Att välja utbildning–

betydelse för individ och samhälle

STUDIEVÄGLEDNINGGYMNASIEVAL

VUXENUTBILDNING

Anders Stenberg (Institutet för Social Forskning, SOFI, Stockholms Universitet)

Vägledarkonferens 23 februari 2017

Övergripande

• Samhällets kompetensförsörjning

- fungerande arbetsmarknad

• Kan utbildningspolitik förbättra länken mellan individers utbildningsbeslut och samhällets behov?

Vad kan politik göra?

• Underlätta matchning

- tillhandahålla information

- motarbeta begränsningar i val

• Styra utbildningsinnehåll

- attraktivt

- underlätta inlärning

• Skapa flexibilitet

[Studievägledning]

[Gymnasieval]

[Vuxenutbildning]

Varför dessa tre teman?

• Egna arbeten

• Underutvecklade forskningsområden

• Aktiva områden

• Politiskt aktuella

Studie- och yrkesvägledning [ = SYV ]

Presentationen

1. Problemet/uppdraget

2. Forskningsläget

3. Nationalekonomisk forskning

- info/samtal

4. Motarbeta normer ”knuff”

5. SYV:s organisation

6. Läget i skolorna

7. Framtiden

8. Summering

Vad är problemet?

• Konsekvenser av olika utbildningsval?

- Lön? Typ av jobb och karriär?

- Vilka yrken finns? [vaga uppfattningar ]

- Föräldrar, andra närstående, viktiga men kan också förstärka sociala snedrekrytering

- SYV särskilt viktigt om individen har lite info hemifrån

- begåvningsreserv

SYV:s uppdrag

• SYV:s uppdrag: matcha individer och arbetsmarknad

- högre produktivitet, arbetsglädje

• Två [olika] huvuduppgifter

- förmedla information

- motarbeta begränsningar pga kön/familjebakgrund

• SYV illa organiserad – lågt prioriterad

Forskningen om SYV

• Svår att överblicka, flera discipliner, stort antal studier

• Ofta små urval, SYV inte slumpmässig

minskar risken för avhopp

ökar övergången mellan utbildningsnivåer

förbättrar arbetsmarknadsutfall

• Viktigt tolka korrelationer försiktigt

• Min tolkning: effekter inte väl belagda.

Forskning om SYV

• Positiva effekter av SYV kan finnas, men inte väl belagda.

- Saknas studier med långa uppföljningsperioder

- Vi vet lite (inget) om SYV:s effekt för arbetsmarknadsutfall

• Idealfall [ur forskningssynpunkt!]: två slumpvis utvalda grupper.

• Nationalekonomi - ”explosion” de senaste åren

- större urval, noggrant om kausalitet (A påverkar B)

- politikers öra

Info om inkomst/sysselsättning – Finland

• Slumpvisa gymnasieskolor SYV lektionstimme

- Oförändrad sannolikhet att ansöka till högskola.

- Ingen effekt i genomsnitt på val av inriktning.

• De med mest felaktiga förväntningar (ca 15 %)

- val av inriktning påverkades

Info om inkomst/sysselsättning - Chile

• Enkät inför högre studier

• Slumpmässiga grupper

• Info om genomsnittsinkomst för olika utbildningsalternativ

oförändrad sannolikhet att gå vidare t högskola

• För studenter från fattiga miljöer

- överlag mer felaktiga förväntningar

- utbildningsinriktningar med lägre inkomster

- om extra info utbildningsinriktningar med högre inkomster

Samtal med SYV – Danmark

• Regionala vägledningscenter.

• Inga effekter i genomsnitt

• Elever med utrikes födda föräldrar – ca 5% högre sannolikhet att gå vidare till gymnasieutbildningar

Samtal med SYV – Holland

• Holland, slumpmässighet i SYV samtal (15 år).

- uppföljning 6-7 år [12-18 månader efter examen]

- om du fick välja igen, skulle du valt samma utbildningsväg?

• De som träffat SYV mer nöjda i genomsnitt

- starkast om föräldrar icke-akademiska / utrikes födda

- inga effekter för flickor

[Färre alternativ? Bättre informerade? Normer olika starka?]

• Innehåll i samtal? Enkäter med SYV

- Inget samband med ”förväntad arbetslöshet/inkomst”

[”medvetenhet om motivation & kompetenser”]

Motarbeta begränsande normer

• Att avvika från ”sin grupps” beteende sociala kostnader

- grupp kan vara kön, etnicitet, social klass, flitig/oseriös i skolan, intresserad av dataspel, idrott, djur etc.

• Potentiellt allvarligt av åtminstone två skäl:

1) Utbildningens roll för att utjämna livschanser.

2) Begränsande normer kan förekomma i alla samhällsgrupper och i alla delar av betygsfördelningen.

Könsfördelningen på gymnasiet

Könsfördelningen ett problem?

• Könsfördelningen inte ett problem om val görs utan restriktioner.

- vi är nu intresserade av ineffektiva val

1. Sociala kostnader, normer [svåra att dokumentera]

sämre match mellan personliga egenskaper och yrkesval

2. Könssegregerade yrken kan göra valet mindre attraktivt

samhällsekonomiskt värde att undvika segregering.

3. Osäkerhet kring att vara minoritetskön man undviker valet.

- Låta intresserade få vistas i sådana miljöer, minska osäkerhet.

Beteendeekonomer

• Individer tenderar att

- lita på rutinmässigt tänkande (»jag gör som alla andra«)

- överdriva negativa självbilder (»jag klarar inte utbildningen«) [kan t ex hänga ihop med social bakgrund]

- övervärdera kortsiktiga aspekter

[kostnaden att separeras från vänner överdrivs]

[ansträngning att söka info, konkurrerande aktiviteter]

• Obligatoriskt möte med SYV kan skapa mer informerade val

[nudge = ”knuff”]

”Knuff” för akademisk identitet

• Små insatser kan ev påtagligt förändra beteenden

1. Högstadieelever i New York. Åtta lektionstimmar.

- Intelligens är inte medfödd, kan påverkas

avsevärt bättre studieresultat 1 år senare.

2. College första år. Uppgift: sammanställa enkätresultat om utanförskap för nya vid college [temporärt problem som löste sig].

Afroamerikaner avsevärt bättre studieresultat under fyra år vid college, utan ytterligare intervention

Svenska utredningar

• Allmän tro att normer/identitet är substantiellt problem.

• Betonar SYV:s roll för att motarbeta begränsande normer

• Orimligt stor uppgift för en enskild SYV.

• Förutsätter övergripande ansvar på skolan

Övergripande ansvar för SYV?

• Skolinspektionen (2013). Undersökte 34 grundskolor.

- 0 (noll) skolor hade explicit strategi mot stereotypa val

- Ansvarsfördelningen otydlig, vanligast: ensamma SYV

• Arbete att förtydliga organisationen kring SYV

stort förändringsarbete

Hur borde det se ut?

Hur ser skolmiljöer ut idag?

Läget i skolorna – kön och etnicitet

• Samtal med elever bland minoritetskön

- Slutsats; »påtagliga hinder mot att välja otraditionellt«.

• Forum för levande historia: gymnasieelever [stor enkät]

• Högskoleförberedande: tolerans mot etniciteter större i åk3 än i åk1.

• Yrkesförberedande : tolerans störst i åk1 och minst i åk3.

Yrkesprogramsutredningen SOU 2015:97, sid 47

Läget i skolorna – avhoppare

• Varför avhopp? [379 ind.] Temagruppen Unga i arbetslivet (2013)

1) mobbning (över hälften)

[kritik mot att personal inte ingripit trots att de sett]

2) otillräckligt stöd från lärare

[oro, stress, svagare självförtroende]

• Flera studier: elever ser inte poäng med att fullfölja utbildning

• Mentorskap?

- Dyrt, men mycket positiva resultat från studier (Kanada, Danmark)

• Antimobbningsprogram?

Antimobbningsprogram

• Finland 2009; antimobbningsprogram, KiVa.

- åskådarna avgörande i mobbningsprocessen.

• KiVa infördes slumpmässigt i 78 skolor trovärdiga utvärderingar.

• Mobbning reducerades (kraftigt)

• Samhällsekonomiskt:

allmänt mindre hämmande skolmiljö

social kompetens, (arbets)livet

offer och utövare

Hur organisera SYV?

• Förbättra skolornas organisation [Skolverket]

- Arbetslivskunskap som nytt ämne

- Ändrade kursplaner. (shk)

[Norge och Finland].

• SYVs uppdrag utvidgas till att också förmedla skolans värdegrund.

• Respekt för andra, demokratiska värden, påverkar samhället i stort.

- Kan vara mkt kostsamt att inte agera

• Framskymtar omvälvande potential om sociala och psykologiska barriärer för utbildningsval kan reduceras.

- OBS ”potential”, ingen entydig forskning om detta.

Summering: förmedla info

• Små informationsinsatser kan göra relativt stor nytta

• Individer med lite info hemifrån

- Cirka 15 % [Kerr mfl 2015]

- Kan minska social snedrekrytering

• Vi vet inte någonting SYVs kausala effekter på arbetsmarknadsutfall.

- studie inom 10-20 år.

politiker skäl att satsa större resurser på SYV.

Enkelt

Summering: motarbeta normer

• Sexism, invandrarfientlighet och mobbning utbrett i skolmiljöer.

– för stor uppgift för en ensam SYV

– Prioritera arbete med SYVs organisation

– Utvidga SYVs uppdrag med värdegrundsfrågor

– Antimobbningsprogrammet KiVa

Svårt

Gymnasieval

• Humankapital (HK) med olika egenskaper

• Specifikt HK (yrkes) – övergång skola/arbetsliv

• Generellt HK (sv/ma) – förmåga ta till sig ny teknologi

• Skiljer sig avkastningen på kort och på lång sikt?

- Hur ska de kombineras?

Vad vet vi?

• Internationell forskning – endast en handfull studier

• Nya empiriska resultat med svenska registerdata.

- Arbetsinkomster

- På kort respektive lång sikt

Utbildningsinnehållets betydelse?

- 2-åriga program 1971-1991 (ca 950 000 ind).

- Yrkesinriktade prog (14) jämförs med generella (So, Ek, Te)

- Fördelar: - låga andelar i vidare studier

- långa uppföljningsperioder

Jämförelse

• Bröder/systrar

• Medelbetyg i årskurs 9

• Resultat illustreras med skillnader i årsarbetsinkomster

Noll inga inkomstskillnader

> 0 högre ink för deltagare i yrkesprogram

[Social bakgrund]

[förmåga]

Deltagare i 2-åriga yrkesinriktadeoch 2-åriga generella program

Deltagare i 2-åriga yrkesinriktadeoch 2-åriga generella program

Tolkning

• Generella inslaget var för litet på yrkesutb (2-4 tim/vecka)

• Visst stöd för gymnasiereformen på 1990-talet.

- Om det blev rätt nivå vet vi inte

Utbildning för vuxna

• OECD och EU: ”stimulera vuxenutbildning”

• För enskilda regeringar

- kostsamma program

- osäker avkastning

Utvärderingar

- deltagare i Komvux

- vuxna deltagare i högskolan

[arbetslösa i yrkesinriktad / generell utbildning]

Urval – minoritet arbetslösa

1. Högst 2-årigt gymnasium

- Komvux, 1994-1995 (ca. 35 000 ind).

2. 3-årigt gymnasium

- Högskola, 1992-1993 (ca. 5 000 ind).

Årsarbetsinkomster

• OBS! Matchade urval (ca 100 variabler)

• Intuition – ”fiktiva tvillingar”

- ingen vuxenutbildning 1977-

- bott i Sverige sedan 7 års ålder

Högst 2-årigt gymnasium (KOMVUX = svart)

Högst 2-årigt gymnasium (KOMVUX = svart)

Registrerade på högskola 1992-1993 (= svart)

Registrerade på högskola 1992-1993 (= svart)

Kostnader och vinster?

Totalt, komvux och högskola :

inkomstökningar > samhällets kostnader

OBS! “Sidoeffekter” icke räknade

[demokrati, ek tillväxt, hälsa, social utjämning, kriminalitet, social ”sammanhållning”]

• Stimulerar vuxenutbildning kompetensförsörjningen?

- Kort svar: JA

- dyrt

- endast lönsamt på lång sikt

http://su.avedas.com/converis/person/2750

Googla ”Anders Stenberg SOFI”