att komma sig - · pdf fileoshe understands me, but she’s trained for that. she is...

63
Att komma sig o Hvad er som hjelper mennesker med alvorlige psykiske problemer? o Dagsenterkonferansen Oslo 2017 11 13 o Alain Topor o [email protected]

Upload: lamthu

Post on 01-Feb-2018

219 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Att komma sig

o Hvad er som hjelper mennesker med alvorlige psykiske problemer?

o  Dagsenterkonferansen Oslo 2017 11 13

o  Alain Topor o  [email protected]

Att komma sig

o Ett sammanträffande

o Materiella förhållande

o  Individen Andra

o Mening/förklaring

Recoverys många begrepp

o Hopp o  Respekt o  Bekräftelse o  Tillit

Recoverys många begrepp

o Vackra ord o Men väldigt individfokuserade o Att komma sig är en process, en kamp, där

individen spelar en central roll o Men inte bara han/hon o Att komma sig är även en social process

Ord och kontext

o  Livsvillkor o  Ekonomi o  Bostad

o  Relationer o  Familj o Vänner o Andra brukare o  Professionella

o  Relationer o  Lätt att säga o Men inte lika lätt att skapa o Helst i en kontext som motarbetar

relationsskapandet

Misstro - tillit o  o  En växande misstro mellan statliga

myndigheter och lokala o Mellan lokala ledningar och

verksamhetsledningar o Mellan verksamheterna ledning och deras

medarbetare o Mellan personal och brukarna

Misstro - tillit

o Misstrons verktyg/styrningsmekanismer

o Nationella rättningslinjer o  Evidensbaserade metoder o Diagnos och skattningar o  Packelösningar o  Schemabundna metoder o Dokumentation

Misstro - tillit

o  Samtidigt retorik om

o  Brukarmedverkan o  Individualiserade insatser o  Respekt för praktikens kunskap

Misstro - tillit

o Resultat

o Personalen får allt svårare att leva upp till den kunskap som de får under sina studier om o Relationernas betydelse o Om betydelsen att lyssna, bekräfta och respektera personen o Om att arbets med brukarinflytande o Tid – stress – känslan av otillräcklighet

Misstro - tillit o Om det ändå var det effektivt…

o Vittnesmål om att administrationen tar allt mer tid från att vara tillsammans med brukarna o Inga bevis på att detta arbetssätt skulle vara mer effektivt/bättre för brukarna.

Psykiatrin – en medicinsk specialitet?

o The steady improvement in clinical services and rolling out of research evidence has given an impression of substantial progress in psychiatry. o This impression may have obscured the real rate of recent scientific advances. It can be questioned whether the past 30 years have witnessed any scientific discoveries that have led to major improvements of practice.

o Priebe, Burns & Craig, 2013

Psykiatrin – en medicinsk specialitet?

o Even the hardest sceptic must acknowledge the abundant evidence of the importance of personal relationships in shaping both cause and cure of disorders.

o Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013)

o One possible alternative paradigm is a social one.

o  Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013)

Psykiatrin – en medicinsk specialitet?

o A social paradigm requires research to study what happens between people rather than what is wrong with an individual wholly detached from a social context.

o  Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013)

Träffpunkterna

o  En studie i Agder. Larsen/Topor (2017) o A place for the heart

o Komma och gå när man ville o Göra det du vill. När du vill det o  Finnas till. Finnas till bland andra o Andra som kan sakna dig och bry sig om dig

Träffpunkterna

o  Fyra metaforer

o  Som ett hem (utöver ens hem) o  Som en familj (istället för eller utöver= o  Som en landningsbana (utan krav på prestation) o  Som en trampolin (hur man hoppar beror på hur

man landar)

o  Effektivitet? o  ”Jag skulle inte leva idag om inte denna plats

hade funnits”…

o Hot? o Växande krav på målinriktade insatser.

Tidsbegränsade insatser och närvaro på träffpunkter. Dokumentation och värderingsschema

Regulering som total institution

o Goffman (1961) Total institution

o  En plats med två skilda grupper. Personal och patienter. Personalen arbetar efter en rationell plan som organiserar och kontrollerar patienternas liv.

o  För deras bästa o  Institutionsskador

o  Samhandling på allvar o mellan människor med psykiska problem och

professionella

Vändpunkter – före, under & efter

Wood shedding

o  Utifrån händer ”ingenting” o  Inifrån en ömtålig process

o  Att dra sig tillbaka till vedboden o  Gå genom vad man har varit med om o  Vad som är förändrad med en själv o  Vad som är förändrad i ens omgivning o  Inventera resurser o  Planera förändring

Vändpunkter – före, under & efter

Vändpunkt

o  Vändpunkten uppåt börjar ofta neråt o  Nu skall ett steg tas – osäkerhet. o  ”Återfallsspöket”

o  Utifrån ett återfall – ett ingripande o  Som avbryter processen o  Inifrån – en ökad följsamhet och vaksamhet o  Som följer processen

Vändpunkter – före, under & efter

Bergsbestigningen

o  Säkra varje steg uppåt eller krav på att hoppa upp jämfota?

o  Alla glada, men…

o  många förändringar och nya krav från omgivningen…

o  samtidigt

o  Risk för överkrav och ”återfall”

Att komma sig

o Ett sammanträffande

o Materiella förhållande

o  Individen Andra

o Mening/förklaring

att komma sig

o Brukarnas erfarenheter

o  Knep och knåp / Hanteringsstrategier §  Försöka förstå §  Ökad aktivitetsnivå §  Sänkt aktivitetsnivå §  Självinstruktioner §  Undvika negativa situationer och individer

att komma sig

o Brukarnas erfarenheter o Hantering som symptom o När ett sätt att hantera ett problem uppfattas

som symptom av omgivningen

o  Symptom som hantering o När brukaren producerar symptom för att uppnå

viktiga mål

Adjusting the dose o  Tomas made a decision to completely stop taking

antipsychotics. The reason for this was that the adverse effects were difficult to manage, especially the psychological adverse effects. He felt that he became “stupid”.

o  The ultimate reason, however, for Tomas’s decision to stop taking any medicine, was that he did not accept that he was mentally disturbed, and believed his perceptions of reality were real.

Adjusting the dose

o  Helena used to skip taking her medications at certain times. She noticed no difference if she skipped a few doses, but was anxious that no one would find out that she was “careless” sometimes.

o 

o  “Then I was careless last night, I did not bother to, and I did not take the dose this morning too but I know that the psychiatric staff do not like me to adjust my medicine.”

Argumentation and negotiation

o  Erling had acquired a good knowledge about the positive and adverse effects of psychotropic drugs. He also took daily notes about the effects of the drug he was treated with.

o  This put him in a position from which he could negotiate his medication with psychiatrists.

o 

Argumentation and negotiation

o  “She was against withdrawing Zyprexa and going over to Risperdal, but then I had five arguments, and said I had read in the product information that there were adverse effects such as hypertension, prostate enlargement, pain and dyslipidemia. And then she gave in.”

Action strategies

o  Mary was so affected by her medications that she would not be able to work if she took the drugs as prescribed.

o  “They are so strong so I set the alarm clock to half past three in the morning, take the medicine and go back to sleep. Then I wake up at half past seven and get up. If I had taken them at half past seven, as prescribed, my work mates would think that I was drunk when I came to work.“

Att komma sig

o Ett sammanträffande

o Materiella förhållande

o  Individen Andra

o Mening/förklaring

att komma sig

o Andra

o  Anhöriga och vänner o  Andra brukare o  Professionella o  Hundar

Drontens utslag

Utfall när det gäller allvarliga psykiska problem

En mer positiv relation förutsäger konsekvent

bättre utfall både vid korta och långa uppföljningar…

Den terapeutiska relationen kan pålitligt förutsäga hur det kommer att gå för patienterna i vanlig psykiatrisk vård.

(McCabe, R. & Priebe,. 2004)

Allians; positiv effekt för…

•  … hur det går för personer med allvarliga psykiska problem

•  Minskning av symptom •  Ökad funktionsnivå •  Förbättrad social förmåga •  Bättre livskvalitet •  Bättre följsamhet till läkemedelsordination •  Mer nöjda med vården

(De Leeuw 2012)

Hjälpande professionella relationer 1 o  Formell kompetens och ställning

o Accepterar/ej stigmatiserande o Våga ta upp saker som man inte vågar med

vänner o Har makt att förmedla resurser och kontakter o  Besitter kunskap, har en specifik kompetens

och erfarenhet o  Tystnadsplikt

Hjälpande professionella relationer 1

o She understands me, but she’s trained for that. She is trained to be a nurse, she’s trained in psychiatry. That’s how she has the kind of knowledge that an ordinary person in working life doesn’t have.

o Topor et al, 2006

Hjälpande professionella möten 2.

o Den professionelle ska förmedla:

o  ‘Kindness’ and ‘hopefulness’ (Laugharne et al. 2011)

o  ‘Genuine interest and understanding’ och vara ‘Nice and pleasant’ (Borg & Kristiansen 2004)

Hjälpande professionella möten 2.

Den professionelle skall vara: o ‘nice, friendly, kind, humane, attentive, obliging, helpful, patient, genuinely interested and genuinely involved’ (Denhov & Topor 2012). o 

o Och se brukaren… ”as an ordinary human being” (Tidefors & Olin 2011).

Hjälpande professionella relationer 2

o  Regelbrott

o  Att göra mer än o  eller o  någonting helt annat o  än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av

personal.

En annan bild

o Veronika

o Hon är trevlig och snäll

o  Snäll!

o Vad är det før professionalitet?

De professionellas bidrag

o  Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkat och har därhemma. Sådana små grejer…

o  Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaka idag

o De professionellas bidrag

o Vardagliga handlingar/”små saker” med stor effekt

o I en icke vardaglig situation o I en icke vardaglig relation

o De professionellas bidrag

o Inte för alla

o En orättvisa

o De professionellas bidrag

” Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för mig är att han höll ut med mig så många år. (…)

Han utnyttjade inte de små knepen som många terapeuter använder sig av när de byter jobb – att göra sig kvitt patienterna.”

o De professionellas bidrag

” Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. Om han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på flyttlasset.

Hela tiden markerade han att han hade tid för mig. (…) Och det var väldigt tryggt. ”

o De professionellas bidrag

o Utifrån den professionelles behov/lust o Har sett något hos brukaren o Beredd att ta en risk för det o Emotionellt laddat o Tycker om brukaren

De professionellas bidrag

o  Då fick jag komma till en arbetsförmedlare. Vi började snacka om jobb, men ganska snabbt så satt jag där och beskrev vad jag upplevde.

o  Och den personen var intresserad, lyssnade och inte bara lyssnade, utan kunde ställa frågor också. Så att när jag hade berättat någonting så var det någonting i det som jag hade berättat, som hon frågade om

De professionellas bidrag

o Därmed kände jag att det fanns intresse för det. Och jag såg fram emot våra träffar. Jag kunde tänka att jag får inte ta livet av mig, för att jag måste träffa henne för att vi skall fortsätta att språka.

o  Jag kände att hon inte var likgiltig. Egentligen skulle vi prata jobb, men inte gjorde vi det.

De professionellas bidrag

o Och så fick det ta sin tid. Vi satt inte sådär snävt inbokade, jo tiden jag skulle vara där, men sedan fick det ta sin tid litegrann. Att känna det var oerhörd värdefullt.

o Hon fick höra mycket, men hon stod ut med att lyssna och vara intresserad och tyckte att det fanns någonting som gav henne något tillbaka.

o De professionellas bidrag

o Utvald o Att ha ett värde o Ömsesidighet o ”Som kompis” o En annan professionalitet

De professionellas bidrag

o  Laugharne et al. (2011): o  helping professionals go ‘beyond expertise’ (p. 7) o  ‘beyond their professional responsibilities’ (p. 7) o  ‘beyond professional duties’ (p. 8).

De professionellas bidrag

o  Borg & Kristiansen (2004): o  ‘go beyond their professional role’ (p. 501). o  ‘stretch the boundaries of what is considered the

“professional” role’ (p. 493) o  ‘on the edge of what is typically considered as

‘professional conduct’ (p. 499).

De professionellas bidrag

o  Ware, Tugenberg & Dickey’s study (2004) o  ’willingness to go out of their way to be helpful’ o  ‘suspending briefly, the constraints of formal

client–practitioner roles’ o  “going above and ‘beyond the call of duty’ (p.

556).

De professionellas bidrag

o  Topor et al. (2006) o  ‘above and beyond the job description’ (p. 29) o  ‘professionals [who] did not do what was expected

of them’ (p. 31).

o  Denhov & Topor (2012) o  ‘willing to bend the rules’ (p. 6) o  ‘that there is a definite, if somewhat flexible,

boundary to the private domain’ (p. 5).

o Olika professionalitet?

Som distans Som närhet Tid Given Förhandlingsbar Rum Bestämt Öppet Jag Neutralt Tydligt Relation Ensidig Ömsesidig

Litteratur i urval

o  Andersson, G., Bülow, P., Denhov, A. & Topor, A. (2016). Från patient till person – Om allvarliga psykiska problem, Vardag, vård och stöd, Lund: Studentlitteratur.

o  Larsen, I.B. & Topor, A. (2017). A place for the heart: A journey in the post-asylum landscape. Metaphors and materiality. Health Place. 45:145-151. doi: 10.1016/j.healthplace.2017.03.015

o  Davidson, L., Shahar, G., Staeheli Lawless, M., Sells, D. & Tondora, J. (2006). Play, pleasure, and other positive life events: “Non-specific” factors in recovery from mental illness? Psychiatry, 69, 151-163.

o  Priebe, S. (2015). The political mission of psychiatry, World Psychiatry, 14, 1.

Litteratur i urval

o  Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013) The future of academic psychiatry may be social, The British Journal of Psychiatry, 202: 319-320.

o  Ljungberg, A., Denhov, A. & Topor, A. (2015).The Art of Helpful Relationships with Professionals: A Meta-ethnography of the Perspective of Persons with Severe Mental Illness, Psychiatric Quarterly, 86(4):471-495. doi: 10.1007/s11126-015-9347-5

o  Ljungberg, A., Denhov, A. & Topor, A. (2015). Non-helpful relationships with professionals – a literature review of the perspective of persons with severe mental illness, Journal of Mental Health, DOI: 10.3109/09638237.2015.1101427

Litteratur i urval o  Topor, A. & Denhov, A. (2015). Going beyond – Users’ experiences of

helpful professionals. Psychosis, 7 (3), 228–236, http://dx.doi:10.1080/17522439.2014.956784

o  Topor, A., Ljungqvist, I., Bohman, L., Malmborg, A. & Quijote, J. (2015). Pengar, vänner och psykiska problem - Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa - en insatsstudie i ”Supported Socialization”. Blekinge kompetenscentrum: Rapport 2015:2.

o  Topor, A. & Ljungberg, A. (2016). “Everything is so relaxed and personal” – The construction of helpful relationships in individual placement and support, American Journal of Psychiatric Rehabilitation, 19:4, 275-293. http://dx.doi.org/10.1080/15487768.2016.1255276

o  Topor, A. & Ljungqvist, I. (2017). Money, Social Relationships and the Sense of Self: The Consequences of an Improved Financial Situation for Persons Suffering from Serious Mental Illness, Community Mental Health Journal, Volume 53, Issue 7, pp 823–831.