Vad är en hemmasittare?

"När jag fotar kan jag vara mig själv"

"Att vara hockeytränare är det roligaste jag gjort"

TEMA ATTENTION UNG

medlemstidning för Riksförbundet Attention nr 3 | 2013

23-åriga Victor:

25-åriga Jennifer:

attention

Svedenskolan och Häggviks Gymnasium ingår i Utvecklingspedagogik Sverige AB

Båda skolorna erbjuder utbildning med hög kvalitet, små undervisningsgrupper, individuellt utformade insatser och en miljö som stärker elevens självkänsla. Mer information och kontaktuppgifter

Nya skolmöjligheter för barn ochungdomar inom autismspektrumHöstterminen 2013 startar Svedenskolan Mälarhöjden, en grund- och grundsärskola för barn inom autismspektrum.Höstterminen 2013 startar Häggviks Gymnasium utbildning för ungdomar inom autismspektrum.

VILL DU VETA MER OM ADHD?Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig somär patient, förälder eller anhörig/sjukvårdspersonal.

Här kan du läsa mer om orsak, utredning ochbehandling av ADHD.

www.levamedadhd.se

JC-0

9030

7-4

Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen.se

Janssen-Cilag AB

Riksförbundet Attention är en intresseorganisa-tion för personer med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar (NPF), deras anhöriga och profes-sionella inom området.

Attention ges ut av Riksförbundet Attention.Ansvarig utgivare: Anki SandbergRedaktör: Linnéa RosenbergE-post linnea.rosenberg@attention-riks.seTelefon: 073-940 22 73Formgivare: Lovisa SchillerAnnonsbokning: 08-709 22 63Adressändring: kansliet@attention-riks.sePrenumerationer och frågor: 08-709 22 60Frågor till Riksförbundet Attention: 08-709 22 60Omslagsfoto: Malena RanchKorrektur: Birgitta EngholmTryck: Exakta

3 LEDARE4 AKTUELLT6 TEMA ATTENTION UNG6 Ungdomar träffas via Attention7 Studenter med NPF får extra stöd8 Idrotten stillar Jennifers rastlöshet10 Astroteatern — en teater- grupp för unga med NPF12 Hemmasittande barn som inte orkar gå till skolan16 PORTRÄTT Victor Wikander18 Cleo får hjälp att ta makten över sitt liv20 Josefin, präst med ADHD22 FILM & BÖCKER25 FÖRBUNDSNYTT

NÄR MAN BESKRIVER barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser så börjar man ofta med problemen. Svårigheter att vänta, att kontrollera känslor och humör, att planera och organisera, att kunna samarbeta och förstå instruktioner, brukar lyftas fram. Svårigheter som leder till många misslyckanden vilket i sin tur ökar risken för oro, ångest och depression.

Inom Attention tror vi att det är minst lika viktigt att belysa de skydds-faktorer som ökar unga människors möjligheter att må bra. Det handlar framförallt om:

Stöd från förstående föräldrar och andra vuxnaÖppenhet med att söka hjälpSamarbete mellan familjen och skolan och andra berördaAtt få hjälp att klara skolans målStarka band till familj, släkt och vännerMöjlighet att delta i fritidsverksamet (idrott, kultur med mera)

Flera av artiklarna i detta nummer handlar om hur det är att växa upp och vara ung med NPF. En del speglar den något mörkare sidan, en del den ljusare.

Till det som många ungdomar finner problematiskt hör svårigheterna att få till en fungerande skolgång. Får man inte bukt med skolan någor-lunda snabbt resulterar det ofta i hög frånvaro och i värsta fall avbruten skolgång och hemmasittande, som finns att läsa om på sidan 12.

Vi tar också upp behovet av att mötas av förstående vuxna. Skolors dåliga sekretesshantering, som lyfts fram i en färsk rapport från BRIS, är oacceptabel. Elever som vänder sig till någon i skolan i förtroende ska inte behöva uppleva att informationen förs vidare utan att de själva vill det.

På den ljusa sidan lyfter vi fram några unga vuxna som hittar rätt. Hockeytränaren Jennifer delar med sig av lusten till idrott, behovet att få utlopp för sin rastlöshet och att lyckas med något. Fotografen Viktor berättar om hur fotograferandet blev en väg bort från kriminalitet och droger.

Vi berättar också om Attentions egna aktiviteter för ungdomar. Inom projektet Attention UNG tog förbundet fram material och metoder som visar hur man kan skapa verksamheter som kan bidra till att ge våra ungdomar en mer stimulerande fritid och fler sociala kontakter. Projektet har lämnat flera filmer och informationsmaterial efter sig som finns på Attentions webbplats.

När denna tidning kommer ut gläds vi också åt att vår bok ”Det finns alltid ett sätt” just utkommit. Den bygger på erfarenheter och råd från unga vuxna med ADHD. De delar med sig av praktiska råd för att få var-dagen att fungera bättre. Boken är indelad i olika teman som till exempel relationer, hemma, ekonomi, arbete och studier. Du kan beställa den i vår

webbutik och läsa mer om den på sidan 22.

Skyddsfaktorer för barn och unga

Ann-Kristin SandbergOrdförande Attention

16

Boken "Det finns alltid ett sätt" är en del i Unga vuxna-projektet som bedrivs av Riksförbundet Attention med stöd från Arvsfonden. Läs mer om våra projekt på www.attention-riks/projekt.se

3

attention innehåll

7

Text: Karin Forsberg & Lillemor Holmgren

DET FRAMGÅR AV BRIS RAPPORT ”Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa”.

— Vi har gjort en kvalitativ analys och en sammanställning av drygt 1500

chatt- och mejlinlägg till BRIS där barn och unga berättar om sin psykiska ohälsa, säger Karin Johansson, psykolog och utredare på BRIS som står bakom rapporten.

Hos BRIS får barnen vara anonyma och vågar därför berätta om saker som de annars håller hemliga. Det gör rapporten unik, menar hon.

DET ÄR EN väldigt tung och allvarligohälsa som kommer fram. Barnen beskriver bland annat sambandet mel-lan olika former av utsatthet och den psykiska ohälsa som drabbar dem. De berättar om fysisk och psykisk miss-handel, sexuella övergrepp, bristande materiell och framförallt emotionell omvårdnad och svek från vuxna de är

Barn beskriver ingående hur de känner sig deprimerade, har ångest, stress, sömn-problem, ätstörningar och att de skadar sig själva på olika sätt. De vill ha hjälp att må bättre men tvivlar på att vuxna ska förstå och kunna hjälpa dem.

Barn med psykisk ohälsa tvivlar på vuxenvärlden

beroende av. Det kan handla om kaotiska hemmiljöer och allvarliga familje-konfl ikter men också om mobb-ning eller obearbetade traumatiska upplevelser.

— BARNEN HAR OFTA egna tankar om vad som orsakat deras psykiska

ohälsa och upplever att de signalerat till omgivningen att de inte mår bra men att omgivningen inte uppfattar signalerna eller i alla fall inte har

agerat.Enligt Karin Johansson är skolors

dåliga sekretesshantering ett problem.— Det fi nns barn som har vänt sig till

sin skola i förtroende och där skolan tagit informationen vidare utan att berätta det för barnet. På det sättet bränner man viktiga broar och fördärvar barnens

förtroende.Barnen ger också andra förklaringar

till det motstånd de känner att berätta om sina problem. Oft a handlar det om att de saknar en förtroendefull relation

Rapporten ”Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa” hittar du på bris.seCitaten kommer från rapporten.

till någon vuxen. De kan också känna skam och skuld, oro för konsekvenser och oro för att de inte ska bli tagna på allvar eller bli dåligt bemötta.

Många av barnen i rapporten har haft och har kontakter med samhällets hjälpinsatser men deras erfarenheter är oft ast inte positiva. De har fått hjälp för sent, fel hjälp eller ingen hjälp alls.

Karin Johansson påpekar att samhället måste organisera vård, stöd och behand-ling på ett sätt så att barnen inte slussas runt mellan osammanhängande insatser.

— Barnen måste få vara delaktiga i vårdprocessen och få ett respektfullt bemötande, säger hon bestämt och hävdar att de är fullt kapabla att ta ställ-ning till de insatser som föreslås. Det är helt fel att tro att man gör dem gott genom att ta beslut åt dem.

”Ångest, stress, panik och rädsla är det jag upplever oftast. Jag är rädd för i princip allt.”

”Under mina depperioder är det bara jag och mig själv och vi hatar varandra.”

”I tre år levde jag i rädsla när min bonuspappa misshandlade mig.”

4

aktuellt

Distansundervisningen måste begränsas och omhändertagna barn ska ha samma rätt att gå i skolan som andra, skriver Attention i ett remissvar på regeringens utredning om hur utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansutbildning kan förbättras.

UNDERSÖKNINGAR från bland annat Barn- och elevombudsmannen visar att barn på institutioner har fått skräm-mande lite skolundervisning innan den nya skollagen trädde i kraft.

— Barn och unga med NPF utgör troligtvis en stor andel av de barn och unga som blir omhändertagna. Det är bra att regeringen nu lyfter deras mänsk-liga rättighet till skolundervisning, säger Attentions intressepolitiska om-budsman Anna Norrman.

Trots att nya skollagen är tydlig med kommunens ansvar för alla elever som bor i kommunen finns det tveksamheter kring om det även gäller barn i familje-hem, på HVB-hem eller SiS-institu-tioner. Därför välkomnar Attention utredningens förslag att kommunens ansvar ska finnas kvar även om eleven

tillfälligt befinner sig någon annanstans och att kommunen regelbundet ska följa upp hur det går för eleven.

UTREDNINGEN SKA ÄVEN ge svar på om distansundervisning i vissa fall kan vara ett alternativ till vanlig undervis-ning. Den föreslår att det ska krävas sär-skilda skäl för att en elev ska få delta i distansundervisning och att det ska vara under max ett år. Det tycker Attention är ett bra förslag.

Det finns en risk att skolan inte tar sitt ansvar för eleven genom att missköta sitt uppdrag under grundskolan och sedan låta undervisningen ske på distans med motiveringen att eleven har psyko-sociala problem. Attention menar att de flesta psykosociala problemen ligger i skolans dåliga bemötande av eleven och

Foto: Martin Nauclér

Alla barn har rätt att gå i skolan

inte hos eleven själv. — Det kan verka rätt att erbjuda dis-

tansundervisning för hemmasittarna med den låga ambitionen att man ska vara nöjd om någon del av undervis-ningen fungerar. Men skolan har en upp-gift som är betydligt mer omfattande än att bara tentera av ämnen, säger Anna Norrman.

Attention skriver i yttrandet att varje hemmasittande elev som inte får tillgång till skolsystemet på grund av skolans okunskap är en tragedi.

— Vi får flera gånger per vecka samtal från desperata föräldrar som beskriver hur deras barn gett upp hoppet om skolan. I de flesta fall har dessa elever tyvärr lång erfarenhet av att skolan inte lyckats anpassa undervisningen till deras behov, säger Anna Norrman.

Undersökningar visar att omhändertagna barn har fått skrämmande dålig skolundervisning.

5

Sekvens ur filmen Från deltagare till ledare.

Testpiloterna i Attention Ung provade på flera olika fritidsaktiviteter, bland annat klättring och ridning.

Ungdomar träffas genom Attention

Här är några föreningar som har ungdoms-aktiviteter idag:

Dalarna Katrineholm, Flen, Vingåker (KFV)Malmö Nordöstra SkåneNyköpingSundsvall-Timrå Stockholm Trelleborg

Studiecirkelmaterial för Attentions tjejgrupper med övningar och teman.

Filmen ”Från deltagare till ledare” som följer en grupp ungdomar med NPF som lärt sig planera, organisera och leda aktiviteter för andra ungdomar.

”Testpiloterna”, korta filmer där ung-domar i en av Attentions ungdoms-grupper testar olika fritidsaktiviteter.

Porträttboken där unga intervjuvas om sin syn på en meningsfull fritid.

Aktiviteter för ungdomar behöver inte vara så komplicerade. För de flesta ung-domar är det viktigaste att bara få träffas och hänga med andra. Den menar Johan Bysell som har lett ungdomsträffar inom Attention i flera år. En viktig utgångspunkt är att fråga ungdomarna själva vad de vill och vad de är intresserade av.

— Något som har varit återkommande på våra samtalsgrupper är vardagstips, alltså att dela med sig av erfarenheter från vardagen, säger Johan.

Tipsen kan handla om alltifrån vilket stöd man kan få till att själv berätta om hur man löser olika vardagssituationer. Det är ett uppskattat

tema av flera anledningar. — Det är en möjlighet att få berätta om sina

erfarenheter och bli lyssnad på, att dela med sig och bidra till gruppen, men också att få känna igen sig i de andras berättelser och få bra tips på saker man kan göra och testa själv, menar Johan.

Att ha en tydlig struktur på träffarna så att deltagarna vet vad som väntar skapar bra förutsättningar för att alla ska känna sig bekväma på träffarna.

— Att prata om vad man tycker om att göra och är intresserad av är ett sätt att skapa trygghet i gruppen och att få alla att känna sig bekväma. Det är också ett sätt att se var-andras resurser.

Det viktigaste budskapet Johan har till andra föreningar är att små steg leder långt.

— Det är bättre att bara göra något litet, litet en gång om året – grilla korv, se en film, åka pulka – än att inte göra någonting. Det är viktigt att påminna sig om att var nöjd med de små stegen – de spelar stor roll!

Vill du starta ungdomsverksamhet?

Det viktigaste är att få träffas

På Attentions webbplats finns inspiration i form av filmer och informationsmaterial:

6

tema attention ung

Text: Malena Ranch Foto: Martin Nauclér

I flera av Attentions föreningar bedrivs verksamhet som riktar sig specifikt till ung-domar. Träffarna kan vara i form av samtal, filmkvällar eller kultur- och idrottsaktiviteter, men har ofta ett gemensamt syfte – att skapa sammanhang och sociala kontakter för ungdomar med NPF.

UNDER ÅREN 2008-2012 gjorde Attention en särskild satsning på ungdomsverksamhet med stöd från Arvsfonden. Inom projektet Attention UNG arbetade man med att utveckla metoder och verksamheter som kunde bidra till att ge

ungdomar med NPF en mer stimulerande fritid och fl er sociala kontakter. Det har lämnat mycket eft er sig i form av dokumentation och inspiration till föreningar som vill starta upp verksamhet för ungdomar.

PÅ UPPSALA UNIVERSITET kan studenter med NPF eller psykiska funktionsnedsättningar få hjälp av Studentstödet. Det är en samverkan mellan Uppsala läns landsting, Uppsala kommun och Uppsala Universitet. Genom att kontakta dem kan man få hjälp med stödinsatser.

— Vi bokar in ett möte där studenten får berätta vad det är som fungerar bra och mindre bra i studie-situationen. Då får vi en bra bild av personens be-hov för att bedöma vilket stöd som skulle vara till hjälp. Vi ser de som kommer hit som studenter, inte patienter. Och vi arbetar lösningsfokuserat och för att hitta individuella anpassningar, säger Eva Persson, som är samordnare.

– STUDENTER SOM HAR NPF kan till exempel få ett mentorstöd som hjälper till med planering och struktur. Mentorn är en annan student som läser samma utbildning men som har kommit längre och därför kan mer om kursinnehållet och studieteknik. Mentorn hjälper till att planera och strukturera studierna och kan tipsa om vad som är viktigast att fokusera på, fortsätter Eva Persson.

Hon rekommenderar blivande studenter att så tidigt som möjligt kontakta den institution som man ska läsa vid och ta reda på så mycket som möjligt om kurserna i förväg.

— Det är bra att informera institutionen om vilket stöd man behöver. Om man till exempel behöver anpassad examination är det institutionen som du läser vid som du ska vända dig till. Det är också bra att ta reda på hur kurserna är upplagda. Är det mycket grupparbeten? Hur mycket självstudier är det? Det är viktigt att vara omsorgsfull i förväg.

Studenter med NPF får extra stöd Funderar du på att börja plugga men undrar om det skulle fungera? På nästan alla universitet och högskolor finns det en kontaktperson eller samordnare som personer med NPF kan vända sig till för att få stöd under studietiden.

Studentstödets tips till blivande studenter

Bra att veta om studiestöd!

Text : Karin Forsberg

”Om jag inte tränar kan jag inte somna på kvällarna”

Hitta din fritidsaktivitet på nätetFritidsnätet.se är en ny webbtjänst där barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning kan hitta fritidsaktiviteter i Stockholms län. Tjänsten är en internetbaserad databas med mängder av fritidsaktiviteter. Som användare kan du på webbsidan ställa in kriterier som plats, aktivitet, funktionsnedsättning och liknande. Du får sedan upp förslag på utvalda aktiviteter baserat på den information som du fyllt i.

Träning är ett måste för att jag ska må bra och min ADHD är en tillgång för jag har hur mycket energi som helst, menar 25-åriga Jennifer som är hockeytränare och har ägnat sig åt flera olika sporter genom åren.Text: Lars Sandberg (kortad och redigerad Attention) Foto: Privat

JENNIFER HAR ALLTID haft stor vilja att lyckas och nå framgång, både som utövare och ledare.

— Jag tror att idrotten passat mig bra eft ersom människorna där oft a är väldigt drivna och täv-lingsinriktade. I skolan var jag alltid tvungen att bromsa mig själv, för när jag ville något så drev jag oft a min egen vilja alldeles för hårt. Inom idrotten fi nns en annan förståelse för det.

Ridning, friidrott och ishockeyHon började sin idrottsbana när hon var två år och fi ck sin första häst. När hon sedan började skolan räckte hästen inte längre till för att stilla hennes rastlöshet. Därför började hon även med friidrott.

— Friidrottsträningen låg en och en halv mil ifrån där jag bodde så jag cyklade dit. Sedan tränade jag två timmar och cyklade hem igen. Jag har alltid haft enormt mycket energi så jag tyckte inte att det var jobbigt. Om jag inte tränar kan jag inte somna på kvällarna. Då ligger jag och tänker på hur jag ska förändra världen och är vaken hela natten.

När Jennifer var 12 år fastnade hon för hockey och började spela i sin lokala klubb med en före

detta elitseriemålvakt som tränare.— Han är den bästa tränare jag haft ! Han ska-

pade alltid bra stämning och tog fasta på det posi-tiva, riktade vårt fokus till det som var viktigt och som gjorde oss bättre.

Hon har haft fl era tränare som gjort precis tvärtom och blivit arga när hon inte förstått deras genomgångar eller taktikupplägg.

— Jag kommer ihåg en tränare som behandlade

Idrotten stillar Je

Jennifer

8

tema attention ung

”Att vara hockey-

tränare är faktiskt det roligaste jag har gjort”

mig som en komplett idiot. ”Är du dum i huvu-det?” frågade han mig när jag bett honom upp-repa vad han sagt. ”Nej, men jag förstår inte vad du menade”, sade jag. ”Då är du dum i huvudet”, sade han.

ADHD som ger energiJennifer har alltid haft en känsla av att hon fått kämpa mer för att förstå instruktioner och övning-ar än hennes skol- och lagkamrater. Ändå väntade hon ända till förra året med att göra en utredning eft ersom hon inte ville associeras med ADHD. I mitten av januari 2013 fi ck hon det besked hon väntat sig:

— Jag har ADHD, precis som jag trodde. Jag har alltid misstänkt det samtidigt som jag inte tyckte det stämde in på mig eft ersom jag förknippade det med att vara stökig och dålig i skolan. Jag hade ju oft a lätt för mig. Nu vet jag mer och ser min ADHD som en tillgång. Jag har lätt för att lära mig nya saker, ett enormt driv och hur mycket energi som helst!

Förutom att förstå instruktioner tillhör struktur och planering det som Jennifer har svårast för.

— Jag tycker verkligen inte om att komma för sent! Det är bland det värsta jag vet. Jag tror alltid att jag är ute i god tid, men så har jag missat något i planeringen – jag kommer på att jag måste äta innan jag åker iväg eller något sådant – och vips är jag tio minuter sen. Då känns det jättejobbigt. Får jag då dessutom böter och bestraff ningar som många klubbar håller på med, känner jag mig orättvist behandlad. Det handlar inte om att jag är lat och skiter i träningen, tvärtom skäms jag säkert mycket mer än de fl esta andra gör när de kommer för sent.

Från spelare till ledareFörsta uppehållet från idrotten kom när Jennifer var 18. Hon skadade sig under en hockeymatch och kunde sedan inte vara med på träningarna på ett halvår. Hon fi ck en chock när hon upptäckte hur jobbigt hon tyckte det var att vara utan idrott och blev nedstämd och deprimerad när hon inte fi ck röra på sig.

— Jag blev helt knäpp! Jag blev tokig av att inte

ha någonting att hålla på med. Då kom jag på idén att starta upp ett eget tjejhockeylag. Det ledde till att det lokala ishockeyförbundet valde in mig som styrelseledamot med ansvar för damhockeyn. Det kändes som ett stort erkännande att jag som var så pass ung fi ck så mycket förtroende och ansvar. Jag var i princip ensam tjej i förbundet och 20 år yngre än alla andra.

Rollen som organisatör och tränare fi ck Jennifer att börja fundera i nya banor. Hon märkte att hon egentligen trivdes bättre med att leda och hjälpa andra än att pressa sig själv till max i varenda match.

— Att vara hockeytränare är faktiskt det roli-gaste jag har gjort. Då struntar jag fullständigt i om vi vinner eller inte, utan vill bara att alla ska må bra och ha kul. Att vara bäst är inte längre det viktigaste, utan tvärtom jag kan nästan bli arg för att någon inte törs försöka.

Idag sportar Jennifer främst för att må bra. Gärna friidrott, kampsporten MMA och lång-promenader. Och inte helt överraskande star-tar hon upp tjejverksamhet i en hockeyklubb i Stockholm. I framtiden planerar hon att plugga idrottspsykologi.

— Med den utbildningen kan man jobba med att hjälpa, stötta och inspirera andra idrottare och lag i deras utveckling. Jag har väldigt lätt för att engagera människor när jag brinner för något, så jag tror att det skulle passa mig.

nnifers rastlöshet

Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar Dolda utmaningar är en skrift som ger tips och råd om hur man bemöter barn och ung-domar med till exempel ADHD och Asper-gers inom idrotten. Den är framtagen av Centrum för idrottsforskning (CIF) och riktar sig till ledare, föräldrar och alla som arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att hitta sin idrott och att ut-vecklas i sin förening.

Den kan beställas på idrottsbokhandeln.se.

9

Text: Cecilia Brusewitz Foto: Martin Nauclér

Max Lundqvist

ASTROTEATERN − teaterverksamheten för unga med asperger och autism - har genrep för pjäsen Den som inte får finnas, gruppens tredje i ordning-en. I den lilla teatern Olympia vid Odenplan är luften tät av den nervösa energi som hör till första mötet med publik. När Max Lundqvist öppnar kvällens föreställning med ”Eka mellan mina hjärtslag” så reciterar han dikter som för tankarna till Bukowskis humoristiska svärta och texterna andas levnadsöden kantade av missbruk och

destruktivitet. Hans röst är kraftfull och språket intensivt och vackert.

Han säger själv att han har lärt sig skriva bättre sedan han började arbeta med teatern men också att han har blivit bättre på att hantera sina känslor.

— Jag har lärt mig att vara närmare mina känslor utan att må dåligt över dem. Jag försöker se ob-jektivt på dem istället för att direkt bli glad eller ledsen över saker.

Trots hans uppenbara begåvning var Max roll i ensemblen långt ifrån självklar i början. Marianne Scheja, teatergruppens regissör/dramaturg/peda-gog, berättar hur han cirkulerade de första teater-träffarna hon höll. Nyfikenheten var lika påtaglig som distansen.

— Vid tredje tillfället tog Max till slut kontakt och meddelade att han skrev och undrade om jag ville läsa. Jag sa ja och fick senare 500 sidor poesi på mejlen. Jag förstod att jag skulle läsa allt. Vid nästa tillfälle fick jag mycket riktigt frågan ”Har du läst? Allt?”. Jag svarade ja och sedan dess har Max varit med. Han är en viktig del av vår manusgrupp idag.

Max är bara ett exempel på hur teatern har blivit en kanal för ett konstnärligt uttryck. Karl Nygrens häftiga monolog QUATTRO K är ytterligare ett. Monologen i fyra delar speglar fyra mäns olika skeden i livet och även här pulserar ett stort humo-ristiskt hjärta mitt i allvaret. Även Karl tycker att teatern har gett mycket skriver han i ett mejl efter en föreställning när han får frågan om vad teatern har lärt honom.

— Jag har lärt mig att öppna mig mera för saker jag normalt inte är van vid. Jag lärt mig att slappna av och lita på mig och Marianne när vi är på As-troteatern och har blivit mera självsäker och min-dre pessimistisk av teatern och skådespelet.

Föreställningen avslutas med Amanda Larssons starka tragedi Den som inte får finnas, där vi möter en flicka som är på väg in i en psykos och hur hennes föräldrar och vänner inte förmår möta hennes signaler och egen förvirring. Amanda genomgick tidigare en depression och trodde att

”Jag har lärt mig att öppna mig mera för saker

jag normalt inte är van vid”

10

Astroteatern är teatergruppen där unga med NPF får chans att visa sina konstnärliga talanger och utveckla sina förmågor till samarbete och kommunikation. Här kan den blyga testa att vara framåt och den som är rädd får öva på sitt mod.

Mer än bara teater

Amanda och Sara

Marianne Scheja

Marianne Scheja

hon inte skulle kunna spela teater igen. — Men nu kan jag stå på scen igen. Jag har också

lärt mig att se folk i ögonen och fått ett lugn. Det bästa är att jag vågar ta plats igen och visa vem den riktiga Amanda är.

ALLA ROLLTOLKNINGAR KRÄVER förmåga att refl ektera över jaget i möte med tiden och omgivningen. Ett arbete Marianne Scheja äg-nat mycket energi åt. Hon har själv en gedigen och vindlande bakgrund som bland annat sjuk-sköterska, familjerådgivare, skådespelare och manusförfattare. Enligt samordnare Annika Stålemark på Stöd&Resurs dagverksamhet som samarbetar med Marianne, så är hennes kompe-tens en förutsättning för det som visat sig vara ett framgångsrikt arbete med teatern. Flera av delta-garna har förutom sina funktionsnedsättningar riskbeteenden och kan utan en van och vis hand vara svåra att motivera.

— I början när jag såg Marianne hålla lektioner yrde det av ofokuserad aktivitet runt henne. Men successivt lyckades hon skapa ett fokus och där det annars kunde explodera bland de unga fi nns det nu verktyg som gör att de kan hantera starka känslor. Det märks tydligt att de kan använda detta både i dagverksamheten och i andra so-ciala sammanhang. Man behöver nu bara ta ett andetag så ser man riktigt hur bromsen läggs i.

— Varje deltagare får skapa sin karaktär uti-från sina specifi ka behov att utvecklas som per-son utifrån tanken ”Vad är det jag vill bli bättre på i mitt liv?”. Sen får man öva på detta under repetitionerna och vara sån på scen för att suc-cessivt föra in det nya i sitt övriga liv, förklarar Marianne.

I arbetet gör de skillnad på inre och yttre beteenden. Det yttre beteendet kan innefatta hur

man pratar och rör sig. — Man kanske vill öva sig på att artikulera sig

bättre, prata högre eller gå rakare. Det inre beteendet kan vara hur man bemöter

någon som tar stor plats eller hur man själv kan tillåta sig att uttrycka sina behov.

— Jag arbetar utifrån teater och KBT och har tagit fram en enkel modell som gör alla tydliga — ISK Icke sårande kommunikation, där det handlar om att hitta sin egen ”pelare”. Vad känner jag, vad tänker jag, vad behöver jag? Att jag hittar svaren på det innan jag tar till en attityd, ett beteende. Går till mina behov innan jag går till handlingar jag kan ångra.

Det terapeutiska arbetet sker därmed, för-utom de individuella samtalen, parallellt med teaterlektionerna.

— När jag tittar i bakspegeln så ser jag hur långt vi har kommit. Det kommer väl alltid hända saker i gruppen och helt konfl iktfritt är det inte. Men det är en sådan stor skillnad från hur det var i början. Det gäller bara för varje person att hitta styrkan i sig själv och i vårt gemensamma arbete och sen är det bara att fortsätta mot nästa pjäs.

”Varje deltagare får skapa sin

karaktär utifrån sina specifi ka behov att ut-vecklas som

person utifrån tanken”

TABLETTROULETT - en svart komediPremiär 3 / 3 kl 18.30 på Olympiateatern 2014Världsgenombrott för neuropsykiatriska diagnoser! På gott och ont har en industri vuxit fram.

Är piller vår tids universallösning? Myndigheters statistik visar en dramatisk ökning i utskrivning av piller. Vore vård att föredra? Hur mycket styr läkemedelsbranschen? Har vården blivit otillgänglig? Läkare och sjuksköterskor såväl som patienter känner vanmakt.Sibylla och Lennart som forskar för läkemedelsbolagets räkning, vill lura Bosse att sätta in mer medicin och Sibylla som fått en forskartjänst deltid hos Lennart, har dragit ner på personal. Tystnadsavtal är skrivet mellan Sibylla och Klara Klorin om marknadsföringen.Hur ska patienterna veta om de har behandlats på rätt sätt? De känner sig felbe-handlade, att de fått fel diagnos, att de utsatts för tveksamma metoder. De som vill in kommer inte in − trots att de använder de fulaste grepp. De som vill ut kommer inte ut och är beroende av läkemedel...

11

”Det är som att hans motor är trasig”

Vad är en hemmasittare? Ett barn som har varit hemma från skolan en månad eller mer, säger specialpedagogen Elisabet von Zeipel, som har arbetat på Aspergercenter i tio år och mött många hemmasittande unga som vuxenvärlden står handfallen inför. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Lovisa Schiller, Lillemor Holmgren & Lars Jevbratt

ELISABET HAR FOKUSERAT PÅ just de barn som på grund av sina funktionsnedsättningar inte har samma förutsättningar att hantera exem-pelvis skolan. Hon berättar om en pappa som ut-tryckte frustration över sin hemmasittande son med Asperger.

— Pappan sa förtvivlat ”Hur ska jag motivera

honom? Han vill ingenting. Han orkar ingen-ting!”. Jag begrundade för ett ögonblick pappans frustrerade utrop och bad sedan att de skulle vända på steken. Kunde det vara så att pojken först och främst inte orkade? Och därför inte ville? Och därmed inte var motiverad?

— De barn som jag träffar är inte hemma för

Hemmasittare – barn som inte orkar gå i skolan

12

tema attention ung

”Barn som lever med

förhöjd stress under lång tid reagerar precis som

vuxna. Med utbrändhet”

Helena Rosenqvist

Elisabet von Zeipel

skojs skull. När de har hämtat kraft och kom-mer i kontakt med sin förmåga, då kommer motivationen.

ELISABETS BUDSKAP ÄR relativt enkelt: Ett barn med en funktionsnedsättning som ADHD eller Asperger sliter ofta något oerhört med att få omvärlden begriplig och möjlig. De här barnen vill, men på grund av funktionsnedsättningen kan de inte alltid delta i undervisningen på samma sätt som sina jämnåriga. Orken räcker inte när de samtidigt sliter med sina bristande förmågor.

Men hennes erfarenhet är att det ofta går bra. Till sist. Om barnet blir mött i sin utmattning och får en chans att hämta tillbaka krafterna så vänder det för de allra flesta. De tar sig ut i livet igen men med verktyg att hantera sin stress.

— Att leva med NPF höjer stresskänsligheten och det tar energi. Det gnager på en hela tiden. Och barn som lever med förhöjd stress un-der lång tid reagerar precis som vuxna. Med utbrändhet.

Och liksom vuxna människor med utbränd-hetssyndrom behöver de här barnen också tas på allvar och få möjlighet till vila och fullkom-lig, kravlös återhämtning.

Men Elisabeth är noga med att påpeka att man kan bromsa i tid, innan utbrändheten är ett fak-tum och hemmavarandet enda sättet att få den fullkomliga återhämtningen. Man måste bara lyssna på barnens signaler. Den onda magen el-ler huvudet, den stora tröttheten, orkeslösheten. Alla indikationer på att något är övermäktigt.

Attention Utbildning hade under våren en utbildningsdag där Elisabet föreläste om just

hemmasittande barn och unga och kursen blev snabbt fulltecknad.

En av de med-verkande på ut-bi ldningsdagen var Helena Rosen-qvist, som är mam-ma till 14-åriga Mattias som har A D H D / a u t i s m och har varit hemmasittande de senaste åren. Hon berättade om hur familjen har kämpat för att få skolan att fungera.

— Jag kände hela tiden att det var något som inte stod rätt till i första skolan. Vi var oeniga om vilka svårigheter Mathias hade och inte hade. De beskrev en pojke som inte hade några problem och som var omtyckt och driftig. Men Mathias berättade annat. Att han kände sig mobbad, ledsen och ofta uttråkad eftersom han redan kunde det de andra gjorde. I perioder gick han mest runt och hjälpte andra elever eftersom han också hade så svårt att sitta still.

På mellanstadiet fick Mathias en ny lärare som såg att han behövde en till en-undervisning och placerade honom i en liten grupp. Det blev ett uppsving men det räckte inte utan Mathias bytte skola i femman. När sedan den skolan bytte lokaler och en resurs slutade, blev det för mycket för den förändringskänslige Mathias. I sexan orkade han inte gå till skolan längre.

— Vi försökte arbeta med olika lösningar för att Mathias skulle komma iväg till skolan. Det gick bra en period när han hade en person som kom från skolan och hämtade honom på mor-gonen. De åt frukost och åkte tillsammans. Men sedan drog de in den tjänsten eftersom den blev för kostsam.

Elisabet von Zeipel känner alltför väl igen hur resurser dras in. Paradoxalt nog för att resurs-erna just fungerar.

— NPF KAN INTE TRÄNAS ELLER uppfostras bort men man tror ofta att ett barn som har en resurs och fått det att fungera på så sätt har lärt sig att hantera olika situationer. Istället för att se att barnet med hjälp av sitt extra stöd har hit-tat sin nivå. Att barnet klarar sig tack vare sin assistent.

Elisabet lyfter fram faran med den beskäftighet som finns runt om i samhället. Man pratar gärna om sjukdomsvinster,

13

PROJEKTET HIKIKOMORI har bedrivits i Uppsala sedan 2010 och är ett samarbete mellan social-tjänsten och allmänpsykiatrin för unga vuxna.

— Vi arbetar för att kartlägga personernas situation, motivera till förändring, stärka självkänslan och bryta isoleringen, berättar projektledaren Diana Gustafsson.

Flera gånger i veckan anordnas aktiviteter. Individuella samtal är också en viktig del av verksamheten.

— Projektet är viktigt för del-tagarna, som troligtvis skulle ha svårt att få hjälp på annat sätt. An-höriga har oft ast fått bära mycket ansvar och försörjningsbördan för dessa ungdomar och de blir mycket lättade av att deltagarna får stöd, så att de får avlastning. Projektet visar även på att dessa unga vuxna fi nns och att det fi nns hål i vårt välfärdssystem eft ersom det annars är svårt att hjälpa dem.

— Vårt arbete kan leda till att

människor som fastnat i en låst situation hemma kan komma vi-dare i livet och få må bra. Vi kan peka på brister som kan åtgärdas. Vi kan även visa på att hemma-sittarna blir allt fl er och att åt-gärder måste in innan problemet blir alltför stort.

Diana menar att begreppet hem-masittare är vitt och kan tolkas på många sätt.

— Jag tänker att det är personer som inte fi nner sin naturliga plats i samhället och därför reagerar med att stanna hemma. Det är inte något man väljer för att man är bekväm utan en isolering man lider av. Hemmasittare har samma behov av gemenskap, självförverk-ligande och stimulans som alla and-ra men hindras av att de inte vågar eller inte kan ta steget ut.

Projekttiden går ut i mars 2014 men Diana och hennes kollegor ser över möjligheten att driva Hikiko-mori som en ordinarie verksamhet.

Hikikomori ska bryta isoleringen

att barnen och föräldrarna ska ta sig i kragen.

— Om det är så att vi ger för mycket resurser i något fall så hellre det än att vi ska utsätta någon för det här. För ut-brändhet är ett allvarligt sjukdomstill-stånd och ett stort lidande för barnet.

HELENA HAR FÅTT känna på kon-sekvenserna att det inte fi nns tillräck-liga stödinsatser. När Mathias fi ck för-kortade skoldagar fi ck hon till exempel åka hem på lunchen och hjälpa honom att komma i väg till skolan.

De fl esta morgnar gick det inte att få honom att gå över huvud taget. Mathias blev hemma. Sovandes större delen av dagen. Han var fullkomligt dränerad på energi och det smittade av sig på hela familjen.

Helena berättar hur hon gör det mesta kring honom. Lägger fram kläder, gör frukosten som varje dag består av pasta och tomatsås, och bara fi nns där.

— Det är som att Mathias motor är trasig. Ingenting går av sig självt, beskriver hon.

Nu har Mathias börjat på sin tredje skola. I klassen går det åtta pojkar med samma erfarenheter av att leva med NPF och vara hemmasittande. Läraren är en eldsjäl som vill hitta varje elevs inneboende motivation att gå i skolan. Mathias säger att han trivs. Han säger att de lyssnar till honom. Det har gått kort tid än och Helena betonar att det är för tidigt att säga något men att hon känner en försiktig tillförsikt.

— Mathias vill ju. Det är bara det att han inte orkar. Häromdagen sa han att han inte orkar gå fem dagar i skolan men att han vill gå i skolan.

Helena säger att hon känner en oro inför framtiden. Över hur det ska gå för Mattias.

— När oron tar över så ser jag honom sitta ensam i en lägenhet. Jag tror att han kommer vilja fl ytta tidigt men jag vet inte hur det ska gå till. Jag har svårt att se ett jobb. Hur ska det gå till? Ska han komma och gå som han vill? Själv vill han börja jobba på spelföretag och bo i Stockholm. Jag hoppas att han kan det. Jag hoppas verkligen det.

Projektet Hikikomori ska ge stöd åt unga vuxna mellan 18 och 30 år som saknar en fungerande vardag. Hikikomori betyder, fritt översatt från japanskan, ”den som drar sig undan” och har gett namn till ett utbrett socialkulturellt fenomen i Japan. Hikikomoriernas tillstånd motsvaras av diagnoserna utbrändhet och social fobi och den största andelen är män i åldrarna 20 till 40.

14

tema attention ung

Text: Cecilia Brusewitz

15

Är du tvilling eller förälder till tvillingar?

Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionshinder!

Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar, av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd, misstänkt autismspektrumtillstånd, eller annat utvecklingsrelaterat funktionshinder. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionshinder för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning för deltagande (Kr 2000/tvilling), eventuellt inkomstbortfall samt rese- och hotellkostnader finansieras av studien.

Intresserade vänligen ring: 08-51452707 , 08-51452708 070-7559680

Eller mejla kerstin.andersson.2@ki.se

Besök www.ki.se/kind eller http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=43097&l=sv för mer information om KIND och vår tvillingsforskning (”RATSS”)

Solhagagruppen

Ett gott liv – hela livet

Möt Patrik Lindberg och hans väg till arbete...

...på nya solhagagruppen.se

"När jag fotar kan

— JAG PLÅTAR HELA TIDEN. Det är min drivkraft, att kunna ta bilder som gör andra glada.

Intresset för konst och skapande har funnits med länge. På gymnasiet gick Victor en måleri-linje och insåg att det är foto han vill hålla på med.

— När jag fotar kan jag vara mig själv. Mår jag dåligt kan jag ta ut den känslan i en bild. Sedan kan jag fortfarande ha mina uppförsbackar, men det har ju alla människor. Fotograferingen får mig att inte falla tillbaka till annat igen.

Skoltiden gick ganska mycket upp och ner. Man misstänkte att det var dyslexi som gjorde att Victor inte hängde med på lektionerna.

— Jag hade ingen koncentration eller fokus. Men jag tragglade mig igenom skolan ändå. Jag fick väldigt mycket hjälp av mamma och pappa.

ADHD-diagnosen fick han som 18-åring, tre månader före studenten. Då började han även äta medicin. Den första tiden mådde han dåligt av biverkningarna, men sedan började saker förändras.

— För första gången kunde jag samla mina tankar och fokusera. Jag pluggade upp alla ämnen och fick ett stipendium.

Kreativiteten har funnits med på olika sätt genom uppväxten. Som barn var han fantasirik och lekte länge, även när andra gick över till att spela fotboll istället. Idag är fantasin och kreati-viteten egenskaper han har stor nytta av i sitt arbete som fotograf och fotoassistent på en reklambyrå.

— Jag kommer alltid ett steg längre i att komma på de där knäppa idéerna som ingen annan har tänkt på. Jag tänker hur bilden ska se ut innan jag ens har tagit fram kameran.

ÄVEN PÅ FRITIDEN är fotograferingen ett stort intresse. Victor försöker stå emot impulsen att komma hem och sätta sig i soffan.

Text & foto: Malena Ranch

För 23-åriga Victor Wikander har intresset för fotografering blivit en väg bort från kriminalitet och droger. Han fotar för att få energi att orka med vardagssysslorna och det ständiga plåtandet har bland annat resulterat i utställningen ”ADHD i bilder”.

16

porträtt

jag vara mig själv"— Om jag går ut och fotar mår jag så otroligt

mycket bättre. Jag försöker vara hård mot mig själv med det, vara bestämd med det jag vet att jag vill och inte låta latheten ta över. Det kan vara jobbigt att ta sig dit. Men när jag väl är där älskar jag det. Det ger energi resten av kvällen och dagen eft er också.

Att fota är inte bara ett intresse, utan något som får vardagen att gå runt.

— Det fungerar inte att komma hem från jobbet och sedan försöka fi xa saker. Att gå ut och göra något gör att jag får den där extra energin som gör att jag orkar diska och betala räkningarna också.

Fotograferandet har bland annat resulterat i utställningen ”ADHD i bilder” som visades på Kulturhuset i Stockholm.

— Min tanke med utställningen var att bidra till en större förståelse för vad ADHD är och hur det kan upplevas. Man behöver inte vara hyperak-tiv på ett sätt som märks utåt av andra, man kan lika gärna vara det inåt i form av konstant stress, förklarar Victor.

I utställningen har Victor velat beskriva de olika symtom han upplever av sin ADHD och hur de kan kännas. Han har fått mycket positiv respons på utställningen, både från personer som själva känner igen sig och från anhöriga som fått ökad förståelse av att se bilderna.

— De föreställer exempelvis kreativitet, stress, aggressivitet och utanförskap. Och känslan av att allt samlas på hög och att man inte får något klart. Vardagen kan vara ett jävla kaos. Allt kan gå en aning för snabbt och man hinner liksom inte riktigt med.

DET SENASTE ÅRET HAR Victor medverkat i Attentions fi lm ”Jag har ADHD” och i en kom-mande bok med porträtt av unga vuxna med ADHD. Han har även föreläst på medlemskvällar i ett par olika Attentionföreningar.

— Jag vet ju själv hur jag har blivit bemött. Det fi nns mycket som behöver förändras, i skolan till exempel. Man ska inte bli särbehandlad. Man kanske behöver lite extra hjälp, men man ska inte behöva behandlas som ett ”problembarn”. När man är ung kan man inte riktigt säga ifrån

vid sådana anklagelser. Man tar ut det på sig själv istället.

I Victors engagemang fi nns en stark drivkraft att bidra till ökade kunskaper. Och han har lyck-ats förena engagemanget med ett stort intresse. Victor menar att det kanske är extra viktigt för den som har ADHD att hitta ett intresse som ger extra energi.

— Vi har en massa energi men det är inte den sortens energi. Vi behöver den där glädjeenergin! Om vi hittar något som får oss att må jävligt bra så fungerar allt annat också.

Filmen ”Jag har ADHD” där Victor medverkar finns att se på www.jagharadhd.se

Boken ”Det finns alltid ett sätt. Lösningsfokus och ADHD” ges ut av Attention på Gothia förlag i juni. Victor har tagit bilder-na i boken. Läs mer om den på sidan 22.

”Jag tänker hur bilden ska se ut innan jag ens har

tagit fram kameran”

17

Text: Lillemor Holmgren Foto: Cleo Reidin

18

DET ÄR EN STÄNDIG KAMP att ha funktions-nedsättningar som inte syns eftersom folk inte tror på det man säger. Det menar Cleo som fick diag-noserna Tourette och tvångssyndrom redan i tidig skolålder och en ADHD-diagnos som 17-åring.

Framför mig sitter en ovanligt vacker tjej, i dag 23 år gammal. Hon verkar lugn, övertänkt och har talets gåva.

— Skenet bedrar, säger hon och ler för en sekund innan hon på nytt blir allvarlig.

Även om allt är mycket bättre nu, har jag en kronisk depression som jag måste lära mig att leva med. Jag har fortfarande en vriden självbild och trivs inte i min kropp.

Hon lever med en stress för att inte svårigheter-na ska ta över hennes vilja att komma vidare i livet.

— Min dröm är att bli samtalsterapeut och jobba med freaks som jag själv.

Hennes egen erfarenhet tillsammans med hennes starka vilja att hjälpa andra, hoppas hon ska bana väg.

— Jag vet hur det är att bli mobbad, att inte ha några kompisar och hur svårt det är när tankarna på att inte längre vilja leva kommer, säger hon och berättar att hon bara var elva år när hon gjorde sitt första självmordsförsök.

Inte ens hennes mamma visste om det utan hon behöll allt inom sig själv.

På högstadiet blev hon en arg tjej, klädd i svart, gick i musikklass och lyssnade mest på hårdrock. Hon fick ätstörningar och det gick sämre och

sämre i skolan. Med hjälp av en bra terapeut på ätstörningsenheten blev hon lyckligtvis av med sina ätstörningar.

— Mitt i allt det svåra har jag haft tur att ha personer runt mig som stöttat, inte minst min mamma. Så jag lyckades ta mig vidare och kom in på estetisk linje på gymnasiet. Jag fortsatte att må dåligt och fick göra en ADHD-utredning.

Cleo var 17 år när hon fick sin diagnos, som hon tycker gav en bra förklaring på varför vissa saker inte funkar.

Hon fick en bra gymnasiesamordnare, som bryd-de sig och såg till att hon inte skolkade. Så även om betygen inte var de bästa tog hon sig igenom gymnasiet.

Men sedan fanns det ingen självklar väg.— Efter mycket om och men började jag på

en folkhögskola och fick så kallad förlängd skol-gång med aktivitetsersättning, berättar Cleo med dyster min och förklarar att hon vantrivdes från första början och vägrade gå dit efter en tid.

DET VAR DÅ HENNES MAMMA tog kontakt med Personligt Ombud för psykiskt funktions-nedsatta. En verksamhet som arbetar på uppdrag av klienter med långvarig och svår psykisk prob-lematik och ska bidra till att dessa personer får sina rättigheter, vård- och stödinsatser tillgodosedda.

— Elisabet, som mitt personliga ombud heter, kom in i mitt liv som en räddande ängel.

Jag hade i stort sett givit upp, hade noll

– Utan mitt personliga ombud vet jag inte vad jag skulle ha gjort, hon kom in i mitt liv som en räddande ängel, säger Cleo Reider. Från att ha varit en ung tjej som helt tappat tron på sig själv och sin egen förmåga, är hon nu på gång att ta makten över sitt liv.

”Min dröm är att bli samtals-

terapeut och jobba med freaks som jag själv”

Cleo får hjälp att ta makten över sitt liv

19

Cleo Reider

Attention uppvaktade Maria LarssonPersonligt ombud är en värdefull, unik och dessutom lönsam insats som Attention och andra berörda organisationer värnar om. För att trygga finansieringen av verksam-heten har Attention, Schizofreniförbundet och RSMH uppvaktat ansvarig minister Maria Larsson.Text: Lillemor Holmgren Foto: Johan Ödmann

GENOM ATT Personligt Ombud (PO) arbetar på klientens uppdrag, oberoende av myndigheter och andra intressen, kan ombuden skapa en unik tillit. En rad utvärderingar visar också att insatsen är lönsam för kommunerna, genom att klienterna blir bättre och kan ordna upp sina liv.

— Vi fi ck bra gehör för vårt budskap, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Ministern

och hennes tjänstemän höll med om att det är ett problem att ett antal kommuner, främst i Skåne och Västra Götaland, inte har PO.

— PO har visat sig bra både för utsatta individer och för kommunerna, säger Maria Larsson och framhåller att regeringen värnar om insatsen och gärna ser att de kommuner som inte har PO inrättar sådana. Maria Larsson

självförtroende och var rädd för precis allt. Jag vågade inte tala med myndighetspersoner av räd-sla för att bli dåligt bemött, inte trodd på eller säga fel saker.

Enligt Cleo är hennes ombud en trygg, hand-lingskraft ig, påläst och väl insatt i hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar och vilka rättigheter och möjligheter som fi nns.

— Hon har hjälpt och stöttat mig på en massa olika sätt, till exempel i kontakter med försäkrings-kassan och mitt aktivitetsstöd, hitta rätt bland utbildningar och kontakt med studie-vägledare. Tack vare Elisabet är jag i dag mycket mer själv-ständig. Nu kan jag till exempel ringa och träff a min studievägledare på egen hand.

Cleo pluggar på KomVux med goda resultat. Hon tecknar, skriver och har en egen blogg där hon bland annat tar upp bristerna inom psykiatrin. Nyligen valdes hon in i Attentions styrelse i lokal-föreningen i Uppsala och vill gärna föreläsa om sitt liv med NPF. Hon har fl yttat hemifrån och är i dag inneboende hos en kompis.

— Och det bästa av allt. Jag har en liten hund att ta hand om. Nu går jag glatt upp varje morgon och ut på promenad.

Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér

20

— DET HÄR ÄR Dalarnas vackraste plats, säger Josefin stolt och glad över att visa upp sin arbets-plats. Hon slår entusiastiskt ut armarna mot kyrkan som speglar sig i vattnet med de blånande bergen i bakgrunden.

Gagnef kyrka, med anor från 1200-talet och med dess nuvarande skepnad från 1700-talets senare hälft, ligger precis där Västerdalälven och Österdalälven flyter samman och bildar Dalälven.

— Jag var fyra år när jag första gången sa att jag ville bli präst här, säger hon och berättar att familjen, som inte var eller är särskilt kyrkliga av sig, skratt-ade och tyckte att det var lite gulligt.

Till familjens förvåning stod hon fast vid detta under hela sin uppväxt. Efter konfirmationen växte hennes tro och hon engagerade sig alltmer i kyrkan. Vägen var om inte spikrak så utstakad. Hon prästvigdes 25 år gammal.

— Jag har alltid varit livlig och haft svårt att sitta stilla och koncentrera mig. Men tack vare ett starkt skyddsnät både hemma och i skolan blev det aldrig några större problem. Jag har fått vara den jag är med mina egenheter och utbrott.

Så någon utredning och diagnos som barn kom aldrig på tal och var inte heller nödvändig, menar hon.

"Jag är en bra präst tHon är ung, hon är kvinna och hon är präst. Bara det kan provo-cera vissa. Att hon dessutom har ADHD gör henne till en något annorlunda präst.– Det finns så många fördomar att slå hål på, säger Josefin Rådbo och menar att hennes ADHD är en tillgång i jobbet. Ibland går det lite för fort och blir fel men hon är övertygad om att Gud har överseende och kan le åt henne i sin himmel.

Josefin Rådbo

21

”Jag vill slå hål på för-

domarna och visa att en

funktionsned-sättning inte behöver vara ett hinder för att lyckas i ett

jobb.”

tack vare min ADHD" Hennes mamma såg till att allt fungerade, att

hon kom upp på morgonen, att hon åt sin frukost, kom i tid skolan osv. Mormor satt alltid med när hon gjorde sina läxor och hon hade turen att ha lärare som förstod att hon hade svårt med böcker. Hon lärde sig saker genom att lyssna och anteckna.

— Så trots att jag aldrig läste en bok, gick jag ut grundskolan och gymnasiet med godkända betyg.

SINA DRÖMMAR TROGEN sökte hon sig vidare till prästutbildningen och Uppsala universitet.

— Redan under de första veckorna föll allt samman. Jag klarade inte av att leva ensam och fixa alla vardagliga rutiner och klarade heller inga tentor. Koncentrationen räckte bara till första frågan och jag kände mig helt dum i huvudet.

Josefin fick genom studievägledaren kontakt med en arbetsterapeut som kände igen hennes symtom på ADHD och tipsade om hur hon kunde gå vidare. Hon kom igång med en utredning och fick sin diagnos 22 år gammal.

— Med hjälp av medicin och möjlighet att göra muntliga tentor, lyckades jag med det jag skulle under de fyra och ett halvt år som den teoretiska utbildningen varade. Fortfarande utan att läsa böcker men genom att lyssna.

Hon hade turen att få göra sitt praktikår i Gagnef, den kyrka där hon första gången sa att hon ville bli präst.

— Jag stormtrivs! Kyrkan ligger inte bara på Dalarnas vackraste plats utan också i en bygd med traditioner där kyrkan står stark.

Här är det till exempel självklart att skolavslut-ningarna ska hållas i kyrkan.

Lika viktigt som att människor kommer till kyrkan är att kyrkan kommer till människorna, menar Josefin.

— Jag vill ha en kyrka som lever mitt i försam-lingen, som söker upp människor och tar del av de problem och glädjeämnen som folk har.

Som ansvarig för barn- och ungdomsverksam-het är hon ute bland barn och unga så mycket hon hinner. På kyrkans förskolor, på ungdomsgården som kyrkan driver, på högstadieskolan och på ett behandlingshem strax utanför Gagnef där det finns många unga missbrukare.

— Jag har alltid prästskjortan på mig när jag är ute bland ungdomarna. Jag vill visa att jag är präst och att jag finns där om de vill prata.

Och det vill många. Behovet av att ha en vuxen att prata livsfrågor med och som kan lyssna är stort, menar hon och är glad och lycklig över att få så många ungdomars förtroende.

Att hon är ung och har en avspänd stil, under-lättar säkert kontakten. Själv tror hon att det hand-lar mer om hon är en öppen och ärlig person som de kan lita på.

HON ÄR SOM SAGT öppen med att hon har ADHD. Det har sin betydelse, särskilt när hon träffar ungdomarna på behandlingshemmet där flera har diagnos.

— Jag vill slå hål på fördomarna och visa att en funktionsnedsättning inte behöver vara ett hinder för att lyckas i ett jobb. För mig är det tvärtom. Jag är en bra präst tack vare min ADHD. Jag är spontan, kreativ och har en massa idéer om hur kyrkan kan nå ut till folk samtidigt som jag kan visa min egen sårbarhet.

För en tid sedan fyllde Josefin 30 år. — Istället för att ha ett traditionellt öppet hus för

vänner och släktingar, bestämde jag mig för att fira med min församling och ordna en välgörenhets-konsert i kyrkan.

Hon tog kontakt med kända artister som Dogge Doggelito, Meta Roos, Thilda Söderström, Gagnefs spelmanslag med flera. Resultatet blev en unik musikalisk blandning och en fullsatt kyrka.

— Det var helt underbart att se tanterna stå upp i kyrkbänkarna och dansa till Dogges rapp, säger Josefin och skrattar varmt.

Behållningen blev 25.000 kronor till Kron-prinsessans Victorias fond och till barn med funk-tionshinder och kroniska sjukdomar.

Josefin är gift och har en dotter. Hennes man jobbar också som präst.

DET FINNS ALLTID ETT SÄTT

I början av juni ger Riksförbundet Attention ut boken ”Det finns alltid ett sätt” på Gothia förlag. – Boken bygger på erfarenheter från unga vuxna och innehåller praktiska tips för att få vardagen att fungera bättre, säger Malena Ranch som är projektledare för Atten-tions Unga vuxna-projekt.

Boken kommer ut i början av juni.www.webbutik.attention-riks.se

Malena Ranch

I BOKEN, som vänder sig till unga vuxna med ADHD men även till an-höriga och professionen, finns konk-reta verktyg som förhoppningsvis kan vara både till inspiration och till stöd. — Vi har samlat in information genom intervjuer, fokusgrupper och enkäter till personer som är 18-30 år och har ADHD. Sammanlagt är det flera hundra personer som har bidragit till innehållet i boken. Relationer, ekonomi, arbete, hälsa

och struktur hemma är några av de teman som tas upp i boken. För varje tema finns information, visuella övningar och lösnings-fokuserade frågor.

— NÅGOT SOM kännetecknar lös-ningsfokus är att man lägger tonvikten på att genomföra det man redan vet skulle fungera och dra nytta av det positiva som redan händer. För de lösningsfokuserade de-larna har Attention samarbetat med psykologen Michael K Hjerth och Jo-han Bysell, samtalsledare och hand-ledare. Båda har lång erfarenhet av att arbeta med och lära ut lösningsfokus. — De beskriver på ett väldigt kon-kret och intressant sätt hur man kan aktivera ett lösningfokuserat tän-kande för att stanna upp, dra nytta av sina tidigare erfarenheter och för att uppmärksamma och utveckla framgångar.

BOKEN ÄR en del av Unga vuxna-projektet som bedrivs av Attention med stöd från Arvsfonden. I boken medverkar även Cecilia Brusewitz,

informatör och projektkoordinator på Riksförbundet Attention och Malena Ranch, projektledare för Unga vuxna-projektet. Till boken kommer ett studiecirkel-material tas fram i samarbete med studieförbundet ABF. — Vi hoppas att det kommer att leda till träffar och samtal både i Attentions föreningar och i andra sammanhang, berättar Malena som menar att boken fyller en viktig lucka och kan bidra till både ökad kunskap och nya tankar och diskussioner. — Det allra bästa med boken tycker jag är de fina och inspirerande port-rätten på unga som berättar om sina erfarenheter, säger Malena.

Ny bok samlar erfarenheter från unga vuxna med ADHD

Av: Riksförbundet Attention

22

fi lm & böcker

Vardagsliv med Aspergers syndrom – Om att komma vidare efter diagnosencarolina lindberg, malin valsö

Boken riktar sig till dig som fått diagnos Aspergers syndrom eller annat autism spektrumtillstånd (AST) och som vill veta mer. I boken ges svar på många av de frågor som kan dyka upp under den första tiden med en ny diagnos . Hur kan det vara att ha Aspergers syndrom? Vad kan bli krångligt? Författarna ger här många tips som kan göra vardagen lite enklare. Boken beskriver både möjligheter och svårigheter på ett vardagligt och lättillgäng-ligt sätt med värme, allvar och humor.

Med det tydliga brukarperspektiv som genomsyrar boken får man som läsare en mycket god inblick i hur det är att leva med diagnosen. Den passar därför utmärkt också för andra som möter dessa personer, privat eller professionellt.

Pris: 175:-

Läs mer och beställ på www.gothiafortbildning.seKundservice 08-462 26 70 Moms och porto tillkommer

Stöd forskningen kring autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningarPostgiroStiftelsen Barnforskningen Plusgiro 90 00 14-2Märk betalningen ”KIND”

SMS-donationSkicka KIND 50, KIND 100 eller KIND 200 till nummer 72970, för att skänka 50, 100 eller 200 kr.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är svårigheter som är kopplade till förändringar

i hjärnans funktioner. Till diagnoserna hör ADHD, autism, Aspergers syndrom, motoriska

störningar (t ex Tourettes syndrom), dyslexi, dyskalkyli och språkstörningar. Det är vanligt att

samma person har flera diagnoser. Vid Center of Neurodevelopmental Disorders at

Karolinska Institutet bedrivs forskning kring dessa tillstånd vilken stöds av Stiftelsen

Barnforskningen. Läs gärna mer på KINDs hemsida ki.se/kind.

23

Pierre SelimCarola Wistrand

Söker ni en verksamhet för barn eller ungdomar

Vi kan erbjuda

(Bostad med särskild service för

PlaceringsansvarigaTfn: 08 768 20 00www.enigmaomsorg.se

24

Mångfald och företagandeRiksförbundet Attention ordnar tillsammans med Misa konferensen ”Mångfald och före- tagande” på Kulturhuset i Stockholm. Temat är att ”Bryta fördomar – se möjligheter”.

Välkommen till konferensen

Datum & tid: 23 september, kl. 12.00-17.00 Mer information: se www.attention-riks.se

Det är gratis för företag att ställa ut, anmäl-www.misa.se

-

-

-kort på 200 kr.

varvara.sjolander.gogulan@ki.se

Den 1 juni tar den nybildade Inspek-tionen för vård och omsorg (IVO) över tillsyns- och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen. IVO kommer att utöva tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS, och ansvara för tillståndspröv-ning inom dessa områden.

Nu tar IVO över

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått i uppdrag av Socialdeparte-mentet att göra en satsning på psykisk e-hälsa. Tanken är att digitalt stöd kan komplettera andra insatser. SKL har ut-värderat det digitala stöd som finns och presenterat olika förslag på hur insat-serna kan vidareutvecklas.

Satsning på psykisk e-hälsa

Attention KFV (Katrineholm-Flen-Ving-åker) har fått medel från Arvsfonden för att starta ett treårigt projekt med målet att skapa ett ickevinstdrivande socialt företag, som erbjuder arbete till personer med NPF och kan sprida kunskap till arbetsgivare. Syftet med projektet är att få kunskap, undersöka vad som ger ekonomi, skapa arbeten som är önskade och låta deltagarna ta makten över sina egna liv.

Attention KFV siktar på socialt företagande.

Riksförbundet har startat två studie-cirklar i materialet ”Din egen berät-telse”. Grupperna är för vuxna med NPF och under arbetets gång skriver deltagarna ner sin egen berättelse. — Det är kul att höra andras historier för att lära sig nytt och man får se saker ur nya perspektiv, berättar cirkeldel-tagaren Jonna Nilsson.

Studiecirklar blir berättelser

Attention kommer vara medarrangör till Misas årliga konferens Mångfald och Företagande som går av stapeln 23 september på Kulturhuset. Attentions projekt Vägar till jobb kommer att spela en viktig roll i framtagandet av konfe-rensen och samarbetet med Misa.

Attention är medarrangör till Misas konferens

Donell lämnar ingen oberörd

— ETT AV DE största problemen vid NPF brukar vara att man har svårt för själv-insikt. Därför handlar många av låtarna på skivan om det. Det är det som är den röda tråden.

Erics självutlämnande texter och in-levelsefulla sång berör. Många lyssnare kommer att känna igen sig. Han vill att hans musik ska inspirera människor att se sina styrkor. Som i låten ”Jag vill vara normal”, som handlar om de förändringar som kan uppstå när man börjar i skolan.

— I vissa låtar har jag velat belysa ett problem som jag vet är vanligt. Det kan handla om att komma till insikt om sina svårigheter men det kan också handla om att vilja ta kontakt med någon man är förälskad i när självkänslan sviker, el-ler om hur det kan vara att ha tics. Eller

Eric Donell är aktuell med en ny skiva. Albumet heter Insikt och låtarna är personliga reflektioner om att leva med ADHD och Tourette.

om frustrationen man kan känna när ens NPF sätter käppar i hjulet.

Eric använder sig av fl era olika instru-ment och musikaliskt är skivan en mix av pop och lugna ballader.

— Mitt förfl utna som discjockey märks på vissa låtar och på andra min förkärlek för akustiska instrument. Ibland blir det en kombination. Omväxling passar nog också min ADHD-natur. Jag vill gärna blanda stilarna lite även om det ska kännas som att låtarna hör ihop när man lyssnar igenom hela skivan.

Insikt finns att köpa i Attentions webbutik.

25

förbundsnytt

KONFERENSDELTAGARNA fi ck även ta del av ny forskning om värdet av tidiga in-satser för barn med OCD och se Anankes

Stort intresse för OCDI april föreläste Gail Adams – en av världens främsta exper-ter på barn, OCD och skolan – på en kunskapsdag om tvångssyndrom som OCD-förbundet Ananke arrangerade ihop med Attention och Studieförbundet Vuxenskolan.

Många av deltagarna på kunskapsdagen om tvångssyndrom var skolpersonal med ett stort intresse av att förbättra sin förståelse för elever med OCD.

fi lm ”Mamma, jag har blivit knäpp”. På det följde en livaktig debatt om huvudmännens ansvar och vikten av öppenhet kring elever med OCD.

Många av deltagarna var skolpersonal och en av dem var Martin Lindgren från Mimers Gymnasium i Täby, en friskola för elever med AST.

— Jag är mentor åt fl era elever som har svår OCD. Jag har ofullständiga kunskaper kring tvångssyndrom men av det som har diskuterats idag känner jag igen väldigt mycket från mitt arbete, så jag kan lära mig mycket av en sådan här konferens. Nu ska jag ta med mig allt som jag har inhämtat tillbaka till skolan och så ska vi se till att införa det i verksamheten, säger han.

Text: Karin Forsberg Foto: Malena Ranch

26

förbundsnytt

— DET KÄNNS VÄLDIGT hedrande. Jag ser fram emot att tillsammans med de övriga i styrelsen och kansliet fortsätta att utveckla vår intressepolitik så att Attention kan påverka vården, skolan, socialtjänsten och olika myndigheter. Det känns också roligt att få vara med och fortsätta att utveckla vår informa-tions- och utbildningsverksamhet, säger Anki Sandberg.

Lokalföreningarna samlades på förbundsstämman

I april samlades lokalför-eningarnas representanter för att diskutera intresse-politiskt fokus och fatta beslut på Attentions för-bundsstämma. Där valdes tre nya styrelseledamöter och förbundsordförande Anki Sandberg fick fortsatt förtroende.

Hela 65 representanter från 53 före-ningar runtom i landet deltog i stämman. En av dem var Britt-Marie Lundgren Ståhl från Dalarna.

— Vi i lokalföreningen arbetar lokalt med samma frågor som riksförbundet gör nationellt. Vi jobbar mot samma mål och på stämman blir man påmind om att Attention gör mycket gott. Det är bara för oss att fortsätta i det spåret, menar hon.

För Attention Gotlands ombud Ma-ria Hellström, var det första gången på stämman.

— Jag är väldigt ny i Attention och jag blir helt överväldigad av att sitta i det här rummet tillsammans med alla de här människorna som har så mycket erfa-renhet och åsikter i viktiga frågor. Jag åker härifrån med nyfunnen energi, säger hon med ett leende.

Attentions nykomlingar presenterar sigMadelein Larsson Wollnik, Västra Götaland

Madelein kom in i Göteborgs lokala föreningsstyrelse i mars 2008. År 2009 blev hon vice ordförande. I decem-ber 2012 startade hon tillsammans med några andra från Göteborgsföreningen Attention Hisingen Kungälv, som är en av Attentions yngsta lokalföreningar.

Är det några särskilda frågor kring NPF som du är intres-serad av?Jag tycker det är viktigt att fokusera på det som är bra med diagnoserna, på tillgångarna, det är dessutom viktigt att försöka motverka stigma. Jag brinner även för frågor som rör barn, unga och unga vuxna. Att de ska få samma villkor och samma chanser i livet som alla andra.

Lena Björklund-Olofsson, Västerbotten

Lena blev engagerad i Attention 2007. Hon har suttit i sin

lokalförenings styrelse ända sedan dess och varit sekrete-rare, vice ordförande och ordförande.

Vad är det som lockar med att sitta i förbundsstyrelsen?Jag vill verka mer intressepolitiskt, öka kunskapen om olika NPF, bidra till bättre förståelse och bemötande av barn, unga och vuxna med NPF och deras anhöriga.

Johnny Stenberg, Blekinge

Johnny blev engagerad i Attention 2010, när Attention Blekinge visade ”En särskild utställning för särskilda vuxna” i Ronneby. Sedan 2011 sitter han i deras styrelse.

Vad har du för förväntningar på att sitta i förbundsstyrelsen?Jag brinner bland annat för ungdomar i riskzonen för missbruk och jag har arbetat med ungdomar på glid i 10 år. Mina förväntningar är att jag med mina erfarenheter kanske kan tillföra nya perspektiv inom förbundet.

Vänster övre rad: Kersin Alm, Madelein Larsson Wollnik, Maria Christensson-Fröman, Johnny Stenberg, Christina Grewell, Urban Leijon och Tina höglund Vänster undre rad: Henrik Ragnevi, Lena Björklund-Olofsson, Anneli Andersson, Miriam Jaakola och Ann-Kristin Sandberg

Attentions styrelse

Vägar till jobb gör projektfilmATTENTIONS PROJEKT Vägar till jobb gör en fi lm om sin verksamhet. Projek-tets så kallade AS-informatörer – som ska få arbetsgivare att se fördelarna med att anställa personer med Asper-ger – har fi lmats och intervjuats om sin funktionsnedsättning.

—Genom att förmedla deras person-liga erfarenheter kan vi synliggöra deras oft a ”dolda” funktionsförmågor för ar-betsgivarna, säger projektledare Ingela Halvarsson.

Projektet tar också fram skrift ligt

Unga med AST får social färdighetsträning

— METODEN baseras på KBT-prin-ciper och teorier om social kognition. Deltagarna tränar på att ta kontakt, att förstå och följa sociala regler, att upp-fatta verbala och ickeverbala signaler i en kommunikation, att utveckla prob-lemlösningsförmåga och coping stra-tegier för att hantera konfl iktsituationer. Samtidigt tas hänsyn till barnens indi-

viduella behov, berättar psykolo-gen Nora Choque Olsson som leder projektet.

Under de se-naste tio åren har det genom-förts fl era studier

beträff ande social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST, men det fi nns få tillräckligt utvärderade behandlingar.

KONTAKT är ett strukturerat pro-gram med lovande evidens. Det har utvecklats av bland andra psykiatri-professorn och föreståndaren på KIND Sven Bölte, som också är handledare och huvudansvarig för projektet.

KIND vid Karolinska Institutet och BUP Stockholm driver projektet KONTAKT som går ut på social färdighets-träning i grupp för barn och unga med högfungerande autismspektrumtillstånd (AST). Förhoppningen är att barn och ungdomar med AST ska få tillgång till riktade och väl utvärderade behandlingsmetoder.

KONTAKT bedrivs på tio BUP-mottagningar i Stockholm och har som mål att nå 300 deltagare. Nya deltagare ska rekryteras till hösten. Kontakta din behandlare inom BUP Stockholm eller BUP-KIND för att få mer information.

informationsmaterial. Förhoppningen är att nöjda arbetsgivare ska synas i mate-rialet och inspirera fl er att anställa per-soner med Asperger.

— Det är viktigt med förebilder – även för arbetsgivare! Vi har märkt att många är intresserade av att jobba med mång-faldsfrågor men de vet inte hur man gör. Jag upplever att de vill bara de kan, säger Ingela Halvarsson.

Vägar till jobb kommer även att pre-senteras på ett av Attentions seminarier under Almedalsveckan.

Nora Choque Olsson

27

PÅ FÖRBUNDSSTÄMMAN an-tog Attention ett uttalande med krav på likvärdig vård för personer med NPF i hela landet. Attention ser en koppling mellan vårdköer-na och psykisk ohälsa och vill än-dra på det.

Attention vill att Regeringen inför en ”utred-ningsgaranti” som säkerställer att patienterna skyndsamt får genomgå en utredning vid misstanke om NPF

Landstingen skjuter till resur-ser till den psykiatriska vården för att komma tillrätta med vårdköerna

Landstingen enas kring rikt-linjer om när en patient har rätt att få en utredning och vilket stöd som ska erbjudas då man kommer fram till en diagnos.

Riktlinjerna ska tydliggöra att krav på drogtestning endast ska ske i fall då misstanke om missbruk fi nns

Om ett landsting inte kan leva upp till snara utredningsinsat-ser och eft erstöd skall patien-ten kunna få second opinion, utredning och behandling i annat landsting utan att själv behöva stå för kostnaden.

Krav på likvärdig vård i hela landet

Läs hela uttalandet på: www. attention-riks.se

JuniUnga vuxna-projektets bok ”Det finns alltid ett sätt – lösnings-fokus och ADHD” kommer ut

19 Attention byter telefon-nummer

Juli1 Attentions seminarier i — Almedalen, Visby

1-6 Attentions vuxenläger, — Grebbestads folkhögskola, Bohuslän

8 Attentions kansli och telefon-växel har semesterstängt

Augusti15-18 NSPH:s sommarskola, — Trollarö Folkhögskola

September7-8 Ordförandeutbildning, Attention, — Alvik

10 Temadag hemmasittare, — Sollentuna

14 Styrelsemöte, Attention

18 Attention nr 4 med tema Norden kommer ut

23 Konferens Mångfald & företagande, Kulturhuset, — Stockholm

— MIN SLUTSATS just nu när det kom-mer till god samverkan inom psykiatrin kring unga är att det behövs eldsjälar. Det räcker inte med strukturer men det bästa resultatet kommer när man kombinerar. Tidigare har det funnits en övertro på strukturerna och att de kan ersätta människorna men det har vi sett inte stämmer.

Så säger Ing-Marie Wieselgren, nu-varande projektledare i Psynk och ti-digare projektledare för Modellom-rådesprojektet — ett samarbete mellan Socialdepartementet, SKL och fj orton geografi ska områden i landet. Nu kan man ta del av goda exempel på sam-arbete kring barns och ungdomars psykiska hälsa i bland annat rapporten

Inspirerande samverkan kring ungaBra för alla barn — visioner och verk-lighet. Journalisten Bitte Lundborg har intervjuat fl era eldsjälar och skrivit i syft e att ge inspiration och förmedla er-farenheter runt om i landet om hur man kan stärka skyddsnätet kring barn som mår dåligt. Rapporten kan laddas ner el-ler beställas från SKLs hemsida och där fi nns också en ”kokbok” för hur lands-ting och kommuner kan gå tillväga för att förbättra sin synkronisering.

Här kan du ladda ner rapporten och Bittes bok: www.skl.se/psynk

8.30–09.15 Visning av filmen Jag har ADHD med efterföljande diskussion

Vad innebär diagnosticering och behand-ling? Vilka utmaningar finns i vardagen och vilka strategier finns för att göra livet med ADHD lättare? I filmen ”Jag har ADHD” belyser 10 unga vuxna vad det innebär att leva med ADHD och hur viktigt det är att se människan bakom diagnosen. Deltagare från Attention: Malena Ranch, projektledare Unga Vuxna, Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman. Arrangör: Riksförbundet Attention

9.45 – 11.00 Det finns alltid ett sätt

Attentions Unga vuxna-projekt presenterar den nya boken ”Det finns alltid ett sätt – er-farenheter från unga med ADHD”. I boken presenteras konkreta tips och strategier inom områden som relationer, arbete och studier, fritid, välmående och privatekonomi. Presentationen av boken följs upp av ett panelsamtal.Deltagare: Erika Dahlin, Hjälpmedelsinsti-tutet, Malena Ranch, projektledare, Riksför-bundet Attention, Unga från Attention Gotland med egen erfarenhet av ADHD, Anki Sand-berg, ordförande, Riksförbundet Attention Arrangör: Riksförbundet Attention

13.00–14.15 Anpassning av skolan efter elever med ADHD/asperger?

Första veckan i juli kommer Attention att vara på plats på Almedalsveckan i Visby för att sprida information och väcka debatt om NPF-relaterade frågor. Flera av våra seminarier kommer att vara inriktade på situationen för ungdomar och unga vuxna.

Får eleverna med ADHD, asperger och andra närliggande funktionsnedsättningar det som behövs? Och vad kostar det att låta bli att ge stöd? Ingvar Nilsson, känd nationalekonom, visar vad risken är med sena eller uteblivna insatser. Lärarförbun-det, Sveriges Skolkuratorer och SPSM ger sin syn på elevernas behov. Deltagare: Ingvar Nilsson, nationalekonom, Sara Ronningstam Millberg v ordf. Sveriges Skolkuratorers förening, Ulla Reiderstedt, regionchef, Specialpedagogiska Skolmyn-digheten (SPSM), Inger Maurin, 2:e vice ordförande, Lärarförbundet, Anki Sandberg, ordförande, Riksförbundet Attention

15.00–16.15 Öppna arbetsmarknaden för personer med Aspergers syndrom

Arbetsmarknaden har förändrats och därmed även kraven på de som arbetar. Attention berättar om sitt projekt ”Vägar till jobb” som synliggör styrkorna hos personer med Aspergers syndrom för arbetsgivare. Deltagare: Ingela Halvarsson, projektledare Vägar till jobb, Johanna Gustafsson, dok-torand vid Örebro universitet. Arrangör: Riksförbundet Attention

Alla seminarierna hålls på högskolan på Cramérgatan 3 i rum E 30

Attention deltar i Almedalsveckan

Från den 19/6-2013 har Attention ett nytt telefonnummer. Det nya numret till växeln är 08-120 488 00.

Attention byter telefonnummer

28

Attentions seminarieprogram i Almedalen måndagen 1 juli 2013

unga med ADHDBoken innehåller -

-

Ny bok i

Attentions

webbutik!

Juni 2013

29

Kedjetäcket är ett tyngdtäcke framtaget för att lindra

oro, ångest och sömnlöshet. Täcket är försett med

längsgående kedjor som formar sig efter kroppens

konturer. Dess unika konstruktion gör att det inte tar

mer plats än ett vanligt täcke och lätt kan transport-

eras och tvättas i vanlig tvättmaskin.

Tel: 031-301 17 20 Mail: info@somna.euwww.somna.eu

KOM TILL RO MEDKEDJETÄCKET

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet!

”Jag har nått mitt mål, anställning på en bokhandel.”Josef

08 - 580 813 40 www.misa.se

Läger året runt. Helger, skollov, höst, vinter, vår och sommar!

TUSKULUM | ESKIL JOHANSSONS ABOppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40 | info@tuskulum.se | www.tuskulum.se

Vi fi nns till året runt för barn och ungdomar med ADHD, ADD, Tourette och Aspergers syndrom samt andra närliggande funktions-hinder. Vi fungerar som ett stöd för dem och deras familjer. Tuskulum har ferieläger sommar, höst, vinter och vår, på fl era platser i Sverige.

Läs mer på www.tuskulum.se där du kan fylla i en ansökan.

dli ti

Tuskulum betyder ”lantlig fristad”.

Riksförbundet Attentions lokala föreningar

Medlemmar som fl yttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08 709 22 60

BLEKINGE LÄN Attention Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 jan.hinderyd@attentionblekinge.sewww.attentionblekinge.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna Föreningstelefon 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 0768-50 10 70mikael.b.lindholm@telia.com www.attention-gotland.se

GÄVLEBORGS LÄN Attention GästriklandAnders Simu0736-31 46 88anders.simu@attention-gatrikland.sewww.attention-gastrikland.se

Attention Hälsingland Hanna Wickström0650-120 22 073-274 12 41foreningsmail@attention-halsingland.sewww.attention-halsingland.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad 035-15 22 82info@attentionhstd.se www.attentionhstd.se

Attention Kungsbacka Annika Alnesjö 0738-31 81 66 info@attention-kungsbacka.se www.attention-kungsbacka.se

Attention Falkenberg/Varberg Lizette Högfeldt 073-055 87 12 lizette@attention-mitthalland.se www.attention-mitthalland.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland/Härjedalen Urban Leijon 070-589 95 72 urban.leijon@hem.utfors.se www.attention-jamtlandharjedalen.se

JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Annchristin Sandgren076-394 71 31 annki.s.1950@gmail.cominfo@attention-jonkoping.sewww.attention-jonkoping.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar Gunilla GustafssonGunilla61@hotmail.com070-358 88 01www.attention-kalmar.se

Attention Västervik/VimmerbyGunilla Stieng073-504 10 98g.stieng@telia.comwww.attention-vastervikvimmerby.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Sara Johansson Elvingattention.kronoberg@gmail.com070-982 30 38www.attentionkronoberg.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Norbotten LuleåBengt Westling070-300 96 09bengt.westling@attention-norrbotten.seinfo@attention-norrbotten.sewww.attention-norrbotten.se

SKÅNE LÄN Attention Lund Sebastian Howeordforande@attention-lund.com www.attention-lund.nu

Attention Malmö Birgitte Filbert 0729-30 57 82info@attentionmalmo.se www.attentionmalmo.se

Attention Nordvästra Skåne Inger Nilsson070-243 37 35inger.nilsson@attention-nvskane.sewww.attention-nvskane.se

Attention Nordöstra Skåne Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.nosk@spray.sewww.attention-nordostraskane.se

Attention Sydöstra Skåne Thomas Persson0725-471 829thomaspersson333@gmail.com

Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren0410-41814, Måndag – Fredag 17.00 – 19.00ann-mari.holmgren@attention-trelleborg.sewww.attention-trelleborg.se

STOCKHOLMS LÄN Attention SollentunaJonna Svensson073-908 20 06

info@attention-sollentuna.seordforande@attention-sollentuna.sewww.attention-sollentuna.se

Attention NynäshamnAnders Wiklund0720-28 84 71 Sönd 13 - 16attention.nynashamn@gmail.com

Attention Huddinge-Botkyrka Inger Lundin076-769 15 10kontakt@attention-hubo.sewww.attention-hubo.se

Attention Nacka/Värmdö Ann Louise BrageMoa Duvner072-504 99 87 ann-louise_brage@hotmail.comwww.attention-nackavarmdo.se

Attention Roslagen Camilla af Geijerstam0731-58 89 34styrelse.attention.roslagen@gmail.com

Attention Stockholms stadKarina Braun0762-79 39 66 karina@attention-stockholm.sewww.attention-stockholm.se

Attention Södertälje/Nykvarn Åsa Werner0730-84 21 05asa@teamone.se

Attention Haninge Elsie Jedholt 08-777 13 10 , 070-760 66 10 elsie.jedholt@attention-sodertorn.orgwww.attention-sodertorn.org

SÖDERMANLANDS LÄN Attention EskilstunaPaula Candolf070-718 03 97attentioneskilstuna@live.seattention-eskilstuna.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Eva Nagy070-511 31 81nagy.eva@telia.com

Attention Nyköping Anikka Holstein 073-788 12 52attention_nykoping@yahoo.se

UPPSALA LÄN Attention Enköping/Håbo – NätetJessica Axberg0708-20 39 72styrelsen@attention-eh.sewww.attention-eh.se

Attention Heby kommun Karin Ahlberg 0292-200 91 karin.ahlberg@uppsalavatten.se

Attention Tierp/Älvkarleby Tierp: Therese Netzell070-548 47 43 netzell.adhdkonsult@gmail.com

Älvkarleby: Ann-Catherine Mattsson076-792 33 90ann-cathrine.m@live.se

Attention Uppsala Ewa Wikander070-604 62 55ewa.wikander@trion.sewww.attention-uppsala.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad Maria Christensson-Fröman070-299 28 32 maria.ch-f@bredband.netwww.attentionvarmland.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteåattention.skelleftea@live.seattention.skelleftea.org

Attention Västerbotten Ann-Katrin Pettersson 070-597 54 92 attentionvasterbotten@yahoo.sewww.attention-vasterbotten.se

Attention VilhelminaIda Märtha Grankvistidamartha@telia.com070-555 95 69

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall/Timrå Bengt Norlanderattention@attention-st.se060-61 34 03, 070-216 58 88www.attention-st.se

Attention Ånge Britt Lindströmbm.lindstrom@telia.com070-566 42 34

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin0660-58 552, 070-665 85 52attention.ovik@gmail.comwww.attention-ovik.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Peter Lindné076-795 10 27 peter.lindne@gmail.comwww.attention-sala.com

Attention Västerås Föreningstelefon070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.comwww.attention-vasterås.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention BoråsCamilla Larsson070-433 38 07 camilla@attention-boras.sewww.attention-boras.se

Attention Göteborg Henrik D. Ragnevi 031-788 08 36attention@vgl.seattention.vgl.se

Attention Hisingen-KungälvMadelein Larsson Wollnik070-386 86 76madeleinwollnik@gmail.com

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 072-167 39 18attentionskaraborg@hotmail.com www.attention-skaraborg.se

Attention Uddevalla Anita Larsson0730-55 69 96info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

Attention ÖckeröUlrika Melander0708-62 44 30attentionockero@gmail.comwww.attentionockero.se

ÖREBRO LÄN Attention LindesbergTuula Pettersson070-352 40 94humlandumlan@live.com

Attention Örebro Christina Wendin072-585 36 82christina.wendin@hotmail.comwww.attention-orebro-lokal.se

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Annelie Holm0730-75 33 94attention-ostergotland@hotmail.comwww.attention-ostergotland.se

Attention Östergötland Sydvästra Michelle Nannesoninfo@attention-osv.sewww.attention-osv.se

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Mia och hennes söner har fl era års positiva erfarenheter av fettsyratillskottet eye q. Det

började för ett antal år sedan med att Kristoffer 20 år och Fredrik 18 år del-tog i en studie med eye q. Utfallet var mycket positivt och sedan dess äter hela familjen eye q.

– Jag vet hur viktigt det är för hjär-nan med fettsyrorna i eye q och att vi tar kapslarna har stor betydelse för oss alla, säger Mia.

Utvecklad av expertereye q är framtagen av världens främ-sta fettsyraforskare och innehåller en specifi k sammansättning av fettsy-rorna EPA, DHA och GLA från fi sk och nattljus. På senare tid har forsk-ningen fokuserat mycket på fettsyran EPA. Fiskoljan i eye q innehåller den högsta mängd EPA som naturen själv kan tillhandahålla.

Dokumenterat säkereye q är den i särklass mest välstu-derade produkten inom sitt område

eye q – min familjs smarta valVår kropp behöver fettsyrorna omega-3 och omega-6. De är bland annat viktiga för hjärnans funktioner, och eftersom vår kropp inte kan tillverka dem själv måste de tillföras via kosten.

Hjärnan består av 60 % fett och behöver fl eromättat fett från kosten för att under-hålla hjärncellerna, cellmembranen och nervtrådarna.

och är därför säker att använda. eye q innehåller enbart naturliga omega-3 och omega-6 fettsyror från fi sk och nattljus.

Känner mig tryggMia berättar hur nöjda de är med kapslarna.

– Jag känner mig trygg med eye q eftersom produkten är helt naturlig och mycket välstuderad och jag vill ge min familj de bästa förutsättningarna att fungera bra i både skolan, på job-bet, med kompisarna och här hemma.

I FOKUS

”Vi känner oss trygga med eye q”

Eye q säljs på Apotek och i hälsobutiker

Äter du fi sk tre gånger i veckan? De viktigaste omega-3 fettsyrorna för hjärnan är EPA och DHA. Dessa fi nns det rikligt av i fet fi sk. För att vi ska få i oss tillräckligt av EPA och DHA måste vi äta fi sk tre gånger i veckan. Och helst fet fi sk.

Forskning bekräftar Forskning visar att en väl avvägd bland-ning av omega-3 och omega-6 i sin natur-liga form är viktiga för hjärnans funktion och kan ha stor betydelse för inlärning, koncentration, minne och humör. Ett dag-ligt intag är därför viktigt under hela livet.

Populär i alla åldrarFör att passa alla åldrar fi nns eye q både som kapslar, tuggisar och fl ytande. Tug-gisarna med naturlig smak av jordgubb och fl ytande eye q har blivit stora favoriter bland de som inte kan svälja kapslar.Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Returadress: Posttidning B Riksförbundet Attention Porto betaltTjurhornsgränd 6121 63 Johanneshov

Frösunda Coachning ger stöd och coachar personer med diagnosen Asperger syndrom och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vi använder metoder som hjälper dig att få ihop ditt liv och vardag. Kanske saknar du rutiner och struktur? Stöd kan ges i det egna hemmet, på fritiden eller på arbetet. Frösunda Coachning går in med mer stöd än ett traditionellt boendestöd, vi hjälper dig att hitta andra fungerande vägar när det tar stopp.

Tillsammans stödjer vi dig till att se helheten och få ihop tillvaron. Vår verksamhet bedrivs när du behöver det – dagtid, kvällstid och på helgen.

Vägen till oss går via kommunens handläggare eller socialpsykiatrin. Insatsen beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL). Vi finns i hela Stockholmsområdet.

KONTAKTA OSS OM COACHNING

COACHNING – HJÄLPER

DIG HITTA NYA VÄGAR

COACHNING – HJÄLPER

DIG HITTA NYA VÄGAR

Frösunda Coachning ger stöd och coachar personer med diagnosen Asperger syndrom och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vi använder metoder som hjälper dig att få ihop ditt liv och vardag. Kanske saknar du rutiner och struktur? Stöd kan ges i det egna hemmet, på fritiden eller på arbetet. Frösunda Coachning går in med mer stöd än ett traditionellt boendestöd, vi hjälper dig att hitta andra fungerande vägar när det tar stopp.

Tillsammans stödjer vi dig till att se helheten och få ihop tillvaron. Vår verksamhet bedrivs när du behöver det – dagtid, kvällstid och på helgen.

Vägen till oss går via kommunens handläggare eller socialpsykiatrin. Insatsen beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL). Vi finns i hela Stockholmsområdet.

KONTAKTA OSS OM COACHNINGMari Gutemyr, verksamhetschef

Tel: 08- 505 234 94, mari.gutemyr@frosunda.se

frosunda.se/coachning