lands statistik- och utredningsbyr

SUB behver sina anvndareSUB-dagen 2012 Bjarne Lindstrm1Avslutande ord om betydelsen av SUBs anvndareVilka r SUBs anvndare?

Vilken kunskap efterfrgar de?

Varfr behver SUB sina anvndare?

Vilka r SUBs lndska anvndare?

Regeringen med centralfrvaltning, externa myndigheter, sakkunnigorgan och arbetsgrupper, Lagtingets ledamter och utskott Finansavdelningen, nringsavdelningen, kansliavdelningen, social- och miljavdelningen, utbildnings- och kulturavdelningen, trafikavdelningen, lagberedningen, landskontoren i H:fors och Sthlm, HS, olika Lagtingsutskott, tillvxtrdet, sakkunnigorganfr sjfartsnringen m flDen kommunala sektorn och dess organT ex skoldistrikten, Kommunfrbundet, Mariehamns stad och vriga kommunerBranschorganisationer, det privata nringslivetT ex lands Nringsliv, Fretagarfreningen, Visit land, PAF, bankerna plus en del andra fretagMedia, den bredare allmnheten, freningar och personer med olika specialintressenRadion och tidningarna, fretrdare fr freningslivet och privatpersonerVem efterfrgar vra produkter utanfr land?Internationella media och uttriktad info om landT ex Svenska generalkonsulatet, The International Yearbook, Helsingin Sanomat, bl a SvD och diverse annan internationell press

Myndigheter och organisationer utanfr landT ex Statistikcentralen, Nordiska Ministerrdet, FNs statistical division, EU-kommissionen, Eurostat, Nordic Retail Group, diverse EU-projekt ssom Interreg och liknande

Forskningsfinansierade organ och institutionerT ex Nordregio, Helsingfors Universitet/Ruralia, Statens ekonomiska forskningscentral, Norges Forskningsrd, VrldsbankenVilken kunskap efterfrgas?Exempel p faktafrgor som SUB frvntas ha svaren p Hur mnga ar har land? Hur mnga innevnare har land? Vad r de vanligaste namnen? Hur stora r kommunerna? Vilka flyttar till land? Var studerar ungdomen? Vad lever lnningarna p? Hur ser nringslivet ut? Hur mnga och stora r fretagen? Hur stora r nringsstden? Hur har priserna utvecklats? Hur stor r den offentliga sektorn? Vad kostar kommunernas service? Inkomstfrdelningen mellan knen? Hur hgt belnat r genomsnittshushllet? Hur ser de sociala bidragen ut? lands BNP/capita jmfrt med andra lnder och regioner? lands handel med omvrlden? Miljbelastande utslpp? Hur mycket nederbrd brukar land f? Exempel p beslutsunderlag som SUB frvntas kunna levereraKonjunktur- och arbetsmarknadsversikter, prognoser ver det framtida utbildningsbehovet, arbetslshets- och prisstatistik, analyser av branschutveckling och investeringsmnster, nyfretagandet, sjfartens ekonomiska betydelse, kommunernas skattekraft, befolkningsprognoser och analyser av den demografiska utvecklingen och flyttningsrrelsen, utvrderingar av EU-program, partisympatiunderskningar, enktunderskningar av lnningarnas konsumtion, fritidsvanor och syn p den offentliga servicenExempel p forskningsinriktade aktiviteter dr SUBs kompetens efterfrgas Makroekonomiska effektanalyser av klimatpolitik och ndrade EU-regler, modellbaserade scenariostudier av utvecklingsekonomier, analyser av transportinfrastrukturen i stersjregionen, utvrderingar av EU-program utanfr land, bedmning av anskningar till nationella forskningsrd, produktion av nordiska samarbetsprogram, forskning om tillvxtfrmjande tgrder och den regionala nivns roll, nordiska jmfrande analyser, frelsningar och presentationer p internationella forskarseminarier och statistikkonferenser 5

SUB behver sina anvndare!

Samspelet med SUBs mnga och krvande anvndare r avgrande fr:

Vr samhllsrelevans Anpassning av vra produkter till kunskapsbehovet ute i samhlletVra sakkunskaper Aktuell samhllsutvecklingen inom olika sak- och politikomrdenVr kompetensutveckling Nya utmaningar och krav frn bestllarnaVr effektivitet Bestllarnas budgetrestriktioner, anbudskonkurrensVra finansiella resurser Den viktiga balansen mellan fast budget och projektfinansieringVr arbetsmotivation Aktiva anvndare som efterfrgar vra kunskaper och produkter avgrande fr arbetsmotivationen och arbetsgldjen inom SUB