlöw 1953 årg 82 sid 1Ragnar Sjöberg 1975 årg 104 sid 77 AIHS 1818-19923 sid 81

Lv-chefer1 sida 16Axel Stendahl Sida 92Henrik von Stockenström Sida 93 Ant om A 15 sida 310Hjalmar Thorén A 6 årsbok 19427 sid135Ivan Thorson 1993 årg 122 sid 4/3 AIHS 1818-19923 sid 82Karl Osvald Toll Sida 96 A 3 historia2 sida 561Otto Virgin A 6 minnesskrift6 sid 65Dagobert Weber Sida 98 Ant om A 15 sida 410Curt WedénSune G:son Wennerberg1908 årg 37 sid I-VI Sida 99Hugo Wennerholm Ant om A 15 sida 411,

Sv män o kvinnor 8/2649

Gunnar Werner Sv porträttgalleri VII/510

Gustaf af Wetterstedt 1956 årg 85 sid 59 Ant om A 15 sida 414

1 Luftvärnets chefer under 1900-talet. Porträttsamling2 Kungl Wendes artilleriregementes historia 1794-19943 AIHS minnesskrift med anledning av högskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro4 Kungl. Göta artilleriregemente II. Regementets personhistoria 1794-19625 Anteckningar om Kungl. Svea Artilleriregemente 1794-18946 Kungl. Smålands Artilleriregemente. Minnesskrift7 Kamratföreningen Smålandsartillerister årsbok 19428 Svenskt porträttgalleri del VII 4. Tredje arméfördelningen9 Svenska män och kvinnor del 8 sida 26410 Svenskt porträttgaller del VII 5. Fjärde arméfördelningen

51


I början av september 1939 anländer etthandbrev till dåvarande arméchefen, gene-rallöjtnant Per Sylvan. Det är redaktörenför Artilleri-Tidskrift, majoren JohnLindnér, som i samband med att han läm-nar ifrån sig ansvaret för tidskriften villgöra en donation för att stimuleraartillerivetenskapligt författarskap. Hansöker nu stöd hos sin gamle vapenbro-der för att få donationen instiftad ochstadgar fastställda.

Donationsbrevet liksom Lindnérshandbrev finns bevarade i Artilleri-Tidskrifts arkiv.

Lave Malmgren

Major John Lindnérsdonationsfond

Stockholm den 30.VIII.1939Broder Per!

Äntligen ser jag mig i stånd att förverkliga enlänge närd dröm! Och jag vänder mig då till Digpersonligen. Det var Du, som för mer än 30 årsedan väckte inte bara mitt utanöfverhufvudtaget de svenska artilleristernas

intresse för artillerivetenskapen, och Du hararbetat länge för att öfvervinna motståndet motteoretiska studier och har också lyckats göra det– men mycket återstår ännu. Därför känner jagdet som om jag i någon mån ersätter en gammalskuld, därigenom att jag i Dina händeröfverlämnar närslutna handling och ber Diganvända Din makt och myndighet för att främjavårt – som jag vet – gemensamma intresse.Tillgivne vännen

John Lindnér

Major John Lindnér var tidskriftensredaktör 1933-1938.

John Lindnérs handbrev till PerSylvan.

52

Donationsbrevet

Stadgar fastställdes av arméchefen Per Syl-van, som även 1939-11-13 förordnade re-visorer för fondens förvaltning1.

Under den tid, som jag varit ansvarig utgifvare af Artilleri-Tidskrift och

sålunda skött den på egen räkning och risk, har det lyckats mig att göra

tidskriftsrörelsen ekonomiskt bärig. Det har emellertid aldrig varit min afsikt

att bereda mig någon ekonomisk vinning af eller att taga något arvode för mitt

arbete med tidskriften. Däremot har jag sträfvat efter att kunna vid min afgång

från ansvarig utgifvareposten öfverlämna ett belopp för att därmed kunna i

någon mån stödja författarskap inom artillerivetenskapen, min ungdoms stora

och sedan aldrig helt slocknade intresse.

Jag lämnar visserligen Artilleri-Tidskrift först med detta års utgång, men kan

dock redan nu i stort sedt beräkna detta års resultat. Och jag har därför härmed

äran att till Generalen i närslutna postväxel öfversända Kr. 10.000:- (tiotu-

sen), utgörande i afrundat tal överskottet å Artilleri-Tidskrift för åren 1933-

1939; samtidigt ber jag att få framföra följande önskemål angående medlens

användning:

Medlen förvaltas som en särskild fond, som göres räntebärande. Af den årliga

afkastningen skall minst 1/5 (en femtedel) läggas till fonden, medan återstoden

skall användas till belöning af förtjänstfullt författarskap inom artilleri-

vetenskapens område. Därvid har jag tänkt mig möjligheten att utdela en

särskilt präglad medalj af guld, och förklarar mig härmed villig att bestrida

kostnaderna för anskaffning af medaljstamp.

Jag anhåller slutligen , att Generalen vill utfärda de stadgar eller bestämmelser,

som må kunna anses erforderliga för att förverkliga det härmed afsedda syftet.

Med utmärkt högaktning

John Lindnér

Major

Ansvarig utgifvare af Artilleri-Tidskrift.

Stadgarna innebar att donators intentionerbeträffande syfte följdes. Förvaltningenskulle ombesörjas av en styrelse beståendeav inspektören för artilleriet som ordfö-rande och tidskriftens granskningsutskott.1 Stadgarna finns bl a återgivna i AT 108 1979 sida 36 f.

John Lindnérs donationsfond

53

Artilleri & LuftvärnSlutligen framförde major Lindnér en öns-kan om att få skänka en protokollsbok tillfondens styrelse, vilket tacksamt bejakades(se not 2).

1940-02-24, när John Lindnér har slutav-vecklat sin del i Artilleri-Tidskrifts rörelsefinner han att det går att överlämna ytter-ligare 2000 kr till fonden3.

Kontakterna med Riksheraldikerämbetetger vid handen, att medaljen fördelaktigastutformas av en vederhäftig firma. Ämbetetger vissa rekommendationer, varefterSporrong anlitas för utformningen och till-verkning av en provmedalj. 1940-04-15översänder John Lindnér slutligen en me-dalj godkänd av Riksheraldikerämbetet tillstyrelsens sekreterare och kassaförvaltare knRolf Löfgren.

Vid styrelsens nästa sammanträde 1941-02-03 visades provexemplaret av medaljen (ochvann tydligen styrelsens gillande). JohnLindnérs tillägg till donationen noteradestacksamt liksom chefens för armén tilläggtill stadgarna föranlett av detta.

Styrelsen beslutade vidare om den förstautdelningen av belöning ur dona-tionsfonden. Den tilldelades kaptenen vidkustartilleriet S. G. Rydberg för hans arti-kel ”Nenonens innerballistiska metod imodifierad form”.

Under följande år har årliga sammanträ-den hållits t o m 1991, varvid har av-

Donator skulle äga rätt att delta i styrel-sens sammanträden. Kassaförvaltare skulleutses av inspektören för artilleriet.

Sammanträde skulle äga rum en gång varjeår, varvid beslut skulle fattas avseende för-valtningen och belöningar för att stödjaförtjänstfullt författarskap.

Styrelseberättelse skulle årligen tillställaschefen för armén, som också skulle dis-ponera fondens medel i enlighet med fond-ens ändamål för den händelse att tidskrif-ten skulle upphöra eller dess organisationförändras.

Den Lindnérska guldmedaljenKonstituerande sammanträde hölls 1939-11-28 med genmj S. H. Gadd som ordförandeoch kn R. G. U. Löfgren som sekreterare2.Övriga närvarande var donator, majorLindnér, samt överstarna Schmiterlöw, Sjö-berg, Stendahl, Gyllenstierna och Hedqvist.

Ordförande framförde Svenska Artillerietstack för den storartade gåvan och anmo-dade major Lindnér att föreslå hurdonationsmedlen skulle placeras. Styrelsenbeslöt enligt donators förslag.

Vidare anmodades major Lindnér att ut-veckla sitt erbjudande om att anskaffa enmedaljstamp. Överste Gyllenstierna åtogsig att kontakta Riksheraldikerämbetet iärendet.

2 Protokoll fört vid stiftelsen ”Major John Lindnérs do-nationsfond” konstituerande sammanträde den 28 no-vember 1939. Alla protokoll t o m 1978 finns inskrivnai den av mj Lindnér skänkta protokollsboken i Artilleri-Tidskrifts arkiv.

3 Brev till Inspektören för Artilleriet, Generalmajoren m.m. Sture Gadd 24. Februari 1940. I Artilleri-Tidskriftsarkiv.

54

handlats belöningar, fondens förvaltningoch anskaffning av medaljer. I AT årgång100 1971 finns en sammanställning av tillden tidpunkten utdelade guldmedaljer(sida 144). Guldmedaljer 1940-1991 re-dovisas på sida 60.

PenningbelöningarUtöver medaljer har även penninggåvordelats ut – ungefär dubbelt så många gångersom medalj. Vissa år, sammanlagt 12, haringen utdelning ägt rum – med den någotkärva motiveringen ”på grund av att ingenförfattare ansågs hava gjort sig förtjänt avbelöning under året”.

Vid ett tillfälle – 1958 – fick frågan omtilldelning av belöning lösas genom slutenomröstning. Det var Grill/Rosells artikel”Zonrör för fältartilleri” och Granströms”Träffsannolikhet vid bombfällning motmålyta innehållande flera mål” som ställ-des emot varandra. Omröstningen utföll

till kapten C E Grills och ingenjör WRosells fördel. Dessa tilldelades var sin guld-medalj. Noterbart är också att året före ochåret efter utdelades ingen belöning.

Ytterligare en stadgeändring föreslogs1954-02-15 och godkändes av Chefen förarmén1954-02-19. Det var § 1 som fickny lydelse:

Major John Lindnérs donationsfond har tilländamål att stödja förtjänstfullt författarskapinom artillerivetenskapen.

Meningens tidigare avslutning ”utövat avsvenska artilleriofficerare” hade således ut-gått, och därmed kunde kretsen av motta-gare vidgas, så att bl a ovan nämnde Rosellkunde erhålla belöningen.

1956 uttalar ”styrelsen som sin åsikt, attav stiftelsens stadgar § 10 indirekt fram-går, att de artiklar, som kan komma ifråga

Den Lindnérska medaljen för förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen (inbe-gripet även luftvärnsartilleri) tillverkades från början i rent guld. Fr o m 2002 har dentillverkats i förgyllt silver.


55

Artilleri & Luftvärnför belöning, skola ha varit införda i Artil-leri-Tidskrift”.

Det är väl tveksamt om donator har haftdenna intention, men formuleringen ”i denhändelse Artilleri-Tidskrift skulle upphöra”(stadgarna § 10) indikerar onekligen attLindnér knappast har tänkt sig något forumvid sidan av tidskriften för publicering avartillerivetenskapliga arbeten avartilleriofficerare. Man kan också notera attöverste 1 Carl Herlitz 1981 tilldelas stiftel-sens guldmedalj för hans arbete med”Luftvärnets historia”, vilket syns vara detenda avsteget från publicering i Artilleri-Tid-skrift.

Frågan om diplom1966 föreslog överste Clas Carlsten, ”attkontantbelöningarna borde ersättas medutdelning av silvermedaljer, eller på annatsätt givas ett mera bestående värde”. Frå-gan dryftades och styrelsen beslutade attundersöka möjligheterna att ta fram ettdiplom eller en adress att kompletterapenninggåvan med.

Fram till 1966 hade ingen större utdelningän 200 kr givits. Efter 1971 har utdelninga-rna som regel varit större än 200 kr, denstörsta på 500 kr 1986 till Leif Tyrfelt förhans artikel ”Artilleribekämpning”.

1967 uppdrogs åt sekreteraren att ta framett särskilt diplom att bifogas penninggåvor.I samma protokoll avtackades avgåendesekreteraren, kapten Thorsten Magnusson.Han avlöstes av major Bo Anshelm, somtjänstgjorde 1968, och året därpå av kap-ten Börje Ottosson. Vad som har hänt iavlösningen mellan dessa är inte bekant,

men något diplom har aldrig tagits fram.Troligen har uppgiften uppfattats som per-sonligen ställd till Thorsten Magnusson ochaldrig blivit fullföljd4.

Medaljer och guldpris1974 diskuterades första gången möjlig-heterna att under flera år ackumulera fond-ens avkastning. På tio år hade då bara de-lats ut en medalj. Fondens avkastning iförhållande till guldpriset vållade uppen-barligen en del bekymmer. För 1975 och1976 delades inga belöningar ut.

Frågan om guldpriset återkom 1978. Se-kreteraren fick i uppgift att ”undersökamöjligheterna att inköpa 3-5 medaljer samtatt med hänsyn till kostnadsutvecklingenpå guldmedaljer undersöka andra valörer”.

Då frågan behandlades året därpå gavs upp-giften till ordförande och sekreterare attutreda om fonden kunde ”förstärkas genomexempelvis stöd från företag”.

1979-12-21 skriver ordförande, Artilleri-inspektören öv 1 Gösta Gärdin, till AB Bo-fors, Philips Electronic Industrier AB, Data-saab i Sverige AB, Förenade Fabriksverkenoch Telefon AB L M Ericsson. Han beskri-ver bakgrunden till fondens tillkomst ochframhåller, att det även ligger i industrinsintresse att stimulera författarskap inomartillerivetenskapen. Man har behov av enengångsanskaffning av minst fem medaljertill en kostnad av ca 15 000 kr medan helafondens innehav uppgår till 20 000 kr. Såuttrycker han en förhoppning om att indu-strin skall kunna ”stödja fonden, så att sär-

4 Muntlig uppgift från Börje Ottosson.

56

skilt förtjänta kan erhålla den stadgade ut-märkelsen även i framtiden” och föreslår,att medel till en medalj per företag skullekunna ställas till förfogande.

Efter en del korrespondens har sekretera-ren, major Torvald Alzén, 1980-06-09 an-ledning att skriva till• Bofors Försvarsmateriel,• Förenade Fabriksverken,• Philips Elektronikindustrier AB,• Saab-Scania AB och• Artilleriklubbenoch tacka för de generösa bidrag, som harmöjliggjort anskaffning av fem guld-medaljer.

Särskilt förtjänt – J Hedberg1983 fattades ett extraordinärt beslut i sty-relsen. Inför Jonas Hedbergs 80-årsdag dis-kuterades möjligheterna att uppvakta ho-nom, trots att han redan 1974 hade erhål-lit fondens guldmedalj.

Beslutades att ordförande erhöll fullmaktatt bestämma former och uttryck förfondens uppvaktning av överste J Hedbergpå hans 80-årsdag i april –83. Somriktvärde för fondens omkostnader besluta-des 2000:-.

Behov av stadgeändringar1985 har styrelsen tydligen känt sig för-anlåten att uttala, att ”artillerivetenskap”skall tolkas som både artilleri- och luft-värnsvetenskap och detta i sin tur i vid be-märkelse, så att det inbegriper även utbild-ning, stridsteknik mm. Vad tolkningen ärföranledd av är svårt att veta. Något trend-brott är det emellertid inte. ”Utbildning aveldledare” (Cronholm 1965) rör utbild-

ning. ”Luftförsvar av pansarbrigad” och”Pansarluftvärnsproblem” (Herlitz, Hag-berg m fl 1965 och 1966) rör ju både luft-värn och stridsteknik.

1988 uppmärksammades det förhållandetatt medel, som enligt stadgarnas § 6 skallvara placerade i statsobligationer, hade pla-cerats på företagskonto, då tidigare premie-obligationer förföll till betalning 1982.Mötet konstaterade att någon stadgeändringaldrig hade föreslagits och uppdrog till se-kreteraren att utarbeta ett ändringsförslag,som kunde insändas till Chefen för arménför godkännande.

Vidare ”framkom att donatorn struktureratstyrelsen kring granskningsutskottet i redak-tionen för Artilleri-Tidskrift”. Då detta ut-skott, ”såvitt nu är känt,” hade upplösts,beslutade styrelsen att uppdra åt kassa-förvaltaren att ”utreda sakförhållandet ochvid behov utarbeta förslag till nyskrivning/justering av stadgarna”.

Som framgår på sida 29 i detta nummerbytte granskningsutskottet namn 1968(utan att detta föranledde någon ändringav stiftelsens stadgar) och kallas från dettaår Granskningsutskott för stiftelsen JohnLindnérs donationsfond. Sista gången somutskottets sammansättning redovisas i tid-skriften är i det första häftet 1982. 1988känner man alltså inte till dess existens –eller rättare sagt: att styrelsen för JohnLindnérs donationsfond är dess gransk-ningsutskott.

Till styrelsens sammanträde 1988 har kassa-förvaltaren, major Paap Reeder, utarbetatförslag till ny lydelse av stadgarnas § 3.


57


Donationsfondens medel förvaltas av enstyrelse bestående av artilleri- ocharméflyginspektören samt medlemmarnaC FMV:VAPENC ArtSSC LvSSC AIHSLä teknik/understöd MHS/AliLä luftvärnstjänst MHS/AliC Ast/ArtC Ast/Lv

Ordförande i styrelsen är artilleri- ocharméflyginspektören och vid förfall fördenne den ledamot av styrelsen, som därtillutses av övriga styrelsemedlemmar.

Kassaförvaltaren ålades att inlämna försla-get till Chefen för armén för fastställelse.Detta har troligen också skett men fram-går inte av stiftelsens bevarade handlingar.

1991 föreslogs ytterligare en förändringgenom att C AIHS borde strykas fr o m92-09-01, då skolan upphörde.

Genom den 1988 föreslagna stadgeänd-ringen kan man säga att gransknings-utskottet definitivt har upphört, både sominstrument för vetenskaplig granskning avtidskriftens artiklar och som bedömare avartiklarnas kvalitet. Den senare funktionenövertas av stiftelsens styrelse, som ju i rea-liteten har haft denna funktion i stort settsedan donationens tillblivelse. Ytterligareorganisationsförändringar har även senarepåverkat styrelsens sammansättning ochmöjligheter att fullgöra sitt uppdrag.

Önskemål om skattebefrielseVid styrelsemötet 1989 diskuterades skatte-

frågorna ingående. Kassaförvaltaren hadegjort en grundlig genomgång av alla turermed skatteförvaltningen omkring möjlig-heterna att nå skattebefrielse. Vid mötet lågfrågan hos Länsrätten efter överklagande.

Någon skattebefrielse erhölls aldrig ochdetta påverkade i hög grad möjligheternaatt utdela belöningar. Fonden omfattadevid tidpunkten omkring 25 000 kr och gaven utdelning mindre än 500 kr. Priset fören guldmedalj översteg 3 000 kr. Man för-står styrelsens vånda inför möjligheterna attleva upp till donators intentioner.

1990 återkom man till placeringsfrågorna.Efter 1982 hade fondens medel inte varitplacerade i statsobligationer enligt stad-garna. Under hösten hade även obligatio-ner i Stockholms läns landsting förfallit tillbetalning och medlen var placerade i före-tagskonto. Man var medveten om att dettainte var i överensstämmelse med stadgarna.Någon stadgeändring kom emellertid ald-rig till stånd.

1991 skrevs det sista protokollet5 underteck-nat av sekreteraren och kassaförvaltaren,major Nils-Folke Eriksson, och justerat avordförande, överste 1 Rune Hall, ochjusteringsmannen, överstelöjtnant StellanJansson. Placeringsfrågorna avhandlas i pro-tokollet, varav också framgår att kassförvalta-ren fick uppdraget att undersöka bästaplaceringsalternativ. Frågan om behov avstadgeändring berörs inte i protokollet.

Här finns också det sista beslutet om ut-delning av belöningar. Carl Carlsson och5 CA Stiftelsen Major John Lindnérs donationsfond1990-03-30 475:61392.

58

Claes Sundin belönades med vardera 450kr för förtjänstfullt författarskap.

1992, då Artilleriinspektören har flyttat tillArtillericentrum i Kristinehamn, skriverArtilleristabens stabschef, överstelöjtnantStellan Jansson, till styrelseledamöterna6

och föreslår ett styrelsemöte i Stockholm1992-05-05 i samband med Artilleri-klubbens möte. Föredragningslista, styrelse-berättelse, förvaltningsberättelse och revi-sionsberättelse bifogas.

Man kan att notera att skrivelsen går ut somen officiell skrivelse från Artilleristaben,handlagd av kassaförvaltaren/sekreterarenoch underskriven av Artilleriinspektörensstabschef.

Mötet kommer aldrig till stånd. Av styrelse-berättelsen7 framgår att fonderade medelfinns på ett sparkonto och ett allkonto påSvenska Handelsbanken i Kristinehamn.

1993, 1994 och 1995 skickas handlingaravseende resp verksamhetsår ut till styrelse-ledamöterna8. Styrelseberättelserna förkun-nar enahanda att ”något formellt årsmötehar ej hållits” och att ”inga belöningar harutbetalats”.

Fondens överlåtelse till Artilleri-klubben1996 skriver Artilleristabens stabschef,överstelöjtnant Stellan Jansson, till Hög-kvarteret med en hemställan om att fon-den skall överföras till Artilleriklubben9.

Ärendet handläggs på Arméledningensproduktionsledningsavdelning, där manmeddelar att CA inte har något att erinra motatt Artilleriklubben tar över förvaltningen10.”Det är dock viktigt att fondens styrelse kon-taktar Kammarkollegiet för att säkerställa attkorrekt handläggning sker enligtPermutationslagen…” Beslut meddelas att”till C ArtC delegeras beslutsrätten för över-förande av Major John Lindnérs donations-fond då handlingsregler” är uppfyllda.

Ärendet fördröjs ytterligare i avvaktan påutlåtande från Kammarkollegium, och närdet åter aktualiseras finns inte längre varesig myndigheten Chefen för Armén, som juenligt donatorn ägde fonden och fastställdedess stadgar, eller Artilleriinspektören. Dethade emellertid framgått under ärendetshandläggning att Kammarkollegiums med-givande inte krävs, när fondens tillgångarinte överstiger ett basbelopp11.

Chefen för Artilleriregementets stabs-avdelning, mj Mats Almlöw, får ärendetunder 2001 och konstaterar att det krävs ettbeslut för att överföra fonden till Artilleri-klubben. Vid styrelsemöte 2001-05-1612

redovisar han situationen för klubbens sty-relse, som uppdrar åt ”Bo Arvidsson (klub-bens ekonomichef) och Mats Almlöw attutarbeta förslag till riktlinjer för fortsatt han-tering av donationsfonden…”

Vid styrelsemöte 2001-09-21 meddelarekonomichefen Bo Arvidsson, att nu är

6 ArtC 1992-04-15 475:20212.7 ArtC 1992-04-15 ArtS 475:20212 bilaga 2 § 4.8 ArtC 1993-02-08 475:20103, 1994-02-14 475:20142resp 1995-02-09 16 932:60106.

9 ArtC 1996-08-21 16 930:7044010 HKV 1996-08-27 16930:69522.11 Muntlig uppgift från övlt Stellan Jansson.12 Protokoll från Artilleriklubbens styrelsesammanträde2001-05-16 p 6.


59

Artilleri & Luftvärn”alla handlingar hos ekonomichefen.Handlingarna är nu sorterade och gallrade,ny adress anmäld och avregistrering kom-mer att ske.”

Vid styrelsemöte 2001-11-16 återkommerBo Arvidsson med utkast till bestämmelserför John Lindnérs fond. ”Bland annat före-slogs att framtida belöningar skall ges i formav medalj. Uppdrogs åt Bo Arvidsson attytterligare överarbeta förslaget och redovisadetta vid nästa styrelsemöte.”

Vid styrelsemöte 2002-02-08 fattades be-slut om försäljning av fondens tre guld-medaljer och anskaffning av nya ”medaljeri förgyllt silver för de medel som finns i fon-den”.

2002-04-26 fastställdes slutligen be-stämmelser för John Lindnérs dona-tionsfond (se textruta). Fondens medel hadedå ”omsatts till 50 st medaljer att utdelasenligt donationsfondens bestämmelser”.Man beslutade ”att tilldela Roland Jostrupoch Dan Hagman medaljer ur JohnLindnérs donationsfond för förtjänstfullt

författarskap i Artilleri-Tidskrift under2001”.

Dan Hagman erhöll sin medalj i sambandmed klubbens årsmöte 2002-05-02. Ro-land Jostrup mottog medaljen av nyvaldeordförande Jan-Erik Jakobsson vid enpersonalsamling på Luftvärnsregementet2002-08-15.

ProtokollsbokenVid klubbens årsmöte 02-05-02 visades denav major John Lindnér skänkta protokolls-boken upp. Den väckte berättigat intryckpå mötesdeltagarna och då man fick redapå att alla protokoll tom 1978 var infördaväcktes förslag om att även senare protokollskulle införas. Uppdraget gavs åt Artilleri-Tidskrifts redaktör och jag har i min tur bettom hjälp av min gamle regementskamratoch äldrekursare, Börje Ottosson, som väl-villigt har åtagit sig uppgiften. Arbetet kom-mer att utföras under hösten 2002 och vihoppas att under höstmötet kunna visa uppresultatet och möjligen kunna kompletteramed en och annan namnunderskrift av f dordföranden och sekreterare.

Fondens ändamål är att uppmärksammaoch belöna förtjänstfulla skriftliga arbet-en som har publicerats i Artilleritidskrift.

Fonden disponeras av Artilleriklubben ochförvaltas av dess styrelse. Beslut om tilldel-ning av utmärkelser fattas av Artilleri-klubbens styrelse.

Utmärkelser utgörs i regel av särskild medalj.

Utmärkelser bör ges i närvaro av Artille-riklubbens medlemmar. Förteckning övertilldelade utmärkelser förs av Artilleri-klubben.

Fonden avvecklas efter beslut i Artilleri-klubbens styrelse då fondens tillgångar ärutnyttjade.

Bestämmelser för Major John Lindnérs donationsfond

60

John Lindnérs donationsfondGuldmedaljer ur Major John Lindnérs donationsfond1940 Kn S G Rydberg Nenonens innerballistiska metod i modifierad form1943 Kn T Rydenstam Teoretisk bestämning av gördelmotståndet1945 Kn Sten Löfgren Träffsannolikheten vid luftvärnets spärrskjutning1946 Kn H Nordenfelt Rotationshastighetens nedgång vd projektiler1947 Kn Å Sifverhielm Krutets minsta dimension1948 Öv E Hellström Om beräkning av luftvärnskanoneldens verkan1949 Öv K Gyllenstierna Några tankar om det svenska fältartilleriet1950 Kn P O Svantesson Artilleriets pjäser och ammunition under ett halvsekel och

Atombomens teori1951 Kn G Weibull Nomogram för artilleriraketer1952 Mj T Deutgen Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 19521953 Kn U Mosséen Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 1952-19541955 Lab T Marklund Förbränningsproblem i krutraketer1957 Kn C E Grill Zonrör för fältartilleriet1957 Ing W Rosell Zonrör för fältartilleriet1959 Öv H Jentzen Rekylfria vapen1960 Genmj R Sjöberg Motivering ej angiven1

1963 Ing Å Håberg Motortekniska synpunkter på markraketvapen1967 Öv C Carlsten Artilleriskjutskolan 100 år1974 Övlt J Hedberg Förtjänstfullt och mångårigt författarskap av stort värde för

kunskapen om det svenska artilleriets historia och dess traditioner1974 Lt Toomas Ting Förtjänstfullt författarskap2

1978 Mj Yngve Schröder Mångårigt förtjänstfullt arbete med Artilleri-Tidskrift och iArtilleriklubben till gagn för artillerivetenskapen

1978 Öv Sven Perfors Förtjänstfullt författarskap3

1981 Öv 1. Carl Herlitz Luftvärnets historia1981 Övlt Ulf Mosséen Mångårigt arbete som redaktör för Artilleri-Tidskrift

1 Ragnar Sjöberg lämnade 1960 befattningen som redaktör efter 15 år.2 Toomas Ting skrev 1974 Tyska arméns bandgående eldrörsartilleri 1942-19723 Sven Perfors skrev 1978 Morgondagens artilleri och Yrkesskicklighet – förmåga som artillerist

KursgårdLvbyn VäddöÖppen 15/4-15/10

Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel.0176-542 19 alt. 0708-99 06 32

Ring för information eller offert!

61


Officersyrket är på väg att bli ett akade-miskt yrke och utbildningen är idagforskningsanknuten. Utbildningen äruppbyggd kring en mängd olika kurser,teoretiska och praktiska. All högskoleut-bildning ställer höga krav på litteratur/informationsförsörjning och biblioteks-service. Tillgången på vetenskapliglitteratur och information är en självklaroch nödvändig förutsättning för en hög-skolas pedagogiska och vetenskapligaarbete. Läromedel och vetenskapligapublikationer, i tryckt form eller på andramedier, utgör verktygen i den process,som ger högskolans arbete på alla nivåerdess kvalitetsmärke: förmågan att allsidigthantera och värdera information.1

Detta citat av FHS Bibliotekschef Barbrovon Malmborg, får bilda den naturliga ut-gångspunkten för denna artikel vars syfte är

att helt kort beskriva biblioteket på ArtSS iKristinehamn. Omdaningen av Försvars-maktens skolsystem och synkroniseringenmot den civila universitets- och högskole-världen är en process som har pågått underett antal år. I enlighet med de kvalitetskravsom Högskoleverket2 ställer på tillgång tillinformation, anställdes jag i november år2000 för att bygga upp ett fungerande bib-liotek vid Artilleriets Stridsskola. Målsätt-ningen var från början att erbjuda studen-terna möjlighet till informationssökning,samt att säkerställa tillgången på adekvatkällmaterial. Med tiden har dock målsätt-ningen vidgats en del, men mer om det se-nare…

Böcker från Kongl ArtilleriregementetBiblioteket är egentligen en kombinationav flera olika bibliotek3. Omstrukture-

Erika Östling

Erika Östling är fil mag och gymnasielärare. Sedan novem-ber 2000 är hon anställd som lärare och bibliotekarie på

ArtSS bl a med ansvar för att iståndsätta biblioteket.

Att (åter)skapa ett bibliotek…En beskrivning av biblioteket på Artilleriets Stridsskola,Artilleriregementet i Kristinehamn.

1 von Malmborg, Barbro (2000) Förslag till Försvarsmakt-ens Skolbiblioteks framtida utformning, Stockholm: FHS

2 Ett av de styrdokument FM skolor har att ta hänsyn till.Se 16 kap 1 §3 Avsnittet baserat på artikel av Ulf Mosséen, införd iArtilleritidskrift 1953, häfte 2.

62

ArtSS bibliotekringen av Försvarsmakten har inneburit attett antal olika artilleribibliotek nu har sam-manfogats till ett enda. Ryggraden ibiblioteksbeståndet är en deposition frånA 1 som kom till dåvarande ArtSS 1997.Eftersom A 1 har sina rötter i det förstaartilleriregementet som sattes upp i Stock-holm på 1600-talet innehåller denna de-position ett stort antal, historiskt mycketintressanta och i vissa fall unika, böcker ochhandskrifter. Det är mycket troligt att storadelar av det första artilleriregementets(Kongliga Artilleriregementet) litteraturtillföll Svea Artilleriregemente, då de fyraartilleriregementena (Svea, Göta, Wendesoch Finska) bildades 1794.

Det verkar också helt logiskt när man vägerin det faktum att Svea Regemente placera-des i Stockholm. I biblioteket finns endastenstaka volymer med det förstnämnda re-gementets namn, medan det finns ett stortantal böcker från 1600-talet. Det är inte tro-ligt att de inköptes så sent som 1794 ellerdärefter. Beträffande den äldsta litteraturen,som till största delen handlar om matema-tik, kan man inte vara helt säker. Dennavetenskap är mer tidlös till sin karaktär änövriga vetenskaper. Men för resten av böck-erna från 1600- och 1700-talen kan man ialla fall säga att de inte är införskaffade avdet nybildade regementets officerskår.

Som exempel kan nämnas:

· Fortification, en handskrift med vackertfärglagda fortifikationsritningar med de-dikationen ”Gifwen til Kongl Artillerie re-gementets bibl av Underlöjtnanten friherreCarl Fredrik Ehrensvärd, Stockholm1. May 1782.”

· Även Swea Rikes Ecclesiastique Wärk ialfabetisk ordning är av intresse. Den ärskriven av Sven Wilsman och tryckt iSkara 1760. Den har sitt ursprung iKongelige Artillerikyrkan, vilket ocksåstår i guldtryck på boken.

År 1739 utnämndes Augustin Ehrensvärd(Sveaborgs skapare) till ”kapten matematikusoch mekanikus”. I realiteten innebar det atthan blev chef och lärare vid den nybildadeartilleriinformationsskolan. 1741 fick sko-lan namnet Cadettcompagniet vid KongligaArtilleriregementet. Efter avbrott för finskakriget 1741-42, där Ehrensvärd deltog, fort-satte han sin lärarverksamhet vid skolan somhade en högre och en lägre kurs. Ämnen somingick i den högre kursen var bl.a. geome-tri, artilleri, fyrverkeri, fortifikation ochbombkastning.

För undervisning i det sistnämnda ämnetskrev Ehrensvärd 1741 en lärobok: Anled-ning til skiuta och kasta bomber i almen-het och i synnerhet vid en belägring, somåterfinns bland böckerna. Efter Ehren-svärds avgång 1746 upplöstes skolan. 1748bildades en ny skola som dock självdog ef-ter några år.

Trots att skolorna låg vid Kongliga Artilleri-regementet verkar det som de haft ett egetbibliotek, skilt från regementets. Bibliote-ket hade också ett eget och mycket vackertexlibris. Kadettskolans böcker (181 st.) in-förlivades omkring år 1779 i KongligaArtilleriregementets samlingar. Dessa böckerär främst vetenskapliga verk i ämnena ma-tematik, fysik, mekanik och taktik. Fleravärldsberömda fysiker och matematikerfinns representerade, däribland: Hugenus,

63


L´Hospital, d´Alembert, Euler, Bernoullioch Maclaurin. Alla dessa verkade på 1700-talet.

Flera av bibliotekets äldsta böcker kommerfrån Kadettskolan. Några exempel ärArithmeticorum libri sex, en lärobok i geo-metri från 1653 och bibliotekets äldsta bok,Matematicae, tryckt i Venedig 1588. ÄvenArchitectura militaris, tryckt 1654, är avstort intresse. Det beror inte i första handpå själva boken, utan mer på att den påförsättsbladet har Erik Dahlbergs namn-teckning.

Det Sinclairska bokskåpet”Konungens Högtbetrodde Man, GeneralenGeneraladjutanten Commendeuren af Kongl:

Swärdsordens Stora Kors, Riddare af Kongl.Franska Orden Pour les Merites militaires ochSacksiska orden Hvita Falken, HÖGVÄL-BORNE BARON HERR CARL GIDEONSINCLAIR Gaf denna Boksamling, til SveaKongl: Artillerie Regemente år 1801.”

Detta är inskriften på det s.k. Sinclairskaskåpet (idag placerat i ArtSS lokaler påArtilleriregementet). Detta skåp är en avSveaartilleristernas käraste ägodelar. Tyvärrfinns inte någon fullständig förteckningöver bokgåvans storlek, men då generalensatte sin namnteckning i samtliga sinaböcker har man kommit fram till enminimisiffra på 67 volymer. Nästan alla ärinbundna i helfranska band med guldtryck.Böckerna är till största delen på franska,1700-talets världsspråk och är mest olikasjälvbiografier tryckta mellan åren 1740-95. En volym är tryckt 1664.

Endast några enstaka böcker har något störrevärde. Här kan nämnas Eugens av Savojenhistoria och marskalkarna Noailles ochCoignys beskrivningar över dåtida fälttåg.En skönlitterär dyrgrip är första upplaganav Oden eller Asarnas utvandring, av CarlGustaf Leopold, tryckt 1790.

Bibliotekets äldsta bok från 1588 är -betecknande nog - en lärobok i matematik.

Många av bibliotekets böcker har mycketvackra ex libris. En har också en inte heltobekant persons namnteckning: Erik Dahl-bergs!

64

Generalen gav andra hälften av sin boksam-ling till det s.k. Fortifikationskontoret, vari-från den lämnats vidare till Krigsarkivet. Därfinns den fortfarande, men tyvärr inte sam-lad. Det är främst olika topografiska skisseroch beskrivningar av Sinclairs fälttåg medden franska armén under åren 1746-76.

Encyklopedier och samlingsverkUtöver redan nämnda verk finns komplettaserier av flera Encyklopedier och samlings-verk, av vilka följande kan nämnas:

• Pierre Larousses Grand dictionnaire…Del I-XXVII, tryckt 1865-78,

• The Encyclopedia Britannica Del I-XXIV, tryckt 1875-88,

• Historiskt lexikon från Rotterdam 1697,av Boyle,

• Krigsvetenskapsakademiens handlingaroch tidskrift samt

• Artilleritidskrift.

Härutöver finns även flera årgångar avKongl Vetenskapsakademiens handlingar,

En antik klenodi modern miljö:Det Sinclairskabokskåpet.

ArtSS bibliotek

65

Artilleri & Luftvärnåminnelse- och inträdestal från Akademinsinstiftande 1739.

Dessa verk är av stort värde för forskare avolika kategorier.

Ett levande bibliotekAllt sedan biblioteket fick sin nuvarandeorganisation har förnyelsen av bokbeståndetvarit ett prioriterat område. Ambitionen ärgivetvis att erbjuda besökaren ett stort ut-bud av artillerilitteratur, svensk som ut-ländsk, men även böcker inom andra äm-nesområden köps in. Eftersom biblioteketär skolans och hela regementets resurs be-höver vitt skilda områden representeras. Detkan handla om allt från pedagogik, psyko-logi, historia, idrott och hälsa, till moderndatalitteratur och böcker om organisations-utveckling.

Vilken service kan biblioteketerbjuda?• Boklån. Det enklaste sättet är naturligt-

vis att låna böckerna direkt på plats i bib-

lioteket. Av naturliga skäl har vi inte allaefterfrågade böcker och då finns det tvåsätt att gå vidare på. Vi har ett utmärktsamarbete med biblioteket på FHS ochpersonalen i Stockholm förser oss oftamed efterfrågad litteratur. Finns inte denönskade boken där kan låntagaren viaKungliga Bibliotekets fjärrlånesystem fåtillgång till ca 200 universitets- ochspecialbiblioteks runt om i landet.

• Databaser. Eftersom aktuell informationär färskvara innebär detta att ny informa-tion ofta publiceras först på Internet. Bib-lioteket abonnerar på ett antal databaser,några med allmän information såsomNationalencyklopedin och Mediearkivet,några med specifik information om artil-leri från Jane´s Company. (Samma förlagsom ger ut tidningen Jane´s DefenceWeekly m.fl.)

• Tidningar. I biblioteket finns även tillgångtill ett antal dagstidningar samt fack-tidskrifter med tyngdpunkt mot militärinformation i allmänhet och artilleri i syn-nerhet.

ArtSS bibliotek; biblio-tekarien själv medintresserad kund, mjArne Åsberg.

66

Vilka framtidsplaner finns?Eftersom biblioteket är präglat av historienfaller det sig naturligt att vara en del i rege-mentets traditionsbevarande arbete. Detunika källmaterialet ger också möjlighet tillstörre delaktighet i undervisningen på sko-lan, eftersom de yngre officerarna då heltnaturligt får ta del av yrkets utveckling un-der 350 år.

Då antalet förband minskat under senare årökar också behovet av samarbete mellan

olika skolor. Därmed är det vår förhoppningatt vid behov kunna försörja Försvarsmakt-ens skolor med aktuell artillerilitteratur.Även möjligheten att ställa vårt material tillförfogande åt forskare och intresserad all-mänhet har diskuterats. Oavsett vilka spårvi väljer att följa är ett specialanpassatbiblioteksdatasystem nästa steg i utveck-lingen. Den stora utmaningen blir då attkombinera unikt historiskt källmaterial medny teknik och nya medier för att nå så mångasom möjligt.

ArtSS bibliotek

Åt-respektive frånsida på Luftvärnsregementets standar.

67


I samband med att Artilleriregementet ochLuftvärnsregementet fick nya standar kon-staterade jag att i de redogörelser som gavsav dessa ceremonier i Artilleri-Tidskrift respArménytt det inte med ett ord framgickatt nu Luftvärnsregementet är traditions-bärare till Kungl Göta Artilleriregemente.Ej heller framgår det av den beskrivningLuftvärnsregemetets hemsida ger avstandaret.

Enligt överintendenten vid SFHM1 LeifTörnqvist gäller följande (se bilder sida 66):

Lejonet på standaret syftar på lejonet istaden Göteborgs vapen och är denvapenbild som fanns i Lv 6 gamlastandar. Traditionsarvet efter A 2 ärmarkerat på standarets yttre sida. I treav hörnen återges luftvärnets vingadeeldrör men i det fjärde (inre) motsva-rande eldrör utan vingar vilket hänsyftarpå A 2. A 2 standar förde i övre inrehörnet det med öppen krona kröntalejonet i riksvapnets s k folkungavapen.

I detta sammanhang vill jag peka på att iGöteborgsguiden står det att Kvibergsmuseum skildrar Göteborgs luftförsvar, vil-ket är fel. Det skildrar militärlivet påKviberg under A 2- och Lv 6- tiden från1895 till flytten av Lv 6 till Halmstad 1994.

För att skildra den militära verksamheten iGöteborgsområdet och därmed artillerietoch A 2 före 1895 föreslår jag, att man ord-nar ett försvarshistoriskt museum i Kron-huset, som då skulle skildra Göteborgs stadshistoria allt från Lödöse fram till idag pa-rallellt med hur dess försvar var och är ord-nat; då i denna historiska miljö, där 1660års riksdag hölls och Carl XI som fyraåringutropades till konung.

Bo Demin

Överingenjör Bo Demin har bl mycket annat varitstandarförare vid Kungl Göta Artilleriregemente,

är numera ryttare till högvaktshästen Zita.

Hur vårdas Kungl GötaArtilleriregementes traditioner?

1 Statens försvarshistoriska muséer

68

Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flygoch rymd kräver kvalificerade kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden.

Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs – inom exempel-vis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi – för att möta utmaningari teknikens absoluta framkant. Och som äger förmågan att omvandla ny kunskap till funktio-nella och nyttiga lösningar för kunder världen över.

Vill du veta mer om Saab och de tekniska utmaningar vi är engagerade i, är du välkommen att besöka oss på www.saab.se

SAAB ÄR ETT AV VÄRLDENS LEDANDE HÖGTEKNOLOGISKA FÖRETAG MED HUVUDSAKLIG VERKSAMHET INOM FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD.INOM SAAB FINNS EN RAD SPETSKOMPETENSER OCH FÖRMÅGAN TILL SYSTEMINTEGRATION.

Teknologi för en värld i ständig förändring.

EGON

69


71


Artilleriklubbens höstmöten

Program (lika vid båda tillfällena)

1800– 1910 Övlt Göran Pettersson, Strategiledningens utvecklingsavdelning,

Övlt Anders Callert och Övlt Dan Brundin,

båda från Armétaktiska kommandots utvecklingsavdelning, redovisar

Artilleri och Luftvärn inför försvarsbeslut 2004

1920– 1950 Frågor och diskussion.

2000 Gemensam middag. Fortsatt diskussion.

Anmälan (gärna skriftligt)

Fästningen, BodenSamling utanför kanslihuset I 19Onsdagen den 27 november

Försvarshögskolan SverigesalenValhallavägen 117, StockholmTisdagen den 26 november

Äldre årgångar av Artilleri-Tidskrift

I Artilleri-Tidskrifts arkiv finns ett flertal bindningar av tidskiftens äldre årgångar.Bindningarna ligger i kortare eller längre serier med enhetliga pärmar och ryggar,

ibland försedda med tidigare innehavares Ex Libris.

Flera av dessa årgångar kan bjudas ut till försäljning,i första hand till institutionella bibliotek, men även till enskilda personer.

Varje årgång betingar ett pris av 20 kr jämte porto.

För ytterligare information – kontakta tidskriftens redaktörse adresser mm sida 72.

senast fredag 22 november tillÖverstelöjtnant Sören MöllerBergsgatan 20 A 76142 NORRTÄLJEE-post [email protected] för middagen 120 kr

senast måndag 25 november tillÖverstelöjtnant Jonny BörjessonNorrlands Artbat, I 19, 0921-68439E-post [email protected] för middagen 80 kr

72

RO

LF &

CO

TRY

CK

ER

I A

B, S

KÖ

VD

E 2

002

ArtilleriklubbenAdress:Artilleriregementet,Att: Övlt Bo Arvidsson681 82 KRISTINEHAMN

Ordförande:Överste Jan-Erik Jakobsson,Lv 6, Box 55301 80 HALMSTADTel: 035–266 30 01

SekreterareÖverstelöjtnant Sören Möller,Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJETel: 0176–145 09.E-post: [email protected]

Medlemsavgifter:Årsavgift 125 krStändigt medlemskap 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas tillArtilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

Artilleri-Tidskriftpostgiro 19 09 19-1

bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:Inom Europa 180 kr per år

Utom Europa 240 kr per år

Lösnummerpriser:

Enkelnummer 70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr

Dubbel-/Temanummer 90 kr

vid köp av minst 10 ex 70 kr

Artilleri-TidskriftTidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av ArtilleriklubbenArtilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad

Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig:Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDETel och fax: 0500–461 761 E-post: [email protected]

Biträdande redaktör:Överstelöjtnant Lenart Gustafsson, ArtSS 681 82 KRISTINEHAMN, tel 0550-355 03E-post: [email protected]

Ekonomichef både i klubben och tidskriften:Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMNTel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: [email protected]

Redaktionskommitté:Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter förArt öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 ochLv övlt Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01

Redaktionsadress:Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden tillekonomichefen enligt ovan.

©2002 Artilleri-TidskriftUtdrag ur tidskriften får göras med angi-vande av källa.

Artilleriklubben

Morgondagens artilleri-system heter APS 07

SE-691 80 Karlskoga, SwedenTel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30Internet: www.boforsdefence.se E-mail: [email protected]

APS 07 är ett eldrörsartillerisystemmed eldkraft som raketartilleri ochsom dessutom medger träff i enenskild byggnad med alla skott –på 60 kilometers skjutavstånd.

MRSI, Multiple Round SimultaneousImpact, är exceptionellt stort för APS07. Mer än 10 skott från samma pjäskan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tackvare många samverkande egenska-per:- Gun-and-Run-förmåga- Stealth-utformning- Pansrat och minskyddat personalut-rymme

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärtlägre än för motsvarande system påmarknaden. Den låga kostnaden ba-serar sig främst på att APS 07 är in-stallerad på ett civilt standardchassi.

Ammunition - 155mm

Self Ar y 39/52 Calibre

T Ar y

T

81mm, 120mm

Naval

Motors and Warheads

Small Arms

RO Defence - providing total systems capability. RO pr

Training, T Support

of services

to armed forces worldwide

RO Defence

Road

Bristol 7RP

United Kingdom

T

+44 (0) 3702

+44 (0) 117 317 3708

in collaboration with

BS KB

TelephoneTT 08 630 1135

Unrivalled Capability

www.baesystems.com

MS

033-0

1

Nr 3 • 2002Artilleri-Tidskrift

Arti

lleri

& L

uft

vä

rn


Artilleri-Tid

skrift Nr 3 • 2002 131 år m

ed A

rtilleri-Tid

skrift

Posttidning BArtilleri-Tidskrift, c/o Bo ArvidssonBjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

FLIR Systems AB, Optronics

P. O. Box 3 � SE-182 11 Danderyd � Sweden

Tel +46 8 753 25 00 � Fax +46 8 731 05 30

E-mail [email protected] � www.flir.com

FLIR Systems Optronics ingår i

FLIR Systems Inc., ett världsledande

företag inom IR-området med verksamhet

inom termografi, övervakning, sikten och

helikoptermonterad spaningsutrustning.

Framtidens eldledningsinstrument …

… nu under utprovning

Ett nytt eldledningsinstrument

utvärderas av FMV och norska

HFK i samarbete.

Ett system levererat av Simrad

Optronics tillsammans med

FLIR Systems och Leica är valt

som enda system på short-list

Systemet omfattar Simrads

LP10 Target Locator med

inbyggd laseravståndsmätare

och elektronisk kompass, FLIR

Systems FTI 3:e generationens

handhållen IR-kamera samt

Leica Gonio-Light goniometer

och stativ.

Systemet möjliggör direkt

positionsbestämning av ett mål

med enbart en knapptryckning,

dag som natt.

För mer information, kontakta

oss på nedanstående adress.

artilleri omslag nr3...morgondagens artilleri-system heter aps 07 se-691 80 karlskoga, sweden te l:...

Documents