att skapa en motståndare - diva...

42
Att skapa en motståndare Bruket av negativ valretorik inför riksdagsvalet 2014 Daniel Bylund Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: VT 2015 Handledare: Mika Hietanen Examinator: Louise Nilsson Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik

Upload: others

Post on 24-May-2020

5 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

Att skapa en motståndare Bruket av negativ valretorik inför riksdagsvalet 2014

Daniel Bylund Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: VT 2015 Handledare: Mika Hietanen Examinator: Louise Nilsson Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik

Page 2: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  1

Innehållsförteckning  1. Inledning ............................................................................................................................... 3

1.2 Syfte och frågeställning ............................................................................................................... 3 1.3 Material och avgränsning ........................................................................................................... 4 1.4 Tidigare forskning ....................................................................................................................... 5 1.5 Teori och metod ........................................................................................................................... 7

1.5.1 Topiker ................................................................................................................................... 7 1.5.2 Argumentationsanalys ............................................................................................................ 8 1.5.3 Stilanalys ................................................................................................................................ 9 1.5.4 Visuell retorik ...................................................................................................................... 10

1.6 Tillvägagångssätt och avgränsningar ...................................................................................... 11 2. Analys 1: De nio affischerna .............................................................................................. 12

2.1 Allmänna topiker ....................................................................................................................... 12 2.1.1 Skillnad som topik ............................................................................................................... 12 2.1.2 Motsats som topik ................................................................................................................ 13 2.1.3 Konsekvenser som topik ...................................................................................................... 13 2.1.4 Det möjliga och omöjliga som topik .................................................................................... 13 2.1.5 Framtida fakta som topik ..................................................................................................... 14

2.2 Särskilda topiker ....................................................................................................................... 14 2.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik ...................................................................................... 14

2.3 Argumentationsanalys .............................................................................................................. 15 2.3.1 Argumentationsanalys .......................................................................................................... 15 2.3.2 Argumentationssituation ...................................................................................................... 15 2.3.3 Konfrontationsfasen ............................................................................................................. 16 2.3.4 Inledningsfasen .................................................................................................................... 16 2.3.5 Argumentationsfasen ........................................................................................................... 17

2.4 Argumentationsstruktur ........................................................................................................... 18 2.5 Evaluering av argumentationen ............................................................................................... 20

2.5.1 RAT-triangel ........................................................................................................................ 20 2.5.2 Helhetsomdöme av argumentationen ................................................................................... 21

2.6 Stilanalys .................................................................................................................................... 22 2.6.1 Allitteration .......................................................................................................................... 22 2.6.2 Ironi ...................................................................................................................................... 22 2.6.3 Anglicismer .......................................................................................................................... 23

2.7 Sammanfattning av analys 1 .................................................................................................... 24 3. Analys 2: Reklamfilmen, ”tårtattacken” ......................................................................... 26

3.1 Allmänna topiker ....................................................................................................................... 26 3.1.1 Skillnad som topik ............................................................................................................... 26 3.1.2 Mer eller mindre som topik .................................................................................................. 26

3.2 Särskilda topiker ....................................................................................................................... 27 3.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik ...................................................................................... 27

3.3 Visuell retorik ............................................................................................................................ 27 3.3.1 Denotativ analys ................................................................................................................... 27 3.3.2 Konnotativ analys ................................................................................................................ 28

3.4 Sammanfattning av analys 2 .................................................................................................... 28 4. Analys 3: Reklamaffisch, ”Thailandsresan” .................................................................... 30

4.1 Allmänna topiker ....................................................................................................................... 30 4.1.1 Plats som topik ..................................................................................................................... 30 4.1.2 Skillnad som topik ............................................................................................................... 30 4.1.3 Det möjliga och omöjlig som topik ..................................................................................... 31 4.1.4 Framtida fakta som topik ..................................................................................................... 31

Page 3: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  2

4.2 Särskilda topiker ....................................................................................................................... 31 4.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik ...................................................................................... 31

4.3 Visuell retorik ............................................................................................................................ 32 4.3.1 Denotativ analys ................................................................................................................... 32 4.3.2 Konnotativ analys ................................................................................................................ 32

4.4 Sammanfattning av analys 3 .................................................................................................... 33 5. Avslutande diskussion ........................................................................................................ 34 6. Sammanfattning ................................................................................................................. 36

Käll- och litteraturförteckning .............................................................................................. 37 Bilaga ....................................................................................................................................... 40

Page 4: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  3

1. Inledning Vad är det viktigaste för dig när du ska göra ett val? Vi gör ju val hela tiden, varje dag, vissa

viktigare än andra, vissa instinktivt och andra med eftertanke. Valet av parti faller under det

senare alternativet, ett val som görs efter en längre tid och ett stort informationsutbyte. Oav-

sett vilken form politisk information tar används ett politiskt språk, och alltid med ett syfte.1

De vill övertyga, och övertyga kan de politiska partierna göra i sina valkampanjer. Så varför

finns det då valkampanjer som målar upp en negativ bild av sin motståndare? Som beskyller

och svartmålar deras politik istället för att presentera den egna politiken? Blir vi väljare mer

övertygade genom att motståndaren svartmålas än att vi faktiskt vet vilken politik vi röstar

på? Frågorna är många och de är viktiga. Valet 2014 har kallats supervalåret men det är också

året då flera valkampanjer med negativ valretorik inom den svenska valrörelsen fick stor

uppmärksamhet.

För att undersöka bruket av negativ valretorik har jag valt ut tre valkampanjer som an-

vänder negativ valretorik som analysobjekt i denna undersökning. Det som gör att dessa kam-

panjer står ut i mängden är sättet de utformats på, med ett fokus på att använda och svartmåla

motståndarnas politik. Reklamkampanjerna har en tydlig motståndare och tanken är att visa

väljarna att de val de gör den 14 september 2014 får konkreta konsekvenser. Reklamen ger

betraktaren en rad exempel på hur saker och ting kommer att förändras, om det blir ett rege-

ringsskifte. I det här fallet vad som väntar om de rödgröna får bilda regering.

Ur ett retoriskt perspektiv är valkampanjerna intressanta att studera utifrån hur den

språkliga utformningen används för att övertyga. Anders Sigrell menar ”att vi bör uppmärk-

samma vad språket gör med oss, vad vi gör med språket”.2 Genom att analysera valkam-

panjerna kommer vi få en ökad förståelse av hur den negativ valretoriken utformats i valkam-

panjerna och vilken roll den negativa valretoriken har för övertygandet.

1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en retorisk

strategi. För att belysa detta kommer en rad metoder att användas för att analysera materialet,

och tanken är att dessa metoder skall visa hur den negativa valretoriken utformats och hur den

fungerar i valkampanjerna. De analysobjekt som valts är både relevant och intressant, när

                                                                                                               1 Håkan Bodström, ”Retorik: Politik är mer än ord”, Dagens Nyheter 22/8 2014, http://www.dn.se/ledare/signerat/retorik-politik-ar-mer-an-ord/ (2015-04-26). 2 Anders Sigrell, ”Retorisk analys: ironi, presuppositioner och metonymier”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik Mehrens, Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014, s. 120.

Page 5: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  4

negativ valretorik blivit en alltmer accepterade valmetod i den svenska valrörelsen. För att

uppfylla syftet med denna uppsats kommer följande frågeställningar att besvaras.

1. Hur ser den negativa valretoriken ut i valkampanjerna 2014?

2. Hur fungerar bruket av negativ valretorik i valkampanjerna?

1.3 Material och avgränsning De material som ligger till grund för denna uppsats har valts ut för att de tydligt uttrycker Nya

moderaternas bruk av negativ valretorik. Samtliga kampanjer lanserades under sommaren

2014, mot slutet av valrörelsen. Nya moderaterna Stockholm står bakom två av kampanjerna

medan den tredje kommer från Alliansen. Jag har valt valkampanjer från både Nya modera-

terna och Alliansen för att visa att det inte är någon enskild händelse, utan att de använder

negativ valretorik i flera valkampanjer.

Den första valkampanjen är en reklamfilm från Alliansen, som premiärvisades i TV4

den 21 juli 2014. Reklamfilmen är 30 sekunder lång, och producerades av reklambyrån M &

C Saatchi i Stockholm.3 Reklamen kretsar kring en tårta, som till ena hälften är en jord-

gubbstårta och till andra hälften är en smörgåstårta. Syftet med reklamfilmen är att på ett un-

derhållande sätt visa vilka samarbetsproblem de rödgröna har, som fortfarande inte är överens

om vilken politik de vill gå till val med, eller hur den skall finansieras.

Den andra valkampanjen är en serie valaffischer från Nya moderaterna i Stockholms

län, som lanserades den 18 augusti 2014. Valkampanjen består utav nio olika affischer, pro-

ducerad av reklambyrån Honesty i Stockholm.4 Varje affisch har ett påstående i fetstilt text

samt en gemensam text under själva påståendet som lyder, ”om de rödgröna får bestämma

kan vi säga ajöss till många bra saker. Rösta på Nya moderaterna om du […]”. Kampanjen de

nio affischerna kostade 24 miljoner kronor, vilket kan sättas i relation till hela budgeten för

valkampanjen 2014, som låg på 55 miljoner kronor för Stockholms län. På Nya moderaternas

webbplats förklarar de själva syftet med affischerna enligt följande:

Kampanjen syftar till att ta fasta på detta. Rakt och tydligt vill vi väcka samtal och debatt om vad som

kan bli möjligt med en röst på Moderaterna och Alliansen och vad som riskeras med ett rödgrönt alter-

nativ. Detta med fokus på frågor som rör jobben, utvecklingen och framtiden i Stockholmsregionen.5

                                                                                                               3 Andreas Rågsjö Thorell, ”Socialdemokraterna om tårtattacken”, (2014-07-22) http://www.resume.se/nyheter/reklam/2014/07/22/socialdemokraterna-om-tartattacken-/ (2015-03-25). 4 Nya moderaterna.se, ”Stockholmsmoderater presenterar valkampanj” (2014-08-14) http://moderaterna.net/blog/2014/08/14/stockholmsmoderaterna-presenterar-valkampanj/ (2015-03-29). 5 Ibid.

Page 6: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  5

Den tredje valkampanjen är en valaffisch från Nya moderaterna som lanserades den 12 sep-

tember 2014, endast två dagar innan riksdagsvalet 2014. Reklamaffischen ingår i en större

kampanj om skattehöjningar som Nya moderaterna drivit under hela valet. Valkampanjen

syftar till att visa hur enskilda skattehöjningar kommer att påverka stockholmarnas privateko-

nomi. Det är därför Nya moderaterna använder Stockholmsskatten.se, på affischen. En sida

där privatpersoner kan gå in och uppge sina utgifter för att se hur stor skillnad eventuella skat-

tehöjningar har på deras privatekonomi.6 Själva innehållet i affischen visar en familj på en

öde strand, någonstans i Thailand, med texten, ”Med Miljöpartiet blir Thailandsresan 2000 kr

dyrare för en familj”.

1.4 Tidigare forskning Den tidigare forskningen kring begreppet negativ valretorik har i de nordiska länderna fokuse-

rat kring vilken roll den negativa valretoriken har för utformandet av valkampanjer och dess

funktion för väljarna. Två utgångpunkter som är intressanta att ta hänsyn till i denna studie,

och en av orsakerna till att jag valt att avgränsa mig just till de nordiska länderna. Vidare lig-

ger den negativa valretoriken i Norden långt ifrån den i presidentvalen i till exempel Förenta

Staterna, som utmärks av en högre grad av personangrepp än fokus på sakfrågor. I de nor-

diska länderna tenderar kampanjerna med negativ valretorik använda en svartmålning av mot-

ståndaren som baseras på sakfrågor och inte på personangrepp.7

Niklas Håkansson dissertation, ”Valretorik – om politiskt språk i partipropagandan”,

definierar begreppet negativ valretorik enligt följande:

Dels genom att beskriva problem och fokusera på vad man anser vara brister i samhället, och dels ge-

nom att utmåla de politiska motståndarna som syndabockar för det som är och har varit, och som hot in-

för vad som komma skall.8

Håkansson diskuterar vidare hur det politiska språket har förändrats. Undersökningen koncen-

treras till formegenskaperna, alltså hur partierna framställer sina budskap och inte vilket

sakinnehåll som presenteras. Ett av Håkanssons antagande är att valretoriken är föränderlig,

                                                                                                               6 Pär Ulrich, ”Därför anklagas moderaterna för överklassfasoner”, Nyheter 24 12/9 2014, http://nyheter24.se/maktkamp24/777190-darfor-anklagas-moderaterna-for-overklassfasoner (2015-04-11). 7 Lena Lid Falkman, ”Sakfrågor i fokus, men inga visioner”, Svenska Dagbladet 14/9 2014, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sakfragor-i-fokus-men-inga-visioner_3914432.svd (2015-03-20). 8 Niklas Håkansson, Valretorik: Om politiskt språk i partipropagandan, (diss.), Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen 1999, s. 79.

Page 7: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  6

där symbolpolitik, imagemakeri, ytliga formuleringar och negativ information har blivit ett

sätt att vinna väljare. Att valretoriken förändras beror delvis på medialiseringen, som fått den

politiska debatten att utarmas på grund av dess negativa ton. Det politiska språket har i sin tur

anpassat sig till medialiseringen, som fått till följd att debatten drivs av ett fåtal, enkla kon-

fliktfrågor. Detta har lett till en kortsiktig opinionspolitik och popularitetsjakt istället för en

resultatpolitik och sakdebatt, skriver Håkansson.9

Karl Herttings kandidatuppsats, ”Politisk pajkastning – en studie kring negativ valre-

torik i svenska valkampanjer”, undersöker negativ valretorik i slutdebatter under den svenska

valrörelsen.10 Denna uppsats presenterar en relevant hypotes för min studie. En hypotes av

Catherine de Vries gör gällande att ”stora och etablerade partier i huvudsak är mindre be-

nägna att använda negativ valretorik i en valkampanj”. Detta beror på Partistorlekshypotesen,

som definieras av att partier med många parlamentsplatser är mindre benägna att använda

negativ valretorik. Hertting själv presenterar en slutsats som fastslår att framgång i opinions-

undersökningar skapar en högre grad av negativism, för att med hans egna ord förklara detta

samband; ”framgång föder negativism”.11

Orla Vigsö dissertation, ”Valretorik i text och bild – en studie i 2002 års svenska

valaffischer”, framför flera intressanta aspekter kring valaffischernas påverkan i valkam-

panjer.12 För det första att affisch-formatet kräver korta formuleringar vilket ställer höga krav

på underförståddheter. Vigsö menar att desto kortare texter desto högre förkunskaper för att

mottagaren skall uppfatta sändarens budskap. Han menar vidare att affischerna i sig har en

röstsamlande funktion mot dem som redan är påläst om partiet. Att affischerna de facto vän-

der sig till de osäkra inom de egna leden, med andra ord tidigare väljare som möjligen tvekar

inför valet av parti. Funktionen är således mobiliserande, och appellerar till att få dessa väljare

att vilja rösta på partiet igen.

Det som skiljer min uppsats från de ovan nämnda är för det första att jag väljer att se

den negativa valretoriken som en retorisk strategi. För det andra att jag undersöker vilka andra

strategier som används och förstärker den negativa valretoriken. För att komma fram till vilka

dessa strategier är, kommer jag analysera mitt material utifrån ett antal metoder. Genom att

undersöka de strategiska val som görs i valkampanjer med negativ valretorik kan jag uttala

mig om vilken roll den negativ valretorik har som strategi för att skapa övertygande.                                                                                                                9 Ibid, s. 22. 10 Karl Hertting, Politisk pajkastning – en studie kring negativ valretorik i svenska valkampanjer, C-uppsats framlagd vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 2010. 11 Ibid, s. 26. 12 Orla Vigsö, Valretorik i text och bild – en studie i 2002 års svenska valaffischer, (diss.) Uppsala: Uppsala universitet 2004.

Page 8: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  7

1.5 Teori och metod Materialet i denna studie inbjuder till att flera olika analyser används och jag har därför valt

att anpassa hur jag använder metoderna efter materialet. Det blir därför naturligt att vissa me-

toder används mer än andra och att avgränsningen bero på vad som är relevant för uppsatsens

syfte. De metoder som valts är topikanalys som syftar till att se vilka utgångspunkter argu-

menten tar i valkampanjerna. Argumentationsanalysen fokuserar dels på hur argumenten

byggs upp och dels på vilken meningsskiljaktighet valkampanjen kretsar kring. Stilanalysen

ger en bild av den språkliga utformningen. Den visuella retoriken kretsar kring hur den ver-

bala och icke-verbala kommunikationen samverkar för att övertyga mottagaren.

1.5.1 Topiker Topikanalysen i denna undersökning tar avstamp i Walter Josts definition av topikbegreppet,

som bygger på Aristoteles förståelse av grekiskans topoi.

Topics are “places” the rhetor turns to-or, less metaphorically, ideas, terms, formulas, phrases, proposi-

tions, argument forms, and so on that the rhetor turns to—to discover what to say on a given matter.13

Topoi är ”platser” som en talare kan använda för att finna sitt stoff, utgångspunkter eller det

som är övertygande i en specifik situation.14 Topiker är ett praktiskt verktyg som enligt Jost är

hjärtat av inventio. De kan vara bestämda formler, som enskilda ord, meningar till hela passa-

ger i texten.15 Patrik Mehrens skriver i Retorisk kritik, att trots den stora oenigheten som om-

gärdat topikbegreppet går det att urskilja en standardiserad förståelse av den aristoteliska för-

ståelsen av topikbegreppet.16 Mehrens skriver vidare att Jost är representativ för just denna

förståelse med anledning av hans indelning av retoriska topoi i formmässiga, innehållsliga

och materiella topoi.17 Kategoriseringen ser ut på följande vis:

1. Koinoi topoi är allmänna topiker, som enligt Jost klassas som formella topiker. Här

ingår Aristoteles 28 olika argumentationsformer, några exempel är topiker som defi-

nition, orsak, omständighet, likhet, motsats och del/helhet.

                                                                                                               13 Jost, Walter, ”Teaching the Topics. Character, Rhetoric, and Liberal Education”, Rhetoric Society Quarterly vol. 21, 1991:1, s. 1-16, s. 3. s. 3. 14 Ibid, s. 3. 15 Ibid. 16 Patrik Mehrens, "Fettkriget – en topikanalys”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik Mehrens, Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014, s. 70. 17 Ibid, s. 71.  

Page 9: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  8

2. Koina är allmänna topiker som enligt Jost är materiella topiker. I denna grupp finns

topiker som mer/mindre, möjligt/omöjligt, förflutna/framtida fakta samt premisser

som kan appliceras i samtliga av dessa tre retoriska genrer, därför att topiker är all-

männa.

3. Eide är särskilda topiker och klassas enligt Jost som materiella topiker. Dessa topiker

är typiska för genre eller ämne, och innefattar topiker som är genrespecifika platser,

exempelvis nytta, motiv, lagar.

För Jost är topiker en obegränsad verbal resurs, vars syfte är att finna allt som är relevant,

omtvistat och övertygande i en given situationen.18 De allmänna topikerna är allmängiltiga

och applicerbara på de flesta objekt medan de särskilda topikerna har en stark koppling till

situationen. Vidare menar Jost att de flesta studier om indelningen av topiker fastslår att det

finns två huvudtyper, de materiella och de formella topikerna. De materiella topikerna ger

uttryck för eller skapar frågor och olika garanter medan de formella beskriver formen av ar-

gument, och är således ett medel för att skapa material.19

1.5.2 Argumentationsanalys I denna uppsats genomförs en begränsad argumentationsanalys utifrån Frans H. van Eemeren

och Rob Grootendorst pragma-dialektik. Den pragma-dialektiska analysen ligger till grund för

uppsatsen dels för att den beaktar argumentens kvalitet och dels för att metoden är flexibel.

Jag kan således välja vilka delar av metoden som är relevant för min uppsats syfte, och an-

vända dessa för att kritiskt värdera argumentationen.20 De delar som valts bort heter argu-

mentsschema och strategisk manövrering. Fokus ligger istället på argumentationssituationen,

argumentationsfaser, deltagarroller och argumentationsstrukturen. Med dessa fyra steg kan jag

undersöka och värdera argumentationen kritiskt samt identifiera var meningsskiljaktigheten

ligger i valkampanjen.21 De bör uppmärksammas att argumentationsfasen rör fyra olika faser,

nämligen konfrontationsfasen, inledningsfasen, argumentationsfasen och avslutningsfasen.

Jag väljer denna avgränsning för att argumentationsanalysen är begränsad och för att den stra-

                                                                                                               18 Ibid. 19 Ibid. 20 Mika Hietanen, ”Argumentationsanalys för retoriker”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik Mehrens, Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget, s. 36. 21 Frans H. van Eemeren, Rob Grootendorst, A Systematic Theory of Argumentation: the pragma-dialectical approach, Cambridge: Cambridge University Press 2004.

Page 10: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  9

tegiska manövreringen som annars ingår i metoden, undersöker topiska val vilket jag har en

metod för.22 Att argumentsschema väljs bort beror på att det inte finns några explicita premis-

ser i analystexten. Samtliga argument har rekonstruerats från analystexten i affischerna för att

finna två premisser till den explicita ståndpunkten. Vidare har analystexten externaliserats för

att skapa en tydlig bild av argumentationen och för att kunna ställa upp den i en argumentat-

ionsstruktur.23

I en begränsad argumentationsanalys som utgår från en pragma-dialektisk metod är en

RAT-triangel ett bra alternativ för att evaluera argumentationen och värdera eller rata dåliga

argument. Hietanen skriver att i en mindre analys behöver inte varje enskilt argument ställas

upp utifrån relevans, acceptans och tillräcklighet (RAT-triangeln), utan en bedömning av

argumenten i sin helhet räcker. Evalueringen lägger fokus på att bedöma om argumenten leder

till ståndpunkten, ”Rösta på Nya moderaterna”. Vidare prövas om argumenten som presente-

ras är acceptabla, och inte medföra en osund eller ologisk argumentation. Den sista delen be-

handlar argumentens tillräckligt, om övertygandet gör att tesen accepteras.24

1.5.3 Stilanalys För att undersöka den språkliga utformningen i affischerna görs en stilanalys med utgångs-

punkt på den fonetiska nivån. Lars Melin och Sven Lange skriver att utgångspunkten i en stil-

analys bör vara hur-det-sägs och inte vad-som-sägs.25 Genom att använda Melin & Langes

fonetiska analysmetod har jag för avsikt att analysera de nio affischerna för att se vilken ef-

fekt och funktion den språkliga utformningen har. Stilanalysen söker att visa hur stilen funge-

rar strategiskt för att nå valkampanjernas syfte. Melin & Lange skriver att den fonetiska nivån

behandlar musikaliska effekter så som hur rytm påverkar texten och hur läsaren betonar eller

fraserar vid läsning.26 Denna nivå är den mest relevanta för analysobjektet, då flera affischer

har tydliga rytmiska inslag och kan läsas melodiskt. Vidare innehåller flera affischer rim och

ramsor, ett retoriskt grepp som väl går ihop med den fonetiska nivån. Genom att analysera

stilen på fonetisk nivå ges en inblick i hur valkampanjens språkliga utformning påverkar be-

traktaren.

Melin & Lange kompletteras med Janne Lindqvist Grindes bok, Klassisk retorik för

vår tid, där flera intressanta aspekter om språkliga ornament finns. Den språkliga utformning-

                                                                                                               22 Hietanen, ”Argumentationsanalys för retoriker”, s. 48. 23 Ibid, s. 46. 24 Ibid, s. 49. 25 Lars Melin & Sven Lange, Att analyserar text: Stilanalys med exempel, Lund: Studentlitteratur Melin & Lange 2000, s. 7. 26 Ibid, s. 14.      

Page 11: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  10

en i valkampanjerna kan kopplas till det retoriska begreppet elocutio. Lindquist Grinde skri-

ver att läran om elocutio handlar om vilka val författaren gör i texten när det gäller ord,

grammatiska konstruktioner och andra språkliga uttryck.27 Textskaparen använder inte vilken

språklig dräkt som helst, utan hänsyn tas till resten av texten, publiken, situationen och till

doxa.28 Syftet med de retoriska ornamenten figur och troper är att få en viss effekt eller väcka

en känsla, och det beror helt på vad sändaren tänkt att de ska ha på mottagaren. Lindqvist

Grinde menar att denna funktion antingen kan vara bevisande eller argumenterande.29

1.5.4 Visuell retorik Enligt Mehrens innefattar den visuella retoriken dels visuella uttryck med en retorisk funktion

och dels teoretiska perspektiv på hur sådana uttryck kommunicerar. 30 Den teori som används

för att undersöka den visuella retoriken är semiotiken, som är studiet av tecken. 31 Kommuni-

kation uppfattas traditionellt som en process som involverar en sändare och en mottagare,

men inom semiotiken skriver John Fiske att begreppet läsare används, och att fokus ligger på

att skapa betydelser. Betydelser skapas genom att använda och tolka tecken, och det sker ge-

nom läsarens egna erfarenheter, attityder och känslor.32

För att se vilka betydelser dessa valkampanjer skapar beaktas två delar av semiotiken;

konnotation och denotation. Det som skiljer dessa åt, är på vilken nivå bilden studeras. Kon-

notationen sker på latent nivå och ser till den indirekta betydelsen av bilden medan denotation

sker på manifest nivå och ser till den direkta betydelsen av bilden. Barthes menar att tecknet

inte enbart kan förstås genom denotation utan att det är samspelet mellan den denotativa och

konnotativa nivån som tecknets betydelse kan förstås.33 Mehrens beskriver att relationen mel-

lan den visuella kommunikationens icke-kodade och kodade ikoniska meddelande är viktiga.

34 Den förra rör denotation och senare konnotation och hur dessa kan samverka när man tolkar

den visuella kommunikationen. Att de som analyseras i de denotativa delarna kan gås djupare

i de konnotativa delarna.35

Enligt Barthes är denotation det förnuftiga och uppenbara i tecknets betydelse. Att ett

fotografi av ett berg, denoterar just det berget, men ordet ”berg” i sig denoterar ett berg med

                                                                                                               27 Janne Lindqvist Grinde, Klassisk retorik för vår tid, Lund: Studentlitteratur 2008, s. 235. 28 Ibid, s. 294. 29 Ibid, s. 290. 30 John, Fiske, Kommunikationsteorier: En introduktion, Stockholm: Wahlström & Widstrand, s. 60. 31 Ibid. 32 Ibid, s. 62. 33 Mehrens, “Visuell retorik”, s. 325. 34 Ibid, s. 327.  35 Ibid.

Page 12: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  11

höga sluttningar och snö på toppen. Vilken betydelse berget skapar beror på hur det fotografe-

ras. En fotograf kan med hjälp av olika vinklar, filter och ljus skapa olika betydelser av

samma berg. Barthes menar att den denotativa betydelsen inte skulle förändras mellan bilder-

na, men att skillnaderna skulle bli tydliga i deras konnotation.36

Barthes beskriver konnotation som samspelet när tecknet möter betraktarens känslor,

uppfattningar och kulturella värderingar. Det Barthes menar är att tolkningen på latent nivå

skiljer sig från vem som tolkar den, och att en bild kan tolkas på många olika sätt beroende på

vem som gör det. Konnotationen är inte bara den bakomliggande betydelsen av en bild utan

det kan också vara valet av ord, vilket görs beroende av om konnotationen skall vara till ex-

empel emotionell, subjektiv eller social.37

1.6 Tillvägagångssätt och avgränsningar För att läsaren skall få en så tydlig överblick som möjligt kommer varje analys presenteras

separat med en kort slutsats innan nästa analys tar vid. Analyserna delas upp enligt följande: Analys 1 De nio affischerna Topikanalys, pragma-dialektik och stilanalys

Analys 2 ”Tårtattacken” Topikanalys och visuell retorik

Analys 3 ”Thailandsresan” Topikanalys och visuell retorik

Avgränsningarna motiveras dels av att den visuella retoriken i de nio affischerna snarare fo-

kuserar på bild än text, vilket inte står i fokus i reklamen. När det gäller de övriga reklamerna

finns det inte tillräckligt med text för att göra en stilanalys. Endast valkampanjen med de nio

affischerna analyseras med en pragma-dialektisk analys, där argumentationssituationen, ar-

gumentationsfaserna och deltagarroller samt en argumentationsstruktur görs, vilket följs upp

av en evaluering och ett helhetsomdöme av argumentationen.

                                                                                                               36 Fiske 1997, s. 117-118. 37 Fiske 1997, s. 119.  

Page 13: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  12

2. Analys 1: De nio affischerna Här inleds analysavsnittet, och som nämnts ovan analyseras varje valkampanj separat med de

metoder som valts. Valkampanjerna i denna studie belyser användandet av negativ valretorik

av Nya moderaterna och Alliansen. Samtliga kampanjer lanserandes under sommaren 2014,

bara månader innan riksdagsvalet i september 2014.

Jag har efter en övergripande analys kommit fram till att det finns vissa dominerande

topiker och valt att strukturera topikanalysen utifrån dem.

Bild 1: Ett exempel på de nio reklamaffischerna.

2.1 Allmänna topiker

2.1.1 Skillnad som topik Ett effektivt sätt att visa hur ett samhälle kommer att förändras är att ge exempel. Nya mode-

raterna använder sig av nio olika exempel som visar på skillnader mellan den egna politik och

de rödgrönas politik. Med topiken skillnad kan Nya moderaterna skapa två alternativ som

väljarna kan jämföra, för att få en klar bild av vilken politik som passar dem bäst. Valet av

innehåll har fokuserats kring politik som Nya moderaterna infört och som de vet de rödgröna

vill förändra. Valaffischerna visar på hur stora satsningar inom infrastruktur läggs på is, hur

tjänster försvinner, hur rätten att välja fritt begränsas. Topikens främsta funktion är att den

Page 14: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  13

visar vad ena parten vill och vad den andra parten vill ändra på. Väljaren får svart-på-vitt se

vad dessa skillnader innebär, och därmed hur partierna skiljer sig åt.

2.1.2 Motsats som topik Att Nya moderaterna och de rödgröna på många områden har helt olika uppfattningar om po-

litiska reformer och satsningar vet nog dem flesta. De är oppositionspartier och varandras

motsatser. För att väljarna utan tvivel skall förstå detta, har Nya moderaterna i valkampanjen

valt att skapa ett tydligt motsatsförhållande. De bygger på att skapa en bild av ett ”vi” och ett

”dem”, vi står för den här politiken, det gör inte de rödgröna. Nya moderaterna skapar en

motståndare i de rödgröna som får ta en hel del stryk. Totalt ges nio exempel där de rödgröna

står som boven som kan förändra Nya moderaternas politik. Användandet av dessa positioner

bär frukt genom att koncentrera sig på båda stora och små frågor. Vissa rör endast fåtalet och

andra är nationella angelägenheter. Att bredda frågorna blir ett sätt att skapa ett större omfång,

där en större publik kan inrymmas och ryckas med i vi-tänket. Det är vi-tänket och att Nya

moderaterna kan visa att motståndarens politik är sämre än den egna som driver detta val av

topik.

2.1.3 Konsekvenser som topik Topiken konsekvenser handlar om vilka effekter reklamaffischerna får på väljarna. Topikens

betydelse blir tydlig när Nya moderaterna i specifika exempel kan visa en konkret effekt.

Gemensamt för samtliga affischer är att de beskriver hur en viss åtgärd, till exempel att ta bort

rutavdraget, får vissa konsekvenser för väljarna. Låt oss som exempel ta Bosse, 62 år som

precis skaffat sig en städare. En gång i veckan kommer hen förbi och städar, för denna tjänst

får Bosse göra avdrag i deklarationen. En del av kostnaden bekostas med andra ord av staten,

en mycket bra affär för Bosse. Men nu helt plötslig kommer de rödgröna och hotar hans nya

affärsöverenskommelse, en röst på de rödgröna och Bosse kommer inte längre ha råd, en tyd-

lig konsekvens. Topiken fungerar som ett effektivt medel för att göra väljaren medveten om

att politiken alltid får konsekvenser, och i vilken grad väljaren påverkas beror helt på vilken

typ av förslag det handlar.

2.1.4 Det möjliga och omöjliga som topik

Den stora frågan i valkampanjer är själva valutgången. Den som övertygar bäst vinner också,

och det märks i denna kampanj att affischerna drivs av topiken det möjliga och omöjlig. Nya

moderaterna försöker koppla ett grepp om väljarna genom att måla upp en möjlig bild av ett

Page 15: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  14

samhälle. De väljarna i sin tur ställs inför, är valet om de kan se sig själva i det samhället eller

om de vill ha en förändring. Topiken lägger fokus på politiken som en kraft som skapar för-

ändring, men också att väljarna har möjligheten att påverka och därigenom blir en del av pro-

cessen.

2.1.5 Framtida fakta som topik

Att Nya moderaterna använder topiken framtida fakta är givet då de vill att väljarna ska ta ett

beslut som rör framtiden. Och för att göra det tydligt hur de kan påverka, ger dem nio olika

exempel. De beslut väljaren tar kommer att påverka hur deras framtid ser ut, och det tenderar

att gör folk mer uppmärksamma och osäkra, för om det gör fel val får de gott leva med sitt

val, för det finns ingen ångerrätt. Topiken övertygar genom att den visar hur politiken är för-

änderlig och att en regering inte är större än de stöd som väljarna ger den. Utan stöd kommer

en ny regering och de skapar nya reformer, nya förslag och de kommer att påverka väljarna på

det ena eller andra sättet.

2.2 Särskilda topiker

2.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik

Nya moderaterna försöker framhäva den andra sidans brister och skapa en så dålig image av

de rödgröna som möjligt, vilket tyder på att de nio affischerna utgår från topiken det nyttiga

och onyttiga. Affischernas utformning består utav nio nyttoargument. En slogan skulle se ut

något som denna, ”Rösta för Nya moderaterna – våra förslag är bra för dig”. Att väljarna får

det bättre om de röstar på Nya moderaterna och sämre om de röstar på de rödgröna är ett

centralt inslag. Deras nytta sätts i främsta rummet genom att nio olika förslag framförs, som

fokuserar kring teman som rör ekonomi, infrastruktur och nationella angelägenheter. Försla-

gen fokuserar kring hur de rödgrönas politik är onyttiga då de skapar ett sämre samhälle, där

valmöjligheter minskas och friheten begränsas. Nya moderaterna söker med andra ord att

övertyga betraktaren genom att använda en argumentationsstrategi baserad på argument som

motståndarna skulle kunna använda. Argumentationen är nyttoargument som uppmärksam-

mar hur de är nyttigt för väljaren att rösta på Nya moderaterna och direkt onyttigt att inte göra

det.

Page 16: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  15

2.3 Argumentationsanalys Topikanalysen ovan har visat att Nya moderaterna använder utgångspunkter som belyser de

rödgrönas brister och målar upp en bild av vilka förändringar deras politik kan medföra vid ett

regeringsskifte. I den följande argumentationsanalysen skall vi se hur Nya moderaterna skapar

argument utifrån dessa utgångspunkter.

Bild 2: Ett exempel på de nio affischerna.

2.3.1 Argumentationsanalys

2.3.2 Argumentationssituation Nya moderaternas valkampanj de nio affischerna publicerades i Stockholms län sommaren

2014, inför riksdagsvalet i september samma år. Affischerna har ett deliberativt genus med en

uppmaning om att rösta på Nya moderaterna framför de rödgröna. Nya moderaterna är prota-

gonister till ståndpunkten och de rödgröna är antagonister. Ståndpunkten är att rösta på Nya

moderaterna. Valkampanjerna har en underhållande och ironisk ton som fokuserar på att visa

motståndarens brister genom att använda negativ valretorik. I den pragma-dialektiska ana-

lysen skriver Hietanen att det finns vissa förutsättningar på högre nivå som kan påverka dis-

Page 17: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  16

kussionen.38 I den här valkampanjen finns förutsättningar både på andra och tredje graden.

Den andra gradens förutsättningar påverkar diskussionen då den gäller oppositionspartier un-

der en pågående valkampanj, där ett tydligt maktförhållande finns. Den tredje gradens förut-

sättningar aktualiseras i och med att samhällsförhållandena kan påverkas beroende på ut-

gången. Kontexten påverkar argumentationen eftersom Nya moderaterna vill uppmärksamma

väljarna om de rödgrönas brister.39

2.3.3 Konfrontationsfasen Hietanen skriver att argumentationen går igenom fyra olika faser.40 Den första fasen är kon-

frontationsfasen och där ställs frågan om det föreligger en konfrontation, vilket kan göras på

flera olika sätt. Vi kan konstatera att de nio affischerna är argumenterande dels för att det

finns en ståndpunkt, ”Rösta på Nya moderaterna”, och dels för att de finns en antagonist och

protagonist.41 Frans H. van Eemeren och Rob Grootendorst menar att en konfrontation före-

ligger om det finns en meningsskiljaktighet. Meningsskiljaktigheten är gemensam för samt-

liga affischer, och den har utformats så att nio olika exempel får visa hur Nya moderaterna är

bättre lämpade att styra Sverige och att dem bör få fortsatt regeringsförtroende. För att vara

säker på att detta är meningsskiljaktigheten, och att en konfrontation föreligger i valkam-

panjen, kan status quo-testet göras. Hietanen menar att om en valaffisch går emot den all-

männa uppfattningen, det vill säga doxa, eller syftar till att förändra det rådande tillståndet,

det så kallade status quo vilket kan kopplas till att samhällsförhållanden förändras, finns en

konfrontation. Risken att Nya moderaterna förlorar riksdagsvalet är avhängigt de förändringar

som kan komma, och därmed skulle status quo rubbas och en konfrontation föreligga.

2.3.4 Inledningsfasen

Denna fas beskriver parternas roller, att Nya moderaterna är protagonister som framför stånd-

punkt och premisser medan de rödgröna är antagonister. Förutom deltagarroller finns också

de formella och materiella utgångspunkterna. Till de formella utgångspunkterna hör formen

av argumentationen, i en valkampanj så blir formen en typ av envägskommunikation. Väljar-

na möter ståndpunkt och premisserna och får ta ställning till dem, men de rödgröna kan inte

som i en debatt möta argumenten. De materiella utgångspunkterna ser till det innehållsliga.

                                                                                                               38 Hietanen, ”Argumentationsanalys för retoriker”, s. 38. 39 Ibid. 40 Ibid. 41 van Eemeren, Grootendorst, A Systematic Theory of Argumentation: the pragma- dialectical approach, 2004.

Page 18: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  17

Innehållet har en självklar politisk inriktning, där olika politiska reformer och förslag förmed-

las, med syftet är att söka väljarstöd i kommande riksdagsval.

2.3.5 Argumentationsfasen

I denna fas undersöks hur ståndpunkten presenteras och hur motståndaren attackeras. Affi-

scherna har utformats så att det första betraktaren möter är ett påstående i fetstilt text, till ex-

empel ”R.I.P. RUT”, som tar upp större delen av affischen. Ståndpunkten framgår explicit

”Rösta på Nya moderaterna” medan premisserna är implicita. Meningsskiljaktigheten som

argumentationen kretsar kring är som tidigare nämnts, vilka som är bäst lämpade att styra

Sverige, antigen Nya moderaterna eller de rödgröna. De materiella utgångpunkterna, som rör

hur Nya moderaterna valt att utforma reklamen visar på att Nya moderaterna väljer att an-

vända negativ valretorik för att skapa en tydlig motståndare i de rödgröna. Utpekande av de

rödgröna sker genom att visa hur och var de brister i sina politiska förslag. Nya moderaternas

attack mot de rödgröna är explicit i och med användandet av reklamtexten, ”om de rödgröna

får bestämma får vi säga ajöss till många bra saker”. Om affischen inte utformats på detta sätt

så hade valkampanjen inte klassats som negativ valretorik. Att det blir negativ valretorik har

enligt Håkansson att göra med, att affischerna utpekar de rödgröna som motståndare. Nya

moderaterna skulle implicit kunnat göra det utan texten och då skulle inte valkampanjen klas-

sats som negativ valretorik enligt hans definition.

Genom att lansera en valkampanj som visar en politik Nya moderaterna inte står för

men som de rödgröna står bakom, väljer dem att använda motståndarnas argument som en

strategi för att visa de rödgrönas samarbetsproblem. Samarbetsproblemen är så pass stora att

Nya moderaterna anser att de behöver ge en hjälpande hand genom att ge förslag på vilken

politik de rödgröna kan föra, det råkar också vara är en del av syftet bakom valkampanjen.

2.3.6 Avslutningsfasen

Avslutningsfasen behandlar argumentationens sammanfattning, vilken utgången blev och

vilken part som vann argumentationen. Vi vet med oss att de rödgröna vann riksdagsvalet

2014. Vi vet också att målet med valkampanjer som tidigare nämnts är att övertyga väljarna

att rösta på Nya moderaterna. Att Nya moderaterna förlorade valet tyder på att väljaren inte

blev tillräckligt övertygade. Oavsett vilken del det valda analysmaterialet hade, så går det inte

att komma ifrån att de faktiskt var en del av valkampanjen som gjorde att Nya moderaterna

förlorade valet.  

Page 19: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  18

2.4 Argumentationsstruktur

Valkampanjerna är som tidigare nämnts uppbyggd i två delar, ett påstående i fetstilt text och

en gemensam reklamtext. För att skapa klarhet och kunna ställa upp argumenten i en argu-

mentationsstruktur har jag som en god analytiker externaliserat analystexten. Vidare har jag

för att finna premisser till ståndpunkten rekonstruerat argumenten från både det fetstilta påstå-

endet och den gemensamma reklamtexten som finns i varje affisch. Den argumentationsstruk-

tur jag ställt upp visar att argumentationen utgår från samordnade argument, dels då premis-

serna hör ihop och om ena premissen faller bort, faller även argumentationen och dels då ar-

gumenten tillsammans skapar en logisk korrekt argumentation.42 De enda explicita element i

argumentationen är ståndpunkten, som framkommer i den gemensamma texten och lyder kort,

”Rösta på Nya moderaterna”. I argumentationsstrukturen markeras påståendet i fetstilt text

högst upp följt av ståndpunkt som med markeras med 1 och de rekonstruerade argumenten

markeras med 1.1 och 1.2.

Gemensam text på samtliga affischer:

Om de rödgröna får bestämma kan vi säga ajöss till många bra saker. Rösta på Nya modera-terna […].43 Ett tu tre så fanns inte Bromma flygplats mer 1. Rösta på Nya Moderaterna

1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att bevara Bromma flygplats.

1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer Bromma flygplats att läggas ned. Ajöken nio nya tunnelbanestationer 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att bygga nio nya tunnelbanestationer 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer nio nya tunnelbanestationer aldrig byggas Bye Bye förbifarten 1. Rösta på Nya Moderaterna                                                                                                                42 Hietanen, ”Argumentationsanalys för retoriker”, s. 43. 43 Den gemensamma reklamtexten i affischerna skiljer sig åt i slutet på andra meningen. En koppling görs där till varje separat affisch. Exemplet, ”Bye bye förbifarten”, ser texten ut enligt följande: ”Rösta på nya moderaterna om du vill leda trafiken runt stan”.      

Page 20: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  19

1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer fortsätta byggnationen av förbifarten 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer planerna om förbifarten läggas ner Sänkt krogmoms snipp snapp slut 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att fortsätta satsa på att skapa nya arbetstillfällen 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer det bli mindre arbetstillfällen R.I.P. RUT 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att fortsätta satsa på RUT-avdrag 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer möjligheten att få RUT-avdrag minskas Tack å hej fritt skolval 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att satsa på att öka friheten för att välja skolan till dina barn 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer friheten att välja skola för dina barn minska BOOM! Där rök försvaret 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att satsa på ett modernt svenskt försvar 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer nedläggningar inom försvaret fortsätta 140 000 nya bostäder kan hälsa hem 1. Rösta på Nya Moderaterna 1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att bygga 140 000 nya hem i Stockholm 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer 140 000 nya bostäder i Stockholm inte att byggas THE END of ungdomsjobb 1. Rösta på Nya Moderaterna

Page 21: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  20

1.1 Nya Moderaterna (Alliansen) kommer att behålla en låg arbetsgivaravgift för unga 1.2 Om de rödgröna vinner valet kommer en högre arbetsgivaravgift införas för ungdomar

2.5 Evaluering av argumentationen

2.5.1 RAT-triangel För att evaluera argumentationen enligt pragma-dialektiken beskriver Hietanen att en så kal-

lad RAT-triangel kan användas, som en metod för att rata dåliga argument. Metoden bedömer

argumentens relevans, acceptans och tillräcklighet.44 Metoden används för att bedöma argu-

menten gemensamt sedan lyfts tre affischer fram, som exempel på svagare argument.

Om vi ser till argumentens relevans sett till ståndpunkten kan vi göra bedömningen att

argumenten har samma uppbyggnad och att fokus ligger på att visa hur politiken kan föränd-

ras vid ett regeringsskifte. Samtliga argument exemplifierar på vilka områden dessa föränd-

ringar kan ske, vilket tydlig visar att de är relevanta för ståndpunkten att få väljarna rösta på

Nya moderaterna.

Affischernas språkliga utformning bör inte ta ifrån argumentens validitet, för oavsett

om de inte är sakligt formulerade går det att uttyda argumentet som stödjer ståndpunkten,

vilket gör att de är accepterade. Det finns dock en affisch där acceptansen kan ifrågasättas.

Det är innehållet i affischen, ”The end of ungdomsjobb” som går att ifrågasätta om den verk-

ligen uppfyller kravet på acceptans. Nya moderaterna säger att om de rödgröna vinner kom-

mer ungdomsjobben att förloras, den enda grund för detta påstående är att den låga arbetsgi-

varavgiften möjligen kommer försvinna om de rödgröna vinner valet. Det har visserligen en

del i att de kommer bli dyrare för en arbetsgivare att anställa unga men Nya moderaterna kan

inte visa att det skulle göra att ungdomsjobben försvinner. Affischen utgår även från att de

rödgröna inte har några egna förslag för att försöka skapa flera ungdomsjobb. Det blir ett

svagt argument för ståndpunkten, och enligt RAT-triangeln brister argumentets acceptans.

Argumenten i valaffischerna är samordnade och premisserna är beroende av varandra

men det finns i stort sätt inga tecken på att argumentationen skulle vara svag eller otillräcklig

på grund av detta, vilket ser till deras tillräcklighet. Hur som helst finns det vissa frågetecken

om tillräckligheten i två av affischerna, som fokuserar kring specifika ämnen, på så sätt att de

dels berör vissa grupper i samhället och dels att de rör människor beroende på vart de är bo-

satta. Jag tänker på affischerna, ”R.I.P. RUT”, och ”140 000 nya bostäder kan hälsa hem”.

                                                                                                               44 Hietanen, ”Argumentationsanalys för retoriker”, s. 48.

Page 22: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  21

Affischen om rutavdraget berör frågan om hushållsnära tjänster, som ger folk möjligheten att

hyra in en städare till ett subventionerat pris. Att städa väljer dock de flesta människorna att

göra själva, det blir därför en reform som kostar väldigt mycket pengar eftersom bara ett fåtal

använder den. Det gör att argumentet brister i dess tillräcklighet, och det blir ett svagt argu-

ment för ståndpunkten. Den andra affischen rör nybyggnationen av bostäder runt om i Stock-

holms län, problemet med argumentet är att affischen endast ger uttryck för byggnationspla-

ner, och det blir ett svagt argument för att de rödgröna förmodligen också avser att bygga nya

bostäder, hur många eller vilken typ av bostäder vet vi dock inte. En annan grund för att ifrå-

gasätta argumentens tillräcklighet är om affischerna verkligen är representativa för väljarna

eller om det snarare handlar om specifika reformer eller planer som endast syftar till en för-

ändring för fåtalet som flertalet får betala för. Oavsett hur tolkningen görs är det ett svagare

argument som är ett sämre stöd för ståndpunkten.

2.5.2 Helhetsomdöme av argumentationen

Nya moderaterna använder negativ valretorik i de nio affischer för är att skapa och utmåla en

motståndare. Detta sker explicit i valkampanjen. I den pragma-dialektiska analysen har jag

kommit fram till meningsskiljaktigheten är vilket parti som bör styra Sverige. De exemplen

som kampanjen kretsar kring stärker detta. Jag har även kunnat identifiera den textrad i ana-

lystexten som gör att valkampanjen kan klassas som negativ valretorik. Det gäller textraden,

”om de rödgröna får bestämma får vi säga ajöss till många bra saker”, som Nya moderaterna

explicit pekar ut de rödgröna, något de utan texten skulle göra implicit eftersom de genom

deras roll som oppositionspartier är varandras motståndare.

Att Nya moderaterna vill att väljarna ska se att de är de rödgröna som är deras mot-

ståndare blir ännu tydligare när Nya moderaterna väljer att använda motståndarens argument.

Denna strategi fungerar väl dels när det gäller att visa väljarna vilken politik de står bakom

och de rödgröna är emot. Och dels som en strategi Nya moderaterna kan använda för att lan-

sera en valkampanj utifrån hur de rödgröna skulle kunna presentera den, bara för att de röd-

gröna inte kan presentera någon egen på grund av deras samarbetsproblem. Nya moderaterna

behöver då inte bära ansvaret för att till exempel rut-avdraget försvinner eller att förbifarten

inte byggs utan skulden läggs istället på de rödgröna. De friskriver sig från ansvar och låter de

rödgröna stå till svars.

När det gäller en valkampanj som denna där negativ valretorik används ligger inte det

huvudsakliga fokus på vad partiet vill göra, utan på vad motståndarna kan göra. Valkam-

panjen blir en form av försvarstal för Nya moderaternas politik. Med en sådan utformning

Page 23: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  22

vänder sig kampanjen snarare till de inbitna väljarna än att faktiskt få nya väljare att rösta på

Nya moderaterna. Valkampanjen blir från detta perspektiv väldigt effektiv, dels för att argu-

mentationen består utav nio olika motargument för de rödgrönas bildande av regering, och

dels för att motargumenten skapar en tydlig motståndare som är skyldig för det som sker.

2.6 Stilanalys Denna analys kommer att fokusera på tre olika strategier som används i valkampanjen, de nio

affischerna, som visar den språkliga dräkt Nya moderaterna valt. De är allitteration, ironi och

anglicismer och de visar tydligt, precis i enlighet med vad Melin & Lange säger, att hur-det-

sägs spelar större roll än vad-som-sägs. 45

2.6.1 Allitteration

Allitteration är en retorisk figur som dels definieras av att det finns en upprepning från början

av ett ord till slutet av ett annat och dels av att det finns en tydlig betoning av ett konsonant-

ljud.46 Lindqvist Grinde skriver att allitterationer används för att de ”låter bra”, och att de är

lätta att komma ihåg.47 Låt mig exemplifiera hur Nya moderaterna valt att uttrycka sig i en av

affischerna och hur de skulle kunna uttrycka sig. ”Sänkt krogmoms snipp snapp slut” istället

för ”Sänkt krogmoms höjs igen”. Det första exemplet låter bättre, och framför allt så fångar

de väljarens uppmärksamhet. Kanske är det för att språket är väl anpassat till situationen, att

stilen i affischerna kan skapa en annan känsla än vanlig text, och att det låter mer som en

ramsa än ett politiskt budskap. Ett budskap som fastnar och blir ett bestående intryck är givet-

vis bättre eftersom väljaren får med sig det och själv kan söka vidare. De strategiska valen blir

tydliga, att använda en ramsa blir en del i övertygandet. I slutändan är det samma budskap

som förmedlas, skillnaden är bara att det ena övertygar mer än det andra och inte så att det

vilseleder väljaren utan bara att det utformats på ett underhållande sätt.

2.6.2 Ironi

Ironi är en retorisk trop för att göra sig förstådd genom att uttrycka det motsatta.48 När Nya

moderaterna säger, ”Bye Bye förbifarten”, så betyder det inte att Nya moderaterna vill stoppa

byggnationen av förbifarten utan endast att de uttrycker det motsatta. Som retorisk strategi

                                                                                                               45 Melin & Lange 2000, s. 7. 46 Lindqvist Grinde 2008, s. 278. 47 Ibid, s. 278-280. 48 Sloane O. Thomas, Encyclopedia of Rhetoric, Oxford University Press 2001, s. 404.

Page 24: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  23

fungera det dels för att det visar tydligt vilka roller de rödgröna och Nya moderaterna har i

frågan. En röst på Nya moderaterna är en röst på förbifarten. Vigsö skriver att ironi är ett reto-

riskt grepp som kan används när talaren känner sig så självsäker på sin sak och sin publik att

de kan håna motståndaren med deras egna argument och fortfarande få fram sitt eget bud-

skap.49 Vigsö menar vidare att en talare endast kan lyckas med en sådan bryggning om det

finns ett tidigare band mellan talaren och publiken, här kan vi se att den språkliga utform-

ningen är både bunden av situationen och publiken. Att publiken är mer mottaglig till ironiska

valkampanjer om de till exempel är inbitna väljare.

2.6.3 Anglicismer

I flera valaffischer använder Nya moderaterna anglicismer eller så kallade låneord.50 Linus

Salö, på Språkrådet som är en del av myndigheten Institutet för Språk och Folkminnen defini-

erar begreppet låneord på följande sätt:

Det finns en mängd anledningar till att vi vill låna ord från andra språk. Grundläggande är dock att vi

plötsligt får behov av tala om något nytt - en pryl eller någon annan företeelse som har dykt upp i vår

omvärld. Vi behöver nya ord för nya begrepp, helt enkelt.51

Användandet av låneord är inget ovanligt i svenska språket och reklamkampanjer tenderar att

använda låneord. En tänkbar förklaring till denna stilistiska förändring är enligt språkinstitutet

att anglicismen har högre prestige.52 Möjligen har det att göra med att svengelska har en mer

informell framtoning, som får Nya moderaternas reklamaffischer att framstå som underhål-

lande. Den lättsamma tonen drivs av de underhållande och ironiska inslagen i affischen. Att

anglicismer ökar mottagligheten när det gäller att belysa viktiga politiska frågor, och öppnar

för en bredare och större publik. En annan tänkbar förklaring är medialiseringens påverkan på

språket, att valaffischer precis som Håkansson nämnde ovan påverkas av hur medierna för-

ändras. Det ställer högre krav på affischernas utformning för att skapa uppmärksamhet och stå

ut i det enorma flödet. En kombination av de båda är förmodligen bäst, ingen valkampanj kan

lyckas i sitt övertygande om de inte tar betraktarens uppmärksamhet.                                                                                                                49 Orla Vigsø Ironic Crisis Communication? Reflections on Three Videos by the Swedish Rail Company SJ, Nor-dicom Review vol. 34, 2013:2, s. 123-134, s. 128. 50 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anglicism (2015-04-12). 51 Arnstad, Maria, 2010, “Coola ner, engelska är okej”, Språktidningen, 1/2 2011, http://spraktidningen.se/artiklar/2010/12/coola-ner-engelska-ar-okej (2015-04-10). 52 Svenska Institutet, ”Förändringar i svenska språket”, https://svenskaspraket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om-sprak/forandringar-i-svenska-spraket/ (2015-04-10).  

Page 25: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  24

För att belysa hur Nya moderaterna använder anglicismer kommer här några exempel.

”BOOM! Där rök försvaret”, är en anglicism som drivs av att den svenska försvarsmakten har

minskats rejält. En nedskärning som Nya moderaterna är emot och som i reklamen formuleras

som om försvaret gått upp i luften genom en smäll. Det finns en tydlig koppling till situation-

en, att vapen är en del försvarsmaktens verksamhet och liknelsen blir därför både fyndig och

passande. ”The END of ungdomsjobb”, är även det en anglicism som tar näring ur det faktum

att den låga arbetsgivaravgifter för unga kan komma att försvinna. Att betona att slutet är

nära, som något domedagsliknade scenario sätter fokus att den låga arbetsgivaravgiften var

det som gjorde skillnaden snarare att det var en del av att fler unga fick jobb, som tidigare

nämnts.

Genom att använda engelska ord och fraser, så kallade låneord får valkampanjen ett

intresseskapande syfte snarare än ett vägledande sådant. Det är just det som gör att anglicism-

erna blir ett effektivt medel för att övertyga. Just de korta, genomtänkta och fyndiga formule-

ringar som används i reklamkampanjerna är tillräckligt för att fånga uppmärksamhet och

skapa ett intresse. Denna strategi har även ett argumenterande syfte, som tidigare nämnts

bygger det på att peka ut en motståndare. I denna del av undersökningen har det dels visat sig

att Nya moderaterna lättare kan komma undan med att peka ut de rödgröna genom att an-

vända en underhållande och ironisk ton och dels att den språkliga utformningen, hur-det-sägs

har en större del i detta än vad-som-sägs.

2.7 Sammanfattning av analys 1 För att stödja ståndpunkten, ”Rösta på Nya moderaterna”, visar analysen att topikerna skill-

nad och det nyttig och onyttiga är de dominerande inslagen i övertygandet. Med topiken skill-

nad kan Nya moderaterna skapa två alternativ som väljarna kan jämföra, för att se vilken poli-

tik som passar dem bäst. Topikens främsta funktion är att den visar vad ena parten vill och

vad den andra parten vill ändra på. Topiken det nyttiga och onyttiga blir effektiv när man ser

hur de nio nyttoargument används för att visa hur Nya moderaternas förslag är nyttiga och de

rödgrönas är onyttiga.

Pragma-dialektiken visar att användandet av motståndarens argument är effektivt för

att väljarna ser vilken politik Nya moderaterna står bakom och vilken de rödgröna är emot.

Men även utifrån meningsskiljaktigheten som är vilka som är bäst lämpade att styra Sverige.

Argumentationsmässigt bygger affischerna på nio olika motargument för de rödgrönas

bildande av regering, vilket skapar en tydlig motståndare skyldig för det som sker. Vidare har

Page 26: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  25

jag identifierat, ”om de rödgröna får bestämma får vi säga ajöss till många bra saker”, som

den del av analystexten som explicit pekar ut de rödgröna och gör att affischen kan klassas

som negativ valretorik, annars hade affischen gjort det implicit.

Det visar sig att det centrala i stilen och hur budskapen förpackas, att Nya moderaterna

använder korta, genomtänkta och fyndiga formuleringar är tillräckligt för att fånga uppmärk-

samhet och skapa ett intresse. Vidare, att utpekandet av en motståndare kan tas ganska långt,

så länge det görs på ett underhållande och ironisk sätt. I slutändan är det samma budskap som

förmedlas, skillnaden är bara att det ena övertygar mer än det andra och inte så att det vilsele-

der väljaren utan bara att det utformats på ett underhållande sätt. Detta tyder på att hur-det-

sägs spelar en roll vad-som-sägs i politiska valkampanjer.

 

Page 27: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  26

3. Analys 2: Reklamfilmen, ”tårtattacken”

Bild 3: ”Tårtattacken”. Reklamtext: ”Snart är det val. Blir det alliansen igen? Eller funderar du på något annat? Eftersom de rödgröna partierna inte har lyckats komma överens om sin politik före valet kommer de har svårt att göra det efteråt också. Det betyder att du kommer att få något annat än det du hade tänkt dig. De kan heller inte visa hur de ska betala för allt dem lovar. Det kommer att kosta. Mer än det smakar. Alliansen håller ihop och lovar flera jobb Hur väl-jer du?”

Alliansens slogan för reklamfilmen: Alliansen – vi håller vad vi lovar.53

3.1 Allmänna topiker

3.1.1 Skillnad som topik

Topiken skillnad fokuserar kring det som skiljer partierna åt och den främsta skillnaden eller i

det här fallet de största bristerna. För att tydliggöra dessa brister belyser topiken hur Alliansen

är ett alternativ till de rödgröna. Att de är ett alternativ som har ett starkt samarbete med en

tydlig roll, och som kan presentera ett gemensamt valmanifest, något som de rödgröna inte

kan göra vid tiden för reklamkampanjen. För att spinna vidare på dessa två skillnader använ-

der dem två prislappar för att försöka sätta en prislapp på vad det kommer att kosta. Att an-

vända prislapparna är en strategi som understryker betydelsen av denna brist, och som tydlig-

gör att väljarna inte vet vad de röstar på eller hur de skall finansieras.

3.1.2 Mer eller mindre som topik  Tårtan fungerar som en liknelse för vad väljarna kan förvänta sig av de rödgröna. Att Nya

moderaterna använder två tårtor visar på att de använder topiken mer eller mindre. Väljarna

kan antingen välja om de vill ha en mindre bit av kakan eller mer av kakan. Om de nöjer sig

med mindre så kan de rösta på de rödgröna men om de vill ha mer bör de rösta på Nya mode-

raterna. De senare, ett fullständigt och klart alternativ. Topiken lägger således fokus på att

                                                                                                               53 Andreas Rågsjö Thorell, ”Socialdemokraterna om tårtattacken”, (2014-07-22) http://www.resume.se/nyheter/reklam/2014/07/22/socialdemokraterna-om-tartattacken-/ (2015-03-25).

Page 28: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  27

måla upp vad väljaren kan förvänta sig och vad partierna kan erbjuda. När det gäller de röd-

gröna finns en diskrepans i vad väljaren kan förvänta sig och vad partiet kan erbjuda. På så

sätt att det med största sannolikhet kommer skilja sig från vad de rödgröna lovat innan respek-

tive efter valet.

3.2 Särskilda topiker

3.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik Att använda topiken de nyttiga och onyttiga visar på att Nya moderaterna anser att deras för-

slag är nyttiga för väljarna och implicit att de rödgrönas är onyttiga. Tårtan blir en effektiv

symbol för att visa samarbetssvårigheter genom att delarna av tårtan symboliserar de omaka

parterna. Nya moderaterna ger en bild av att de rödgröna har ett samarbete men att det råder

stora samarbetssvårigheter, vilket öppnar upp för deras egna tydliga politiska alternativ, där

dem sedan länge är en stark part i Alliansen. Att använda en tårta som har en naturlig kopp-

ling till platsen blir en symbol för att de rödgrönas politik inte är vad den borde vara vid detta

skede. De rödgrönas politik innehåller massor med förslag men inte någon överenskommen

politik de kan presentera för väljarna. De förslag som presenteras kan komma att ändras när

parterna når en överenskommelse, vilket gör att det blir onyttigt för väljaren att rösta på de

rödgröna.

3.3 Visuell retorik

3.3.1 Denotativ analys

Det första som vi ser i reklamen är en jordgubbstårta, på tårtan sitter en prislapp på 250 kr.

Till vänster i bild syns en skärbräda, en skål med jordgubbar och en träslev. I bakgrunden

syns några brödvagnar med nygräddat bröd. Sedan växlas bilden över till en annan jord-

gubbstårta som ligger bredvid på bordet, som är av marmor. Kort därefter tar en person med

grön tröja bort övre halvan av tårtan, och lyfter bort den. Kvar ligger en halv jordgubbstårta,

samma person lägger sedan tillbaka en halv smörgåstårta över jordgubbstårtan. Den nya tår-

tan, en del jordgubbstårta och en del smörgåstårta. Personen tar sedan lite grädde som åkt av,

för att få klistra ihop de båda delarna, som nu ser ut som en ny tårta. En annan person som är

klädd i kostym, sätter en prislapp på 500 kr på tårtan, samtidigt som hen tar bort den första

prislappen på 250 kr. En tredje person med röd tröja på sig, sprutar sedan ketchup över tårtan.  

 

Page 29: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  28

3.3.2 Konnotativ analys  Att välja tårta är att välja politik, så kan koppling mellan det som slås fast i den denotativa

analysen kopplas ihop med den konnotativa. Genom den denotativa analysen kan vi se att det

finns tre personer som är involverade i tårtbygget, personerna är klädda i en röd och en grön

tröja samt en kostym. Detta är givetvis en strategi för att visa de olika rollerna som intas i

reklamen, tröjorna som genom dess färg kan kopplas till de rödgröna och motsidan intar då

den andra rollen. Vi ser alltså ett motsatsförhållande, två sidor och i mitten står en tårta som

blir en symbol för de rödgrönas samarbetssvårigheter och som styrker att Nya moderaterna är

bättre lämpade att styra Sverige.

För att påvisa de rödgrönas brister när det gäller politisk oenighet, använder Alliansen

två olika tårtor men den ena har två olika prislappar på. Att använda tårtan som en liknelse

blir ett effektivt sätt att framställa bilden av en splittrad opposition mot en förenad allians. De

rödgrönas jordgubbstårta visas först upp med en prislapp, men när den sedan får en smörgå-

stårta över sig syns en annan, mycket högre prislapp. Prislapparnas funktion är att visa vad

deras politik kommer att kosta, och eftersom de rödgröna inte bestämt vad den är, kan de inte

heller veta hur stor prislappen kommer att bli. Att det är den kostymklädda personen som sät-

ter prislappen, som tidigare nämnts får representera Nya moderaterna, har att göra med att de

rödgröna själv inte vet vad den landar på och då kan lika gärna Nya moderaterna ta en giss-

ning.

Den avslutande delen i reklamfilmen visar hur en kvinna sträcker sig över tårtan och

sprutar ketchup över den. Det blir en slutkläm för att uppmärksamma väljaren om att den po-

litik som de rödgröna presenterats hittills i kampanjen mycket väl kan komma att förändras.

Att använda en ketchupflaska kan delvis kopplas till att tårtan kommer att bli oätbar, implicit

politiken kommer att bli en annan, något som väljaren inte håller med om. Det går även att

koppla till ketchupeffekten, först kommer ingenting och sedan väldigt mycket. Det beskriver

på ett både effektivt och underhållande sätt hur de rödgrönas politik ligger efter Alliansen.

3.4 Sammanfattning av analys 2

Den dominerande strategi för att nå ståndpunkten är de utgångpunkter som tydligt fokuserar

på de rödgrönas brister. Den allmänna topiken skillnad och den särskilda topiken det nyttiga

och onyttiga gör detta på det ett effektivt sätt. De pekar ut skillnaderna i form av de rödgrönas

politiska tillkortakommanden, och att deras förslag är något onyttigt för väljarna tar sitt stark-

aste uttryck genom en tårta, som fungerar som en liknelse mellan de båda alternativen. Att

Page 30: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  29

använda en tårta som dels består utav två delar och dels med två olika prislappar sänder signa-

ler om att det finns skillnader i vad politiken är och hur den kommer att bli samt vad den kan

kosta och vad den kommer att kosta. Två utgångspunkter som ger stöd ståndpunkten om var-

för en väljare ska rösta på Nya moderaterna

Att politisk oenighet råder är ett av de mer effektiva medlen för att övertyga och också

den starkaste betydelsen i den visuella kommunikationen enligt analysen. Tårtan är liknelsen

som för det första får Alliansens politik att se mer aptitlig ut, för det första för att den är fär-

dig, en stark allians finns och ett tydlig regeringsalternativ. Den andra tårtan är inte lika god,

för den saknar något, den är inte klar och det medför sina konsekvenser, främst på väljarna

som inte har två tydliga alternativ.

Page 31: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  30

4. Analys 3: Reklamaffisch, ”Thailandsresan”

Bild 4: ”Thailandsresan”. Reklamtext: Med Miljöpartiet blir Thailandsresan över 2000 kr dyrare för en familj. stockholmsskatten.se.54

4.1 Allmänna topiker

4.1.1 Plats som topik

I denna valaffisch är topiken plats i centrum. Thailand får med sina vita stränder och azurblått

vatten symbolisera ett exotiskt semesterresmål för barnfamiljer. Att Nya moderaterna väljer

just Thailand tyder på att det är ett resmål som deras väljare åker till. Plasten blir en symbol

för semester, och de förslag som presenteras ett hot mot den. Bilden av Thailand som porträtt-

eras är bilden av hur Thailand skulle se ut om de rödgröna fick bestämma. En folktom strand,

med tomma solstolar och bara några få människor talar för sig, men vad det innebär för den

enskilda barnfamiljen är ju att det blir en plats som är för dyr att åka till.

4.1.2 Skillnad som topik

Topiken skillnad kan användas för att tolka den här valaffischen på två sätt. Den första lägger

fokus på att visa en strand i Thailand som inte direkt är något kataloguppslag för en resetid-

ning eller direkt lockade för barnfamiljer. Betraktaren kan ställa sig frågan om det överhuvud-

taget är ett resmål för barnfamiljer? Av bilden att döma verkar det inte finnas så mycket att

göra eller några andra att träffa. För det andra skildras hur väljarens möjligheter att åka på

semester påverkas av hur hen röstar, att en barnfamilj som röstar på Nya moderaterna får åka

medan barnfamiljen som röstar på Miljöpartiet inte får göra det. Nya moderaterna är i re-

sebranschen.

                                                                                                               54 Dante Thomsen, ”Moderaterna om Thailandsannonsen: "Blir folk förbannade har vi lyckats”, Dagens Media 12/9 2014, http://www.dagensmedia.se/nyheter/kampanjer/article3847597.ece (2015-04-02).  

Page 32: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  31

4.1.3 Det möjliga och omöjlig som topik

De möjliga och omöjliga är en topik som är tänkt att måla upp hur ett samhälle kan komma att

se ut, om de rödgröna får bestämma. Topiken är effektiv då den skapar två alternativ, där de

är väljarna som har rätten att bestämma. De kan välja att rösta för eller emot en eventuell pri-

sökning. Valet ligger indirekt i deras händer, och en röst på Nya moderaterna kommer Thai-

landsresan inte att blir dyrare än den är idag. Topiken visar på ett maktförhållande, där ena

sida vill göra en sak som den andra sidan är emot.

4.1.4 Framtida fakta som topik

Topiken framtida fakta tar sin utgångpunkt i att politiken handlar om att skapa förändring och

att olika partier har olika förslag. Väljarna får här möjligheten att se hur dem skulle passa in i

en eventuell framtida politik, är semesterresor till Thailand något de säger sig vilja göra i

framtiden eller inte? En underkategori till denna topik är att om det hänt en gång kommer det

hända igen, och att valkampanjen placeras i detta fack har inte endast att göra med att val-

kampanjer är återkommande utan att nya förslag och förändringar föreslås i kampanjerna.

Beslut har tagits och de kommer göras igen, förmågan att påverka ligger häri, i detta steg vil-

ket också kan kopplas till valet av semester. En fråga som engagerar många och som med

största sannolikhet skapat en hel del uppmärksamhet.

4.2 Särskilda topiker

4.2.1 Det nyttiga och onyttiga som topik

Såsom Nya moderaterna har formulerat reklamaffischen ställs väljaren inför ett ganska lätt

val, antigen röstar de på Nya moderaterna och priset på semestern blir detsamma. Eller så

röstar de för de rödgröna, får betala 2000 kr extra för semestern till exotiska Thailand. Och

kanske känner att de tagit sitt ansvar rent miljömässigt, för utsläppen under den 10 h långa

flygresan. Om det vore så enkelt som affischen vill ge sken av skulle nog de flesta människor

välja Nya moderaterna i den här frågan. Det som affischen inte talar om är att denna valaf-

fisch är en del av en större kampanj som handlar om skattehöjningar och att just den här re-

klamen är ett exempel på hur priserna på flyg skulle höjas om skatt på flygbränsle införs i

Sverige. Budskapet i affischen får då en helt ny dimension, och blir inte lika stickig som tidi-

gare då endast prishöjningen gör att väljarna slår ur taggarna. Det vet ju Nya moderaterna om

och utformar reklamen på detta sätt för då framstår deras parti som en nyttig röst för väljaren.

Page 33: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  32

4.3 Visuell retorik

4.3.1 Denotativ analys På manifest nivå ser vi en strand med solstolar och tillhörande parasoller i trä. Till höger i bild

står en familj, två vuxna och två barn och mellan föräldrarna finns en surfbräda. De klädda i

badkläder och håller varandra i hand. Längre till höger i bild ligger det stilla vattnet. Pojken

längst till höger i bild tittar ut mot havet medan pappan i familjen har sin blick upp mot stran-

den till vänster i bild. Dem är de enda personer på stranden. Placeringen av familjen är från

mitten av bilden och mot höger, det vill säga att fokus ligger både på familjen och stranden.

Ljussättningen i bilden blir väldigt stark, eftersom solen ligger på.

4.3.2 Konnotativ analys Att skapa en bild av ett öde Thailand för genast tankarna till att bilden är konstruerad, strän-

derna i Thailand är populära och besöks av semesterfirare över hela världen. Redan här slås

betraktaren av en annan bild en vad som vanligtvis associeras med stränderna i Thailand. Det

blir en kraftfull kontrast till verkligheten, och är en strategi som bygger på att endast ett fåtal

barnfamiljer får åka till Thailand och uppleva de fina stränderna och det azurblåa vattnet. På

bilden syns den ensamma barnfamiljen som fortfarande kan åka dit, och väljaren ska lockas in

i en vagga om att Thailand är något som fåtalet får och som flertalet vill ha.

De denotativa delarna har redan slagit fast att bilden som målas upp inte stämmer

överens med verkligheten, och att den strategi som Nya moderaternas valaffisch använder

fokuserar kring att det kommer att bli dyrare att åka till Thailand, men vad det beror på fram-

går inte i affischen. Nya moderaterna har valt att använda de rödgrönas förslag om införd

flygbränsleskatt som ett argument för hur semestern kommer bli dyrare. Kopplingen får mot-

tagaren göra på egen hand. Att Thailand används som nyckeln beror på att det är ett populärt,

exotiskt resmål som Nya moderaternas väljare kan associera med. Vidare att man enklast tar

sig till Thailand med flyg. När du flyger till Thailand används mycket flygbränsle och en be-

skattning av bränslet kommer leda till att flygbiljetterna höjs. Istället för att skriva att Miljö-

partiet vill införa flygbränsleskatt, väljer Nya moderaterna att skriva att det blir dyrare att åka

på semester med Miljöpartiet. Det är visserligen sant, men sättet de görs på pekar för det

första ut Miljöpartiet. För det andra läggs fokus helt fel, höjningen handlar ju inte att Miljö-

partiet vill göra det dyrare för folk att åka på semester utan det blir en bieffekt av det egentliga

syftet vilket är att få resenärer att klimatkompensera för sina utsläpp.

Page 34: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  33

Målgruppen som porträtteras är barnfamiljer, och kanske slår det hårdare mot just barnfamil-

jer att det blir dyrare att åka på semester. Bilden av kärnfamiljen som inte hade råd att åka

iväg i år för att Miljöpartiet vill rädda miljön. Det finns en underliggande ironisk ton i affi-

schen, som förlöjligar Miljöpartiet. Nya moderaterna är medvetna om att höjningen inte

kommer att medföra att färre åker till Thailand, men att en höjning görs är tillräckligt för att

motivera valaffischen. Och det tyder på att Nya moderaterna vill peka ut Miljöpartiet, för att

de kan, inte för att det egentligen har någon betydelse i sakfrågan.

4.4 Sammanfattning av analys 3 Den starkaste topiken är topiken skillnad. Utgångspunkten övertygar för att den målar upp en

tydlig bild av hur en röst på Nya moderaterna gör det möjligt för långa exotiska resor, men en

röst på de rödgröna inte gör det. Topiken är nära kopplade till den mindre effektiva, vilket är

topiken plats där bilden av ett öde Thailand ligger i fokus. Bilden som målas upp ligger för

långt ifrån den verkliga bilden och det blir uppenbart att Nya moderaterna har konstruerat en

lite väl tilltagen bild av en öde strand i det annars så populära Thailand.

Den visuella retoriken visar att affischerna istället för att handla om att Miljöpartiet

vill införa flygbränsleskatt, väljer en visuell kommunikation som fokuserar kring betydelsen

att det blir dyrare att åka på semester med Miljöpartiet. Det är visserligen sant, bilden som

används för att förstärka argumenten är bilden av kärnfamiljen som inte hade råd att åka iväg i

år för att Miljöpartiet vill rädda miljön. Nya moderaterna är medvetna om att höjningen inte

kommer att medföra att färre resenärer åker till Thailand, men att en höjning görs är tillräck-

ligt för att motivera valaffischen. Och det tyder på att Nya moderaterna vill peka ut Miljöpar-

tiet, för att de kan, inte för att det egentligen har någon betydelse i sakfrågan.

 

Page 35: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  34

5. Avslutande diskussion Samtliga valkampanjer i denna uppsats kännetecknas av negativ valretorik, och det är också

därför jag valde dem som analysobjekt. För att analysera hur den negativa valretoriken an-

vänds som en retorisk strategi har jag i ett antal metoder analyserat hur den ser ut och hur den

fungerar. I denna del av uppsatsen har jag därför för avsikt att värdera hur dessa strategier

leder väljaren till ståndpunkten, ”Rösta på nya moderaterna”, samt ge några exempel på

mindre effektiva sätt att övertyga. Jag kommer följa samma ordning som i uppsatsen när jag

presenterar resultaten från analyserna.

Den strategin i de nio affischerna som är dominerande när det gäller att övertyga är

användandet av motståndarens argument. Med denna strategi visar Nya moderaterna vad mot-

ståndaren vill och samtidigt vad dem är emot, de skapar en kampanj som explicit pekar ut de

rödgröna, en kampanj som blir ett försvarstal mot den egna politiken samtidigt som affischer-

na blir nio motargument för de rödgrönas bildande av regering. För att lyckas peka ut de röd-

grönas politiska tillkortakommanden är topikerna skillnad och det nyttiga och onyttiga, de

strategiska val som är de centrala utgångspunkterna. Dessa utgångpunkter tar näring ur väl-

jarnas rädsla, och kan således spela på att något kommer att tas ifrån väljaren, något som fun-

gerar. Detta görs genom att måla upp ett kontrastförhållande mellan hur det är och hur det kan

bli, i ett sådant scenario får väljaren se hur dem själva kan komma att påverkas. De enda väl-

jaren kan vara säker på där och då är den politik som finns, och vad de kan förvänta sig av

just den, alltså Nya moderaternas. Bilden som målas är att deras politik är nyttigare än de

rödgrönas. Allt detta förpackas med en stil som tyder på att hur-det-sägs är mer övertygande

än vad-som-sägs. Att var ironisk är en strategi som passar den negativ valretorik väl, för Nya

moderaterna kan förlöjliga de rödgrönas förslag, belysa deras brister på ett underhållande vis.

I skottgluggen står de rödgröna och utpekandet sker på deras bekostnad. Strategin är effektiv

eftersom den språkliga utformningen skapar stor uppmärksamhet men samtidigt inte vilsele-

der väljarna utan det är samma budskap fast i en annan språklig dräkt.

För att övertyga väljaren och nå ståndpunkten i reklamfilmen ”tårtattacken” använder

Alliansen topikerna skillnad och det nyttiga och det onyttiga. Övertygandet sker genom att

belysa skillnaderna, att de rödgröna har samarbetssvårigheter, att de inte vet vilken politik de

ska föra, att det inte vet hur den skall finansieras, eller vilka kompromisser som de behöver

göra för att komma överens. Denna ovisshet kokas ned till att en röst på de rödgröna blir en

onyttig röst. I den visuella kommunikationen ser vi hur Alliansen belägger den politiska oe-

nighet som förekommer hos de rödgröna genom att måla upp bilden av en tårta som är mer

Page 36: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  35

aptitlig än den andra. Att det finns en tydlig definition av vilken typ av samarbete och politik

väljaren kan förvänta sig, att det inte råder någon som helst tvivel om att Alliansen är ett tyd-

ligt regeringsalternativ. De strategiska val som görs visar att väljarna inte köper grisen i säck-

en vilket en röst på de rödgröna är.

I den tredje valaffischen, ”Thailandsresan” är topiken skillnad central för övertygan-

det. Denna utgångspunkt övertygar för att den målar upp en tydlig bild av vad en röst på Nya

moderaterna innebär och vad en röst på de rödgröna innebär i det specifika fallet. Den topiken

som är minst övertygande är topiken plats och det är också den som får ta störst plats i denna

valkampanj. Nya moderaterna lägger krokben på sig själva när de ger en alltför snedvriden

och verklighetsfrämmande bild av Thailand, den öde stranden med de tomma solstolarna och

det lugna vattnet som inte går att surfa i, är element som tyder på att bilden är för konstruerad.

Den visuella kommunikationen ger samma bild, Nya moderaterna använder negativ valretorik

för att vrida och vända på ord och de misslyckas i sina försök. Det blir en uppenbart snedvri-

den bild. Och det hela görs på bekostnad av miljön, som istället för att visa att det gäller en

skattehöjning som klimatkompenserar för utsläppen, uppmärksammar prishöjningen på flyg-

biljetter.

Den negativa valretoriken är ett områden som genom medialiseringen har fått ett

större utrymme. Det finns flera tänkbara förklaringar, det kan ha att göra med att det politiska

språket är föränderligt, eller att negativ valretorik skapar större uppmärksamhet i det enorma

flödet. Det kan också vara influenser från de amerikanska presidentvalen, utvecklingen tyder

på att politiska debatter utarmas av den negativ ton som förs, vilket även syns i valkampanjer.

Nya moderaterna i Stockholms län betalade just 24 miljoner kronor för de nio affischerna, en

kampanj som syftar till att svartmåla de rödgröna.

En intressant aspekt för vidare forskning som jag endast berört är benägenhet att an-

vända negativ valretorik i ett specifikt skede i valkampanjen. Jag valt valkampanjer från må-

naderna innan valet, men inte fört någon vidare diskussion om dess betydelse. Kan det vara så

att partierna är mer benägna att använda negativ valretorik i något specifik skede i valkam-

panjen? Den tidigare forskningen lägger mer fokus kring vilken typ av parti som är mer be-

nägna att använda negativ valretorik snarare än om tidpunkten i valkampanjen kan göra parti-

erna mer benägna att göra det. Jag har visserligen begränsat mig till de nordiska länderna, och

inte sökt mig till den amerikanska litteraturen, där litteratur om negativ valretorik i de ameri-

kanska presidentvalen är omfattande. Här tror jag att det finns utrymme för vidare reflektion

och diskussion.

Page 37: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  36

6. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att exemplifiera hur användandet av negativ valretorik ser

ut och hur den fungerar som en retorisk strategi i Nya moderaternas valkampanjer. Jag har

utgått ifrån följande frågeställningar.

1. Hur ser den negativa valretoriken ut i valkampanjerna 2014?

2. Hur fungerar bruket av negativ valretorik i valkampanjerna?

Den negativa valretoriken i Nya moderaternas valkampanjer har utformats så att den syftar till

att visa vad ”vi” står för och vad ”dem” står för. Det är det här förhållandet som driver val-

kampanjerna, att två sidor ställs mot varandra och det görs tydligt eftersom den negativa val-

retoriken tillåter ena parten att peka ut den andra. Tyngdpunkten läggs på utgångspunkter som

belyser skillnader, och hur ena sidans förslag är nyttigare för väljarna än den andra sidans, är

några strategier som belyser hur den negativa valretoriken ser ut. Vidare görs utpekande av de

rödgröna genom enskilda exempel där korta, fyndiga formuleringar har utformats som fångar

betraktarens uppmärksamhet. Det genomgående syftet är att visa att de rödgröna är motstån-

darna, de som är skyldiga för potentiella förändringar vid ett regeringsskifte. Reklamkam-

panjernas implicita element möjliggör för betraktaren att enkelt förstå budskapen, vilket gör

att Nya moderaterna genom den valda språkliga dräkten kan håna de rödgröna med deras egna

förslag men ändå komma igenom med sina egna budskap. En av de dominerande strategierna

som förkroppsligar detta är ironi och anglicismer som samtidigt också visar att den negativa

valretoriken fungerar i valkampanjerna.

 

Page 38: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  37

Käll- och litteraturförteckning

Källor

Bodström, Håkan, ”Retorik: Politik är mer än ord”, Dagens Nyheter 22/8 2014,

http://www.dn.se/ledare/signerat/retorik-politik-ar-mer-an-ord/ (2015-04-26).

Falkman Lid, Lena, “Sakfrågor i fokus, men inga visioner”, Svenska Dagbladet 14/9 2014,

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sakfragor-i-fokus-men-inga-visioner_3914432.svd

(2015-03-20).

Svenska Institutet, ”Förändringar i svenska språket”, https://svenskaspraket.si.se/for-

studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om-sprak/forandringar-i-svenska-spraket/ (2015-04-

10).

Moderaterna, Stockholmsmoderater presenterar valkampanj, 14/8 2014,

http://moderaterna.net/blog/2014/08/14/stockholmsmoderaterna-presenterar-valkampanj/

(2015-03-29).

Nationalencyklopedin, ”Anglicism”,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anglicism (2015-04-12).

Svensson, Niklas, ”Reinfeldts kampanj mot de rödgröna”, Expressen.se 14/8 2014,

http://www.expressen.se/nyheter/val2014/reinfeldts-kampanj-mot-de-rodgrona/ (2015-05-12).

Thomsen, Dante, ”Moderaterna om Thailandsannonsen: "Blir folk förbannade har vi lyckats”,

Dagens Media 12/9 2014, http://www.dagensmedia.se/nyheter/kampanjer/article3847597.ece

(2015-04-02).

Thorell Rågsjö Andreas, “Socialdemokraterna om tårtattacken”, Resumé 22/7-2014,

http://www.resume.se/nyheter/reklam/2014/07/22/socialdemokraterna-om-tartattacken-/

(2015-05-12).

Page 39: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  38

Litteratur

Fiske, John, Kommunikationsteorier: En introduktion, Stockholm: Wahlström & Vidstrand

1997.

Hertting, Karl, Politiska pajkastning – en studie kring negativ valretorik i svenska valkam-

panjer, C-uppsats framlagd vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 2010.

Hietanen, Mika, ”Argumentationsanalys för retoriker”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik

Mehrens, Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014.

Håkansson, Niklas, Valretorik: Om politiskt språk i partipropagandan, (diss.), Göteborg: Gö-

teborgs universitet 1999.

Jost, Walter, ”Teaching the Topics. Character, Rhetoric, and Liberal Education”, Rhetoric

Society Quarterly vol. 21, 1991:1, s.1-16.

Lindqvist Grinde, Janne, Klassisk retorik för vår tid, Lund: Studentlitteratur 2008.

Melin, Lars & Lange, Sven, Att analyserar text: Stilanalys med exempel, Lund: Studentlittera-

tur, 2000.

Mehrens Patrik, ”Fettkriget – en topikanalys”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik Mehrens,

Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014.

Mehrens, Patrik, ”Visuell retorik”, Retorisk kritik, Otto Fischer, Patrik Mehrens, Jon Viklund

(red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014.

Sloane O. Thomas, Encyclopedia of Rhetoric, Oxford University Press 2001.

Sigrell, Anders, ”Retorisk analys: ironi, presuppositioner och metonymier”, Retorisk kritik,

Otto Fischer, Patrik Mehrens, Jon Viklund (red.), Ödåkra: Retorikförlaget 2014.

van Eemeren, Frans H., Grootendorst, Rob, A Systematic Theory of Argumentation: the

Page 40: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  39

pragma- dialectical approach, Cambridge: Cambridge University Press 2004.

Vigsö, Orla, Valretorik i text och bild – en studie i 2002 års svenska valaffischer, (diss.),

Uppsala: Uppsala universitet 2004.

Vigsø Orla, Ironic Crisis Communication? Reflections on Three Videos by the Swedish Rail

Company SJ, Nordicom Review vol. 34, 2013:2, s. 123-134.

Page 41: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  40

Bilaga De nio affischerna från Nya moderaternas valkampanj 2014.55

                                                                                                               55 Niklas Svensson, ”Reinfeldts kampanj mot de rödgröna”, Expressen.se 14/8 2014, http://www.expressen.se/nyheter/val2014/reinfeldts-kampanj-mot-de-rodgrona/ (2015-05-12).  

Page 42: Att skapa en motståndare - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:818261/FULLTEXT01.pdfSyftet med denna uppsats är att analysera hur negativ valretorik kan fungera som en

 

  41